Rapport från två register. en statistisk bild av SEKO-medlemmarnas arbetsmiljö april 2003

Rapport från två register en statistisk bild av SEKO-medlemmarnas arbetsmiljö april 2003

Innehållsförteckning Bakgrund 3 90-talet, kris och förändring 3 De två registren 4 Arbetssjukdomar 6 Arbetsolyckor 11 Slutord 2

Bakgrund Under de senaste åren har arbetsmiljöfrågorna lyfts högt upp på den politiska och fackliga dagordningen. Det är naturligtvis den kraftiga ökningen av sjukskrivningarna och därmed sammanhängande kostnader, både för företag som samhälle, som ligger till grund för detta. Men för de yrkesverksamma inom arbetsmiljöområdet kommer inte denna utveckling som någon överraskning. Vi har länge varnat för effekterna av sjuknärvaro och förändringar i regel- och ersättningssystemen, som inledningsvis och för den kortsiktigt agerande kvartalsekonomen såg ut som förbättringar, eftersom sjuktal och därmed också kostnaderna sjönk. Vi varnade och sade att arbetsmiljöproblemen löser man inte med förändringar i ersättningsnivåerna. De problem vi inte löste under 80 och 90talet kommer att slå tillbaka, och det är just det vi nu ser.. Men för att förstå vad som hänt är det ibland nödvändigt att blicka bakåt, att dra lärdomar av tidigare misstag är ofta det bästa sättet att agera riktigt i framtiden. För en facklig organisation som SEKO är det en absolut nödvändighet, eftersom vi under de senaste 12 åren genomgått mycket omfattande förändringar såväl organisatoriskt som verksamhetsmässigt, både vad avser den fackliga organisationen som våra medlemmars arbetsorganisationer. I början på 90-talet befann vi oss i en situation som avsevärt skiljde sig från dagens. Nära 90 procent av våra medlemmar var statligt anställda, de flesta i stora affärsverk som Posten, Televerket och SJ. Vi hade centrala avtal som ofta detaljreglerade såväl löner som arbetsvillkor, vi hade en centralt sammanhållen företagshälsovård som ägdes och drevs av de centrala parterna, vi hade starka avtal både vad avsåg arbetsmiljö och företagshälsovården. Det fanns en omfattande consensus i synen på dessa frågor och de hanterades i en särskild central nämnd; SAN. 90-talet, kris och förändring 90-talets ekonomiska kris, de omfattande försämringarna i regelsystemen, slopandet av stödet till före t a g s h ä l s o v å rden och de kraftiga omstru k t u re r i n g a rna av hela den statliga sektorn förändrade allt detta i grunden. Idag tillhör drygt 20 procent av våra medlemmar den statliga sekt o rn. De gamla centralstyrda affärsverken har bolagiserats och delvis privatiserats, de har fallit samman i en närmast oöverskådlig skara avknoppade bolag, vissa inom koncern e rna, men många också sålda, ofta till utländska ägare. Hela den tidigare sammanhållna statliga stru k- t u ren har fragmentiserats, nya aktörer dyker upp, agerar och försvinner, nya murar har växt upp, ofta byggda av ekonomernas uppfattning om nyttan av ett delegerat re s u l t a t a n s v a r. En för oss mycket påtaglig effekt av dessa förändringar var att vi gradvis förlorade överblicken över våra medlemmars arbetsvillkor och arbetsmiljöproblem. En annan effekt av fragmentiseringen var att tidigare väl etablerade nätverk och informationskanaler bröts upp och försvann. Där man tidigare samarbetat fanns nu i stället ett nytt och främmande företag. 3

Genom kontakterna med våra skyddsombud förstod vi relativt tidigt att stora och negativa förändringar ägde rum. Arbetslösheten medförde en ny attityd från många arbetsgivare som vi dittills i stort varit förskonade från. Passar det inte dig att jobba här på de villkor vi kan erbjuda, så finns det säkert andra som är villiga, var ett ganska vanligt sätt att beskriva denna förändring. Rehabilitering, som fått ett uppsving i slutet av 80-talet till följd av ny lagstiftning och arbetskraftsbrist, försvann som genom ett trollslag. I stället handlade de nya teknikerna om hur man skulle bli av med folk, helst de äldre, och vi fick en ny grupp, avtalspensionärer, i samhället. De delar av företagshälsovården som överlevde de första krisårens chockterapi befann sig på en marknad som helt dikterades av relativt okunniga och ganska ointresserade köpare. Man försökte nyorientera sig mot att bli må bra-företag, fruktkorgar och vattengympa blev vapen i kampen om kunderna. Kompetenser som psykosociala arbetsmiljöundersökningar och förebyggande arbete samt riskanalyser i samband med organisationsförändringar var inte särskilt efterfrågade. Det är mot denna bakgrund man ska se dagens situation. Den arbetsmiljöskuld vi har skjutit framför oss avslöjar nu med all tänkbar tydlighet vilka brister och konsekvenser ett kort s i k- tigt tänkande och agerande medför. Arbetsmiljöarbete är aldrig kortsiktigt, det måste hela tiden blicka framåt mot tänkbara förändringar och deras konsekvenser. Men man får heller inte tappa kontakten med det förflutna, det är genom vår erf a renhet vi förmår att arbeta före b y g g a n d e. De två registren Det var alltså med dessa erfarenheter och insikter vi tvingades konstatera att vi förlorat en viktig del av överblicken över våra medlemmars arbetsmiljö. Detta gjorde oss osäkra om vad vi borde prioritera, försämrade självklart vår förmåga att ge ett korrekt stöd till den lokala organisationen, och försvårade planeringen av vår utbildning. I denna situation tog vi två viktiga strategiska beslut: vi skulle göra en djuplodande kartläggning av arbetsmiljön för alla våra medlemmar, vi skulle skaffa oss en karta för att kunna orientera rätt för framtiden. Vi skulle dessutom ge samtliga våra skyddsombud ett bra verktyg i deras arbete, en egen arbetsmiljöportal med tillgång till våra bästa experter inom olika ämnesområden, med tillgång av all lagstiftning, föreskrifter etcetra och dessutom möjlighet att diskutera och ställa frågor. För detta ändamål skapade vi portalen www.skydds.net som idag är ett operativt instrument i händerna på våra skyddsombud. Men för att skaffa oss en karta att orientera efter behövde vi nya lösningar, och här fick vi god hjälp av ett tidigare arbete inom Livsmedelsarbetareförbundet. Med den teknik de utvecklat i samarbete med Arbetsmiljöverkets statistikenhet såg vi en möjlighet att även för SEKOs del få de kunskaper vi behövde. Tekniken är enkel. Den består i att man samkör SEKOs medlemsregister mot den så kallade ISA-statistiken, vilken är arbetsmiljöverkets statistik över samtliga anmälda arbetsskador, alltså både arbetsolyckor och arbetssjukdomar. 4

Resultatet blir en fullständig kartläggning som talar om vad som har hänt med vem, när, hur och ibland varför, dessutom i vilken sysselsättning samt hos vilken arbetsgivare och på vilken arbetsplats. I det följande ska vi med olika exempel från denna undersökning visa hur detta arbete kan användas i ett framtida förebyggande arbete. Undersökningen omfattar åren 1997 till 2000, det vill säga fyra år och avsikten är att den ska genomföras årligen framöver. Detta för att vi dels ska kunna följa utvecklingen, dels kunna avläsa eventuella förändringar till följd av olika handlingsprogram eller åtgärder. Finns då inga svagheter i detta material? Jo, självklart finns det brister. För det första vet vi att alla sjukdomar och arbetsolyckor inte anmäls. Det finns med andra ord ett mörkertal vars omfattning vi bara kan ana. Vi vet också att alla blanketter inte fylls i korrekt, och detta medför att statistiken i viss mån innehåller felaktiga uppgifter. Detta, tillsammans med en del andra felfaktorer belastar naturligtvis en undersökning av detta slag, men för helheten har det förmodligen ingen större betydelse, möjligtvis med undantag för mörkertalet. Ser vi till relationerna mellan olika skadetyper finns det ingenting som säger att den ena eller den andra skadetypen skulle vara under- respektive överrepresenterad. Inte heller när det gäller utvecklingen, trenderna, finns det skäl att ifrågasätta resultatet. Ett undantag från detta skulle möjligtvis kunna vara att somliga diagnoser förefaller ha en viss trendkänslighet, så till exempel förekommer en betydande ökning av diagnoser med psykisk bakgrund i samband med stress och arbetsorganisatoriska förändringar. Ser vi tillbaka historiskt så förekom tidigare diagnoser som i dag överhuvudtaget inte används. Det är knappast människan och hennes sjukdomar som förändrats, men däremot synen på henne. En annan begränsning i materialet och dess användbarhet ligger i de särskilda sekretessregler som aktualiseras vid samkörning av dataregister. Vi får av hänsyn till den personliga integriteten inte publicera sådana uppgifter att en enskild medlems identitet kan röjas. Detta utgör i de flesta fall inget problem, men för vissa små arbetsplatser är det begränsande. Ytterligare ett förhållande som vi måste redovisa i avdelningen osäkerheter beträffande det statistiska underlaget, är att det förekommer en del oförklarliga avvikelser beträffande året 1999. Från Arbetsmiljöverkets sida har man ställt sig frågande inför detta, men sagt att det förekommer någon form av felkälla, men hur den ser ut är okänt. Avvikelsen är signifikant, men inte så omfattande att materialet blir oanvändbart. En annan faktor av stor betydelse för att kunna bedöma materialets värde är att vi i re d o- visningen beträffande antalet anmälda sjukdomar och olyckor konsekvent redovisar absoluta tal. Dessa är alltså inte vägda mot antalet medlemmar i de olika företagen. Detta medför självfallet risk för feltolkningar. Posten har exempelvis omkring 30000 SEKO-medlemmar bland sina anställda. Karlskro n a v a rvet har omkring 600. Detta får naturligtvis stor betydelse om man vill jämföra olika företag mot varandra. Men avsikten med materialet är primärt inte att göra denna typ av jämföre l s e r, utan att skapa en bild av förhållandena på de olika arbetsplatsern a och företagen. Det ska alltså kunna användas lokalt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I det centrala arbetet får det betydelse för bland annat utvecklings- och utbildningsinsatser. Redovisningen av hur materialet kan användas, och en del av resultaten, är uppdelad i två avsnitt. I det första redovisar vi arbetssjukdomarna, och i det andra arbetsolycksfallen. De tabeller som visas är exempel på hur materialet kan användas och gör inte anspråk på att visa hela bilden, den skulle i så fall innebära ett tabellverk om flera tusen sidor.

Arbetssjukdomar Belastningsskador vanligast Denna tabell visar det totala antalet anmälda arbetssjukdomar åren 1997 2000. I den nedersta horisontala kolumnen framgår utvecklingen över de fyra åren. Bland arbetssjukdomarna intar belastningsfaktorer, det vill säga belastnings- och förslitningsskador en obestridd tätplats med sammanlagt 2130 fall. På andra plats kommer sociala/organisatoriska faktorer innefattande bland annat stressrelaterade sjukdomar, som uppvisar en remarkabelt stigande kurva, men som ändå bara motsvarar drygt 16 procent av belastningsfallen. På tredje plats återfinns bullerskadorna som uppvisar en förhållandevis jämn kurva. Arbetssjukdomar anmälda 1997-2000 som drabbat SEKO-medlemmar fördelade efter orsak och år Orsak 1997 1998 1999 2000 Totalt Andel (procent) 1999 2000 Belastningsfaktorer Hudpåverkan, inkl eksem Astma, hösnuva o annan allergi Annan inverkan av kemiskt ämne Oklar kemisk inverkan Strålning Vibrationer Buller Värme kyla drag etc Smitta Sociala/Organisatoriska faktorer Övrigt, oklart (tom) Totalt 392 48 48 642 2130 20 27 19 1 81 13 10 1 2 63 13 10 12 6 41 1 12 9 9 4 7 1 7 6 21 7 7 6 2 63 44 73 23 7 9 21 1 1 3 1 6 37 7 113 134 341 17 22 11 16 66 3 6 6 12 27 93 761 803 94 3102 6 30 42 19 63 40 44 1 40 20 29 2 24 0 31 0 17 72 39 41 24 67 44 6 30 Kvinnor värst drabbade Följande tabeller visar samma förhållanden som föregående, men nu uppdelat på kön. Bild 1, kvinnorna, är anmärkningsvärd i vissa avseenden. Kvinnorna har drabbats av 1029 fall av belastning/förslitningsskador, vilket motsvarar knappt hälften av det totala antalet (2130). Men i SEKO utgör kvinnorna en tredjedel, (33%) vilket innebär att de i betydligt större utsträckning än män drabbas av denna skadetyp. Detta gäller även om vi ser till totalen arbetssjukdomar. 6

Beträffande männen så är de alltså förhållandevis mindre drabbade av arbetssjukdomar än kvinnorna, med ett markant undantag, bullerskadorna. Den kraftigaste ökningen för båda könen uppvisar sjukdomar med sociala/organisatoriska faktorer. Arbetssjukdomar anmälda 1997-2000 som drabbat kvinnliga SEKO-medlemmar fördelade efter orsak och år Orsak 1997 1998 1999 2000 Totalt Andel (procent) 1999 2000 Belastningsfaktorer Hudpåverkan, inkl eksem Astma, hösnuva o annan allergi Annan inverkan av kemiskt ämne Oklar kemisk inverkan Strålning Vibrationer Buller Värme kyla drag etc Smitta Sociala/Organisatoriska faktorer Övrigt, oklart (tom) Totalt 193 268 271 297 1029 8 10 10 7 3 3 4 13 2 1 1 14 6 3 28 6 3 3 12 1 1 3 2 7 11 23 2 12 1 1 20 8 61 17 3 8 21 1 3 3 2 9 24 32 372 403 134 29 49 20 68 2 100 0 29 11 0 2 100 100 78 48 42 0 0 0 76 39 48 24 6 22 7 30 Arbetssjukdomar anmälda 1997-2000 som drabbat manliga SEKO-medlemmar fördelade efter orsak och år Orsak 1997 1998 1999 2000 Totalt Andel (procent) 1999 2000 Belastningsfaktorer Hudpåverkan, inkl eksem Astma, hösnuva o annan allergi Annan inverkan av kemiskt ämne Oklar kemisk inverkan Strålning Vibrationer Buller Värme kyla drag etc Smitta Sociala/Organisatoriska faktorer Övrigt, oklart (tom) Totalt 199 280 277 34 1101 12 17 9 8 46 10 11 12 38 13 10 11 6 40 1 6 4 6 17 1 1 4 3 9 7 7 24 60 3 37 62 212 3 2 4 9 1 3 1 17 39 73 4 14 14 6 11 4 2 3 3 10 339 436 431 42 1748 6 31 37 17 61 32 43 1 9 3 78 33 0 21 47 29 44 0 80 20 70 40 38 24 72 6 6 31 7

Belastningsfaktorer bakom flest antal sjukdagar De kraftigt ökade sjukskrivningarna och därtill kopplade kostnader för såväl samhälle och företag som den drabbade individen, kan också värderas i förhållande till orsaken. I detta diagram har sjukskrivningar med minst 1 dagars sjukskrivning åskådliggjorts. Andelen i respektive orsaksgrupp framgår av tabellen längst till höger. Där framgår då att just de två sjukdomsorsaker som är dominerande också leder till de sammantaget längsta sjukskrivningarna. Anmärkningsvärt låga tal gäller bullerskador, men trots att bullerskador i sig är förhållandevis vanliga, så medför de sällan längre sjukskrivningar. Arbetssjukdomar anmälda 1997-2000 som drabbat SEKO-medlemmar fördelade efter orsak och antal sjukdagar Orsak Antal sjukdagar 0 1 1 91 361 iu Totalt Andel med minst 1 sjukdagar i procent Belastningsfaktorer Hudpåverkan, inkl eksem Astma, hösnuva o annan allergi Annan inverkan av kemiskt ämne Oklar kemisk inverkan Strålning Vibrationer Buller Värme kyla drag etc Smitta Sociala/Organisatoriska faktorer Övrigt, oklart (tom) Totalt 422 231 86 444 262 2130 36 9 14 10 1 11 81 17 8 14 10 14 63 17 3 4 8 4 41 26 7 4 1 2 4 11 2 1 6 1 21 23 2 2 21 4 2 4 23 9 3 2 2 21 1 2 2 1 6 23 3 10 111 4 22 341 22 7 10 12 13 2 66 7 4 3 2 11 27 829 317 71 609 334 262 3102 61 31 38 41 16 33 8 24 33 77 3 19 Sjukdagar 0 1 1 91 361 iu Ingen sjukdag 1-14 sjukdagar 1-90 sjukdagar 91-360 sjukdagar mer än 360 sjukdagar ingen uppgift om antal sjukdagar 8

Allergiproblem vanliga bland yngre Vi har också möjlighet att analysera åldersfaktorn i relation till de olika sjukdomarna. För att denna sammanställning ska bli värdefull krävs att man också kan se ålderssammansättningen på hela gruppen, det vill säga alla SEKOs medlemmar. I gruppen + visar diagrammet klart sjunkande siffror, den troligaste förklaringen är att många individer där redan fallit bort på grund av en förtida avgång från arbetsmarknaden, sjukpensioner, avtalspensioner etcetera. Notabelt är siffrorna för buller samt hud- och allergiproblem bland de yngre, som inte är några stora grupper inom SEKO. Problemen visar dock en oroväckande ökning som för övrigt också bestyrks av andra iakttagelser i samhället. Detta talar för att de i viss mån kan handla om livsstils- och samhällsproblem. Arbetssjukdomar anmälda 1997-2000 som drabbat SEKO-medlemmar fördelade efter orsak och ålder Ålder Orsak Belastningsfaktorer Hudpåverkan, inkl eksem Astma, hösnuva o annan allergi Annan inverkan av kemiskt ämne Oklar kemisk inverkan Strålning Vibrationer Buller Värme kyla drag etc Smitta Sociala/Organisatoriska faktorer Övrigt, oklart (tom) Totalt 1 2 3 4 Totalt 8 27 60 833 39 2130 8 13 22 23 1 81 3 9 1 23 13 63 3 2 17 14 41 12 17 6 4 2 11 3 21 6 12 2 2 16 1 40 98 66 23 4 1 8 7 1 21 1 3 2 6 6 46 97 140 2 341 9 13 28 16 66 6 4 8 9 27 103 389 832 1220 8 3102 åldersgrupp 1 omfattar åldrarna 1-24 osv åldersgruppen "6 år" ingår i åldersgruppen " år" (enstaka individer) 9

Hög andel arbetsskador inom Försvaret Vi har också möjlighet att gå ner på såväl företags- som arbetsplatsnivå. Denna sammanställning visar de tio företag som redovisar de högsta totala antalet arbetsskadeanmälningarna på grund av arbetssjukdomar. Antal anmälda arbetssjukdomar inom vissa företag/myndigheter under åren 1997-2000 Orsak Belastning 123 191 78 9 66 33 28 32 781 Buller 64 16 24 9 14 Sociala 13 34 14 2 8 79 Hudpåverkan 13 Oklar kemisk påverkan 3 Drag värme/kyla 10 Övrigt 3 7 Vibrationer 3 3 Totalt 2 241 116 87 100 72 44 93 40 873 Totalt på företaget 26 270 133 10 108 8 47 106 44 908 10

Arbetsolyckor För arbetsolyckor kan exakt samma metodik tillämpas som för arbetssjukdomar, men en komplicerande faktor är det klassificeringssystem som används vid olyckor. Det inkluderar ett mycket stort antal händelseförlopp, vilka får en händelsekod. För att illustrera detta visar vi i nedan ett utdrag ur detta klassificeringssystem. HAND Händelsetext H00 H01 H02 H03 H100 H101 H11 H120 H121 H122 H123 H124 H12 H13 H200 H201 H202 H203 H204 H20 H206 H207 H209 H210 H211 H212 H213 H214 H21 H216 H217 H219 H22 Skadad av djur genom bett, knuff, spark ed Skadad fysiskt av person genom våld, aggression ed Skadad psykiskt av person genom hot, aggression ed Skadad av person oavsiktligt, av misstag Skadad av elektrisk ström Elektrisk ström som ledde till annan olycka Brand Explosion=explosionsartad brand tex batterispräng Puff i panna, bakslag i svets ed Ångexplosion, vatten i kontakt med smält metall ed Medvetet orsakad sprängning, bergssprängning ed Sprängning, t ex i tryckkärl inkl däcksexplosion Implosion Skjutning Halkning Snubbling Knuffad Yrsel, trötthet, svimning Underlaget tippade, rullade, gled undan Fordon krängde Steg i luften, trampade fel etc Tappade taget Övrigt fall på samma nivå Halkning Snubbling Knuffad Yrsel, trötthet, svimning Underlaget tippade, rullade, gled/vek undan Fordon krängde Steg i luften, trampade fel etc Tappade taget Övrigt fall till lägre nivå Fall till lägre nivå, ned i bassäng, grop ed 11

HAND Händelsetext H324 H329 H330 H331 H332 H333 H334 H337 H338 H339 H34 H40 H41 H42 H00 H01 H02 H03 H10 H110 H111 H12 H20 H21 H22 H23 H24 H2 H3 H4 H H6 H60 H61 H62 H63 H64 H6 H66 H69 H70 H71 Råkat få hand eller annan kroppsdel i kemikalie Skadad av kemikalie på annat sätt Träffad av stänk, splitter, svetsloppa Träffad av stråle Kom emot hett föremål Hanterade hett föremål Bränd på maskin ed i rörelse Bränd på öppen låga Bränd på ljusbåge Brännskadad på annat eller oklart sätt Förfrysningsskada, skada av kyla. Trampat på vasst föremål. Spiktramp Feltramp, snedtramp Feltramp vid avstigning från fordon Kast med handhållen maskin Fastnat med kläder ed i rörlig maskindel ed. Skadad av pendlande, svängande föremål Skadad på maskin,förem ed i rörel på annat sätt Återkast, utslungning av arbetsstycke ur maskin Slipskivesprängning Flyg föremål pga att maskin ed gått sönder,övrigt Träffad av flyg föremål, övrigt Fallande föremål från lyftanordning, fordon ed Fallande föremål nedknuffat av fordon, maskin ed Fallande träd, ställning, byggsektion, maskin ed Fallande föremål, övrigt Träffad av tappat föremål, egen hantering Träffad av föremål den skadade själv haft ner. Träffad av stråle av vätska eller gas Träffad av rasande massgods,säd,schaktmassor ed Träffad av sprättande gren, stropp, band ed Rotuppslag Påkörd Kollision mellan fordon i trafik el fordon/djur Dikeskörning, körning nedför brant ed Körning mot fast föremål el grundstötning Rattslag, t ex skad av styrknapp el ratteker Omkullkörning, vältning, kantring Stött i fordonsdel, tak ed vid körn i gupp ed. Övrig oklar fordonsolycka Lyft eller annan förflyttning av börda. Ansträngande eller häftig rörelse övrigt 12

HAND Händelsetext H80 H81 H82 H83 H89 H900 H901 H91 H92 H99 Skadad av hanterat verktyg eller föremål Slant med hanter verktyg o slog mot maskin ed Slagit mot föremål, byggnadsdel ed Slagit mot föremål ed pga halkning, feltramp ed Övrig skada av något stillastående Chockupplevelse. Vittne till olycka, hot ed Chockupplev. Nära skadas själv,skadat annan Skadat sig själv utan verktyg ed Skadad av tryckvåg, enstaka högt ljud ed Övrig, oklar olycka För att i någon mån göra materialet mer hanterbart och lätt att både förstå och hantera har vi komprimerat händelsetexterna enligt nedanstående om inte annat sägs. HAND Händelsetext H 00 H 01-03 H 100-101 H 11 H 120-12 H 13 H 200-24 H 300-31 H 320-339 H 34 H 40-42 H 00- H 60-69 H 70-71 H 80-89 H 900-901 H 91-92 H 99 Skadad av djur skadad fys/psyk av person, hot o våld El Brand Explosion/sprängning Skjutning Halka, snubbla, falla omkull Drunkning/syrebrist, nedsvälj/inandning skadligt ämne Träffad av kemikalie, svets/splitter, bränd Förfrysning Feltramp Träffad av föremål, vätska, gas Fordonsolycka, kollision, dikeskörning Lyft, ansträngande rörelse Skadad av hanterat verktyg, slagit emot föremål Chock, vittne till/nära skadas själv Skadat sig själv utan verktyg, enstaka högt ljud, tryckvåg Övrigt 13

Kvinnor oftare utsatta för hot och våld De mest frekventa olyckstyperna framgår av följande tre tabeller som också redovisar fördelningen på olika olyckstyper mellan könen. Männen svarar i detta material för totalt 6.101 olyckor och kvinnorna för 2092. Detta visar på en överrepresentation för männen även i beaktande att de utgör två tredjedelar av medlemmarna. Vid en analys av fördelningen olyckstyp/kön finns en del anmärkningsvärda förhållanden: H 01-03, det vill säga våld eller hot om våld, är nästan lika hög för båda könen. Det innebär att kvinnor i väsentligt högre utsträckning än män är drabbade i detta avseende under förutsättning att anmälningsbenägenheten är lika hög för båda könen. Den skillnad vi ser mellan kvinnor och män både vad avser olyckor och sjukdomar stämmer i övrigt överens med vad tidigare undersökningar LOs medlemmar bland visat: männen är överrepresenterade bland olyckorna, kvinnorna bland arbetssjukdomarna. Mest frekventa typen av olyckor Alla Olyckstyp Antal 01-03 794 200-24 1921 40-42 382 00-1272 60-69 670 70-71 1124 80-89 1081 900-901 16 7760 olyckor av 8193 = 94,7 % av totalen Kvinnor Olyckstyp Antal 01-03 39 200-24 10 40-42 74 00-221 60-69 211 70-71 2 80-89 206 900-901 143 201 olyckor av 2092 = 96,3 % av kvinnornas olyckor 14

Mest frekventa typen av olyckor Män Olyckstyp Antal 01-03 399 200-24 1411 40-42 308 00-100 60-69 49 70-71 869 80-89 87 900-901 373 744 olyckor av 6101 = 94,1 % av männens olyckor Olyckornas fördelning på åldersgrupper och kön framgår av nedanstående tabell. Vi har där valt att redovisa varje årskull för att illustrera vilka sorteringsmöjligheter denna undersökning rymmer. Olyckor fördelade efter ålder och kön Ålder Kv Män Kv + Män 1 7 8 19 8 4 3 20 24 3 77 21 36 71 107 22 32 60 92 23 4 71 116 24 37 64 101 2 36 87 123 26 34 89 123 27 40 76 116 28 32 79 111 29 39 87 126 30 2 101 13 31 1 111 162 32 48 16 204 33 69 140 209 34 8 164 222 3 67 168 23 36 60 10 210 1

Olyckor fördelade efter ålder och kön Ålder Kv Män Kv + Män 37 3 136 9 38 8 4 242 39 1 174 22 40 63 0 243 41 38 214 22 42 6 241 43 46 197 243 44 34 3 217 4 6 212 268 46 2 237 47 49 6 23 48 49 217 266 49 3 194 247 0 74 210 284 1 7 212 269 2 69 217 286 3 48 207 2 4 71 201 272 6 1 246 6 6 10 21 7 3 141 194 8 9 103 162 9 43 101 144 60 2 71 96 61 22 33 62 9 21 30 63 2 16 64 4 8 12 6 1 1 66 1 1 Totalt 2092 6101 8193 16

Sammanfört i åldersgrupper och könsuppdelat samt kopplat till olycksfallstyp, kan man lättare identifiera vilka som utgör särskilda riskgrupper till respektive olycksfallstyp. Mest frekventa typen av olyckor bland kvinnor fördelade efter ålder ålder Olyckstyp 1-24 2-34 3-44 4-4 - Totalt 01-03 22 89 87 131 66 39 200-24 21 78 121 167 123 10 40-42 1 23 20 16 14 74 00-33 6 7 40 3 221 60-69 24 3 0 29 211 70-71 24 62 62 70 37 2 80-89 2 4 6 1 29 206 900-901 11 33 47 39 13 143 Totalt 161 439 0 64 346 201 Mest frekventa typen av olyckor bland män fördelade efter ålder ålder Olyckstyp 1-24 2-34 3-44 4-4 - Totalt 01-03 34 114 126 106 19 399 200-24 200 36 44 26 1411 40-42 23 8 98 99 30 308 00-74 207 291 326 12 100 60-69 39 86 128 147 9 49 70-71 40 132 276 296 12 869 80-89 63 173 244 279 116 87 900-901 9 4 171 124 24 373 Totalt 337 101 1690 1921 781 744 17

Ytterligare ett sorteringsbegrepp som är möjligt genom denna undersökning är att gå efter näringsgren. För SEKOs del ser olyckornas fördelning efter näringsgren ut på följande vis. Denna redovisning demonstrerar dessutom på ett iögonenfallande sätt bredden i SEKOmedlemmarnas verksamhet. Näringsgren text (SNI) Antal Näringsgren text (SNI) Antal Postbefordran via postverket 14 Konsultverks avs föret.org,informat m m 21 Järnvägstransport 898 Sluten sjukvård 21 Övrig havs- och kustsjöfart 730 Tillverkning av luftfartyg o rymdfarkost 21 Kollektivtrafikverksamhet 06 Arbetsmarknadsutbildning 20 Anläggn av vägar,flygfält o idrottsanl 494 Div öv tillv av icke metall mineral prod 20 Nätdrift 332 Butikshandel m telekommunikationsut- 19 Tillverkning av rälsfordon 284 rustn Elförsörjning 276 Administration av infrastrukturprogram Kriminalvård 192 Högskoleutbildning för tekniska yrken Arméförsvar 4 Varulagring och magasinering 17 Annan transportförmedling 147 Äldre- och handikappomsorg 1 Uppförande av andra byggnadsverk 109 Stats- o kommunledn,lagstiftn,normering 21 Gemensam verks f det militära försvaret 10 Konsultverks avs föret.org,informat m m 21 Byggande av hus 102 Sluten sjukvård 21 Rivning av hus; markarbeten 83 Tillverkning av luftfartyg o rymdfarkost 20 Övriga stödtjänster till luftfart 80 Arbetsmarknadsutbildning 20 Flygförsvar 72 Div öv tillv av icke metall mineral prod 19 Byggande och reparation av fartyg 69 Butikshandel m telekommunikationsutrustn Marinförsvar 69 Administration av infrastrukturprogram Vägtransport av gods 62 Högskoleutbildning för tekniska yrken Lokalvård 6 Varulagring och magasinering 17 Ång- och hetvattenförsörjning m m 49 Äldre- och handikappomsorg 1 Polisverksamhet 40 Stats- o kommunledn,lagstiftn,normering 13 Annan postbefordran 39 Bygg- o annan teknisk konsultverksamhet 13 Vård och behandl i hem f vård el boende 39 Godshantering 13 Andra bygg- och anläggningsarbeten 3 Museiverksamhet och kulturminnesvård 13 Elinstallationer 33 Restaurangverksamhet 12 Övriga stödtjänster till landtransport 32 Gymnasial yrkesutbildning 12 Lantbruksvetenskaplig FoU 31 Linjebussverksamhet 11 Militär operativ ledning 31 Detektiv- o bev.verks;säkerhetstjänst 10 Uthyrning av andra lokaler 31 Stöd till offentlig förvaltning 10 Utvinning av sand, grus och berg 29 Särsk oms f psykiskt utvecklingsstörda 9 Grundskoleutbildning 28 Arbetsförmedling och rekrytering 9 Övriga stödtjänster till sjöfart 28 Bilservice,ej specialiserad 9 Vård o service t boende i servicehus etc 22 Kontorsservice o översättningsverks 9 Annan tryckpapperstillv 21 Naturvetenskaplig FoU 9

Näringsgren text (SNI) Tillverkning av vapen och ammunition Diverse övriga företagstjänster Färjtrafik över hav Tillv av metallstommar o delar därav Tryckn av böcker o övriga trycksaker Blandat jordbruk Inspektion, kontroll, tillståndsgivning Metallegoarbeten Radiering Teknisk FoU Annan hälso- och sjukvård Barnomsorg inom förskola Datakonsultverksamhet Hotellverks m restaurang ej konferensanl Idrottsutövning Partih m virke,andr byggmat o san.gods Uthyrn av bygg- o anlägg.mask m förare Värme- och sanitetsarbeten Övr tillv av maskiner f allmänt ändamål Övrig fastighetsförvaltning på uppdrag Avverkning Gasförsörj;distr av gasf bränsl v rörnät Högskoleutb f kultur- o informationsyrk Service till växtodling Sjöfart på inre vattenvägar Studieförberedande gymnasial utbildning Sågning Tillv delar/tillb till motorford o motor Verks i andra intresseorganisationer Veterinärverksamhet Antal 9 8 8 8 8 7 7 7 7 7 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 19

På samma vis som för arbetssjukdomarna är det möjligt att identifiera de före t a g / m y n d i g h e t e r som drabbats av arbetsolyckor. I föreliggande tabell är de listade efter absoluta tal utan hänsyn till antal SEKO-medlemmar/anställda. En sådan vägd listning skulle ge ett annat re s u l t a t. Företag med flest anmälda olyckor 1. Posten AB 2. SJ 3. Connex tunnelbana 4. Försvaret. Banverket 6. Vägverket 7. Kriminalvården 8. Telia AB 9. Förvaltnings AB Lastluckan 10. NCC Ovanstående företag står för sammanlagt.1 olyckor, det vill säga 62,47 procent av de 8.193 anmälda arbetsolyckorna. Ett resultat av denna listning kan emellertid bli att den ger anledning till en mer djupgående undersökning, och det är då möjligt att gå ner på arbetsplatsnivå. Arbetsplatser med flest olyckor 1997-2000 arb.nr antal Totalt blank Trafikexp Gullmarsplan Karlskronavarvet exkl ELV SJ P-div SL pendeltåg SJ Trafikexpedition Alvik Trafikexpedition Liljeholmen 0 SJ, persontrafik div. väst Åkledn. syd Uunderhållsverkstad i Örebro SJ P-div Färdbeviskontrollen/Trafikexpedition Hammarby Trafik-/stationsexpedition V Skogen Sorteringsterminal blank Uunderhållsverksdat i Tillberga Torsviksterminalen 2719370 100994 1996030 27309038 372979 199471 9003472 2737609 1994498 1946391 27309020 27231406 22220297 27374974 (tom) 1994 27260728 8193 729 134 66 66 9 7 7 42 40 37 36 36 32 31 30 29 28 28 20

Arbetsplatser med flest olyckor 1997-2000 arb.nr antal Ostkustens Örlogsbas verkstadsavd 0 Adm.ekonomi/mobilserv./rep.verkst. KAM 0 SJ P-div, stab pool LFV handling AB SJ Gods produktionsområde Nässjö Opto Lantbruksuniversitetet Ultuna Sth postterminal Tomteboda Hagalunds loktjänstområde F21 (Norrbottens flygflottilj) Arlanda flygplats RCC/CEFYL BRS DIP Mölndal Sorteringsterminal Marin BS (Sydkustens marinbas) SJ elektroverkst förråd och verkstad Posten Norrköpings postterm m fl Göterborgs postterminal Stockholm-Årsta terminal m fl 0 Kriminalvårdsmyndigheten Sth Kronoberg Uunderhållsverkstad i Åmål Poståkeriet HK HK Trainmaint Syd Göteborg Linjetrafik Värdetryckeriet och pappersbruket Åk linj HBG 19012764 287444 1996238 1902798 199489 2221179 3297103 90044104 2849847 19070101 2321937 24277287 1901313 2140869 2732220 27374982 19012640 1949007 19419 1992 2144317 284996 1900918 2497603 273229 2946967 390439 90030664 2737716 10628238 2737617 27 26 2 24 24 24 24 24 23 22 21 21 20 20 20 20 19 19 19 19 19 19 17 16 16 21

Denna lista visar att bland de tio högst placerade återfinns inte mindre än fyra arbetsplatser inom Connex Tunnelbanan vilket i sin tur medför att vi kan genomlysa arbetsolycksfallen inom hela Connex Tunnelbanan. Det ska i sammanhanget påpekas att siffrorna återspeglar hela perioden 1997 2000, vilket innebär att de två första åren avser SL Tunnelbanan. Connex tog över trafiken 1999. Arbetsolyckor som drabbat SEKO-medlemmar anställda inom Connex Tunnelbanan åren 1997-2000 22

Forts. arbetsolyckor som drabbat SEKO-medlemmar anställda inom Connex Tunnelbanan åren 1997-2000 23

24 Forts. arbetsolyckor som drabbat SEKO-medlemmar anställda inom Connex Tunnelbanan åren 1997-2000

Slutord Denna rapport är som beskrevs inledningsvis ett instrument för SEKOs arbetsmiljöaktiva för att bättre kunna orientera sig och planera sitt arbete. Vi vill med denna exempelsamling visa vilka olika möjligheter som vår undersökning erbjuder. Av utrymmesskäl har vi tvingats begränsa oss till ett fåtal exempel, men som torde framgå så är möjligheterna till variation i det närmaste obegränsade. Alla de exempel som visats på hur statistiken kan sorteras går att tillämpa på såväl olycksfall som sjukdomar. Vill man till exempel följa olycksutvecklingen över ett antal år, så är det fullt möjligt med precis den indelning som vi redovisade beträffande arbetssjukdomarn a. För vår lokala organisation är det nu alltså möjligt att få ett direkt stöd i sitt arbete med uppgifter från denna undersökning. För förbundet centralt är det en nödvändighet att även fortsättningsvis genomföra undersökningar av detta slag för att kunna följa, analysera och påverka utvecklingen inom arbetsmiljöområdet. För vidare upplysningar kring detta material vänd er till förbundets förh a n d l i n g s a v d e l n i n g. 2