Offentlig miljö som konstform KONSTNÄRER OCH ARKITEKTER I TÄVLING OCH SAMARBETE I UNIK IDÉTÄVLING KRING UTFORMNING AV ETT OFFENTLIGT RUM: KULTURAXELN I VÄNERSBORG
2
Konstnärer och arkitekter i tävling och samarbete i unik idétävling kring utformning av ett offentligt rum: KULTURAXELN I VÄNERSBORG I Vänersborg arrangerades 2010 2011 en unik idétävling kring utformningen av ett offentligt rum benämnt Kulturaxeln. För första gången i Sverige användes det ovanliga greppet att förutsättningen för att få delta i tävlingen var att konstnärer och arkitekter/landskapsarkitekter samarbetade. Tävlingen var endast öppen för samarbetande team och tanken med det var att tävlingsbidragen samtidigt skulle ge både gestaltningsmässiga och arkitektoniska förslag för Kulturaxeln. Intresset var stort och fyrtio team anmälde sig till prekvalificering av vilka fyra valdes ut för vidare tävling. Efter jurybedömning utsågs vinnaren Mitt i Vänersborg. ett förslag som utformats av konstnären David Svensson, arkitekten Marten Wassman (Benthem Crouwel Architects) och landskapsarkitekten Martin Arfalk (Mandaworks). Erfarenheterna av tävlingen var goda och en grundlig dokumentation av processen, från tävlingsprogrammets utformning till juryns arbete, gjordes som beskriver en väl fungerande modell som kan inspirera och användas av andra. Inte minst finns inspiration att hämta i det unika sättet att involvera konstnärer att tillsammans med arkitekter att delta redan i utformningen av ett offentligt rum. Vanligare är att konstnärer kopplas in i slutskedet, eller i efterhand, och får uppdraget att utsmycka snarare än utforma en plats. Några fler tävlingar kring offentliga rum för team sammansatta på liknande sätt har inte hållits. Men tillbyggnaden av Liljevalchs konsthall i Stockholm är ett. Där vann förslaget Liten en tävling våren 2015 genom ett samarbete mellan Wingårdh Arkitektkontor och glaskonstnären Ingegerd Råman. Också där fanns ett krav om att arkitekten skulle samarbeta med en konstnär för att få lämna tävlingsbidrag. Samma team stod för övrigt också bakom det kanske mest uppmärksammade exemplet som finns på samarbete mellan konstnär och arkitekt, nämligen Sveriges ambassad i Washington, från 2006. 3
Idétävlingen om Kulturaxeln i Vänersborg genomfördes som en förlängning av ett större projekt, Offentlig miljö som konstform eller OMSK, där Vänersborg och ytterligare tretton kommuner i delregionen Fyrbodal i Västra Götaland tillsammans gjorde ett mångårigt och djuplodande arbete kring offentliga rum och deras gestaltning. När Vänersborg bestämde sig för att omvandla sina erfarenheter från detta projekt i praktisk handling föll valet naturligt på det stora och centrala partiet av staden som kallas Kulturaxeln, ett stadsrum som Vänersborgs förvaltningsövergripande deltagargrupp redan 2007, i OMSK-projektet, börjat undersöka och fördjupa sig kring. Kartläggningar och utredningar kring detta område har gjorts vid flera tillfällen. Det anses som ett fint exempel på en stadsplanetyp som blev vanlig i Sverige under 1800-talets andra hälft och klassas som riksintresse för kulturminnesvård. Fastighetsägare, förutom kommunen, är bland andra Svenska kyrkan och Statens Fastighetsverk. Ett oersättligt original vars struktur dessutom är intakt, är ett av många omdömen angående områdets unika karaktär. Kulturaxeln delas in i sex delområden och ger Vänersborgs stadsplan mycket av dess karaktär med en lång rad byggnader, som haft institutionella och officiella funktioner. Detta gjorde att området en gång varit centralt inte bara i stadsplanen utan också i Vänersborgarnas liv. I dagens Vänersborg ser behov och vanor hos invånare och i det offentliga livet helt annorlunda ut jämfört med när Kulturaxeln planerades som ett brett stråk 1834, efter en stor brand. En förnyelse behövdes. Att både politiker och tjänstemän från olika förvaltningar och nämnder i de fjorton kommunerna deltog i projektet OMSK ledde, för Vänersborgs del, vidare till att fortsätta arbeta förvaltningsövergripande kring frågor om konst- och gestaltningsuppdrag i offentliga miljöer på hemmaplan. Fokus i det arbetet hamnade ganska snart på Kulturaxeln vilket i sin tur ledde fram till ett politiskt beslut, i kommunstyrelsen, som var grunden för att kunna genomföra en upphandling i form av en tävling. Därefter skedde programskrivning, träffades avtal med Sveriges Arkitekters tävlingsavdelning samt genomfördes själva tävlingen 2010-2011. 4
För arkitektuppdrag är tävlingar som upphandling relativt vanliga och bland annat ett sätt att få många och olika förslag till lösningar till ett förhållandevis lågt pris. Idétävlingen, som Vänersborg nu skapat formen för, är dock unik genom att konstnärer och arkitekter tillsammans fick ta sig an uppgiften. Arbetsgruppen för tävlingen/upphandlingen leddes av dåvarande stadsarkitekten i Vänersborg, Magnus Wångblad, som därefter också var ordförande i tävlingsjuryn: Självfallet kände vi i kommunen väl till Kulturaxelns kvaliteter redan innan men Fyrbodalprojektet, med seminarier, workshops och diskussioner, gav oss ett arbetssätt och blev en ögonöppnare för många av oss. Inklusive mig själv, som stadsarkitekt, konstaterar han. Genom det projektet var vi många i kommunen som fick inspiration, verktyg och en modell för hur en upphandling av ett gestaltningsuppdrag som detta skulle kunna genomföras på ett givande sätt. Vi var också många som kunde hjälpas åt att formulera vad vi ville uppnå, säger Magnus Wångblad. En stor vinst med att arbeta förvaltningsöverskridande är, enligt honom, att olika synsätt korsas: Det finns olika sätt att tänka, olika sätt att fokusera på samhällsbyggnadsfrågor beroende på exempelvis utbildning eller vilken funktion man har i en kommun. Nu ställdes det sinnliga mot tekniken, det estetiska mot regelverk och ekonomi, osv. Idétävlingen gav oss alla många nya och viktiga insikter. Han betonar också hur tydligt man såg att ett konstnärligt synsätt redan från början i samhällsbyggnadsplanering ofta förbises: Alldeles för ofta kopplas konstnärer in när allt är klart, för att utsmycka det hela. Det borde vara självklart att deras synpunkter och idéer finns med redan från början, när en byggnad eller en miljö ska utformas, säger Magnus Wångblad. 5
I utformningen av tävlingsprogrammet för Idétävling Kulturaxeln var främsta uppgiften att formulera vad som innehållsmässigt efterfrågades, själva tävlingsuppdraget. Andra viktiga delar var att följa regelverket kring offentliga upphandlingar samt tydlighet kring juryns sammansättning, bedömningskriterierna och kring hur eventuellt genomförande av hela eller delar av det vinnande förslaget skulle ske. I Vänersborg tog man stöd för programutformningen av den tävlingsservice som finns hos Sveriges arkitekter (SAR), som såg till att programmet formellt uppfyllde kraven på en korrekt upphandling samt fungerade som stöd för struktur och genomförande av tävling och juryarbete. Perspektivet var långt, 25 år eller mer och inga garantier för att det vinnande förslaget skulle genomföras lämnades. Långsiktigheten å ena sidan problem med att begära exakta beräkningar av kostnader för genomförandet men det vägdes upp av att man å andra sidan inte begränsade det kreativa utrymmet hos de tävlande teamen genom en fastställd budget. Av teamen som deltog efterfrågade Vänersborgs kommun förslag till en sammanhållen gestaltning och helhetslösning för hela Kulturaxeln samt en analys som visade hur området ska förhålla sig till staden i övrigt. Uppgiften var komplex, vilket avspeglades i det detaljerade tävlingsprogrammet. Uppenbarligen var den samtidigt spännande och lockade fyrtio team att anmäla sig till tävlingen som genomfördes i två steg. Första delen var en öppen inbjudan till prekvalificering. Av de som anmält sitt intresse valdes sedan fyra team ut för fortsatt arbete med konkreta förslag. För detta ersattes de fyra teamen med vardera 150 000 kronor. Inför jurybedömningen ställdes dessutom de fyra tävlingsbidragen ut och allmänheten välkomnades att tycka till för att få en så bred förankring som möjligt. Gensvaret var stort och en mängd synpunkter kom in som sammanställdes och togs med i juryns arbete. Juryn var sammansatt av representanter för olika kommunala förvaltningar samt hade en jurymedlem vardera utsedd av Sveriges Arkitekter och Konstnärernas riksorganisation. Ordförande var Magnus Wångblad och Göran Vogel-Rödin, som varit projektledare för Fyrbodal-projektet OMSK, fungerade som sekreterare under idétävlingen om Kulturaxeln i Vänersborg. 6
Det var viktigt att upphandlingen gjordes som tävling, menar Göran Vogel-Rödin: Det öppnar för att man verkligen får in förslag med bredd och nya sätt att tänka. Med en prekvalificering fick vi dessutom mycket att välja på innan vi lät de utvalda fyra teamen gå vidare till själva tävlingen. Förslagen blir ofta mer begränsade om man, som i vanlig upphandling, själv väljer 4-5 anbudsgivare. Eller, ännu värre, lägger ut jobben på löpande räkning, säger Göra Vogel-Rödin. Programarbetet, alltså hur reglerna för själva tävlingen utformas, var en grannlaga uppgift: Programarbetets huvuduppgift är att formulera tävlingens mål och syfte utifrån givna förutsättningar. Därefter skall det som tävlingsprogram uppfylla kraven på korrekt upphandling i skrivning och genomförandet av tävling och juryarbete. Där hade vi stor hjälp från Sveriges Arkitekters tävlingsservice så att allt blev riktigt. Tyvärr finns ingen motsvarande tävlingsorganisation hos Konstnärernas Riksorganisation. Konstnärer har inte samma vana som arkitekter av att delta i upphandlingar som utformas som tävlingar. Men deras intresse och engagemang för tävlingen i Vänersborg var mycket stor och erfarenheten gav nog blodad tand, säger Göran Vogel-Rödin. Grunden för Idétävling Kulturaxeln, den första i sitt slag med konstnärer och arkitekter i samarbete, lades alltså i kommunalförbundet Fyrbodals konst- och arkitekturprojekt OMSK: Arbetet där var viktigt, inte minst genom det styrdokument som togs fram och som kommunerna sedan har antagit för sina egna verksamheter, säger Göran Vogel-Rödin. Projektet belyste beslutsprocesser och gjorde många strukturer som styr samhällsbyggandet synliga. Det gav många insikter om hur det är och om hur det brukar gå till men också inspiration och idéer till alternativa sätt att göra. Göran Vogel-Rödin tror dock inte att alla kommuner måste starta stora konst- och arkitekturprojekt för att själva hitta vägar till att bli bättre beställare av utformning av offentliga rum och miljöer: 7
Ett öppet och undersökande synsätt och att man involverar medarbetare och förtroendevalda från olika förvaltningar är en bra början. Vår förhoppning är också att dokumentationen kring både det större regionala projektet och idétävlingen i Vänersborg, med styrdokument och beskrivning av programarbetet, ska fungera som vägledning och inspiration. Tävlingsförslagen visade en spännande bredd och variation. I bedömningen lade juryn stor vikt vid den arkitektoniska och konstnärliga gestaltningen för såväl hela Kulturaxeln som dess sex delområden. Man bedömde gestaltningen för dels stadsrums- och markbehandling och dels eventuellt föreslagna byggnader, anläggningar eller konstverk. Vidare bedömde juryn funktionella kvaliteter i förslagen, hur de samverkade med staden i övrigt och sist, men inte minst, bedömdes genomförbarheten. När det gäller gestaltningen kunde de fyra tävlingsförslagen delas in i två grupper där den ena gruppen föreslog lösningar av Kulturaxelns svagheter i storskaligheten genom att krympa och dela upp rummen samt fylla axeln med byggnader, aktiviteter och händelser medan den andra gruppen såg skala och befintlig uttryck som tillgångar och valde att utveckla detta genom att freda och städa upp i Kulturaxeln. I sin bedömning lade juryn stor vikt vid att bedöma den bärande idén i förslagen liksom deras respektive förmåga att ladda och utveckla Kulturaxelns identitet. I bedömningen av funktionalitet tog juryn med en lång rad aspekter som till exempel bil- och busstrafik, parkering, cykelstråk, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Flexibilitet och användbarhet var viktiga begrepp och juryn prövade också förslagens bärighet inför framtiden. Flera förslag fanns kring aktiviteter och tänkt användning medan andra tävlingsbidrag redovisade återhållsamhet som lämnade användning och funktion mer öppen. I förslagen kring Kulturaxelns samverkan med staden i övrigt vägde juryn in begrepp som identitet och positionering i Vänersborgs upplevelsevärld i sin bedömning. Vissa tävlingsbidrag föreslog radikala tillägg eller helt omvandlad rumsstruktur medan andra hade en mer försiktig hållning. Stor vikt i bedömningen lades vid den roll som förslagen skulle ge Kulturaxeln lokalt och mot omvärlden. Genomförbarheten bedömdes utifrån juryns samlade kompetens. Särskild vikt lades vid möjligheten att genomföra förslagen etappvis med såväl korta som långa tidsperspektiv och bärande idéer i uttryck och gestaltning prövades med avseende på möjlighet till ytterligare utveckling eller bearbetning. 8
I det vinnande förslaget Mitt i Vänersborg såg juryn ett pärlband av möjligheter och motiveringen löd i sin helhet: Förslaget vilar fast på en övergripande analys av hela staden och dess plats i världen. Konstnärliga och arkitektoniska strategier för Kulturaxeln fullföljs sedan i enlighet med den framåtsyftande analysen och visionen, med stor konceptuell skärpa. Kulturaxeln tydliggörs i såväl delar som helhet. Ett medvetet och lekfullt formspråk präglar förslaget. Historia, samtid och framtid beaktas på ett övertygande sätt, när varje kvarter renodlas i karaktär och uttryck. Förslaget ger på en och samma gång ett enda tydligt rum och flera, uppradade likt ett pärlband av möjligheter. Förslaget utformades av konstnären David Svensson, arkitekten Marten Wassman (Benthem Crouwel Architects) och landskapsarkitekten Martin Arfalk (Mandaworks). Det långsiktiga perspektivet, 25 år eller mer, och tanken att genomförandet ska kunna ske successivt innebär att en del av idéerna i det vinnande förslaget redan genomförts, att fler delar finns i pipeline medan annat kan komma att förverkligas längre fram eller kanske inte alls. 9
Röster om Idétävling Vänersborg, hösten 2015: Eva Månsson, verksamhetschef Konstnärernas Riksorganisation Från KRO, Konstnärernas Riksorganisation, deltog dåvarande ordföranden i juryn för Idétävling Kulturaxeln. Nu arbetar KRO med flera olika projekt kring offentlig gestaltning: Eftersom konstnärer och arkitekter många gånger är involverade i samma projekt är det väldigt bra att konstnärerna kommer in tidigare i processen. Med rätt förutsättningar är det gynnsamt för resultatet att yrkesgrupperna lär av varandras arbetsmetoder och att man får med olika kompetenser, säger verksamhetschefen hos KRO, Eva Månsson. Fördelar med att tävla om uppdrag kommenterar hon så här: Det kan nog variera beroende på uppdragens karaktär. Viktigt är att förutsättningarna anpassas efter konstnärers arbetsprocess och att det erbjuds skäliga villkor. Men generellt är det bra att det finns olika sätt att förmedla uppdrag. Eva Månsson ser många möjligheter att utveckla samarbetet mellan konstnärer och arkitekter: Därför har vi inom KRO tagit fram en handledning för avtalsskrivning för offentlig konst och uppdaterat våra tävlingsregler. Tillsammans med SAR vill vi skapa förutsättningar som bäst gynnar båda yrkesgrupperna. Marie Dahlin (S), kommunstyrelsens ordförande, Vänersborg Att göra upphandlingen för vårt stora stadsrum Kulturaxeln i form av en idétävling fungerade väldigt bra och gav oss grunden för att steg för steg förnya området. Det säger Marie Dahlin (S) som är ordförande i kommunstyrelsen i Vänersborg. Viss utgallring av träd och en nybyggt temalekplats har redan skapat ljus och lockat barnfamiljer som ger ett myllrande liv i en del av området. Fisketorget blir nästa steg och ett förslag om omdaning av f.d. skolkvarteret med museet är ute på remiss hösten 2015. Det som var lite ovant för oss när det gäller Kulturaxeln var att vi för första gången arbeta med konst på det sättet vi gjorde, förvaltningsövergripande. Samtidigt var det nyttigt och lärde oss att ha med konst i tanken från början i andra projekt, säger Marie Dahlin. Förslaget som vann tävlingen var kanske inte exakt vad man från politiskt håll hade förväntat sig utan bjöd på överraskningar: Men jag är övertygad om att vi en gång kommer att se tillbaka och vara väldigt nöjda med resultatet och med helheten, säger Marie Dahlin. 10
Martin Arfalk, Mandaworks, landskapsarkitekt i vinnande teamet I teamet som vann idétävling Kulturaxeln, med sitt förslag Mitt Vänersborg, ingick Martin Arfalk, på Mandaworks som landskapsarkitekt: Att låta olika discipliner samarbeta i ett projekt är en väldigt bra utgångspunkt, säger han. I Vänersborg var det ovanliga kravet att arkitekter och konstnärer skulle samarbeta i team: Det är inte så vanligt men allt oftare vill beställare att vi landskapsarkitekter ska samarbeta med arkitekter, stads- och samhällsplanerare eller till exempel ljusgestaltare. Det är bra. I Vänersborgsfallet berömmer Martin Arfalk det grundliga förarbetet från kommunens sida: Uppdraget var tydligt, man visste vad man ville med tävlingen. Man gjorde också ett grundligt urval av de fyra team som fick delta i tävlingen. Man satte sig in i varje team och försäkrade sig om att vi inte bara lät bra på papperet utan också verkligen var lag som skulle och kunde samarbeta, säger han. Själv hade han samarbetat tidigare både med arkitekten och med konstnären. Generellt är det viktigt att den som beställer just är väl förberedd, menar Martin Arfalk. Dels när det gäller att formulera beställningen men också förberedd när det gäller att ta emot förslagen: Ibland blir förslagen inte alls som man kanske tänkt sig, kanske för djärva, alldeles för dyra eller bara oväntade. Det gäller att beställaren är förberedd på det och helst, redan i förväg, har en plan för hur ett antaget tävlingsförslag ska förverkligas, säger Martin Arfalk. I Vänersborg var perspektivet satt till 25 år, redan från start. Några år efter själva tävlingen har delar av det vinnande förslaget förverkligats medan annat är planerat eller kan komma i framtiden. Lars G Blomgren (FP), tidigare ordförande kulturnämnden, Vänersborg Lars G Blomgren är tidigare folkpartipolitiker i Vänersborg, han har varit ordförande i kulturnämnden och också ordförande i regionalförbundet Fyrbodals kulturberedning: Min uppfattning är att Idétävlingen Kulturaxeln blev ett väldigt lyckat projekt. Inte minst fick vi bredd och olika synsätt genom att både politiker och tjänstemän från olika förvaltningar och nämnder medverkade. Detsamma gäller att man hade arkitekter och konstnärer i samarbete kring förslagen: Där hade vi en erfarenhet som blivit något av en ögonöppnare sedan tidigare, genom en konstnär som visade oss på hur vi byggt och byggt i staden utan att tänka på att vi tappat kontakten med vattnet i Vänern. 11
forts Lars G Blomgren (FP), tidigare ordförande kulturnämnden, Vänersborg Förslaget som vann har redan omdanat centrala Vänersborg, Kulturaxeln är öppnare och ljusare, man kan se den i hela dess längd, en temalekplats har anlagts som har många besökare och genom det vinnande förslaget finns en idé om hur man ska gå vidare: Eventuellt får vi se ett bibliotek vid f d Huvudnässkolan, intill den bevarade aulabyggnaden så småningom, hoppas Lars G Blomgren. David Svensson, Konstnär, vinnande teamet För konstnären som deltog i det vinnande teamet, David Svensson, var detta ett ovanligt uppdrag: Jag jobbar ofta med offentliga gestaltningar men det är ovanligt att man som konstnär får vara med från början. Vanligare är att man blir involverad när en arkitekt kanske redan jobbat med ett projekt något år. Han tycker att själva grundtanken är väldigt bra: Att konstnär och arkitekt är med från början innebär att man börjar samma nivå. Det innebär att man kan göra en annan typ av konst, säger han. Han nämner Slussplan i Malmö som ett exempel: Vare sig man vill eller inte så interagerar konstverket med platsen där det finns. Vid Slussplan var jag med från början och formade platsen i dialog med landskapsarkitekten. När det gäller idétävlingen i Vänersborg har det än så länge inte inneburit något uppdrag för David Svenssons del. Där ser han ett problem: Risken finns att man lägger mycket tid och arbete men att det i praktiken inte blir någonting. Det fungerar inte riktigt om man jämför med andra projekt där jag blir inbjuden att skissa för exempelvis en kommun eller statens konstråd och vet från början att om jag vinner ger det en inkomst, säger han. Projektet i Vänersborg var å andra sidan stort och ambitiöst: Det var klart redan från början att allt inte skulle förverkligas på en gång och för mig som konstnär är det lätt att förstå att det är naturligt att man börjar med arkitektur. Mina uppdrag kommer förhoppningsvis. 12
Tove Wallsten, projektledare Sveriges Arkitekters tävlingsnämnd Hos Sveriges Arkitekter, SAR, har man hösten 2015 återupptagit kontakten med Konstnärernas Riksorganisation, KRO, angående eventuella framtida tävlingsprojekt med både arkitekter och konstnärer inblandade. Under åren som gått sedan tävlingen om Kulturaxeln i Vänersborg har bara ett fåtal exempel på liknande samarbete dykt upp: Utbyggnaden av Liljevalchs konsthall är ett av de projekt där arkitekt och konstnär arbetat i team. Där vann projektet Liten, säger Tove Wallsten som är projektledare hos SAR:s tävlingsnämnd. Andra exempel där Sveriges Arkitekter varit med och arbetat med tävlingar är Örebro sjukhus, offentlig utsmyckning interiört och exteriört samt Veteranmonumentet på Durgården, båda tillsammans med Statens konstråd och Stockholmsporten, tillsammans med Stockholm Konst. Nu har man alltså inlett ett förnyat samarbete med KRO och Tove Wallsten säger: Tillsammans med KRO ser vi fram emot framtida samarbeten på projekt där arkitekter och konstnärer behöver arbeta i team. Vi ser båda att god kommunikation och samarbete är förutsättningar för att projekten som helhet ska bli lyckade. Från idéfas till genomförande. 13
Mer information, dokumentation av Idétävling Kulturaxeln samt läsanvisning finns på http://www.fyrbodal.se Fyrbodals kommunalförbund www.fyrbodal.se Postadress: Box 305, 451 18 Uddevalla Besöksadress: Riverside, Museigatan 2, Uddevalla Fyrbodals kommunalförbund 14 kommuner samarbetar för tillväxt Museigatan 2 Box 305 451 18 Uddevalla Vxl 0522-44 08 20 Fax 0522-145 54 kansli@fyrbodal.se www.fyrbodal.se