Antagen till utbildning pa forskarniva i a mnet svenska med didaktisk inriktning eller annat relevant forskarutbildningsa mne.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Antagen till utbildning pa forskarniva i a mnet svenska med didaktisk inriktning eller annat relevant forskarutbildningsa mne."

Julia Sundström
för 5 år sedan
Visningar:

Dnr: Utb 3.4.2-2019/257 Ladokkod: LSS001 Utbildning på forskarnivå Spra k- och litteraturdidaktik som forskningsfa lt Pedagogy of Language and Literature as Research Fields Högskolepoäng: 7.

1 Dnr: Utb /257 Ladokkod: LSS001 Utbildning på forskarnivå Spra k- och litteraturdidaktik som forskningsfa lt Pedagogy of Language and Literature as Research Fields Högskolepoäng: 7.5 credits Kursen a r beredd i NFF Kursplanen a r faststa lld och inra ttad av vicedekan Reviderad kursplan är beredd i FUN och fastställd av prodekan Syfte Kursen syftar till att studenterna ska skaffa sig en o versikt o ver och fo rdjupad fo rsta else fo r forskningsfa ltet spra k- och litteraturdidaktik ba de i ett historiskt och samtida perspektiv, och i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet a r ocksa att skaffa sig kunskap om vilka nyckelbegrepp, teoretiska ramverk och metodologier som dominerat under olika perioder. Fo rkunskapskrav Antagen till utbildning pa forskarniva i a mnet svenska med didaktisk inriktning eller annat relevant forskarutbildningsa mne. La randema l Efter avslutad kurs ska studenten Kunna redogo ra fo r och problematisera varfo r och hur spra k- och litteraturdidaktiken etablerat sig som forskningsfa lt Kunna ta sta llning till hur olika forskningstraditioner och inriktningar inom fa ltet betonats under olika perioder och vilka konsekvenser detta fa r fo r nyckelbegrepp, teori och metodologi Kunna diskutera hur spra k- och litteraturdidaktiken fo rha ller sig till angra nsande ba de nationella och internationella forskningsfa lt Sja lvsta ndigt och kritiskt kunna identifiera och reflektera o ver centrala spra k- och litteraturdidaktiska fra gor i medielandskapet Kunna motivera och sa tta sitt eget forskningsprojekt i relation till forskningsfa ltets olika traditioner och inriktningar

2 Formerna fo r bedo mning av studenternas studieprestationer Kursens la randema l examineras genom Aktivt deltagande vid seminarier, da ribland en muntlig presentation av den egna forskningside n, samt arbete i par med ett uppla gg som presenterar och kritiskt diskuterar en valfri doktorsavhandling inom fa ltet Att den forskarstuderande i en text pa 10 sidor sa tter sitt eget forskningsprojekt i relation till ba de den historiska och samtida utvecklingen av spra k- och litteraturdidaktiken Betygskriterierna delges av kursledaren vid kursstart. Inneha ll och kursens delkurser/moment Kursen har ett sa va l a mneshistoriskt som a mnesteoretiskt perspektiv och placerar spra k- och litteraturdidaktiken i en ba de nationell och internationell kontext. Relationerna till skolsamha llet och svenskundervisningen utgo r en central aspekt. Forskning om svenska mneskonceptioner ja mfo rs med internationella motsvarigheter. Spra k- och litteraturdidaktiska ka rnproblem i relation till medielandskapet a gnas sa rskild uppma rksamhet. Arbetsformer Kursen inneha ller varierade arbetsformer sa som seminarier och fo rela sningar. Kursen kan ges i internatform. Efter kursens avslutning genomförs en skriftlig kursvärdering utifrån vilken kursledaren sammanställer en kursrapport som återrapporteras till kursdeltagarna. Betygsgrader Underka nd, Godka nd Litteratur och o vriga la romedel Bagga-Gupta, Sangeeta & Sa ljo, Roger, 2013: Inledning. Literacypraktiker i och utanfo r skola. I: Sangeeta Bagga- Gupta, Ann-Carita Evaldsson, Caroline Liberg, & Roger Sa ljo (red.): Literacypraktiker i och utanfo r skola, s Malmo : Gleerups. Barton, David. (2000), Introduction. I: Barton, D. Hamilton, M. & Ivanic, R. (red.) Situated Literacies: Reading and Writing in Context. London: Routledge, s Borgfeldt, Eva & Lyngfelt, Anna (2014). Elevtexter som sociosemiotiska uttryck. I: Peter Andersson m.fl. (red). Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden. Göteborg: SMDI & NNMF, s Finns online: 123_pdf_57141.pdf

3 Carlsson, Ulla (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i na tverkssamha llet. Skolan och demokratin. UNESCOs ramverk fo r la rare och la rarutbildning. Go teborg: Nordicom. (136 s) Christie, Frances. (2005), Language and Education in the Primary Years. Australia: UNSW Press, s Collins, Jim (2010). Introduction: Digital Books, Beach Chairs, and Popular Literary Culture. I fo rf:s Bring on the Books for Everybody. How Literary Culture Became Popular Culture. Durham & London: Duke University Press. (20 s) Cope, Bill. & Kalantzis, Mary. (2000), A pedagogy of Multiliteracies: the beginnings of an idea. I: Cope, B. & Kalantzis, M. (red.) Multiliteracies: Literacy Learning and the design of Social Futures. London: Routledge, s Cummins, Jim. (2017). Teaching Minoritized Students: Are Additive Approaches Legitimate? Harvard Educational Review, Fall 2017, 87(3), Egeland, Birgitta Ljung m.fl. (red.) (2017). Textkulturer. Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Karlstad november (Urval 50 s.). Kan laddas ned från: Erixon, Per-Olof (red.) (2014). Skola mnen i digital fo ra ndring. En medieekologisk underso kning. Lund: Studentlitteratur. Inledningen samt kap. 1, 6, 7 och 8. (100 s) Freebody, Peter & Luke, Allan (1990). 'Literacies' programs: debates and demands in cultural context. Prospect: An Australian Journal of TESOL, vol. 5 nr. 3 s Gee, James Paul. (2002), Social Linguistics and Literacies: Ideology in Discourses. Great Britain: Routledge & Falmer, s Herrlitz, Wolfganng & Van de Ven, Piet-Hein. (2007). Comparative Research on Mother Tongue Education. IMEN s Aims, Points of Departure, History and Methodology. I: W. Herrlitz, S. Ongstad & P.-H Van de Ven (red.) Research on Mother Tongue Education in a Comparative International Perspective. Theoretical and Methodological Issues. Amsterdam & New York: Rodopi. Holmberg, Per, & Nordenstam, Anna (2016), Svenska med didaktisk inriktning. Ett forskningsomra de i ro relse, i Framtida berättelser. Perspektiv på nordisk modermålsdidaktisk forskning och praktik, red. Heidi Höglund & Ria Heiliä-Ylikallio, Rapport från fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, nr 39, Åbo akademi, Vasa, Finland 2016, s Finns online: Holmberg, Per, Krogh, Ellen, Nordenstam, Anna, Penne, Sylvi, Skarstein, Dag, Karlskov Skyggbjerg, Anna, Taino, Liisa, Heliä-Yllikalio, Ria (2019). On the emergence of the L1 research field. A comparative study of PhD abstracts om the Nordic countries , i L1 Educational Studies in Language and Literature 2019 s Finns online:

4 Jenkins, Henry (2006). Convergence Culture. Where old and new media collide. New York: New York University Press. (urval ca 80 s) Jewitt, Carey. (2008). Multimodality and literacy in School Classrooms, Review of Research in Education, s Finns online: Jo nsson, Maria, O hman, Anders (red) (2015), Litteratur och läsning, Lund: Studentlitteratur. (Urval) (50 s.) Kittler, Friedrich (2003). Maskinskrifter. Essa er om medier och litteratur. Gra bo: Anthropos. Redakto rernas fo rord samt kap. 9, Skriftkulturens slut. (40 s) Martinsson, Bengt-Go ran (2012). Litteraturundervisning som motsta ndets estetik. Om fo rha llandet universitetsa mne, a mnesdidaktik och skola mne. I Sigmund Ongstad (red.), Nordisk morsma lsdidaktik. Forskning, felt og fag. Oslo: Novus Forlag, s Martinsson, Bengt-Göran (2018). Litteratur i skola och samhälle. Kap. 6. Lund: Studentlitteratur. Nyga rd Larsson, Pia. (2018). We re talking about mobility : Discourse strategies for promoting disciplinary knowledge and language in educational contexts. Linguistics and education, 48, Olin-Scheller, Christina & Lundstro m, Stefan (2014), Playing fiction: The use of semiotic resources in role play. I: Education Inquiry. 5,1, s (18 s) Ongstad, Sigmund (2006). Fag i endring. Om didaktisering av kunskap. I Sigmund Ongstad (red.), Fag og didaktikk i læerutdanning. Kunnskap i grenseland. Oslo: Universitetsforlaget, s Persson, Magnus (2012), Den goda boken. Samtida fo resta llningar om litteratur och la sning, Lund: Studentlitteratur. (Urval) (50 s.) Schleppegrell, Mary J. (2013). The role of metalanguage in supporting academic language development. Language Learning, vol. 63 nr. s1 s Shanahan, Timothy & Shanahan, Cynthia (2012). What is Disciplinary Literacy and Why Does it Matter? Topics in Language Disorders, vol. 32, nr 1, s Scribner, Sylvia. & Cole, Michael. (1981), Unpacking literacy. I: Whiteman, M. (red.) Writing. LEA, s Shulman, Lee S. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform. Harvard Educational Review, 57(1), s Skar, Gustaf & Tengberg, Michael (2014). Vilken forskning bedrivs egentligen inom forskningsfa ltet Svenska med didaktisk inriktning? I: Peter Andersson m.fl. (red). Mångfaldens möjligheter. Litteraturoch språkdidaktik i Norden. Göteborg: SMDI & NNMF, s Finns online:

5 123_pdf_57141.pdf. Street, Brian. (1993) Introduction. I: Street, B. (red.) Cross-cultural Approaches to Literacy. Cambridge: Cambridge University Press, s Svensson, Jan (red.) (1988). Nordistiken som vetenskap. Artiklar om a mnets historia, teori och metoder. Inledningen samt kapitel 1-3. (64 s.) Thavenius, Jan (1991). Klassbildning och folkuppfostran. Om litteraturundervisningens traditioner. Stockholm/Stehag: Symposion. Urval. (200 s) Tidskrift fo r litteraturvetenskap (2010), nr 3-4. Tema: Litteraturvetenskap och didaktik. Urval. (50 s.) Vischer Bruns, Cristina (2011), Why Literature? The Value of Literary Reading and What it Means for Teaching, New York: Continuum, s Walldén, Robert (2019) Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö universitet. (ss ). Finns online. S:a ca 1400 s. Da ruto ver tillkommer ytterligare ca 300 s samt en doktorsavhandling inom spra k- och/eller litteraturdidaktiken som va ljs i samra d med examinator. Avhandlingarna skall representera olika facetter av fa ltet i termer av forskningsobjekt, teori och metod. Kursva rdering Kursen avslutas med en individuell skriftlig kursva rdering utifra n kursens syfte och ma l.

Relevanta dokument

KURSPLAN. Språk- och litteraturdidaktik som forskningsfält Pedagogy of Language and Literature as Research Fields

KURSPLAN. Språk- och litteraturdidaktik som forskningsfält Pedagogy of Language and Literature as Research Fields LS 64-2014/1448 Ladokkod: LSs001 Utbildning på forskarnivå Språk- och litteraturdidaktik som forskningsfält Pedagogy of Language and Literature as Research Fields Högskolepoäng: 7,5 Kursen är beredd i