Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA



Relevanta dokument
Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Epidemiologisk årsrapport 2015

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA. Efter kampanjen. Lyckad vaccinationskampanj mot ovanlig influensa!

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Februari 2009 Nr 1. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Kvalitetsbokslut 2012

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Smittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Inledande bestämmelse

Smittspårning Grundkurs regelverk

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011

3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008

Å rsstatistik fö r 2016

Å rsstatistik fö r 2017

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2004

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Årsstatistik för 2014

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Årsstatistik för 2013

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA

Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare

land. Vi efterfrågar alltid vaccinationsstatus hos fall av sjukdom som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. fungerar som tänkt.

SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017

Nr Detta nummer innehåller:

Årsstatistik Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Aktuellt från Strama Gotland

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2011

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009

Å rsstatistik fö r 2018

Smitt. Smittskyddsenheten

Smitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL

Årsstatistik Difteri, ett fall En 57-årig svensk kvinna hade växt av toxinbildande Corynebacterium ulcerans i ett bensår.

Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter

Smittskydd&Vårdhygien

Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2014

Regeringens proposition 2005/06:199

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Smittspårningsutbildning 2016

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2012

Februari 2006 Nr. Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen. Medarbetare. Ett bra smittskydd som vill bli ännu bättre! Innehållsförteckning

Riktlinje Dokumentnamn

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 februari 2005

Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2019. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2018

Innehållsförteckning. Smittskyddsenheten. Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2010

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2015

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Februari år 2005 Nr. Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen. Innehållsförteckning. Smittskydd utan gränser.

Gutesmittu. Två utbrott av vinterkräksjuka

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2017

Smittspridaren Nyheter från Smittskyddsenheten i Västerbottens län

Smittskydd Stockholm

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Anmälda sjukdomsfall enligt Smittskyddslagen (SML) 2010

Information från Smittskyddsenheten Nr 2, september 2008

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2012

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Regelverk smittskydd. Peter Gröön Landstingsjurist 2017

Transkript:

Juni 2011 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Statistik med kommentarer STRAMA Inledning Vintersäsongen har i år resulterat i en relativt kraftig säsongsinfluensatopp, med framför allt influensa B men även enstaka fall av influensa A, H1N1 (den s k svininfluensan). Småbarnen (och en del äldre) har också drabbats av en ovanligt kraftig RS-virusinfektion, vilket har avspeglat sig i flera inlagda fall på barnkliniken av obstruktiva barn. Calici-säsongen har varit någorlunda uthärdlig, men ett antal intagningsstopp och åtgärder på sjukhusen pga Caliciutbrott har noterats liksom ökad mängd Calicfall inom den kommunala hälso- och sjukvården och i samhället i övrigt. När detta skrivs har Sörmland drabbats av ett fall av dvärgbandmask hos en skjuten räv i Katrineholmstrakten. Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) har tidigare under året påträffats i Västra Götaland hos ett par rävar och just nu har ytterligare en räv identifierats med dvärgbandbandmask i Dalarna. Huruvida detta är toppen på ett isberg eller ej är svårt att veta, men det mesta talar för att det fortfarande är mycket låg förekomst av dvärgbandmask i den svenska rävpopulationen. Hittills innebär inte dessa fynd några rekommendationer om att avstå från att äta vilda bär, men som vanligt kan en bra åtgärd vara att skölja av bären ordentligt innan man förtär dem. Noteras kan att rävens dvärgbandmaskparasit inte dör vid vanlig frystemperatur men i hög temperatur som vid kokning. Samtidigt har vi nu en pågående mycket stor EHEC-spridning i norra Tyskland med över 1 000 insjuknade och flera hundra som har drabbats av den fruktade komplikationen HUS (hemorragiskt uremiskt syndrom) med ett 10-tal avlidna. I Sverige ca 40 insjuknade resenärer från Tyskland, 10-tal HUS-fall och 1 avliden kvinna i 50-årsåldern. Ingen inhemsk smitta f n. Initialt misstänktes gurka och andra grönsaker från Spanien. Nu har dock Robert Kochinstitutet fastställt att smittkällan är ekologiskt odlade böngroddar från en gård i Niedersachsen. I detta sammanhang är det värt att påminna om det stora utbrottet 2005 av EHEC i Västra Götalandsregionen med 135 sjuka, 11 HUS-fall. Smittkällan i detta fall var sallad från Halland där salladen hade bevattnats med förorenat vatten. I Sörmland brukar vi ha enstaka fall varje år med ursprung från närkontakt med nötboskap. Carl-Gustaf Sundin Smittskyddsläkare Sörmland 1

Smittspårningspliktiga sjukdomar FALLANMÄLNINGAR ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN SÖRMLAND 2010 Allmänfarliga sjukdomar 2010 Genomsnitt 2005-2009 Campylobacter 222 171 varav inhemsk smitta 99 58 Difteri 0 0 EHEC 2 3 Giardia 26 28 varav inhemsk smitta 5 3 Gonorré 19 12 Hepatit A 7 4 Hepatit B 52 30 varav sjukdomsfall 11 3 Hepatit C 62 67 Hepatit D 0 <1 Hepatit E 1 <1 HIV 7 8 HTLV I eller II 0 <1 Klamydia 1018 1235 Kolera 1 0 MRSA 30 17 Mjältbrand 0 0 Paratyfoidfeber 1 < 1 Pest 0 0 Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G 7 13 Polio 0 0 Rabies 0 0 Salmonella 123 105 varav inhemsk smitta 20 24 Shigella 21 12 varav inhemsk smitta 1 2 SARS 0 0 Syfilis 1 3 Tuberkulos 27 19 Tyfoidfeber 0 <1 Virala hemorragiska febrar 0 0 2

Övriga anmälningspliktiga sjukdomar 2010 Genomsnitt 2005-2009 Atypiska mykobakterier 2 6 Botulism 0 0 Brucellos 0 <1 Cryptosporidium 3 0 Denguefeber 4 1 Echinokockinfektion 2 0 Entamöba histolytica 0 1 Gula febern 0 0 -hemolyserande grupp A-streptokocker, invasiv infektion 12 11 Haemophilus influenzae invasiv infektion 5 5 Harpest 46 13 Kikhosta 4 22 Legionellainfektion 0 3 Leptospirainfektion 0 0 Listeriainfektion 1 <1 Malaria 2 1 Meningokockinfektion invasiv infektion 1 1 Mässling 0 <1 Papegojsjuka 0 0 Pneumokockinfektion invasiv infektion 35 39 Påssjuka 0 2 Röda hund 0 0 Sorkfeber 2 <1 Stelkramp 0 0 Trikinos 0 0 Q-feber 0 0 VRE 0 <1 Vibrioinfektion exkl kolera 0 1 Viral meningoencefalit (t ex TBE) 30 14 Yersiniainfektion 14 16 2010 2009 2008 ESBL lab-anmälningspliktig 120 65 63 Smittspårningspliktiga sjukdomar 3

Kommentarer till anmälningar enl SML Tarmsmittor Campylobacter Campylobacter ökar i hela landet liksom i Sörmland. Det är de inhemska fallen som blir fler och de ses främst under sommarmånaderna. Den varma sommaren har nog spelat in då vi äter mera utomhus och kanske har närmare kontakt med lantbruksdjur. I Sörmland inträffade flest fall i augusti. Det är viktigt att köttvaror blir ordentligt genomstekta då man grillar. I slutet av juli hölls ett stort bröllop utanför Eskilstuna. Festlokalen låg på en gård med egen brunn. Brunnen var provtagen men vattnet blev ofta missfärgat vid regn. Ett fyrtiotal av de cirka 100 gästerna insjuknade med diarré, kräkningar, feber o magvärk. Från flera sjuka isolerades både Campylobacter och Calicivirus. Smittskyddsinstitutet (SMI) hjälpte till med en enkät till bröllopsgästerna som visade samband med att ha druckit vatten men inte med någon maträtt. I brunnsvattnet påvisades Calicivirus samt koliforma bakterier men inte Campylobacter (svårt att odla från vatten). Miljö-o hälsoskyddskontoret stängde av brunnen. Några sekundärfall uppträdde, sannolikt p gr a Calicivirus. Sommarbröllop ställer stora krav på hygienen. Giardia och Cryptosporidium De allra flesta giardiafallen var utlandssmittade, antingen nyanlända invandrare eller turister. Inga utbrott. De 3 cryptosporidiefallen var en mamma och 2 småbarn där åtminstone barnen varit i Östersund och smittats via vattnet där. Det stora utbrottet i Östersund har gjort oss uppmärksamma på att dessa två parasiter kan finnas i ytvattentäkter och att de inte renas bort i ordinära vattenverk. De flesta tätorter i Sörmland använder sig av ytvatten, t ex Mälaren, Hjälmaren och Båven. På de flesta håll håller man nu på att installera UV-filter för att undvika de svåra problem man haft i Östersund, som utnyttjar Sveriges femte största sjö, Storsjön. Vatten är ett farligt gift, vilket omger Visby stift (Falstaff, fakir). Salmonella och Shigella En flesta fallen är utlandssmittade och vi såg en viss ökning av dessa p gr a ökat resande. Inget inhemskt utbrott. SMI har gjort en studie på vilket resmål risken är störst att smittas av dessa bakterier i förhållande till antalet resenärer. För Salmonella var risken störst i Thailand, Indonesien och Indien i nämnd ordning. För Shigella var det Indien följt av Egypten. EHEC Endast 2 patienter drabbades av enterohemorragisk E. coli. Det var två syskon 1 o 4 år gamla. De hade blodiga diarréer men ingen svår sjukdom med njurpåverkan (HUS). Lillasyster började. Ingen utlandsresa eller kontakt med bondgård. Drack inte opastöriserad mjölk. Kolera En patient med lindrig kolera-diarré i samband med resa till Filippinerna. Paratyfoidfeber En patient med klassisk paratyfoidfeber med salmonella paratyfoidsepsis efter en resa till Indien. 4

Hepatiter Hepatit A (HAV) 7 patienter i åldern 1-77 år. Tre av dem ingår i ett daghemsutbrott där indexpatienten, född 2006 i Sverige, var med föräldrarna i Etiopien och Somalia utan profylax. Smittade en lekkamrat i samma ålder och hans lillasyster som dock inte fick några problem. Alla tre vistades på samma dagis. Efter information till föräldrar och personal från Smittskyddsenheten fick barn och personal på den aktuella avdelningen gammaglobulin. Dessutom bestämde ledningen på daghemmet att personalen skulle vaccineras med Twinrix eftersom många av barnen har invandrarbakgrund. Ytterligare ett 9-årigt barn insjuknade efter besök hos släkten i Kosovo. Det är viktigt att barn födda av föräldrar från länder där HAV är vanligt vaccineras inför besök i gamla hemlandet. En kvinna i 20-årsåldern inkom till kirurgklinik p gr a icterus och visade sig ha HAV. Det gäller att ha HAV i åtanke vid oklar icterus så att patienten inte utsätts för onödiga ingrepp. Kvinnan hade varit på bussresa i Polen. Hepatit B (HBV) Ovanligt många HBV-fall diagnostiserades förra året. De flesta var kroniska bärare som ådragit sig smittan genom missbruk eller sexuellt för länge sedan eller vid födseln i högendemiskt land före invandring till Sverige (29 personer smittade i utlandet). 11 patienter hade akut hepatit B. De ingick i ett utbrott bland missbrukare födda på 90-talet i en av Sörmlands städer. Socialtjänsten är inkopplad för att försöka häva nyrekryteringen av missbrukare i den aktuella kommunen. Av patienter med akut HBV blir en mindre del kroniska bärare. Hepatit C (HCV) Antalet nyupptäckta fall av HCV ligger på samma nivå som de senaste åren. Ännu tidigare låg siffran omkring 100 fall per år. Fortfarande är det sviterna efter det utbredda missbruket på 70- och 80-talen som visar sig nu men som ovan nämnts förekommer nyrekrytering och därmed nysmitta. Om någon missbrukat intravenöst mer en någon enstaka gång måste man räkna med att vederbörande är HCV-bärare. De med kronisk HCV bör vaccineras med Twinrix om de inte är immuna mot HBV och eller HAV. De riskerar annars svårare sjukdom. Enstaka fall som smittades genom blodtransfusion före 1972 hittas fortfarande. 12 stycken smittades i utlandet och 3 hade akut HCV. Övrigt Denguefeber Orsakas av ett virus som överförs med myggor. Infektionen finns i södra Asien, Afrika och Sydamerika. Utbredningen ökar och enstaka fall har uppträtt i Sydeuropa. Symtomen är hög feber, muskelvärk, leukopeni, trombocytopeni och leverpåverkan. Av de fyra anmälda smittades en i Malaysia och tre i Thailand. Den förstnämnda, en 14-årig gosse, sökte sjukvård på semesterorten där man ställde diagnosen, fann sjunkande trombocyter och rekommenderade blodtransfusion. Föräldrarna avböjde dock, klokt nog, och åkte hem i förtid. Sjukdomen tar en månad med uttalad trötthet under konvalescensen. Något vaccin finns inte men man arbetar på det. Invasiv grupp A-streptokockinfektion (GAS) 11 patienter hade växt av GAS i blodet. Alla var äldre, över 60 år. Ingen hade nekrotiserande fasceit men 3 avled. 5

Harpest (tularemi) Förra året var åter ett harpestår i Sörmland med 46 fall, dock inte så många som rekordåret 2000 då 68 fall anmäldes. Könsfördelningen 2010 var jämn, huvuddelen var över 50 år (25 personer) men 11 var barn, den yngsta 11 månader. De flesta (27) angav myggbett som smittväg, medan 5 hade inhalerat damm då de städat ur sommarstuga eller liknande. Två angav direktkontakt med djur medan två fått infektionen via sår. En av dessa hade rispat sig på en gren i skogen och därefter utvecklat feber och svullnad av regional lymfkörtel. Epidemiologin vid tularemi är gåtfull med stor årlig variation av antal och lokalisation av fallen. Året innan, 2009, hade vi bara 3 fall i länet. 2010 var det Örebro, Jämtland och Stockholm som, förutom Sörmland, hade flest fall i landet, medan det var helt annorlunda tidigare år. Tularemi är definitivt inte en Norrlandssjukdom längre. Fördelningen av fallen i länet var ojämn med ¾ i norra länsdelen ¼ i mellersta delen och inga fall i södra länsdelen, d v s Nyköping-Trosa-området. 31av de 46 fallen anmäldes i oktobernovember sannolikt beroende på den varma inledningen av hösten. Tularemi är en långdragen och besvärlig infektion men läker oftast restlöst. En 12-årig gosse hade dock en stor abscess på halsen med långdragen feber och ansiktssvullnad där både lymfom och tuberkulos misstänktes innan diagnosen kunde fastställas. Tuberkulos Liksom tidigare framförallt personer från högendemiska områden. Enstaka äldre svenskar med reaktiverad tuberkulos. Kikhosta Endast fyra anmälda fall under 2010. Barnvaccinationerna har nu gett effekt. Vi har tidigare aldrig legat på så låg nivå när det gäller pertussis. Enstaka fall bland vuxna upptäcks nu, men även det minskar TBE Som tidigare meddelats utökas riskområden för TBE i Sörmland. Liksom tidigare år är hela Sörmlands Östersjökust ett riskområde och sedan några år ett område som sträcker sig från Gnesta in mot Flen. Vi ser nu också en spridning vid Mälarkustområden som tidigare slutade vid Strängnäs där vi nu har fler fall även väster om Strängnäs, i Eskilstuna-Torshällatrakten. Viktigt att uppmana personer som rör sig mycket i skog och mark i dessa områden att vaccinera sig mot denna sjukdom som ju kan ge svåra komplikationer Vaccinationsmottagning 6

STI Gonorré Viktigt att återigen uppmärksamma gonorré och ta gonorréodlingar på patienter med symtom eller med högriskbeteende. Syfilis Ett enda fall. Kom ihåg att provta personer som haft oskyddat sex utomlands för gonorré, syfilis, hiv och i vissa fall hepatit B. Det räcker inte bara med klamydiaprovtagning i dessa fall. Klamydia Klamydia Sörmland Incidens Ant provtagna Inc (ant/10 5 inv/år) 700 600 500 400 300 200 14000 12000 10000 8000 6000 4000 100 2000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Årtal 0 Klamydia fortsätter att minska något. Dock ser man fortfarande att många fler kvinnor provtas än män. MRB (multiresistenta bakterier) MRSA Ökning av framförallt sporadiska, inhemska och utländska fall. Under vintersäsongen har vi dock haft ett mindre utbrott av MRSA med samma Spa-typ hos äldre personer där den gemensamma nämnaren är ett kommunalt äldreboende och dess hemtjänst. ESBL Fortsatt ökning. Framförallt sporadiska fall i öppenvård med ESBL-bildande e-coli i urinen. Inga utbrott. 7

STRAMA Som en del av regeringens patiensäkerhetssatsning kommer nu Sörmland att kunna ta del av stimulanspengar om vi uppnår det sk 250-målet, dvs vi ska minska vår antibiotikaförskrivning till 250 recept/1 000 inv fram t o m 2014. För att förstärka Sörmlands STRAMA-arbete har det tillsatts en bitr smittskyddsläkare med STRAMA som huvudsakliga uppgift. Maria Remén är nu anställd på smittskyddsenheten på 50 % för att vara bitr smittskyddsläkare och STRAMA-läkare. Nedanstående bild visar var Sörmland ligger när det gäller 250-målet f n. Vi återkommer med mer statistik framöver. F n sker en rundresa till länets vårdcentraler för att diskutera 250-målet och andra STRAMA-frågor. 8

Smittskydd/Vårdhygien www.landstinget.sormland.se/smittskydd e-post: smittskydd.vardhygien.sorml@dll.se Carl-Gustaf Sundin Smittskyddsläkare/Vårdhygieniker 016-10 35 69 Sven Blomqvist Bitr smittskyddsläkare 016-10 35 23 Marita Graff Smittskyddssjuksköterska 016-10 35 68 Ingela Nilsson Hygiensjuksköterska 016-10 38 68 Eva Fall Hygiensjuksköterska 0155-22 22 02 Anna Lejdegård Hygiensjuksköterska mot kommunerna 016-10 55 42 Inger Döckner Smittskyddsassistent 016-10 35 85 Medlemmar STRAMA Sörmland Carl-Gustaf Sundin Smittskyddsläkare (sammankallande) Carl-gustaf.sundin@dll.se Maria Remén STRAMA Sörmland, bitr smittskyddsläk Maria.remen@dll.se Svend Iversen Öronkliniken, NLN Svend.iversen@dll.se Christofer Olsson Barn- och ungdomsklin, MSE christofer.olsson@dll.se Maria Mechti Medicinkliniken, NLN Maria.mechti@dll.se Stina Schell VC Bagargatan, Nyköping stina.schell@dll.se Håkan Lindroth Infektionskliniken, MSE Hakan.lindroth@dll.se Malin Enarsson Infektionskliniken, MSE Malin.enarsson@dll.se Faiz Fendukly Unilabs Faiz.fendukly@unilabs.com Gösta Lööf Sjukhusapoteket, MSE Gosta.loof@dll.se Jens Sörensen Privatläkarföreningen jcosorensen@gmail.com 9