Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot

1 (11) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2007-04-25, 26 Uppdateras: 2013 Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvinnofrid - mäns våld mot kvinnor 3. Socialnämndens ansvar för kvinnan, barnet och mannen 4. Andra aktörer 5. Förbyggande arbete 6. Socialförvaltningen 7. Samverkan 8. Handlingsplan 9. Litteraturförteckning 1. Inledning Kommunfullmäktige beslutade våren 2006 att socialnämnden i sitt förebyggande arbete skall upprätta en handlingsplan gällande kvinnomisshandel i Strömsunds kommun. Socialnämnden uppdrog till socialförvaltningen att upprätta handlingsplanen. Socialförvaltningen har i sin tolkning av uppdraget utgått ifrån att handlingsplanen gäller för det arbete som sker inom ramen för socialtjänsten. Det är flera myndigheter som har ansvar för att hjälpa de kvinnor som blir utsatta och socialtjänsten är en av dessa. I denna handlingsplan beskrivs kortfattat berörda verksamhetsuppdrag och vilka åtgärder som socialtjänsten kan vidta för att förbättra stödet till utsatta kvinnor. En separat bilaga Vägledning för socialtjänstens möte med kvinnor som utsatts för våld, har tagits fram under arbetets gång. En arbetsgrupp bestående av enhetschef, kvalitetsutvecklare och två handläggare har under hösten 2006 arbetat med handlingsplanen. Arbetet har förankrats i socialsekreterargruppen. Två utbildningsdagar har även genomförts hösten 2006 där representanter från polismyndigheten och primärvården inbjudits. De teman som utbildningen fokuserade på var hedersrelaterat våld och barnperspektivet i kvinnofridsärenden. 2. Kvinnofrid mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. En övervägande del av allt våld mot kvinnor sker i hemmet och

2 (11) utövas av män i nära relationer. Det förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Mäns våld mot kvinnor är en mångsidig problematik och det finns ingen enkel förklaringsmodell. Utifrån en könsmaktsförståelse kan våldet sättas in i ett samhälleligt sammanhang där myndigheter tillsammans kan motverka mäns våld mot kvinnor. ( FHI, Folkhälsopolitisk rapport, 2005) Mäns våld mot kvinnor hot om våld, fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld, incest, hedersrelaterat våld, sexuella trakasserier, pornografi, prostitution och trafficking är ett uttryck för strukturellt kvinnoförtryck och bristande jämställdhet i samhället. Våld, hot om våld och rädsla för våld påverkar kvinnors fysiska och psykiska hälsa och innebär att många kvinnors rätt till social delaktighet och möjligheter att forma sin tillvaro allvarligt inskränks. 2.1 Olika former av våld (Per Isdal, Mening med våld, Förlagshuset Gothia Stockholm 2001) Våld är varje handling mot en annan människa, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Kvinnomisshandel är inte en enskild händelse utan snarare ett mönster av olika övergrepp under en längre period. I en relation där misshandel förekommer trappas våldet så gott som alltid upp. Fysiskt våld. Mannen använder sitt fysiska övertag för att kontrollera och behålla sin makt. Våldet riktas medvetet mot olika kroppsdelar. Psykiskt våld kan t ex utövas via direkta hot om vad som kommer att ske om kvinnan inte gör som mannen säger. Indirekta hot t ex att mannen använder sin röst, sin blick eller sitt kroppsspråk för att visa kvinnan att hon befinner sig i riskzonen. Degraderande och förödmjukande beteenden - som sker offentligt eller inför barnen - för att såra och kränka kvinnan. Kontroll för att begränsa kvinnans frihet när det t ex gäller fritidsaktiviteter, information, sociala kontakter, ekonomi, klädsel uppförande och vanor. Utagerande svartsjuka för att plåga eller straffa eller isolering för att begränsa livsutrymmet. En psykisk misshandel får ofta en mer långgående verkan än den fysiska. Blåmärken och andra skador utanpå kroppen kan läka, men de ärr som finns inom kvinnan efter att ha terroriserats, tar lång tid att läka om det någonsin går. Sexuellt våld kan t ex vara allt från sexuella trakasserier, kränkningar via påtryckningar för att få sex till brutala våldtäkter och sexuell tortyr.

3 (11) Sex i anslutning till en misshandelssituation är ett övergrepp. 2.2 Varför går hon inte? Många kvinnor har svårt att bryta sig loss från en misshandelsrelation. Det kan vara svårt för omgivningen som möter henne att förstå hur hon kan stanna kvar i en relation som präglas av våld och andra övergrepp. Orsakerna till att kvinnan stannar är många och varierar från individ till individ. Ett skäl som många kvinnor i olika studier uppger är rädsla för fortsatt våld/att våldet ska förvärras och en upplevelse av att det finns få möjligheter till säkerhet för dem och deras barn. Skälen kan också vara av ekonomisk, social och/eller känslomässig karaktär. Men det finns också många kvinnor som faktiskt lämnar mannen. Inte alltid vid det första slaget, men förr eller senare. Margareta Hydén beskriver detta i termer av en uppbrottsprocess (Hydén, 1995). Uppbrottet sker över tid och är ett uttryck för motstånd mot mannens våldsbruk. Ett par faktorer förefaller bidra till kvinnans uppbrott; när hon förlorat hoppet om äktenskapet då går hon eller när hon börjar längta efter ett nytt liv. 3. Socialnämndens ansvar för kvinnan, barnet och mannen Socialnämnden har ett speciellt ansvar för bl.a. brottsoffer och då speciellt för kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet och som kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Som brottsoffer inkluderas även barnen, vilket innebär att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna också kan vara i behov av stöd och hjälp. (5 kap 11 SoL). Barn som lever i våldsmiljöer far illa, även om de inte direkt bevittnar våldet. Socialnämnden skall verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden skall med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till ogynnsam utveckling och i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. (5 kap 1 SoL) När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsyn till barnets bästa kräver. (1 kap 2 SoL) Till socialnämndens uppgifter hör även att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden är också ansvarig för att de som vistas i kommunen får den information som behövs. (3 kap 1 SoL)

4 (11) Socialnämnden har också ansvar för stöd och hjälp till mannen, men barnets behov har företräde om det finns motstridiga intressen. Dessutom har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. (2 kap 2 SoL) Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Från och med den 1 juli 2006 gäller nya vårdnadsregler (prop. 2005/06:99). Syftet med den nya lagen är att stärka barnperspektivet, så att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. (6 kap FB) Detta innebär t ex att gemensam vårdnad i princip skall vara uteslutet vid våld i familjen. 4. Andra aktörer 4.1 Polis och åklagare Mäns våld mot kvinnor är en kriminell handling. När polisen får kännedom om att en kvinna misshandlas ska en anmälan upprättas och en förundersökning inledas. Polisen ska hålla förhör och samla in bevismaterial. Åklagaren ska också underrättas. Om det finns barn i familjen ska socialtjänsten alltid underrättas. Kontakter ska tas med sjukvården för medicinsk behandling och eventuellt rättsintyg. Polisen ska också informera kvinnan om hennes rättigheter och skyldigheter. Åklagaren ansvarar för och leder förundersökningen. Det är åklagaren som styr polisens arbete och beslutar om vilka utredningsåtgärder som ska vidtas. Åklagaren är också ansvarig för innehållet i den slutliga utredningen. 4.2 Hälso- och sjukvården Kvinnor som lever i eller har levt i en misshandelssituation eller som har utsatts för sexuella övergrepp kommer förr eller senare i kontakt med hälso- och sjukvården. I det akuta omhändertagandet möter kvinnan oftast läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor som ger akut vård och krisstöd. En av huvuduppgifterna för hälso- och sjukvården är att bistå myndigheter med medicinskt underlag för utredning och eventuell rättsprocess. Finns barn i familjen är det viktigt att uppmärksamma om barnen har blivit utsatta för misshandel och/eller är i behov av hjälp för egen del. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret när det gäller barn. Hälso- och sjukvårdens personal har skyldighet att genast anmäla till socialnämn-

5 (11) den om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa för att skydda ett barn. 4.3 Kvinnojouren Kvinnojouren - i Östersund - ger stöd till kvinnor utsatta för det sexualiserade våldet d v s kvinnomisshandel, våldtäkt, sexuella övergrepp och trakasserier, pornografi och könshandel och övrigt kvinnoförtryck. Kvinnojouren är en ideell förening som finansieras av länets kommuner och statliga bidrag. Föreningen erbjuder ett tillfälligt skyddat boende, information om rättigheter och skyldigheter, att följa med vid olika besök, enskilda samtal personligen eller via telefon. Under viss tid kan jouren ge stöd dygnet runt om det behövs. Tidigare har det inte varit möjligt att ta emot mammor som har med sig pojkar över 12 år, men från och med 2006 finns nu den möjligheten i mån av plats. Föreningen arbetar även med aktiviteter i förebyggande syfte genom opinionsbildande verksamhet såsom anordnandet av utbildningar, seminarier, informationer, studiecirklar mm om det sexualiserade våldet, dess orsaker och konsekvenser. 4.4 Brottsofferjouren Kvinnor som drabbas av brott, som misshandel, våldtäkt eller hot om våld behöver hjälp och tid att bearbeta det som hänt. Via Brottsofferjouren kan kvinnan få kontakt med en erfaren samtalspartner som kan ge stöd och råd. Stödpersonen lyssnar och bekräftar den drabbade. Brottsoffret kan också få stöd vid kontakter med hjälpinstanser som kan ge till exempel psykologisk hjälp, skyddat boende eller ekonomiskt understöd. Brottsoffret kan informeras om rätten till skadestånd och stödpersonen kan också ge vägledning i brottsmålsprocessen. Brottsofferjouren finns i polishuset i Östersund. 4.5. Övriga aktörer Kajsas gästhus erbjuder ett skyddat boende för kvinnor med eller utan barn. Kvinnorna kommer antigen via den egna hemkommunens socialtjänst eller via polisen. Kvinnorna har som regel fått den akuta hjälp som behövs (läkarhjälp, dokumentation av skador, polisanmälan). För varje kvinna (och barn) görs en individuell handlingsplan. Kontakter tas med de personer/instanser som är aktuella t ex familjerätten, skolan, nätverk etc. Tillsammans påbörjas det återuppbyggnadsarbete som nödvändigt för att kunna planera för framtiden.

6 (11) 5. Förebyggande arbete Våra attityder och grundläggande värderingar formas i tidiga år. Barn och unga får sina förebilder i synen på kvinnor, män och relationer både i familjen och i förskola, skola, på fritiden, genom kamrater samt via medier och reklam. (BRÅ 2002, Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer) Hur föräldrar agerar och vilka värderingar som råder i hemmet är en viktig del i hur barn och unga formas. Insatser i förskola/skola för att förebygga våld kan t ex vara värderingsövningar, lektioner i livskunskap, samlevnadsutbildning, kamratstödjande verksamhet, jagstärkande aktiviteter, moralutveckling etc. Våldsförebyggande arbete såsom värdegrundsarbete behöver börja tidigt i livet och vara en process som fortgår under livet. Detta kan t ex ske inom förskola, fritidshem, fritidsgårdsverksamhet och vid familjecentraler. Socialtjänstens personal kan delta vid personalmöten och föräldrasammankomster i förskola, skola, vid familjecentralen etc för att informera om lika sätt att stödja utsatta kvinnor och barn. En ökad medvetenhet och kunskap kommer att innebära att fler får hjälp i ett tidigt skede. 6. Socialförvaltningen 6.1 Inventering Det förs för närvarande ingen samlad statistik inom socialtjänsten över antalet ärenden där kvinnor har utsatts för våld i nära relationer. Det är en uppenbar brist som måste åtgärdas. I utredningen Att ta ansvar för sina insatser - socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor" (SOU 2006:65) föreslås bland annat att insatserna i framtiden ska bli en del av den officiella socialtjänststatistiken. För att få en uppfattning om hur många kvinnor och barn som på grund av våld i hemmet har varit i kontakt med socialförvaltningen har det gjorts en inventering under hösten 2006. Samtliga handläggare har tillfrågats om de under 2005 eller 2006 har handlagt ärenden där våld mot kvinnor förekommit. Våldet innefattar både fysisk och psykisk misshandel, kränkningar och hot. På senare år har det också blivit vanligare att kränkning och hot kommer via mail eller sms på mobiltelefonen.

7 (11) 6.2 Resultat 2006-11-02 21 kvinnor har varit aktuella inom socialtjänsten under åren 2005-2006 elva av dessa har hemmaboende barn under 18 år sammanlagt är det 18 barn som är kända av socialtjänsten - som påverkats av våldshandlingar hemmet alla kommundelar är representerade utom Frostvikenområdet 6 av männen är dömda för kvinnofridsbrott 2 kvinnor har inte blivit utsatta för fysisk misshandel, men däremot för psykisk misshandel, kränkningar och hot hälften av kvinnorna lever i kretsar där det missbrukas alkohol och droger Kommentar: efter den genomförda inventeringen kan vi konstatera att antalet barn som på ett eller annat sätt drabbas av mäns våld mot kvinnor är större än vad vi inledningsvis trodde. Även om barnen inte direkt har varit vittne till våldshändelser, så påverkas de ändå av det våld som äger rum i familjen. För att barnen ska kunna få det stöd som de behöver är det viktigt att alla aktörer tidigt uppmärksammar om det finns barn i familjen. Kvinnojouren uppger att man under 2005 hade 152 stödsamtal med kvinnor från Strömsunds kommun. Procentuellt motsvarar det ca 6 % av samtliga stödsamtal. Under perioden 1 januari till 30 september 2006 är motsvarande siffra 68 stödsamtal. Kvinnorna vill ibland vara anonyma vilket innebär att det inte är möjligt att redovisa varifrån de kommer och det gäller i ca 12 18 % av fallen. Kvinnojouren uppskattar att 2 3 kvinnor per månad - som de har kontakt med - kommer från Strömsunds kommun. Polismyndigheten har under 2005 registrerat 39 anmälda brott i Strömsunds kommun som avser misshandel, olaga hot och kvinnofridsbrott. Fram till den 30 november i år är den siffran 43 anmälda brott. Enligt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) kan man räkna med att endast ca 25 % av alla våldsbrott kommer till polisens kännedom. Många våldsbrott mot kvinnor förblir alltså okända för polis och rättsväsende. Omfattningen av mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige har undersökts (Lundgren E, Heimer G, Westerstrand J, Kalliokoski A-M, Slagen dam, 2001) I den undersökningen beräknas att cirka 12 % av alla kvinnor mellan 18 och 64 år har utsatts för våld under de senaste 12 månaderna. Med våld menas här fysiskt och sexuellt våld och olika former av hot. I den

8 (11) yngre åldersgruppen 18 24 är fler utsatta (22 %) medan övriga åldersgrupper ligger mellan 12 9 %. Vid årsskiftet 2005/2006 fanns det i Strömsunds kommun 3 345 kvinnor i åldern 18 65 år. Omräknat till 12 % innebär det att cirka 400 kvinnor i åldern 18 65 år kan ha utsatts för våld under det senaste året. Skillnaden mellan vår inventering och beräkningen utifrån nationell statistik visar bland annat det mörkertal som finns i sammanhanget. 6. 3 Information/kompetens En avgörande faktor för att stärka stödet till kvinnorna och deras barn är att det är allmänt känt vart de kan vända sig för hjälp och stöd, att det finns en tydlig ingång till respektive aktör och att det är lätt att ta kontakt. Alla verksamheterna bör kännetecknas av öppenhet och tillgänglighet. Kvinnofrid är inget eget kompetensområde inom socialtjänsten, vilket betyder att den socialarbetare som har den naturliga kontakten (ibland den första) med kvinnan har ansvar för det fortsatta arbetet. Det är viktigt att fånga upp en kvinna som berättar eller antyder att hon utsatts för våld. Det kan ta lång tid innan hon gör det igen och under tiden kan våldet accelerera. Socialsekreteraren ska förmedla att hon vänt sig till rätt person. Det innebär att samtliga socialsekreterare måste ha en grundläggande kunskap om hur de ska agera i dessa ärenden. Det finns i dag ingen riktad information om det stöd som kan ges till utsatta kvinnor via kommunens hemsida. (Detta är snart åtgärdat.) Kvinnojouren har tagit fram broschyren Mäns våld mot kvinnor - ett samhällsproblem Broschyren är allmänt hållen och informerar även kort om hur kommunens socialtjänst kan nås. Muntlig information från socialtjänstens personal lämnas t ex i samband med att familjerättens personal träffar blivande och nyblivna föräldrar vid mvc/bvc. Det händer ibland att män tar kontakt för att få stöd för egen del. Socialtjänsten kan erbjuda insatsen stödsamtal, eller hänvisa till psykosocial enheten vid hälsocentralen. Det finns idag inget professionellt krisstöd i länet för män som misshandlar, vilket är en brist i sammanhanget.

9 (11) 6.4 Förbättringsområden samlad statistik inom socialtjänsten en tydlig ingång till vår verksamhet riktad information om det stöd som kan ges till utsatta kvinnor kontinuerlig inventering av utbildningsbehov hos våra handläggare kontinuerliga utbildningsinsatser utifrån behov professionellt krisstöd till männen i länet 7. Samverkan För att förebygga kvinnomisshandel och för att ge dem som direkt berörs kvinnorna, männen och barnen stöd och kvalificerad hjälp, krävs att problemet angrips på bred front och att alla tar sitt ansvar. I detta arbete är det viktigt med samarbete mellan myndigheter och andra som berörs. Det är viktigt att veta hur ansvaret fördelas mellan olika myndigheter och hur olika insatser för kvinnor som utsätts för våld kan komplettera varandra. 7. 1 Hälsocentralen Samarbetet fungerar bra i individärenden d v s när socialförvaltningen tar kontakt med hälsocentralen för läkarundersökning. Det är relativt sällsynt att hälsocentralens personal tar kontakt med socialtjänsten med anledning av att en kvinna med barn har sökt vård för att hon utsatts för våld. Orsakerna kan vara flera, det kan t e x bero på att det är kvinnan som hamnar i fokus och att man inte tänker på att barnen också påverkas av det som hänt. Det kan bero på att kvinnan inte vill, men det kan också vara så att kunskapen om anmälningsplikten om att barn misstänks fara illa inte är känd i tillräcklig utsträckning. Det är samtidigt viktigt att kvinnorna vågar söka vård och det vore olyckligt om risken att bli anmäld för att barnen misstänks fara illa skulle utgöra ett hinder. Detta dilemma måste lyftas fram och diskuteras mellan socialtjänsten och hälsocentralen. En utredning om barnens situation syftar till att förbättra förhållandet både för kvinnan och för barnen och det allra viktigaste stödet för barnen är ett gott föräldrastöd. 7.2 Polisen Polisen är ibland den myndighet som först kommer i kontakt med en våldsutsatt kvinna. Polisen ska bland annat informera om hur kvinnan kan komma i kontakt med myndigheter (t ex socialtjänsten) och andra som kan ge henne stöd. Polisen har liksom hälso- och sjukvården anmälningsskyldighet om barn som misstänks fara illa. Ibland kommer det

10 (11) rapporter till socialtjänsten, men det händer även att socialtjänsten inte blir inkopplad fast det finns minderåriga barn i familjen. Det finns särskilda poliser i länet som arbetar med de ärenden som går vidare till åtal. Under framtagandet av handlingsplanen har det framkommit att vi behöver veta mer om polisens sätt att arbeta med dessa ärenden. Socialtjänsten bör även informera polisen om socialtjänstens möjligheter att stödja kvinnan och barnen, samt påminna om anmälningsplikten. Det kan också vara angeläget att diskutera behovet av en myndighetssamverkan och finna lämpliga samarbetsformer för detta. 7.3 Förbättringsområden alla aktörer tidigt uppmärksammar om det finns barn i familjen sprida kunskap om anmälningsplikten om att barn misstänks fara illa tydliggöra ansvar och roll, vem gör vad och vad kan vi hjälpa varandra med 8. Handlingsplan Socialnämnden antar en viljeinriktning/policy beträffande våld mot kvinnor Socialtjänsten initierar bildandet av en samverkansgrupp mellan socialtjänsten, hälsocentralen och polismyndigheten för att klargöra ansvar/roll och samverkansbehov Socialtjänsten erbjuder information till andra aktörer som hälsooch sjukvården, polisen, förskola, skola, familjecentral m fl om socialtjänstens stöd till kvinnor som utsätts för våld samt information om anmälningsplikten om barn som misstänks fara illa. Behovet av samsyn/samverkan i dessa ärenden. Förbättrad information om socialtjänstens stöd till utsatta kvinnor bl a via kommunens hemsida Kontinuerlig inventering av utbildningsbehov/planering av utbildningsinsatser till nyanställd personal. Implementera Vägledning i mötet med kvinnor som utsatts för våld bland nyanställd personal Initiera behovet av ett professionellt krisstöd för män i länet Upprätta rutin för aktualisering av kvinnofridsärenden i ProCapita.

11 (11) 9. Litteraturförteckning Per Isdal, (2001) Mening med våld, Förlagshuset Gothia Stockholm Hydén, M. (1995) Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och det möjliga. Socialtjänstlagen (2001:453) Prop. 2005/06:99 Nya vårdnadsregler. Föräldrabalken BRÅ (2002) Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer SOU 2006:65 Att ta ansvar för sina insatser - socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Lundgren Eva, Heimer Gun, Westerstrand Jenny, Kalliokoski Anne- Marie, Slagen dam, ISBN 91-973223-7-7 Kvinnofrid ett utbildningsmaterial om mäns våld mot kvinnor, ISBN 91-87203-99-5 FHI, Folkhälsopolitisk rapport 2005. Socialstyrelsen, Våldsutsatta kvinnor. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal.