Antagen av kommunfullmäktige den 25 oktober 2012, 144

Krishanteringsplan För Arboga kommun enligt lag SFS, 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige den 25 oktober 2012, 144

Innehåll 1 Bakgrund till krishanteringsplanen 5 1.1 Inledning... 5 1.2 Lagstiftning... 5 2 Översikt över krishanteringsplanen 7 2.1 Planens disposition... 7 3 Krisberedskap 9 3.1 Risk- och sårbarhetsanalyser... 9 3.2 Kommunens geografiska områdesansvar... 9 3.3 Samverkansavtal... 9 3.4 U-Sam (Samverkan i U-län)... 10 3.5 Övning och utbildning... 10 3.6 Ekonomi... 10 3.7 Övriga planer... 11 4 Krishantering 13 4.1 Krisorganisation... 13 4.2 Larmning... 13 4.3 Aktivering av krishanteringsplan... 13 4.3.1 Aktivering av krishanteringsplan innebär:... 13 4.4 Krisledningsnämnd... 14 4.4.1 Krisledningsnämndens ordförande... 14 4.4.2 Krisledningsnämndens ansvar och uppgifter:... 14 4.5 Krisledningsgrupp... 15 4.5.1 Krisledningsgruppens sammansättning... 15 4.5.2 Krisledningsgruppens chef, ansvar och uppgifter:... 15 4.5.3 Krisledningsgruppens övergripande ansvar:... 15 4.6 Stöd och servicefunktion till krisledningsgruppen... 16 4.7 Kommunens informationsansvar... 16 4.8 POSOM... 16 4.9 Frivilliga resursgrupper (FRG)... 17 4.10 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)... 17 4.11 Rutiner... 17 4.11.1 Skiftgång och avlösning... 17 4.11.2 Samband... 18 4.11.3 Lokaler... 18 4.12 Avveckling av krisorganisationen... 18 5 Uppföljning 19 5.1 Utvärdering... 19 6 Bilagor och referenser 21 6.1 Reglemente för krisledningsnämnden... 21 6.2 Krisledningsorganisation i Arboga kommun... 23 7 Checklistor 25 3

7.1 Checklista för krisledningsgruppen... 25 7.2 Checklistor för ledningsgruppen vid ett stort elavbrott... 27 7.3 Checklista för ledningsgruppen vid stor läcka, förorening med olja eller andra kemikalier, vattenburen smitta eller stort avbrott i vattenförsörjningen.... 29 7.4 Checklista för ledningsgruppen vid ett längre avbrott i fjärrvärmeförsörjningen... 30 7.5 Checklista för ledningsgruppen vid extremt höga vattenflöden i Arbogaån... 31 7.6 Checklista för ledningsgruppen vid olycka av farligt gods... 33 4

1 Bakgrund till krishanteringsplanen 1.1 Inledning Denna plan ska användas när Arboga kommun riskerar att/eller drabbas av en extraordinär händelse. Planen kan också användas vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter kommunens verksamheter eller delar av, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Primär målgrupp för planen är förtroendevalda och tjänstemän. Planen ska också kunna användas som information till samverkande organisationer och till allmänheten. Arboga kommuns krishantering bygger på ett samspel mellan kommunens verksamheter, bolag, kommunalförbund och övriga aktörer i samhället. Tre principer är vägledande för Arboga kommuns krishantering: Ansvarsprincipen - De som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Det ingår även att initiera och bedriva samverkan. Likhetsprincipen - Under en kris ska organisation och lokalisering så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att söka hjälp för att hantera krisen. 1.2 Lagstiftning Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, SFS 2006: 544. Med en extraordinär händelse avses i lagen "en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Lagen syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. 5

Lagen i sammanfattning: Kommunen skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen skall varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser i fredstid. Kommunen ska ha en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid. Kommunen skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för samordning och information till allmänheten. Kommunen skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. Kommunen skall vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapport och information om händelseutvecklingen, tillståndet, vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen skall vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Lagen omfattar beredskap för och hantering av situationer när någon av de ordinarie verksamheterna inte klarar av att hantera situationen inom den normala verksamheten. Olyckor/större händelser som kan hanteras i den normala organisationen berörs inte av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Krishanteringsplan för Arboga kommun fastställs för varje ny mandatperiod av kommunfullmäktige. Enklare revidering kan göras utan att planen på nytt måste antas av kommunfullmäktige. Ansvarig är kommunchef. 6

2 Översikt över krishanteringsplanen 2.1 Planens disposition Kapitel 1 ger en bakgrund till planen. Kapitel 2 ger en översikt över planen. Kapitel 3-6 innehåller den egentliga planen för vad som ska ske före, under och efter en extraordinär händelse. Kapitel 3 beskriver hur krisberedskapen byggs upp genom ett kontinuerligt förebyggande arbete i kommunen och i samverkande organisationer. Kapitel 4 beskriver hur en kris aktivt hanteras av kommunen och samverkande organisationer. Kapitel 5 beskriver hur krisberedskap och krishantering utvärderas efter krisens akuta skede. Kapitel 6 innehåller bilagor och referenser: reglemente och översikt över krisledningsorganisationen. Kapitel 7 innehåller checklistor. 7

8

3 Krisberedskap 3.1 Risk- och sårbarhetsanalyser Enligt överenskommelsen mellan staten och Svenska Kommunförbundet är det viktigaste syftet med risk- och sårbarhetsanalyserna att: öka medvetande och kunskap hos beslutsfattarna och verksamhetsansvariga, ge underlag för information till kommuninnevånare och anställda, ge underlag för planering och genomförande av åtgärder, som minskar risker och sårbarhet, stödja den fysiska planeringen, utveckla förmågan att hantera inträffade kriser. Kommunens Risk- och sårbarhetsanalys KS 2011, 151, ligger till grund för denna plan. 3.2 Kommunens geografiska områdesansvar Kommunens geografiska områdesansvar innebär att kommunen ska: göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer, vara sammankallande för ett krishanteringsråd eller motsvarande med representanter för de lokala krisaktörerna, verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser och åtgärder för hanteringen av en extraordinär händelse samordnas, verka för att informationen till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas, kunna lämna en samlad information till Länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hantering av en extraordinär händelse, vid en extraordinär händelse, ge Länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen. 3.3 Samverkansavtal Samverkansavtal bör upprättas med kommunens bolag, kommunalförbund och med företag som driver verksamhet på entreprenad som kan komma att beröras av kommunens hantering av en extraordinär händelse. 9

Sådan verksamhet kan till exempel vara distribution eller lagerhållning av drivmedel, transporter av varor eller persontransporter, förvaring, produktion eller försäljning av livsmedel. Även oreglerad samverkan är betydelsefull och kan skapas i olika nätverk eller i informella kontakter mellan individer. 3.4 U-Sam (Samverkan i U-län) Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig aktör på regional nivå. Detta innebär bland annat att Länsstyrelsen före, under och efter en kris ska vara en sammanhållande funktion. Planerad samverkan i länet finns upprättad genom U-Sam. Huvudsyftet med U-Sam är att ge större möjlighet till effektivare samverkan genom att skapa en samlad lägesbild. U-Sam ska tidigt säkerställa att samverkan sker mellan de myndigheter och organ som berörs av redan inträffad eller av framtida bedömda störningar. U-Sam ska även tidigt säkerställa att enstämmig information kan förmedlas till allmänhet och media. I U-Sam ingår Länsstyrelsen, länets kommuner och räddningstjänstförbund, polisen, landstinget, SOS Alarm och Sveriges Radio P4 Västmanland. Varje part har rätt att sammankalla U-Sam. Inom U-Sam finns också ett krisinformatörsnätverk. Länsstyrelsen ansvarar också för ett regionalt krishanteringsråd där andra samhällsviktiga aktörer ingår. U-Sam tar inte över respektive parts eller aktörs ansvar. Parterna deltar utifrån eget ansvar eller uppdrag. 3.5 Övning och utbildning Krisledningsnämnden och krisledningsgruppen ska utbildas/övas under varje mandatperiod. Övrig personal utbildas efter behov. Kommunchefen eller den han utser är ansvarig för att utbildning genomförs. En planering för utbildning/övning inom krishanteringen ska finnas för varje mandatperiod med översyn inför varje nytt kalenderår. I början av varje mandatperiod skall alla politiker informeras om kommunens krisberedskap. 3.6 Ekonomi Samtliga kostnader som beslutats av krisledningsnämnd eller krisledningsgrupp skall redovisas separat. Detta för att kunna bli ett underlag för eventuella framtida försäkrings- och skadeståndsanspråk och som ansökan om statsbidrag. Bedömer senare krisledningsnämnd eller krisledningsgrupp att beslutade åtgärder skall bekostas av ordinarie verksamhet kan detta göras i efterhand. 10

3.7 Övriga planer Varje nämnd har ansvar för att planlägga sina verksamheter. Respektive nämnd ansvarar även för att listor och andra viktiga uppgifter hålls aktuella. Prioriteringsordning för egen verksamhet ska finnas, exempelvis för system och personal. Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunens kommunikationsplan vid krisledning och kommunens krishanteringsplan hålls aktuell. 11

12

4 Krishantering 4.1 Krisorganisation Krisorganisationen i kommunen består av krisledningsnämnd, krisledningsgrupp, informationsgrupp, stöd och servicefunktion, POSOM- grupp samt frivillig resursgrupp. Övriga verksamheter som initialt inte ingår i krisorganisationen kan kallas in beroende av vad som hänt eller förväntas hända. För regional samverkan finns U-Sam som samordnas via Länsstyrelsen i Västmanland. Se krisledningsorganisationen, bilaga 6.2. 4.2 Larmning När SOS Alarm får kännedom om en händelse som bedöms vara allvarlig kontaktas krisledningsgruppens chef eller dennes ersättare som fattar beslut om inkallning av krisledningsgrupp. Kontakt ska även tas med krisledningsnämndens ordförande som fattar beslut om att sammankalla krisledningsnämnden. Förtroendevalda och tjänstemän som är kopplade till kommunens krisorganisation kallas enligt larmlistor. Larmlistorna finns hos SOS Alarm AB som vid behov kan hjälpa till att ringa in berörd personal. 4.3 Aktivering av krishanteringsplan Planen kan aktiveras vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter kommunens verksamheter eller delar av, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Exempel på när planen kan aktiveras: när ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot händelsernas krav, flera verksamhetsområden berörs, stort informationsbehov, stort behov av samverkan med andra. 4.3.1 Aktivering av krishanteringsplan innebär: fokusering på krishantering, tydlig ansvarsfördelning, snabba beslut och åtgärder, tätt samarbete inom kommunen och med samverkande organisationer, 13

samordnad information, förmåga till både intensiv och uthållig ledning. 4.4 Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens ordinarie ledamöter består av kommunstyrelsens arbetsutskotts ordinarie ledamöter. Krisledningsnämndens ersättare består av kommunstyrelsens ordinarie ledamöter som inte är ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. 4.4.1 Krisledningsnämndens ordförande Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande är också ordförande och vice ordförande i krisledningsnämnden. Krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande kan i brådskande fall fatta besluta å krisledningsnämndens vägnar. Sådant beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. 4.4.2 Krisledningsnämndens ansvar och uppgifter: tolka kommunens roll, ange inriktning för krishantering, företräda kommunen utåt och mot kommuninvånarna, besluta i principiella frågor, besluta om förändringar i servicenivåer, besluta om omfördelning av kommunens resurser. Krisledningsnämnden har det politiska ansvaret för att samordna kommunens resurser, för att upprätthålla livsviktig försörjning, samt för att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under en extraordinär händelse Krisledningsnämndens reglemente, bilaga 6.1. 14

4.5 Krisledningsgrupp Krisledningsgruppen är en tjänstemannagrupp som leder det operativa arbetet. Kommunchefen är krisledningsgruppens chef och leder dess arbete. Vid en samhällsstörning där räddningstjänsten är inkopplad är det dock räddningsledaren som ansvarar för direkt ledning på fältet. 4.5.1 Krisledningsgruppens sammansättning Kommunchef Kanslichef Teknisk chef Socialchef Skolchef Fritids - och kulturchef Informationschef Sekreterare Räddningschef i Västra Mälardalens Kommunalförbund Beredskapssamordnare i Västra Mälardalens Kommunalförbund Gruppen knyter efter behov till sig andra befattningshavare. Kommunchefen har befogenhet att återkalla semesterledig personal, samt förändra tjänstgöringen för inkallad personal efter påkallat behov. 4.5.2 Krisledningsgruppens chef, ansvar och uppgifter: leda, samordna och planera arbetet i krisledningsgruppen på kort och lång sikt, initiera intern och extern information, samt upplysningsverksamhet, svara för gruppens kontakter med krisledningsnämnden, besluta om behovet av möten, genomgång och ansvarar för föredragning i krisledningsgruppen, besluta om behovet av samverkan, besluta om behovet av att begära sändning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA), besluta om behovet om frivillig resursgrupp (FRG) ska kallas in. 4.5.3 Krisledningsgruppens övergripande ansvar: få igång en samordnad krishantering inom kommunen, skapa och vidmakthålla en samlad, aktuell bild av händelsen, besluta om interna och externa informationsinsatser, etablera kontakt med berörda organisationer och myndigheter, bedöma behov av insatser och samordna insatserna mellan de olika kommunala förvaltningarna, 15

följa det operativa läget i kommunen och baserat på detta sammanställa beslutsunderlag till krisledningsnämnden, genomföra erforderliga åtgärder, dokumentera all viktig information om händelsen, beslut, åtgärder etc. 4.6 Stöd och servicefunktion till krisledningsgruppen kontorsstöd, dokumentation m.m. lokaler och utrustning kontroll av in- och utpassering förtäring teknikstöd All viktig information i krisledningsgruppen om åtgärder, händelser m.m. ska dokumenteras, ges en identitet och alltid återfinnas. 4.7 Kommunens informationsansvar Kommunens information i samband med en extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande aktörer och media så riktig information som möjligt, så snabbt som möjligt och på ett så bra sätt som möjligt. Kommunens information samordnas då av informationsgruppen. Räddningstjänstens information som berör kommuninnevånarna samordnas med kommunens övriga information. (Se kommunikationsplan vid kris). 4.8 POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer) När SOS Alarm får kännedom om en händelse som bedöms vara allvarlig kontaktas POSOM gruppen enligt larmlistan. Den person i POSOM gruppen som blir uppringd ansvarar för att arbetet kommer igång. POSOM;s ledningsgrupp kontaktas och beslut tas om stödcenter skall öppnas. Vid större händelse larmas även informationsansvarig. Kommunchefen meddelas alltid om POSOM- gruppen går i gång. POSOM- gruppen har till uppgift att ansvara för planering och samordning vad avser det psykologiska och sociala omhändertagandet av människor som drabbats av olycka, katastrof eller liknande. Gruppen ska på olika sätt se till att det finns en beredskap inför olyckor och katastrofer. POSOM- gruppen har till förfogande ett antal stödpersoner. Det är personer med kunskap om hur människor reagerar i kris och som kan arbeta under stress. 16

4.9 Frivilliga resursgrupper (FRG) Vid extraordinära händelser, då man räknar med att de ordinarie kommunala resurserna inte räcker till, ska frivilliga resursgrupper (FRG) kunna avlasta, förstärka och komplettera olika delar av kommunens organisation. Den frivilliga resursgruppen är en strukturerad form av samarbete mellan kommun och frivilliga. Gruppen består av personer med sådana kompetenser inom olika områden som kommunen efterfrågar. Arboga Civilförsvarsförening ansvarar för de frivilliga resursgrupperna enligt överenskommelse mellan kommunen och föreningen. Kommunchefen bedömer behovet om FRG ska kallas in. 4.10 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Viktigt meddelande till allmänheten (VMA), ett viktigt hjälpmedel för att varna och informera allmänheten i samband med olyckor och risker för olyckor. Kommuner och landsting har behörighet att sända informationsmeddelande vid extraordinära händelser. Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Allmänheten ska få ett klart besked om vad de ska vidta för åtgärder direkt och därefter få fortlöpande information om händelseutvecklingen. Kommunchefen bedömer behovet att begära sändning av viktigt meddelande till allmänheten. Kontakt tas med SOS Alarm för sändning av meddelandet. 4.11 Rutiner 4.11.1 Skiftgång och avlösning För att få en uthållig organisation måste varje person som ingår i krisorganisationen ha minst en ersättare. De arbetsuppgifter krisledningsgrupperna ställs inför kräver en organisation som medger flexibilitet beträffande gruppens sammansättning. Om krisledningsgruppen förväntas tjänstgöra under längre tid än 12 timmar måste skiftindelning av personalen göras omgående. Personal måste sparas och förberedas för att avlösa dem som arbetar inledningsvis. Vid avlösning genomförs ledningsgenomgång enligt följande: orientering om läget, orientering om pågående verksamhet, orientering om planerad verksamhet. Efter ledningsgenomgången sker överlämning inom respektive funktion. 17

4.11.2 Samband Kommunikationer sköts i första hand via telefon, mobiltelefon, fax, elektronisk post och bud. Rakelsystemet är infört på ledningsnivå med två terminaler. Räddningstjänsten i VMKF ansvarar för att terminalerna uppgraderas. 4.11.3 Lokaler Vid en extraordinär händelse kallas krisledningsnämnden och krisledningsgruppen till Rådhuset. Krisledningsnämnden träffas i kommunstyrelsesalen och krisledningsgruppen i Engelbrektsrummet. Reservkraft finns i Rådhuset. Om ordinarie ledningsplatser för krisledningsnämnd och krisledningsgrupp inte kan användas lokaliseras verksamheten till reservuppehållsplatsen på brandstationen. 4.12 Avveckling av krisorganisationen Krisledningsnämnden bedömer om läget är sådant att dess övertagna befogenheter ska återgå till respektive nämnd och krisorganisationen kan avvecklas. Till kriser där krisledningsnämnden inte varit inblandad är det kommunchefen som beslutar om avslut. Vid beslut om att återgå till normal organisation ansvarar krisledningsgruppen för att: meddela berörda inom kommunen och samverkande organisationer att så skett, slutföra dagboken och samla in och förteckna allt underlagsmaterial, göra en första preliminär analys av verksamheten. Även kommunfullmäktige kan besluta att av krisledningsnämnden övertagna befogenheter ska återgå till respektive nämnd och att organisationen återgå till den normala. 18

5 Uppföljning 5.1 Utvärdering Efter en händelse där kommunens krisorganisation har varit verksam ska arbetet utvärderas och granskas. Kommunchefen tillsammans med beredskapssamordnaren i Västra Mälardalens Kommunalförbund tar initiativ och ansvarar för att utvärdering kommer till stånd. Exempel på utvärderingsaktiviteter: insamling av material, intervjua egen personal och samverkande, analysera genomfört arbete, ev. föreslå förbättringar, genomföra beslutade ändringar i planer, åtgärdslistor, övningar m.m. 19

20

6 Bilagor och referenser 6.1 Reglemente för krisledningsnämnden Kf 105, 26 maj 2011 Kf 50, 24 februari 2011 Utöver vad som föreskrivs om styrelsen och nämnder i kommunallagen (SFS 1991:900)gäller bestämmelserna i detta reglemente. Krisledningsnämndens övergripande uppgifter 1 Krisledningsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Krisledningsnämnden får överta beslutanderätt från annan nämnd eller styrelse. Beslutanderätten får endast övertas i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den specifika händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. För krisledningsnämndens verksamhet finns särskilda bestämmelser i 2 kap 3-6 i nämnda lag. 2 Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. Delegation från kommunfullmäktige 3 Krisledningsnämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden som faller under nämndens verksamhetsområde, med rätt att på kommunens vägnar träffa överenskommelser och betalning av fordran, antagna ackord, ingå förlikning och sluta avtal. Ansvar och rapporteringsskyldigheter 4 Krisledningsnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. 21

5 Krisledningsnämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden för, och i sin verksamhet förfogar över. 6 Krisledningsnämnden har ansvar för att de handlingar som nämnden omhänderhar för kommunens räkning förvaras på ett betryggande sätt. 7 Ordföranden eller, om han eller hon har förhinder, vice ordföranden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. 8 Ordföranden eller, om han eller hon har förhinder, vice ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Krisledningsnämndens arbetsformer 9 Krisledningsnämnden består av kommunstyrelsens arbetsutskotts ordinarie ledamöter. Krisledningsnämndens ersättare består av kommunstyrelsens ordinarie ledamöter som inte är ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. 10 Nämndens arbetsformer omfattas av de regler som gäller för övriga nämnder. 22

6.2 Krisledningsorganisation i Arboga kommun Kommunfullmäktige Krisledningsnämnd USam Krisledningsgrupp Informationsgrupp Stöd/servicefunktion POSOM Stödgrupper FRG U-Sam(samverkan i U-län) På regional nivå finns en funktion för samverkan vid större händelse som berör Västmanlands län. FRG, frivillig resursgrupp. 23

24

7 Checklistor 7.1 Checklista för krisledningsgruppen Kommunchefen är krisledningsgruppens chef och leder dess arbete. Vid en samhällsstörning där räddningstjänsten är inkopplad är det räddningsledaren som ansvarar för direkt ledning på fältet. Beroende på vad som hänt, förväntas hända eller vid hot om händelse kompletteras krisledningsgruppen med ytterligare kompetens och fler personer/funktioner. Ledningsgenomgång: Närvarokontroll Syfte Lägesbild Prognoser Väder Kritiska verksamheter/funktioner Informationsläge och medieläge Tillgängliga resurser Inriktning av fortsatt arbete, på kort och lång sikt Övriga frågor Nästa ledningsgenomgång Åtgärdsförslag: Starta upp dokumentation, händelselogg. Ansvarig: Starta upp kommunikationsplanens organisation. Intern och extern information förbereds. Berörs fler kommuner, bör informationen samköras via Länsstyrelsen. Ansvarig: Se till att all teknisk utrustning fungerar. Ansvarig: Upprätta skiftlistor. Ansvarig: 25

Informera växeln. Kontakta VMKF:s beredskapstelefon, 073-699 51 79. Ansvarig: Inlarmning av IT-personal. Kontakta Mikael Lehmann 073-765 73 74 Ansvarig: Initiera särskilda insatser för psykologiskt och socialt omhändertagande (POSOM). Ansvarig: Kontakta räddningstjänsten angående samband via Rakel. (larmlista finns hos SOS Alarm) Ansvarig: Etablera kontakt med berörda organisationer och myndigheter. Ansvarig: Kontakta länsstyrelsens TIB, tjänsteman i beredskap via SOS Alarm Ansvarig: Begär sändning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Ansvarig: Bedöma behovet om FRG ska kallas in. Ansvarig: Följa det operativa läget i kommunen och baserat på detta sammanställa beslutsunderlag till krisledningsnämnden, samt genomföra erforderliga åtgärder. Ansvarig: Uppföljning av beslut. Ansvarig: Utvärdera händelsen Ansvarig: 26

7.2 Checklistor för ledningsgruppen vid ett stort elavbrott Krisledningsgruppen kompletteras med: Mälarenergi Elnät AB Personalchef Ekonomichef VD Arboga Energi VD Rådhuset i Arboga AB Krisledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder,( se checklista för krisledningsgruppen) Beror elavbrottet på effektbrist finns planer för vilka linjer som är prioriterade, s.k. Styrel. Arbetet görs i samarbete med Mälarenergi Elnät AB. Information Intern och extern information förbereds och samkörs med Mälarenergi Elnät AB. Åtgärder: Ta fram inventeringslistan över fastigheter avseende elsäkerhet. Säkerställ att bränsle finns till reservkraften. Förbered och ordna inkvartering (värmestuga) för utsatta grupper. Förbered för utspisning om avbrottet befaras vara mer än 6 timmar. Förbered och ordna reservkraft till Medåkers tryckstegringsstation för dricksvattnet. Ev. sätts nödvattenplanen igång. Vid stor nederbörd förbereds reservkraft till avloppspumpstationer och dagvattenstationer. Vid stor nederbörd i form av regn förbereds kommunikation mellan norra och södra stadsdelarna. Ansvarig: Teknisk chef Förbered för att dra igång evakueringsplanerna inom socialförvaltningen. Ansvarig: Socialchef 27

Konsekvenser av ett större och längre elavbrott blir bl. a att: Vattenförsörjningens långsiktiga uthållighet förkortas och risk för lägre dricksvattenkvalitet samt lågt vattentryck i Medåker. Avloppspumpstationer och reningsverk fungerar inte, detta leder till att källare översvämmas och utsläpp av orenat avloppsvatten sker till närmaste å, sjö eller dike Dagvattenpumpstationer stannar och vid stor nederbörd i form av regn fylls trafiktunnlarna under järnvägen, kommunikationen skärs av mellan norra o södra stadsdelarna. Vid hög nivå i Arbogaån finns risk att broarna blir avstängda för trafik. Området mellan järnväg och Arbogaån kan bli isolerat kommunikationsmässigt. Servicehus drabbas vilket leder till att flytt av patienter som är beroende av respirator kan komma i fråga. Evakuering kan komma att ske. I allmänna lokaler, samlingsplatser eller i administrativa lokaler, där det inte finns reservkraft fungerar inte belysning och uppvärmning. Skol- och förskoleverksamhet kan inte bedrivas vid längre avbrott. Bevakning och patrullering kan erfordras, då belysning saknas helt eller delvis. IP-telefonin och datorerna kommer inte att fungera. Den mobila och fasta telefonin kommer att slås ut på sikt. Masterna har backup för 1-8 timmar. Bränslebrist kommer att uppstå då inte bensinstationerna är säkrade med reservaggregat i dagsläget. Om bränslebrist uppstår kommer inte dricksvatten att kunna distribueras heller. Bränslebrist till kommunen fordon. 28

7.3 Checklista för ledningsgruppen vid stor läcka, förorening med olja eller andra kemikalier, vattenburen smitta eller stort avbrott i vattenförsörjningen. Ledningsgruppen kompletteras med: Västra Mälardalens Myndighetsförbund (VMMF) Ledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista för krisledningsgruppen) Information Intern och extern information förbereds och samkörs med Västra Mälardalens Myndighetsförbund(VMMF) Åtgärder Förbered och ordna vatten från särskilda tankvagnar. Se över lämplig placering av dessa. Planer som ska tillämpas är Tanksystem mm. för lokal vattendistribution vid krisläge, spolplanen för ledningsnätet samt nödvattenplan. Ev. bevakning av tankar. Kontakta VAKA- Nationell vattenkatastrofgrupp. Ansvarig: Teknisk chef Provtagning och kontakt med Smittskyddsenheten i Västmanland. Ansvarig: VMMF Prioritering av vatten Prioritering enligt plan Tanksystem mm. för lokal vattendistribution vid krisläge. Se även nödvattenplan. Ansvarig: Teknisk chef Det blir konsekvenser för bl. a: Sjukvården, servicehus/vårdboende, skol- och förskoleverksamhet, hushåll får begränsat med vatten under en tid (kan bli helt utan en viss tid innan tankar placerats ut). Industrier som är beroende av kommunalt vatten för sin process kommer antagligen inte att kunna ha sin tillverkning igång (detta beror dock på vad som är fel med vattnet, bakteriellt smittat vatten kan användas i industrier). Smitta i vattnet kan även leda till personalbrist - sjukdomar. 29

7.4 Checklista för ledningsgruppen vid ett längre avbrott i fjärrvärmeförsörjningen Ledningsgruppen kompletteras med: VD Arboga Energi AB Mälarenergi Elnät AB VD Rådhuset i Arboga AB Ekonomichef Personalchef Ledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista för krisledningsgruppen) Information Intern och extern information förbereds och samkörs med Arboga Energi AB och Mälarenergi Elnät AB. Åtgärder Prioritering av värme, sektionering av fjärrvärmesystemet enligt planer. Inkoppling av reservanläggningar om nödvändigt. Rekvisition av svetsare för reparation om nödvändigt. (avtal finns med Mälarenergi) Tillgång till reservdelar, svetsare sker genom Öst svenska reservdels- och beredskapspolen. Ansvarig: Vd för Arboga Energi AB Ta fram inventeringslistan över fastigheter avseende elsäkerhet. Kontrollera att bränsle finns till reservkraften. Starta upp kommunala värmestugor enligt plan. Ansvarig: Teknisk chef Se över evakueringsplanerna inom socialförvaltningen. Ansvarig: Socialchef Konsekvenser blir bl. a att: Evakuering måste ske av boende på servicehus och vårdboende. Skol- och förskoleverksamhet kan inte bedrivas vid längre avbrott. 30

7.5 Checklista för ledningsgruppen vid extremt höga vattenflöden i Arbogaån Ledningsgruppen kompletteras med: Mälarenergi Elnät AB Västra Mälardalens Myndighetsförbund(VMMF) Ekonomichef VD Arboga Energi VD Rådhuset i Arboga AB Ledningsgruppen bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista för krisledningsgruppen) Åtgärder: Förbereda och ordna invallning av avloppspumpstationerna P1 (Flyget) och P2 (Nejmans). Förbered reservkraft till P1 (Flyget), P2 (Nejmans) och P8 (Kempes). Ansvarig: Teknisk chef Om ett elavbrott inträffar under scenariot så kommer ev. prioritering av vatten att ske: Prioritering enligt plan Tanksystem mm. för lokal vattendistribution vid krisläge. Nödvattenplan. Ansvarig: Teknisk chef Trafikavstängningar, evakuering av medborgare Kommunikationsleder in i och ut ur staden prioriteras. Om det regnar samtidigt så prioriteras reservkraft till Scandiagatans tunnel. Ansvarig: Teknisk chef Vid risk för att avloppsvatten kommer ut. Provtagning och kontakt med Smittskyddsenheten i Västmanland. Ansvarig: VMMF Kontroll av eventuella utsläpp från industrin ansvarar räddningstjänsten och VMMF för. 31

Konsekvenser Ras och skredrisk. Ledningsbrott. Blandning av dricksvatten och avloppsvatten. Kapellbron och Herrgårdsbron raseras. Arbogaåns slänter rasar och förvärrar översvämningen. 32

7.6 Checklista för ledningsgruppen vid olycka av farligt gods Ledningsgruppen kompletteras med: Västra Mälardalens Myndighetsförbund(VMMF) Polisen Räddningstjänsten informerar ledningsgruppen som sedan bedömer läget innan ställning tas till olika insatsåtgärder (se checklista för krisledningsgruppen) Räddningstjänsten ansvarar för att hantera själva händelsen. Information Intern och extern information förbereds och samkörs med Räddningstjänsten (VMKF), Västra Mälardalens Myndighetsförbund VMMF och polisen. Beroende på vart olyckan inträffar kan det bli konsekvenser för bl. a: Sjukvården, servicehus, skolverksamheter. Industrier Evakuering kan bli aktuellt. 33

34