Är du lesbisk och blir utsatt för våld av den du älskar- Känner du dig ensam?

Är du lesbisk och blir utsatt för våld av den du älskar- Känner du dig ensam? EN PILOTUNDERSÖKNING AV LESBISKA KVINNORS ERFARENHETER AV VÅLD I INTIMA RELATIONER PERNILLA LUNDMARK HANDLEDARE: LENA WIDDING HEDIN D-uppsats 10 poäng FHV 2003-05-19 Folkhälsovetenskapligt program Maj 2003 Malmöhögskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö e-post: postmaster@hs.mah.se

Tillkännagivanden Jag vill först och främst tacka Lena Widding Hedin för att hon på sina föreläsningar om våld i intima relationer tagit upp det faktum att våld förekommer även i homosexuella förhållanden. Ett alldeles speciellt tack vill jag ge till de personer som har deltagit i de intervjuer som legat till grund för den här uppsatsen, utan er hade denna uppsats inte varit någonting. Ett stort tack riktas till Lena för all den hjälp och de tipps jag fått av henne då hon varit min handledare för denna uppsats. Tack också Anna Westerståhl för visat intresse för det ämne jag valt att skriva om. Detta har jag upplevt som en ytterligare sporre när jag skrivit uppsatsen. Avslutningsvis vill jag tacka Anna Mhor på RFSL för informationsmaterial om våld i lesbiska relationer. Tack Carina Quist och Mari Nilsdotter för att ni läst och kritiserat mina röriga och ibland helt oförståeliga utkast. 2

Är du lesbisk och blir utsatt för våld av den du älskar? Känner du dig ensam? En pilotundersökning av lesbiska kvinnors erfarenheter av våld i lesbiska relationer Pernilla Lundmark Lundmark, P, Är du lesbisk och blir utsatt för våld av den du älskar? Känner du dig ensam? En pilotundersökning av lesbiska kvinnors erfarenheter av våld i intima relationer. Folkhälsovetenskap, Magisteruppsats 10 poäng. (Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Avdelningen för folkhälsovetenskap) maj 2003 Huvudsyftet med denna pilotundersökning är att belysa lesbiska kvinnors situation då de lever i en ett förhållande där det förekommer våld. Detta görs genom en intervjuundersökning. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur kvinnorna upplever sin situation då de lever i ett förhållande där det förekommer våld. Intervjuernas syfte är samtidigt att informera kvinnorna om vad begreppet våld i intima relationer innebär och om vilken hjälp som finns att få i en sådan situation. Resultaten av undersökningen visar att våldet i lesbiska relationer tar sig i stort sätt samma uttryck som våldet i heterosexuella förhållanden. Undersökningen visar också på behovet av att öka de lesbiska kvinnornas förutsättningar att söka hjälp i en relation där det förekommer våld. Den visar också på vikten av att arbeta för att motverka heterosexism och fördomar som ett led i att förebygga våld i lesbiska intima relationer. Nyckelord: Lesbisk, våld i intima relationer, heterosexism, primärintervention. 3

Are you a lesbian and being abused by the one you love? Do you feel like you are the only one? A pilot study of lesbian women s experiences of abuse in there intimate relationships Pernilla Lundmark Lundmark, P, Are you a lesbian and being abused by the one you love? Do you feel like you are the only one? A pilot study of lesbian women s experiences of abuse in there intimate relationships. Public Health, thesis Master degree 10 points. (Malmö University, Health and Society, Public Health department) may 2002. The main purpose of this study is to put a light on lesbian women s situation when they live in a relationship where they are abused. The method used is an interview study. The aim for the study is to get an understanding about how the women experience their situation when they live in a situation where thy are abuse. The interview also aim at providing the women whit information about what intimate partner abuse imply and what help is available for them in that situation. The results show that the violence in lesbian relationships are much the same as in heterosexual relationships. The study also show the need for improving lesbian women s circumstances for help seeking when they are in a relationship where they are abused. The study also show the need to work against heterosexism and prejudices as a way to prevent this violence. Keywords: Lesbian, intimate partner violence, heterosexism, primary intervention. 4

Innehåll TILLKÄNNAGIVANDEN 2 INNEHÅLL 5 FÖRKORTNINGAR 7 FÖRORD 8 INTRODUKTION 9 PROBLEMFORMULERING 9 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 10 METOD OCH URVAL 10 LITTERATURGRANSKNING 10 INTERVJUER 10 ANALYSMETOD 11 TEORIER 11 METODDISKUSSION 12 FRAMTIDA VÄRDE 12 ETISKA ÖVERVÄGANDEN INFÖR INTERVJUER 12 LESBISKA KVINNORS FÖRUTSÄTTNINGAR 13 EN LESBISK KVINNA - DEFINITION 13 DEMOGRAFI 14 LESBISKA KVINNORS BEMÖTANDE I VÅRDEN 14 HÄLSOKONSEKVENSER 15 UTBREDNING AV VÅLD I LESBISKA RELATIONER 15 HJÄLP TILL OFFER OCH FÖRÖVARE 18 BAKGRUND TILL VÅLD I HETEROSEXUELLA RELATIONER 19 EKOLOGISK MODELL 19 Struktur 19 Samhälle 19 Relationen 19 Gärningsmannen som individ 20 VARFÖR STANNA I ETT FÖRHÅLLANDE DÄR DET FÖREKOMMER VÅLD? 20 TEORIRAM 20 SOCIOKULTURELL TEORI 20 SOCIALPSYKOLOGISK TEORI 21 INTRAINDIVIDUELL TEORI 22 MAKT OCH KONTROLL 23 Skrämsel 23 Psykiska/känslomässiga övergrepp 23 Isolering 23 Förminskar, förnekar, förebrår 24 Använder barnen 24 Använder manlig dominans 24 Ekonomiskt förtryck 24 Tvång och hot 24 5

RESULTAT 24 PRESENTATION AV BAKGRUND HOS INTERVJUDELTAGARE 24 Bortfall 25 DEN HETEROSEXUELLA NORMEN 25 UPPVÄXTEN 27 DEN INTIMA LESBISKA RELATIONEN 29 Kärlek 29 Förövaren 29 Maktaspekter 30 MAKT OCH KONTROLL 33 Skrämsel 33 Psykiska/känslomässiga övergrepp 33 Isolering 34 Förminskar, förnekar, förebrår 35 Använder barnen 36 Använder manlig dominans 36 Ekonomiskt förtryck 36 Tvång och hot 36 Fysiskt våld 37 Sexuellt våld 38 ATT BRYTA UPP FRÅN SITT FÖRHÅLLANDE 39 Att söka hjälp, hur man blir förstådd 39 ATT TA SIG UR FÖRHÅLLANDET 41 När kvinnan bryter upp 42 DISKUSSION 43 VAD ÄR EN LESBISK KVINNA OCH HUR MÅNGA KVINNOR ÄR LESBISKA 43 VÅLD I LESBISKA RELATIONER 44 ATT SÖKA HJÄLP 45 HETEROSEXISM 46 HÄLSOKONSEKVENSER 47 SOCIOKULTURELLA TEORIER 47 SOCIALPSYKOLOGISK TEORI 48 INTRAINDIVIDUELL TEORI 49 ATTITYDER OCH FAKTORERS INVERKAN PÅ VÅLD I LESBISKA RELATIONER 50 SVARTSJUKA 52 MAKT OCH KONTROLL 52 Maktbalans 52 SLUTSATS 54 REFERENSER 55 BILAGOR 57 6

Förkortningar Homosexuella, Bisexuella och transsexuella personer (HBT) Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Statistiska Centralbyrån (SCB) Sveriges Kvinnojourer Riksförbund (SKR) Rikskvinnocentrum (RKC) Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) 7

Förord I utbildningen folkhälsovetenskapligt program, vid Malmö högskola, ingick under våren 2003 en magisterkurs, könsrelaterat våld: ett hot mot kvinnor och barns hälsa. Kursen fokuserade på det våld som förekommer mellan intima partner i heterosexuella förhållanden, våldets konsekvenser och den hjälp som finns för offer och förövare av detta våld. Även det faktum att våld förekommer i homosexuella förhållanden togs upp. När detta diskuterades föreföll det naturligt att våld förekommer även i homosexuella förhållanden men när jag tänkte efter insåg jag dock att jag aldrig jämställt detta våld med det våld som förekommer i heterosexuella förhållanden. Insikten om detta och frågan om varför jag inte gjort det fick mig intresserad av att skriva denna uppsats. What Did He Hit You With? The Doctor Said Shame. Silence Not he. She I didn t correct him. Curled into myself like a deformed foot I looked at the floor ceiling evading. A fist [11] 8

Introduktion Våld är ett globalt folkhälsoproblem och en av de vanligaste formerna av våld mot kvinnor är det som utförs av en make eller manlig intim partner [2]. Rapporten Slagen Dam utkom år 2000 och bygger på en undersökning som riktade sig till 10 000 svenska kvinnor, svarsfrekvensen var 70%. Enligt denna rapport har var femte kvinna (20%) i åldern 18-24 år utsatts för våld under det senaste året. Var tredje kvinna (ca 30%) som separerat eller skilt sig från en man rapporterar att hon har utsatts för våld av en tidigare make eller sambo. Mer än var fjärde av kvinnorna rapporterar om att de utsatts för ett systematiskt våld från mannen [l]. Enligt "World report on violence and health" kan våld kopplas till en rad hälsoproblem, både på kort och på lång sikt. Exempel på sådana problem är depression, självmordsförsök, kronisk smärta, psykosomatiska åkommor och fysiska skador [2]. Problemformulering Rapporten Slagen dam som omnämns ovan undersöker endast förekomsten av våld i heterosexuella relationer. Rapporten kan också ses som ett uttryck för den heterosexism som råder i samhället. Heterosexism är ett resultat av den norm som utgår från att alla individer lever i en heterosexuell relation. Varför inkluderas inte lesbiska och bisexuella kvinnor i denna rapport? Förekommer inte våld i dessa relationer? En vanligt förekommande uppfattning är att kvinnor i heterosexuella relationer oftast utsätter sina män för psykiskt våld. Gäller detta även kvinnor i lesbiska förhållanden? Om det gör det, är det då den enda typ av våld som förekommer eller förekommer även våld av fysisk karaktär? Enligt en amerikansk undersökning som beskrivs närmare i denna uppsats så förekommer våld även i lesbiska relationer. Hur vanligt förekommande våld är i lesbiska relationer och hur våldet tar sig uttryck har dock aldrig undersökts i Sverige. Denna uppsats syfte är att belysa den lesbiska kvinnans situation då hon lever i förhållande där det förekommer våld. Uppsatsen riktar sig till alla som är intresserade av dessa frågor oavsett sexuell läggning och social tillhörighet. 9

Syfte och frågeställning Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa lesbiska kvinnors situation när de lever i ett förhållande där det förekommer våld och se vad som eventuellt skiljer det sätt som våldet i lesbiska relationer kommer till uttryck från hur våldet i heterosexuella förhållanden uttrycks. De specifika frågeställningarna är: 1. Hur upplever den lesbiska kvinnan sin situation när hon lever i en relation där det förekommer våld? 2. Vad har den heterosexuella normen för betydelse för synen på våld i lesbiska relationer? 3. Vilken hjälp söker kvinnorna och vilken hjälp finns att tillgå för lesbiska kvinnor, offer och förövare, i förhållanden där det förekommer våld? Metod och urval Nedan redovisas de metoder som har används för undersöka uppsatsens frågeställningar. Litteraturgranskning För att få en översikt över den forskning som finns i detta ämne har en litteratursökning gjorts. Detta har gett en bakgrund till förståelsen av våld i intima relationer. Intervjuer För att besvara uppsatsens frågeställningar har semitrukturerade intervjuer valts som metod. Detta är en lämplig metod att använda då det är de intervjuades egna upplevelser och perspektiv som är av huvudsakligt intresse. Intervjuerna genomförs direkt med intervjupersonen på en plats som hon finner lämplig. Intervjuerna är relativt öppna och fokuserar kring ett par återkommande teman [19]. Dessa teman är intervjupersonens person- och uppväxtbeskrivning, hennes egen definition av våld i intima relationer och huruvida hon upplever sig själv vara eller varit utsatt för våld. Detta görs för att få en bild av intervjupersonens egen uppfattning om våld i intima relationer. Sedan redogörs definitionen av våld i intima relationer och intervjupersonen får återigen reflektera över huruvida hon anser sig varit utsatt. I de fall där intervjupersonen varit utsatt ställs frågor om hjälp sökts i denna situation och hur intervjupersonen upplevt att hon blivit bemött. Frågor ställs också om de identifierar sig med något av begreppen butch, bitch eller feme (för en närmare förklaring av dessa begrepp se bilaga 1). Information om var hjälp finns att få delges alla intervjuade. Intervjupersonerna har rekryterats genom förfrågningar bland vänner. På så vis har jag fått tillgång till lesbiska kvinnor som varit villiga att vara med i dessa intervjuer. Jag har börjat med att intervjua ett litet antal lesbiska kvinnor. De har därefter hänvisat mig vidare till andra lesbiska kvinnor som velat vara med i intervjuerna. 10

Att intervjua dessa kvinnor är samtidigt en primärprevention då de intervjuade delges information om hur våld i intima relationer ser ut, hur vanligt förekommande detta är (i andra länder) och vilken hjälp som för tillfället finns att få för de kvinnor som befinner sig i denna situation (se informationsblad och intervjuguide, bilaga 3 och 4 ). När kvinnornas kunskaper om detta ökar så ökar också deras uppmärksamhet på sådana aspekter i deras egna, nuvarande eller kommande, relationer. Intervjupersonerna ges också möjlighet att läsa igenom de utskrivna intervjuerna. Detta görs för att de skall ha möjlighet att ändra sådant som de anser inte stämmer med deras uppfattning. Jag har också förbundit mig att återföra uppsatsen till alla kvinnor som deltagit i intervjun. Detta görs för att de intervjuade ska kunna få en uppfattning om vad deras medverkan har haft för resultat så att de kan förhålla sig till resultaten och agera och kommentera över sådant som de anser vara fel i den. Renzetti [21] diskuterar vad som skiljer användandet av hennes feministiska metod från en positivistisk metod. Hon menar att det finns element som är utmärkande för denna metod och några av dessa är att metoden har ett underförstått politiskt och moraliskt åtagande, ett åtagande att minska ojämlikheter. Den har också som mål att beskriva eller ge en röst åt personliga vardagliga upplevelser, särskilt kvinnors och andra marginaliserade gruppers upplevelser, Detta är ett åtagande som genom socialt agerande har som mål att hjälpa till att få till stånd en förändring som förbättrar villkoren som kvinnor och marginaliserade grupper lever under [21]. Detta kan sägas gälla även för denna uppsats. Analysmetod I analysdelen har endast de intervjuer analyserats där det förekommer någon form av misshandel, fysisk eller psykisk. I analysen, av de i text utskrivna intervjuerna, delas materialet grovt in under olika tematiska kategorier. Efter detta har var och en av dessa kategorier analyserats vidare för att ge en så nyanserad bild som möjligt av de olika kategorierna. Resultaten ställs därefter, i en resultatdel efter varje kategori, emot de teorier som presenteras under rubriken teoriram, där detta är möjligt och dess applicerbarhet på våld i lesbiska relationer undersöks. Teorier Att se att det förekommer våld i lesbiska relationer leder till frågan om detta är ett liknande fenomen som det våld som förekommer i heterosexuella relationer eller om detta är ett unikt fenomen för lesbiska förhållanden. En viktig uppgift är därför att se om våldet i lesbiska relationer tar sig samma uttryck som våldet i heterosexuella förhållanden. Det är också viktigt att undersöka hur våldet i lesbiska relationer tar sig uttryck jämfört med våld i heterosexuella förhållanden för att få klarhet i huruvida den hjälp och behandling som i dag finns för heterosexuella också kan tillämpas i lesbiska relationer [12]. Då inga teorier och modeller som är anpassade för våldet i lesbiska relationer finns att tillgå används teorier och modeller som i dag tillämpas för att förstå våldet i heterosexuella förhållanden, för att undersöka i vilken utsträckning teorierna kan förklara det våld som förekommer i lesbiska relationer. Att försöka förstå våldet i den lesbiska relationen är mycket viktigt för att detta våld ska kunna förebyggas. 11

Metoddiskussion Den litteratur som finns tillgänglig angående det ämne som studeras är av mycket spridd kvalitet och som framgår i uppsatsen är det svårt att hitta statistiskt material av bra kvalitet. Det statistiska material som valts har valts därför att det har en relativt god kvalitet eller för att definitionen av våld i intima relationer varit så lik WHO:s definition som möjligt. Det intervjumaterial som undersökningen bygger på utgår från intervjuer av kvinnor som tidigare varit utsatta för våld i en intim relation. Detta kan i viss mån påverka deras minnesbilder av händelserna de beskriver [13]. Det är dock med den metod jag har valt svårt att nå kvinnor som just vid undersökningstillfället lever i en relation där det förekommer våld. Materialet är också litet och kan därför inte sägas gälla för alla lesbiska kvinnor. Det kan dock ge en viss uppfattning om lesbiska kvinnors upplevelser av sin situation då lever i en relation där det förekommer våld. Framtida värde Kunskap om den lesbiska kvinnans situation som kan uppstå då hon lever i ett förhållande där hon utsätts för misshandel är viktig för de olika organisationer och myndigheter som den lesbiska kvinnan eventuellt kommer i kontakt med i denna situation, för att denna grupp kvinnor skall kunna bemötas på ett adekvat sätt. Det är också viktigt att lesbiska kvinnor får information om våld för att de skall kunna söka hjälp då de befinner sig i ett sådant förhållande [7]. Etiska överväganden inför intervjuer En del av min förförståelse för våld i lesbiska intima relationer är att det kan finnas många lesbiska kvinnor som är utsatta för denna typ av våld men som inte ser sig som offer. Möjligen jämställer de inte detta våld med våld i heterosexuella relationer. Jag var därför inte säker på i vilken utsträckning jag skulle möta kvinnor som sa sig vara eller ha varit utsatt för våld. Därför var den etiska aspekten i denna undersökning extra viktig. Litteratur har därför lästs igenom som beskriver vad som är viktigt att tänka på då våld i intima relationer undersöks för att detta ska ske på ett så etiskt korrekt sätt som möjligt. Intervjuer kan eventuellt skapa starka känslomässiga reaktioner hos vissa deltagare och intervjuaren bör därför känna till detta och ha vetskap om hur man bäst besvarar detta beroende på kvinnans reaktion [10]. Intervjuerna kan dock ge något även till de intervjuade kvinnorna, genom att de uppmärksammas på vad våld i intima relationer innebär. Att intervjua dessa kvinnor kan också ge dem en möjlighet att själva få ett perspektiv på det våld de eventuellt utsatts för. Det är viktigt att detta arbete inte orsakar mer lidande utan att kvinnorna vinner på att erhålla kunskap om innebörden av begreppet våld i intima relationer och vilken hjälp som finns att få i en sådan situation. När studier görs angående våld i intima relationer är det viktigt att tänka på att skydda den intervjuades privatliv och enligt WHO:s rekommendationer för studier av våld i intima relationer bör intervjuer ske i fullständig avskildhet [10]. WHO:s riktlinjer föreslår som ett minimum att forskaren har ett etiskt ansvar att förse respondenten med information eller service som kan svara mot deras 12

situation. Detta kan exempelvis bestå i ett flygblad som ges till respondenten där resurser för kvinnor som utsatts för våld i intima relationer listas [10]. RFSL har utgett en broschyr som använts som mall för ett informationsblad som tjänar detta syfte, Utsatt? Om våld, hot och hat, trakasserier, övergrepp, partnermisshandel, diskriminering [11]. Broschyren tar enkelt och kortfattat upp innebörden av våld i intima relationer. Här finns också en hjälplista som anger var kvinnan kan vända sig i en sådan situation. De lokala RFSL avdelningarna på de orter där intervjuerna skett har också kontaktas för att få information om namn på en lokalt verksam, professionell person med kunskap om våld i intima relationer. Detta gjordes för att beredskap skulle finnas för de kvinnor som eventuellt upplever ett behov av att tala med någon som har professionell erfarenhet av detta problem. Kvinnorna erbjöds en utskrift av intervjuerna för att därmed ha möjlighet att reflektera över det de sagt i intervjuerna och för att de skulle ha en möjlighet att ändra sådant som inte de inte tyckte stämde med deras uppfattning. Intervjuer genomfördes endast efter att informerat samtycke erhållits. Informanterna utsattes inte heller för någon som helst press på att delta i intervjuerna. Lesbiska kvinnors förutsättningar Lesbiska kvinnor är en marginaliserad grupp i samhället. Denna marginalisering är dubbel eftersom de för det första är kvinnor och därför i olika sammanhang diskrimineras gentemot mannen på grund av detta. Utöver denna diskriminering sker också en omfattande samhällelig diskriminering av homosexuella och därför också av lesbiska kvinnor [23]. En lesbisk kvinna - definition Enligt Westerståhl [23] finns ingen exakt definition av vad det innebär att vara lesbisk. Termen refererar oftast till identitet och sexuell orientering och, eller praktik. En definition som ofta används är En kvinna som huvudsakligen har sex med, eller känslomässiga förhållanden med en annan kvinna [23]. Kvinnor som har sex med kvinnor är en definition som i första hand ser till den fysiska aspekten och praktiken och riktar mindre uppmärksamhet till identitetsfrågor. Denna definition täcker in en större grupp kvinnor. I denna definition ingår också kvinnor som identifierar sig som bisexuella och kvinnor som identifierar sig som heterosexuella men som tillfälligt har sex med kvinnor [23]. Fortsättningsvis kommer definitionen En kvinna som huvudsakligen har sex med, eller känslomässiga förhållanden med en annan kvinna att användas om inte annat anges. 13

Demografi Uppgifter om hur stor del av befolkningen som är lesbiska varierar och är beroende hur lesbisk definieras. Eftersom att det inte går att finna några data om hur den lesbiska populationen ser ut i Sverige utgår denna redovisning från amerikanskt material. Huruvida dessa data går att översätta på Svenska förhållanden är svårt att säga men de kan dock ge en ledtråd om hur det eventuellt ser ut. En amerikansk undersökning, gjord år 2000, utgår från data i tre andra demografiska undersökningar nämligen General Social Survey, National Health and Social Life Survey och den amerikanska folkräkningen. Undersökningen studerar den amerikanska homosexuella populationen. Här framkommer att antalet lesbiska kvinnor varierar beroende på definition 1,4% av de undersökta kvinnorna har uteslutande haft en sexualpartner av samma kön under de närmaste föregående åren. Av samma artikel framgår också att 7,5% av de amerikanska kvinnorna hyser sexuella känslor för det egna könet [24]. Att dessa kvinnor känner sexuella känslor för sitt eget kön innebär dock inte att alla dessa kvinnor agerar efter dessa känslor. Enligt SCB bestod Sveriges befolkning, år 2002, av 3 845 919 kvinnor i åldern 13 år eller äldre. Om man omvandlar de amerikanska siffrorna till rådande Svenska förhållanden så motsvaras 1,4% av 53 843 kvinnor. Om man tittar på hur många kvinnor som hyser sexuella känslor för det egna könet blir antalet i stället 288 444 kvinnor. Enligt den ovan nämnda artikeln framgår också att 44,1% av de amerikanska lesbiska kvinnorna vid undersökningstillfället lever i en parrelation och att 93,8% någon gång levt tillsammans med en kvinna [24]. Av artikeln framgår också att vid en sammanställning av de 20 städer där de flesta homosexuella lever så är det övervägande homosexuella män som lever i dessa städer. Av de homosexuella män som ingick i undersökningen så bodde 60 % av dem i dessa städer. De lesbiska kvinnorna som levde i parrelationer var dock mer geografiskt spridda och endast 45% av de lesbiska kvinnorna i undersökningen levde i dessa 20 städer [24]. Här framgår också att lesbiska kvinnor och homosexuella män förefaller vara högt utbildade, 13,9% av de lesbiska kvinnorna hade högre utbildning än högskoleutbildning och 25% hade högskoleutbildning. I samma artikel påvisas det faktum att lesbiska kvinnor tjänar betydligt mer än vad gifta kvinnor gör, de tjänar också mer än vad heterosexuella kvinnor som lever ensamma eller i en parrelation gör. Homosexuella män tjänar dock betydligt mindre än gifta män. Författarna skriver att de höga utbildningsnivåerna bland homosexuella män kan vara en spegling av lågt utbildade homosexuella mäns relativa ovilja att i källmaterialet tillkänna ge att de lever i ett parförhållande. De finner dock inga empiriska bevis för detta i sin undersökning [24]. Lesbiska kvinnors bemötande i vården Enligt en litteraturstudie angående lesbiska kvinnors hälsa är en av de största hälsofarorna för dessa kvinnor den heterosexism som existerar i samhället [7]. 14

Heterosexism beskriver den dominerande heterosexuella ideologin, som praktiseras och sanktioneras av samhället och under vilken andra ideologier är underkastade. Den innefattar såväl homofobi som brist på kunskap, likgiltighet och olika former av bestraffningar. [7] Ett exempel på denna heterosexism, som är hämtat från sjukvården, framkommer i en undersökning som gjorts av Dominique Andersson och Anna Westerståhl, där sammanlagt sex specialutbildade gynekologer intervjuades angående huruvida de träffade lesbiska kvinnor i sitt vardagliga arbete och angående kunskaperna om dessa kvinnors levnadsvillkor. Undersökningen visar att ingen av gynekologerna direkt frågade sina klienter om de var lesbiska. De uppfattade det också som kränkande för heterosexuella kvinnor att bli tagna för att vara lesbiska. Enligt samma undersökning hade flera av gynekologerna föreställningen att, vara lesbisk innebär att vara barnlös [8]. Vilket innebär att det finns en risk att lesbiska kvinnor i stor utsträckning förbises även i konsultationen inför barnafödandet. Författarna skriver också att gynekologerna känner känslor av vemod, sorg, provokation och fascination inför dessa kvinnor. Författarna ställer sig frågande till hur detta påverkar den lesbiska kvinnan i konsultationen. Författarna skriver vidare att temat lesbiska kvinnors hälsa inte heller berörs under läkarutbildningen [8]. Genom att på detta sätt förutsätta att alla kvinnor är heterosexuella så förbigås den i samhället pågående rekonstruktionen av sexualitet. Den term som används har också långtgående följder som sträcker sig utanför den privata sexualiteten. Termer som heterosexuell och de mer negativt laddade termerna lesbisk och bög medför även följder som avspeglas och har stor betydelse för vilka normer och värderingar som samhället skapar, ett hierarkiskt tänkande angående den dominerande sexualiteten. Lesbiska kvinnor har dock också en önskan om att synas som en socialt interagerande individ. Det vill säga att den lesbiska kvinnan har en önskan om att kunna presentera sig som hela den människa hon är [23]. Hälsokonsekvenser Den känsla av utanförskap som beskrivs ovan har konsekvenser för de lesbiska kvinnornas hälsa. Exempel på sådana hälsokonsekvenser är försämrad psykisk hälsa, depression, ångest och ökat användande av droger och högre förekomst av självmordsförsök. [23]. Som nämnts inledningsvis är depression, självmordsförsök, kronisk smärta, psykosomatiska åkommor och fysiska skador exempel på hälsokonsekvenser som är ett resultat av våld i intima relationer [2]. De hälsokonsekvenser som är gemensamma för våld i intima relationer och heterosexism, är depression, ökat användande av alkohol och självmordsförsök. Utbredning av våld i lesbiska relationer Enligt "World report on violence and health" definieras våld i intima relationer som: Ett beteende i en intim relation som orsakar fysisk, psykisk eller sexuell skada hos de i relationen. Detta beteende inkluderar: 15

Fysiska aggressioner som lavetter, slag och sparkar. Psykisk misshandel som skrämsel och nedvärdering Tilltvingat samlag eller andra former av sexuellt tvång Olika former av kontrollbeteende som isolering av en partner från dennes familj och vänner, kontroll av deras handlingar och begränsning av deras tillgång till information eller hjälp [2]. Det finns dock många svårigheter med att fastställa prevalensen (förekomsten) för våld i lesbiska förhållanden. Det är inte i möjligt att göra ett randomiserat (slumpmässigt) urval av lesbiska kvinnor eftersom det inte finns några register över befolkningars sexuella läggning. Studier där prevalensen av våld i lesbiska förhållanden undersöks utgår ofta från medlemmar i olika intresseföreningar för homosexuella individer. Därigenom nås inte de personer som inte är organiserade i dessa föreningar [12]. Prevalensen påverkas också av vilken metod som använts för att mäta våldet [13]. Det kan tänkas att de personer som är organiserade i olika föreningar för homosexuella är mer öppna med sin sexuella läggning vilket också påverkar huruvida resultaten kan sägas gälla för en större grupp lesbiska. De flesta undersökningarna kontrollerar inte heller för huruvida respondenten är utsatt för våld vid svarstillfället eller om våldet förekommit i en tidigare relation [12]. I en amerikansk undersökning från år 2002 delades ett frågeformulär angående våld i intima relationer ut till ungdomar i en organisation för HBT personer. Ungdomarna som deltog i ett möte för HBT personer tillfrågades om de ville delta i undersökningen. 632 ungdomar i åldern 13-22 år svarade på enkäten. I enkäten ställdes frågor angående kön (man, kvinna, transsexuell), sexuell läggning (lesbisk, bög, bisexuell, heterosexuell eller frågande ). Frågor ställdes också angående ålder, etnicitet, hemspråk, och livssituation [8]. För att undersöka huruvida ungdomarna utsatts för våld eller inte ställdes frågor om huruvida partnern någonsin försökt kontrollera de flesta eller alla individens dagliga aktiviteter, om partnern upprepade gånger förnedrat individen inför andra människor, eller om partnern fått individen att tycka illa om sig själv. Frågor ställdes också om huruvida personen känt sig rädd i fråga om sin fysiska säkerhet på grund av partnerns ilska eller hot, om partnern någon gång skadat individen fysiskt och om partnern någonsin gjort illa individen sexuellt eller tvingat individen att utföra sexuella handlingar mot sin vilja [8]. Av de 632 ungdomarna uteslöts de 35 som identifierade sin sexuella läggning som frågande och de nio som identifierade sig som transsexuella. Sextiosju ungdomar uteslöts också från undersökningen på grund av att uppgifter saknades i deras frågeformulär. Kvar fanns 521 ungdomars svar att analysera. Detta motsvarade 82% av de som svarat på enkäten [8]. Av resultaten framgick att 171 (32,8%) av de svarande var män och att 350 (67,2%) var kvinnor. Av dessa var 83 kvinnor lesbiska. Medelåldern bland dem som svarat var 17 år. Homosexuella hade som grupp den högsta medelåldern där 16

medelåldern för lesbiska var 18 år. Medelåldern (17) var också högre bland dem som utsatts för misshandel än de som inte utsatts för misshandel [8]. Det var sammanlagt 129 (37%) av kvinnorna som utsatts för en eller flera av de fem typer av misshandel som författarna ställt frågor om. Av de 83 kvinnor som var lesbiska var det 36 (43%) kvinnor som utsatts för någon typ av misshandel [8]. I tabell 1 nedan redovisas den typ av våld de lesbiska kvinnorna utsatts för och hur många som utsatts för de olika typerna av våld. Den vanligaste typen av misshandel som kvinnorna utsatts för var känslomässig misshandel och den minst förekommande typen var sexuell misshandel. De procenttal som redovisas i tabellen är beräknade utifrån alla lesbiska kvinnor i undersökningen (83 st.) Tabell 1. Förekomst av våld i åldern 13-22. Typ av våld Antal (%) Misshandlad av manlig partner 16 (19,3) Misshandlad av kvinnlig partner 33 (39,8) Kontroll 26 (31,3) Känslomässig misshandel 22 (26,5) Känt sin fysiska säkerhet hotad. 16 (19,3) Fysisk misshandel 12 (14,5) Sexuell misshandel 12 (14,5) Hot om outing 3 (3,6) Hot om outing av manlig partner 2 (2,4) Hot om outing av kvinnlig parner 1 (1,2) (Källa: Freedner, N et al, 2002) I ett projekt som påbörjades 1985, av Renzetti [13] undersöktes bland annat prevalensen för våld i intima relationer bland 100 lesbiska kvinnor i USA. Annonsering användes som metod för att rekrytera kvinnorna. Först trycktes broschyrer upp som informerade om våld i lesbiska relationer. De delades ut till olika kvinnoorganisationer, bokhandlar och barer som riktade sig till kvinnor. Varje broschyr innehöll information om studien och ett formulär som kunde användas för att beställa ett frågeformulär om våld i lesbiska relationer. Posters trycktes också upp som informerade om studien och om var ett frågeformulär kunde erhållas. Dessa sattes upp i olika lokaler såsom bokhandlar, barer, kvinnojourer, kvinnocenter på universitet och mötesplatser för lesbiska organisationer. Information om studien annonserades också i dagspressen. Slutligen annonserades information om studien och hur ett frågeformulär kunde erhållas via post till mer än 200 tidningar för homosexuella och till över 1000 organisationer för homosexuella i USA och Kanada [13]. Mer än 200 kvinnor begärde en enkät och av dessa återsändes 100 användbara enkäter. Där framkom att sextiofem kvinnor (65%) av deltagarna hade varit involverade i ett förhållande där det förekommer någon form av våld. Huvuddelen av deltagarna hade varit involverade i chronic battering vilket definieras som ett förhållande där fysisk misshandel förekommer två gånger eller mera. Sju av de 65 (11%) deltagarna svarade att de endast hade upplevt psykisk misshandel och 57 (87%) kvinnor rapporterade att de blivit utsatta för både fysisk och psykisk misshandel. Den vanligaste formen av fysisk misshandel var knuffar och slag, (se tabell 2) och den vanligaste formen av psykisk misshandel var verbala hot och nedvärderande av partnern inför vänner eller släktingar (se tabell 3). I tabellerna 17

nedan är procenttalen beräknade utifrån de 57 kvinnor som varit utsatta för både psykisk och fysisk misshandel. Tabell 2. Fysisk misshandel Antal (%) Knuffar (ofta/ibland) 43 (75) Slag med öppen hand eller knuten näve (ofta/ibland) 37 (65) Slå eller klösa, ansikte, bröst, genitalier (ofta/ibland) 27 (48) Att kasta saker (ofta/ibland) 25 (44) (Källa: Renzetti, C.M, 1992) Tabell 3. Psykisk misshandel Antal (%) Verbala hot (ofta/ibland) 40 (70) Nedvärderande av respondenten inför vänner el. släkt (ofta/ibland) 37 (64) Störande av sömn eller matvanor (ofta/ibland) 37 (63) Nedvärderande inför främlingar (ofta/ibland) 34 (59) Förstörelse av ägodelar (ofta/ibland) 30 (51) (Källa: Renzetti, C.M, 1992) Några Svenska kartläggningar som undersöker hur vanligt det är med våld i intima lesbiska förhållanden har det i skrivande stund inte gjorts men enligt uppgift från RFSL planeras en sådan underökning påbörjas under år 2003. Hjälp till offer och förövare Det finns idag organisationer som jobbar för att hjälpa de kvinnor som utsätts för våld av sin manliga partner som exempelvis SKR [16], ROKS [17] och RKC [18]. Det finns också hjälp för de män som utövar våld mot kvinnor. De kan exempelvis få hjälp på Manscentrum [19]. Denna motsvarighet finns i dag inte för homo-, bi och transsexuella personer men RFSL har just börjat titta på de här frågorna. RFSL är en organisation för homo-, bisexuella och transsexuella personer. Det är en demokratisk organisation som bland annat arbetar med sexualpolitiska frågor och för att uppnå jämlikhet mellan homo-, bi och heterosexuella personer. RFSL har också en rådgivningsverksamhet som riktar sig till homo- och bisexuella och är öppen för alla oavsett om personen har medlemskap eller inte. Rådgivningen ger hjälp och stöd till lesbiska kvinnor som befinner sig i en relation där det förekommer våld. Organisationen har i dag drygt 6000 medlemmar. [3] 18

Bakgrund till våld i heterosexuella relationer Ekologisk modell Den ekologiska modellen utforskar sambandet mellan individuella faktorer och den kontext (sammanhang) där individen lever [2]. (se, figur 1) Figur 1. Ovanstående modell är anpassad till att beskriva det våld som förekommer i heterosexuella förhållanden. (för tydligare översikt, se bilaga 5) (Källa: Socialstyrelsen, 2003 Våldutsatta kvinnor Ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal) Struktur Den första nivån undersöker större sociala faktorer som påverkar frekvensen av våld. Här inkluderas faktorer som skapar ett acceptabelt klimat för våld, faktorer som minskar motståndet mot våld och faktorer som skapar klyftor mellan olika delar av samhället. Här ingår också faktorer som skapar spänning mellan olika grupper eller länder [2]. Samhälle Nästa nivå utgörs av den samhälleliga kontexten där sociala relationer ingår. Här undersöks exempelvis skolan, arbetsplatsen och i närområdet förekommande karaktärer som ökar eller minskar risken att vara offer eller förövare av våld i intima relationer [2]. Relationen I den tredje nivån undersöks hur nära relationer ökar risken för att utsätta någon eller att utsättas för våld. Bland sådana nära relationer räknas vänner, intima partner och familjemedlemmar [2]. 19

Gärningsmannen som individ Den sista nivån i den ekologiska modellen försöker identifiera de biologiska och personliga faktorer som skapar en individs beteende. Exempel på sådana faktorer är biologiska faktorer, demografiska faktorer, impulsivitet, låga skolprestationer, drogmissbruk och tidigare historia av aggressivt beteende och misshandel [2]. Varför stanna i ett förhållande där det förekommer våld? I heterosexuella förhållanden börjar inte förhållandet med att kvinnan blir misshandlad utan relationen startar som en kärleksrelation och övergår i ett senare skede till att inkludera våld, ett mönster som kan ta lång tid för kvinnan att upptäcka [18]. Lena Widding Hedin [18] anger ett antal anledningar till varför den heterosexuella kvinnan stannar i ett förhållande där det förekommer våld: Kvinnan kan vara rädd för att våldet förvärras om hon lämnar relationen. Detta är ingen ogrundad rädsla eftersom så ofta är fallet. Kvinnan har inte ekonomiska förutsättningar att kunna lämna mannen. Hon tror att det är viktigt för barnen att familjen är samlad. Kvinnan kan tro att hon inte klarar av att ta hand om barnen ensam. Kvinnan är handlingsförlamad av psykisk stress. Hennes kulturella och religiösa bakgrund förbjuder henne att lämna mannen. Hon tror att det är hon själv som är orsaken till misshandeln. Hon älskar fortfarande mannen och vill bara att våldet skall sluta. Det är inte heller någon speciell kvinna som utsätts för kvinnomisshandel. Kvinnomisshandel förekommer oberoende av ras, etnisk tillhörighet, ålder, socioekonomisk status eller utbildningsnivå [18]. Teoriram Intervjuernas fokus ligger i första hand på de tre sista nivåerna i den ekologiska modellen. Nedan redovisas kortfattat teorier som täcker in dessa nivåer. De teorier som beskrivs nedan utgår, i källmaterialet, i första hand från det våld som förekommer i heterosexuella förhållanden. Sociokulturell teori I modellens andra nivå undersöks den samhälleliga kontexten. Där ingår sociala relationer som exempelvis skolan, arbetsplatsen och närområdet förekommande karaktäristika som ökar eller minskar risken att utsättas eller att utsätta någon för våld i intima relationer [2]. Hit kan också organisationer för lesbiska kvinnor och olika kvinno- och mansjourer räknas in. Sociokulturella teorier försöker förklara denna nivå i modellen där sociodemografiska faktorer som socioekonomisk tillhörighet, utbildningsnivå och könsspecifika roller har stor betydelse [20] Feministiska teorier fokuserar i huvudsak på patriarkatet och de institutioner som hjälper till att bevara detta och koncentrerar sig på den mansdominerade kulturen, 20