Reflektioner kring Tävlar alla på lika villkor?

Transkript

1 Reflektioner kring Tävlar alla på lika villkor? ur Sportskytten nr 1/2008 fortsättning 3 med utgångspunkt från dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar 1. Inledning Jag har tidigare översänt mina reflektioner kring kärnfrågan Tävlar alla på lika villkor? med tre skrivelser - Reflektioner kring Tävlar alla på lika villkor? ur Sportskytten nr 1/2008 (den 12 mars 2008), - Reflektioner kring Tävlar alla på lika villkor? ur Sportskytten nr 1/2008-fortsättning 1 (den 19 mars 2008) och - Reflektioner kring Tävlar alla på lika villkor? ur Sportskytten nr 1/2008-fortsättning 2 (den 24 mars 2008). Eftersom jag har fått möjlighet att läsa ytterligare ett dokument från Svenska Sportskytteförbundet, som uppenbarligen har med kärnfrågan Tävlar alla på lika villkor? att göra, tar jag tillfället i akt att fortsätta mina reflektioner kring denna fråga. Dokumentet har titeln Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar. 2. Datering av dokumentet Jag har svårt att avgöra, när dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar är skrivet. Två av de tre sidorna i dokumentet har i huvudet följande text och datering. Men datumet torde inte stämma, eftersom dokumentet behandlar händelser, som har inträffat långt senare än den 21 november 2003, se den inramade texten nedan. Dokumentet är möjligen skrivet i januari 2008, men det är bara en gissning från min sida. 3. Dokumentets text Av texten i dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar att döma verkar dokumentet vara någon form av fortsättning på den utredning, som föregick Svenska Sportskytteförbundets beslut om, att skyttar, klassificerade enligt Svenska Handikappidrottsförbundets klasser SH 1A 1C samt döva skyttar har rätt att deltaga fullt integrerat vid SSF s tävlingar inklusive SM/DM och därvid konkurrera om medaljerna. Texten i dokumentet finns nedan inom den inramade delen. Jag har dock uteslutit sidnumrering och den ovan redovisade texten i huvudet till sidorna 2 och 3 i dokumentet. 1

2 2

3 Dokumentet verkar bestå av några olika delar, nämligen: - Ett förbundsmötes beslut. - Klassificering och regler med avseende på handikappskyttar. - Handikappskyttar som skjutit före olycka. - Redovisning om Jonas Jacobssons skytte. I den fortsatta texten har jag diskuterat och kommenterat texten i dokumentet utifrån dessa fyra delar. Jag har dessutom ställt ett antal frågor med anledning därav. 3

4 4. Ett förbundsmötes beslut Dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar inleds med att konstatera, att Förbundsmötet har beslutat enligt dokumentets huvudrubrik, nämligen att handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar. Det råder inget som helst tvivel om, att Förbundsmötet den 9 maj 2004 beslutade, att skyttar, klassificerade enligt Svenska Handikappidrottsförbundets klasser SH 1A 1C samt döva skyttar har rätt att deltaga fullt integrerat vid SSF s tävlingar inklusive SM/DM och därvid konkurrera om medaljerna. Det kan man läsa ut av protokollet från mötet. Med begreppet övriga skyttar enligt dokumentet huvudrubrik avses antagligen bland annat de vanliga skyttar som skjuter enligt ISSF:s regler. I den Proposition 2 integrering av rullstols- och dövskyttar som förelades Förbundsmötet inför beslutet den 9 maj 2004 föreslogs också, att de tekniska förutsättningarna regleras genom nationella tillägg till respektive grens tekniska regler. Enligt protokollet från Förbundsmötet den 9 maj 2004 togs det dock inte något direkt beslut om att just ändra de tekniska reglerna. Däremot fastställde Förbundsmötet den 9 maj 2004 Allmänna bestämmelser för Svenska Sportskytteförbundet SSF att gälla från den 1 januari 2005 enligt det förslag som förelades Förbundsmötet. I dessa bestämmelser står det under 1.2 Döva och Handikappade skyttar, att utrustning och skjutställningar mm framgår av Tekniska regler för respektive gren. Jag har nu varit inne på Svenska Sportskytteförbundets hemsida på Internet (den 28 mars 2008) och studerat de gällande tekniska reglerna för gevär daterade i januari Däri kunde jag dock inte hitta några regler beträffande handikappskyttar och deras deltagande i tävlingar, som i övrigt regleras genom ISSF:s regler. Så står det till exempel i punkt under Allmänt under Utrustning och ammunition, att skyttar skall endast använda utrustning och kläder vilka är i enlighet med ISSF-reglerna, se nedanstående utdrag ur reglerna. Där står också, att allt (gevär, anordningar, utrustning, tillbehör mm) som kan ge skytten en fördel framför andra och som inte nämns i dessa regler eller som strider mot andan i ISSF:s föreskrifter och regler är förbjudet. I punkt finns det över huvud taget inga som helst hänvisningar till andra regler än ISSF:s regler. Inte heller i övrigt kan jag i reglerna hitta några hänvisningar till andra regler, till exempel vilka regler som skall gälla för handikappskyttar och deras deltagande i tävlingar, som i övrigt regleras genom ISSF:s regler. Inte ens under punkt Index kunde jag under bokstaven H hitta någon hänvisning till handikappskytte, se nedanstående utdrag ur reglerna. 4

5 Så vitt jag förstår finns det idag inte infört några nationella tillägg till de tekniska reglerna för gevär. Mina frågor är därför: - Har Svenska Sportskytteförbundet ändå på något annat sätt i andra tekniska regler infört de ändringar angående gevär, anordningar, utrustning, tillbehör mm som kan anses krävas med anledning av besluten vid Förbundsmötet den 4 maj 2004? - Skulle jag i så fall kunna få ett utdrag av dessa andra tekniska regler som just reglerar utrustning och skjutställningar mm med avseende på döva och handikappade skyttar? Hur själva behandlingen av ärendet inför Förbundsmötet den 4 maj 2004 genomfördes, har jag för närvarande inte satt mig in i. Detta går inte att läsa ut av Sportskytten nr 1/2008. Jag har inte själv något minne av, att denna fråga salufördes på något iögonenfallande sätt, trots att jag vid tiden för beslutet var medlem i två skytteföreningar. Men det är uppenbart, att det idag finns intressenter inom det svenska sportskyttet som anser, att detta beslut bör rivas upp och att tävlingar om Riksidrottsförbundets DM- och SM-tecken bör genomföras strikt efter ISSF:s regler. Jag är en av dessa intressenter. 5. Klassificering och regler med avseende på handikappskyttar Delen om klassificering och regler med avseende på handikappskyttar i dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar är i princip densamma som motsvarande del i den ursprungliga utredningen från den 21 november Det nya är, - dels tre punkter beträffande internationellt ID-kort (som jag förmodar gäller för skyttar som skjuter sittande i rullstol), - dels att reglerna för rullstolens ryggstödshöjd ändrades år 2005, för att det skulle gå lättare att mäta, - dels att det finns en text om, att det till och med OS i Atlanta 1996 var tillåtet för skyttar som skjuter i rullstol att använda skyttebyxor, vilket uppenbarligen var en fördel för Jonas Jacobsson. I såväl den ursprungliga utredningen som i det nya dokumentet hänvisas till, att handikappskyttar enligt klassificering inom handikappidrottsförbundet indelas i klasserna SH 1, SH 1 A, SH 1 B och SH 1 C. För att lära mig mera om de regler som gäller för gevärsskyttar, som skjuter som handikappskyttar i rullstol, har jag studerat de regler som presenteras att gälla för sportskytte under Svenska Handikappidrottsförbundets (SHIF) hemsida den 26 mars När det gäller att skjuta stående med luftgevär, står det under rubriken Ställningsskytte på sida 6:9:5 bland annat, att - dels skjutställningen är stående eller sittande utan stöd, - dels geväret skall bäras upp av båda händerna, axeln, kinden och den del av bröstet som är närmast axeln, - dels vänster (höger för vänsterskytt) armbåge får stöda bröstkorgen eller höften (men ej ryggstöd eller lår). 5

6 En av punkterna verkar sakna ett ord, nämligen ordet på i punkten om armbågen. Det borde vara så, att armbåge får stöda på bröstkorgen eller höften (men ej på ryggstöd eller lår). På sida 6:9:5 står det dessutom att det är förbjudet att använda remstöd i stående och att ryggstödshöjd [för rullstol?] regleras enligt en separat regel. Samtidigt finns det anledning att undra över begreppet sittande utan stöd. Betyder detta, att skytt i rullstol ändå får använda ryggstödet enligt reglerna från 2005, utan att detta räknas som stöd enligt begreppet sittande utan stöd? Under rubriken Allmänt på sidan 6:9:4 anges om ryggstödshöjd de regler som i Svenska Sportskytteförbundets dokument anges ha gällt före Dessutom står det bland annat, - dels att det är tillåtet med ett ryggstöd, valfri höjd, som skytten får luta sig tillbaka på för att vila mellan skotten, - dels att har man ett sådant ryggstöd som är högre än det tillåtna måste man ha ett mellanrum mellan ryggstödet och skytten på minst 10 cm, under riktnings- och avfyringsfasen. När det gäller att skjuta ställningsskytte med korthållsgevär på 50 meter enligt sidan 6:9:6, hänvisas för skjutning i liggande till regeln för liggande med luftgevär, i vilken det står - dels att skjutningen sker sittande, med båda armbågarna på bordet eller rullstolsbord - dels att skyttens underarm får ej bilda mindre vinkel mot underlaget än 30 grader - dels att gevärsrem får användas, - dels att geväret skall bäras upp av båda händerna och ena axeln. För skjutning i knästående anges på sidan 6:9:6 - dels att det är samma skjutställning som i liggande, men man får enbart stöda ena armbågen (icke avfyrande armen) mot bordet, - dels att för armvinkeln gäller samma som i liggande, - dels att gevärsrem får användas, - dels att den fria armen skall vara klart lyft från bordet, - dels att magen får ej vidröra bordet. För skjutning i stående hänvisas på sidan 6:9:6 till stående på luftgevär, se ovan. Under rubriken Allmänt på sidan 6:9:4 står det dessutom - dels att förutom nedanstående klassindelningar och särskilda bestämmelser gäller UITs (Union International de Tir) regler för skytte med gevär, - dels att regeltolkningar som kan uppstå, och ej kan lösas m h a UITs regler och/eller denna regelbok, gäller ISCDs (International Shooting Committee for Disabled) regler. Under rubriken Klassificering och grenar på sidan 6:9:2 redovisas skytte med luftgevär och korthållsgevär med klasser för rörelsehindrade. Licenskod G gäller för alla andra med minst handikapp enligt SHIFs principer. Till denna licenskod finns det underkoderna GL för liggande, GK för knästående och GS för stående. Till licenskoden A hör skyttar som på grund av svaga armar, händer eller annat handikapp, inte kan skjuta utan stöd. De i dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar angivna klasserna SH1 och SH 1 A-C kan jag inte återfinna i SHIF:s regler för sportskytte. Av SHIF:s regler framgår, att skyttet för rörelsehindrade i rullstol skiljer sig i flera avseenden från det skytte som vanliga skyttar utövar enligt ISSF:s regler. Hänvisningarna till UIT:s regler är dessutom inte uppdaterade till att i stället avse hänvisningar till ISSF:s regler. Därutöver hänvisas till ISCD:s regler som gällande i samband skytte för rörelsehindrade i rullstol. 6

7 De regler som gäller för handikappskyttars sportskytte utgår således från SHIF:s redovisade regler. I vissa avseenden är dessa regler kopplade till UIT:s regler (antagligen nuvarande ISSF:s regler). Men man hänvisar också till regler som har stadgats av ISCD. För att få en uppfattning om de regler som ISCD har stadgat, har jag också letat efter dessa på Internet. Den 28 mars 2008 hittade jag då dokumentet Shooting Rules & Functional Classification utgivet av ISCD, se nedanstående försättsblad till dessa regler. I dessa regler finns den klassindelning som bland annat redovisar klasserna SH 1 och SH 1 A- C! Man kan verkligen fråga sig, varför den då inte återfinns i SHIF:s regler. Av ISCD:s regler framgår i punkt under rubriken 12.3 Classes, att competitors shall be classified into one of the three main classes SH 1, SH 2 and SH 3, and within that class they will be allocated to a sub-class. För huvudklassen SH 1 finns det angivet tre underklasser, nämligen SH 1 A, SH 1 B och SH 1 C. Punkt anger specifications för klass SH 1. Av texten framgår att klassen avser pistol- and rifle competitors who don t require a shooting stand. Denna text har i dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar översatts med texten pistol- och gevärsskyttar som inte behöver ett skyttestöd (stående). Jag hävdar med bestämdhet, att denna översättning inte är korrekt av följande skäl: - Inom parentes i den svenska texten står det stående, som utgår från verbet stå. I den engelska texten återfinns inte ordet standing med utgångspunkt från verbet stand. Standing betyder just stående. - Däremot återfinns begreppet stand som ett substantiv i den engelska texten i begreppet a shooting stand. I detta begrepp kan inte substantivet stand översättas med stående, som ju utgår från verbet stå. - Att det står stående inom parentes i den svenska översättning kan därför vara missledande, genom att man kan tro, att skyttestödet enbart gäller för ståendeskytte. Men så står det inte i den engelska texten. Om man vill ha ett förtydligande av vad som gäller för klassen SH 1, kan man gå till rubriken 8.4 Additional rules class SH 1 i ISCD:s regler. Där står det att klassen SH 1 avser competitors who do not use a rifle support stand. Begreppet a shooting stand i punkt torde därför avse a rifle support stand, dvs ett stativ av något slag som skulle hjälpa skytten att stötta upp vapnet. Enligt min mening avser denna regel samtliga skjutställningar och inte bara skjutning i stående. 7

8 Detta antagande bekräftas av vad som står under rubriken 8.5 Additional rules class SH 2 i ISCD:s regler. Där står det nämligen, att klass SH 2 avser competitors who need to use a rifle shooting stand. Om man kopplar detta till texten i punkt 8.5.2, där det bland annat står, att all competitors Class SH 2 will use an approved support stand to support the weight of the rifle. Begreppet a shooting stand avser således ett stativ av något slag, som skall hjälpa skytten att stötta upp vapnet och inte någon annan form av skyttestöd. Denna anmärkning mot översättningen av reglerna från engelska till svenska kan ju tyckas vara en petitess. Men enligt min uppfattning finns det inte något som helst utrymme för inkorrekta översättningar med avseende på gällande regler. I ISCD:s regler finns det en mängd andra regler, som enligt min uppfattning skall tas med i Svenska Sportskytteförbundets tekniska regler för respektive skyttegren. Hur skall annars arrangörer, domare och inte minst vanliga skyttar kunna avgöra, om handikappskyttar följer reglerna eller inte? Det hjälper ju inte att gå till SHIF:s regler, eftersom de dels inte är uppdaterade, dels inte omfattar alla de uppgifter som finns i ISCD:s regler. SHIF:s regler (enligt den version som jag hittade på SHIF:s hemsida på Internet) innehåller inte alla uppgifter i ISCD:s regler (enligt den version som jag hittade på Internet att gälla för ). Så innehåller till exempel följande inramade text under rubriken 6.2 Shooting chairs i ISCD:s regler många regler, som inte återfinns i SHIF:s regler. 8

9 Det är givetvis av helt avgörande betydelse, att dessa regler görs allmänt bekanta i Svenska Sportskytteförbundets regler, så länge som beslutet att skyttar, klassificerade enligt Svenska Handikappidrottsförbundets klasser SH 1A 1C samt döva skyttar har rätt att deltaga fullt integrerat vid SSF s tävlingar inklusive SM/DM och därvid konkurrera om medaljerna skall gälla. Annars går det ju inte att bedöma, om handikappskyttar följer gällande regler eller inte. Dessa iakttagelser om Svenska Sportskytteförbundets, ISSF:s, SHIF:s och ISCD:s regelverk för sportskytte ger anledning att ställa följande frågor: - Varför har inte Svenska Sportskytteförbundet i sin utredning från 2003 och det nya dokumentet från 2008 (?) redovisat de fullständiga reglerna för handikappskyttars utövande av sportskytte? - Varför har inte Svenska Sportskytteförbundet i något av dokumenten gjort någon form av jämförelse mellan reglerna för handikappskyttar och reglerna för vanliga skyttar? - Hur fungerar enligt Svenska Sportskytteförbundets uppfattning Svenska Sportskytteförbundets regler, ISSF:s regler, SHIF:s regler och ISCD:s regler tillsammans i en tävlingssituation, där handikappskyttar och vanliga skyttar tävlar under förment lika villkor om Riksidrottsförbundets DM- och SM-tecken? - Varför har inte Svenska Sportskytteförbundet i något av dokumenten redovisat, hur man har kommit fram till, att reglerna för handikappskyttar kan jämställas med reglerna för vanliga skyttar, när det gäller att tävla om Riksidrottsförbundets DM- och SM-tecken? Enligt min uppfattning förekommer det stora olikheter mellan reglerna för handikappskyttar och reglerna för vanliga skyttar. Ändå har Svenska Sportskytteförbundet rimligen kommit fram till, att det trots dessa olikheter ändå är så, att handikappskyttar och vanliga skyttar tävlar på lika villkor om Riksidrottsförbundets DM- och SM-tecken. Men hur har Svenska Sportskytteförbundet kommit fram till denna slutsats? Under alla omständigheter måste ju Förbundsmötets beslut den 9 maj 2004 innebära, att alla som arrangerar tävlingar i sportskytte i Sverige idag också måste kunna de regler som gäller för handikappskytte. Dessa regler är inte helt enkla att förstå sig på och därför krävs det både att Svenska Sportskytteförbundets regler kompletteras med reglerna för handikappskyttar i klasserna SH 1 och SH 1 A-C och att Svenska Sportskytteförbundet genomför utbildningar för alla arrangörer om dessa regler. Jag anser, att det finns mycket att göra i detta avseende. 6. Handikappskyttar som skjutit före olycka I dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar konstateras i delen om handikappskyttar som skjutit före olycka, att Dan Jordan (tränare i Alaska) och en tysk tjej inte skjuter bättre som handikappskyttar. Denna uppgift är förmodligen någon form av sammanfattning av de uppgifter om Dan Jordan och den tyska kvinnliga skytten Manuela Schmermund som angavs i Tommy Jonssons sammanställningar i Sportskytten nr 1/

10 Min frågor är därför: - Har Svenska Sportskytteförbundet gjort någon mera ingående analys med jämförelser vad avser de tränings- och tävlingsförhållanden som har tillämpats av handikappade skyttar före och efter en olycka, som har lett till att en tidigare vanlig skytt har tvingats bli en handikappad skytt? - Om det finns en sådan analys, skulle jag då kunna få ett exemplar av denna analys? 7. Redovisning om Jonas Jacobssons skytte I dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar redovisas de resultat som Jonas Jacobsson har uppnått och den träning som han har underkastat sig i olika sammanhang. Därvid görs också någon form av jämförelse mellan de resultat som Jonas Jacobsson har presterat och de resultat som några vanliga skyttar har presterat. Redovisningen avslutas av något skäl med avsnittet Lite om Jonas storhet som skytt. Däremot redovisas inte några andra handikappade skyttars resultat eller andra handikappade skyttars träning. Inte heller görs det någon jämförelse mellan Jonas Jacobsson och andra handikappade skyttar utöver notiserna om resultat på senaste EM. Min fråga är därför: - Har Svenska Sportskytteförbundet gjort någon mera ingående analys med jämförelser vad avser de tränings- och tävlingsförhållanden som handikappade skyttar underkastar sig och därvid gjort jämförelser med de tränings- och tävlingsförhållanden som vanliga skyttar underkastar sig? - Om det finns en sådan analys, skulle jag då kunna få ett exemplar av denna analys? 8. Mina övriga kommentarer kring dokumentet Jag har svårt att förstå, vilket syfte Svenska Sportskytteförbundet har haft med dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar. När det gäller regler för sportskytte, redovisar dokumentet bara några av de regler som gäller för handikappskyttar. I dokumentet görs inte heller någon jämförelse med de regler som gäller för vanliga skyttar. Det är uppenbart, att detta dokument i det avseendet inte visar något annat, än att handikappskyttar som sitter i rullstol inte skjuter efter samma regler som gäller för vanliga skyttar enligt ISSF:s regler. Den del av dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar som handlar om Jonas Jacobsson och hans skytte gör mig ännu mera förbryllad än den del som handlar om regler. Jag får närmast det intrycket, att i denna del skrivs någon form av lovsång till Jonas Jacobsson. Min frågor är därför: - Vilket syfte har Svenska Sportskytteförbundet egentligen haft med att presentera dokumentet Handikappskyttar skjuter integrerat med övriga skyttar på tävlingar? - Har delen om Jonas Jacobssons skytte skrivits som någon form av bevis för att vanliga skyttar och handikappskyttar tävlar under lika villkor? Kåhög Alf Johansson, handikappad före detta gevärsskytt 10