ISO 26000 för socialt ansvar SIS Projekt Miljöledning - Årligt Möte, 25 november 2008 Kungliga Myntkabinettet, Stockholm Kristina Sandberg Secretariat of ISO/TMB/WG Social Responsibility Verksamhetsområdeschef Ledningssystem, SIS, Swedish Standards Institute 1
Fakta om SIS Fristående ideell förening med ca 1500 medlemmar från privat och offentlig sektor. Omsätter årligen cirka MSEK 200 och har 170 anställda. Utvecklar svensk standard och driver svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete, CEN och ISO. Säljer standarder, handböcker och tekniska publikationer genom SIS Förlag AB. Bedriver kursverksamhet, rådgivning, konsultuppdrag m.m genom SIS Forum AB. 2
Principer för standardisering Öppenhet Konsensus Standardisering Frivillighet Intressentstyrt 3
Behövs en ISO-standard för Socialt Ansvarstagande? Finns det inte tillräckligt med modeller, teorier, initiativ och konventioner redan? UN Global Compact, Amnesty Business Group, WEF on Corruption, OECD Guidelines, OHSAS 18001, ILO, Fair Trade, TI, SA 8000, GRI, WBCSD, ISO 14000, FSC, AA 1000... 4
ISO 26000 - Fakta om Standarden Titel: Guidance on Social Responsibility Nummer: ISO 26000 Typ av standard: riktlinjer (ej tredjeparts certifiering) Målgrupp: alla typer av organisationer, ej bara företag Måldatum: färdig standard under 2010 Syfte: Skall bidraga till hållbar utveckling (socialt, miljö, ekonomi) 5
Syften med ISO 26000 Hjälpa organisationer att införa, behålla och förbättra sitt ramverk för socialt ansvarstagande (SR). Stödja organisationer att utveckla konkreta former för samhällsansvar och bidrag till en hållbar utveckling Underlätta en trovärdig kommunikation om åtaganden och resultat relaterade till SR Stimulera och utveckla en öppen och konstruktiv dialog med intressenter i omvärlden ( 2003 CARE/Valenda Campbell) 6
ISO SR - Kort historik Maj 2001: ISOs konsumentkommitté börjar utreda förutsättningarna för CSR-standarder September 2002: Rådgivande strategigrupp tillsattes inom ISO. Slutrapport klar april 2004 Juni 2004: ISO Konferens om Social Responsibility i Stockholm September 2004: Beslut om att ge SIS och ABNT (Brasilien) delat sekretariatsuppdrag Januari 2005: Omröstning avslutad - Arbetet drar igång. 7
Medlemmar i ISOs arbetsgrupp Max 6 experter och 6 observers per medlemsland, från följande intressentkategorier: 1) Industry 2) Labour 3) Consumers 4) NGO 5) Governments 6) SSRO (Service, Support, Research Others) Max 2 experter och 2 observers per internationell organization 8
Medlemmar i ISOs arbetsgrupp September 2008 Antal deltagare: 601 (428 experter + 173 observers) Deltagande länder: 89 (majoritet u-länder) Deltagande internationella organisationer: 41 Exempelvis: Consumers International, European Commission, GRI, ICC, International Organization of Employers (IOE), International Labour Organization (ILO), International Trade Union Confederation (ITUC), OECD, Social Accountability Int., UNCTAD, UN- Global Compact, UNIDO, World Business Council on Sustainable Development, WHO, World Savings Banks Institute/European Savings Bank Group. 9
Några nyckelresultat hittils (1) 3 Memorandum of understanding, för tydligt informationsutbyte: ILO, UN Global Compact och OECD 6 internationella möten har hållits sedan starten: Brasilien, Thailand, Portugal, Australien Österrike, Chile Kommande möten: Quebeck, Kanada, Maj 2009 samt Köpenhamn 2010 8 workshops för utvecklingsländer sponsrade bland annat av SIDA: 10
Några nyckelresultat hittils (2) 4 standardförslag framtagna hittils: - 2000 kommentarer från experterna på det första förslaget (working draft 1 (WD.1)), - 5200 kommentarer på det andra förslaget (WD.2), Oktober 2006 - Ca 7250 kommentarer på det tredje förslaget (WD.3), Augusti 2007 - Ca 5200 kommentarer på det fjärde förslaget (WD 4.2) Nästa förslag (CD) kommer - 12 December för 3 månaders omröstning 11
Innehållsförteckning ISO 26000 1. Omfattning 2. Termer and definitioner 3. Förståelse för social ansvarstagande 4. Principer för socialt ansvarstagande 5. Arbeta med socialt ansvarstagande och intressentdialog 6. Vägledning om kärnområden för socialt ansvarstagande 7. Vägledning för att införa socialt ansvarstagande i verksamheten Bilaga A Initiativ för socialt ansvarstagande 12
Sju huvudområden tas upp i 1. Organisationsstyrning 2. Mänskliga rättigheter 3. Arbetsvillkor och arbetsmiljö 4. Miljö 5. Rättvis verksamhetsutövning 6. Konsumentfrågor 7. Samverkan med lokalsamhälle/samhällsutveckling OBS, preliminär översättning till svenska standarden 13
Sju principer för socialt ansvarstagande 1. Ansvar för sina handlingar (Accountability) 2. Öppenhet (Transparency) 3. Etiskt uppträdande (Ethical behaviour) 4. Erkännande av intressenter (Stakeholder) 5. Efterlevnad av lagar (Rule of law) 6. Efterlevnad av internationella uppförandenormer (International norms of behaviour) 7. Mänskliga rättigheter (Human rights) 14
Definition av Social Responsibility 2.18 social responsibility responsibility of an organization for the impacts of its decisions and activities on society and the environment, through transparent and ethical behaviour that: contributes to sustainable development, health and the welfare of society; takes into account the expectations of stakeholders; is in compliance with applicable law and consistent with international norms of behaviour; and is integrated throughout the organization and practiced in its relationships. NOTE 1: Activities include products, services and processes NOTE 2: Relationships refer to an organization s activities within its sphere of influence 15
Definition av socialt ansvarstagande 2.18 socialt ansvarstagande en organisations ansvar för effekterna som dess beslut och aktiviteter har på samhället och miljön så att dessa, genom ett öppet och etiskt uppträdande: - leder till hållbar utveckling, hälsa och samhällets välfärd - tar hänsyn till intressenternas förväntningar - följer gällande lagstiftning och är i överensstämmelse med internationella uppförandenormer - genomsyrar organisationen och praktiseras i dess relationer. ANM: Aktiviteter inkluderar produkter, tjänster och processer. ANM: Relationer syftar på en organisations aktiviteter inom dess påverkansfär. 16
Utmaningar Konkret men inte krav Lättläst och kortfattad men med rejäl vägledning Undvika att bli handelshinder Vad omfattar sphere of influence Hitta konsensus bland alla olika intressentgrupper utan att få dokumentet urvattnat/för långt Hålla överenskommen projektplan: godkänd standard 2010! 17
Kommunikation Kommunikationskanaler: WG SR Livelink avsedd för medlemmar, men öppen för alla (www.iso.org/wgsr). Här ligger alla arbetsdokument. WG SR public website (www.iso.org/sr) WG SR Newsletters SR Broschyrer översatta till ett flertal språk 18
Svenska spegelkommittén Socialt Ansvarstagande - TK 478 Ordförande: Anna Linusson, Stockholms läns landsting Vice ordförande: Reino Fridh, Business Relations Consulting Projektledare: Bengt Rydstedt, SIS Delar av den svenska förjhandlingsdelegationen i Chile, september 2008 Drygt 50 deltagande organisationer Till exempel: ABB, Atlas Copco, UD/Globalt Ansvar, ECPAT, Ericsson, Folksam, H&M, Hifab, Kemi & Miljö, Konsumentverket, KPA, LO, IKEA,, Swedbank, Sandvik, Scania, Svenskt Näringsliv, Skanska, TCO, Teknikföretagen, Telia Sonera, Vattenfall, Volvo, WSP Environmental 19
Huvudsponsorer för WG SR sekretariatet Swedish Ministry for Foreign affairs Ericsson Sandvik Stort tack! Vattenfall Atlas Copco ABB SWEDAC Världsnaturfonden WWF 20
För ytterligare information www.iso.org/sr www.sis.se/sr Projektledare, SIS/TK 478: Bengt Rydstedt SIS, Swedish Standards Instititute bengt.rydstedt@sis.se 21