PVN-HSF11-050 Nämndens delårsrapport

PVN-HSF11-050 Nämndens delårsrapport Primärvårdsnämnden

Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Perspektiv... 4 Medborgare (patient, kund)... 4 Personal... 12 Förnyelse... 14 Miljö... 17 Ekonomi... 19 Samlad analys -personal och ekonomi... 20 Intern kontroll... 25 Patientperspektivet... 26 Personalperspektivet... 27 Miljöperspektivet... 28 Ekonomiperspektivet... 28 Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 2(29)

Sammanfattande analys Ekonomiskt resultat Prognosen för Primärvårdsnämnden pekar mot ett underskott på 13,8 mnkr. Den prognosticerade intäktsförändringen jämfört med bedöms till en minskning med 9,8 % samtidigt som den prognosticerade kostnadsförändringen jämfört med 2010 bedöms till en ökning med 2,7%. De landstingsdrivna vårdcentralerna har i mars 76% av befolkningen listad hos sig. Patientsäkerhet Från årsskiftet gäller en ny patientsäkerhetslag som säger att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsenheten förbereder patientsäkerhetsronder med mål att få en kontinuerlig dialog kring uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Arbetet med Synergi under 2011 kommer att i större utsträckning än tidigare fokusera på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Nationella patientenkäten Under hösten 2010 genomfördes Nationella Patientenkäten på länets vårdcentraler. Resultatet för bemötande, delaktighet och information ligger under riksgenomsnittet, trots att Sörmland har förbättrat sig samtliga indikatorer - men det har även andra landsting/regioner gjort. Tillgänglighet Den positiva utvecklingen av telefontillgängligheten för de landstingsdrivna vårdcentralerna under 2010 har fortsatt under 2011 och i mars hade de 17 vårdcentralerna en telefontillgänglighet 97 % och av dessa hade 8 vårdcentraler en tillgänglighet på 100 %. Hälsofrämjande arbete Som första prioritet för arbetet med levnadsvanor och livsstilsmönster ska vårdcentralerna i mötet med patienterna vid behov motivera till en förändring av levnadsvanor. "Frågor om din hälsa" finns tillgängligt på samtliga vårdcentraler liksom gemensam rutin att förskriva och dokumentera FaR (Fysisk aktivitet på Recept). Miljö Under första kvartalet har verksamheterna informerats om miljöledningsrutinerna för hälso- och sjukvården. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 3(29)

Perspektiv Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Hälso- och sjukvården ska bedriva patientfokuserad verksamhet med god säkerhet och kvalitet dygnet runt samt systematiskt kontrollera, analysera och förbättra denna Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Hälso- och sjukvården utvecklas i ett snabbt tempo. Detta ställer krav på att i ökad utsträckning åstadkomma en evidensbaserad praktik så att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom olika verksamheter Ett medel för detta är olika former av kunskapsstyrning. Kunskapsstyrningen ska bidra till att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt ges i rimlig tid. För att utveckla detta arbete har beslut fattats om att inrätta ett Råd för kunskapsstyrning i Landstinget fr.o.m. 2011. Rådet ska bl.a. vara mottagarorganisation för nationella kunskapsunderlag/riktlinjer, samordna beredningsprocesser och stödja ledningen vid värdering av nya metoder för diagnostik, vård och behandling samt med underlag vid avveckling av metoder för diagnostik, vård och behandling. Rådet har påbörjat sitt arbete under tertial 1 2011. Rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet publicerades i slutet av 2010. Under 2011 har olika indikatorer där Sörmland avvikit följts upp. Vården ska vara säker Förutsättningarna att arbeta med förbättring av patientsäkerheten i Sörmland förstärktes hösten 2010 genom att en särskild patientsäkerhetsenhet direkt underställd hälso- och sjukvårdschefen bildades och enheten har förstärkts resursmässigt. Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft vid årsskiftet 2010-2011, säger att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet. Målet är att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag. Vårdskadorna drar dessutom med sig 18 900 extra vårddagar bara i Sörmland, vilket motsvarar ca 50 vårdplatser på ett år. Under första kvartalet har de planerade patientsäkerhetsronderna förberetts. Dessa kommer att genomföras under andra och tredje kvartalen med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna, divisionscheferna och verksamheterna. Målet Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 4(29)

är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet har även införts på de privata vårdcentralerna. Arbetet med Synergi under 2011 kommer att i större utsträckning fokusera på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Ett utökat samarbete med Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag kommer att eftersträvas framförallt när det gäller analyser av inträffade skador och hur dessa kan förebyggas. Chefsläkarna har förberett frågan hur vi skall kunna dra större nytta av LÖF-ärenden i det förebyggande arbete och detta skall presenteras på ett chefsmöte i april. Patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och Patientnämnden har träffats under första kvartalet och planerat ett fortsatt regelbundet samarbete. Samarbete med Läkemedelskommittén kommer att utvecklas under 2011. Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelseanalys respektive riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden och dessa har genomförts i samarbete med chefsläkarna. Under första kvartalet har 4 händelse- och riskanalyser genomförts. Att ta del av patientens och/eller närståendes synpunkter och klagomål är viktigt för att förhindra vårdskador. Patienten är den som varit med i och har kunskap om hela vårdkedjan. Idag intervjuas oftast patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. Ett första möte med Simulatorcentrum vid Karolinska Huddinge och några verksamhetschefer kring utbildningar med fokus på träning för att öka säkerheten genomfördes i januari. SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. SBAR har 2010 introducerats i landstinget genom information till verksamhets- och 1:a linjechefer. Under första kvartalet 2011 har ett breddinförande av SBAR genomförts med möten på alla tre sjukhusen, läkarmöten och utbildningar på enskilda kliniker. Vården ska vara patientfokuserad Patienternas upplevelse av vården följs upp med en nationell patientenkät (NPE) där samtliga landsting/regioner deltar. Resultaten redovisas publikt genom sju indikatorer som kan sägas sammanfatta frågeformulärets delområden och som ger en representativ bild av hur vården uppfattas på en enhet eller ett landsting som helhet. Värdet på denna patientupplevda kvalitet anges mellan 0 och 100, där 100 är att eftersträva. Indikatorerna är bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och rekommendera. Det primära syftet med NPE är att ge verksamheterna underlag för internt förbättringsarbete. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 5(29)

Genom Öppna jämförelser, där NPE-indikatorer ingår, kan resultaten ge underlag för ledning och styrning såväl på landstingsnivå som regionalt/nationellt. Framförallt inom primärvården ska resultaten även underlätta för patienterna att göra ett vårdval. Under hösten 2010 genomfördes NPE på dåvarande 24 vårdcentraler, varav 7 drevs av privata vårdgivare. Det sammantagna resultatet för dessa ligger under riksgenomsnittet vad gäller bemötande, delaktighet och information. Sörmland har dock förbättrat sitt resultat på samtliga indikatorer sedan första NPE 2009, men så har även andra landsting/regioner gjort. Detta gör att Sörmland har kommit närmare riksgenomsnittet men inte ända upp till det. Under hösten 2011 kommer NPE att genomföras för tredje gången på vårdcentralerna. Dessa resultat rapporteras 2012. Vården ska ges i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Vårdgarantierna om kontakt med primärvården, besök hos primärvårdsläkare regleras i en förordning som trädde i kraft den 1 juli 2010. Kontakt med vården samma dag Nationellt mäts vårdgaranti 0 (kontakt samma dag) via telefonframkomligheten två gånger om året och redovisas på den nationella väntetidsdatabasen. Den senaste nationella mätningen i oktober visar en tillgänglighet på 92% vid de landstingsdrivna vårdcentralerna. Motsvarande siffra för riket är 89 %. Landstingets interna kontinuerliga uppföljning redovisas månatligen. Den positiva utvecklingen från 2010 har fortsatt och i mars 2011 har de 17 landstingsdrivna vårdcentralerna en telefontillgänglighet på 97% och av dessa har 8 vårdcentraler en tillgänglighet på 100%. Besök inom 7 dagar hos primärvårdsläkare Väntetiden till ett läkarbesök i primärvården följs upp vid de två nationella mätningarna. Resultaten från senaste mätningen visar att 90 % av sörmlänningarna som behövde träffa en primärvårdsläkare vid de landstingsdrivna vårdcentralerna fick göra det inom sju dagar. Resultat för riket i genomsnitt var 92 %. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 6(29)

Styrtal Utfall Måltal Kommentar Respektfullt bemötande av patienterna redovisas som patientupplevd kvalitet ska förbättras Andel höftfrakturpatienter som opereras inom ett dygn (24 timmar) 89 91 NPE 2010 >95% För att förhindra höftfrakturer genomför vårdcentralerna olika typer av aktiviteter i arbetet med fallprevention: * dsk gör fallpreventionsbedömning i samband med läkemedelsgenomgångar * fallriskbedömningar av patienter på dsk besök * aktivitetsveckor där fallprevention lyfts fram * skriftlig information om fallprevention delas ut till riskpatienter Patienters väntetid till besök i primärvården, enligt lagstadgad vårdgaranti, ska minska 90% 100% Besök hos primärvårdsläkare inom 7 dagar. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Patienters väntetid till kontakt, enligt lagstadgad vårdgaranti, ska minska 97% 100% Kontakt samma dag med primärvården per telefon. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Vården ska vara jämlik Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård, behandling och omsorg för olika sjukdomsgrupper baseras på veten-skap och/eller beprövad erfarenhet inom hälsooch sjukvården kompletterad med hälsoekonomiska bedömningar. I riktlinjerna redovisas ett antal slutsatser och rekommendationer. I en särskild rapport kommenteras de rekommendationer som behöver uppmärksammas ur ett styrningsoch ledningsperspektiv. De nationella riktlinjerna ligger sedan till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Det är angeläget att Hälso- och sjukvården snarast möjligt följer de rekommendationer som finns i riktlinjerna. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 7(29)

Flera nya och reviderade Nationella Riktlinjer kommer att beslutas under 2011, bland annat inom följande områden: Psykosociala insatser för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lungcancer Sjukdomsförebyggande metoder Rörelseorganens sjukdomar Diabetes - Komplettering kring kost Hjärtsjukvård - Komplettering kring vissa läkemedel och behandling Införandet av nationella riktlinjer innebär bl.a. en omfattande utbildningsinsats mot de personalgrupper som berörs av den aktuella riktlinjen. Nationella riktlinjer är förutom ett verktyg för att få en jämlik vård över hela landet också en höjning av ambitionsnivån i behandlingen av de aktuella diagnoserna, som kan ge patienterna ökade möjligheter att bli botade och få bättre livskvalitet. Det innebär på kort sikt behov av kompetensökning, fortbildning samt ökade insatser i tid mot patient och får tillföljd att kostnaderna för utredningar och behandling ökar. På lång sikt kan det däremot i många fall innebära kostnadsbesparingar. Socialstyrelsen kommer också att följa upp tidigare riktlinjer för vården vid Stroke Diabetes Bröst, colorectal- och prostatacancer Depression och ångest Demens Landstingsinterna vårdöverenskommelser Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Överenskommelserna gäller under två år och är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter. Ett omfattande revideringsarbete har utförts inom området ortopedi, som nu täcker in de flesta ortopediska diagnoser. Överenskommelser för kirurgi och hudsjukdomar är också reviderade. Pågående revideringar är lungsjukdomar, barnmedicin samt reumatiska sjukdomar. Sjukskrivningsprocessen Plattformen för landstingets arbete med att minska antalet sjukskrivna och att fler återgår i arbete är TRIS - Tidig Rehabilitering i Samverkan, där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Landstinget är ingående parter. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 8(29)

Arbetet inom sjukskrivningsprocessen inkluderar Sjukvårdsmiljard, Rehabiliteringsgaranti, RAR och RSG och ingår i uppdraget för landstingets styrgrupp för sjukskrivningsprocessen. I delårsrapport två kommer redovisning av produktion att ske då vi till rapport ett saknar underlag om utfall. (Första redovisning till Försäkringskassan sker i april). Arbetet med en fungerande sjukskrivningsprocess tar tid och kräver kontinuerligt stöd för utveckling. SKL har påbörjat processen för förhandlingar om rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden efter 2011. Det är angeläget att såväl tjänstemän som politiker i olika forum ta upp frågan om vikten av en fortsättning. Sjukvårdsmiljarden Överenskommelsen mellan staten och SKL om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess gäller tom 2011. Landstingets handlingsplan bygger på denna överenskommelse och innebär fortsatt arbete/insatser för att minska sjukfrånvaron och förbättra sjukskrivningsprocessen i Sörmland. Sjukvårdsmiljarden består av en fast och en rörlig del (befolkningsrelaterad). För ersättning enligt den fasta delen gäller för 2011: Utarbeta ledningssystem på verksamhetsnivå avseende sjukskrivning enligt God vård SOSFS 2005:12. Påbörjat. Inom handlingsplanen för en jämställd sjukskrivningsprocess ha genomfört minst tre kortsiktiga åtgärder och påbörjat minst två långsiktiga åtgärder. Arbetsgrupp finns. Avseende upprättade läkarintyg ska 80 % innehålla obligatoriska uppgifter. Ett av målen 2010 var att klara 50% vilket vi gjorde. Utbildning pågår för årets mål. Senast i oktober 2011 ha anslutit sig till systemet för den elektroniska överföringen av medicinska underlag. Genomförandeplan finns, piloter startar i maj, breddinförande augusti - september. Tillhandahålla på begäran och inom föreskriven tid TMU och SLU som Försäkringskassan beställer. Rutin framtagen och används. Rehabiliteringsgarantin Överenskommelsen gäller tom 2011 och innefattar behandlingsinsatser för personer i åldern 16-67 år med icke specificerad smärta i rygg, nacke och axlar och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stressrelaterad psykisk ohälsa. Behandlingsinsatserna ska syfta till att återfå funktion som kan bidra till återgång i arbete. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 9(29)

Behandlingsinsatser inom rehabgarantin vid Ångest, depression och stresstillstånd är kognitiv korttidsterapi Icke specifik smärta i rygg, nacke och axlar eller generell smärta är multimodal rehabilitering (MMR). Kompetens för att utföra behandlingsserier inom KBT respektive MMR finns både inom SRS-kliniken och primärvården. 2010 redovisades drygt 1600 påbörjade behandlingsserier KBT och 140 MMR. TRIS Presumtiva sjukfall och personer med sjukskrivningstid > 28 dagar ingår i TRIS och aktörerna ska i samverkan möjliggöra tidiga och effektiva möten på vårdenheterna. 37 rehabteam finns idag inom olika vårdenheter primärvård, psykiatriska öppenvårdsteamen, ortopedi, smärtmottagningar och ca 300 rehabärenden behandlas i teamen per månad. En rehabiliteringsplan ska upprättas för alla som bedöms risk för/varit sjukskrivna > 28 dagar men även andra som utan att vara sjukskrivna genomgår KBT eller MMRinsatser. Rehabplanen upprättas och undertecknas av patient och behandlare i rehabteamet. Den används som en handlingsplan och uppdateras under rehabiliteringstiden särskilt vid inskrivning, utskrivning och uppföljning efter tre månader. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet till konkret verksamhet inom hälso- och sjukvården fortsätter. Deltagande i nationella nätverk pågår kontinuerligt såsom HFS (Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer) och FaR (Fysisk aktivitet på Recept), där olika aspekter av hälsofrågor behandlas. I HFS: regi görs en ömsesidig kollegial granskning mellan Kullbergska sjukhuset och Enköpings lasarett samt mellan den landstingsdrivna primärvården och motsvarande primärvård i Västernorrlands landsting. Då granskas hur arbetet bedrivs med de hälsofrämjande frågorna och hur respektive verksamhet lever upp till kriterierna för sitt medlemskap i HFS och till att vara ett Hälsofrämjande landsting. Första prioritet för arbetet med levnadsvanor och livsstilsmönster är att primärvården ska informera om det hälsofrämjande arbetet på vårdcentraler i länet och motivera till förändring av levnadsvanor i mötet med patienten. Detta görs bl.a. genom arbetet med Frågor om din hälsa. I och med första kvartalet är samtliga vårdcentraler med i Hälsokoordinatorskonceptet. Frågor om din hälsa finns tillgängligt på samtliga vårdcentraler och ett gemensamt sätt att förskriva och dokumentera FaR (Fysisk aktivitet på Recept) är infört även på de senast tillkomna vårdcentralerna. En Hälsodag med innehåll inom det hälsofrämjande området genomfördes under mars månad med externa föreläsare och ca 100 deltagare. Arbetet med Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 10(29)

hälsofrämjande arbete på sjukhusen har startat och en arbetsgrupp planerar för utveckling av Hälsotorget i Katrineholm. Arbetet att utifrån Socialstyrelsens preliminära version utforma slutlig version av Nationella riktlinjer pågår och en arbetsgrupp har deltagit i regionkonferens och lämnat in synpunkter till Socialstyrelsen. Den slutliga versionen av riktlinjerna skall presenteras i september. Som ett av fyra landsting är landstinget Sörmland tillfrågade av FHI (Statens Folkhälsoinstitut) om att delta i en verksamhet med hälsocoacher för äldre, med stöd av statliga medel och vårdcentraler som ingår i detta projekt är utvalda. Planering av verksamheten pågår och en vetenskaplig utvärdering görs av verksamheten på FHI:s uppdrag. Utbildningar i motiverande samtal (MI) tillhandahålls och ett flertal utbildningar har påbörjats under det första kvartalet. Likaså har utbildning inom området tobaksavvänjning ägt rum. Ca 60% av medarbetarna på vårdcentralerna har MIutbildning. Fortsatta MI-utbildningar är planerade för hösten. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel genomförda Frågor om din hälsa ska bli högre Formulär om "Din hälsa" delas ut i samband med besök. Vårdcentralerna genomför stimulansåtgärder för att fler patienter ska tillfrågas. Första kvartalet har 4005 Frågor om din hälsa ställts i de landstingsdrivna vårdcentralerna, vilket är betydligt fler än snittet 2010. Andel utskrivna FaR (Fysisk aktivitet på Recept) inom primärvården ska öka 2% FAR-koordinatorer utsedda på många vårdcentraler och dessa eller hälsoombuden informerar och driver på en ökad användning av FAR. Nätverksträffar anordnas för FARkoordinatorerna i länet. Under perioden har 302 recept/brev för FAR utfärdats. Det innebär att allt fler patienter får utskrivet fysisk aktivitet på recept inom primärvården. Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 11(29)

Styrtal Utfall Måltal Kommentar Kompetenshöjande aktiviteter som främjar lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla Vårdcentralerna har ordnat olika former av aktiviteter under de första månaderna, t.ex. * Föreläsningar * Diskussioner på arbetsplatsen * Särskilda aktiviteter för olika patientgrupper * Åtgärder kopplade till patientenkätens resultat * Utbildning i motiverande samtal Personal Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Förändringar inom personalgruppen fortsätter dels beroende på fortsatt anpassning till Hälsovalsmodellen och dels den fortsatta generationsväxlingen men även beroende på vakanssituation inom läkargruppen. Antalet medarbetare är något fler jämfört med föregående år med fler medarbetare med tidsbegränsad anställning som vikarier för sjuk- och föräldralediga., fler STläkare och fler arbetad timmar AT-läkare: Ökningen för AT-läkare då de s.k. primärvårds-at nu Nya kompetensområden tillkommer som t.ex. den alltmer utbyggda funktionen med hjärt-sviktsmottagningar, vilket även en av orsakerna att personalkategorin sjuksköterska ökar till antal. Brist på läkare innebär att antalet inhyrda läkarresurser fortfarande är högt; antalet timmar har minskat men kostnaderna ökat. Några annonseringar har gjorts, tyvärr utan rekrytering-resultat, där vi erbjudit anställning med möjlighet för distriktsläkare att huvudsakligen arbeta med handledning av utbildningsläkare eller arbeta som rörlig resurs över länet ( intern hyrläkare ). Vårt andra uppdrag till rekryteringsbolaget Medicarrera för rekrytering och språkutbildning av distriktsläkare från främst Ungern är i sin slutfas. Detta innebär att det börjar 4 nya läkare inom primärvård till sommaren Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 12(29)

Antalet ST-läkare är fler jfr med föregående år och totalt finns nu 34,75 ST-läkare att jämföra med de 35,81 där Hälsoval erbjuder särskild ersättning. Vi ser en ökning av antalet läkare vid vårdcentralerna med annan specialisering än distriktsläkare; specialisering inom barn, internmedicin, ortopedi och psykiatri. De vårdcentraler som har flest vakanser arbetar även målinriktat med rekrytering ur de grupper av utlandsutbildade läkare som sökt sig till Sverige och erbjuder, så långt handledningsresurserna möjliggör, provtjänstgöringar enligt Socialstyrelsens direktiv, vikariat som underläkare och ST-anställningar. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen kvinnliga chefer 87% Andelen kvinnor av samtliga anställda 85% Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Enskilda vårdcentraler söker koppling till forskning och uppmuntrar sina medarbetare att samverka med FoU, ingå i studier och se doktorandskap som en möjlighet. Några medarbetare är just i fas att börja som doktorander. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 5% Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Hjärtsviktsmottagning, delprojekt inom Från Bra till Bäst, finns eller är under uppbyggnad vid flertalet av vårdcentralerna. I stort sett alla vårdcentraler har nu även full tillgång avseende de uppsatta kompetensnivåerna psykoterapeuter, via SRS-kliniken, samt steg-1 kompetens inom KBT hos de egna beteendevetarna. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 13(29)

Förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem Landstinget kommer att införa ett kvalitetsledningssystem som bygger på Socialstyrelsens förordning. Enligt förordningen ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för att styra, följa upp och utveckla verksamheten. Ledningssystemet ska finnas i hela organisationskedjan. Utvecklingsarbete pågår på koncernnivå där hälso- och sjukvårdsförvaltningen deltar. Vårddatasystem Vårddatasystemet utgår från patientjournalen och är det centrala IT-systemet för planering, genomförande och uppföljning av vårdarbetet. Hälso- och sjukvården i Sörmland har sedan länge patientjournalen BMS och till denna vårddatasystemet SYSteam Cross, som under 2010 till 2012 är föremål för ett genomgripande utvecklingsarbete. Arbetet ska utmynna i helt nya versioner, 5 resp. 6, vilka inte bara förbättrar funktionaliteten i stödsystemet utan är ett led till ett mer processinriktat arbete i hälso- och sjukvården. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser istället för befintlig version som utgår från klinikstrukturen. Utvecklingen av det nya IT-stödet kommer att bygga på den av Socialstyrelsen framtagna Nationella informationsstrukturen (NI) vilket förutsätter att utvecklingsarbetet kommer att drivas i nära samarbete med den nationella nivån, systemleverantören och de övriga fyra landstingen (inom ramen för SUSSAsamarbetet) som har SYSteam Cross. Förbättra effektiviteten Förbättringsarbetet enligt modellen "Från Bra till Bäst" inleddes under 2010. Tekniken används för översyn inom prioriterade områden och innebär samtidigt att hälso- och sjukvården fortsättningsvis tillämpar en standardiserad och systematisk metodik för att förbättra effektiviteten. Multisjuka äldre Målet i arbetet är: Vi skall skapa en koordinerad, sammanhållen vård som ser till patientens helhet och utgår från patientens behov och önskemål. Patienter med stora Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 14(29)

behov ska ha lätt att hitta rätt inom vården, dvs. veta vart de vänder sig för att få hjälp med sina besvär. Patienten skall inte i onödan behöva förflyttas, utan vården skall i möjligast mån komma till patienten. Med utgångspunkt i tidigare erfarenheter skall vården kunna planera även för det som kan komma att hända, inte bara för det som redan har hänt. Många åtgärder har vidtagits för att förbättra för de multisjuka äldre. Ett antal åtgärder, som var och en visat sig ha god effekt för den sjuke, har tagits upp i ett standardiserat åtgärdsprogram. Detta har testats på 10 patienter på samtliga sjukhus och är utvärderat. I denna standard ingår bland annat: Samordnad vårdplanering skall ske innan hemgång En namngiven kontaktperson skall utses innan hemgång En geriatrisk riskbedömning skall genomföras En läkemedelsgenomgång som resulterar i en läkemedelsberättelse skall genomföras innan hemgång Avsikten med testperioden är att finna fungerande rutiner och se om åtgärderna gör skillnad för patienten samt upptäcka andra svårigheter. Utvärderingen visar behovet av definitioner och viss justering i rutiner. Efter att detta är gjort kommer ytterligare en testperiod där även en vårdcentral kommer att involveras. Utöver detta standardiserade åtgärdsprogram har samarbete mellan ambulans och närvårdsteamet utvecklats. Detta startade i norra länsdelen och innebär att ambulanspersonalen efter bedömning av den sjuke kan kalla på närvårdsteamet. Läkaren i teamet undersöker den sjuke i hemmet. Utifrån undersökningsfynd kan den multisjuke patienten direktinläggas på vårdavdelning på sjukhuset eller stanna kvar i hemmet med insatser från närvårdsteam eller hemsjukvård. Utfallet har varit positivt och detta arbetssätt provas även i västra länsdelen sedan månadsskiftet januari/februari 2011. Bröstcancer Målet är att skapa en effektiv vårdkedja ur patientperspektivet. Arbetet skall ske utan tanke på vem som äger befintliga resurser. Det mätbara målet i budget 2011 är att samtliga ledtider ska kortas med 50 %. Mätningar sker dels på helhet, från remiss till behandling, samt på delar. Den totala ledtiden har minskat från 142 dagar till 110. Både tiden från registrerad remiss till mammografiundersökning och tiden från operation till nybesök hos onkologen har hållit sig nära måltalet sedan hösten 2010. De senaste två månaderna har även tiden från nybesök hos onkologen till att behandling påbörjats varit nära målnivån. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 15(29)

Förändringar som testas eller är under planering Struktur för ledning/styrning av bröstcentrum. One-stop clinic för bröstcancerdiagnostik - alla diagnostiska åtgärder genomförs vid samma besökstillfälle och patienten får besked om resultatet. För att effektivisera utskrivningen från vårdavdelningen efter operation har ny skriftlig information utarbetats och resultatet följs upp i höst. Vissa nyopererade bröstcancerpatienter kommer att vårdas på Althea istället för på vårdavdelning fr.o.m. vecka 14. Datum för operation sätts i samband med multidisciplinär rond. Testet fortsätter till jul. Tester som efter beslut i styrelsen för bröstcentrum beslutats införas Rutiner för hantering av första kontakt vid besvär från bröst ingår i vårdöverenskommelsen mellan kirurgklinikerna och primärvården Uppföljning/träning av sjukgymnast detta fungerar mycket bra och gruppen av patienter som träffar sjukgymnasten har utökats och omfattar nu samtliga patienter där körtlarna i armhålan tagits bort eller där hela bröstet är borttaget. Arbetssättet permanentades i januari. Hjärtsvikt Målet med arbetet är: "Patienter med hjärtsvikt ska ha en säkrad kvalitet på sin vård oavsett var man vårdas. Resurserna skall användas optimalt i sammanhållna vårdkedjor. Vi ska minska sårbarheten hos enskilda enheter och förbättra rekryterings- och utvecklingsmöjligheter". Arbetsgruppen har tagit fram en modell för hur omhändertagandet ska gå till. Många vårdcentraler är på väg eller har redan startat egna sjuksköterskeledda mottagningar för omhändertagande och behandling av hjärtsviktspatienterna enligt modellen. Det är viktigt med en tidig diagnos av hjärtsvikt och på klin. fys. avdelningen finns nu en förenklad undersökning som fastställer om patient har hjärtsvikt eller ej. Standardvårdplan med checklista för både öppen o sluten vård har tagits fram. Först ska arbetet enligt den sammanslagna standardvårdplanen testas av AVA/MSE innan införandet blir mer brett. En patientbroschyr är tryckt och den används nu av de enheter som behandlar och därmed behöver informera hjärtsviktspatienter. Äldrevårdteamet Eskilstuna/Strängnäs, gör hembesök till hjärtsviktspatienter har genom det redan lyckats undvika flera besök på akutmottagningen och även inläggning Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 16(29)

E-learningprogram för metoden Teach-Back är klar. Nu ska svensk text läggas till sen kommer utbildningen att vara tillgänglig i ELSA. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Minska antalet återinskrivna multisjuka äldre. Antalet återinskrivna multisjuka äldre hade tom februari minskat med 40% jämfört med antalet vid projektets start. De senaste tre mätningarna uppfyller projektmålet att minska återinläggningarna inom 30 dagar med 25 %. Öka täckningsgraden till RiksSvikt - hjärtsvikt 75% 90% Täckningsgraden till RiksSvikt hjärtsvikt har ökat från 40 % till 75 % de två senaste månaderna. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal samverkansområden som Hälso- och sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland. Landstinget samverkar med omgivande landsting, framförallt tillsammans med Västmanland i upphandlingar. Några kliniker har etablerad samverkan med Västerås respektive Uppsala. Miljö Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Hälso- och sjukvården bedriver ett effektivt miljöarbete, detta genom att följa miljöledningsrutinerna och genom att utbilda personal i miljö Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel verksamheter som har implementerat de förvaltningsspecifika miljöledningsrutinerna. 100% Information om miljöledningsystemet har tagits upp på 1:a linjechefsmöten under mars samt på vårens miljöombudsträffar. Genom Månadsblad miljö sprids information om miljöledningsrutiner och instruktioner. Andel verksamheter som sätter in punktinsatser och avropar/köper in ekologiskt kaffe, te frukt och mjölk. 100% Information om inköp gällande ekologiska produkter har tagits upp på 1:a linjechefsmöte samt miljöombudsträffar. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 17(29)

Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel verksamheter som sätter in punktinsatser och avropar/köper in rättvisemärkt kaffe och te. 100% Information om rättvisemärkta produkter har tagits upp på 1:a linjechefsmöte samt miljöombudsträffar. Andel av personalen som har genomgått webbutbildning i miljö som finns inom ELLSA kompetensplats. Webbutbildning i miljö för chefer tas fram och lanseras under 2011. 100% I början av april hade 20 % genomgått webbutbildningen i miljö. Kvarstår att sammanställas. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar för minskad klimatpåverkan. Detta uppnås genom att minimera transporter, lustgasutsläpp och övriga klimatpåverkande gasutsläpp samt hushålla med energi Styrtal Utfall Måltal Kommentar Upprätta utbildningsplan för ecodriving (sparsam körning). Kvarstår att upprätta. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel Styrtal Utfall Måltal Kommentar HSF följer utfasningsplan av kemikalier till 100% Arbetet har skjutits upp till senare delen av 2011 p.g.a. av tidsbrist av miljösamordnaren. Berörda verksamheter kontaktas av miljösamordnaren. Webbutbildning i läkemedel och miljö för förskrivare tas fram och lanseras under 2011. Kvarstår att sammanställas. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 18(29)

Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr -13 800 tkr Kommenteras i texten. Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. Redovisas i årsrapporten. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 19(29)

Samlad analys - personal och ekonomi PERSONAL Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 20(29)

Anställda Antalet anställda har ökat från 682 till 688 en ökning med 6 personer eller 4,8 årsarbetare jämfört med föregående år. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har ökat med 6 700 timmar eller 2,4 % motsvarande ca 15 årsarbetare. Det är visstidsanställda som står för ökningen. Timtid har ökat med 2 100 timmar medan inhyrd personal har minskat med 2 400 timmar. Av den arbetade tiden har 93 % utförts av månadsavlönad personal, 3 % av timavlönad samt resterande 4 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 18 årsarbetare och den inhyrda tiden motsvarar 28 årsarbetare. Frånvarotiden har ökat med 2 350 timmar. Det är främst sjukfrånvaron samt föräldraledighet och ledighet utan lön som har ökat. Sjukfrånvaron fortsätter att minska från 19,0 dagar per anställd den senaste 12 månaderna till 16,5 dagar per anställd, en minskning med 2,5 dagar. Andelen långtidssjuka >90 dagar är nu 19 personer motsvarande 2,8 % av samtliga anställda. Samma period föregående år var 22 personer långtidssjuka, en minskning med 3 personer. Lönekostandsanalys, kostanden för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 101 mnkr. Personalkostanden har totalt ökat med 2,8 % jämfört med föregående år. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 21(29)

Den största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 0,21 % varav nya avtal 2,17 % varav individuell löneförändring utöver avtal 0,91 % varav löneförändring pga personalomsättning -0,42 % varav volymförändring -2,45 % Nya avtal Kostnadsökningen beror på de avtal som började gälla 2010-04-01. Inom ramen för avtal gjordes tvåårsöverenskommelser med de flesta förbund. Löneförhandlingarna med Läkarföreningen slutfördes i december 2010 och betalades ut först med januarilönen 2011. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste förändringen utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Löneförändring pga personalomsättning Löneförändring pga personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal får en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har minskat enligt lönekostnadsanalysen. Att den arbetade tiden och antal årsarbetare har ökat något beror på den nyinrättade Primärvårdsorganisationen. Inhyrd personal Kostanden för inhyrd personal har ökat med 11,2 %. Eftersom den arbetade tiden för inhyrd personal har minskat med 2 400 timmar så är det en ren kostnadsökning. EKONOMI Periodresultatet efter mars 2011 är -5,7 mnkr. Vår bedömning är att helårsprognosen för primärvården pekar mot -13,8 mnkr. Det är ett väsentligt försämrat resultat gentemot 2010. Andelen listade sörmlänningar inom den landstingsdrivna primärvården är nu 76 %. Det är en minskning och den påverkar intäkterna direkt. Intäkterna per mars har minskat med 2,9 % jämfört med samma period 2010. Kostnaderna har ökat med 6,5 % jämfört med samma period 2010. Jämförelsen är svår att göra på grund av att: Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 22(29)

Hälsovalsersättningen baserades på den geografiska indelningen de första tre månaderna 2010, vilket innebär att Hälso- och sjukvårdens vårdcentraler fick något högre intäkter under den första perioden. Hyresfaktureringen från FM-organisationen var inte helt i fas de första månaderna Dessa båda faktorer påverkar resultatet och både intäktsförändringen och kostnadsökningen. Avsaknaden av kompletta hyreskostnader i mars 2010 utgör hela skillnaden mellan 6,5 % och en normal kostnadsökning strax över 2 %. Resultatet för primärvården är betydligt sämre 2011 än 2010. De huvudsakliga orsakerna till primärvårdens försämrade resultat i ekonomiska termer är: Minskat antal listade bl a som en följd dels av att nya vårdcentraler öppnas Anpassningen av kostnaderna har inte kunnat ske i samma takt som intäkterna minskat Resultat per vårdcentral Regelverket för landstingsdrivna vårdcentraler reglerar på ett tydligt sätt hur överrespektive underskott ska hanteras. I anslutning till bokslutet genomförde divisionschefen bokslutsgenomgångar med samtliga vårdcentraler. De vårdcentraler med ett underskott för 2010 redogjorde för förslag till åtgärder för att uppnå ekonomi i balans, medan de vårdcentraler som hade överskott 2010 redogjorde för förslag till handlingsplan för utnyttjande av eget kapital. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 23(29)

Några åtgärder för att komma i ekonomisk balans har satts igång efter bokslutsgenomgångarna. Till exempel har en grupp bildats för att se över labkostnadsutvecklingen. Personalkostnader Personalkostnaderna följer budget väl. I primärvården är dock andelen inhyrda läkare hög. Primärvårdens utmaning är att rekrytera och behålla distriktsläkare. Det är en särskilt stor utmaning då konkurrensen om yrkesgruppen är stor. Labkostnader Primärvården inom landstinget tar inte påtagligt fler prover totalt. Någon minskning av antalet analyser eller kostnaden har inte märkts trots de nya privata vårdcentralerna. Det har däremot skett en utjämning i antalet analyser/läkarbesök mellan landstingets olika vårdcentraler. Siffrorna visar också att labkostnad per läkarbesök har minskat. Kostnadsutvecklingen följer väl volymförändringen. Diagrammet visar också att det totalt sett inte är någon påtaglig ökning. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 24(29)

Antalet analyser per läkarbesök varierar mellan de olika vårdcentralerna. Diagrammet visar förändringen jämfört med föregående år. I verksamheten Labmedicin Sörmland ingår att föra dialog med vårdcentraler och kliniker om att hitta en rimlig nivå på provtagning utifrån medicinska bedömningar och patientens behov. Köp av verksamhetsnära tjänster och Övriga kostnader Kostnadsgruppen Verksamhetsnära tjänster innehåller medicinska servicetjänster såsom radiologiundersökningar och klinfys.undersökningar. De första månaderna visar siffrorna på en ökning av remisser och kostnader till medicinska servicetjänster. Kostnadsgruppen Övriga kostnader innehåller t ex servicetjänster i form av städ- och transporttjänster, OH-kostnad, köp av material etc. Under 2010 har dialogen med FM-organisationen runt servicetjänsterna varit intensiv. FM-organisationen genomför ett omfattande arbete för att nivilera prissättningen för tjänsterna över länet. Kostnadsutvecklingen är för närvarande i nivå med 2010. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 25(29)

Intern kontroll Patientperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Tillgänglighet för patienter i enlighet med nationella vårdgarantin Redovisning Redovisa avvikelser från den nationella vårdgarantin Löpande följa och redovisa väntetider och tillgängligheten till hälso- och sjukvården Väntetiden till kontakt och besök (enligt nationella beslut) följs upp och redovisas per månad. Vid de månatliga verksamhetschefsmötena redovisas och diskuteras aktuell tillgänglighetsstatistik. Uppföljningsdiskussioner sker direkt med respektive basenhet vid de halvårsvisa verksamhetsgenomgångarna. Aktuella resultat redovisas under Patientperspektivet: Vård i rimlig tid. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Kontroll av tillgänglighetsstatistik Redovisning Korrekt rapportering av tillgänglighet och väntetider Kontrollen omfattar hela kedjan: Registrering, statistikuttag och rapportering Kontroll av rutinen har genomförts enligt fastställda rutiner och inga avvikelser har iakttagits. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Bemötande av patienter Redovisning Säkerställa ett professionellt och respektfullt bemötande av patienterna. Resultaten från den nationella patientenkäten redovisas och följs upp enligt plan. Hösten 2010 genomfördes den Nationella Patientenkäten (NPE) på länets vårdcentraler. Resultatet redovisas i delårsrapport 1 2011. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Patientsäkerhet Redovisning Lex Maria-ärenden ska följas av händelseanalyser. Andel händelseanalyser av Lex Maria-ärenden skall vara 100 % Totalt har 16 Lex Maria-ärenden (varav 7 suicidärenden) anmälts under första tertialen 2011. För de 9 ärenden som inte var suicid är 4 händelse- eller riskanalyser genomförda eller beslutade (44%). Målet för kontrollmomentet 100 %, som sattes i budget 2011, utgår från tidigare norm. Ett realistiskt mål är att analysera 50 % av de Lex Maria-ärenden som inte är suicid. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Patientsäkerhet Redovisning Hälso- och sjukvården ska ha en fungerande avvikelserapportering. Andelen avslutade ärenden följs och redovisas kontinuerligt. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 26(29)

Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Under perioden har 1455 avvikelser rapporterats och av dem är 679 avslutade. Varje verksamhetschef har under februari fått en lista på klinikens oavslutade rapporter för tidigare år. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Uppföljning medicinsk kvalitet Redovisning Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp. Deltagandet i de större nationella kvalitetsregister följs kontinuerligt på ledningsnivå, där även medicinska resultat i Öppna jämförelser följs och analyseras. I samband med att olika resultat redovisas analyseras dessa och efter en kvalitetsgranskning tas, när någon form av avvikelse förekommer, kontakt med respektive verksamhetsansvarig för fortsatt analys. Utvecklingen följs sedan upp i kommande redovisning. Personalperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rehabilitering av sjukskriven personal Redovisning Redovisas i årsrapporten. Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutin för hyrpersonal Redovisning Redovisas i årsrapporten. Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Personalens kompetens Redovisning Redovisas i årsrapporten. Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och antal som följt omprövningsmodellen. Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 27(29)

Miljöperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Miljö Redovisning Verksamheterna ska uppfylla krav gällande egenkontroll inom miljö. Stickprovskontroll av verksamheternas arbete med Checklista miljöarbete tillhörande Skyddsronden. Stickprovskontrollen ska tillgodose om: Verksamheterna har genomfört Checklista miljöarbete (en gång per år) Hur verksamheterna fullföljer brister som framkommer i checklistan Checklista är införd för verksamheterna. En samlad rapport från genomförda stickprov lämnas i årsredovisningen. Ekonomiperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Attestkontroll Redovisning Redovisas i årsrapporten. Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en besluts-attestant är i jävsituation. Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Registrering av diagnos- och åtgärdskoder Redovisning Redovisas i årsrapporten. Hälso- och sjukvården ska ha korrekt registrerade diagnos- och åtgärdskoder. Följande moment ska granskas: att lokala rutiner för diagnos- och åtgärdskoder finns att registrering av diagnos- och åtgärdskoder sker. Resultatet sammanställs per delområde i rätt respektive ej rätt periodisering. Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 28(29)

Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Resor i tjänsten Redovisning Redovisas i årsrapporten. Uppföljning av att policyn för resor i tjänsten tillämpas: Följande moment gällande resepolicyn ska granskas: bokning av resor och boende enligt anvisning, utlandsresor enligt särskilda riktlinjer, bildagbok för behovsbilar och hantering av denna samt utveckling av distansmöten kontra fysiska möten Primärvårdsnämnden, Nämndens delårsrapport 29(29)

Chvks14 Rapportering 2011 Förvaltning: Primärvården Spec resultaträkning Period: Mars (tkr) Verksamhetens intäkter Tom period Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut 2011 2010 2011 2011 2010 Patientavgifter och andra avgifter (kto grp 30) 1 141 1 319 6 649 6 649 5 992 Ersättning från Hälsoval (kto grp 31) 147 057 152 275 568 328 585 000 589 073 Övriga intäkter (kkl 3 exkl kto grp 30-31) 6 430 5 722 29 084 31 284 40 498 Summa verksamhetens intäkter 154 628 159 316 604 061 622 933 635 563 Verksamhetens kostnader Kostn för arbetskraft (kkl 4) -101 399-98 546-398 658-398 658-386 972 Köp av verksamhet o verk ank tj (ktogrp 50-55) -30 150-28 665-105 923-120 979-118 267 Läkemedel (kto 5611-5615) -1 858-2 616-10 456-10 456-10 001 Fastighetskostnader inkl hyror (kto 601-609, 631-639) -11 775-6 114-48 964-48 964-47 032 Övriga kostnader (kto grp 56-76 exkl 5611-5615, 601-609, 631-639) -14 886-14 583-39 009-56 677-56 677 Summa verksamhetens kostnader -160 068-150 524-603 010-635 734-618 949 Avskrivningar maskiner och inventarier (kto grp 79) -246-1 014-1 014-1 040 Verksamhetens nettoresultat -5 686 8 792 37-13 815 15 574 Finansiella intäkter (kto grp 84) Finansiella kostnader (kto grp 85) -1-37 0 Resultat efter finansnetto -5 687 8 792 0-13 815 15 574 Förändring av eget kapital -5 687 8 792 0-13 815 15 574 Intäkter per kundgrupp Landstinget Sörmland: Uppdragsersättning 0 0 Landstinget Sörmland: Övriga 149 342 154 711 578 374 601 349 605 135 Andra landsting 63-27 3 495 150 122 Statliga myndigheter 1 449 381 2 796 7 300 7 443 Primärkommuner 22 132 1 624 90 0 Företag och organisationer 3 736 4 123 11 403 14 000 22 856 Privatpersoner 16-5 6 369 44 7 Summa 154 628 159 315 604 061 622 933 635 563