Sista sidan Information från Samhällsbyggnadssektorn

Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen SEX STEG TILL EN SÄKER JULGRAN SID 22 BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE NR 4 DECEMBER 2014 FULL FART. Nu slipper familjen Berg streama TV via seg ADSL fibern har kommit till Årby. SID 3 FÖR STORA OCH SMÅ. Borlänge lekplatser kontrolleras och repareras kontinuerligt. SID 6 MÅNGA GLADA MINNEN. Jan Bohman sammanfattar jubileumsåret. SID 16 Sista sidan Information från Samhällsbyggnadssektorn

De bytte koppar mot FIBER 3 Notiser 4 Nu sitter vi ihop! 4 Sammandrag av Borlänge Energis PRISLISTA 2015 5 Gott om LEKPLATSER i Borlänge 6 En rundvandring på Lennhedens vattenverk 8 Nu ska Borlänges dricksvatten skyddas ännu bättre 9 Tänk på vad du SPOLAR NER i ditt avlopp 10 Vi människor växer av att hjälpa andra 12 Uppsving för Myrorna 13 Konsten att BYGGA HUS 14 Glöm inte reflexen! 15 Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per år i samarbete mellan Borlänge Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen. I tidningen får du som bor i kommunen tips och nyttig information. Har du några frågor eller tips till tidningen tar vi tacksamt emot dem på 0243-730 60 eller kundcenter@borlange-energi.se Scanna QR-koden och läs Bo i Borlänge i din smartphone Fina FRAMTIDSUTSIKTER för en pigg 70-åring 16 Torsång först ut i ny skolsatsning 17 Viktiga frågor om framtidens MILJÖ 18 NORRA BACKA som ett nytt Kvarnsvedens pappersbruk 19 Byggnadsnämndens arkiv EN SKATTGÖMMA 20 Borlänge laddar för skid-vm 21 Räddningstjänsten Dala-Mitt 22 Borlängekrysset 23 Ettkrysstvå 23 Information från Stadsbyggnadssektorn 24 Frågor & svar Information om dricksvattnet i Borlänge Analysresultat v 38/2014 v 49/2014 Alla analyser enligt kontrollprogrammet har tagits. Av dessa rapporterades fyra st som Tjänlig med anmärkning varav tre st pga en förhöjd halt av actinomyceter och en pga förhöjd halt av mikroorganismer. Anmärkning pga actinomyceter är ur hälsosynpunkt helt ofarlig (actinomyceter förekommer i allt grundvatten och kan i stora koncentrationer medföra lukt på vattnet). Orsaken till att den då och då ger upphov till anmärkningar är oftast dålig omsättning. Uteblir tidningen De som bor i Borlänge får tidningen direkt i sin brevlåda. Tidningen distribueras som samhällsinformation av SDR, vilket innebär att även du som har reklam, nej tack på din brevlåda får den. Har tidningen uteblivit så kan du hämta den på Borlänge Energis huvudkontor eller på kommunens stadsbyggnadskontor på Sveatorget. Den finns även i stadshusets reception. Bo i Borlänge Nr 4 2014 Årgång 23 Adress Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge Ansvarig utgivare Anders Åberg, Borlänge Energi 0243-730 60 Produktion RR Reklambyrå, 023-232 90 Text RR Reklambyrå, Lennart Hill och Dan Forslund Foto RR Reklambyrå och Henrik Hansson Tryck MittMedia Print, december 2014 Vanliga frågor till Borlänge Energis Kundcenter Har du någon fråga till Borlänge Energi? Skicka in den till Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Du kan också ringa till Kundcenter på 0243-730 60, e-posta på kundcenter@borlange-energi.se eller ställa frågan på www.borlange-energi.se Nedan ser du exempel på några vanliga frågor som Kundcenter brukar få. MISSADE ATT STÄLLA UT TUNNORNA Jag missade att ställa ut soptunnorna vid tömningstillfället. Vad gör jag? Svar Du kan ringa 0243-730 60 och beställa extra tömning. Detta kostar 150 kronor och kommer på din nästa faktura. TONER/TONERKASETT Var lämnar jag toner till kopiator eller skrivare? Svar Är den av plast kan du lägga den i kärlet för brännbart. Alternativt lämna den till inköpsstället eller närmaste återvinningscentral. 2 BO I BORLÄNGE NR 4 2014

DE BYTTE KOPPAR MOT FIBER Familjen Berg: Jessica, Delphine och Jocke är väldigt nöjda med fiberuppkopplingen. De bytte koppar mot fiber Nu slipper familjen Berg i Årby samsas om en hackig ADSL-uppkoppling. Det är en enorm skillnad med fiber, konstaterar Jocke Berg. När familjen Berg för drygt ett år sedan flyttade från lägenhet på Hagalund till villa i Årby så utgick de nästan från att uppkopplingen till Internet skulle bli ungefär lika snabb i det nya hemmet som i lägenheten. Men så blev det inte. På Hagalund hade vi 30 Mbit via ADSL, men eftersom Årby ligger ganska centralt så jag blev lite förvånad att det som erbjöds här bara låg på 6 8 Mbit, säger Jocke. Med den låga hastigheten blir det hackig bild när man försöker streama TV via nätet. I hemmet finns många apparater som är uppkopplat till Internet. Dator, TV-spel, läsplattor, smart-phones och larm. Det kräver en snabb och stabil uppkoppling, särskilt om flera i familjen är ute på nätet samtidigt. HÖJER VÄRDET PÅ HUSET Ganska snabbt efter flytten fick familjen information om att Borlänge Energi skulle bygga stadsnät i området. Vid årskiftet stod det klart att Årby skulle prioriteras eftersom en stor del av de boende var intresserade av uppkoppling. Det kändes bra. Jag tycker också att vi fick väldigt bra information från Borlänge Energi. Jag gick på infor- mationsmöten som ordnades och kände att jag fick svar på alla frågor. Möjligheten att betala per månad, istället för en klumpsumma, tror Jocke är en av anledningarna till att så många tackade ja till en fiberanslutning. Det är också många som inser att en uppkoppling till stadsnätet höjer värdet på fastigheten. INTRESSET REKORDSTORT Under året har cirka 1 000 villor erbjudits fiberanslutning i Nygårdsdalen, Mats Knuts, Nygårdarna, Årby, Färjegårdarna och Yttermora. Jan-Erik Lindroth, Borlänge Energi kan konstatera att intresset hos Borlängeborna är rekordstort. Över 60 procent av villaägarna har nappat på erbjudandet, säger Jan-Erik. Jan-Erik tror att det stora intresset tyder på att fler och fler inser att en uppkoppling via fiber är det enda som klarar framtidens prestandakrav. Även om man lyckats höja överföringskapaciteten via kopparnät på senare år, så kommer koppartråden inte att överleva, säger Jan-Erik. Idag ser vi på TV och film över nätet och varken ADSL eller mobil uppkoppling räcker till. VILL SE PÅ TV NÄR DET PASSAR I nuläget har familjen Berg bara Internet via fibern. Hemtelefon känns onödigt och TV ser de på via streamoch playtjänster. Vi vill titta på TV när det passar oss. Jag och Jessica tittar gärna på TV-serier och vi brukar vänta med tittandet tills det finns flera avsnitt tillgängligt på nätet. Då slipper vi vänta en vecka på nästa avsnitt. Pappa Jocke tittar också gärna på sport och Delphine gillar att titta på julkalendern och Alfons Åberg. Nu när fibern är inkopplad så kan alla i familjen se var sitt program samtidigt utan problem, säger Jessica. Det är också kul att, utan störningar och hackig bild, kunna skypa med släktingar och vänner. Jag tycker att det är bra att det finns så stort utbud på tjänster och att finns flera olika leverantörer på nätet, säger Jocke. Det höjer kvaliteten och pressar priserna. Det kan mycket väl hända att vi beslutar oss för att beställa TV via fibern längre fram. Jocke, som själv jobbar på ett IT-företag, tycker att det ska bli spännande att se vilka nya tjänster som i framtiden kommer att erbjudas via stadsnätet. Det är mycket på gång. Särskilt när det gäller tjänster som rör kopplingen mot el- och värmeförbrukning. BO I BORLÄNGE NR 4 2014 3

NOTISER Gymnasiegatan FALU KOMMUN Dags för radonmätning i huset Radon är en gas som är både osynlig och luktlös, men riskabel för människan. Är radonhalten inomhus högre än 200 becquerel per kubikmeter luft kan den inverka menligt på människors hälsa. Enda sättet att ta reda på radonhalten inomhus är att mäta. Vanligaste metoden att mäta radon i inomhusluften är med små mätdosor, så kallade spårfilmsdosor, som kan beställas via kommunens miljökontor eller direkt från ett mätlaboratorium. Dosorna placeras ut, enligt anvisningarna i minst två rum. Mätperiodens längd ska vara minst två, helst tre månader. Därefter skickas dosorna tillbaka till laboratoriet tillsammans med det protokoll husägaren fyllt i. Efter ett par veckor kommer resultatet med posten. Om det är mer än tio år sedan en radonmätning gjordes bör en ny genomföras. Även efter en husrenovering bör en ny mätning vidtas då förändringar kan ha uppstått i husgrunden. För ytterligare information kan Miljökontoret kontaktas via Borlänge kommuns växel, 0243-740 00. Detaljerad information finns också på www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/radon /Att-mata-radon/ Nävgatan Saresgatan Tägtvägen Spännarvägen Röda vägen Jussi Björlings väg Läroverksgatan Hagarondellen Stadshusgränd Engelbrektsgatan Produktionschef Mathias Bjurman på platsen där fjärrvärmeledningarna möttes och skarvades ihop. Lunde Mats gata Maskinistgatan ondellen manistgatan s park S kom a ka rgatan gatan ET RVET Framtidsrondellen Vattenparksrondellen Kupolenrondellen Mekanikergatan Energirondellen Norra Backagatan Norra Backagatan Norra Backagatan Bäckrondellen Borlänges alla cykelvägar på ny karta Trots att vintern är här så går det bra att cykla. Med den nya cykelkartan är det också enkelt att hitta alla cykelvägar och de skyltade cykelstråken som finns i Borlänge. Med dubbdäck, hjälm, reflexer och fungerande lyse kan du fortsätta cykla trots snö och mörker. Oftast är framkomligheten på Borlänges cykelvägar bra även under vintertid cykelvägar som räknas som huvudstråk prioriteras vid snöröjning och halkbekämpning. FYRA SKYLTADE CYKELSTRÅK Den nya cykelkartan har tagits fram gemensamt av kommunen och Borlänge Energi. Den visar de rekommenderade cykelstråken och alla cykelvägar i kommunen. I Borlänge finns fyra stycken skyltade cykelstråk. Tre av stråken har centrum som nav och det fjärde har Framtidsdalen som målpunkt på stråkets mitt. Cykelkartan finns tillgänglig på turistbyrån, biblioteket, stadshuset, Palladium och hos Borlänge Energi. Dessutom skickas den ut till alla nyinflyttade. Cykeln är ett bra sätt att uppleva sin nya stad på, säger Helen Ryberg Berntsson, inflyttarlots. Som nyinflyttad kanske man står inför att etablera nya vanor och då vill vi visa upp möjligheterna till cykling här. 2 km Thenstedtsgatan Hesseliusgatan Backarondellen NORRA BACKA Norra Backagatan Tångringsgatan Sturegatan Backaviadukten BERGEBY Hagavägen HAGALUND Industrigatan Vasagatan IA Torngatan Bangårdsgatan Smidesgatan 3 km Vasagatan Dagny bron BARKARGÄRDET BARBERGSHOLEN 4 BO I BORLÄNGE NR 4 2014 Parkgatan Sturegränd Tågrondellen Bussrondellen Gesällgatan Centralbron Hantverksbyn Lilla Parken!e Bygatan Hantverkargatan Borganäsvägen Trädgårdsg Häradsvägen Ovanbrogatan Liljekvistska parken Tunagatan Sveagatan Blästergatan Ingebjörnsg Sveagränd CENTRUM Kapellgatan Sveatorget Jussi Björlings Torg Målaregatan Wallingatan Ingelsgatan Köpmangränd Vattugatan Hummelgatan Simsgatan Sahlstedtsgatan Wallintorget Dalen Skolgatan Norra Gyllegatan ÖSTERMALM Åkrerondellen Dalagatan Karlag Stationsgatan 5 km Nu sitter vi ihop! Siljansvägen Teatergatan Uppe på Källviksberget, cirka 1,5 km från Källvikens pumpstation, möttes de till slut fjärrvärme- ledningarna från Borlänge och Falun. Tingsgatan Spelmansgatan Lamellg Domaregatan Allt fungerar bra och nu börjar vi trimma in systemet, säger produktionschef Mathias Bjurman. Brunnsgatan RV 50,70,71 Vintervägen Lilla Mjälgarondellen Under vecka 46 genomfördes den sista svetsningen och strax efter pumpades den första värmen genom fjärrvärmeledningen. Arbetet med att koppla ihop Falun och Borlänges fjärrvärmenät har pågått i ca 1,5 år. Nu återstår arbetet med att återställa efter ledningsgatan samt intrimning av pumpstationerna och kontrollrummen i de båda städerna, säger Mathias. Åkergatan 0 125 250 500 Meter Lergatan Tolvmansg Ilisgatan Tunagräns Kahnsgatan Grådavägen Södra Gyllegatan Skinnargatan Mjälgarondellen BILLIGAST KÖR Samarbetet innebär minskade produktionskostnader, minskad miljöbelastning och ökad möjlighet att ta vara på ytterligare spillvärme. När intrimningen är klar kommer vi att köra efter principen billigast kör. Den stad som för tillfället har billigast produktion kan helt enkelt leverera värme till den andra staden också. Totalt har de båda kommunerna nu tillgång till 40 anläggningar som levererar fjärrvärme, inklusive SSAB och Kvarnsvedens pappersbruk. Samarbetet i utnyttjandet av produktionsanläggningarna och spillvärmen från industrierna kommer att innebära lägre produktionskostnader för kommunerna och ger ett mer robust system som är mindre känsligt om något händer. När det ska investeras nytt kanske det räcker med en ny anläggning i en av kommunerna. Samarbetet ska gagna båda kommunerna och vi delar lika på kostnader och vinster, säger Anders Goop, Borlänge Energi, som tror att den nya ledningen på sikt kommer att hjälpa till att hålla fjärrvärmepriset på en stabil nivå. FJÄRRVÄRMEN STÅR FÖR HÄLFTEN Alla Sveriges kommuner, 290 stycken, är med i undersökningen Nils Holgersson där en bostadsfastighet med 15 lägenheter förflyttas genom kommunerna och kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning jämförs. Förra året hamnade Borlänge på tredje plats bland de kommuner där det är billigast att bo i en normaltrea. Så även i år. Av kostnaden för de nyttigheter vi levererar till våra kunder, enligt undersökningen Nils Holgersson, står fjärrvärmen för ungefär hälften, fortsätter Anders. Med den nya gemensamma ledningen finns det starka förutsättningar för att vi kommer att fortsätta kunna hålla låga priser. Tredje plats även i år! Även i år hamnar Borlänge Energi på tredje plats i undersökningen Nils Holgersson. Borlänge har varit med på resan sedan 1996 och har de senaste 13 åren varit topp tio. Förutom 2007 då vi kom på elfte plats, men annars har vi haft mycket bra placeringar, säger Anders Goop. Målsättningen är att vara på max 30:e plats på varje nyttighet. Håller man det hamnar man bland de tio bästa. Vi kämpar för att ligga kvar på en låg prisnivå och inte ta ut mer än nödvändigt. Men vi måste också ha ekonomi för framtida investeringar. Placeringarna på varje del blev i år: Elnät 2:a plats, VA 27:e plats, Fjärrvärme 6:e plats, Avfall 18:e plats Läs mer på www.nilsholgersson.nu ISLINGBYHOLEN

SAMMANDRAG AV BORLÄNGE ENERGIS PRISLISTA 2015 Sammandrag av Borlänge Energis prislista 2015 Elnät SÄKRINGSTARIFF, INKL 25% MOMS Säkring Ampere Abonnemang kr/år Elöverföring öre/kwh 16 (lgh)* 325 33 16 425 33 20 675 33 25 925 33 35 1 300 30,5 50 1 925 30,5 63 2 550 30,5 * Mätarsäkring 16 lgh gäller enbart för lägenheter i flerbostadshus med gemensam serviceledning. Lägenheter får fyra fakturor per år. EFFEKTTARIFF, EXKL MOMS Tariff N1, N2, N4 = 0,4 kv N3 = 10 kv Fast nätavgift 7 900 10 800 kr/år Abonnemangsavgift 159 155 kr/kw/år Överuttag årseffekt 52 52 kr/kw/mån Fritt reaktivt uttag 25 25 % Överuttag reaktiv 25 20 kr/kvar/mån Elöverföring 13,5 9,4 öre/kwh Överuttag av abonnerad effekt debiteras månadsvis med kostnad enligt ovanstående prislista. Reaktiv effekt debiteras månadsvis för den del som överstiger 25% av den abonnerade effekten. Ehandel För gällande pris se vår hemsida www.borlange-energi.se eller ring vårt Kundcenter på 0243-730 60. Vatten & avlopp Vatten & avlopp tillsammans Enbart vatten Avlopp exkl moms inkl moms exkl moms inkl moms exkl moms inkl moms Fast avgift, villa 1 932 kr/år 2 415 kr/år 1 024 kr 1 280 kr 908 kr 1 135 kr Förbruknings avgift med mätare, kr/kbm 10,48 kr 13,10 kr 4,56 kr 5,70 kr 5,92 kr 7,40 kr Förbruknings avgift utan mätare, kr/lägenhet 2 060 kr/år 2 575 kr/år 772 kr 965 kr 1 288 kr 1610 kr exkl moms inkl moms Dagvattenavgift 280 kr/år 350 kr/år Fjärrvärme VILLOR Fast avgift kr/år exkl moms inkl moms Energiavgift öre/kwh exkl moms inkl moms Villor med egen värmeväxlare 1 000 1 250 52,4 65,5 Villor utan egen värmeväxlare 1 000 1 250 57,2 71,5 NÄRVÄRMEAVGIFT, ORNÄS OCH UVBERGET Fast avgift kr/år exkl moms inkl moms Energiavgift öre/kwh exkl moms inkl moms Villor med egen värmeväxlare 1 000 1 250 65,6 82 FÖR STÖRRE FASTIGHETER, EXKL MOMS EFFEKTPRIS: Effektförbrukning kw Fast effektpris kr Rörligt effektpris kr/kw 0 50 619 454 50 100 2 273 421 100 250 6 405 380 250 500 16 735 338 ENERGIPRIS öre/kwh: 35 35 35 35 35 24,5 24,5 24,5 24,5 > 500 41 527 289 Priset består av tre delar: effektpris, energipris och flödespris (för närvarande 3 kr/m 3). Effektpriset baseras på den högsta dygnsmedeleffekten under de senaste 12 månaderna. Energipriset baseras på rörlig produktionskostnad och delas upp i tre säsongspriser. Flödespriset baseras på hur många kubikmeter vatten som passerar mätaren. Källsorterat avfall exempel på priser för villahushåll Priskod Servicenivå kr/år exkl moms kr/år inkl moms A1 Basservice Kärlen vid tomtgräns för sidlastning. 1 st 190 liters kärl för brännbart samt 1 st 140 liters kärl för komposterbart. 1 400 1 750 A2 Basservice med extra service Hämtning inne på tomten. Kärlen skall vara synliga från infarten och max 10 m in. 1 760 2 200 A3 Basservice för brännbart med hemmakompostering av komposterbart. 1 073,60 1 342 A7 Basservice Kärlen vid tomtgräns för sidlastning. 1 st 370 liters kärl för brännbart samt 1 st 140 liters kärl för komposterbart. Exempelvis dagbarnvårdare. 1 732 2 165 A19 Tillägg för dåligt eller osorterat avfall 80 100 kr/gång och kärl Stadsnät Anslutningsform kr/mån inkl moms Fiber/koppar: Bas 10* 150 Plus 10* 195 Bas 100* 175 Plus 100* 220 Anslutningsform kr/mån inkl moms ADSL ADSL Bas 150 ADSL Plus (gäller om du inte har fast telefonabonnemang) 219 * Anslutningsformen Bas klarar av Internet och Telefoni. Anslutningsformen Plus klarar av Internet, Telefoni och TV. Bas/Plus 10 innebär en hastighet upp till 10 Mbit/s. Bas/Plus 100 innebär en hastighet upp till 100 Mbit/s. BO I BORLÄNGE NR 4 2014 5

GOTT OM LEKPLATSER I BORLÄNGE Gott om lekplatser i Borlänge En modern lekplats är idag mycket mer än några gungor och en klätterställning i en sandlåda. Här kan finnas allt från landhockeyplan till klättervänliga konstverk. I Borlänge finns gott om lekplatser, både stora och små, som kontinuerligt kontrolleras och repareras. I hela kommunen finns 95 parklekparker som Borlänge Energi äger och ansvarar för. Dessa lekparker besiktas varje månad och större felaktigheter åtgärdas omedelbart. Slitna redskap repareras eller byts ut. Idag är arbetsledare Marina Bergman på lekplatsen i Liljeqvistska parken tillsammans med mekanikern Leif Grönhage. Det är en sliten bottenplatta i lekbilen som måste lagas, berättar Marina. Under månadsronden åtgärdas också sådant som anmäls via det telefonnummer som finns på skyltar vid en del lekparker. Det kan handla om krossade flaskor eller kvarglömda hopprep som hänger farligt i en klätterställning. En gång per år sker en besiktning som Tunabyggen står för. Visst kan saker hända när barn leker men vi har inte fått in några rapporter om allvarliga olyckor de senaste åren, berättar Helena Ohlsson, chefen för parkdrift på Borlänge Energi. SAMRÅD MED BOENDE Inför större upprustningar av lekplatser sker ofta samråd med boende. Det kan vara genom möte på lekplatsen eller via brev. Även barndagvårdare och förskola får komma med synpunkter. När vi prioriterar vilka lekplatser som ska rustas tittar vi på barnantal och åldersfördelning på barnen i närområdet, förklarar Helena som själv har en sjuåring som gärna ställer upp och testar roliga redskap när någon ny lekplats är på gång. En av de nyare lekplatserna är den i det nybyggda området Tjärnaheden. Här finns, förutom klätterställningar för olika åldrar, gungor och andra redskap, en plan för landhockey/basket och en för beachvollyboll. Grillplats och gott om bänkar och bord gör det till ett perfekt utflyktsmål för hela familjen. Som på andra nya lekplatser finns en gummimatta istället för sand. Gummimattan är dyrare än sand men skyddar bra mot fallskador och gör lekplatsen mer tillgänglig för funktionshindrade. SNURRAN BLEV POPULÄR Vid Ringargatan pågår arbetet med upprustningen av Stadsdelslekplatsen för fullt. Gummimatta, nya redskap och en liten landhockeyplan är några av nyheterna. Lekplatsen har också en plaskdamm. Håkan Karlsson och Leif Eriksson från Hedemora Mark & Anläggning bygger en sandlåda och en ny gräsyta. Att ha tillgång till en lekplats i närområdet uppskattas mycket av barnfamiljer och förskolor. Vi har jobb kvar till våren men vill göra så mycket som möjligt innan vintern, säger Håkan. Vid Kaplansgatan besöker barn från förskolan Anemonen för första gången den nyrenoverade lekplatsen. Här är alla redskap utbytta. Nya snurran blev väldigt populär, konstaterar förskoleläraren Annelie Johnsson. Det här blir perfekt till sommaren. I många kommuner tas de små lekplatserna bort och man satsar istället på färre, men större lekplatser, säger Helena. Vi tycker att det är viktigt att det finns både och. Att ha tillgång till en lekplats i närområdet uppskattas mycket av barnfamiljer och förskolor. Vill man göra en utflykt till en större lekplats finns det gott om sådana också. Men på vintern är det mer pulkakullar, isbanor och grillar som gäller. 6 BO I BORLÄNGE NR 4 2014

GOTT OM LEKPLATSER I BORLÄNGE Nya redskap samt ny gummimatta är några av nyheterna vid lekplatsen på Ringargatan. Borlänge Energi åtgärdar fel så fort de uppstår. Idag är det en sliten bottenplatta på en lekbil som måste åtgärdas. Den nya snurran gjorde succé bland barnen från förskolan Anemonen. Den nya utflyktslekparken i Tjärnaheden är rena drömmen för barnfamiljer. Pågående projekt Nya lekplatser i Borlänge tillkommer vid exploatering av nya bostadsområden och rustning sker för investerings- eller reinvesteringsmedel. Underhåll och reservdelar köps in via driftsanslag. Lekplatser som rustas för reinvesteringsmedel 2014/2015 är: Hytting Biskop Ottos väg Åselby Böösgatan Åselby Centrum (byter ut en lekskulptur i trämaterial mot tre små lekredskap) Gylletäppan Södra Gyllegatan Lingatan För investeringsmedel rustas: Ringargatan, stadsdelslekplats i Kvarnsveden För exploateringsmedel rustas och tillkommer följande lekplatser i Kvarnsveden: Kaplansgatan Tjärnaheden ( ny lekplats) Borlänge Energis Marina Bergman och Helena Ohlsson testar klätterställning i Liljeqvistska parken. BO I BORLÄNGE NR 4 2014 7

EN RUNDVANDRING PÅ LENNHEDENS VATTENVERK En rundvandring på Lennhedens vattenverk Lennhedens vattenverk levererar dagligen miljontals liter välsmakande Borlängevatten till stadens invånare. Följ med Klass 6A från Kvarnsvedens skola på rundvandring i ett av Sveriges modernaste och mest miljövänliga vattenverk. När man står utanför den stora byggnaden är det inget som avslöjar vad som finns där inne. Insynen är lika med noll och kameror följer dina minsta rörelser. Det är hemligt och lite spännande. Vatten är livsviktigt för oss människor och utan vatten kan vi inte leva, säger guiden Tilda Kallur. Därför är säkerheten här extra viktigt. Vattnet som levereras ut till Borlängeborna kommer från den stora rullstensåsen Badelundaåsen. Badelundaåsen finns 25 meter under oss. Det är en grundvattenås som härstammar från istiden och som sträcker sig från Siljan ner till Nyköping. Vi kan vara glada för att vi inte behöver gräva särskilt djupt för att nå grundvattnet, säger guiden Frida Önnerud Björsland. I vissa afrikanska länder behöver man gräva 200 meter. RENAS BARA MED SANDFILTER Tilda och Frida tar oss med in i anläggningen och berättar hur vattnet pumpas upp från tre brunnar för att sedan ledas in i den 20x60 meter stora filterhallen där det finns Kapaciteten finns att leverera 50 miljoner liter vatten per dygn buffertankar och hundratals meter rör. Där renas vattnet och syresätts. Grundvattnet från Badelundaåsen är så bra att det inte behöver tillsättning av kemikalier, förklarar Frida. Först renas det naturligt genom sandlagren i marken och sedan genom sandfilter här på vattenverket. Från Lennheden pumpas vattnet vidare till Tjärna vattenverk, blandas med vatten från Tjärna och passerar sedan genom ett UV-aggregat. Där försvinner eventuella bakterier eller parasiter, som mot förmodan har kommit till i processen. Hur mycket vatten tror ni varje person i Borlänge gör av med? frågar Tilda eleverna. Rätt svar är 180 liter per dygn. Den största delen går till personlig hygien. Varje dygn levererar Lennheden och Tjärna vattenverk ut 15 miljoner liter vatten till privatpersoner och industrin. När Falun börjar ta del av vattnet härifrån kommer den siffran bli 25 miljoner liter per dygn. Det finns dock en kapacitet att leverera dubbelt så mycket vatten från de båda vattenverken i Borlänge. VAR 10:E SAKNAR RENT DRICKSVATTEN Efter rundvandringen får eleverna experimentera. Peter Breuss från Framtidsmuseet berättar om uppdraget som består av att först förorena 250 ml med kaffepulver, saft, toapapper, tandkräm med mera och sedan försöka rena vattnet. Nu gäller det att samarbeta i grupperna, säger Peter. Ni har tio minuter på er och vi börjar nu! Med hjälp av sil, tratt, bunke, durkslag, kaffefilter och ett finare filter skrider eleverna till verket. När tiden är ute står det klart vilken metod som är mest effektiv, nämligen den då vattnet får rinna genom alla filter stående på varandra med det grövsta överst och det finaste underst. När experimentet är slut håller Peter upp glaset med det renade vattnet ett vatten som trots reningen fortfarande ser brunt och smutsigt ut. Nu har vi försökt rena det här vattnet men vi skulle ändå inte vilja dricka det, eller hur? Men så här ser dricksvattnet ut i många länder. Vi ska vara väldigt glada för att vi har tillgång till rent vatten. Av alla människor på jorden saknar var 10:e rent dricksvatten. Vi har däremot ett överflöd. 8 BO I BORLÄNGE NR 4 2014

EN RUNDVANDRING PÅ LENNHEDENS VATTENVERK André Andersson, Emma Håkansson och Tindra Holm försöker klura ut hur vattnet ska renas. André Andersson tycker det är toppen att vattnet är så rent att det kan drickas direkt ur källan. Nu ska Borlänges dricksvatten skyddas ännu bättre Borlänge Energi vidtar åtgärder för att skydda Borlänges dricksvatten. Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2008:13 handlar om åtgärder kommuner ska vidta för att skydda dricksvattnet mot sabotage och annan skadegörelse. En av de påbörjade åtgärderna för Borlänge Energi är uppbyggnaden av ett antal tankstationer i kommuner där räddningstjänst och övriga företag ska kunna fylla på sina fordon. Till exempel asfaltsläggare, bevattningsföretag och företag med spolbilar. Vi har fått en del klagomål över missfärgat vatten, säger Tommy Sjöberg, Borlänge Energi. Det beror på att järn och mangan kan rivas loss från ledningarna och följa med vattnet vid stora vattenuttag. Med tankstationerna hoppas vi slippa det problemet. Dessutom vill vi helt enkelt få bättre kontroll på de uttag som görs ute på vårt ledningsnät. Linnea Ludén, Metin Kosmoz, Julia Lundmark och Tindra Holm var nöjda med besöket på vattenverket. Stora skillnader i världen När det kommer till vattenanvändning är det stora skillnader världen över. I Sverige använder vi ungefär 160 liter vatten per person och dag men i USA använder man 570 liter vatten om dagen. I Etiopien är siffran bara 20 liter vatten om dagen. Det är också tydligt vilka områden som inte har tillgång till rent vatten; 83 % av alla människor i världen som saknar rent vatten bor på landsbygden och ungefär 40 % bor i Afrika söder om Sahara. Ett av FN:s millenniemål är att halvera andelen människor som inte har tillgång till rent dricksvatten. Det målet nåddes redan 2010 och det betyder att 89 % av alla människor på jorden har tillgång till rent vatten. Räknar man i personer så innebär det att två miljarder fler människor har tillgång till rent vatten idag än år 1990. Källa världskoll.se ÅTERSTRÖMNINGSSKYDD En annan åtgärd är att se över alla spolposter i staden låsa alla brandposter och ta bort spolposter som saknar återströmningsskydd. Återströmningsskyddet gör att vatten inte kan gå tillbaka in i vattennätet. På de vattenuttag som man vill bevara ska återströmningskydd installeras av fastighetsägaren. Dessa åtgärder gör att kostnaden för vissa anläggningar, till exempel ishockeyplaner, fotbollsplaner och idrottsarenor kan komma att fördyras. Även industrier, hyreshus, kontor, handel och jordbruk som använder dricksvattnet i sin process eller produktion skall kontrolleras och riskbedöms av fastighetsägaren varefter lämpligt skydd mot återströmning monteras. Merparten av småhus/villor har fått en backventil inmonterad när nya mätaren installerades. Resterande får backventil inmonterad vid kommande mätarbyte. De fastighetsägare som idag inte har vattenmätare i sin VA installation kommer att behöva in-stallera en backventil. Mer information finns att läsa i Borlänge Energis ABVA = Allmänna bestämmelser för användande av Borlänge Kommuns allmänna vatten-och avloppsanläggning. Du hittar dokumentet på www.borlange-energi.se under fliken vatten & avlopp. BO I BORLÄNGE NR 4 2014 9

TÄNK PÅ VAD DU SPOLAR NER I DITT AVLOPP Tänk på vad du spolar ner i ditt avlopp Att ha tillgång till toalett är en självklarhet för oss, men i andra delar av världen ser det helt annorlunda ut. Nästan 40 procent av världens befolkning lever utan toaletter. Kanske borde vi vara lite mer tacksamma för denna vardagslyx och tänka mer på vad vi spolar ner i toan? Den 19 november varje år är det Världstoalettdagen och sedan förra året är detta en officiell FN-dag. Initiativet att uppmärksamma denna dag startades för flera år sedan av World Toilet Organization. Anledningen är att man att man ska ägna en tanke åt alla människor som lever utan toaletter och värdig hygien. Idag finns 2,6 miljarder människor i världen som saknar grundläggande sanitet och ett av fem barn dör av diarrésjukdomar som en följd av detta. Borlänge Energi uppmärksammade dagen genom att åka runt i staden med ett demonstrationståg bestående av toaletter. Vi vill att människor ska förstå vilken lyx det är att ha en toalett, förklarar Solveig Barmé, chef för avloppsrening och pumpstationer på Borlänge Energi. Det är ett viktigt budskap som förhoppningsvis får folk att tänka på att inte spola ner vad som helst i toaletten. Tillsammans med Isse Abdullahi informerade hon förbipasserande om Världstoalettdagen. VI TAR BARA SKIT! Borlänge Energis ungdomsråd stod bakom plakaten som var fastsatta på toaletterna. Budskap som Vardagslyx, Don t stopp me now och Vi tar bara skit! gjorde att många stannade upp för att undersöka vad som menades. Tops, körkort, löständer, underkläder och leksaker hör till sakerna som spolas ner, säger Solveig. Tops och hår fastnar lätt i pumparna redan innan avloppsvattnet når reningsverket. Det är ett av problemen vi har. En sophink i badrummet är ett måste. Ett annat är att många spolar ner fett i köksavloppet istället för att torka ur stekpannorna. Det kan ställa till problem redan inne i fastigheten. Och naturligtvis ska aldrig lösningsmedel eller andra kemikalier spolas ner i avloppet. De vattenlevande mikroorganismer som hjälper till att rena avloppsvattnet klarar inte att av att rena vattnet då. Det är lätt att tro att allt som spolas ner renas bort, men så är inte fallet. Vattenlösliga målarfärger kanske man inte tror är miljöfarliga men det är fel. Färg från använda penslar och målarfärgsburkar ska aldrig sköljas ner i vasken. DAMM OCH BEHANDLADE KLÄDER Flera rapporter och studier pekar på att damm i hemmet innehåller ämnen som kan orsaka allt från hormonstörningar och fertilitetsproblem till cancer. För att dessa ämnen inte ska komma ut i naturen så ska dammet sugas upp innan golvet våttorkas. Solveig nämner också problemet med kläder som behandlats med silverjoner. När behandlade träningskläder tvättas så frigörs skadliga ämnen som följer med avloppsvattnet. Eftersom ämnena inte kan brytas ner så finns de kvar i det renade avloppsvattnet och i slammet som bildas vid rening. Då kan de också göra skada på levande organismer i naturen. Ett annorlunda demonstrationståg. Kiss, bajs, vatten och toalettpapper är det enda som ska spolas ner i toaletten... För våra reningsverk tar inte vilken skit som helst! Tops som spolas ner i toaletten kan ställa till stora problem, säger Solveig Barmé, Borlänge Energi. Reningsverken i Sverige tar emot 7 000 ton onödigt skräp varje år. Dessutom hamnar stora mängder kemikalier i avloppet, vilket skadar vår miljö och vårt vatten. Vi måste bli bättre på att ta hand om vårt avlopp och vatten. Med tipsen till höger vill vi få så många som möjligt att tänka till kring egna vanor och förändra sitt beteende. 10 BO I BORLÄNGE NR 4 2014

TÄNK PÅ VAD DU SPOLAR NER I DITT AVLOPP Stora resultat börjar med små steg i ditt hem TOALETTEN: ÄR INGEN SOPTUNNA Örontops, tvättlappar, bindor, kondomer, kattsand och annat skräp i toaletten orsakar stopp i våra rör och pumpar och försvårar reningen av avloppsvattnet. Spola heller inte ner gamla mediciner. De är giftiga substanser som kan gå rakt ut i sjöar och vattendrag utan att fångas upp av våra reningsverk. Lämna alla läkemedel till närmaste apotek. KÖKET: SAMLA UPP MATFETTET Matolja och fett hör till när man lagar mat. Men skölj inte ner fettet med diskvattnet när du är färdig, det korkar igen avloppsrören. Vill det sig riktigt illa kan det orsaka stopp i både dina och våra avloppsrör. Torka ur stekpannan med ett papper innan du diskar den. Papperet med fett kan komposteras. Större mängder fett kan du lämna till återvinning på återvinningscentralen. BILTVÄTT: ETT GIFTIGT SKUMBAD Biltvättning på garageuppfarten eller gatan är olämpligt, då det lossnar oljerester, tungmetaller och asfaltspartiklar som följer med i dagvattnet och vidare till närmsta vattendrag, utan chans att passera rening. Besök en biltvätt eller gör-det-självhall, där kan de ta hand om bilens lort på ett bra sätt. Om du ändå tvättar bilen hemma, ställ den på gräs eller grus och använd bara vanligt diskmedel eller miljömärkta bilvårdsprodukter. TVÄTT: VÄLJ MILJÖMÄRKT & DOSERA RÄTT Tvättmedel i tvättmaskinen eller rengöringsmedel för att skrubba rent, handlar i båda fallen om starka kemikalier. Om du ser till att välja miljömärkta tvättoch rengöringsmedel, tvättar du inte bara rent dina kläder och putsar ditt hem, du hjälper också till att hålla din närmiljö ren. Dosera rätt! Tvätten blir inte renare för att du överdoserar. KEMIKALIER: ETT OSYNLIGT GIFT Lösningsmedel och färg (även vattenbaserade) är starka ämnen som i avloppet hämmar den naturliga nedbrytningsprocessen och föroreningar förs därför vidare rakt ut i åar, sjöar eller ner till grundvattnet. Lämna in alla slattarna på en miljöstation och tvätta inte penslar i vasken. HINKEN SOM LÖSER MILJÖPROBLEM! Med en sophink i badrummet hjälper du till att minska tonvis med skräp som spolas ned i avloppet varje år. Skräpet kan då brännas och bli värdefull fjärrvärme istället för ett miljöproblem. Tvättlappar & våtservetter löser inte upp sig i vatten och orsakar därför problem och stopp i avloppet. Släng allt skräp i soptunnan istället. Gänget som arbetar på Borlänge avloppsreningsverk och pumpstationer. Från vänster: Marcus Gustafsson, Carola Sjöö, Solveig Barmé, Mikael Andersson, Sebastian Karlsson och Marcus Bergström. Saknas gör Åke Forslund. BO I BORLÄNGE NR 4 2014 11

VI MÄNNISKOR VÄXER AV ATT HJÄLPA ANDRA Hela tiden packas kartonger med saker och kläder som ska till välgörenhet, säger Cecilia Tomtlund på Ta Till Vara i Borlänge. Vi människor växer av att hjälpa andra Att återanvända och ta vara på saker som redan finns är en viktig pusselbit för att minska avfallet i samhället. Men verksamheten på Ta Till Vara handlar om så mycket mer. Här får människor möjlighet att växa genom att ägna sig åt något som är bland det finaste man kan göra: Att hjälpa andra. Täcken och filter packar vi på hög och skänker till RIA när det börjar bli kallt ute. Ta Till Vara är kommunens second hand-verksamhet som samlar in begagnade möbler, kläder, husgeråd med mera. En tredjedel av sakerna kommer från stationen på Fågelmyra och resten från privatpersoner som lämnar direkt till verksamhetens lokaler i Åselby. Fem fulla lastbilar brukar vi få in per dag, berättar handledaren Cecilia Tomtlund. När en leverans kommer till lokalerna i Åselby sker först en grundsortering. Små saker på ett ställe, stora på ett annat. Möbler förs in till verkstaden där de lagas och slipas. Vi försöker ta vara på det mesta. Gamla sängramar kan till exempel ge material till bord och vaggor. Här finns ett rum med enbart olika plastblommor. Nya blomsteruppsättningar skapas och säljs i butiken eller skänks till exempelvis RIA. På en annan avdelning tes- tas datorer, TV-apparater och annan elektronik. Fyra fullt fungerande datorer skänktes nyligen till Ex-cons i Borlänge. KÖPER HELA SITT BOHAG Cyklar hamnar i cykelverkstaden där de görs i ordning till att bli fullt funktionsdugliga. Vi samarbetar med kommunens cykelpool och skänker också cyklar till flyktingförläggningar med mera. Om vi säljer dem så brukar priset för en fullt fungerande cykel ligga mellan 300 till 1 000 kronor. Många kommer till Ta Till Vara för att köpa hela sitt första bohag. Ibland händer det att sakerna kommer tillbaka till butiken efter ett halvår då de har råd att köpa andra saker. Vi hjälper också Falu kommun med ett projekt där vi gör i ordning färdiga paket med husgeråd till nyanlända, säger Cecilia. FÅR IN ENORMA MÄNGDER KLÄDER I systugan lappas det och lagas för fullt. Allt som kommer in i textilväg tas om hand och blir nya kläder och produkter som säljs i butiken, eller hamnar i nödpaket som, via välgörenhetsorganisationer, hamnar hos behövande ute i världen. Vi får in enorma mängder kläder. Allt tvättas innan det säljs eller går vidare till Pärlan, Emmaus eller andra 12 BO I BORLÄNGE NR 4 2014

UPPSVING FÖR MYRORNA organisationer. Täcken och filter packar vi på hög och skänker till RIA när det börjar bli kallt ute. Vi försöker också vara redo när till exempel ensamkommande flyktingbarn kommer till Borlänge. De kan behöva vinterjackor och andra plagg direkt när de kommer hit. Om vi har möjlighet att hjälpa till så gör vi det. FÖRSKOLOR I BEHOV FÅR HJÄLP Varje halvår har kommunens förskolor möjlighet att, till ett värde av 1 000 kr, få de saker från butiken som de har behov av. Förskolor har alltid ont om pengar och därför känns det bra att kunna ge bort lite utklädningskläder eller kanske en soffa där lärare och barn kan sitta och läsa saga. Cecilia tittar i sina papper och konstaterar att verksamheten skänkte saker för 18 987 kronor till förskolor förra året. Om du lägger på en nolla så är du antagligen ändå inte uppe i det verkliga värdet! SPRÅKET OCH ETT JOBB BETYDER MYCKET På Ta Till Vara jobbar tre handledare. Resten (70 personer) kommer från skilda bakgrunder, men alla har som mål att växa och gå vidare till reguljära arbeten. Cirka 20 av deltagarna har annan bakgrund än svensk och genom språkpraktik och nystartsjobb så får de chansen att skaffa sig arbetslivserfarenhet och lära sig språket utan att sitta i skolbänken. Språket och ett jobb betyder oerhört mycket, säger Cecilia. Vi ser också till att max ha två personer som talar samma språk på en avdelning. På det sättet tvingas det på ett bra sätt att prata svenska. Under deras tid på Ta Till Vara förbättrar deltagarna, inte bara sina språkunskaper, utan även sina möjligheter till ett framtida jobb på arbetsmarknaden. Det är väldigt roligt att se utvecklingen hos dem som kommer hit. Det betyder mycket för självförtroendet att ha ett jobb. De som är här har ofta haft det väldigt tufft själva och känner att de mår bra av att kunna hjälpa andra i nöd. Målet för oss är att varje människa ska få växa hos oss och sedan vara redo för att gå vidare mot nytt jobb och nya utmaningar. TA TILL VARA: Butik: Svetsgränd 2, Borlänge Öppettider: mån fre: 09:00 16:00 Tfn: 0243-745 61 Ta Till Vara finns även på Facebook. Lennart Hellman och Kicki Rämgård, Myrorna, tycker att flytten har inneburit ett lyft. Uppsving för Myrorna I september flyttade Myrorna sin verksamhet i Falun till Borlänge och Kupolenområdet. Något som lett till både ökad försäljning och att fler kommer och skänker saker. Det har gått jättebra, säger butikschef Kicki Rämgård. Tillgängligheten här gör att att vi får en större tillströmning av människor. Myrorna är Sveriges största butikskedja för second hand-varor och den största insamlingsaktören i vårt land. Överskottet går till Frälsningsarméns sociala verksamhet. Det kan handla om hjälp till hemlösa, missbrukare, utsatta barn, ensamstående föräldrar med mera. Kort sagt alla som behöver någon form av stöd och hjälp när livet trasslat till sig. Kicki förklarar att Myrornas verksamhet handlar om social nytta, återanvändning och arbetsträning. Vi tar emot människor som står utanför arbetslivet. Det kan till exempel handla om utlandsfödda som behöver träna svenska, före detta kriminella eller människor som varit långtidssjuka och behöver testa hur mycket de orkar jobba. Hit kan man komma och träna på hur det är att jobba i butik. BEHÅLLARE FÖR KLÄDINSAMLING Myrorna har under december placerat ut ett 20-tal klädinsamlingsbehållare i bostadsområden i Falun och Borlänge. Kläderna som vi får in skickas till Karlstad där de sorteras för att sedan säljas i någon av våra butiker, säger Kicki. Vi hämtar din gran när julen är slut När julen dansats ut hjälper Lions till med att samla in de uttjänta julgranarna. Det enda du behöver göra är att ställa granen vid tomtgränsen före klockan 9.00 7 januari eller 14 januari. Fäst en plastpåse på granen med 40 kronor. Vi besöker följande områden Åselby och Hytting Årby och Färjegårdarna Nygårdsdalen och Paradiset Bergslagsbyn Hela behållningen går till Lions hjälpverksamhet BO I BORLÄNGE NR 4 2014 13

KON S T E N AT T B Y G G A H U S Konsten att bygga hus En byggprocess innehåller flera Fakta Kvarteret Fiskarna skeden. Alla kan ju se att ett bostadshus byggs, men det är bara Kv. Fiskarna, Parkgatan, Hagalund toppen på ett isberg. Här en be- Åtta lägenheter i ett mindre flerfamiljshus. Lägenheterna blir 1:or och 2:or. I huset kommer det att finnas en hiss. skrivning om vad som döljer sig Med de här mindre lägenheterna vänder sig Tunabyggen till både äldre och yngre personer. Huset byggs nära centrum för att förtäta staden och erbjuda ett attraktivt boende i centrum. under isbergets topp. Arne Andersson är byggprojektledare hos AB Stora Tunabyggen. Han har huvudansvaret för att allt blir rätt och riktigt när huset på bilden uppförs i kvarteret Fiskarna på Hagalund. Åtta lägenheter ska inrymmas i huset, som färdigställs under hösten 2015. Därmed får populära Hagalund ett nytt och fint boende. Ett tjugotal personer kommer att vara inblandade i projektet, allt från arkitekter, besiktningsmän, driftpersonal, byggnadsarbetare, elektriker, VVS-installatörer till anläggningsarbetare. Arne Anderssons viktigaste uppgift när det gäller byggprojekt är enligt honom själv att se till att rätt person gör rätt saker vid rätt tillfälle. Här beskriver han hur en byggprocess ser ut från start till mål. IDÉ OCH PROGRAMSKEDE Vi funderar på var och hur vi ska kunna bygga. Går igenom myndighetskrav, boendekrav och kostnadsanalyser. PROJEKTERINGSSKEDE Vi bestämmer hur byggnaden ska se ut och vad den ska innehålla. Tekniska beskrivningar upprättas där det framgår vad vi vill uppnå. UPPHANDLINGSSKEDE Vi upprättar ett förfrågningsunderlag som bland annat innehåller tekniska beskrivningar, ritningar och administrativa föreskrifter. Efter att byggentreprenörerna lämnat in anbuden värderas dessa, kontraktsförhandlingar genomförs och därefter kan beslut tas om att starta projektet. 14 BO I BORLÄNGE NR 4 2014 Arne Andersson, Stora Tunabyggen, berättar om byggprocessen. TUNAB Så snart vi har kostnaderna för ett byggprojekt klara tar vi upp hyresförhandlingen med Hyresgästföreningen. Helst ska detta ske innan spaden sätts i marken. UTFÖRANDESKEDE Projektering, det vill säga planeringen hur projektet ska genomföras påbörjas, och byggnadslovsprocessen dras igång. När detta är klart, förhoppningsvis utan några förseningar, börjar det praktiska arbetet med att bygga huset. Under byggnadstiden görs för- och efterbesiktningar av arbetet. Detta för att säkerställa att allt genomförs och färdigställs med den kvalitet som vi avtalat om. Byggnadsnämnden stämmer också av att alla myndighetskrav uppfyllts. GARANTISKEDE Normalt är garantitiden fem år. Vi har då möjlighet att kontrollera att allt fungerar som det var tänkt. Under denna femårsperiod är det byggentreprenörens ansvar att rätta till de fel och brister som upptäcks. Slutligen, vad kan Borlängeborna förvänta sig av det nya huset i kvarteret Fiskarna? Att vi som engagerats i detta projekt har lagt stor vikt på att boendekostnaden ska bli så låg som möjligt. Detta utan att tumma på kvaliteten, säger Arne Andersson. YGGEN CH IDAG O ON IMORG 1 Tunabyggen idag och imorgon Tunabyggen idag och imorgon Tunabyggen har tagit fram denna information till dig för att kort beskriva verksamheten idag och hur den bedöms att utvecklas under de närmaste åren. Nästan dagligen kan vi läsa om den bostadsbrist som råder i kommunen. Bostadsbristen är en följd av en positiv utveckling i kommunen, där vi nyligen har passerat gränsen för att räknas till kategorin större städer. Nu är vi över 50 000 invånare och det märks inte minst på Tunabyggen. I broschyren kan du läsa om kommande projekt och Tunabyggens arbete med att bygga hållbara och trygga boendemiljöer.

GLÖM INTE REFLEXEN! Glöm inte Vad gör du för att synas i mörkret? reflexen! Det är många fordon ute i trafiken i Borlänge och det är viktigt att gående och cyklister syns ordentligt i vintermörkret. På Tunabyggen driver man reflexkampanjen: Syns med Tunabyggen! Reflexer delas ut till Tunabyggens hyresgäster i receptionerna. Vi har många fordon ute på vägarna och har märkt att många cyklister och gående syns dåligt, säger Augustine Ask, Tunabyggen. Därför drog vi igång den här kampanjen. Och den har blivit väldigt lyckad. På tre dagar gick det åt 400 reflexer och nu har vi beställt ytterligare 1 000 stycken. Augustine påpekar att det inte är säkert att man syns i mörka kläder, även om man har en reflex. Med regnblänk, mörker och med mötande trafik kan det vara svårt att se. Se till att bilister ser dig och saktar ner, innan du går ut på övergångsstället eller cyklar ut på vägen. Det handlar trots allt om att spara liv genom att synas och genom att använda trafikvett! Jag använder reflex, det är jätteviktigt! Man vet ju hur dåligt man ser folk utan reflex när man själv kör bil. Alina Alm med dottern Lilly Jag använder självklart reflex! Eva Eriksson Skillnaden på stoppsträckor med och utan reflex Vid halvljus Utan reflex, 25 m Med reflex, 125 m Jag använder reflex, annars är det lätt att bli påkörd! Hans Boström m 0 100 200 300 400 Vid helljus BILD Utan reflex, 150 m Med reflex, 450 m m 0 100 200 300 400 Jag använder både reflexväst och vanliga reflexer. Kenneth Mattsson Den normala reaktionstiden är cirka en sekund. Körs en bil i hastigheten 10 kilometer i timmen hinner bilen färdas ungefär tre meter under en sekund. I tabellen här till höger kan du se stoppsträckor för olika hastigheter när vägbanan är torr. Hur lång sträcka som tillkommer vid regn eller under vintertid är naturligtvis svår att uppskatta. Allt beror på val av vinterdäck, väglag, temperatur samt hastighet och vid regn eller halka kan stoppsträckan bli upp till fyra gånger längre. STOPPSTRÄCKA (TORR VÄGBANA) 30 km/h 13 meter 40 km/h 19 meter 50 km/h 26 meter Stoppsträckan är bromssträckan plus reaktionssträckan. Det är stor skillnad på hur bra en gångtrafikant syns med eller utan reflex. En reflex kan därför vara helt avgörande för om du som gångtrafikant syns eller inte. Jag tycker det är viktigt med reflexer i mörkret. Min dottern Victoria har även en reflexväst. May Wararak med dottern Victoria BO I BORLÄNGE NR 4 2014 15

FINA FRAMTIDSUTSIKTER FÖR EN PIGG 70-ÅRING Borlänges jubileumsår börjar lida mot sitt slut. Det är en pigg 70-åring som firats under 2014. Kommunalrådet Jan Bohman stryker under på det i den här intervjun. Hans erfarenheter av jubileumsfirandet är mycket positiva. Fina framtidsutsikter för en pigg 70-åring 16 BO I BORLÄNGE NR 4 2014

TORSÅNG FÖRST UT I NY SKOLSATSNING Om du ser tillbaka på jubileumsåret, vad tänker du på då? Ett av många glädjeämnen är att befolkningsutvecklingen med råge har överträffat prognoserna. Vid ingången till 2014 var vi 50 023 Borlängebor och blev enligt SCB-statistiken en stor stad. Enligt prognosen väntades ökningen bli ett par hundra under året. Men den siffran ser ut att rejält överträffas. Vi kommer att vara en bra bit över 50500 innan årets slut. Den positiva befolkningsutvecklingen håller i sig. Det känns jättekul. EN STAD MED RAKETFART Jan Bohman har fler glada minnen från jubileumsåret. Ett inslag var att barn skulle göra teckningar och modeller om hur de uppfattar Borlänge. Det blev fantastiska kreationer. En skolklass beskrev Borlänge som en stad som med raketfart möter sin framtid. Barnen illustrerade detta med raketer som sköt i väg staden mot framtiden. Han fick också tillfälle att träffa den femtiotusende Borlängebon, en liten flicka som vilade ut i den stolte pappans famn. Det har också hänt en massa på den politiska scenen under jubileumsåret. I kommunalvalet fick jag och mitt parti förnyat förtroende och tillsammans med tre andra partier bildar vi en majoritet. En dag som denna, dagen efter beskedet om extravalet till riksdagen nästa år, känns det tryggt att veta att vi har ett majoritetsstyre i kommunen. LÄNETS UTVECKLINGSMOTORER Ett projekt som ägnats mycket kraft under året är att få fart på bostadsbyggandet. Jag tror att vi har hittat ett koncept som passar pigga 70-åringen Borlänge, ett koncept som tycks attrahera rätt många investerare. Det känns jättespännande. En prognos förutspår en inflyttning till Borlänge kommun med mellan 300 och 350 personer årligen. Utan tvekan är Borlänge och Falun länets utvecklingsmotorer. Vi ska visa omvärlden att Borlänge och Falun mycket väl kan konkurrera med städer som Karlstad, Västerås, Gävle och Sundsvall. Men Falun och Borlänge måste agera tillsammans för att nå dit. Ikeaetableringen på Norra Backa betyder oerhört mycket, anser Jan Bohman. Det är en signal till omvärlden att här finns potential. Alla vet att Ikea väljer sina etableringar med stor omsorg. Här fick Borlänge ett präktigt kvitto på att kommunen är på väg åt rätt håll. Andra glädjeämnen? Att vi klarat de ekonomiska utmaningarna bättre och bättre. I år pekar mycket på ett positivt resultat. Han är också nöjd med att försörjningsstödet minskat, då färre människor än befarat behövt ekonomiskt stöd från kommunen. De utvecklingsprojekt som pågår inom skolan och äldreomsorgen tillhör också gruppen glädjeämnen. Dessutom möter jag ofta en positiv attityd hos de människor som arbetar för kommunens bästa. Även om det är tufft och utmanande ställer man upp för den inriktning vi har för att utveckla kommunen. Det är sånt som gör att jag gaskar upp mig på morgonen då det är mörkt och kallt. Men allt är inte fröjd och gamman. Det är en stor besvikelse att alltför många kvinnor i kommunen fortfarande jobbar deltid. Alla ska kunna leva på sin lön. Vi ska jobba hårt kommande år för att nå det målet. Något du vill säga till Borlängeborna inför jul och nyår? Julen är för mig närhet till familj och vänner, att man tar hand om varandra, att man vilar upp efter en hektisk höst. Dessutom att man skänker en tanke åt mindre lyckligt lottade människor. Kort sagt: julen är medmänsklighetens högtid. Som lämplig julläsning föreslår Jan Bohman Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Fotograf: Leif Johansson Torsång först ut i ny skolsatsning Nästa år ska Framtidens skola börja byggas i Torsång Vad omfattar begreppet Framtidens skola? Frågan ställs till skolchef Ulf Månsson. Lärandet ska byggas på varje barns förutsättningar. Skolan ska fortlöpande utveckla och förbättra elevernas resultat. Detta sker genom att pedagogerna får möjlighet att skapa bästa tänkbara förutsättningar för lärande, i såväl förskola som skola. Framtidens skola erbjuder lärare intressanta uppgifter, som att arbeta i spännande och kompetenta arbetslag och i lokaler som underlättar detta. FLEXIBEL UTBILDNING Stora skillnaden mot dagens skola är att eleverna får en utbildning som utgår från deras kunskapsnivå. Personalen får betydligt större möjligheter att samverka och hjälpa varandra vid planering, genomförande och bedömning. Undervisningslokalerna utformas för flexibel användning, vilket innebär att elever som har svårt att tillgodogöra sig undervisningen i större grupper ska kunna undervisas i en mindre grupp, säger Ulf Månsson. Skolan organiseras i två åldersgrupper. De yngsta eleverna, från ettåringen till nioåringen, eller från förskola till årskurs 3, samlas i en yngreenhet. I äldreenheten går årskurs 4 till och med årskurs 9. Yngreenheten bör inte underskrida 400 elever, äldreenheten inte under 450 elever. Anledningen till dessa siffror är att skolan måste ha rätt sorts lärarkompetenser för att klara uppdraget. Om nyckeltalen underskrids ökar kostnaderna som innebär att mer pengar går till annat än undervisning, förklarar Ulf Månsson. ETT HELHETSGREPP Beslutet om att satsa på Framtidens skola togs i juni 2012. Torsångs skola är först ut och börjar byggas 2015. Arbetet beräknas vara klar under senare delen av 2016. Verksamhetsplanerna för nya skolan vid Tjärnahage är i slutfasen. Skolan beräknas vara klar under 2017-2018. Norra Sportfältet beräknas vara klart 2017-2019. Den verksamhetsplan, som tas fram av de pedagoger som ska arbeta i nya skolan, används som underlag för planlösningar i nybygget. Ulf Månsson tillägger att Borlänge tagit ett helhetsgrepp om både pedagogisk utveckling och utveckling av arbetslag och lokaler. Ett helhetsgrepp som är unikt för Sverige. Hela arbetet bygger dels på de synpunkter skolinspektionen framförde vid inspektionen 2010, dels på vad som kännetecknar framgångsrika skolor. Detta ger Borlänges unga goda förutsättningar på arbetsmarknaden när väl skolgången är klar. BO I BORLÄNGE NR 4 2014 17

VIKTIGA FRÅGOR OM FRAMTIDENS MILJÖ Viktiga frågor om framtidens miljö Nordens största miljöevent för unga hölls i Borlänge i november. Omkring 260 ungdomar kom till Hagaskolan för att lyssna på föreläsningar, delta i workshops och diskutera miljöfrågor. Miljötinget, som arrangeras av Region Dalarna och Landstinget Gävleborg, är ett årligt evenemang skapat för att öka intresset och engagemanget för miljö- och samhällsfrågor bland unga. Vartannat år äger det rum i Dalarna och helgen 14-16 november var det Borlänges tur. Hagaskolan fungerade som Miljötingets nav men olika aktiviteter hölls även på Framtidsmuseet, Cozmoz, Soltorgsymnasiet och Maserskolan. KLIMATSMART MAT En workshop handlade om klimatsmart mat. Ungdomarna fick veta att maten står för 25 procent av alla utsläpp av växthusgaser, varför det betyder ganska mycket vilka val vi gör i affären och framför spisen. Här i västvärlden har vi till exempel ökat vår köttkonsumtion med 40 procent de senaste 20 åren. Eftersom köttproduktion tar stor andel av jordens tillgängliga areal för att odla fram allt foder som behövs, behöver vi hitta sätt att minska köttkonsumtionen, förklarar Unni Öhman, Borlänge kommun. Ungdomarna fick därefter prova på att laga flera olika vegetariska rätter. Bland annat rödbetsbiffar, lasagne med spenat och ost och linssoppa med quinoa. METALLER I SMYCKEN Representanter från Borlänge kommun fanns också på plats för att informera om farliga metaller i smycken. Vi har deltagit i ett projekt som gick ut på att kontrollera hur mycket nickel, bly och kadmium som finns i smycken som säljs i Borlänge, säger Anette Stångmyr, Borlänge kommun. Vi har också kontrollerat alla tatuerare i kommunen och kommit fram till att det är helt ok att tatuera sig här. RESURSERNA MÅSTE RÄCKA En av fredagens föreläsningar hölls av Staffan Lindberg och förre tv-meteorologen Pär Holmgren. De pratade mycket om klimathotet och om att vi måste se till att resurserna räcker. Om alla skulle ha vår livsstil i Sverige skulle vi behöva 3,7 jordklot, säger Per och nämner också faror med minskade fiskbestånd, skövling av skogar och att gruvor töms. Men allt är inte nattsvart. Plantering av skog sker bland annat runt om i världen för att minska koldioxidmängden. En övergång till solenergi ser föreläsarna som något positivt. Om man lyckas fånga all energi från solen under en timme räcker det för ett helt års energiförbrukning. SOLROSPROJEKTET Ett återkommande inslag på Miljötinget är Solrosprojektet där ungdomarna skapar egna projekt på hemmaplan. Här i Borlänge kommer tre grupper arbeta med projekt tillsammans med ungdomar i Säter. Projekten är Bondens marknad, effektiv parkering och elbilar. Signe Sworén deltog i workshopen som handlade om klimatsmart mat. Det var intressant att lära sig mer om hur viktigt det är att välja närproducerat och ekologiskt, säger Signe som tyckte att alla maträtter var goda och har efteråt lagat flera av dem hemma. Recepten hittar du på: www.borlange.se. Klicka på rubriken Hållbart samhälle och sedan på rubriken Ekologisk mat. 18 BO I BORLÄNGE NR 4 2014

NORRA BACKA SOM ETT NYTT KVARNSVEDENS PAPPERSBRUK Norra Backa som ett nytt Kvarnsvedens pappersbruk Mätt i sysselsättning är handelsområdet Norra Backa som ett nytt Kvarnsvedens pappersbruk, konstaterar Åsa Svedjetun, näringslivschef i Borlänge kommun. Handelsområdet har nu fyllt ett år. Omkring 500 nya arbetstillfällen har skapats, varav 219 på Ikea. Sannolikt den största enskilda etableringen i Borlänge i modern tid. Första året med Ikea/Ikano har överträffat alla förväntningar. Borlänge har tagit steget upp till högsta divisionen i handelssverige. Även infrastrukturmässigt har området fungerat bra genom att kommunen och Trafikverket från början samverkat med Ikea/Ikano i utformningen av den omfattande etableringen. Åsa Svedjetun ser med stor förväntan fram mot resultatet för innevarande år. Hon noterar att Borlänge fick ett kraftigt höjt handelsindex förra året, främst för sällanköpsvaror. Detta trots att Norra Backa bara kunde påverka handelsstatistiken under sista kvartalet 2013. Vilken framtida betydelse kommer Norra Backa att få för kommunen och dess invånare? Etableringen ger en tydlig signal om att vår kommun är attraktiv vilket ökar intresset hos företag att söka sig hit. Vi kan hälsa nya intressenter välkomna med en slagkraftig uppmaning: Ikea/Ikano valde Borlänge välkommen du också. Åsa Svedjetun är övertygad om att Norra Backa kommer att positivt påverka all handel i Borlänge. Ringarna på vattnet kommer att nå ända in i stadskärnan, där butikerna ökat omsättningen under 2013. Våra större handelsområden, i centrum, Södra Backa, Kupolen och Norra Backa, ligger geografiskt väl samlade. Dock behövs ett större engagemang från vårt håll för att öka centrums attraktivitet. Centrum har goda besökssiffror, där finns många arbetsplatser, men handelsutbudet behöver breddas. Tillsammans med fastighetsägarna ska vi fortsätta jobba hårt med detta. Första året kunde Ikea räkna in 1,7 miljoner besök. Satsningen försenades av överklaganden hur upplevde näringslivschefen det minst sagt tröga föret i portgången? Inget lätt arbete precis. Vi fick upprätta tusentals sidor dokument och låta översätta till engelska för granskning i EU-kommissionen. Vi vann. Men det kostade kommunen både tid och pengar. Hur högt rankar du Norra Backas tillkomst? Sannolikt den största enskilda etableringen i Borlänge i modern tid. Inte i antal arbetstillfällen, där var Vägverket och Banverket större. Men den samlade effekten av Norra Backas omvandling innebär att Borlänge bytt kostym, industristaden förvandlas nu till en kunskapsoch handelsstad. Några nya satsningar på gång? En hel del förfrågningar om kontors-, industri- samt även handelsetableringar finns, men inget är klart i dagsläget. Intresse för att bygga bostäder har också anmälts. Det känns väldigt bra i min mage. BO I BORLÄNGE NR 4 2014 19

BYGGNADSNÄMNDENS ARKIV EN SKATTGÖMMA Att läsa besiktningsprotokoll och studera ritningar kan vara till stor hjälp när du ska köpa ett hus eller bygga om, säger Arne Ludvigsson och Maria Boström. Byggnadsnämndens arkiv en skattgömma I byggnadsnämndens arkiv sparas ritningar och besiktningsprotokoll som kan vara till stor hjälp när du vill veta mer om en byggnad. äldre ritningar som är inscannade i svartvitt kanske man måste gå tillbaka för att till exempel se de röda gränserna för tomtplatsavgränsningen i strandskyddsärenden. I byggnadsnämndens ritningsarkiv finns ritningar på byggnader från slutet av 1800-talet och framåt. Här finns alla de nya bygglov som beviljats, med tillhörande ritningar och handlingar. Även äldre bygglov kan finnas i arkivet. Byggnader lever länge och det är ingen slump att Byggninga Balk från 1734 års lag finns kvar som gällande lag, berättar stadsarkitekt Arne Ludvigsson och tillägger att byggnadsnämnden använt sig av den gamla lagen vid ett par ärenden. BESIKTNINGSPROTOKOLL Ett gammalt hus kan vara ombyggt flera gånger och om du ska bygga om kanske du hittar helt andra material än vad du förväntade dig innan du började riva, fortsätter Arne. Fram till -95 gjorde byggnadsnämndens ingenjörer besiktningar av alla byggnader av någon större betydelse och protokollen sparades hos oss. Vi får förfrågningar varje dag, säger Maria Boström som de senaste tio åren har haft arkivhanteringen som en av sina arbetsuppgifter. Maria ingår i det administrativa team som arbetar med arkivet. Det är som att släktforska på ett hus ORIGINAL SPARAS I CENTRALARKIVET Hanteringen av ritningar har ändrats mycket sedan arkivet startades på sent 1800-tal. De gamla tuschritningarna på väv ersattas av plastfilm på 50-talet. På 70-talet började ritningar lagras på microfilm. År 2009 började den stora digitaliseringen av arkivet då alla gamla ritningar scannades in. Nu lagras allt i arkivet digitalt, men i centralarkivet i stadshuset sparas även original. Alla protokoll binds in årgångsvis. Många kommuner sparar inte på pappersritningarna, men det gör vi i Borlänge, säger Maria. Om den digitala ritningen är otydlig kan vi titta efter de fysiska ritningarna. Detta gäller särskilt de ritningar som först microfilmats och sedan har microfilmen scannats. På DETEKTIVARBETE Att hitta ritningar på äldre hus kan ibland vara något av ett detektivarbete och om fastighetsbeteckningen inte ger någon träff i arkivet så ska man inte ge upp. Ritningar på äldre fastigheter kan vara arkiverade under en annan beteckning, förklarar Arne. Fastighetsbeteckningen fungerar som byggnadens personnummer men förr användes andra system. En fastighet kan till exempel vara registrerad efter det gamla stadsägasystemet och vet man det numret kan det gå att söka rätt på ritningen ändå genom omvandlingstabellen. Det är som att släktforska på ett hus och ju mer centralt byggnaden ligger, desto större chans finns det att hitta dokument och ritningar. RÄDDARE I NÖDEN När stora fastighetsföretag köper varandra brukar deras ritningsarkiv leva farligt. Allt ska ske snabbt och det händer att ritningar slängs i container och datafiler raderas. Då finns vi som räddare i nöden, säger Arne. En stor chans finns att ritningarna är lagrade hos oss. Om du till exempel behöver veta hur betongkonstruktionen ser ut i 20 BO I BORLÄNGE NR 4 2014