Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster

Rapport 2008:03 Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster Maj 2008 Fredrik Eliasson

Innehållsförteckning Inledning... 3 Några utgångspunkter... 4 Datamaterial... 5 Vem flyttar från och vem stannar i Örebro län?... 6 Platsbundenhet till den gamla hemorten... 10 Föreställning om att komma flytta och att faktiskt flytta... 6 Tjejerna flyttar medan killarna stannar... 7 Flyttarna studerar medan stannarna jobbar... 8 Stockholm och Göteborg vanligaste utflyttningsdestinationer... 8 Hemvändarna... 9 Regionala skillnader... 11 Flest hemvändare till pendlarkommunerna... 11 Inte för långt hemifrån och inte för stort... 12 Avslutningsvis... 13 Litteraturförteckning... 14 1

2

Inledning Många unga i Örebro län uppger att de vill flytta från regionen och bosätta sig någon annanstans. Är det en varningsklocka eller är det kanske bra att våra ungdomar vill ut i världen och pröva sina vingar? De barn och ungdomar som idag lever i länet är de som till största delen kommer att utgöra de framtida länsinvånarna. Men de unga i Örebro län är mer benägna att flytta från sitt hemlän än ungdomar i våra grannlän. Drygt 60 procent trodde sig bo någon annanstans än Örebro län om tio år. Detta framkom i en studie som Svenskt Näringsliv genomförde år 2004 för att kartlägga 18-åringars syn på framtiden. Ungdomars flyttbenägenhet är en mycket viktig fråga när det gäller länets framtida befolkningsunderlag och möjlighet till en fungerande arbetskraftsförsörjning. Under 2007 flyttade 429 000 personer över en kommungräns i Sverige. Detta fick till följd att 129 kommuner ökade och 162 minskade och att 6 län minskade och 15 ökade. Att en så stor andel av landets kommuner och län växer beror till stor del på att invandringen ligger på en förhållandevis hög nivå. Om man undantar invandringen är det endast sex län som har befolkningsökning. Det pågår en stor flyttvåg inom Sverige idag. Antalet personer som bytt kommun har ökat med tolv procent de senaste tio åren. Trenden är dock densamma idag som för både tio och 20 år sedan: landsbygden och mindre orter överges för de större städerna. Det är i första hand de större städerna och kommuner i nära anslutning till dessa som växer. De orter som minskade för 20 år sedan minskar i de flesta fall även idag, med skillnaden att dagens flyttare är yngre. Från 1990-talet och framåt har det skett en utveckling mot att 20-25 åringar står för en allt större del av det totala flyttandet. Detta kan till stor del förklaras med den ökade andelen studerande vid högskolor och universitet. Den stora utbyggnaden av högre utbildning under 1990-talet har resulterat i att flyttningarna till studieorter kommit att utgöra en allt större andel av flyttningarna, och de står uppskattningsvis för en tredjedel av alla flyttningar (Garvill, Malmberg & Westin, 2000). Denna utbyggnad har rimligen bidragit till en kraftig flyttökning bland de unga. För Örebro läns del har denna utveckling inneburit att det idag i stort bara är Örebro och Kumla som har en stabil befolkningstillväxt. Syfte Idag sker nästan all flyttning över längre sträckor, från en kommun till en annan eller från ett län till ett annat, i unga år (se Figur 1). De över 30 år flyttar sällan längre än inom sin boendeort. Det är därför i hög grad de ungas flyttande som påverkar länets befolkningsutveckling. Om vi vill bättre förstå hur länets befolkningsunderlag påverkas av inoch utflyttning, bör vi därför i första hand analysera de ungas flyttmönster. 3

Figur 1: Flyttning Örebro län 1997-2006 efter flyttarnas ålder 450 350 250 150 50-50 0 8 16 24 32 40 48 56 64 72 80 88 96 Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Källa: SCB/rAps-RIS. I denna studie kommer vi för det första att titta närmare på hur många ungdomar som i själva verket flyttar från länet. Den ovan omnämnda enkäten anger att 60 procent tror sig ha flyttat från länet inom tio år, men är det så många i verkligheten? Finns det några skillnader med avseende på kön, etnicitet, klasstillhörighet, om man väljer att studera eller arbeta? Har det någon betydelse om man i utgångsläget bor i en större stad, på landsbygden eller i ett mindre samhälle? För det andra undersöker vi i hur stor omfattning de som en gång flyttat från hemorten senare väljer att flytta tillbaka, och i vilken omfattning det sker en inflyttning av nya länsbor. Studien baseras på ett heltäckande statistiskt datamaterial, där ungdomarnas följs under en tioårsperiod, mellan 1993 och 2003. Några utgångspunkter När det gäller människors val att flytta eller stanna är forskningen något tvetydig. En del forskare menar att allt färre människor väljer att flytta som en följd av situationen på arbetsmarknaden. Man menar här istället att det är faktorer som att bilda familj, flytta ihop eller isär och närheten till släkt och vänner som anges vara viktigare faktorer till människors flyttbeslut (SOU 2003:37). Andra forskare menar att det fortfarande är situationen på arbetsmarknaden som är det huvudsakliga skälet till att folk flyttar, framförallt när det gäller flyttningar över längre avstånd (Niedomysl, 2005). En specifik studie för Örebro län visar att goda pendlingsmöjligheter förefaller ha minskat andelen flyttningar av arbetsmarknadsskäl, åtminstone inom kortare avstånd. För flytt över längre avstånd verkar situationen på arbetsmarknaden fortfarande vara ett betydande skäl till att människor flyttar (Eliasson, 2007). Det finns också en rad individfaktorer som påverkar om man flyttar eller stannar och var man flyttar. Det kan handla om individernas ålder eller sociala bakgrund. Mats Trondman har frågat barn och ungdomar mellan 10 och 16 år om de vill stanna kvar i Hällefors kommun eller flytta när de blir äldre. Han finner att åldersfaktorn i detta sammanhang är oerhört avgörande. Med högre ålder ökar intresset för att flytta till större städer eller storstäder. Men det är inte bara åldern som är avgörande. Det finns också en tendens att arbetarklassens barn, särskilt killarna, i högre grad vill stanna kvar i kommunen, än de barn vars föräldrar var tjänstemän. Det var också påfallande att tjänstemannabarnen vänder intresset till större städer, medan arbetarklassbarnen överlag föredrar det mindre, nära och inte alltför stora. (Trondman, 2001) När ungdomarna sedan blir lite äldre och börjar träda in i vuxenlivet är familjesituationen en faktor som tydligt påverkar benägenheten att flytta. SCB visar i en studie att besluten att flytta eller stanna är helt olika för flerpersonsfamiljer jämfört med ensamhushåll. Benägenheten att flytta minskar vid familjebildning och minskar ytterligare efter det första, andra och tredje 4

barnets ankomst. En starkt bidragande orsak till detta är att det idag är mycket vanligt att både mannen och kvinnan i en familj är förvärvsarbetande. Vid flytt är det alltså två personers förvärv som måste beaktas. (SCB, 2005) Datamaterial I undersökningen används det individbaserade datamaterial som Regionförbundet tillsammans med Örebro universitet förfogar över för Bergslagslänen (Örebro, Västmanland, Värmland och Dalarna). Datamaterialet är framtaget av SCB och refereras i studien som Bergslagsdatabasen (BeDa). Ur detta material väljer vi specifikt ut de individer som 1993 var 18 år, det vill säga födda 1975, och bosatta i Örebro län. De övriga Bergslagslänen används i delar av studien som referensområde. En förutsättning för studien är att datamaterialet är longitudinellt, det vill säga att individerna kan följas över en längre period (i detta fall mellan 1993 och 2003). Databasen innehåller därtill en mängd variabler. Det som vi i första hand intresserar oss för här är utbildning, familjesituation, sysselsättning, kön och etnicitet. Då vi också intresserar oss för ungdomarnas sociala bakgrund, kommer också uppgifter om ungdomarnas föräldrar att nyttjas. Det är viktigt att påpeka att ur detta datamaterial kan vi inte se varför ungdomarnas flyttat eller stannat. Datamaterialet ger oss dock mycket goda möjligheter att undersöka om det finns några mönster för dem som flyttat respektive stannat med avseende på exempelvis kön, socialt ursprung eller var man kommer ifrån. 5

Vem flyttar från och vem stannar i Örebro län? Vi har tidigare refererat till ett par enkätundersökningar, som båda visar att mycket stora andelar av de ungdomar som bor i Örebro län tror sig bo någon annanstans i framtiden. Ingen av dessa studier visar dock hur många unga som faktiskt flyttar från länet. Figur 2: Utflyttare, återinflyttare och nyinflyttare, 1993-2003, årskull 1975, Örebro län Källa: SCB/BeDa. I denna studie har vi följt en grupp unga örebrolänningar (årskull 1975), från 1993 då de var 18 år gamla, till 2003 då de var 28 år gamla. I dagsläget har vi inte tillgång till datamaterial efter 2003. Efter sex år hade 886 personer (26 procent) flyttat från länet. 133 av dessa flyttade senare tillbaka. Efter tio år hade 1 047 av de 18-åringar som bodde i Örebro län 1993 bosatt sig i andra län. Givetvis hinner det under en tioårsperiod både flytta in och ut ett stort antal nya örebrolänningar. Men trots denna inflyttning av nya länsbor minskade årskullen i länet med närmare 1 000 personer mellan åren 1993 och 2003. (Se Figur 2). Föreställning om att komma flytta och att faktiskt flytta Det verkliga flyttandet uppnår alltså inte på långa vägar de dramatiska proportioner som enkätundersökningarna angav. Av de 18-åringar som bodde i Örebro län 1993 hade 31 procent flyttat från länet efter tio år. Om vi jämför med Svenskt Näringsliv är det endast hälften av dem som trodde sig ha flyttat från länen. Detta ska knappast tolkas som att det finns en mängd ungdomarna som bor kvar i länet, men vill flytta härifrån. Tidigare forskning har visat att en överväldigande majoritet av såväl flyttare som stannare är nöjda med förhållandena på bostadsorten (Garvill, Malmberg & Westin, 2000). Att det finns en så stor skillnad mellan ungdomarnas tro om hur de kommer att flytta och hur de faktiskt kom att flytta, kan förstås delvis ha sin förklaring i att det inte är exakt samma ungdomar vi jämför i denna studie och den tidigare genomförda attitydundersökningen. Men sannolikt finns det ett större förklaringsvärde i det som Trondman omnämner tonårstidens identitetseffekt. Med detta avses den effekt som själva ungdomstidens identitetsarbete kan ha på föreställningen om att vilja lämna sin hemort (Trondman, 2001). Att vara tonåring med allt vad det innebär, 6

socialt, fysiologiskt och psykologiskt, skulle således kunna bidra till en större önskan om att flytta, i synnerhet för dem som bor utanför storstaden. Med högre ålder inträder nya värderingar och förhållanden till platsen där man bor, vilket i sin tur påverkar viljan att flytta. Kanske upplever 25-åringen nya värden i sin hembygd, som han eller hon inte såg som tonåring. Även om vi inte kan belägga det här, är detta rimligen en betydande förklaring till den stora skillnaden mellan hur man trott sig komma att flytta och hur man i själva verket kom att flytta. Att tro sig komma att flytta är långt ifrån synonymt med att de facto komma att flytta. Figur 3: Flyttare, stannare och återflyttare i Bergslagslänen, årskull 1975 Dalarna Västmanland Stannat 1993-1999 Flyttat 1993-1999 Återflyttat 1999-2003 Örebro Värmland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Källa: SCB/BeDa. För Örebro läns del är alltså det verkliga flyttandet av ungdomar inte på långa vägar så omfattande som attityden till att flytta från länet. Vad som är mer bekymmersamt är att unga flyttar från länet i större omfattning än till. Örebro län har ett positivt flyttnetto för samliga åldrar utom 23-29 åringar. Situationen är dock liknande i de andra Bergslagslänen. Örebro län har lägre andel unga flyttare i och har alltså högst andel unga bor kvar. När det gäller återinflyttning ligger Örebro i nivå med Värmland och Dalarna, men efter Västmanland. (Se Figur 3). Tjejerna flyttar medan killarna stannar Ungdomar är förstås ingen homogen grupp. Ovan har vi kunna se att det finns små, men inte obetydliga geografiska skillnader mellan länen när det gäller flytta, stanna och återvända. Men det finns också skillnader oavsett vilket län man kommer ifrån både för flyttarna och stannarna. Här kan vi se att utrikes födda i någon mån är mer benägna att flytta än inrikes födda. En möjlig orsak till detta skulle kunna vara att de som är utrikes födda känner mindre förankring till Örebro län än de som är inrikes födda och dessutom i stor utsträckning födda i länet. Med vårt datamaterial är det emellertid inte möjligt att bekräfta detta. Skillnaderna är dock små. Desto tydligare är det att den sociala bakgrunden verkar ha betydelse för om personen stannar i länet eller flyttar. De ungdomar med bakgrund i höginkomsttagarfamiljer flyttar i större omfattning än de som kommer från familjer med låg eller medelhög inkomst. Till sist kan vi också se att tjejer flyttar i något större omfattning än killar. Detta hänger sannolikt samman med att kvinnorna är mer studiebenägna än männen. (Se Figur 4). 7

Figur 4: Flyttar eller stannat i Örebro län 1993-1999, social bakgrund, kön och utrikes eller inrikes född 100% 90% 80% 70% Flyttat Stannat 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inrikes födda Utrikes födda Inkomst familj: låg 1 Inkomst familj: låg 2 Inkomst familj:hög 1 Inkomst familj: hög 2 M än Kvinnor Anm: Avseende inkomstnivåerna är samtliga familjers inkomst indelade i kvartiler, där låg 1 är de familjer med högst inkomst, och hög 2 är de familjer med högst inkomst. Källa: SCB/BeDa. Flyttarna studerar medan stannarna jobbar Går vi så vidare och ser till ungdomarnas sysselsättning år 1999, kan vi se att det är långt fler av flyttarna som studerar. Över hälften av flyttarna studerade, medan endast runt 20 procent av dem som stannade kvar i Örebro län var studerande. Stannarna är å andra sidan i betydligt större omfattning etablerade på arbetsmarknaden, men också i högre grad arbetslösa än flyttarna. (Se Figur 5). Figur 5: Flyttat eller stannat i Örebro län 1993-1999, studerande, sysselsatt eller arbetslös 80% 70% 60% Flyttat Stannat 50% 40% 30% 20% 10% 0% Studerade 1999 Sysselsatt 1999 Arbetslös 1999 Källa: SCB/BeDa. Flest flyttar till Stockholm och Göteborg En mycket stor andel av de ungdomar som flyttar från Örebro län bosätter sig i storstäderna eller universitetsorter. 1999 bodde merparten av flyttarna i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Linköping. Om vi förflyttar oss fyra år fram i tiden, till 2003, kan vi se att koncentrationen till Göteborg och Stockholm med kranskommuner ökar, medan andelen flyttare som bor i någon av universitetsorterna minskar. Således hamnar merparten av de flyttare som inte återvänder till sin hemort förr eller senare i Stockholmsområdet eller Göteborg. 8

Figur 6: Boendekommun 1999 respektive 2003 för de örebrolänningar ur årskull 1975 som flyttat från länet Källa: SCB/BeDa. Kommuner med färre än fem flyttare redovisas ej i kartorna. Hemvändarna Av de 866 ungdomar som år 1999 hade flyttat från Örebro län kom alltså en stor andel från välbärgade hem och de flyttade i stor utsträckning för att studera. Till år 2003 hade 136 av dessa återvänt till länet. Vad är det då som karaktäriserar dessa nu 28 år gamla återvändare? Liksom vi såg tidigare att kvinnorna var mer flyttbenägna än männen när det gällde att flytta från länet, är det också kvinnorna som i högre grad flyttar tillbaka till länet. Vi kunde också se att de utrikes födda var överrepresenterade bland flyttarna. När det gäller att flytta tillbaka till länet finns det inte längre några skillnader i flyttbenägenhet mellan inrikes och utrikes födda. Detta kan möjligen ses som en ytterligare bekräftelse på att de utrikes födda känner en förhållandevis svag koppling till Örebro län och därmed är mindre benägna att flytta tillbaka. År 2003 hade närmare hälften av dem som flyttat från länet 1999 fått barn. Här kan vi se att familjesituationen påverkar benägenheten att flytta tillbaka till länet (och förmodligen flyttbenägenheten generellt). Vi kan här inte se någon tendens att man skulle välja att flytta hem i samband med att man bildar familj (åtminstone inte efter familjebildningen). De som hunnit bilda familj och skaffa barn är mindre benägna att flytta tillbaka till länet. En starkt bidragande förklaring till detta är sannolikt att familjebildningen i de flesta fall medför att det 9

är två personers förvärv som berörs vid flytt, samt eventuellt även byte av barnomsorg. Det blir alltså en mer komplicerad process för en familj att flytta jämfört med ett ensamhushåll. Figur 7: Återflyttat eller ej återflyttat till Örebro län 1999-2003, årskull 1975, kön, ut- eller inrikes född och familjesituation 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ej återflyttat återflyttat man kvinna utrikes född inrikes född familj utan barn familj med barn Källa: SCB/BeDa. Det tydligaste mönstret är att de unga, i den mån de flyttar tillbaka till sin hemtrakt, gör det i samband med att de avslutar sina högskole- eller universitetsstudier. Av Figur 8 att döma förefaller en förhållandevis stor andel av återflyttarna befinna sig i en fas mellan utbildning och arbete. De som inte återflyttat är istället i högre grad etablerade på arbetsmarknaden, men samtidigt också arbetslösa i större omfattning. Figur 8: Återflyttat eller ej återflyttat till Örebro län 1999-2003, årskull 1975, studerande, utb nivå, sysselsatt eller arbetslös 90% 80% 70% 60% 50% ej återflyttat återflyttat 40% 30% 20% 10% 0% studerande >3 år eftergymn utb sysselsatt arbetslös Källa: SCB/BeDa. Platsbundenhet till den gamla hemorten Ett mycket intressant iakttagande här är förhållandet mellan inflyttningen av nya örebrolänningar och återinflyttningen av dem som tidigare bott i länet. Av Figur 2 kan vi se att återinflyttningen 2003 av de ungdomar som flyttat från länet 1999 uppgick till 133 personer. Om vi ser till inflyttningen av nya örebrolänningar av samma årskull under motsvarande period, uppgick denna till 97 personer. Mot bakgrund av att det ur denna årskull fanns 866 personer som tidigare varit bosatta i Örebro län och 114 000 som inte varit det, och att samtliga teoretiskt sett hade samma möjlighet att bosätta sig i Örebro län, kan vi konstatera att återinflyttningen är mycket betydande i förhållande till nyinflyttningen. Benägenheten att flytta till Örebro län är mycket större bland dem som en gång bott i länet än bland dem som inte tidigare bott i länet. Detta kan ses som ett uttryck för platsbundenhet, att vi är mer benägna att flytta till platser vi har någon form av relation till, än platser vi saknar relation till. 10

Regionala skillnader Som vi kunde se tidigare finns det skillnader mellan länen, men de är inte att betrakta som särskilt stora. De län vi jämför har alla en liknande ortsstruktur, med som ett regionalt centra och ett antal kringliggande kommuner av olika karaktär. Om vi använder oss av den uppdelning av kommuntyper som Sveriges kommuner och landsting tagit fram, kan vi se att det finns ganska stora skillnader avseende ungdomarnas flyttmönster beroende på var de kommer ifrån. Flest hemvändare till pendlarkommunerna Det är i glesbygdskommunerna som den största andelen ungdomar stannar kvar. Störst andel flyttare finns i större städer samt i övriga kommuner med 12 500-25 000 invånare. När det gäller återflyttning är det pendlarkommunerna, det vill säga kommuner med nära pendlingsavstånd till större städer, som är vinnarna. Drygt 25 procent av de ungdomar som flyttat från pendlarkommuner väljer sedan att återvända. Detta kan jämföras med de minsta kommunerna, dit endast 12 procent återflyttat. (Se Figur 9). Figur 9: Flyttare och stannare 1993-99 samt återflyttare 1999-03 efter kommuntyp, Bergslagslänen Övriga kommuner, <12 500 inv. stannat flyttat återflytt 03 Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv. Övriga kommuner, >25 000 inv. varuproducerande kommuner glesbygdkommuner pendlingskommuner större städer 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Källa: SCB/BeDa. I Örebro län ser det ut på samma sätt i så gott som samtliga kommuner: hälften eller fler av ungdomarna bor kvar 1999 i det som var deras hemkommun sex år tidigare. Det är i Örebro kommun som störst andel ungdomar bor kvar. Vi ser också att i de flesta kommunerna är den huvudsakliga destinationen bland flyttarna ett annat län. Det är endast i Kumla och Hallsberg som merparten av flyttarna bosatt sig inom övriga Örebro län. I denna årskull ungdomar kan man alltså inte hävda att det är Örebro kommun som utarmar befolkningsunderlaget i de övriga kommunerna i länet. (Se Figur 10). Slutligen kan vi konstatera att det är Örebro och Kumla som har den största andelen återflyttare, följt av Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg. Lägst andel återflyttare har Nora, Degerfors och Laxå. 1 1 Då Lekeberg inte fanns som enskild kommun 1993, som är utgångsåret för studien, finns det inget värde för kommunen. 11

Inte för långt hemifrån och inte för stort Ser man till vilken destination ungdomarna flyttar, finner man att det är starkt präglat av kommunernas geografiska läge. Ungdomar från Hällefors flyttar i hög grad till Karlstad, medan unga i Laxå och Degerfors väljer Göteborg framför Stockholm. (Se bilaga 1). Men flyttandet följer också till viss del ortshierarkin. Man tenderar att flytta till kommuner närmast över i orthierarkin eller kommuner som liknar hemkommunen. Således är det vanligast att de som kommer från större städer flyttar till storstäder, medan de som kommer från mindre kommuner flyttar till större städer. (Se bilaga 2). Figur 10: a) Var bor ungdomarna år 1999 (24 år gamla)? b) Hur stor andel hade flyttat tillbaka till sin hemkommun år 2003 (28 år gamla)? a. b. Anm: Då Lekebergs kommun bildades 1995, vilket är efter startpunkten för denna långtidsstudie, saknas värde för denna kommun. Källa: SCB/BeDa. 12

Avslutningsvis Sammanfattningsvis kan vi konstatera att merparten av ungdomarna bor kvar i sitt hemlän efter 10 år. Närmare 70 procent bor kvar eller har flyttat tillbaka till länet. Det finns en stor skillnad mellan ungdomars föreställning om att komma flytta från länet och att faktiskt flytta från länet. Undersökningar visar att det är fler ungdomar föreställer sig komma ha flyttat från länet än, som vi visat i denna studie, faktiskt gör det. Bland de unga flyttare och stannare som vi observerat i denna studie kan vi urskilja några tydliga mönster: Flyttarna studerar, medan stannarna i högre grad är etablerade på arbetsmarknaden. De unga kvinnorna flyttar medan de unga männen stannar. Ungdomar med bakgrund i familjer med hög inkomst flyttar i större omfattning än ungdomar med bakgrund i låginkomsttagarfamiljer. De vanligaste bosättningsorterna bland flyttarna är Stockholm och Göteborg. Det ungdomar som bor kvar i länet är i hög grad etablerade på arbetsmarknaden, medan de som flyttar i stor utsträckning studerar. Undersökningen visar också att den barn- och ungdomsperiod då man växer upp på en ort förefaller skapa en betydande platsanknytning. Merparten av de unga som flyttar till Örebro län har tidigare varit bosatta i länet. Det bör i sig inte betraktas som ett problem att ungdomar väljer att flytta från länet. Snarare bör det ses som en naturlig del i vuxenblivandet. För många unga är det också nödvändigt att flytta för att ha möjlighet att skaffa sig en högre utbildning. Samhällets behov av såväl ett stabilt befolkningsunderlag som rörlighet kan stå i kontrast med unga människors flyttmönster. Varken önskan om stabilitet i befolkningen eller flexibel anpassning till den regionala efterfrågan på arbetskraft stämmer med nödvändighet överens med människors val av boende. Ungdomars flyttmönster har för Örebro läns del inneburit att länet har ett negativt flyttnetto för personer i åldern 23-29 år. Det är också i denna ålder som merparten av allt flyttande över kommun- och länsgräns sker. För övriga åldrar har länet ett positivt flyttnetto. För Örebro läns del, och i synnerhet för kommuner utanför bekvämt pendlingsavstånd från Örebro kommun, kan det således vara ett problem att ungdomar i högre grad flyttar från länet än till. 13

Litteraturförteckning Eliasson, F (2007) Bergslagsproblematik eller Mälarsdalsdynamik? Pendling och flyttströmmar i Örebro län. Örebro, Universitetsbiblioteket i Örebro. Garvill, J., Malmberg, G. och Westin, K. (2000) Värdet av att flytta och att stanna om flyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden. Rapport 2, Regionalpolitiska utredningen, Stockholm. SCB (2005) Familjens betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden, Demografiska rapporter 2005:3. SCB, Örebro. Trondman, M. (2001) Att flytta eller stanna? Om barns och ungdomars föreställningar om att vilja bo kvar i Hällefors kommun eller flytta därifrån. Centrum för kulturforskning, Växjö. 14

Regionförbundet Örebros rapporter 2007 2007: 01 Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården i Örebro län 2007: 02 Tillståndet i Örebroregionen, ISBN 978-91-976998-0-8 2007:03 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen 2007:04 Bokrum, läsrum, mediatek, bibliotek skolbibliotek i Örebro län, ISBN 978-91-976998-1-5 2007:05 Örebro i en ny regional samhällsorganisation 2007:06 Dynamik och rörlighet i regionala kluster, ISBN 978-91-976998-2-2 Regionförbundet Örebros rapporter 2008 2008: 01 Revidering av det regionala tillväxtprogrammet - erfarenheter, förbättringsförslag och nulägesbeskrivning 2008: 02 Fågelturism en möjlighet till utveckling i Örebroregionen 2008:03 Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster. 2008:04 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen 2008:05 Samordnad stödfunktion för kompetensförsörjning i Örebro län, slutrapport

Regionförbundet Örebro 701 83 Örebro Tfn: 019-602 63 00 Fax: 019-18 98 29 Besöksadress: NetCity, Forskarevägen 1 702 18 Örebro. www.regionorebro.se regionorebro@regionorebro.se