LS 64-2014/1448 Ladokkod: LSs001 Utbildning på forskarnivå Språk- och litteraturdidaktik som forskningsfält Pedagogy of Language and Literature as Research Fields Högskolepoäng: 7,5 Kursen är beredd i NFF 2014-11-05. Kursplanen är fastställd och inrättad av vicedekan 2014-11-27. Syfte Kursen syftar till att studenterna ska skaffa sig en översikt över och fördjupad förståelse för forskningsfältet språk- och litteraturdidaktik både i ett historiskt och samtida perspektiv, och i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet är också att skaffa sig kunskap om vilka nyckelbegrepp, teoretiska ramverk och metodologier som dominerat under olika perioder. Förkunskapskrav Antagen till utbildning på forskarnivå i ämnet svenska med didaktisk inriktning eller annat relevant forskarutbildningsämne. Kursen ingår som obligatorisk kurs i forskarskolan Språk- och litteraturdidaktik i medielandskapet (SPLIT), Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten Kunna redogöra för och problematisera varför och hur språk- och litteraturdidaktiken etablerat sig som forskningsfält Kunna ta ställning till hur olika forskningstraditioner och inriktningar inom fältet betonats under olika perioder och vilka konsekvenser detta får för nyckelbegrepp, teori och metodologi Kunna diskutera hur språk- och litteraturdidaktiken förhåller sig till angränsande både nationella och internationella forskningsfält Självständigt och kritiskt kunna identifiera och reflektera över centrala språk- och litteraturdidaktiska frågor i medielandskapet Kunna motivera och sätta sitt eget forskningsprojekt i relation till forskningsfältets olika traditioner och inriktningar Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer Kursens lärandemål examineras genom
Aktivt deltagande vid seminarier, däribland en muntlig presentation av den egna forskningsidén, samt arbete i par på nätet med ett upplägg som presenterar och kritiskt diskuterar två valfria doktorsavhandlingar inom fältet. Upplägget skall ha en multimodal utformning och redovisas på internat 2. Att den forskarstuderande i en text på 10 sidor sätter sitt eget forskningsprojekt i relation till både den historiska och samtida utvecklingen av språk- och litteraturdidaktiken Betygskriterierna delges av kursledaren vid kursstart. Innehåll och kursens delkurser/moment Kursen har ett såväl ämneshistoriskt som ämnesteoretiskt perspektiv och placerar språk- och litteraturdidaktiken i en både nationell och internationell kontext. Relationerna till skolsamhället och svenskundervisningen utgör en central aspekt. Forskning om svenskämneskonceptioner jämförs med internationella motsvarigheter. Språk- och litteraturdidaktiska kärnproblem i relation till medielandskapet ägnas särskild uppmärksamhet. Arbetsformer Kursen innehåller varierade arbetsformer såsom seminarier och föreläsningar. Inom ramen för forskarskolan SPLIT genomförs kursen i form av två träffar i internatform, kompletterat med olika aktiviteter på en digital lärplattform. Betygsgrader Underkänd, Godkänd Litteratur och övriga läromedel Allmän introduktion till fältet och medieekologiska perspektiv på det (Mah) Björkman, Jenny & Fjaestad, Björn (red.) (2013). Läsning. RJ:s årsbok 2013/2014. Stockholm: Makadam. (texterna av Götselius, Olsson, Säljö, Borg) (40 s) Carlsson, Ulla (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin. UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning. Göteborg: Nordicom. (136 s) Collins, Jim (2010). Introduction: Digital Books, Beach Chairs, and Popular Literary Culture. I förf:s Bring on the Books for Everybody. How Literary Culture Became Popular Culture. Durham & London: Duke University Press. Erixon, Per-Olof (red.) (2014). Skolämnen i digital förändring. En medieekologisk undersökning. Lund: Studentlitteratur. Inledningen samt kap. 1, 6 och 7. (70 s) Fornäs, Johan & Kaun, Anne (red.). Medialiseringen av kultur, politik, vardag och forskning. Slutrapport från RJ:s forskarsymposium i Stockholm 8-9 augusti 2011. (80 s). Kan laddas ned från: http://sh.divaportal.org/smash/get/diva2:453406/fulltext01.pdf Kafka, Ben (2014). Media/Medium. I: Cassin, Barbara, m.fl. (red.). Dictionary of Untranslatables. A Philosophical Lexicon. Princeton: Princeton UP, s. 626-629. (4 s, kopia)
Kittler, Friedrich (2003). Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur. Gråbo: Anthropos. Redaktörernas förord samt kap. 9, Skriftkulturens slut. (40 s) Ämneshistoria och metaperspektiv på fältet (LiU) Herrlitz, W & Van de Ven, P.-H. (2007). Comparative Research on Mother Tongue Education. IMEN s Aims, Points of Departure, History and Methodology. I: W. Herrlitz, S. Ongstad & P.-H Van de Ven (red.) Research on Mother Tongue Education in a Comparative International Perspective. Theoretical and Methodological Issues. Amsterdam & New York: Rodopi. Martinsson, Bengt-Go ran (2012). Litteraturundervisning som motsta ndets estetik. Om fo rha llandet universitetsa mne, a mnesdidaktik och skola mne. I Sigmund Ongstad (red.), Nordisk morsma lsdidaktik. Forskning, felt og fag. Oslo: Novus Forlag, s. 185 202. Ongstad, Sigmund (2006). Fag i endring. Om didaktisering av kunskap. I Sigmund Ongstad (red.), Fag og didaktikk i læerutdanning. Kunnskap i grenseland. Oslo: Universitetsforlaget, s. 19 57. Shulman, Lee S. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform. Harvard Educational Review, 57(1), s. 1 23. Skar, Gustaf & Tengberg, Michael (2013). Vilken forskning bedrivs egentligen inom forskningsfa ltet Svenska med didaktisk inriktning? Paper presenterat vid Elfte konferensen i Svenska med didaktisk inriktning och Fja rde nordiska konferensen i Modersma lsdidaktik, Go teborg, 5 6 december, 2013. (Utkommer i december) Svensson, Jan (red.) (1988). Nordistiken som vetenskap. Artiklar om a mnets historia, teori och metoder. Inledningen samt kapitel 1-3. (64 s.) Thavenius, Jan (1991). Klassbildning och folkuppfostran. Om litteraturundervisningens traditioner. Stockholm/Stehag: Symposion. Urval. (200 s) Literacy fenomenet och begreppet (Sh) Bagga-Gupta, Sangeeta & Säljö, Roger, 2013: Inledning. Literacypraktiker i och utanför skola. I: Sangeeta Bagga- Gupta, Ann-Carita Evaldsson, Caroline Liberg, & Roger Säljö (red.): Literacypraktiker i och utanför skola, s. 9-17. Malmö: Gleerups. Barton, D. (2000), Introduction. I: Barton, D. Hamilton, M. & Ivanic, R. (red.) Situated Literacies: Reading and Writing in Context. London: Routledge. S/P 1-15.
Berge, K. L. (2006) Perspektiv pa skrivkultur. I: Matre, S. (red.) Utfordringar for skriveopplæring og skriveforsking i dag. Trondheim: Tapir akademisk forlag. S/P 57-76. Cope, B. & Kalantzis, M. (2000), A pedagogy of Multiliteracies: the beginnings of an idea. I: Cope, B. & Kalantzis, M. (red.) Multiliteracies: Literacy Learning and the design of Social Futures. London: Routledge. S/P 3-8. Christie, F. (2005), Language and Education in the Primary Years. Australia: UNSW Press.S/ P 1-12. Gee, J. P. (2002), Social Linguistics and Literacies: Ideology in Discourses. Great Britain: Routledge & Falmer. S/P 1-65. Karlsson, Anna-Malin, 2009: Positioned by Reading and Writing. Literacy Practices, Roles, and Genres in Common Occupations. I: Written Communication, 26(1), s. 53-76. Ledin, Per (u.u.): Listans och tabellens semiotik. I: Sakprosa 2015. 31 sidor. Scribner, S. & Cole, M. (1981), Unpacking literacy. I: Whiteman, M. (red.) Writing. LEA S/P 71-88 Street, B. (1993) Introduction. I: Street, B. (red.) Cross-cultural Approaches to Literacy. Cambridge: Cambridge University Press. S/P 1-21 Litteraturdidaktik UmU) Jönsson, Maria, Öhman, Anders (red) (2014), Tolv litteraturdidaktiska förslag, Lund: Studentlitteratur. (Urval) (50 s.) Persson, Magnus (2012), Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning, Lund: Studentlitteratur. (Urval) (50 s.) Tidskrift för litteraturvetenskap (2010), nr 3-4. Tema: Litteraturvetenskap och didaktik. Urval. (50 s.) Vischer Bruns, Cristina (2011), Why Literature? The Value of Literary Reading and What it Means for Teaching, New York: Continuum, s. 1-36. Textbegreppet i medielandskapet (Ltu) Andersson, P, Holmberg, P, Lyngfeldt, A, Nordenstam, A & Widhe, O (red.) (2014). Mångfaldens möjligheter. Litteraturoch språkdidaktik i Norden (urval ca 50 s) Boglind, Ann, Holmberg, Per & Nordenstam, Anna (red.) (2014). Mötesplatser texter för svenskämnet. Lund: Studentlitteratur, kap 1, 7, 10 (60 s) Erixon, Per-Olof (red.) (2014). Skolämnen i digital förändring. En medieekologisk undersökning. Lund: Studentlitteratur, kap. 8. (30 s)
Jenkins, Henry (2006). Convergence Culture. Where old and new media collide. (urval ca 80 s) Svensk forskning om läsning och läsundervisning (under utg., urval ca s 50) Olin-Scheller, Christina & Lundstro m, Stefan (2014), Playing fiction: The use of semiotic resources in role play. I: Education Inquiry. 5,1, s 149-166 (18 s) Därutöver tillkommer två doktorsavhandlingar inom språk- och/eller litteraturdidaktiken som väljs i samråd med examinator. Avhandlingarna skall representera olika facetter av fältet i termer av forskningsobjekt, teori och metod. Kursvärdering Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål.