SVENSKA SPORTSKYTTEFÖRBUNDET GEVÄRSREGLER För Gevär 300 m Standardgevär 300 m Gevär 50 m Luftgevär 10 m Utgåva 2005 (Andra utgåvan 01/2006) Postadress Telefon Postgiro Box 5435 08-449 95 90 office@sportskytte.se 15 17 79-6 S 114 84 STOCKHOLM Telefax Hemsida Bankgiro SWEDEN 08-449 95 99 www.sportskytte.se 834-7718
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7.1 ALLMÄNT 7.2 SÄKERHET 7.3 BAN- OCH MÅLMATERIALSTANDARD 7.4 UTRUSTNING OCH AMMUNITION 7.5 TÄVLINGSFUNKTIONÄRER 7.6 SKJUTPROGRAM OCH TÄVLINGSREGLER 7.7 FÖRDELNING AV SKJUTPLATSER OCH ELIMINATIONER 7.8 FUNKTIONSFEL 7.9 REGLER FÖR TÄVLANDES OCH LAGLEDARES UPPTRÄDANDE 7.10 KONTROLL AV UTRUSTNING 7.11 MARKERING 7.12 SÄRSKILJNING 7.13 PROTESTER OCH ÖVERKLAGANDEN 7.14 FINALER I OLYMPISKA GRENAR 7.15 TABELL ÖVER GRENAR - GEVÄR 7.16 TABELL ÖVER SPECIFIKATIONER - GEVÄR 7.17 INDEX OBS. Där figurer och tabeller innehåller specifik information, gäller dessa i i samma utsträckning som numrerade regler. 2 Utgåva januari 2007
7.1.0 ALLMÄNT 7.1.1 Dessa regler är en del av Internationella Sportskyttefederationens (ISSF) tekniska regler och gäller för samtliga gevärssgrenar. 7.1.2 Alla skyttar, lagledare och funktionärer är skyldiga att känna till ISSF:s regler och måste tillse att dessa regler efterlevs. Det är varje skytts skyldighet att efterleva dessa regler. 7.1.3 När en regel hänvisar till en högerhänt skytt gäller det omvända för en vänsterhänt skytt. 7.1.4 Om en regel inte uttryckligen hänvisar till en gren för män eller kvinnor gäller den likvärdigt för grenar för både män och kvinnor. 7.2.0 SÄKERHET SÄKERHET ÄR AV STÖRSTA VIKT 7.2.1 ISSF:s regler anger endast de särskilda säkerhetskrav, som ISSF ställer för ISSF:s mästerskapstävlingar. Säkerhetsfrågorna kring en skjutbana beror i stor utsträckning på lokala betingelser och ytterligare säkerhetsregler kan upprättas av organisationskommittén. Organisationskommittén skall känna till principerna för säkerheten på banan och vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla dem. Organisationskommittén har ansvaret för säkerheten. Jury, banfunktionärer, lagfunktionärer och skyttar måste bli informerade om de speciella reglerna. 7.2.2 Säkerheten vid skjutbanan för skyttar, banfunktionärer och åskådare kräver fortlöpande och noggrann uppsikt över handhavandet av gevär och varsamhet vid förflyttning av dessa. Av alla parter fordras självdisciplin. Om det brister i sådan självdisciplin är det banfunktionärernas skyldighet att upprätthålla denna och skyttar och lagfunktionärer är skyldiga att hjälpa till. 7.2.3 I säkerhetens intresse har jurymedlem eller skjutledare rätt att när som helst stoppa skjutningen. Skyttar och lagfunktionärer är skyldiga att omgående göra skjutledare eller jurymedlem uppmärksam på varje situation, som kan innebära fara eller förorsaka olycka. 7.2.4 En utrustningskontrollant, banfunktionär eller jurymedlem får röra en skytts utrustning (inklusive gevär), för kontroll, utan skyttens tillstånd men i skyttens närvaro och med skyttens kännedom. Emellertid måste omedelbara åtgärder vidtas då säkerheten påverkas. 7.2.5 Med tanke på säkerheten måste alla gevär alltid hanteras med största varsamhet. Geväret får inte flyttas från skjutplatsen under pågående skjutning utan tillstånd av banfunktionär. Utgåva januari 2007 3
7.2.5.1 När skytten är på skjutplatsen måste geväret alltid vara riktat i en säker riktning. Även om geväret har magasin får det endast laddas med en patron i taget. Vid paus i skjutningen skall geväret vara oladdat och slutstycket eller mekanismen öppen. Slutstycket, mekanism eller laddningsanordning får inte stängas förrän geväret är riktat framåt i en säker riktning mot tavlan/mot axelpartiet. 7.2.5.2 Skytten ska försäkra sig om att slutstycket är öppet och att inget skott finns i patronläge eller magasin innan skjutplatsen lämnas, efter det att sista skottet skjutits. Detta skall också kontrolleras och bekräftas av skjutledare. Om skytten förpackar geväret eller avlägsnar det från skjutplatsen utan att det blivit kontrollerat av skjutledare kan skytten bli diskvalificerad. 7.2.5.3 Blindavfyring och riktövningar är tillåtet efter tillstånd av skjutledare och får endast ske på skjutbanan eller annan anvisad plats. Geväret får inte hanteras (flyttas, röra mekanism etc.) då funktionärer finns framför skjutbanan. 7.2.5.3.1 Med blindavfyring menas utlösandet av avtryckarmekanismen på ett oladdat gevär eller utlösande av avtryckarmekanism på ett luftgevär försett med speciell anordning för blindavfyring där avtrycket aktiveras utan att trycket frigörs. 7.2.5.4 Gevär får bara laddas på skjutplatsen och endast efter det att det kommenderats "START" eller "LADDA". I övrigt skall geväret vara oladdat. 7.2.5.5 Om en skytt avlossar ett skott före kommandot "START" eller efter kommandot "STOPP" eller "PATRON UR" kan skytten diskvalificeras om säkerheten åsidosatts. 7.2.5.6 Under tävling får skytten lägga ifrån sig geväret endast efter det att patron och/eller magasin tagits ut ur geväret och att slutstycket är öppnat. Luftgevär skall säkras genom att öppna spärrarmen och/eller laddningslucka. 7.2.6 Då kommandot "STOPP" givits skall all skjutning omedelbart upphöra. När kommandot "PATRON UR" givits ska skyttarna göra patron ur och säkra gevären. (För att göra patron ur med luftgevär måste skytten be skjutledaren om tillåtelse). Skjutningen får återupptas endast efter det att "START" -kommandot åter givits. 7.2.7 Tävlingsledaren eller annan utsedd banfunktionär har ansvaret för angivandet av kommandona "START", "STOPP", "PATRON UR" och andra nödvändiga kommandon. Skjutledaren skall förvissa sig om att kommandona följs och att gevären hanteras säkert. 7.2.8 Hörselskydd Alla skyttar och andra personer i omedelbar närhet till skjutbanan uppmanas att använda öronproppar, hörselkåpor eller liknande hörselskydd. Hörselskydd försedda med någon form av inbyggd mottag- 4 Utgåva januari 2007
ningsanordning (radio eller annan kommunikationsanordning) är inte tillåtna för skyttar. 7.2.9 Ögonskydd Alla skyttar uppmanas att använda splitterfria glasögon eller liknande skydd för ögonen under skjutning 7.3.0 BAN- OCH TAVELSTANDARD Detaljerade bestämmelser om målmaterial och skjutbanors utformning återfinns i Tekniska Regler (se kapitel 6.3.0). 7.4.0 UTRUSTNING OCH AMMUNITION 7.4.1 Allmänt 7.4.1.1 Skyttar skall endast använda utrustning och kläder vilka är i enlighet med ISSF-reglerna. Allt (gevär, anordningar, utrustning, tillbehör mm) som kan ge skytten en fördel framför andra och som inte nämns i dessa regler eller som strider mot andan i ISSF:s föreskrifter och regler är förbjudet. Skytten är ansvarig för att all utrustning samt kläder inspekteras och godkänns vid utrustningskontrollen utförd enligt ISSF:s rekommendationer före de används i en ISSF tävling. Lagledare är lika ansvarig för att skyttens utrustning och kläder överensstämmer med ISSF:s föreskrifter och regler. All utrustning och kläder måste inspekteras en gång på ett ISSF Världsmästerskap eller Världscup. Utrustningskontrollcertifikatet måste alltid finnas med den inspekterade utrustningen för att kunna visas upp enligt regel 7.5.2.4. All utrustning eller kläder som ändras på något sätt måste godkännas igen av utrustningskontrollen. All utrustning och kläder är föremål för efterkontroll efter tävling. Juryn har rätt att när som helst undersöka en skytts utrustning och kläder. 7.4.1.2 Vindvimplar Egna vindindikatorer är förbjudna. 7.4.1.3 Alstrande av ljud Endast ljuddämpande utrustning får användas. Radio, bandpelare, kommunikationsradio eller annan ljudalstrande utrustning är förbjuden under tävling och all träning. 7.4.1.4 Användandet av mobiltelefoner, kommunikationsradio eller liknande utrustning av tävlande, tränare eller lagfunktionärer inom tävlingsområdet är förbjudet. Alla mobiltelefoner etc. måste vara avstängda. 7.4.1.5 Rökning på skjutbanan och på åskådarområde är förbjudet. 7.4.1.6 Användandet av fotoblixtar är förbjudet tills hela tävlingen är genomförd. 7.4.2 Regler för alla gevär SSF: Gevär får ej vara av automat- eller halvautomattyp. Utgåva januari 2007 5
7.4.2.1 Pistolgrepp Pistolgreppet för högerhanden får inte vara konstruerat så att det vilar på remmen eller vänsterhanden. 7.4.2.2 Gevärspipa och förlängningstub får inte förses med hål (perforeras). Konstruktioner eller anordningar inne i pipan eller tuber annat än räffling och patronläge är förbjudna. 7.4.2.2.1 Användandet av kompensator och/eller mynningsbroms på geväret är förbjudet. 7.4.2.3 Riktmedel 7.4.2.3.1 Optiska hjälpmedel och kikare får inte fästas på vapnet. 7.4.2.3.2 Korrigerande glasögon och eller filter får bäras av skytten. 7.4.2.3.3 Alla riktmedel, som inte innehåller lins eller linssystem, är tillåtna. Ljusfilter är tillåtna för såväl bakre som främre riktmedel (diopter och korntunnel). 7.4.2.3.4 En skygglapp får fästas på geväret eller dioptern. Denna får inte vara mer än 30 mm djup (A) och får inte sträcka sig mer än 100 mm från diopterns centrum (B) åt sidan mot det icke siktande ögat. Skygglapp får inte användas på det siktande ögats sida. 7.4.2.3.4.1 Skygglapp på diopter Centrum på diopterhål 7.4.2.3.5 En prisma- eller spegelanordning får användas av högerskyttar, som siktar med vänster öga resp. vänsterskyttar, som siktar med höger öga. Anordningen får inte innehålla någon förstorande lins. Anordningen får inte användas av högerskyttar som siktar med höger öga eller av vänsterskyttar som siktar med vänster öga. 7.4.2.4 Elektronisk avtryckare är tillåten under förutsättning: 7.4.2.4.1 att alla dess delar är fast monterade och sammanbyggda med gevärets låda eller stock; 6 Utgåva januari 2007
7.4.2.4.2 att avtryckaren aktiveras med höger hand för en högerskytt eller vänster hand av en vänsterskytt; 7.4.2.4.3 att alla delar är monterade när geväret inspekteras av Utrustningskontrollen; 7.4.2.4.4 att geväret med alla komponenter monterade överensstämmer med reglerna avseende dimensioner och vikt för aktuell tävling. 7.4.2.5 Remmar Största tillåtna rembredd är 40 mm. Remmen får endast fästas på vänster överarm och i framstocken. Remmen får endast fästas vid en punkt på gevärets stock. Remmen får endast löpa utmed handens eller handledens ena sida. Ingen del av geväret får vidröra remmen eller dess tillbehör utom vid fästet och handstoppet. 7.4.3 Regler för 300 m standardgevär och 10 m luftgevär 7.4.3.1 Bakkappan får justeras uppåt eller nedåt. Stockens eller bakkappans lägsta punkt när bakkappan är i sitt lägsta läge får ej överstiga 220 mm från pipans centrumlinje. Den får även justeras i sidled parallellt med bakkappans centrumlinje vänster eller höger maximalt 15 mm eller också får hela bakkappan vridas kring sin vertikalaxel. Bakkappan får inte vridas kring sin horisontalaxel. 7.4.3.1.1 Bakkappan Bakkappans axel Inte tillåtet Tillåtet 7.4.3.2 Tumhål, tumhylla, handstöd, handhylla och vattenpass är förbjudna. Är stockens mått i någon dimension mindre än maximalt tillåtet får den ändras till de mått som framgår av Måttspecifikationer för Gevär. Varje Utgåva januari 2007 7
ändring måste överensstämma med den ursprungliga formen och pistolgrepp respektive framstock får på intet sätt ges ortopedisk utformning. 7.4.3.2.1 Material som ger förbättrat grepp på framstocken, pistolgreppet eller nedre delen av stocken är inte tillåtna. 7.4.3.2.2 Med handhylla avses varje utskjutande del eller förlängning av pistolgreppet med avsikt att hindra handen att glida ned. 7.4.3.3 Yttre vikter 7.4.3.3.1 Endast pipvikter inom en radie av 30 mm från pipans centrum är tillåtna. Pipvikter får flyttas längs pipan. 7.4.3.3.2 Alla andra vikter måste vara inom stockens dimension. 7.4.3.4 300 m standardgevär Alla vanligt förekommande gevär för 300 m som överensstämmer med specifikationerna i Måttspecifikationer för Gevär och med kompletterande restriktioner enligt följande: 7.4.3.4.1 Trycket får inte vara lägre än 1500 gram. Trycket skall mätas med gevärspipan lodrät. Kontroll av trycket skall utföras omedelbart efter sista serien. Max 3 (tre) försök att lyfta vikten är tillåtet. Skytt, vars gevär inte klarar testet, kommer att diskvalificeras. 7.4.3.4.2 Geväret får inte avlägsnas från skjutplatsen under tävlingens gång utan tillstånd av banfunktionär. 7.4.3.4.3 Samma gevär, utan ändringar, måste användas i alla ställningar. Detta gäller inte justeringar av bakkappa och handstopp eller byte av korn eller justering av dioptern eller diopterhål. 7.4.3.4.4 Den totala längden av gevärspipan inklusive förlängningstub, mätt från pipans synliga mynning till mekanismens främre del, får inte överstiga 762 mm. 7.4.3.5 10 m Luftgevär 7.4.3.5.1 Alla typer av gevär för komprimerad luft eller gas som överensstämmer med specifikationerna i Måttspecifikationer för Gevär med följande ytterliggare begränsningar: 7.4.3.5.2 Geväret får bara laddas med ett (1) skott. 7.4.3.5.2.1 Om geväret laddas med mer än ett (1) skott av misstag: 7.4.3.5.2.1.1 Om skytten är medveten om detta ska skytten höja sin hand för att göra skjutledaren medveten om att ett problem föreligger. En skjutledare ska sedan övervaka borttagandet av kulorna och skytten slipper då straff. Ingen extra tid medges men skytten får fortsätta som vanligt. 8 Utgåva januari 2007
7.4.3.5.2.1.2 Om skytten är omedveten om problemet, eller om skytten fortsätter utan att rapportera problemet, sker följande: 7.4.3.5.2.1.2.1 Om det finns två (2) träffar på tavlan räknas det skott som gav högst valör och det andra annulleras. 7.4.3.5.2.1.2.2 Om det bara finns en (1) träff på tavlan räknas detta. 7.4.3.5.3 Den totala längden av luftgevärssystemet, mätt från den bakre änden av systemet till pipans mynning får inte överstiga 850 mm. Utgåva januari 2007 9
7.4.3.6 Tabell över mått för gevär 10 Utgåva januari 2007
7.4.3.7 Måtten C, D, E, F och J är från pipans centrumlinje. 300 m Standardgevär Luftgevär A Längd på korntunnel 50 mm 50 mm B Diameter på korntunnel 25 mm 25 mm C Avstånd från kornringens centrum eller korntopp till pipans centrumlinje antingen direkt ovanför denna eller sidoställt (undantaget de skyttar som skjuter från höger axel och siktar med vänster öga) 60 mm 60 mm D Förstockens djup 90 mm 90 mm E Pistolgreppets lägsta punkt 160 mm 160 mm F Stockens eller bakkappans lägsta punkt med bakkappan i sitt största nedersta läge. 220 mm 220 mm G Djup på bakkappans kurvning 20 mm 20 mm H Bakkappans totallängd 153 mm 153 mm I Förstockens totala tjocklek 60 mm 60 mm J Kindstödets bredd från pipans centrumlinje 40 mm 40 mm K Tillåten förskjutning, parallellt med centrumlinjen, av bakkappan i sidled (åt höger eller vänster). 15 mm 15 mm L Lägsta tryck 1500 gram Fritt M Vikt med riktmedel (och handstopp 300m) 5,5 kg 1) 5,5 kg N O Korntunnel får ej nå framför mynningen på både standardgevär 300 m och luftgevär Standardgevär : Pipans totala längd inklusive förlängning (från mynningen till mekanismens främre del) Får ej nå framför Får ej nå framför 762 mm --- O1 Luftgevär: Total längd av luftgevärssystemet --- 850 mm 1) Undantag: SAUER STR 200 får överskrida reglementsenlig högsta vikt, dock max 6,0 kg. Om vikten överskrider reglementsenlig högsta vikt, kan inte Svenskt rekord noteras. 7.4.4 50 m gevär Alla gevär med kaliber 5,6 mm (.22 ) long rifle med kantantändning är tillåtna under förutsättning att de inte överträder följande tilläggsbegränsningar: 7.4.4.1 Gevärets vikt får inte överstiga 8 kg för män och 6,5 kg för kvinnor, detta med alla tillbehör inklusive handstöd och bakkappa. 7.4.4.2 Bakkappa och krok Det är tillåtet med en krok på bakkappan som inte sträcker sig längre än 153 mm (A) bakom en linje dragen vinkelrätt mot en linje genom loppet och som tangerar den djupaste del av bakkappan som normalt vilar mot Utgåva januari 2007 11
axeln. Kroken får inte ha en total yttre längd överstigande 178 mm (B) utefter någon krökning eller utsvängning. 7.4.4.3 Handstöd Handstöd är varje anordning eller förlängning under framstocken, som är avsedd att underlätta främre handens stöd av geväret. Handstödet får inte nå lägre än 200 mm under loppets centrumlinje. 7.4.4.4 Mer än ett (1) gevär eller delar av ett gevär får användas. 7.4.5 300 m gevär Samma regler som i regel 7.4.4 for gevär 50 m (män och kvinnor). I övrigt se Tabell över specifikationer för gevär 7.16.0. 7.4.6 Ammunition Gevär Kaliber Andra specifikationer 50 m 5,6 mm (.22 long rifle) 5,6 mm med kantantändning (.22 long rifle). Endast kulor av bly eller liknande mjukt material är tillåtna. 10 m 4,5 mm Kulor av alla typer är tillåtna om de tillverkas (.177 ) 300 m Maximum 8 mm 7.4.7 Regler för kläder av bly eller annat mjukt material. All ammunition som kan användas utan fara för medtävlare och funktionärer är tillåtna. Spårljus, pansarbrytande och brandammunition är förbjudna. 7.4.7.1 Det är den tävlandes ansvar att vara lämpligt klädd för publika tillställningar när denne befinner sig på skjutbanan. 12 Utgåva januari 2007
7.4.7.1.1 Under prisutdelningar eller andra ceremonier ska de tävlande bära sina officiella landslagskläder. Hela laget ska vara likadant klädda. 7.4.7.1.2 Skyttens skicklighet får inte förbättras på konstlad väg genom speciell klädsel. Alla anordningar som har till syfte att otillbörligt stödja eller minska rörligheten av skyttens kropp, armar eller ben är förbjudna. 7.4.7.2 Alla skyttejackor, skyttebyxor och skyttehandskar måste vara tillverkade av flexibelt material som inte ändrar sina egenskaper under normala skjutförhållanden dvs blir styvare, tjockare eller hårdare. För alla foder, stoppningar och förstärkningar gäller samma specifikationer. Inga foder eller stoppningar får vara vadderade, korssömmade, klistrade eller på annat sätt fastsatta på utsidan på andra ställen än där sådana normalt fästs. Foder och stoppningar skall mätas som tillhörande klädseln. 7.4.7.2.1 I alla tävlingar och skjutställningar under ett mästerskap får för varje skytt endast en (1) skjutjacka, endast ett (1) par skyttebyxor och endast ett (1) par skytteskor godkännas av utrustningskontrollen. Detta utgör inget hinder för skytten att använda vanliga byxor eller vanliga träningsskor i någon gren. En skjutjacka måste kunna användas i alla tre ställningarna (liggande, knästående och stående) och måste uppfylla alla andra krav som reglerna innehåller för att godkännas för tävlingen. Varje klädesplagg som inte blir godkänt av Utrustningskontrollen måste testas om utan att klädesplagget lämnar rummet för utrustningskontrollen. Ett tredje försök kan göras efter det andra försöket, inte heller nu får klädesplagget lämna rummet. Om klädesplagget blir underkänt en tredje gång får det inte testas igen och ska märkas som otillåtet, om inte en permanent förändring görs. 7.4.7.2.1.1 Det är bara tillåtet att ta en (1) extra skjutjacka och ett (1) par extra skjutbyxor till utrustningskontrollen. Om extra utrustningen inte godkänns i utrustningskontrollen får skytten inte bära något speciellt klädesplagg som ersättning för utrustningen. 7.4.7.2.1.2 Före och under alla kontroller får klädesplaggen inte manipuleras tillfälligt med värme eller på annat sätt. Permanenta förändringar av kläderna får göras. För detta syfte får kläderna lämna utrustningskontrollen och komma tillbaka för nya test. 7.4.7.2.1.3 All manipulation av material efter utrustningskontroll (spray etc.) straffas enligt gällande regler. 7.4.7.3 Skytteskor Normala promenadskor eller gymnastikskor och skytteskor som inte avviker från nedanstående specifikationer får användas: 7.4.7.3.1 Ovanlädret (delen ovanför sulan) skall vara av mjukt, följsamt och smidigt material. Detta får ej vara tjockare än 4 mm inklusive foder mätt på slät yta, exempelvis punkt D i figur över sko. 7.4.7.3.2 Sulan skall vara böjlig under trampdynan. Utgåva januari 2007 13
7.4.7.3.3 Skons höjd från golvet till skons högsta punkt (mått C i figur: Skytteskor) får inte överstiga 2/3 av skons längd (mått B + 10 mm). Dvs. om skons längd är 290 mm (B) lägg till 10 mm (E) och den totala längden är således 300 mm, då får höjden (C) ej överstiga 200 mm. 7.4.7.3.4 De skor som används måste utgöra ett matchande par på utsidan. Se också tabellen för skytteskor nedan. 7.4.7.3.4.1 Figur skyttesko A B C D E F Största tjocklek vid tån: 10 mm Skons totallängd: Beroende av skyttens skonummer Skons största höjd: Ej överstigande 2/3 av längden B + 10 mm Ovanlädrets största tjocklek: 4 mm Den främre utskjutande delen av sulan får vara högst 10 mm och får på ena eller båda skorna skäras i vinkel. Sulan får inte sticka ut i övrigt varken på längden eller bredden. Största klackhöjd: 30 mm 7.4.7.4 Alla skyttar måste bära ett Start (Bib) nummer på ryggen ovanför midjan. Detta gäller såväl vid träning före tävling som under tävling. Om Start (Bib) nummer inte bärs får skytten inte deltaga/fortsätta. 7.4.7.5 ALLA SKYTTAR MÅSTE FÖLJA ISSF:s Amatör- och sponsorsregler (Kapitel 4 i Officiella regler och bestämmelser). Detta kapitel reglerar det som gäller för deltagande i ISSF:s tävlingar beträffande: Emblem, Sponsring, Reklam och Kommersiell märkning av kläder samt Kontroll och Sanktioner. 7.4.7.6 Sidoskygglappar (på båda eller ena sidan) fäst på mössa, keps, skytteglasögon eller pannband, som inte överstiger 40 mm höjd är tillåtna. 14 Utgåva januari 2007
Dessa skygglappar får inte sträcka sig längre fram än en tänkt linje från mitten av pannan. (se även 7.4.2.3.4). 7.4.7.6.1 En lapp, som inte är mer än 30 mm bred, för att täcka det icke siktande ögat är tillåten. 7.4.7.6.2 7.4.7.7 Mätutrustning 7.4.7.7.1 Tjocklek Utrustning för mätning av tjockleken på klädsel och skor skall medge en noggrannhet om minst 0,1 mm. Mätning skall ske med 5 kg last. Mätanordningen skall ha två (2) motstående runda plattor med en diameter av 30 mm. 7.4.7.7.1.1 Utgåva januari 2007 15
7.4.7.7.1.2 Tjocklek Tabell Jackor Byxor Skor Handsk Underkläder enkel tjocklek dubbel tjocklek total tjocklek Förstärkning enkel tjocklek Förstärkning dubbel tjocklek 2,5 mm 2.5 mm 4,0 mm ----- 2,5 mm 5,0 mm 5.0 mm ----- ----- 5,0 mm ----- ----- 12,0 mm ----- 10,0 mm 10.0 mm ----- ----- ----- 20,0 mm 20.0 mm ----- ----- ----- 7.4.7.7.2 Styvhet Styvheten för kläderna ska mätas med en passande utrustning som är godkänd av ISSF. 7.4.7.7.2.1 Styvhet Utrustning som används för mätning av klädernas styvhet måste ha en mätnoggrannhet på minst 0,1 mm och ha följande dimensioner: 7.4.7.7.2.2 A Mätcylinder = 60 mm diameter B Belastningsvikt = 1 kg (inkl grepp och mätplatta C) C Mätplatta = 20 mm diameter D Digital skärm noggrannhet 0,1 mm E Rundningen av kanterna på mätplattan C och mätcylindern A får max vara 0,5 mm i radie. B D E C A 16 Utgåva januari 2007
7.4.7.7.2.3 Belastningsvikt B pressar mätplattan C mot materialet som skall mätas. Materialet skall ligga plant, utan att sträckas, på mätcylindern A. Om mätcylindern pressas ned minst 3 mm (digital visning D = 30) är materialet godkänt. 7.4.7.7.2.4 Om en lägre siffra visas (under 30), är materialet för styvt. 7.4.7.7.2.5 Uppföljande kontroll efter tävling (i olympiska grenar efter kvalificering) ska övervakas av juryn. Uppföljande kontroller ska försäkra att så många finalister som möjligt är kontrollerade tillsammans med några slumpvis valda skyttar. 7.4.7.7.2.6 Kontrollen kommer att ske direkt efter att skytten är färdig. Om kläderna inte klarar kontrollen testas de en gång till. Om något av klädesplaggen inte godkänns andra gången diskvalificeras skytten. 7.4.7.7.2.7 Före och under alla uppföljande kontroller får klädesplaggen inte manipuleras med värme eller på andra tillfälliga eller permanenta sätt. 7.4.7.8 Skyttejacka 7.4.7.8.1 Jackans liv och ärmar inklusive foder får inte på något ställe, där släta ytor kan mätas, i tjocklek överstiga 2,5 mm i enkel tjocklek eller 5 mm dubbelvikt. Jacka får inte vara längre än till nederdelen av den knutna handen (se figur: Skyttejacka). 7.4.7.8.2 Knäppningen av jackan får endast ske med en icke justerbar metod (t ex knappar eller dragkedja). Knäppningen får inte gå om lott mer än högst 100 mm (se figur: Skyttejacka). Jackan måste hänga löst på bäraren och en kontroll på detta är att jackan måste kunna gå omlott minst 70 mm utöver normal knäppning, mätt från knappens centrum till knapphålets ytterkant. Mätningen skall ske med armarna utefter sidorna. Förstärkning av knapphålen är tillåtet men måste följa kraven på tjocklek och styvhet. 7.4.7.8.3 Alla remmar, snoddar, sömmar, stygn och andra anordningar, som kan användas som extra stöd är förbjudna. Emellertid är det tillåtet att ha en dragkedja eller upp till två remmar att samla upp löst tyg av jackan vid den axel, där geväret sätts an (se figur: Skyttejacka). Inga andra dragkedjor eller andra knäppnings- eller åtdragningsanordningar är tillåtna, förutom de som uttryckligen specificeras i dessa reglers text eller figurer. 7.4.7.8.4 Jackans bakstycke får bestå av mer än ett material under förutsättning att konstruktionen inte ökar styvheten eller reducerar jackans följsamhet. Alla delar av bakstycket får vara högst 2,5 mm tjocka. Mätningen skall göras på en jämn yta. Alla delar av bakstycket måste överensstämma med styvhetsgränserna. 7.4.7.8.5 I liggande och knästående ställning får skjutjackans ärm inte nå utanför handleden på den arm, som remmen sitter på. Ärmen får inte hållas mellan handen eller handsken och gevärsstockens framdel när skytten har intagit skjutställning. Utgåva januari 2007 17
7.4.7.8.6 Det är inte tillåtet att på jackans ut- eller insida applicera något klibbigt ämne eller motsvarande (kardborrband, vätska eller spray). Ruggning av jackans material är dock tillåtet. 7.4.7.8.7 Skyttejacka får förses med förstärkningslappar på utsidan med följande begränsningar: 7.4.7.8.7.1 Maximalt tillåten tjocklek inklusive jackans material och allt foder: 10 mm enkel tjocklek och 20 mm dubbelvikt. 7.4.7.8.7.2 Förstärkningar får sättas på båda armbågarna till halva ärmens omkrets. På den ärm där remmen bärs får förstärkningar nå från armhålan till en punkt 100 mm från ärmens slut. Förstärkning på motsatt ärm får inte överstiga en längd av 300 mm. 7.4.7.8.7.3 Endast en krok, ögla, knapp eller liknande anordning får fästas på utsidan av ärmen eller axelsömmen på remarmen för att förhindra att remmen glider. 7.4.7.8.7.4 Förstärkning på den axel mot vilken bakkappan vilar får inte vara större än 300 mm i någon riktning (Se figur: Skjutjacka). 7.4.7.8.7.5 Alla innerfickor är förbjudna. Endast en (1) yttre ficka är tillåten på jackan. Den skall vara placerad på högra delen av framsidan (på vänstra för vänsterskyttar). 7.4.7.8.7.6 Maximal storlek på fickan är 250 mm på höjden från jackans underkant och 200 mm bred. 7.4.7.8.8 18 Utgåva januari 2007
7.4.7.9 Skyttebyxor 7.4.7.9.1 Byxorna, inklusive linning, får inte på något ställe, där släta ytor kan mätas, i tjocklek överstiga 2,5 mm i enkel tjocklek eller 5 mm dubbelvikt. Byxorna får inte nå eller komma högre på kroppen än 50 mm ovanför höftkammen. Snoddar, blixtlås eller hakar avsedda att dra åt byxorna kring ben, midja eller höfter är förbjudna. En livrem, högst 40 mm bred och högst 3 mm tjock eller hängslen får användas för att hålla byxorna uppe. Om en livrem används i stående får spännet eller låsanordningen inte användas för att stödja vänster armbåge. Bältet får inte vikas dubbelt, tredubbelt etc. under den vänstra armen eller armbågen. Om byxorna är försedda med linning i midjan, får denna vara högst 70 mm bred. Om tjockleken på linningen överskrider 2,5 mm, är bälte inte tillåtet. Bärs inte bälte får den absoluta tjockleken på linningen vara 3,5 mm. Byxorna får stängas med en hake, max fem fästen (hyskor), liknande stängning eller kardborrband. Endast en typ av stängning är tillåten. Kardborrstängning i kombination med någon annan stängning är förbjuden. Byxorna skall sitta löst runt benen. Om speciella skyttebyxor inte används utan vanliga byxor, får inte dessa heller ge konstlat stöd åt någon del av kroppen. 7.4.7.9.2 Dragkedjor, knappar, kardborrband eller andra liknande anordningar, för att fasthålla eller stänga, som inte går att ändra eller justera får användas i byxorna på följande ställen: 7.4.7.9.2.1 En typ av sådan anordning för att öppna eller stänga gylfen. Gylfen får inte placeras lägre än nivån på skrevet. Öppningar som inte kan tillslutas är tillåtna. 7.4.7.9.2.2 Endast en sådan anordning i varje byxben. Anordningen får inte gå längre upp än 70 mm nedanför byxornas överkant. Den får dock gå ända ned till nederkanten av byxbenet (se figur Skyttebyxor). En sådan anordning är tillåten antingen på framsidan av byxbenets övre del eller på baksidan av byxbenet. Dessa anordningar får dock inte finnas på samma ben. 7.4.7.9.2.3 Förstärkningar får placeras på byxbak och byxknän. Förstärkning på byxbaken får i sin bredd inte överstiga höftvidden och det lodräta måttet får inte vara större än vad som krävs för att täcka sätets normala förslitningspunkter. Knäskydden får vara högst 300 mm långa och får inte nå längre än halvvägs runt byxbenet. Förstärkningarnas tjocklek inklusive byxans material och allt foder får i enkel tjocklek inte överstiga 10 mm eller 20 mm dubbelvikt. Alla fickor är förbjudna. Utgåva januari 2007 19
7.4.7.9.2.4 7.4.7.10 Skyttehandskar 7.4.7.10.1 Total tjocklek får inte överstiga 12 mm mätt på fram- eller baksida tillsammans på något annat ställe än vid sömmar eller sammanfogningar. 7.4.7.10.2 Handsken får inte nå längre än 50 mm ovanför handleden mätt från mitten av handledsknogen (se figur: Skyttehandske). Anordningar avsedda att dras åt runt handleden är förbjudna. Dock får en del av handsken runt handleden göras elastisk för att underlätta på- och avtagande. Handsken ska ändå sitta löst runt handleden. 7.4.7.10.3 Skyttehandske figur 7.4.7.11 Underklädsel vid skjutning 7.4.7.11.1 Klädsel under skjutjackan får inte i enkel tjocklek överstiga 2,5 mm eller 5 mm dubbelvikt. Detsamma gäller all klädsel, som bärs under skyttebyxorna. 20 Utgåva januari 2007
7.4.7.11.2 Endast normala underkläder eller träningskläder som inte stödjer eller reducerar rörelseförmågan för skyttens armar, ben och kropp får bäras under skyttejackorna eller skyttebyxorna. Alla andra underkläder är förbjudna. 7.4.7.12 Tillbehör 7.4.7.12.1 Kikare Kikare, som ej är monterade på geväret och avsedda för att lokalisera skotthål eller bedöma vind är tillåtna för 50 m och 300 m. 7.4.7.12.2 Stöd Det är tillåtet att använda stöd för att vila geväret på mellan skotten. Stödet får inte nå högre än skyttens axlar när skytten står normalt. En ställning för att vila geväret på får inte placeras framför skjutbordet i stående. En knäkudde kan användas som gevärsstöd mellan skotten. Var aktsam på att inte geväret inkräktar på angränsande skyttars område. Ur säkerhetssynpunkt måste skytten hålla i geväret när geväret ligger på stativet. 7.4.7.12.3 Skjutväska och låda Skjutväska eller låda får inte placeras, på skjutplatsen, framför skyttens främre axel utom i stående skjutställning, där skjutväska, låda, bord eller ställ får användas för att vila vapnet mot mellan skotten. Skjutväskan lådan, bordet eller stativet får inte vara av sådant utförande eller storlek att de kan störa angränsande skyttar eller utgöra vindskydd. 7.4.7.12.4 Skyttemattor Det är förbjudet att använda egen skyttematta på internationella tävlingar SSF: Vid Nationella tävlingar inom Sverige får egen matta användas. Se "TEKNISKA REGLER för ALLA GRENAR" 6.3.12.2.2. 7.4.7.12.5 Knäkudde Endast en cylindrisk kudde är tillåten vid skjutning i knästående. Längden får vara högst 25 cm och diametern högst 18 cm. Den skall vara gjord av mjukt och böjligt material. Remmar eller andra anordningar för att forma knäkudden är inte tillåtna. 7.5.0 Tävlingsfunktionärer En tävlingsjury skall utses för att övervaka tävlingens genomförande. En tavelkontroll jury måste utses för att övervaka resultatbedömning och ranking. 7.5.1 Tävlingsledarens skyldigheter och uppgifter En tävlingsledare skall utses för varje skjutbana. Tävlingsledaren är: 7.5.1.1 Ansvarig för samtliga skjutledare och övriga banfunktionärer på skjutbanan samt dessas korrekta genomförande av tävlingen. Samt där central ledning utförs även för alla kommandon på skjutbanan. 7.5.1.2 Ansvarig för att alla banfunktionärer samarbetar med juryn. Utgåva januari 2007 21
7.5.1.3 Ansvarig att snabbt eliminera fel på utrustning samt att tekniska experter och erforderligt material finns tillgängligt för att få skjutbanan att fungera. Tävlingsledaren skall lösa alla problem som uppstår, vilka hans skjutledare inte kan klara av. 7.5.1.4 Ansvarig för effektiv och snabb resultatbedömning av alla tavlor i samarbete med ordförande i tavelkontroll juryn. 7.5.1.5 Om nödvändigt, delta i utlottningen av skjutplatser. 7.5.2 Skjutledarens skyldigheter och uppgifter En skjutledare skall utses för fem till tio skjutplatser. Skjutledaren skall: 7.5.2.1 vara ansvarig inför tävlingsledaren för genomförandet av tävlingen inom den sektion, som anförtrotts honom, men skall i varje läge nära samarbeta med medlemmar ur juryn; 7.5.2.2 ropa upp de tävlande; 7.5.2.3 kontrollera namn och startnummer på deltagarna för att övertyga sig om att de överensstämmer med startlista, protokoll och individuella resultattavlor. Om möjligt skall detta genomföras före förberedelsetidens början; 7.5.2.4 försäkra sig om att skyttarnas gevär, utrustning och tillbehör har kontrollerats och godkänts; 7.5.2.5 kontrollera skyttarnas skjutställningar och påkalla juryns uppmärksamhet vid avvikelser; 7.5.2.6 ge erforderliga kommandon; 7.5.2.7 vidtaga nödvändiga åtgärder när vapenfel, protester eller annan störning uppstår under tävlingen; 7.5.2.8 vara ansvarig för att protokollföraren antecknar korrekt poäng då papperstavlor används; 7.5.2.9 övervaka att tavelställen fungerar korrekt; 7.5.2.10 motta protester och vidarebefordra dessa till jurymedlem; 7.5.2.11 vara ansvarig för att anteckning sker beträffande alla avvikelser från det normala, störningar, bestraffningar, vapenfel, skott mot fel tavla, tilldelad extra skjuttid, för många skott på tavlan etc. Anteckning görs på skjutkort (protokoll) eller på tavlan och på den individuella resultattavlan; 7.5.3 Protokollförarens skyldigheter och uppgifter - papperstavlor Protokollförare skall utses för varje skjutplats. Protokollförare skall: 22 Utgåva januari 2007
7.5.3.1 fylla i eller kontrollera att samma uppgifter blir ifyllda på skjutkortet och den individuella resultattavlan (skyttens namn, start (Bib) nummer, skjutplatsnummer etc.); 7.5.3.2 Informera skytten om när dennes provskotts- respektive tävlingstavlor är klara för skjutning. Skytten skall klart och tydligt meddela protokollföraren om han önskar skjuta på provskotts- eller tävlingstavla och denna önskan skall bekräftas av protokollföraren. För att undvika språksvårigheter kan skytten tilldelas två kort med orden provskott respektive tävling, Som extra förtydligande bör dessa förses med bilder av provskotts- resp. tävlingstavla. Skytten visar då bara protokollföraren det aktuella kortet; 7.5.3.3 Protokollföraren måste vara utrustad med kikare då tavelväxling sköts direkt av skytten. Om protokollföraren sköter tavelväxlingen, ska skytten ha några sekunder till förfogande för att kunna observera läget på sina skott. 7.5.3.4 Notera den preliminära valören för varje skott på skjutkortet och på den individuella resultattavlan ovanför eller vid sidan av sitt bord för att hålla åskådare informerade. 7.5.3.5 Vid tävlingar där tavlorna mekaniskt transporteras tillbaka till skjutplatsen ombesörja insamlandet av desamma efter varje tioskottsserie samt placera tavlorna i en säker förvaringslåda. Denna avhämtas av utsedd personal eller överlämnas till tavelkontrollen. 7.5.3.6 Avstå från all konversation med skytten liksom från varje kommentar beträffande resultatet eller återstående skjuttid. 7.5.4 Markörernas skyldigheter och uppgifter - papperstavlor 7.5.4.1 Antalet markörer skall överensstämma med antalet skjutledare. På banor med markörgrav är markören ansvarig för sin tilldelade grupp av tavlor och att dessa snabbt växlas, skott valörbestäms, noteras, markeras och att tavlan åter höjs för nästa skott. 7.5.4.2 Om ett kulhål inte kan återfinnas på tavlan är markören skyldig att kontrollera om skottet hamnat på någon av granntavlorna och att lösa frågan i samråd med juryn och skjutledaren. 7.5.4.3 När tavelautomater används är markören skyldig att se till att rätt tavlor laddas i automaterna samt att tavlorna tas ur automaterna och lämnas till tavelkontrollen. Han skall också se till att alla oklarheter, som kan ha uppstått, noteras på tavlorna. 7.5.4.4 Försäkra sig om att det inte finns några kulhål på den vita delen av tavlan samt att alla spår efter projektiler på tavelramen är tydligt markerade. 7.5.5 Tekniska funktionärer elektroniska tavlor Utgåva januari 2007 23
7.5.5.1 Tekniska funktionärer kan utses för att sköta och underhålla de elektroniska tavlorna, de kan även lämna råd till skjutledare och Jurymedlemmar men får inte fatta några beslut. 7.5.6 En jurymedlem måste inspektera de elektroniska tavlorna före varje skjutlag för att fastställa följande: 7.5.6.1 att det inte finns några hål på den vita ytan på tavlan; 7.5.6.2 att alla skottmärken som finns på ramen är tydligt markerade; 7.5.6.3 att baktavlan bakom 50 m eller 300 m tavlan inte har några hål. 7.5.6.4 att kontrollremsorna är oskjutna/frammatade. 7.5.6.5 en jurymedlem måste övervaka allt manuellt ingripande av huvuddatorns resultat (ex vis vid poängavdrag) 7.5.7 Procedur för att undersöka elektroniska tavlor (efter en protest, klagomål, inget skott etc.) 7.5.7.1 En jurymedlem samlar in följande (numret på skjutplatsen och orienteringen av kort, remsa eller tavla måste noteras på varje): 7.5.7.1.1 kontrollremsan (50/300 m). Om något skott finns utanför kontrollremsan måste det genomföras en kontroll av den geometriska relationen mellan skotthålen i kontrollremsan och baktavlan innan kontrollremsan tas bort; 7.5.7.1.2 baktavlan (50/300 m); 7.5.7.1.3 den svarta pappersremsan (10 m); 7.5.7.1.4 den svarta gummiremsan (50 m); 7.5.7.1.5 incidentrapporten; 7.5.7.1.6 logg utskrift; 7.5.7.1.7 information från huvuddatorn (om nödvändigt) 7.5.7.2 En jurymedlem måste undersöka ytan på den elektroniska tavlan och ramen och markera skott utanför det svarta riktningsområdet. 7.5.7.3 Rensning av loggarna får endast göras efter godkännande av tavelkontroll juryn. 7.5.7.4 Antalet skott hål måste räknas och deras lokalisering ska tas i beaktning. Jurymedlemmarna undersöker ovanstående föremål och gör en oberoende bedömning före ett formellt jurybeslut tas. 24 Utgåva januari 2007
7.6.0 SKJUTPROGRAM OCH TÄVLINGSREGLER 7.6.1 Skjutställningar 7.6.1.1 Liggande 7.6.1.1.1 Skytten får ligga på skjutplatsens bara yta eller på skyttemattan. 7.6.1.1.2 Det är tillåtet att använda mattan under armbågarna. 7.6.1.1.3 Kroppen skall hållas utsträckt på skjutplatsen med huvudet mot tavlan. 7.6.1.1.4 Geväret får endast stödjas med båda händerna och ena axeln. 7.6.1.1.5 Kinden får stödja mot stocken. 7.6.1.1.6 Remstöd är tillåtet men framstocken bakom den vänstra handen får inte vidröra skyttejackan. 7.6.1.1.7 Ingen del av geväret får vidröra remmen eller något tillbehör till denna. 7.6.1.1.8 Geväret får inte vidröra eller stödjas mot något annat föremål. 7.6.1.1.9 Båda underarmarna och skyttejackans ärmar, framför armbågarna, måste vara synligt fria från underlaget. 7.6.1.1.10 Underarmen på den arm, som remmen används på, måste bilda en vinkel, som inte understiger 30 grader mot horisontalplanet, mätt från underarmens centrumlinje. 7.6.1.2 Stående 7.6.1.2.1 Skytten skall stå fritt med båda fötterna på skjutplatsens yta eller på matta och utan annat stöd. 7.6.1.2.2 Geväret får stödjas med båda händerna och axeln (överst till höger på bröstkorgen) eller på översta delen av armen närmast axeln, samt den del av bröstkorgen, som är närmast högra axeln. 7.6.1.2.3 Kinden får placeras mot stocken. 7.6.1.2.4 Geväret får inte stödjas av skyttejackan eller bröstet utanför området vid den högra axeln. 7.6.1.2.5 Vänster överarm och armbåge får stödja mot bröstkorgen respektive höften. Om ett bälte används får inte detta användas som stöd för arm eller armbåge. 7.6.1.2.6 Geväret får inte vidröra eller stödjas mot något annat föremål. 7.6.1.2.7 Handstöd får användas utom för standardgevär 300 m och luftgevär. Utgåva januari 2007 25
7.6.1.2.8 Handstopp/remfäste får inte användas i stående för standardgevär 300 m och luftgevär. 7.6.1.2.9 I stående får rem inte användas 7.6.1.3 Knästående 7.6.1.3.1 Skytten får beröra skjutplatsen med höger fots tår, höger knä och vänster fot. 7.6.1.3.2 Geväret får stödjas med båda händerna och höger axel. 7.6.1.3.3 Kinden får placeras mot stocken. 7.6.1.3.4 Vänster armbåge får stödjas mot vänster knä. 7.6.1.3.5 Armbågsspetsen får inte befinna sig längre än 100 mm framför eller 150 mm bakom knäskålen. 7.6.1.3.6 Remstöd är tillåtet men framstocken bakom den vänstra handen får inte vidröra skyttejackan. 7.6.1.3.7 Ingen del av geväret får vidröra remmen eller något tillbehör till denna. 7.6.1.3.8 Geväret får inte vidröra eller stödjas mot något annat föremål. 7.6.1.3.9 Om knäkudde används under höger vrist får vristen inte vridas mer än 45 grader. 7.6.1.3.10 Används inte knäkudde får foten vridas i godtycklig vinkel, även så att fotens sida och underbenet kommer i kontakt med underlaget. 7.6.1.3.11 Ingen del av lår eller säte får på någon punkt vidröra underlaget. 7.6.1.3.12 Av de tre stödjepunkterna (tår, knä, fot) får en, två eller alla tre vila på skyttemattan. 7.6.1.3.13 Endast skyttebyxorna och kläder under dessa får finnas mellan säte och högra hälen. Jackan eller något annat får inte placeras mellan dessa två punkter eller under höger knä. 7.6.2 Gevärsgrenar Se Tabell över Gevärsgrenar 7.15.0 7.6.2.1 Gevärsgrenar bör avgöras i ordningen 10 m, 50 m och 300 m. Dock gäller att när 300 m grenar skjuts skall dessa avgöras efter 10 m och 50 m grenar. 7.6.2.2 För tävlingar i tre skjutställningar på 50 m och 300 m skall dessa skjutas i följande ordning: Liggande Stående - Knästående 26 Utgåva januari 2007
7.6.2.2.1 Gevär 3 x 40 Alla skyttar måste vara klara i liggande innan stående påbörjas och alla skyttar måste vara klara i stående innan knästående påbörjas. 7.6.2.2.2 Maximal tid för ställningsbyte är 10 minuter. 7.6.3 Handhavande av tavlor 7.6.3.1 Papperstavlor 7.6.3.1.1 10 m luftgevär 7.6.3.1.1.1 Byte av tavlor sker normalt av skytten själv under överinseende av skjutledaren. Skytten är ansvarig för att han skjuter på rätt tavla. 7.6.3.1.1.2 Omedelbart efter varje 10-skottsserie ska skytten lägga sina tavlor (10 st) på anvisad plats. Protokollföraren skall därefter placera tavlorna i en förseglad låda som sedan förs till tavelkontrollen av speciellt utsedd banfunktionär. 7.6.3.1.2 50 m Gevär 7.6.3.1.2.1 Vid tävlingar där tavlorna mekaniskt transporteras tillbaka till skjutplatsen kan skytten eller protokollföraren ombesörja insamlandet av tavlorna. Skytten är, i båda fallen, ansvarig för att han skjuter på rätt tavla. 7.6.3.1.2.2 Anser en skytt att markeringen eller tavelbytena sker för långsamt skall han rapportera detta till skjutledaren. Anser skjutledaren eller juryn att klagomålet är berättigat skall de korrigera situationen. Om skytten eller lagfunktionär anser att det inte blivit någon förbättring kan skytten eller lagfunktionär lämna protest till juryn. Juryn kan då medge ett tidstillägg av maximalt 10 minuter. Sådant krav kan inte ställas inom de sista 30 minuterna av tävlingen förutom vid exceptionella omständigheter. 7.6.3.2 Elektroniska tavlor 7.6.3.2.1 Skytten bör sätta sig in i hur monitorn manövreras för exempelvis zoomning eller att byte från prov- till tävlingstavla under träning. För 10 m och 50 m grenar är skytten själv ansvarig för att byta från provtavla till tävlingstavla. Är skytten tveksam ber han om assistans från skjutledaren. 7.6.3.2.2 Det är inte tillåtet att dölja del av eller hela skyttens monitor. Hela skärmen måste vara synlig för juryn och banfunktionärerna. 7.6.3.2.3 Skyttarna och banfunktionärer får INTE röra monitorns manöverpanel och/eller skrivarens resultatlista före slutet av genomförd omgång eller gren utan tillåtelse från juryn. Skytten skall signera skrivarens resultatutskrift (intill det totala resultatet), för att godkänna resultatet, innan skjutplatsen lämnas. Utgåva januari 2007 27
7.6.3.2.4 När en skytt inte signerar resultatutskriften bör en jurymedlem eller banfunktionär sätta sin signatur på den innan den skickas till tavelkontrollen. 7.6.4 Tävlingsbestämmelser 7.6.4.1 Förberedelsetid Skytten måste medges minst 10 minuters före tävlingens början för sina slutliga förberedelser. Under förberedelsetiden skall provskottstavlan vara synlig. Tävlingsledaren skall ge skyttarna tillåtelse att placera sin utrustning på skjutplatsen innan förberedelsetiden börjar, förutsatt att tidigare skjutlag är färdiga. Tävlingsledaren meddelar när föregående skjutlag är färdigt. Kontroller som skall utföras, före tävlingar, av jury och banfunktionärer bör vara klara innan förberedelsetiden startar. 7.6.4.1.2 Därefter ges kommandot FÖRBEREDELSETIDEN BÖRJAR NU. Före och under förberedelsetiden får skyttarna handskas med geväret, torrklicka och utföra riktningsövningar vid skjutplatsen under förutsättning att det inte finns någon människa framför skjutbanan. 7.6.4.2 Start 7.6.4.2.1 Inget skott får avfyras före tävlingens start. 7.6.4.2.2 Tävlingen skall anses ha börjat i och med att tävlingsledaren givit kommandot START. Varje skott, som avfyras efter det att den tävlande har skjutit färdigt sina provskott, skall noteras i tävlingen. Blindavfyring är dock tillåten. 7.6.4.3 Utbyte av skytt 7.6.4.3.1 Skytt, som avbryter sin skjutning efter det att han skjutit sitt första provskott i tävlingen, får inte ersättas. Detta gäller även tävlingar som består av flera delar eller pågår flera dagar. 7.6.4.4 Provskott skott före START information före STOPP 7.6.4.4.1 Provskott (obegränsat antal) får endast skjutas före första tävlingsskottet i varje tävling eller ställning. När väl det första tävlingsskottet avlossats är inga ytterligare provskott tillåtna såvida inte juryn medger detta i enlighet med dessa regler. Alla övriga provskott som bryter mot dessa regler skall registreras som bommar i tävlingen. 7.6.4.4.2 Skott som avlossats innan den officiella skjuttiden påbörjats skall ge två (2) poängs avdrag på första tävlingstavlan för varje skott som avfyrats. Skott som inte har avlossats skall noteras som bom(mar) på den sista tävlingstavlan. Detta gäller också skott som avlossats efter den officiella skjuttidens slut såvida inte tävlingsledaren eller en jurymedlem har beviljat extra tid. Om ett för sent skott inte kan identifieras, skall skottet med högsta valör på sista tavlan strykas. 7.6.4.4.3 Återstående skjuttid 28 Utgåva januari 2007
7.6.4.4.3.1 Skjutledaren skall i högtalare informera skyttarna när tio (10) och fem (5) minuter återstår av skjuttiden. 7.6.4.4.3.2 Tävlingen skall stoppas vid kommandot STOPP eller erforderlig signal. 7.6.4.5 Specifika regler för 10 m Luftgevär 7.6.4.5.1 Om en skytt avlossar drivgasen under förberedelsetiden skall han tilldelas en varning vid första tillfället. Från och med andra tillfället skall två (2) poängs avdrag ske från det lägsta skottet på den första tävlingsserien för varje följande tillfälle. 7.6.4.5.2 Varje avlossande av drivgasen efter det att första tävlingstavlan är på plats, utan träff på tavlan, skall protokollföras som bom. Blindavfyring utan avlossande av drivgas är tillåtet förutom i Finaler. 7.6.4.5.3 Om en skytt önskar byta eller fylla på sin gas- eller lufttub måste han lämna skjutplatsen för att göra detta. Skytten ska begära tillstånd för detta innan han lämnar skjutplatsen. Ingen extra tid medges för att kompensera tidsförlust för skytt som lämnar skjutplatsen för att byta eller fylla på sin gas- eller lufttub. 7.6.5 Störningar 7.6.5.1 Om en skytt utan egen förskyllan måste avbryta skjutningen under mer än tre (3) minuter, kan han begära tilläggstid motsvarande den som han har förlorat eller återstående tid, när störningen uppstod, plus (1) en minut, om det endast återstår några minuter av skjuttiden. 7.6.5.2 Blir skytten avbruten under längre tid än fem (5) minuter, eller flyttad till en annan skjutplats, får han skjuta obegränsat antal provskott på en provskottstavla, vid början av skyttens återstående skjuttid, som skall innefatta också det tidstillägg som han erhållit som kompensation för avbrottet. Om automatiska tavelsystem som omöjliggör att en ny provskottstavla används, skjuts provskotten på nästa oanvända tävlingstavla. Två (2) tävlingsskott bör då skjutas på nästa tävlingstavla i enlighet med anvisningar av skjutledare eller jury. Tävlingsfunktionär eller jurymedlem måste tillse att en fullständig förklaring noteras på resultatkortet. 7.6.5.3 Varje förlängning av skjuttiden, som medgivits av juryn eller skjutledaren, skall tydligt noteras på Incidentrapporten och på skjutkort om sådana används, och på resultattavlan där det är väl synligt för skytten med angivande av orsak. 7.6.6 Brott mot ordningsregler 7.6.6.1 Jurymedlemmar har rätt att kontrollera skyttarnas gevär, utrustning, skjutställningar etc. vid vilken tidpunkt som helst även under tävlingens gång (se även 7.5.2.5) Under tävling skall juryn inte störa skytten medan han lossar ett skott. Juryn skall dock agera omgående om säkerheten är i fara. Utgåva januari 2007 29
7.6.6.1.1 Om en skytt börjar tävlingen med gevär eller utrustning som inte kontrollerats och godkänts, bestraffas han med två (2) poängs avdrag från det lägsta skottet på den första tävlingsserien. Han får inte fortsätta förrän gevär eller utrustning godkänts av utrustningskontrollen. Skytten får fortsätta tävlingen endast efter beslut av juryn. Inga extra provskott eller tidstillägg medges. 7.6.6.1.2 Om en skytt förändrar, före eller under tävlingen, kontrollerat gevär eller utrustning så att det inte längre överensstämmer med reglerna blir han diskvalificerad. 7.6.6.1.2.1 Om det råder något tvivel om förändringen, ska geväret eller utrustningen lämnas till Utrustningskontrollen för ny kontroll och godkännande. 7.6.6.1.3 Om en skytt kommer för sent till en tävling, får han delta men erhåller inget tidstillägg, utom då hans sena ankomst orsakats av omständigheter han ej kunnat råda över. Om det kan bevisas att den sena ankomsten orsakats av omständigheter han inte kunnat råda över, ska juryn, närhelst det är möjligt, medgiva extra tid om det inte påverkar hela tävlingens tidsram. Om så är fallet, ska juryn besluta när, och på vilken skjutplats skytten ska kompenseras för förlorad tid. 7.6.6.1.4 Om skyttens utrustning har godkänts av Utrustningskontrollen, men skytten saknar godkännandeprotokollet vid skjuttidens början, får skytten starta men bestraffas med två (2) poängs avdrag från lägsta skottet från första tävlingsserien om skytten (tränare eller lagledare) inte kan uppvisa bekräftelse på att utrustningen tidigare godkänts av Utrustningskontrollen. Sådan bekräftelse skall uppvisas före skjutningens slut. Det åligger skytten (eller tränare eller ledare) att uppsöka Utrustningskontrollen för att erhållande av denna bekräftelse. Ingen extra tid medgivs. 7.6.6.2 För många skott 7.6.6.2.1 För många skott skjutna i tävling eller ställning Om en skytt avlossar fler skott i tävlingen eller ställningen än programmet medger ska det/de extra skottet/skotten annulleras på den sista tävlingstavlan(orna). Om ett/flera skott inte kan identifieras, ska det/de skott med högst valör annulleras på sista tävlingstavlan. Skytten bestraffas också med två (2) poängs avdrag för varje sådant skott. Poängavdraget sker från det/de skott med lägsta valören i första serien. 7.6.6.2.1.2 För många skott på pappers tavla 7.6.6.2.1.2.1 Om en skytt avlossar fler skott på en av sina tävlingstavlor än vad programmet medger i tävlingen ska skytten inte bestraffas för de två (2) första skotten. För det tredje och alla efterföljande sådana felplacerade skott ska skytten bestraffas med två (2) poängs avdrag för varje skott i den serie där felet uppstod. Skytten måste också skjuta färre skott på efterföljande tavlor så att antalet skott i tävlingsprogrammet förblir detsamma. 30 Utgåva januari 2007