UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1
for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering. Regina Kevius Stadsbyggnadsborgarråd Ur SVD Brännpunkt 15 okt 2008 2
Stadens nya ekonomiska geografi Production will tend to concentrate in larger cities, which will become densely populated but will also have higher levels of income. Paul Krugman 5 Större städer har större mångfald Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald Antalolika näringar 600 Stockholm G öteborg och Malmö 400 200 0 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Storlek på stad Storlek på stad Befolkning ilokalarbetsm arknad Storlek på stad Källa: Bettencourt et al (2007) Källa: Bettencourt et al (2007) Källa: RTK Rapport 6 1998 6 3
Ju högre täthet desto fler urbana verksamheter Handel Restauranger Kultur Antal inom 1000 meter Antal inom 1000 meter Antal inom 1000 meter Boende och arbetande inom 1000 meter Boende och arbetande inom 1000 meter Boende och arbetande inom 1000 meter Täthet Täthet Täthet Källa: Värdering av stadskvaliteter : Resultat från Storstockholmsregionen (Evidens, Spacescape 2011) Stockholm växer 1910 1930 1945 1960 1975 2010 2010 StorStockholms bebyggelsetillväxt 1910-2010 StorStockholms befolkningstillväxt 1800-2008-2000 8 4
Den täta stadens form är den mest attraktiva stadsmiljö vi idag känner till. För att möta den efterfrågan som finns måste vi helt enkelt bygga en mer tät stad. ( ) Bilens roll kan vara viktig, men den måste underordnas stadens villkor. (Alvendahl 2008) Vi bygger för framtiden. När Täby växer satsar vi på att bygga stadsmässigt i de centrala delarna och bevara de stora grönområdena. 5
Tätare Stockholm Uppdrag av Regionplanekontoret Sammanfattning FLER DRIVKRAFTER Bristande serviceunderlag Social och rumslig segregation Minska bilberoendet Perifera lägen har blivit centrala Efterfrågan på urbana livsstilar Tjänstekonomi söker stadsmiljö FÄRRE BEGRÄNSNINGAR Industrimark blir tillgänglig Lokal opinion förändras Naturmiljöskyddet förändras Befintlig infrastruktur återanvänds Modernismens gleshet omvärderas Nya byggtekniker utvecklas 12 6
Hur stadsbyggande skapar förtätningspotential Enligt rapporten Tätare Stockholm (RKT 2009) JAKOBSBERG BARKARBY EXEMPLET JAKOBSBERG 7
JAKOBSBERG BARKARBY BARKARBY EXEMPLET JAKOBSBERG NULÄGE (24 000 inv) 8
KOMPLETTERA + 6 600 inv FÖRVANDLA + 20 000 inv 9
NULÄGE (24 000 inv) KOMPLETTERA + 6 600 inv 10
FÖRVANDLA + 20 000 inv Handen idag Gullmarsplan 2030 Handen 2030 11
Gullmarsplan idag Gullmarsplan 2030 Konsekvensanalys: Täthet NULÄGE KOMPLETTERA FÖRVANDLA 12
Med en utbyggnadstakt på 300 lgh/år blir Komplettera = 10 år = fullbyggt 2020 Förvandla = 30 år = fullbyggt 2040 UTBYGGNADSHORIZONT Konsekvensanalys: Andel grönyta NULÄGE KOMPLETTERA FÖRVANDLA 13
Konsekvensanalys: Tillgänglighet till stadsrum NULÄGE / KOMPLETTERA / EXPLOATERA FÖRVANDLA +20 000 inv 18 000 inv Förvandla Jakobsberg vs. Barkarbystaden 14
Förvandla Jakobsberg = 44 000 inv Karlstad Sundsvall Östersund Barkarbystaden = 18 000 inv Enköping Härnösand Märsta Bildkälla Wikipedia NULÄGE HANINGE CENTRUM 15
NULÄGE HANINGE C (16 000 inv) = NULÄGE KOMPLETTERA KOMPLETTERA INZOOM BEBYGGELSETYPOLOGI 16
= NULÄGE KOMPLETTERA KOMPLETTERA INZOOM BEBYGGELSETYPOLOGI KOMPLETTERA HANINGE C (+ 7 000 inv) 17
FÖRVANDLA HANINGE C STADSRUMSSTRATEGI HUVUDGATUNÄT FÖRVANDLA HANINGE C STADSRUMSSTRATEGI +LOKALGATUNÄT 18
FÖRVANDLA HANINGE C STADSRUMSSTRATEGI +PARKSTRUKTUR FÖRVANDLA HANINGE C STADSRUMSSTRATEGI +NATUROMRÅDEN 19
???? NULÄGE FÖRVANDLA FÖRVANDLA INZOOM BEBYGGELSETYPOLOGI???? NULÄGE FÖRVANDLA FÖRVANDLA INZOOM BEBYGGELSETYPOLOGI 20
FÖRVANDLA HANINGE C (+ 20 000 inv) 2. Nynäsvägen 1. Eskilsvägen 3. Sleipnervägen 21
NULÄGE ESKILSVÄGEN KOMPLETTERA ESKILSVÄGEN 22
FÖRVANDLA ESKILSVÄGEN NULÄGE SLEIPNERVÄGEN 23
KOMPLETTERA SLEIPNERVÄGEN FÖRVANDLA SLEIPNERVÄGEN 24
NULÄGE NYNÄSVÄGEN KOMPLETTERA NYNÄSVÄGEN 25
FÖRVANDLA NYNÄSVÄGEN NULÄGE KOMPLETTERA FÖRVANDLA TÄTHET (EXPLOATERINGSTAL) 26
BTA 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Nuläge Komplettera Förvandla TÄTHET (BTA) VEGA + 10000 inv FÖRVANDLA HANINGE + 20 000 inv 27
VEGASTADEN = 5 000 inv FÖRVANDLA HANINGE = HANINGE + 4 VEGASTADEN = 36 000 inv NULÄGE / KOMPLETTERA FÖRVANDLA GATUINTEGRATION 28
NULÄGE KOMPLETTERA FÖRVANDLA GÅNGAVSTÅND GRÖNOMRÅDE Märsta Port pågående planarbete 2010 29
Götgatan idag 30
Götgatan idag Götgatan som förortsgata 31
Värdering av stadskvalitet på uppdrag av Stadsledningskontoret och Regionplanekontoret Värdering av stadskvalitet Stadsbyggnadsanalys Regressionsanalys Stadsbygd 32
Modellen förklarar över 90% av prisvariationen mellan områden Närhet till City Kvartersform Tillgång till gång-gatunät 90% PRIS Tillgång till park De åtta stadskvaliteterna 1. NÄRHET TILL CITY Resultatet bekräftar storstadens monocentrism och Centralstationens dragningskraft. 66 33
De åtta stadskvaliteterna 2. NÄRHET TILL SPÅRSTATION Resultaten bekräftar spårstationers starka dragningskraft för stabil regional tillgänglighet. 67 De åtta stadskvaliteterna 3. TILLGÅNG TILL GÅNG- OCH GATUNÄTET Resultaten bekräftar vikten av ett väl sammankopplat nät för gående på stadsdelsnivå, dvs att det finns långa gator, med många tvärgator. 68 34
De åtta stadskvaliteterna 4. TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER Resultaten bekräftar den täta blandstadens och stadsgatans attraktivitet, även värdet av verksamheter i gatuplan. 69 De åtta stadskvaliteterna 5. TILLGÅNG TILL PARK Resultaten bekräftar vikten av kvalitativa grönområden. Stora parker, som får stort genomslag, har ofta en mångfald av både lek, sport och rofyllda naturmiljöer. 70 35
De åtta stadskvaliteterna 6. NÄRHET TILL VATTEN Resultaten bekräftar betydelsen av sjöutsikt och närheten till offentlig strand och kaj vid större vattenområden. 71 De åtta stadskvaliteterna 7. KVARTERSFORM Resultaten bekräftar betydelsen av bebyggelsens och i synnerhet kvarterets utformning. Det slutna kvarteret med utåtvända entréer visar på större attraktivitet, sannolikt för att det skapar gårds- och stadsrumskvaliteter samtidigt. 72 36
De åtta stadskvaliteterna 8. SOCIOEKONOMISKT INDEX Resultaten bekräftar betydelsen av den sociala sammansättningen vem som bor i ett område. Det som får genomslag är inkomst och utbildning, vilket ju är en högst begränsad beskrivning av en befolkningssammansättning. 73 RUM SKALA Region Kommun Närhet till City Närhet till vatten Närhet till spårstation Stadsdel Grannskap Kvarter Tillgång till park Fastighet Byggnad Tillgång till gång- och gatunätet Lokal Lägenhet Tillgång till urbana verksamheter Kvartersform Få / Små / Snabba aktörer Många / Stora / Långsamma aktörer TID SKALA 37
Täthet Grönhet Täthet Kompakt stad Grönhet 38
Täthet Attraherar företag Blandstad Attraherar boende Grönhet Sabbatsberg och Nya Vasaparken Södermalm och Nya Fatbursparken Lindhagen och Nya Kristinebergsparken Nya Årstafältet STADSUTVECKLING PÅGÅR 39
Stockholm ska bli världsledande i parkplanering. Regina Kevius Stadsbyggnadsborgarråd 40
Tack! www.spacescape.se alexander.stahle@spacescape.se 41