Ökat intresse för tillväxtmarknaderna av naturliga skäl



Relevanta dokument
Rea på BRIC-aktier. juni 2012

FIM Tillväxtmarknadsbrev

Räntehöjningen i Kina överraskande drag i valutadebatten

BRICS-toppmöte med mersmak

Egyptisk oro blev till kris i Libyen

Storm i den trygga hamnen

Sälja eller köpa på tillväxtmarknaderna?

Rivstart på året. februari 2010

Vilka var årets vinnare och förlorare?

De kinesiska konsumenterna har blivit viktigare än de amerikanska

En sommar i uppgångarnas tecken

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Makrokommentar. November 2016

Statliga företag behöver reformer

Makrokommentar. April 2016

VALUTAPROGNOS OKTOBER 2014

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

Makrokommentar. November 2013

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Makrokommentar. April 2017

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

BRIC fick en ny bokstav

Makrokommentar. Februari 2017

Makrokommentar. Januari 2017

Första kvartalet ett kvitto på fortsatt stigande trend

13 JULI, : MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

Temporär inbromsning i tillväxten

Nyckeltal 2010 (prog.)

Kurskorrigering nu sannolikare

Swedbank Investeringsstrategi

Makrokommentar. Januari 2014

Månadskommentar juli 2015

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar oktober 2015

ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Tillväxtmarknaderna i stark medvind

Konjunkturutsikterna 2011

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013

Makrokommentar. Februari 2014

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

FIM BRIC+ marknadsbrev 29 november 2007

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER

Makrokommentar. December 2016

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Maj 2009 TJO VAD DET VAR LIVAT!

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Marknadskommentarer Bilaga 1

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Orolig start på året med uppror i Tunisien och Egypten

Koncernbanken Delår mars 2017

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Strategifonderna Multistrategi Coeli Mix och Coeli Potential. per 31 juli 2018

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016

Samhällsekonomiska begrepp.

Tillväxtmarknaderna investerarnas gunstling

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET

Investment Management

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

FIM Tillväxtmarknadsbrev

VECKOBREV v.44 okt-13

Vart tar världen vägen?

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2015

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC

Månadskommentar januari 2016

Makrokommentar. Juni 2016

Global Asset Allocation Strategy 2018 Ytterligare ett bra år? Nordea Tactical Asset Allocation December 2017

Månadsanalys Augusti 2012

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2014 i Helsingfors

Månadskommentar mars 2016

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Tillväxtmarknadsfamiljen kan få ett tillskott nästa år

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Ekonomi Sveriges ekonomi

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Transkript:

mars 2012 FIM EMERGING MARKETS, AVKASTNINGEN FÖR FIM FONDER (%) F ON D 1mån 12mån YT D * FIM Brazil 6,3-1,7 18,7 FIM BRIC+ 4,6-6,9 19,3 FIM BRIC+ SC 6,5 18,1 FIM China 4,0-12,0 15,9 FIM Em. Yield 1,7 13,4 5,2 FIM Emeur 4,2-17,7 16,4 FIM India 1,0-12,6 18,3 FIM Russia 5,9-22,6 20,4 FIM Russia SC 6,3-35,8 14,1 FIM Sahara 9,7 11,6 14,1 FIM Ukraine -3,5-42,6-2,9 * YTD = värdeutveckling under innevarande år till 1.3.2012 Avkastningarna redovisas i euro. KONTAKTINFORMATION FIM Kapitalförvaltning Ab, Finland filial Linnégatan 6 SE-114 47 Stockholm Tel. +46 8 678 0530 www.fim.se Beställ aktuell marknadsinformation på vår hemsida www.fi.se eller genom att skicka e- post till stockholm@fim.se. Ökat intresse för tillväxtmarknaderna av naturliga skäl Börsrallyt i början av år 2012 har varit mycket kraftigt. På tillväxtmarknaderna steg aktiekurserna med mellan 15 och 20 % i januari februari och på börserna i väst uppnådde man ungefär hälften av denna uppgång. Nettoinflödet till tillväxtmarknadsfonderna vände rekordsnabbt. Under hela fjolåret löstes 34 miljarder US-dollar in ur dessa fonder, varav närmare 20 miljarder återvände redan under de två första månaderna i år. Och det lär knappast sluta med det. Enligt hörsägen håller flera amerikanska pensionsfonder som bäst på att förbereda en strategisk höjning av vikten för tillväxtmarknaderna i allokeringarna. Vi har redan under en lång tid förundrats över hur många amerikanska institutioner som fortfarande endast placerar mellan 2 och 5 % av sina aktieinvesteringar på tillväxtmarknaderna. Deras andel av världens samlade BNP uppgår ju redan till en fjärdedel! Det finns flera goda anledningar till kurseuforin. Den viktigaste är att världen ser ut att ha lyckats undvika en ny finanskris. Europeiska centralbanken har sällan varit föremål för investerarnas beröm, men LTRO-programmen som erbjuder bankerna förmånlig finansiering har haft stor framgång. LTRO 2 som genomfördes den sista dagen i februari uppgick till den förväntade storleken, det vill säga cirka 500 miljarder euro. Beloppet är inte för stort bankerna befinner sig inte i en katastrofal situation och inte heller för litet likviditeten på marknaderna håller i sig och bidrar till en ökad riskaptit. Även makrosiffrorna har överträffat förväntningarna. USA:s BNP växte redan i slutet av året med tre procent i årstakt och även Europa ser ut att uppnå nolltillväxt istället för den fruktade nedgången. Närmast på tur lär vi troligtvis få se höjda resultatprognoser från analytikerna som kraftigt sänkte sina estimat i slutet av året. Till exempel Goldman Sachs förväntade sig tidigare en resultatutveckling i Europa på -10 % i år, medan prognosen nu endast ligger på - 1 %. I BRIC-länderna ser tillväxten ut att öka på nytt efter en kort inbromsningsperiod. Kinas inköpschefsindex har på ett lovande sätt svängt uppåt. Utsikterna för exportsektorn är också bättre än befarat om västländerna undviker en kraftig ekonomisk nedgång. När det gäller fastighetsmarknaden är det fortfarande för tidigt att säga hur det går. Några städer har försökt att stimulera bostadsmarknaden med hjälp av olika åtgärder, men centralförvaltningen har hittills lagt den typen av försök på is. Den allmänna ekonomiska tillväxten i Kina har hittills fortsatt att vara kraftigare än väntat, och därför har det inte funnits något behov av betydande stimulansåtgärder. Detta kan vara ganska klokt, för en alltför lös penningpolitik kan innebära att vägen mot överhettning är kort. Inflationen på tillväxtmarknaderna har på ett lovande sätt vänt nedåt. Ur tillväxtländernas perspektiv vore det troligtvis önskvärt om QE3 och LTRO3 inte blev verklighet. Annars är risken att överskottslikviditet leder till att inflationen på nytt tar fart på tillväxtmarknaderna.

I korthet Frågetecken kring Kinas fastighetsmarknad Brasiliens ekonomi mot en ny uppgång Politiska domar påverkar stämningen i Ukraina Ungerns centralbank lämnade räntan oförändrad Politisk vår i Ryssland Investerarnas intresse för Indien ökar Vad händer på Kinas fastighetsmarknad? Läget på Kinas fastighetsmarknad är för närvarande en av de viktigaste frågorna på makroekonomisk nivå. Lite schablonartat kan man säga att om försäljningsvolymerna på Kinas fastighetsmarknad inte lyfter under 2012 står vi inför en ganska stor korrigeringsrörelse inom råvarusektorn: Kina står numera för över hälften av världens produktion av järnmalm och över 40 % av världens kopparproduktion, och en lejonpart av detta råvaruutbud går till landets fastighetssektor. Av denna anledning finns det skäl att hålla ett vakande öga över läget på den kinesiska fastighetsmarknaden. Kina har försökt bromsa prisuppgången på fastigheter ända sedan år 2010. Fastighetspriserna steg kraftigt år 2009, då Kina kom ut med sitt ekonomiska stimulanspaket och lättade på bankernas utlåningsregler. Landets ledning har under de senaste månaderna lyckats tygla prisuppgången: priserna har sakta börjat sjunka. I januari sjönk priserna redan i 21 % av de 70 städer som redovisade sina priser jämfört med januari föregående år, medan priserna i december endast sjönk i 9 % av städerna. Prisnedgången är en följd av en tämligen kraftig sänkning av försäljningsvolymerna: till exempel under sista kvartalet 2011 såldes det cirka 40 % färre nya bostäder i Kinas sex största städer än under motsvarande period år 2010. Ett intressant tillskott till situationen på Kinas fastighetsmarknad är dragkampen mellan den centrala ledningen och de lokala ledningarna. Landets centrala ledning försöker något tillspetsat att garantera att "folket inte beger sig ut på gatorna" och därigenom är en kraftig uppgång för fastighetspriserna något oönskad. De lokala förvaltningarna är å andra sidan tämligen beroende av tillståndet för fastighetssektorn: i grova drag kommer cirka en tredjedel av lokalförvaltningens intäkter fortfarande från försäljning av mark till olika byggprojekt. Nu, när försäljningsvolymerna inom fastigheter sjunker kraftigt, har fastighetsbolagen av logiska skäl börjat minska sina markuppköp för att skydda sina kassaflöden. Detta är ett stort problem, då det minskar de lokala förvaltningarnas intäktsmöjligheter. Delvis av den anledningen har vi sett en ganska underlig föreställning spelas upp där några mindre städer i Kina (Foshan och Wuhu) först har gått ut med lättnader i inköpsgränserna för fastigheter i sina städer för att sedan dra tillbaka lättnaderna bara en dag efter aviseringen. Det säger sig självt att centralförvaltningen har stoppat dessa städer från att lätta på inköpsgränserna. Detta kanske ska tolkas som att centralförvaltningen ännu inte är nöjd med den lilla prissänkning man har uppnått, utan hoppas på att priserna ska sjunka ännu mer. Jag har under de senaste sex månaderna rest runt mycket i Kina. Landet är inte på något sätt en homogen region, inte heller när det gäller fastighetssektorn, vilket blir uppenbart med tanke på skillnaderna i kvadratmeterpris mellan landets metropoler som Peking och Shanghai och landets fattigaste provinser. Medan det genomsnittliga kvadratmeterpriset i Peking redan är över 17 000 yuan (cirka 2 100 euro), får man i provinsen Henan en ny bostad till kvadratmeterpriset 3 100 yuan (under 400 euro). I Shanghai och Peking har priserna rusat upp till nivåer som påminner om en bostadsbubbla ifall man tittar på dem utifrån hyresintäkterna: i Shanghai uppgår hyresvinsten sällan till mer än två procent ens på finare områden. Å andra sidan är Shanghai en av Kinas rikaste städer, med en BNP per capita som redan uppgår till nära 10 000 euro. Det kommer med andra ord att finnas efterfrågan på investeringsbostäder även i framtiden, i synnerhet i de bästa stadsdelarna. En förmögen bekant till mig sade att inköpsgränserna har hindrat stadsborna från att köpa mer än en ny lägenhet per person efter år 2010 och om staden bara skulle lätta på dessa gränser skulle det kapital som "växer" på bankkontot, för närvarande till en negativ realränta, snabbt gå tillbaka in på stadens fastighetsmarknad. Detta är också den mest okända variabeln i ekvationen: har de kinesiska privatpersonernas fastighetsfeber kylts ner under de senaste åren, eller får de lättnader i inköpsbegränsningarna som troligtvis kommer att ske under de kommande sex månaderna investerarna att rusa in på marknaden igen? Utifrån det jag har sett så tror jag att det finns en efterfrågan på de bästa bostäderna, men för tornen i stadens utkanter är ganska stora prisras att vänta om efterfrågan är svag.

Man kan alltså vänta sig en ojämn utveckling på fastighetsmarknaden, och därför finns det god anledning att även vara selektiv när det gäller investeringarna. Vi har för närvarande neutral vikt för Kinas fastighetssektor. Janne Rantanen, huvudansvarig fondförvaltare för FIM China Den ekonomiska tillväxten i Brasilien väntas piggna till i år tack vare räntesänkningar Brasiliens BNP-tillväxt saktade in till och med snabbare än vad prognoserna förutspått under sista halvåret i fjol. Detta berodde på åtgärderna som fick inflationen att avta och farhågorna för en nedgång i den globala ekonomin. Den ekonomiska tillväxten i landet har dock i början av året återigen piggnat till tack vare de statliga stimulansåtgärderna och centralbankens räntesänkningar. Centralbankschefen Tombini har betonat att centralbanken inte har några mål för den ekonomiska tillväxten, men att den naturligtvis är viktig. Det har varit klart sedan i fjol att landets centralbank tillsammans med regeringen strävar efter en snabbare ekonomisk tillväxt kombinerat med en betydligt lägre räntenivå än idag. Centralbanken har gått ut offentligt med att man kommer att sänka styrräntan från nuvarande 10,5 procent till en ensiffrig nivå, eventuellt redan under första halvåret i år. Tiden får utvisa om centralbanken varaktigt kommer att kunna sänka räntan i landet till en lägre nivå än nu utan att inflationen återigen börjar ta fart. Å andra sidan har centralbanken haft medvind i och med att inflationen har lättat. Inflationen i landet sjönk i februari för första gången till under sex procent sedan år 2010. Centralbankens officiella syn är att man kommer att uppnå inflationsmålet på 4,5 procent före årets slut. Marknaden har ännu inte svalt detta påstående. Landets BNP-tillväxt beräknas ligga mellan 3 och 3,5 % i år. Den ekonomiska tillväxten väntas stiga kraftigt mot slutet av året, vilket betyder att tillväxttakten i ekonomin på årsbasis kan uppgå till så mycket som 5 till 6 procent. Arbetslösheten i Brasilien ligger fortfarande på en nästan rekordlåg nivå, även om den steg från 4,7 procent i december till 5,5 procent i januari. Denna kraftiga säsongsvariation vid årsskiftet är ett typiskt fenomen som man ser varje år i Brasilien. Man anställer många tillfälliga säsongsarbetare inför julhelgen och dessa blir arbetslösa efter att säsongen är slut. Man tror att situationen på arbetsmarknaden fortsätter att vara svår under den närmaste framtiden, vilket kommer att leda till ett ökat kostnadstryck för företagen. Handelsstatistiken för fjolåret offentliggjordes i februari. Trots den starka utvecklingen på hemmamarknaden i Brasilien och den starka valutan visade landets handelsbalans 2011 kanske något förvånande ändå på ett överskott på 30 miljarder dollar. Det handelsöverskott på över 40 miljarder dollar som Brasilien hade 2005 2007 kommer landet säkert inte längre att komma upp i under de närmaste åren. Handelsöverskottet under innevarande år förutspås landa på cirka 10 miljarder dollar, vilket skulle vara det minsta överskottet i handelsbalansen sedan år 2001. Priserna på råvaror, t.ex. olja och järnmalm, har stigit klart sedan hösten, vilket har varit positivt för den brasilianska ekonomin. Centralbankens största orosmoment är för närvarande den kraftiga förstärkningen av realen mot dollarn och euron under början av året. En för stark valuta skulle vara en risk för den brasilianska industrins konkurrenskraft på längre sikt. Centralbanken har dock många verktyg i lådan för att främja konkurrenskraften, t.ex. genom olika importtullar och krav på graden av inhemskt ursprung. Ett bra exempel på detta är den skattehöjning på 30 procentenheter som aviserades i höstas på importerade bilar. Naturligtvis skulle det vara bättre om man inte var tvungen att upprätthålla konkurrenskraften på konstgjord" väg men vi tror att om läget så kräver kommer Brasilien att fortsätta med sina protektionistiska åtgärder och på så sätt skydda landets industri. Mikko Ripatti, huvudansvarig fondförvaltare för FIM Brazil De politiska fängelsedomarna fick en fortsättning i Ukraina Ukrainas förre inrikesminister, oppositionspolitiker Jurij Lutsenko har dömts till fyra års fängelse för missbruk av tjänsteställning. Lutshenko anklagades bl.a. för att ha överskridit budgeten i samband med firandet av polisens dag åren 2008 och 2009 (i Ukraina ansvarar inrikesministern också för polismakten). Lutshenko använde 37 000 US-dollar till festligheterna. Dessutom anklagades han för att ha beviljat sin chaufför obefogade förmåner. Lutsenko har varit häktad i över ett år nu och har således knappt tre år kvar att avtjäna på sitt straff. Domen mot Lutsenko ser inte särskilt bra ut på internationell nivå, eftersom även oppositionsledaren och f.d. statsministern Julia Tymoshenko dömdes till sju års fängelse för

maktmissbruk i höstas. Både EU och USA har krävt att dessa politiska fängelsedomar ska upphävas och alla oppositionspolitiker friges så att de kan delta i parlamentsvalet i oktober. Ur en västerlännings synvinkel ser det ut som om fängelsedomarna mot Tymoshenko och Lutsenko i själva verket är enbart ett sätt att plocka bort president Viktor Janukovitjs politiska motståndare ur valspelet. Det är inte heller någon stor hemlighet att Janukovitj själv har gjort sig skyldig till missbruk i den omfattningen att han är rädd för att hamna i fängelse för resten av sitt liv om Tymoshenko får bestämma. Därför är det bättre att motståndarna sitter inom lås och bom. President Janukovitj gav den 24 februari en ovanlig tv-intervju på två timmar. I intervjun medgav han att rättegångarna mot Lutshenko och Tymoshenko inte var i linje med europeiska standarder. Han frågades också på vilka villkor Tymoshenko kunde friges. Janukovitj berättade att parlamentet utarbetar en ändring av strafflagen på basen av vilken Tymoshenko kunde benådas om hon bad om nåd hos presidenten. Enligt Tymoshenko är detta alternativ dock så förnedrande att hon absolut har vägrat att be om nåd. Presidenten sade också att han själv har lidit mest av domen mot Tymoshenko och är därför villig att finna en lösning på tvisten. Det återstår att se om man kommer på en lösning och om den hittas före parlamentsvalet i oktober. Vi tror inte att fängelsedomen mot Lutsenko kommer att ha en negativ inverkan på den ukrainska aktiemarknaden. Den kunde främst påverka placeringsbesluten hos investerare i väst som dock sedan tidigare har förhållit sig mycket passivt till Ukraina. Frigivningen av Tymoshenko och Lutsenko kunde å andra sidan vara mycket positivt. Detta kunde ha långtgående effekter på samarbetet mellan Ukraina och EU. EU vägrade i december att underteckna ett samarbetsavtal med Ukraina med hänvisning till just fallet Tyhmoshenko. Oavsett hur det ligger till har Janukovitj redan lyckats lägga snaran om sin egen hals. Hans popularitet har nämligen sjunkit till en lägre nivå än den fängslade Julia Tymoshenkos såväl inom landets gränser som utanför. Jarno Nurminen, huvudansvarig fondförvaltare för FIM Ukraine Ungerns centralbank lämnade räntan oförändrad Ungerns centralbank beslutade sig för att lämna räntan oförändrad på 7 % vid sitt penningpolitiska möte i slutet av februari. Centralbanken baserade sitt beslut på att valutan har stärks och kreditrisken sjunkit i jämförelse med slutet av år 2011. Landets valuta forinten har stärkts med drygt 8,5 % i förhållande till euron efter årsskiftet. Förhandlingarna med IMF är fortfarande ett aktuellt tema. Ungern bad IMF om hjälp i november efter att landets valuta hade försvagats betydligt och kreditvärderingsinstitutet Moody's sänkte Ungerns kreditbetyg till skräpstatus. Bakom sänkningen låg enligt kreditvärderingsinstitutet landets svaga ekonomiska situation och den höga andelen lån i olika valutor. I Ungern har premiärminister Orbans politik varit ett hett diskussionsämne bland nationalekonomer och politiska forskare under en tid och investerarna har fått sin beskärda släng av sleven till följd av den osäkerhet som politiken gett upphov till. Den ungerska regeringens politik har varken fallit IMF eller EU på läppen, och för att nå en överenskommelse om ett eventuellt stimulanspaket måste Ungerns regering åtminstone godkänna en del av IMF:s och EU:s reformkrav. Man bör komma ihåg att det finns faktorer som tvingar Ungern till förhandlingsbordet. Under det här året har Ungern lån som måste återfinansieras till en summa av 5 miljarder euro. Det har förekommit spekulationer på marknaden om att Ungerns pengar kan komma att ta slut redan i april, om landet inte lyckas ordna med återfinansieringen innan dess. Enligt vår uppfattning har planen hittills varit att sälja statsobligationer under första halvåret i år efter att avtalet med IMF rotts i land. På grund av de diskussioner som förs nu och de lagreformer som genomfördes av regeringen i slutet av året har räntorna dock stigit och Ungerns lånekostnader med dem. De ekonomiska utsikterna för Ungern är svaga och BNP-tillväxten väntas ligga kvar på 1,4 % 2011, medan prognosen för innevarande år är 0,3 %. I fonden FIM Emerging Europe har vi underviktat Ungern klart, men har ökat vikten för landet något efter januari. Även om situationen ser mörk ut bör man inte helt glömma bort den ungerska aktiemarknaden. Om man på den politiska fronten finner en lösning som lindrar den finansiella situationen i Ungern och sänker risken förknippad med landet, är det mycket troligt att Ungerns aktiemarknad reagerar positivt och erbjuder goda avkastningsmöjligheter. Linda Blom, huvudansvarig fondförvaltare för FIM Emerging Europe

Politisk vår i Ryssland Rysslands aktiemarknad har gått starkt sedan början av året och marknaden har stigit med cirka 15 % räknat i rubel. Då man även räknar in att rubeln har stärkts med cirka 10 % har avkastningen i dollar uppgått till cirka 25 %. Den politiska risken ökade efter dumavalet i december och de första reaktionerna från makthavarna var inte konstruktiva. Under inledningen på året har stödet för Putin emellertid ökat, protesterna har förlöpt lugnt och investerarna har reagerat positivt på att situationen har lugnat ner sig. Dessutom har globala nyheter bidragit till investerarnas riskaptit och den ekonomiska situationen i Ryssland har fortsatt att utvecklas i positiv riktning. Detta har spätt på investerarnas investeringsvilja ytterligare. Just nu ser det till och med ut som att marknadens förväntningar på den ekonomiska tillväxten i Ryssland (cirka 4 % för 2012) ligger något i underkant, för oljepriset har hållit sig på en hög nivå och staten har ökat den egna aktiviteten betydligt under början av året. Ryssland har nu alla möjligheter att få igenom nödvändiga reformer och steg för steg gå mot ett mer effektivt fungerande samhälle. En av huvudfrågorna våren 2012 kommer också att vara vilken roll den blivande presidenten tar och om hans politiska inriktning och de åtgärder han vidtar kommer att främja denna reformprocess. I Ryssland kommer man även att bilda ny regering under våren, och marknadens förväntningar på den nya regeringen eller snarare de positiva effekter det för med sig på förändringstakten, är jämförelsevis höga. Detta är också en av de mest betydande riskerna ur investerarnas synvinkel när det lider mot vår, om vi inte tittar på den globala situationen i allmänhet. Vi tror dock att alla aktörer i Ryssland kommer att gynnas av utvecklingen. Vi förväntar oss att investerarna intresserar sig ännu mer för Ryssland än tidigare när både presidentens och den nya regeringens politik har blivit tydliga och vi får de första konkreta exemplen på framsteg. Enligt vår mening finns det ingen grund till att värderingen av den ryska aktiemarknaden ligger cirka 40 % lägre än genomsnittet för övriga tillväxtmarknader, och vi räknar med att värderingsgapet kommer att minska betydligt redan i år. Kuldar Rahuorg, fondförvaltare för FIM Russia Utländska investerares intresse för Indien har ökat Indiens centralbank väntas börja sänka räntan i april Inköpschefsindexet och industriproduktionen har stigit och efterfrågan på cement och stål har ökat under de senaste tre månaderna. Inflationen håller på att sjunka och centralbanken väntas sänka räntan med mellan 1 och 1,5 procentenheter under årets gång. Centralbanken sänkte kraven på bankernas kassareserver med 0,5 procentenhet till 5,5 procent i januari. Vi förväntar oss att centralbanken börjar sänka räntan i april. Centralbanken håller ett penningpolitiskt möte den 15 mars, men vi förväntar oss inte att styrräntan sänks vid det mötet, eftersom den statliga budgeten för räkenskapsåret 2013 offentliggörs den 16 mars. Centralbanken kan eventuellt sänka kassareservkraven med mellan 0,25 och 0,50 procentenheter på marsmötet. Indiens BNP väntas öka med 7,2 % under räkenskapsåret 2013 (april 2012 mars 2013) jämfört med beräknade 6,9 % för räkenskapsåret 2012. Inflationen väntas sjunka till under 6 % under räkenskapsåret 2013. Indiska rupien har stärkts med cirka 8 % mot dollarn sedan början av året. Parlamentsval i fem delstater I fem delstater (Goa, Manipur, Punjab, Uttar Pradesh och Uttarakhand) hålls det parlamentetsval mellan januari och mars. Valresultaten blir klara den 6 mars. Uttar Pradeshs valresultat är det mest intressanta, för delstaten har 80 platser (14,7 %) av 543 i det indiska parlamentets underhus Lok Sabha. Bahujan Samaj Party (BSP) är det ledande partiet i Uttar Pradesh, som leds av den kraftfulla damen Mayawati. BSP har 206 platser (51 %) av 403 i Uttar Pradesh-parlamentet. Uttar Pradesh är Indiens största delstat (över 200 miljoner invånare) och till storleken överträffar den Storbritannien. Tillväxten i denna delstat har varit långsammare än i övriga Indien under Mayawatis tid. Hon har anklagats för korruption och missbruk av socialförsäkringspengar. Mayawati driver de fattigas och kastlösas rättigheter, men under hennes tid vid makten har de ekonomiska reformerna i delstaten stagnerat. För tillfället ser det ut som att det ledande partiet BSP håller på att förlora till Samajwadi-partiet (SP) och Kongresspartiet. Det lätt vänsterorienterade Samajwadi-partiet representerar muslimerna i Uttar Pradesh. SP har för närvarande 97 platser i Uttar Pradesh-parlamentet.

Det ser just nu ut som att en allians mellan SP och Kongresspartiet är det mest sannolika. I Indien håller man val till parlamentet år 2014, och därför är det viktigt att Kongresspartiet, som leder den nuvarande regeringen i Indien, vinner röster i Uttar Pradesh. Rahul Gandhi (son till Kongresspartiets ordförande Sonia Gandhi) från Kongresspartiet försöker att öka stödet för sitt parti i Uttar Pradesh, där partiet tidigare har haft ett svagt stöd. Rahul Gandhi kan bli nästa premiärminister i Indien om Kongresspartiet vinner parlamentetsvalet 2014. Den statliga budgeten i Indien kan ha en positiv inverkan på aktiemarknaden i mars Den statliga budgeten för räkenskapsåret 2013 i Indien offentliggörs den 16 mars. Indien håller parlamentsval år 2014, och vi förväntar oss därför att budgetpropositionen kommer att fokusera på att skapa balans i de statliga finanserna. Den kommande budgetpropositionen har som mål att öka skatteintäkterna, minska det statliga ägandet i statliga bolag, höja de indirekta skatterna och minska underskottet i den offentliga ekonomin. De indirekta skatterna höjs bland annat genom punktskatt och beskattning av tjänster. Man räknar med att punktskatten och beskattningen av tjänster höjs från 10 till 12 %. Andra möjliga skatter är punktskatt på dieselpersonbilar (80 000 INR/bil), en tioprocentig höjning av punktskatten på tobak och en höjd skatt på tjänster för byggnadsföretagen. Staten väntas även skära ner på utgifterna, och i synnerhet bidragen ska minskas. I budgeten ökar man investeringarna i utvecklande av infrastrukturen, inklusive vägar, el, järnvägar, hamnar och flygplatser. Privata investerare tillåts i högre grad delta i dessa projekt. Mer resurser ges till olika utvecklingsprojekt inom den sociala sektorn. Program som är särskilt riktade till landsbygden får mer pengar i budgeten, exempelvis matstöden till de fattiga (Food Security Bill). När det gäller den ekonomiska politiken är målet i budgeten att balansera underskottet och skulderna i den offentliga ekonomin. Budgetunderskottet väntas sjunka från 6 % av BNP under räkenskapsåret 2012 till 5,5 % av BNP under räkenskapsåret 2013 på grund av höjda punktskatter och höjd beskattning av tjänster. Staten planerar också att sälja andelar i statligt ägda företag i år för att minska budgetunderskottet. I mars ska staten minska sitt ägande i energibolaget Oil & Natural Gas Corporation. Man ska också sälja 2G-licenser i år. De förslag som presenterades i budgeten skulle framför allt gynna byggbolag som är specialiserade på el och infrastruktur. Budgeten skulle slå negativt mot detaljhandels-, bil- och oljedistributionsbolagen. Vi förhåller oss positiva till den indiska marknaden för räkenskapsåret 2013. Vi tror att marknaden efter att budgeten offentliggörs återigen kommer att stiga. De indiska företag jag träffade var optimistiska inför i år. Inflationen håller på att sjunka och centralbanken väntas börja sänka räntan under året. De inhemska investerarna har gott om kontanta medel och många utländska investerare missade den kraftiga uppgången på aktiemarknaden i början av året. Det har strömmat in stora mängder pengar i de lokala indiska fonderna som väntar på att investeras på marknaden. De utländska investerarna har sedan början på året investerat över 5 miljarder US-dollar på den indiska aktiemarknaden. Investerarna förväntar sig nu att den indiska aktiemarknaden ska korrigera, så att de kan investera mer pengar där. Räkenskapsåret 2012 löper ut i mars, en tid då aktiemarknaden vanligtvis stiger. Taina Eräjuuri, huvudansvarig fondförvaltare för FIM India

Index för tillväxtmarknader 01.03.2012 INDEX VALUTA 1 Mån 3 Mån 6 Mån YTD BUDAPEST STOCK EXCH INDX EUR 4,5 % 16,5 % 1,1 % 24,3 % FTSE/JSE AFRICA TOP40 IX EUR 4,0 % 13,4 % 13,4 % 13,2 % ISE NATIONAL 100 INDEX EUR 5,8 % 16,5 % 17,0 % 24,4 % OM X RIGA INDEX EUR 5,3 % 7,6 % 2,0 % 8,3 % OM X TALLINN INDEX EUR 8,3 % 5,1 % 2,0 % 11,7 % OM X VILNIUS INDEX EUR 0,8 % 4,1 % -14,0 % 4,9 % UKRAINIAN EQUITIES INDEX EUR -4,7 % -8,0 % -4,9 % -2,3 % PRAGUE STOCK EXCH INDEX EUR 7,3 % 16,5 % -1,9 % 15,5 % RUSSIAN RTS INDEX $ EUR 7,3 % 12,1 % 10,9 % 21,4 % SLOVAK SHARE INDEX EUR -0,5 % -1,7 % -7,7 % -3,4 % SLOVENIAN BLUE CHIP INSEX EUR -5,7 % -7,7 % -16,1 % -4,5 % SOFIX INDEX EUR -2,9 % 0,9 % -16,7 % -2,5 % WSE WIG INDEX EUR 4,7 % 16,2 % 4,6 % 20,2 % M SCI EM EUR 3,6 % 12,7 % 12,4 % 14,3 % M SCI INDIA EUR 2,5 % 11,8 % 5,5 % 21,5 % ARGENTINA M ERVAL INDEX EUR -3,4 % 3,6 % -1,4 % 7,5 % BRAZIL BOVESPA STOCK IDX EUR 6,1 % 21,4 % 20,8 % 24,6 % CHILE STOCK M KT SELECT EUR 7,2 % 18,1 % 9,1 % 14,7 % IGBC GENERAL INDEX EUR 9,9 % 28,6 % 21,1 % 27,7 % M EXICO BOLSA INDEX EUR 2,0 % 11,4 % 12,5 % 9,2 % PERU LIM A GENERAL INDEX EUR 3,5 % 15,8 % 22,3 % 15,9 % VENEZUELA STOCK M KT INDX EUR 18,7 % 31,1 % 59,2 % 24,3 % BSE SENSEX 30 INDEX EUR 1,7 % 9,8 % 4,0 % 19,2 % HANG SENG COM POSITE INDX EUR 4,1 % 13,2 % 11,6 % 13,8 % JAKARTA COM POSITE INDEX EUR -1,7 % 5,0 % 3,0 % 0,1 % KOSPI INDEX EUR 3,3 % 8,3 % 10,5 % 11,3 % KUALA LUM PUR COM P INDEX EUR 3,6 % 11,2 % 12,5 % 5,2 % PHILIPPINES ALL SHARE IX EUR 3,5 % 13,1 % 14,3 % 8,3 % STOCK EXCH OF THAI INDEX EUR 6,8 % 15,0 % 14,3 % 14,3 % STRAITS TIM ES INDEX EUR 1,3 % 11,3 % 7,8 % 13,8 % TAIWAN TAIEX INDEX EUR 7,2 % 17,8 % 10,2 % 14,7 % DJ ARABTTN50 EUR 3,5 % 7,2 % 8,2 % 6,4 % Viktig information Denna rapport är enbart avsedd att användas av mottagaren själv. Den får inte kopieras, citeras eller vidarebefordras utan tillstånd från FIM Fonder. Informationen i rapporten är offentlig och vi anser att källorna är pålitliga, vilket inte garanterar att informationen i sin helhet stämmer. De prognoser och bedömningar som har presenterats i rapporten baserar sig på vår nuvarande syn, men vi kan ändra dem utan separat meddelande. Varken FIM Fonder eller någon av dess anställda ansvarar för eventuell skada som användningen av denna publikation kan förorsaka. Denna rapport eller dess kopior får inte distribueras i USA eller till amerikanska mottagare så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distributionen av rapporten i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.