09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor

Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) LANDSTINGSSTYRELSEN 2014-01-28 LK/132275 Plats Landstingshuset, Karlstad 09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Föredragningar - Verksamhetsläget Sjukhuset Torsby Sjukhuschef Karin Lundin - Landstingets uppdrag i asylfrågor Enhetschef Lars Högblom - Ekonomi Ekonomichef Ingrid Magnusson - Information om kliniskt träningscentrum, KTC Divisionschef Tobias Kjellberg - Väntetider inom cancervården Landstingsdirektör Gunilla Andersson, divisionschef Tobias Kjellberg Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering Förslag till justerare: Ulric Andersson (Christina Wahrolin) ÄRENDEN 1 10 1. LK/130562 Utvecklat uppdrag för ambulanssjukvården i Värmland 2. LK/130742 Definition och utveckling av första linjeverksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk 3. LK/130950 Fastställande av plan för uppföljning av Landstingsplan 2014 4. LK/121874 Nationell flygambulanstjänst - Samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Västerbottens läns landsting

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-01-28 LK/132275 2 (2) 5. Investeringar 2014 LK/140115 6. LK/132279 Förändring av hyresavtal avseende lokaler för tandvårdsverksamhet på fastigheten Karlsvik 4, Karlstad 7. LK/140061 Medborgardialog 2014 -ärendet utgår och återkommer till LS den 18-19 februari 8. LK/132089 m.fl. Ärenden för kännedom Ärenden till landstingsfullmäktige 9. LK/131890 Arkivreglemente för landstinget i Värmland Tilläggsärende till landstingsstyrelsen 10. LK/140056 Inrättande av psykologprogram vid Karlstads Universitet

Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Ambulanssjukvården Torbjörn Nyvall 2014-01-28 LK/130562 Utvecklat uppdrag för ambulanssjukvården i Värmland Landstingsstyrelsen beslutade 130513 att uppdra åt landstingsdirektören att utveckla den nära vården i Värmland genom fördjupat samarbete mellan ambulanssjukvård, vårdcentral och kommunens vård och omsorg. Detta uppdrag har vidarebefordrats till ambulanssjukvården i Värmland../. En detaljerad beskrivning av projektet framgår av bilagda ärendebeskrivning. Ledningen för ambulanssjukvården har gjort bedömningen att det finns såväl behov av som möjligheter till utveckling av ambulanssjukvården på flera olika sätt inom Värmland. Landstinget i Värmland har ett uppdrag och ett ansvar att tillhandahålla hälso- och sjukvård för länets invånare. Inom den verksamheten ska bedrivas såväl akutsjukvård med hög akut medicinsk beredskap som möjlighet till utredning och behandling av mer kroniska tillstånd. Dessutom ska allt bedrivas med hög kvalitet, med patienten i fokus och i syfte att hitta rätt vårdnivå/insats för varje patient så tidigt som möjligt i vårdkedjan. Under hösten 2013 påbörjades därför ett arbete i Torsby kommun med att ta fram ett arbetssätt där ambulanspersonalen i större utsträckning än tidigare samarbetar med såväl primärvård som kommunen, enligt bifogad ärendebeskrivning. Målet är att denna samverkansmodell ska införas i hela länet, när pilotverksamheten i Torsby är väl fungerande. Ambulanssjukvården i Värmland har ambitionen att vara en stark resurs i landstingets strävan att öka kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Med samma patient- och kvalitetsfokus som i arbetet inom Torsby kommun vill vi på försök införa en bedömningsresurs, till att börja med i Karlstad kommun, enligt modellen i bifogad ärendebeskrivning. Detta kommer att ge medborgarna en utökad service när det gäller omhändertagande vid akuta sjukdomstillstånd, samtidigt som det gagnar många aktörer inom sjukvården och möjliggör en ännu bättre och mer träffsäker bedömning av patienter som kontaktar 1177/SOS Alarm AB. I stället för att fokusera på vems ansvar det är att möta patienternas/medborgarnas behov vill vi gå i täten för en mer patientnära och patientfokuserad sjukvård, där ambulanssjukvården utgör första steget i en sjukvårdskedja med ännu högre kvalitet.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-01-28 LK/130562 2 (2) Förslag till beslut att godkänna bifogad planering för utvecklat uppdrag för ambulanssjukvården i Värmland. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Henrik Svensson Divisionschef medicinska specialiteter

Ärendebeskrivning 1 (6) Landstingsstyrelsen Ambulanssjukvården Torbjörn Nyvall Charlotta Nelsson 2014-01-28 LK/130562 Utvecklat uppdrag för ambulanssjukvården i Värmland Landstingsstyrelsen beslutade i maj 2013 att uppdra åt landstingsdirektören att utveckla den nära vården i Värmland genom fördjupat samarbete mellan ambulanssjukvård, vårdcentral och kommunens vård och omsorg. Detta uppdrag har vidarebefordrats till ambulanssjukvården i Värmland. Bakgrund I dagsläget utlarmas ambulans även till patienter som kanske har bättre nytta av besök i hemmet, kontakt med vårdcentralen, ökad insats av kommunal hemsjukvård etc. Många gånger förväntar sig såväl patienter som anhöriga att ambulanspersonalens arbete är att transportera in patienten till närmaste akutmottagning för omhändertagande, trots att detta inte alla gånger är rätt vård för just den patienten. Det finns många exempel på att ambulanspersonalen ser att aktuell patient skulle ha större nytta av en annan sjukvårdkontakt eller omhändertagande men då organisation saknas för andra rutiner resulterar det ofta i en transport till akutmottagningen trots allt. Eftersom det av olika anledningar diskuterats hur ambulanssjukvården ska se ut och fördelas i norra Värmland kändes det naturligt att börja utvecklingsarbetet i den regionen. Vid ett första upptaktsmöte 130913 beslutades om att bilda en lokal arbetsgrupp i norr = Torsby kommun, vilket blir pilotverksamhet för hela länet. Målet med arbetsgruppens arbete är Att hitta arbetsformer och rutiner där ambulanspersonalen ges fler möjligheter än i dagsläget till omhändertagande av patient än att köra till akutmottagningen alt lämna hemma utan vidare tillsyn/vård. Att skapa större trygghet i befolkningen i området när det gäller (akut) sjukvård Att öka förståelse och samarbete mellan ambulansverksamheten, primärvården, slutenvården och kommunen. Att ta fram en modell för samarbete mellan berörda parter i Torsby kommun, som sedan kan användas i hela Värmland Att säkerställa att ändrat arbetssätt är medicinskt förankrat och känns tryggt för såväl patienter/medborgare som personal. Att se över möjligheterna till teknikstöd för nya arbetssätt

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-01-28 2 (6) En viktig framgångsfaktor i förändringsarbete är att få med många olika aktörer i arbetet från början. Samtalet mellan olika verksamheter kan redan vid mötesbordet lösa problem och med närvaro av personer med såväl kunskap om organisation och arbete som mandat att fatta beslut nås konkreta resultat på ett smidigt sätt. Av den anledningen beslutades att arbetsgruppen skulle ha deltagare från ambulansens ledningsgrupp, verksamhetsutvecklare inom Landstinget centralt, representanter från ambulanssjukvården i Torsby kommun, primärvården, kommunen och slutenvården/akutmottagningen i Torsby. Viktigt är också att förankra tankarna hos medborgarna, varför planer finns att inkludera dem framöver. Vid arbetsgruppens första möte 131022 drog man upp riktlinjer för det fortsatta arbetet. Efter att ha tittat på olika arbetssätt och nya modeller runt om i landet samt diskuterat olika idéer, vad som kan vara tillämpligt i Värmland, vilka behov som finns och vad som är genomförbart respektive önskvärt framöver, beslöts följande: Att börja med en samarbetsmodell där ambulanssjukvården har tillgång till 2 akuttider på vårdcentral följande dag (Torsby respektive Likenäs VC) att boka direkt i samband med besök hos patient. Önskvärt på sikt med IT-lösning där ambulanspersonalen kan boka via webben = ingen risk för dubbelbokning (exempelvis när/om kommunens personal skulle kunna utnyttja samma tjänst). För att vi ska prata samma språk ska vårdcentralens och kommunens personal få en introduktion till RETTS (triageringsverktyg) av ambulanssjuksköterska på Torsby station. Inventering på akutmottagningen i Torsby hur många av patienterna en vanlig månad som bättre hade blivit hjälpta av ett besök på vårdcentralen alternativt annan vårdinsats. Ett annat sätt att ge SOS Alarm AB bättre beslutsstöd och ännu bättre kunna medverka till patientens bästa väg genom vården är införandet av någon form av single responder. Detta innebär en ensam person som åker ut och gör en första bedömning/akut insats hos patienten och därefter beslutar om vidare handläggning. På flera håll i landet har man provat detta arbetssätt med mycket gott resultat. Därför planeras införande av Prehospital BedömningsResurs (nedan kallad PBR) i första hand inom Karlstad kommun. Denna resurs kommer att utgöras av en erfaren ambulanssjuksköterska, med personbil som transportsätt. Bilen kommer att vara utrustad med mycket av det som finns i dagens ambulanser samt enklare provtagningsutrustning, dock utan att ha möjlighet att transportera patienter. Tanken är att SOS Alarm AB kan larma ut PBR till de patienter där tillgänglig information inte är tillräcklig för att kunna bedöma patientens vårdbehov. Sjuksköterskan kan då göra en bedömning på plats och har sen möjlighet att planera vidare handläggning, där alternativen kan vara allt från ambulanstransport till akutmottagning till egen transport till vårdcentral, vård i hemmet, kontakt med kommunens hemsjukvård, kontakt med vårdcentralen, hembesök av distriktssköterska mm. Till sin hjälp ska PBRs personal ha ett lättillgängligt läkarstöd (via telefon), kontaktnummer till personer inom såväl slutenvården

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-01-28 3 (6) som primärvården och kommunen samt provtagningsutrustning för att kunna diagnosticera vissa specifika tillstånd. Vid planeringen av PBR kommer vi att ha nära kontakt med ambulanssjukvården i Göteborg, där man infört en bedömningsbil enligt modellen ovan juni 2013. Deras resultat efter första månadernas verksamhet pekar mot ett minskat behov av ambulanstransporter för oklara prio 2 och 3 med över 75 %. Dessutom har man utvecklat samarbetet med 1177/SOS Alarm AB, sett en ökad tillfredsställelse hos tjänstgörande personal men ffa en mycket stor patientnöjdhet då man skapat ett helhetskoncept kring patienten. I tilllägg till erfarenheterna från Göteborg har vi möjlighet att ta tillvara kunskaper från ett pågående examensarbete på Karlstads Universitet. I denna uppsats man ämnar studera sjuksköterskans roll i en "bedömningsbil", vilka kompetenskrav ställs, vad innebär utökad prehospital bedömning etc. Denna kunskap kommer att bli värdefull i arbetet med PBR. Överväganden Den ovan nämnda bedömningsresursen kan ses som en förlängning av såväl SOS Alarm AB som 1177, varav följer att initiativet till förbättrat omhändertagande och medicinsk rådgivning skulle rymmas inom deras ansvarsområde. Vi har valt att se det i ett större perspektiv. Landstinget i Värmland har ett uppdrag och ett ansvar att tillhandahålla hälso- och sjukvård för länets innevånare. Inom den verksamheten ska bedrivas såväl akutsjukvård med hög akut medicinsk beredskap som möjlighet till utredning och behandling av mer kroniska tillstånd. Dessutom ska allt bedrivas med hög kvalitet, med patienten i fokus och i syfte att hitta rätt vårdnivå/insats för varje patient så tidigt som möjligt i vårdkedjan. Med detta för ögonen och med ambitionen att vara en stark resurs i landstingets strävan att öka kvaliteten på hälso- och sjukvården vill ambulanssjukvården i Värmland på försök införa en bedömningsresurs, i första hand inom Karlstad kommun, enligt modellen ovan. Detta kommer att gagna många aktörer inom sjukvården, möjliggöra en ännu bättre och mer träffsäker bedömning av patienter som kontaktar 1177/SOS Alarm AB samt ge medborgarna i kommunen en utökad service när det gäller omhändertagande vid akuta sjukdomstillstånd. Om försöket faller väl ut kan en utökning till andra delar av Värmland bli aktuell. I stället för att fokusera på vems ansvar det är att möta patienternas/medborgarnas behov vill vi gå i täten för en mer patientnära och patientfokuserad sjukvård, där ambulanssjukvården är första steget i sjukvårdskedjan. Ambulanssjukvården är första sjukvårdande enhet utanför sjukvårdsinrättningar. I takt med ökade möjligheter för såväl bedömning som behandling av patienter på plats ökar kraven på ny organisation, nyare utrustning och nya samverkansmodeller. Att ge patienten rätt vård på rätt plats i rätt tid och på rätt sätt kräver en ständig utveckling av verksamheten. Att inte ta till sig nya medicinska rön eller införa nya säkerställda metoder innebär i praktiken en tillbakagång och att värmlänningarna på sikt får en sämre vård än andra svenskar. Initiala ökade kostnader motiveras väl av såväl ökad patientsäkerhet som besparingar på sikt då vård och vårdplatser kan utnyttjas av rätt pa-

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-01-28 4 (6) tienter, medan andra får tillgång till den vård som motsvarar just deras behov. Genom involvering av Experio Lab och tillgång till deras nätverk och resurser kan patienterna involveras aktivt i utvecklandet av nya arbetssätt som möjliggör Patientens Bästa Väg genom Vården. Nyttobeskrivning och ekonomi Vid skapande av akuttider på vårdcentral bokningsbara för ambulanspersonalen utgår vi från det faktum att många patienter inte är betjänta av att behöva vänta många timmar på en överbelastad akutmottagning för att få ett omhändertagande som inte kräver slutenvårdsresurser. Att i stället skapa en möjlighet för patienten att träffa primärvårdsläkare inom ett dygn kommer att vara av stort värde för patient och anhöriga, som slipper riskera lång väntetid på akutmottagningen. I och med att patienten i stället omhändertas på ordinarie vårdcentral finns det god chans att personalen träffat patienten tidigare och man kan enklare göra en planering av fortsatt vårdkontakt. Eftersom det blir en planerad vårdkontakt ökar möjligheten för anhöriga att kunna vara med, hjälpa patienten med transport etc. vid behov. För akutmottagningen innebär det en avlastning i och med att patienterna som inte är i primärt behov av akutmedicinskt omhändertagande tas om hand på rätt vårdinstans i stället för att stjäla resurser från andra patienter. Detta skapar en bättre arbetsmiljö för personalen på akutmottagningen och ett snabbare omhändertagande för övriga akut sjuka patienter. För ambulanspersonalen innebär det att deras yrkesmässiga kompetens tas tillvara i och med att de får möjligheten att erbjuda patienten tid på vårdcentralen i de fall de gör en medicinsk bedömning att detta gagnar patienten allra bäst. Ekonomiskt sparas resurser på akutmottagningen när patienter som inte behöver omhändertas där i stället direkt hänvisas till rätt vårdnivå. På vårdcentralen tas 2 akuttider i anspråk varje dag men dessa tider kan utnyttjas till andra akut sjuka patienter om de inte har bokats av ambulanspersonalen. För ambulanssjukvården innebär en minskad transport av patienter till akutmottagningen att ambulansen snabbare blir ledig för nytt uppdrag, vilket sparar resurser. När det gäller projektering och införandet av PBR kommer det att innebära en avsevärd förbättrad möjlighet att bedöma patienter med oklara symtom eller där informationen är otillräcklig vid första kontakten via telefon till SOS Alarm AB/1177. Bedömning på plats av erfaren ambulanssjuksköterska kommer göra det medicinska omhändertagandet betydligt säkrare och ge möjlighet för såväl vård på plats som hänvisande till rätt vårdnivå. Patienten slipper transporteras i de fall man kan åtgärda problemet hemma alternativt få besök av vårdpersonal i hemmet. I andra fall kan en planerad tid på mottagning ge patient och anhöriga chans att få bedömning och vård under lugnare förhållanden jämfört med transport till akutmottagning. I och med att många patienter slipper ambulanstransport frigörs ambulansresurser för övriga medborgare. På akutmottagningen kommer belastningen att minska enligt ovan ( Torsbymodellen ).

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-01-28 5 (6) Tidigt i arbetet kommer SOS Alarm AB att delta i diskussionerna för att säkerställa att de, i egenskap av första bedömningsinstans i sjukvårdskedjan, får möjlighet att påverka utvecklandet av nya arbetssätt och modeller. Det som krävs för att utveckla ambulansens uppdrag enligt ovan är en väl underbyggd modell inklusive utvecklat samarbete med olika vårdgivare och aktörer inom hälso- och sjukvården samt inhämtande av kunskap och erfarenheter inom övriga landet. Som underlag för utvärdering efter införd ny modell krävs noggranna studier av hur det ser ut i dagsläget. Kartläggning av antal patienter som har behov av annan vårdinsats än besök på akutmottagningen, antal patienter med oklara symtom/oklart behov av akutvård, grad av belastning på akutmottagningarna, behov av ambulanstransporter mm måste göras. Det krävs också ett utökat samarbete inklusive möten och diskussioner med primärvård, kommun, SOS Alarm AB, 1177 och akutmottagning. Framtagande av organisation som säkerställer det bakre medicinska stödet till såväl ambulanspersonal som PBR är också av största vikt. Helikopterläkaren kommer att bli en naturlig del av det medicinska stödet. Dessutom förordas införandet av ökat teknikstöd, exempelvis i form av bärbar läsplatta, för att säkerställa högsta medicinska säkerhet på plats hos patienten. Med tillgång till samtliga vårdrutiner och dokument på plats hos patienten garanteras att ambulanspersonalen kan göra sina bedömningar på rätt medicinska grunder. Nya rutiner och läkemedel finns alltid tillgängliga för den enskilde medarbetaren ute på uppdrag, vilket är en förutsättning för en patientsäker vård. Vartefter ambulansverksamhetens uppdrag utvecklas från att i de flesta fall innebära transport av patienten till annan vårdinrättning till en kvalificerad bedömning och handläggning och vård av patienten i hemmet ökar kraven på specialistutbildad personal med säkra metoder att värdera patientens sjukdom och tillstånd. Internationellt finns flera arbetsmodeller för att garantera en standardiserad och säker bedömning av varje patient. I Sverige används modellen AMLS (Advanced Medical Life Support) på många håll och det planeras införande även i Värmland. Detta standardiserade omhänderatagande av den akut sjuka patienten bör även införas på länets akutmottagningar. Projektering för detta pågår, med stöd av kursansvariga i Dalarna. I nuläget planeras för att utbilda instruktörer och därefter organisera kurser för samtlig personal i Värmland. Detta beräknas vara klart 2016 och kräver ökade personalresurser i samband med införandet. Denna kostnad innebär dock en höjning av den medicinska säkerheten prehospitalt vilket tillsammans med nya samverkansmodeller med primärvård, kommun och larmcentral, utökat samarbete med akutmottagningarna, införandet av PBR, etablering av intensivvårdteam med tillgång till helikopter mm kommer att ge värmlänningarna ett ännu bättre och mer avancerat akut omhändertagande, såväl i glesbygd som i tätorter.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-01-28 6 (6) Laglighetsbedömning Absolut nödvändigt och viktigt är att ambulanspersonalen har tydliga direktiv och lättillgängligt beslutsstöd för att kunna göra en adekvat medicinsk bedömning. Detta säkerställs genom medicinskt förankrade vårdrutiner samt tillgång till läkarstöd på distans. En teknisk lösning där man på plats kommer åt samtliga aktuella dokument, telefonnummer, vårdrutiner etc. är nödvändigt för säkerställande av patientsäkerheten. Detta kan lösas genom bärbar utrustning med tillgång till såväl vårdrutiner som journalanteckningar och annat av medicinskt värde. Införande av AMLS ger ett standardiserat sätt att bedöma varje patient på plats, vilket ökar patientsäkerheten. Barnperspektiv I första hand kommer den nya rutinen att gälla för äldre patienter utan behov av akut medicinskt omhändertagande på sjukhus. Arbetsmiljö PBR kommer att innebära ensamarbete. Därför är det bakre medicinska stödet i form av nära kontakt med läkarresurs en förutsättning och stort fokus kommer att läggas på att organisera det på ett såväl patientsäkert som arbetsmiljömässigt optimalt sätt. Där kommer helikopterläkaren att spela en viktig roll. Fortbildning/utbildning kommer att prioriteras för samtlig personal kommande år, med extra resurser lagda på de som kommer att tjänstgöra inom PBR. Noggrann uppföljning av verksamheten, både på kort och på lång sikt, kommer att göras. Jämställdhet Ovan redogjorda arbetssätt innebär ingen risk för särbehandling eller åsidosättande av jämställdhetskraven. Fackligt samråd Framtagande av rutiner kommer att ske i samråd med berörda fackliga organisationer och förhandlas i förekommande fall enligt rådande rutiner och samverkansavtal. Medborgardialog I arbetet i Torsby kommun planeras för möte under våren 2014 med representanter för medborgarna i kommunen, i syfte att såväl informera som inhämta synpunkter. Uppföljning Samtliga nya arbetssätt kommer att noggrant följas upp, ur såväl medicinska som patientsäkerhet- och arbetsmiljöaspekter. Kartläggning av belastning på akutmottagningarna, andelen patienter som bedöms kunna vårdas hemma respektive vara i behov av kontakt med kommun, vårdcentral eller akutmottagning, andel patienter som SOS Alarm AB har svårt att bedöma via telefon mm kommer att följas upp före respektive 3 månader och 1 år efter införandet av nya arbetsmodeller.

Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Division psykiatri Karin Kilman 2014-01-28 LK/130742./. Rapport bifogas. Definition och utveckling av första linjeverksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk Kommunerna Kil, Forshaga, Hammarö och Karlstad tillsammans med division allmän medicin och division psykiatri har påbörjat ett arbete för att utveckla en första linjeverksamhet. Alla ser ett behov av att samarbeta i utformandet av en sådan verksamhet. Den första linje som initialt planeras gäller Karlstad, Kil, Forshaga och Hammarö och ska möta barn och unga i åldrarna 6-24 år med lindrig/måttlig psykisk ohälsa samt risk-/missbruk. Första linjen bör kunna identifiera alla typer av problem, behandla det som är av lindrigare och måttligare art samt avgöra vad som behöver remitteras vidare. Detta kräver medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. För att lyckas med det behöver första linjen vara tillgänglig, heltäckande och högkvalitativ. Målet med första linjen är att minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. Styrgrupp och arbetsgrupp är utsedd. I styrgruppen ingår socialchefer och skolchefer från de fyra kommunerna, polischef samt divisionschef från allmänmedicin och psykiatri. I arbetsgruppen är elev-hälsa, socialtjänst, polis, allmänmedicin och psykiatri är representerad. Utifrån jämförelser med förstalinjeverksamheter i landet, kommer vi med vårt befolkningsunderlag behöva ca 8 heltidstjänster plus en administratör. Verksamheten planerar att starta i april 2014. En lokal som uppfyller de behov som vi har identifierat finns tillgänglig för uthyrning på Drottninggatan i centrala Karlstad. Uppstartad verksamhet ska efter sex månader respektive ett år utvärderas utifrån tillgänglighet, täckning och kvalitet. En liknande process som den som är påbörjad i centrala Värmland ska genomföras i resterande länet. Utifrån PSynk och VISITs erfarenheter bör vi skyndsamt bygga upp en bra första linjeverksamhet över hela Värmland. Första linjen ska utgå från barnets bästa och sätta barnet i centrum, där landstinget arbetar tillsammans med kommunerna socialtjänst, skola/elevhälsa. Den ska hjälpa barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och kan därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik. Förslag till beslut att godkänna delrapporten och att fortsätta enligt plan.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-01-28 LK/130742. 2 (2) Gunilla Andersson Landstingsdirektör Karin Haster Chef division psykiatri

Delrapport för utveckling av första linjeverksamhet för barn och unga 6-24 år med psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk 2014-01-08

Innehåll Bakgrund 2 Definition första linjen 2 Första linjens aktörer 3 Hur ser det ut i Värmland idag? 3 Verksamheter inom Landstinget 4 Verksamheter inom kommunen 4 Statlig verksamhet 5 Pågående samverkan mellan huvudmännen 5 Första linjen i Värmland 6 Vart vill vi nå? 6 Vad karaktäriserar en bra första linje? 6 Vilka typmodeller finns? 7 Effektmål 7 Processmål 7 Målgrupp 7 Problematik samt behandlingskompetens 8 Utvärdering och uppföljning 8 Barnperspektiv 8 Centrala Värmland 9 Behandlingsinsatser 10 Lokalbehov 10 Övriga Värmland 10 Konklusion 11 Referenser 11 1

Bakgrund Värmland behöver bli bättre på att sätta barn och ungas psykiska hälsa i centrum. Det har bland annat visat sig i KPMG s 1 revisionsrapport av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Där påpekas att det saknas en ändamålsenlig, strukturerad samverkan mellan huvudmännen för barn och unga med lindrig psykisk ohälsa. Detta har även lyfts under arbetet med Nya perspektiv inom Region Värmland. På seminarie 8, 2013, tydliggjordes de socioekonomiska vinsterna med att göra tidiga, långsiktiga och samordnade insatser (länk t seminarierapporten). Det är de olika vårdgivarnas ansvar att var för sig och tillsammans ta ansvar för att hela vårdkedjan fungerar och att inga vårdnivåer fattas. Det finns i praktiken ingen vårdnivå som ansvarar för de primära behandlingsinsatserna till barn och unga med lindrig psykisk ohälsa. Sammantaget innebär detta ett brott i vårdkedjan vilket enligt Socialstyrelsen måste elimineras för att utsatta barn och unga ska få sina behov tillgodosedda. (Socialstyrelsen, 2010) KPMG anser vidare att det är väsentligt för att arbetet kring första linjen ska bli framgångsrikt att respektive huvudman, inledningsvis, förhåller sig till och definierar sin egen roll utifrån sitt grunduppdrag och de tre nivåerna i insatspyramiden (se bild 1) för barn och unga med psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. De anser även att arbetet bör påskyndas samt att gemensamma styrdokument avseende samverkan bör ses över för att nå bättre förankring, delaktighet och överensstämmelse med andra styrdokument. Definition första linjen Specialistnivå Allvarlig psykisk ohälsa Första linjen Lindrig/måttlig psykisk ohälsa Ökad risk för psykisk ohälsa Generella insatser för alla barn och unga Förebyggande Bild 1. Beskrivning av tre olika preventionsnivåer. Källa: SKL Barn- och ungdomspsykiatrin ansvarar för den allvarliga psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. 2

Alla barn och ungdomar omfattas av generella och förebyggande insatser genom bla barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC), mödra- och barnhälsovård (MBHV), ungdomsmottagningen (UM), familjecentraler och elevhälsan. Första linjen ska vara den verksamhet man i första hand vänder sig till vid psykisk ohälsa. Det är den verksamhet som har i uppgift att först ta emot barn och ungdomar med psykisk ohälsa eller deras familjer oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. En väl utvecklad första linje hjälper barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och därmed förebygga utveckling av allvarligare problematik. Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra basala utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former av psykisk ohälsa och snabbt lotsa vidare till rätt instans. Första linjen ska bygga på ett helhetstänkande, med en förståelse för att psykisk ohälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituation påverkar varandra. Första linjens aktörer Både kommun och landsting kan vara huvudmän för verksamheter som utgör första linjen. Inom landstinget berörs följande aktörer av första linjen: barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC), mödra- och barnhälsovårdspsykologerna (MBHV-psykologerna), ungdomsmottagningen (UM), familjecentraler, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), barn- och ungdomshabiliteringen (BUH), barn- och ungdomsmedicin (BUM) samt vårdcentraler. Inom kommunen berörs följande aktörer av första linjen: förskola, barnhälsoteam, skola, elevhälsan, UM samt socialtjänst. Hur ser det ut i Värmland idag? Befolkningsunderlag för barn och unga 2012 Kommun 6-17 år 18-24 år Total Kil 1673 991 2664 Eda 1008 691 1699 Torsby 1397 1031 2428 Storfors 545 309 854 Hammarö 2346 1172 3518 Munkfors 411 343 754 Forshaga 1619 923 2542 Grums 1054 809 1863 Årjäng 1306 828 2147 Sunne 1685 1240 2925 Karlstad 10 080 10 242 20 322 Kristinehamn 2817 2088 4905 Filipstad 1253 974 2227 Hagfors 1377 936 2313 Arvika 3156 2266 5420 Säffle 1914 1364 3278 59 859 3

I dag finns ingen första linje som täcker hela Värmland och variationen är stor i vilken utstäckning och hur barn och unga får hjälp vid psykisk ohälsa. Många faller mellan stolarna och får inte det stöd de har behov av. Det finns ett behov av utveckla en organiserad och systematiserad samverkansmodell mellan de aktörer som idag arbetar med barn och unga. Verksamheter inom Landstinget Allmänmedicin (huvudrubrik) - Mödrahälsovård: Mödravården tillhandahåller det tidiga föräldrastödet för att stärka föräldrars förmåga att möta det nyfödda och väntade barnet. - Barnhälsovård: Barnhälsovården arbetar för att främja barns hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrarna i sitt föräldraskap. Erbjuder, upp till att barnet fyllt 6 år, ett basprogram till familjer med rådgivning, stöd i föräldraskapet, utvecklingsuppföljning och hälsoövervakning. - Psykologmottagningen mot mödra- och barnhälsovård Psykologmottagningen för MBHV, tillhör basnivån och omfattar tiden från graviditet fram till man börjar förskoleklass. Förutom direkt stöd till föräldrar och barn arbetar de indirekt. Alla barnmorskor och BVC-sjuksköterskor i Värmland har konsultation med psykolog, på det sättet når man alla förskolebarn i länet. De arbetar också med utbildning och metodutveckling till ovan nämnda grupper - Föräldrastödsenheten: Föräldrastödsenheten arbetar med åldersgruppen 0-10 år. Man erbjuder en kontakt där föräldrar upplever/uppfattar svårigheter i samvaro/samspel med sitt barn. Man arbetar med video-feedback teknik. En riktad insats avseende samspel. - Allmänläkarmottagning Allmänläkarmottagningarna skall vara ett naturligt förstahandsval för invånare med behov av hälso- och sjukvård. Vårdcentralen skall verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen genom ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt integrerat i all vård och behandling. Psykiatri - Barn- och ungdomspsykiatrin: Barn- och ungdomspsykiatrin har som uppdrag att möta barn och ungdomar 0-18 år i behov av specialiserad eller högspecialiserad psykiatrisk vård. Inom landstinget hänvisas barn mellan 6-12 år med lindrig/måttlig psykisk ohälsa till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Detta bidrar till en besvärande kösituation. - Vuxenpsykiatrin Vuxenpsykiatrin har som uppdrag att ge specialiserad psykiatrisk vård till personer över 18 år. Barn- och ungdomshabilitering: Barn- och ungdomshabiliteringens uppdrag är att erbjuda habilitering till barn med medfödd eller tidiga förvärravad funktionsnedsättning. Verksamheter inom kommunen Förskola och skola: 4

Förskolan och skolan ska skapa optimala förutsättningar för barn och ungdomars utveckling och lärande. Elevhälsa För skolelever finns elevhälsan med uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Många barn och unga söker spontant upp elevhälsan utifrån egna frågeställningar och behov. De erbjuds också regelbundna lagstadgade hälsobesök i olika åldrar. Socialtjänst Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden. Socialtjänsten ska dels arbeta uppsökande och förebyggande, och dels utreda barns behov av skydd och stöd vid misstanke om att barnet far illa. Behovsanpassat föräldrastöd är en central roll i socialtjänstens insatser. Statlig verksamhet Polismyndigheten Polisen har sedan 2011 tillsatt en ungdomsgrupp som har arbetar för att identifiera och minska missbruket av droger bland ungdomar. Tillsättandet av polisens ungdomsgrupp har lett till att man har uppmärksammat ett stort problem kring ungdomar och brukandet av droger. Polisens ungdomsgrupp har sitt upptagningsområde i Grums, Säffle, Kil, Hammarö, Karlstad och Forshaga med ungdomar och unga vuxna upp till 25 år. Pågående samverkan mellan huvudmännen Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningarna består oftast av personal från både landsting och kommun. Målgruppen är från 13 år med varierande övre åldersgräns. Har som mål att stärka ungdomar i deras identitets- och personlighetsutveckling med inriktning främst på fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt ska genomsyra hela verksamheten. Ungdomsmottagningens grundprincip är att normalisera ungdomars frågor kring sexualitet och vara en frizon där de kan möta professionella vuxna med sina frågor. Barnhälsoteam: I barnhälsoteam samverkar förskolan, BVC och förebyggande socialtjänst med generella och förebyggande insatser för barn och föräldrar. Familjecentral En familjecentral är en samverkansarena som innehåller minst mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola och förebyggande socialtjänst. Visit I Hagfors påbörjades 2009 ett gemensamt arbete VISIT, mellan Landstinget och Hagfors kommun med förebyggande och tidiga insatser för barn, ungdomar, unga vuxna (0-25 år) samt deras familjer. Syftet är att skapa en effektiv och välfungerande första linje, råd, stöd och behandling för barn, unga och familjer utifrån samverkan mellan allmänmedicin, skola och socialtjänsten. Mottagningen arbetar med bedömning/behandling för lättare till medelsvår psykisk ohälsa. Tummen I oktober 2007 startade projekt Tummen, i samarbete mellan delar av Karlstads kommun och Landstinget i Värmland. Målgrupp är barn 1-6 år som riskerade att fara illa. Teamet erbjuder riktade förebyggande insatser. 5

Livbojen Livbojens syfte är ökad samverkan mellan landsting och kommuner i avseende att öka den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. Livbojen erbjuder kontinuerliga samverkansträffar för ett långsiktigt arbete och samverkansteam bildas med aktörer från BUP, elevhälsa och socialtjänst som har erfarenhet av barns behov, förmåga och utveckling. Samverkansavtal Socialförvaltningens individ- och familjeomsorg i Hammarö kommun samt familjeavdelningen vid arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun och BUP har lokala samverkansavtal. Exempel på andra samverkansavtal är; Överenskommelsen gällande Personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland, Samordnade individuella planer (SIP), Regionala samverkansrutin för familjehemsplacerade barns skolgång och hälsa. Läs vidare: http://nya-perspektiv.regionvarmland.se/nyaperspektiv/psykisk-halsa/psykisk-halsa Första linjen i Värmland Vart vill vi nå? Utifrån PSynk (http://www.skl.se/psynk) och VISITs (http://www.skl.se/psynk/modellomradesprojektet09-11/kontakt_modellomraden_1-14/varmland ) erfarenheter av arbete med första linjen bör det skyndsamt byggas upp lokala samverkansmodeller som utgår från barnets bästa där landsting och kommun samverkar. Syftet är att hjälpa barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik. Rapport för missbruksutredningen (S 2008:04) Ungdomar och missbruk lyfter fram att mycket talar för att regionala resurser bör användas mer i samverkan för unga/unga vuxna med psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk. Psykosocial och medicinsk kompetens måste finnas under samma tak för att denna grupp ska få en lämplig behandling. Den splittrade vårdkedjan som idag finns är inte bara problematisk utifrån ett medborgarperspektiv utan kan även riskera att kräva ökade ekonomiska resurser när det gäller sluten vård och i förlängningen tvångsvård. Första linjen bör kunna identifiera alla typer av problem, behandla det som är av lindrigare och måttligare art samt avgöra vad som behöver remitteras vidare. Detta kräver medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Genom en väl utvecklad första linje kan det säkerställas att så många som möjligt får tidig och högkvalitativ hjälp och därigenom förebyggs ökande problem, framtida lidande och samhällskostnader i form av psykiatrisk vård, kostnader för sjukskrivning samt i vissa fall brottslighet (SKL, 2012). Vad karaktäriserar en bra första linje? För att lyckas med det behöver första linjen vara tillgänglig, heltäckande och högkvalitativ. Tillgänglig - Lätt att hitta. Det ska vara tydligt vart man ska vända sig om man har problem - Nära. Den ska var flexibel och kunna möta barn i dess närmiljö, där barn och unga befinner sig och behöver den. - Möjlig att kontakta själv. Den bör vara möjlig för barn och unga att besöka själv utan förälder men den ska även kunna ge stöd åt barn och ungdomar tillsammans med sina föräldrar. - Främja integritet. Man ska kunna besöka första linjen utan risk för stigmatisering och med bibehållen integritet. 6

- Neutral. En bra första linjen har förmåga att möta barn och ungdomar oavsett kön, sexuell läggning, språk, etnisk tillhörighet, tro eller funktionsnedsättning. Heltäckande - Täcker alla åldrar. En bra första linje har en målgrupp från 0-20 år. - Hanterar all typ av psykisk ohälsa. En bra första linje kan möta alla typer av psykisk ohälsa oavsett psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Det första linjen inte själv kan behandla kan den identifiera och lotsa vidare. Högkvalitativ - Helhetstänkande kring psykisk hälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituationer. - Synkroniserad. Inom första linjen blir helheten större än delarna. En synkroniserad första linje ger insatser av högre kvalitet än om respektive verksamhet agerar separat och utan samverkan. - Förebyggande. Första linjen arbetar med tidiga insatser i ett tidigt skede. - Långsiktig. En bra första linje bör tillgodose de behov som finns hos vissa barn av ett kontinuerligt stöd under en längre period. - Lärande. Utvärderar sin verksamhet och sina resultat för att skapa förbättringar över tid. Vilka typmodeller finns? Det finns enligt SKL sex alternativ till organisation för att tillgodose ovanstående: Valet av organisationsmodeller kan komma att variera i länet utifrån lokala förutsättningar. - Integrerad verksamhet fler verksamheter samlas och integreras under samma tak för att tillsammans kunna erbjuda en lättillgänglig och enhetlig verksamhet för barn som mår dåligt - Primärvårdsmodell Primärvården ansvarar för första linjens omhändertagande av alla barn som mår dåligt. Elevhälsa och socialtjänst är inte integrerade, och tätt samarbete med dessa verksamheter är en viktig förutsättning. - Specialistvårdsmodell första linjen organiseras som en del av barn och ungdomspsykiatriska specialistverksamheten (BUP) och eventuellt habiliteringen för att utifrån existerande strukturer kunna erbjuda närhet till specialistkompetens. - Separata verksamheter med förstärkt vägvisarfunktion En funktion med tydlig information, etableras för att göra det lättare för barn och familjer att hitta rätt bland separata verksamheter. - Elevhälsobaserad modell Huvudansvaret för första linjen placeras inom elevhälsovården för att säkerställa närhet till barnets vardag och låga trösklar för att söka hjälp. Insatser från socialtjänst och primärvård kan i olika utsträckning integreras i elevhälsovårdens verksamhet. - Helhetsmodell Alla verksamheter med uppdrag inom barn och ungdomars hälsa samlas under samma tak för att tillsammans kunna erbjuda en lättillgänglig och heltäckande verksamhet för barn som mår dåligt och deras familjer. Effektmål Öka den psykiska hälsan hos barn och unga Processmål Förbättra tillgängligheten till en första linjes stöd vid psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk hos barn och ungdomar 6-24 år. Målgrupp Barn och unga (6-24 år) i Värmland med lindrig till måttlig psykisk ohälsa. 7

Problematik samt behandlingskompetens En kartläggning inom de aktuella kommunerna pågår men nationella erfarenheter visar att depression, ångest, kroppsliga symtom, utåtagerande beteende, skolproblem, riskbruk, kris samt relations- och familjeproblem är de mest vanliga anledningarna till att barn och unga söker upp första linjen. Utvärdering och uppföljning En nyuppstartad verksamhet ska efter sex månader respektive ett år utvärderas utifrån tillgänglighet, heltäckande och högkvalitativ. Utvärderades genom: - Jämförelse av indikatorer psykisk hälsa i ELSA läsåret 2010/2011, 2011/2012 och 2012/2013 samt 2013/2014. - Kartläggning av inkomna ärenden: o Åldergrupp o Kön o Kommuntillhörighet o Skoltillhörighet o Anledning till kontakt (som barnet, ungdomen, familjen eller de som remitterar uppger) o Hur initierades kontakten? o Hur fick barnet/ungdomen/familjen kännedom om verksamheten? o Hur snabbt efter kontakten fick patienten ett besök? o Vad fick den sökande för insatser? o Hur många barn remiterades vidare och vart? o Hur långvarig var kontakten på första linjen? o Hur nöjda var barnen, ungdomarna och föräldrarna? o Tidigare kontakt med andra instanser. T ex BUP, Socialtjänsten och Försäkringskassan o Vad tycker samverkansparter? o Antal mottagna barn o Antal avslutande ärenden o Antal besök - Utvärdering om personalens kompetens motsvarar barnen och ungdomarnas behov av insatser Barnperspektiv För att inhämta barn och ungas perspektiv på en första linjeverksamhet genomför vi fokusgrupper. Synpunkter som hittills har framförts är: Trygghet i kontakt med behandlare Kontinuitet Flera olika kontaktvägar t.ex. sms, mejl, skype, hemsida, planscher, telefon och personlig information på skolor Mysiga lokaler Bör inte vara lokaliserad på ett sjukhus eller skola då man är rädd för att andra ska se att man går dit. Det är viktigt att kunna ta kontakt utan att andra vet Öppet utöver vanlig kontorstid Personalen ska anpassa sig efter barnen och ungdomarnas behov och vara lugna, trygga, engagerade och förstående 8

Ett samarbete har inletts med Rädda barnen för att tillgodose barnrättsperspektivet. Vi har även beaktat barnperspektivet utifrån landstingets barnchecklista, se bifogat dokument. Centrala Värmland Kommunerna Kil, Forshaga, Hammarö och Karlstad tillsammans med division allmän medicin och division psykiatri har påbörjat ett arbete för att utveckla en första linjeverksamhet. Alla ser ett behov av att samarbeta i utformandet av en sådan verksamhet. Samarbetsavtal mellan parterna kommer att skrivas. Styrgrupp och arbetsgrupp för utvecklande av en första linje verksamhet i Karlstad, Kil, Forshaga och Hammarö utsågs den 3e oktober 2013. I styrgruppen ingår socialchefer och skolchefer från de fyra kommunerna, polischef samt divisionschef från allmänmedicin och psykiatri. Styrgruppen har beslutande mandat i utvecklingsarbetet. Kommun och landsting har utsett representanter till en arbetsgrupp där elevhälsa, socialtjänst, polis, allmänmedicin och psykiatri är representerad. Arbetsgruppens uppdrag är att utforma förslag och verkställa beslut. Sammankallande för styrgruppen och arbetsgruppen är Ulrika Gullberg och Karin Kilman från division psykiatri. Planering för verksamheten pågår men är fortfarande i en inledningsfas. Därmed kan nedanstående uppgifter komma att förändras något under arbetets gång. I dessa kommuner och i Landstinget pågår nu en noggrann inventering för att kartlägga redan befintliga verksamheter och deras beröringspunkter med första linjen. Inventeringen är viktigt för att skapa en tydlighet gällande uppdrag, men även för att uppmärksamma vilka verksamheter förstalinjen behöver utarbeta ett samarbete med och hur detta ska utformas. I områdena Karlstad, Kil, Hammarö och Forshaga finns idag ca 29 046 antal barn och unga i åldrarna 6-24 år. Utifrån jämförelser med första linjeverksamheter i landet, kommer vi med vårt befolkningsunderlag behöva ca 8 heltidstjänster plus minst en administratör för centrala Värmland. Personalen på första linjen bör ha en bred kompetens för att kunna behandla och identifiera olika typer av psykisk ohälsa. Exempelvis: 2 Psykologer med systemteoretisk och/eller KBT-kompetens och/eller föräldrautbildningskompetens 3,5 Socionomer med systemteoretisk och/eller KBT-kompetens och/eller föräldrautbildningskompetens 0,5 Läkare 1 Sjuksköterska 1 Arbetsterapeut/specialpedagog 1 Administratör Alla yrkesgrupper bör vara MI-utbildade. Beräknade lönekostnader för ovanstående personalbemanning uppgår till 5 145 000 kr/år. Ytterligare kostnader tillkommer för fortbildning, lokaler, transportmedel och inventarier. 9

Vi kan tydligt se ett behov av insatser från övriga professioner. Då dessa insatser enbart kan behövas deltid bör man diskutera vidare om en anställning inom första linjen är aktuell eller om behovet kan tillgodoses genom ett utvecklat samarbete med redan befintliga aktörer. Exempelvis: Sjukgymnast Dietist Drogterapeut Behandlingsinsatser Det är viktigt att man arbetar med evidensbaserade bedömningar vid en första kontakt så att barnet, ungdomen eller familjen får rätta insatser på rätt instans. Insatserna på första linjen ska bestå av korta och intensiva kontakter förslagsvis på max fem samtal per barn. Möjlighet till längre samtalskontakt ska finnas men ska motiveras väl. Lokalbehov Eftersom första linje verksamheten vänder sig till en bred målgrupp med olika typer av problematik har det ställt höga krav på en lämplig lokal. En lokal som uppfyller de behov som vi har identifierat finns tillgänglig för uthyrning på Drottninggatan i centrala Karlstad. Övriga Värmland En liknande process som den som är påbörjad i centrala Värmland ska genomföras i resterande länet. Utifrån PSynk och VISITs erfarenheter bör vi skyndsamt bygga upp en bra första linjeverksamhet över hela Värmland. Första linjen ska utgå från barnets bästa och sätta barnet i centrum, där landstinget arbetar tillsammans med kommunerna socialtjänst, skola/elevhälsa. Den ska hjälpa barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och kan därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik. Genom att följa SKL/Psynks guide (SKL, Vänd dig hit! Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin första lineverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga, 2012) kommer vi göra lokala kartläggningar av nuvarande behov och verksamhet: 1. Hur ser behovet ut för barn och unga hos er/oss 2. Hur ser er modell ut jämfört med typmodellerna (se nedan) 3. Kan ni med utgångspunkt i typmodellerna beskriva er modell? 4. Hur väl svarar er befintliga första linje mot kriterierna för en bra första linje sett ur barnets perspektiv? Arbetet kommer sedan fortsätta med att de lokala aktörerna väljer modell för en vidareutvecklad första linje utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka lokala förutsättningar påverkar val av modell? 2. Vilka lokala hinder kan tänkas försvåra? 3. Vilken typmodell passar bäst givet era lokala förutsättningar? 4. Hur ser den optimala modellen ut för er? 5. Hur väl svarar er nya modell mot kriterierna för en bra första linje sett ur barnets perspektiv? 6. Hur säkerställer vi goda förutsättningar för implementering? 10

Konklusion Centrala Värmland är i en aktiv arbetsprocess för att starta en förstalinjeverksamhet. Arbetet har lett fram till att den integrerade modellen är den i dagsläget valda lösningen. Alla har ett stort engagemang och deltar aktivt i planeringen med barnen och ungdomarnas behov i fokus. Kommunerna har kommit olika långt i sina beslutsprocesser men en enighet finns om att starta en integrerad verksamhet för att möta dessa kommuners barn och ungdomar och deras behov vid psykisk ohälsa och/eller riskbruk/missbruk. I övriga Värmland kommer vi under 2014 arbeta på samma sätt med att identifiera vilken modell som passar bäst utifrån de olika lokala förutsättningarna. Detta gör att en första linjeverksamhet kommer kunna se olika ut i olika delar av Värmland. Referenser Beroendecentrum Stockholm (2011) Ungdomar och missbruk- kunskap och praktik. Rapport för Missbruksutredningen (S 2008:04). KPMG. Samverkan kring barn och ungdomar med psykisk hälsa. SKL. (2011). Modellområdesprojektet - psykisk hälsa barn och unga. Slutredovisning, för perioden 2009-2011. SKL. (2012). Vänd dig hit! Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin första lineverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga. SKL. (2012). Värdet av en god uppväxt - sociala investeringar för framtidens välfärd. Socialstyrelsen. (2010). Barn och ungdomar med psykisk ohälsa - vem tar hand om dem? Värmland, R. Nya perspektiv - dokumentation från seminarium 8, 2013. SKL. Rätt insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskapssammanställning 11

12

Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Enheten för ledningsstöd Kjersti Berg Marthinsen 2014-01-28 LK/130950 Fastställande av plan för uppföljning av Landstingsplan 2014 Som stöd i uppföljningen av den av landstingsfullmäktige beslutade Landstingsplan 2014 har landstingets kansli tagit fram en plan för uppföljning och utvärdering av 1) uppdrag, 2) prioriterade områden och 3) inriktning som beskrivs i planen. 1) Uppdragen kommer att följas upp och redovisas som en sammanfattande statusbeskrivning av det fortlöpande arbetet. 2) Prioriterade områden kommer att följas upp och redovisas som en sammanfattande statusbeskrivning av det fortlöpande arbetet. 3) Varje målområde följs upp med ett urval resultatindikatorer/mått. Varje indikator/mått kommer förslagsvis att följas upp gentemot den inriktningen som anges i landstingsplanen. Landstingets resultat samt rikets resultat där det är möjligt kommer att redovisas, samt en bedömning enligt nedan: a. Önskad utveckling markeras med grönt b. Oönskad utveckling markeras med rött c. I övriga fall markeras med gult./. Se bilaga för detaljerad beskrivning av plan och förslag till indikatorer. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till plan för uppföljning och redovisning av uppdrag, prioriterade områden och inriktning enligt beskrivning och bilaga. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Maj-Britt Andersson T.f. Hälso- och sjukvårdschef

Landstinget i Värmland LK/130950 Bilaga: Plan för uppföljning av landstingsplan 2014 Planen för uppföljning omfattar rapportering till Landstingsfullmäktige och beskriver kortfattat hur landstingsplanen kommer att följas upp och hur målområdena kommer att mätas. Struktur för uppföljning, se illustration: För de i landstingsplanen beskrivna långsiktiga uppdragen och arbetsområden för att säkerställa en god ekonomisk hushållning, redovisas en sammanfattande statusbeskrivning. Uppdragen omfattar: Stärka patienternas möjlighet till inflytande och delaktighet Utveckla vårdflöden och processer över organisatoriska gränser Öka valfriheten och mångfalden inom vården Fördjupad samverkan med kommunerna Fortsatt arbeta för en god miljö och hållbar utveckling Fortsatt utveckla landstinget som en attraktiv arbetsgivare och aktör Uppdraget tydliggöra sjukhusen uppdrag kommer att följas upp i samband med området produktionsplanering. Arbete som syftar till att långsiktig särkerställe en god ekonomisk hushållning omfattar: Produktionsplanering Läkemedel 1