StandIN projektet

Relevanta dokument
StandIN projektet. Hilkka Linnarsson, Projektledare Manne Andersson, Strateg

Urval av standarder ska öka teknisk interoperabilitet inom vård och omsorg. Frukostseminarium den 18 maj 2016

StandIN projektet. Hilkka Linnarsson, projektledare Håkan Nordgren, medicinsk rådgivare

StandIN projektet

SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv

eham modellens tillämpning i StandIN projektet

Gemensamt ramverk av standarder för interoperabilitet och förändringsledning

STANDINPROJEKTET DELLEVERANS 1

STANDINPROJEKTET DELLEVERANS 2

Gemensamt ramverk av standard för interoperabilitet

Arbetet med FHIR, Contsys och maj Helen Broberg, Region Skåne

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Relevanta standarder som inte avser teknisk interoperabilitet

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Gemensamt ramverk av standard för interoperabilitet - del 2

Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

StandIN Relevanta konventioner/standarder som rör teknisk interoperabilitet

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Visionen för e-hälsan 2025

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation

Exempel på verksamhetsledning

Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget

Smart industri den digitala framtiden

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

StandIN projektet. Förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

FHIR OCH INTEROPERABILITET I SJUKVÅRDEN OSKAR THUNMAN

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Introduktion till standardisering

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Medskapande Idéverkstäder som resurs för innovationsarbete

NI 2015:1 Kort introduktion

Referensarkitektur för Grunddata & Katalog. Marcus Claus, projektledare Inera

Internationellt standardiseringsarbete för kvalitetskrav av hälsoappar Mats Artursson, Läkemedelsverket Jenny Acaralp, SIS

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Nationell kraftsamling för rätt information på rätt plats i vårdkedjan. Anna Lefevre Skjöldebrand Swedish Medtech

Medicinsk Informatik VT 2006

E-strategi för Strömstads kommun

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

JWG ISO/TC215 San Francisco, US april 2015 WG1 Arkitektur, ramverk och modeller

Bilaga 7 Förslag på dokumentation av proof-of-concept

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Årsrapport en gemensam karta för e-hälsosektorn! Erik Frisk och Erika Ericsson

Git Eliasson 19 maj Regelverk och ansvar för IT-system i vården

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

StandIN projektet Förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet

Diskussionsmöte om behov av gemensam förvaltning av e-hälsostandarder

Från meddelandeutväxling 2ll seman2sk interoperabilitet. Vitalis 2015 Oskar

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

Minnesanteckningar från standardiseringsmöten Berlin 4-10/ Karl-Henrik Lundell

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Dagmaröverenskommelsen 2007

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

Arena för test av välfärdsteknik. Ett RISE-projekt finansierat av IoT Sverige och Vinnova

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Nätverk ehälsa SKAPAD AV Ann-Charlotte Klarén

Insamling av hälsodata i hemmet

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Hur framtidssäkrar vi socialtjänsten?

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Utveckling av Vård & Omsorg på distans

Framtidens vårdinformationsmiljö SLL

Strategisk informatik Informationsmöte

Fakulteten för hälso och livsvetenskap. Masterprogram i ehälsa, 120 högskolepoäng Master Programme in ehealth, 120 credits

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

IT-STRATEGI VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Kompetensbeskrivning

ISO med kundfokus

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen

Smarter Healthcare Personligt hälsokonto

Framtidens vård Framtidens vårdinformationssystem

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011

Reflektioner från HiMSS19

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI12

Utvecklingen i Sverige och i Europa - trender, möjligheter, farhågor

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

C.A.G på HIMSS februari 2019, Orlando USA

StandIN projektet. Förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet

Digitala resan mot en världsledande e-hälsa

Transkript:

StandIN projektet 2016-06-17

Agenda Inledning Bakgrund Omvärld Verksamhet och arkitektur Contsys/Förändringsledning Resultat och angreppsätt vid urval av standarder Nationell samordning och examensarbete Förslag till fortsatt arbete Återkoppling bordet diskussioner Sammanfattning och avslut Lunch

Bakgrund

Bakgrund Ingår i regeringens satsning på Life Science Vinnova finansierar två innovationsprogram uppdelat i två projekt Inom Medtech4Health drivs StandIN projektet Inom SWElife drivs 3H3R informatik och verksamhet 3H3R StandIN Verksamhet Information Applikation Teknik Teknisk interop. Nätverk/protokoll

StandIN Framtidspaning Syfte Att förstärka Sveriges innovations-, konkurrens- och attraktionskraft. Mål Att i nära samarbete mellan experter från vård och omsorg, företag, myndigheter, universitet och högskolor bidra till framtidens vård och omsorg genom att ta fram ett underlag för att fastställa ramverk för standarder.

StandIN:s syfte Syftet är att ta ett HELHETSGREPP och ge stöd för att leda, styra och förändra vårdverksamhet genom internationella standarder som bidrar till att: verksamutveckling vara ett stöd* för leverantörer i deras produktutveckling (vidareutveckling som nyutveckling) vara stöd för interoperabilitet mellan olika system och lösningar fungera som ett stöd i kravställande från kunderna vid en upphandling *är analyserade och förtydligade

Varför är detta viktigt?

Framtidens krav ur standardiseringsperspektivet Vision e-hälsa 2025 Mer delaktiga patienter - Processinriktad vård Vården och information ska följa patienten Processinriktade vårdinformationssystem förutsätter nationell samordning och förvaltning med perspektiv som står i samstämmighet med internationell standardisering Spårbarhet utifrån ett verksamhets-, informatiks- och teknikperspektiv

Hej, jag heter Anna! Jag behöver memorera och medla information mellan mina olika vårdgivare Jag vill kunna skicka data från min blodsockermätare till min smartphone Jag vill kunna lita på att min information finns tillgänglig, och blir mottagen och tolkad på rätt sätt Jag vill att Vårdgivare har tillgång till varandras data Jag vill vara delaktig och kunna följa min egen vård Jag vill äga rätten till att distribuera min egen data

Omvärld

Internationell utblick Flera länder som ligger i fronten i användning av ehälsa har skapat nationella organ i syfte att säkerställa samordning och informationsstandardiseringsarbete. epsos-projektet (european patients Smart Open Services) uppnådde interoperabilitet mellan 17 länder men saknade i stort verksamhetsutveckling för vård och omsorg. Sedan dess har det skett ett aktivt ledarskap på EU-nivå från ehealth Network med en reaktiverad ehealth Stakeholder Grupp som råd till Multi Stakeholder Platform (MSP) och deras Rolling Plan for Standardisation.

Internationell utblick Multi Stakeholder Platform (MSP) Hanterar standarder bland annat inom ehälsa, The 2016 Rolling Plan on ICT Standardisation The Office of the National Coordinator (ONC) 2016 Interoperability Standards Advisory Connecting Europe Facility (CEF) 20 länder har ansökt och fått godkänt för att sätta upp NCPeH (National Contact Point ehealth) estandards Projekt på EU liknande StandIN Joint Initiative on SDO Global Health Informatics Standardization

Komplex verklighet Formella standardiseringsorgan - ISO, CEN, SIS Hälsospecifika standardiseringsorgan - HL7, DICOM, CDISC, IHTSDO, Andra standardiseringsorgan - IEEE, GS1, Profileringsorganisationer - Continua, IHE, Övriga organisationer - WHO, Standarder Verksamhet Semantik Teknik

Verksamhet och arkitektur

Förenklad Zachman

Exempel på Flödesmodell

Exempel klinisk process och spårbarhet Utreda hjärtsvikt ISO 13940 CONTSYS Tidigare hälsoproblem och hälsoärenden inkl läkemedelslista Digitalt överförbar data (Diagnoser, mätvärden, läkemedel, bilddata mm) XML ISO 13606-3 openehr IHE XDS Continua DICOM IHE ECG FHIR mm ISO 12967 HISA Vårdinformation ISO 12967 HISA

Virtuellt datalager

Contsys/Förändringsledning

Kategorisering av standarder

Contsys - Gemensam grund för verksamhetsutveckling och informationshantering Processmodell värdeskapande och arbetsflöde Begreppssystem innehållet - vad är vad på generell nivå som täcker alla upptänkliga konkretiseringar

Syften Contsys The general aim for this standard is to provide a comprehensive, conceptual basis for content and context in healthcare. It should be the foundation for interoperability at all levels in healthcare organizations and for development of information systems in healthcare.

Contsys Kapitel med begreppsdefinitioner inom hälso- och sjukvård avseende: Aktörer Tillstånd Aktiviteter Processer Vårdplanering Tid Ansvar Informationshantering

Verksamhetsperspektiv Contsys Begreppssystem och Processmodell Förändringsledning Kvalitetssystem 2 standarder Kliniska processer Ex Hjärtsvikt Informationsperspektiv 19 standarder Teknikperspektivet 18 standarder Framtidens vårdinformationssystem Arkitektur 5 standarder Framtidens vård och forskning - verklighet

Verksamhetsperspektiv Contsys Begreppssystem och Processmodell Förändringsledning Kvalitetssystem 2 standarder Kliniska processer Ex Hjärtsvikt Informationsperspektiv 19 standarder Teknikperspektivet 18 standarder Framtidens vårdinformationssystem Arkitektur 5 standarder Framtidens vård och forskning - verklighet

Resultat

Hur bidrar StandIN Vad har vi gjort? Kartläggning av internationella standarder Spårbarhet från verksamhet till teknik Fördjupad analys teknisk interoperabilitet Exemplifierat förändringsledning/verksamhetsutveckling Kartlagt landstingens huvudsystem (nuläge) Kartlagt hur StandIN standarder används (nuläge) Förvaltningsbart ramverk Nationell samordning och förvaltning

Arbetsgång för urval av standarder Kartlagt och kategoriserat Beskrivet enligt arkitekturramverk >70 Standarder 45 Relevanta 18 Tekniska Standarder

Exempel kartläggning

Standarder teknisk interoperabilitet Beteckning Förv.org. Användningsområde CDISC - Clinical Data Interchange Standards Consortium Continua Design Guidelines ISO 12052:2006 - Digital imaging and communication in medicine UDI - Unique device identification CDISK Continua Health Alliance DICOM/ISO FDA/IMDR F Familj av standarder som stödjer informationshantering i klinisk forskning Använder tekniska standarder för koppling av mätutrustning i hemmet till vårdinformationssystem Hantering, lagring, och utskriftshantering av digitala medicinska bilder och information Globalt identifikationssystem som används till märkning av medicinteknisk utrustning CCOW Clinical Context Object Workgroup HL7 Kontexthantering av t.ex. patient eller användare FHIR - Fast Healthcare Interoperability Resources HL7 Tekniknära utbyte av vårdrelaterad information med stöd av (informations-) resurser

Standarder teknisk interoperabilitet Beteckning Förv.org. Användningsområde HL7 v2 HL7 v3 HL7 HL7 Utbyte av vårdrelaterad information i form av meddelande Utbyte av vårdrelaterad information baserad på HL7 RIM (ReferensInformationsModell) i form av meddelande eller dokument IHE - Integrating the Healthcare Enterprise IHE Stort antal profiler (27 godkända i EU) som beskriver hur användning av befintliga standarder används i transaktioner mellan olika aktörer (systemkomponenter) i standardprocesser (t.ex. kliniska processer) ISO 12967-3 - HISA (Health Informatics - Service Architecture) del 3 Computational viewpoint ISO HISA beskriver hur man bygger en tjänstearkitektur inom ehälsa och denna del beskriver tjänster och gränssnitt i relation till HISA:s informationsmodell

Standarder teknisk interoperabilitet Beteckning Förv.org. Användningsområde ISO 13606-4 - Electronic health record communication del 4 ISO Denna del av standarden fokuserar på säkerhet och hur man specificerar åtkomstprivilegier vid kommunikation av EHR-data ISO 13606-5 - Electronic health record communication ISO Denna del av standarden specificerar informationsarkitekturen till kommunikationen EHRdata ISO 18812 - Clinical analyser interfaces to laboratory information systems ISO Specificerar meddelande för utbyte av information mellan analytiska instrument och laboratorieinformationssystem (LIS) ISO 21090 - Harmonized data types for information interchange ISO Definierar datatyper för utbyte av grundläggande begrepp i vårdmiljön

Standarder teknisk interoperabilitet Beteckning Förv.org. Användningsområde ISO/IEEE 11073 - Medical/health device communication standards ISO 22600 - Privilege management and access control ISO 21091 - Directory services for healthcare providers, subjects of care and other Entities OpenEHR ISO ISO ISO OpenEHR Möjliggör kommunikation mellan medicinsk utrustning/apparater i hemmet och externa vårdsystem Behörighetshantering och åtkomstkontroll i samband med utbyte av vårdinformation över säkerhetsgränser. Definierar minimikrav på katalogtjänster för identifikation av vårdpersonal, organisationer och vårdtagare (som användare av tjänster) från ett samverkansperspektiv. Specificerar klinisk information i arketyper utifrån en övergripande referensinformationsarkitektur för EHR

Relevanta standarder Interoperabilitet CIMI - Clinical Information Modeling Initiative HL7 CDA(CCD) GTR - Genomics Template Report ISO 10781:2015 - EHR-system Functional Model ISO 11238 - Identification of medicinal products ISO 11239 - Identification of medicinal products ISO 11240 - Identification of medicinal products ISO 11615 - Identification of medicinal products ISO 11616 - Identification of medicinal products ISO 12967-1 HISA del 1 ISO 12967-2 HISA del 2 ISO 13606-1 - Electronic health record communication del 1 ISO 13606-2 - Electronic health record communication del 2 ISO 13606-3 - Electronic health record communication del 3 ISO 13940 - Contsys ISO 14199 - CDISC BRIDG v3.2 ISO 18308 - Requirements for an electronic health record architecture

Relevanta standarder Interoperabilitet ISO 27799 - Information security management in health using ISO/IEC 27002 ISO 42010 - Systems and software engineering -- Architecture description ISO-TR 14639-2 - Capacity-based ehealth architecture roadmap ISO/TR 20514 - EHR definition, scope and context ISO/TS 22220 - Identification of subjects of health care ISO/TS 25237 - Pseudonymization ISO/TS 27527 - Provider Identification prss-en 15224 - Quality management system Requirements ISO 9001 with extensions for healthcare SIS-TR 49 - Handledning för att utveckla och tillämpa ledningssystem för kvalitet inom hälso- och sjukvård TOGAF 9.1 - The Open Group Architecture Framework Zachman 3.0 Zachmans arkitekturramverk

Hemtjänst Primärvårdstjänster Specialistvårdstjänster Folkhälsa Akutinsatser Diagnostiska tjänster Farmakologiska tjänster Försörjningskedja Human resources i vården Finansiering & försäkring Insamling och hantering av demografisk data Miljöövervakning Kunskapshantering & elearning Eham i StandIN eham - ehealth Architecture Model StandIN-projektet Sjukvårdspolitik baserad på information Förbättrad tillgång till vård Evidensbaserad praktik Sjukvårdsplanering baserad på information Effektivitet, produktivitet och kostnadseffektivitet Förbättrad vårdkvalitet till individer och befolkning Komponenter i ehälsoprocessen olika domäner Vårdplaner - Stödjer kontinuitet i vården Styrning & nationellt ägande Exekutiv sponsring Förmågor som stödjer vårdprocesser Nationellt ledarskap Informationsarkitektur EHR & arkiv för ehälsoinformation ISO 18308:2011 ISO 10781:2015 ISO/TR 20514:2005 CCOW Open EHR Folkräknings-, befolkningsinformation & datalager ehälsosystem planering, övervakning & utvärdering Grund - Information Identitetsregister & Klinisk terminologi & Datautbyte, kataloger klassificeringar interoperabilitet & ISO/TS 22220 ISO 14199:2015 åtkomst (del 1) ISO/TS 27527 ISO 11238 ISO 21091:2013 Integritet, sekretess & ISO 11239 UDI säkerhetshantering ISO 11240 ISO 27799:2008 ISO 11615 ISO/TS 25237:2008 ISO 11616 ISO 13606-4 ISO 13606-1-3 Samtycke/åtkomstkontroll & ISO/TS 22600 1-3:2006 ISO 21090:2011 ärendehantering CDISC ISO/TS 22600 1-3:2006 Datautbyte, interoperabilitet & åtkomst (del 2) Continua FHIR HL7 v2 HL7 v3 IHE DICOM ISO 13606 4-5 ISO/IEEE 11073 Open EHR Adoption och implementation av ehälso standarder Utveckling av kapabilitet och kapacitet till ehälsa Styrning och kontroll av ITverksamheten Finansiering och verksamhetsstyrning till ehälsa Grund IKT Infrastruktur Digital Lokal åtkomst till IKT utrustning Digitala processer och IKT professionell och teknisk kommunikationsinfrastruktur och anläggningar lagringstjänster support IT Infrastruktur Continua DICOM ISO 18812:2003 ISO/IEEE 11073 Standarder, metoder, riktlinjer och ramverk ISO 42010 ISO-TR 14639-2:2014 Planering och arkitekturunderhåll till ehälsa TOGAF 9.1 Zachman 3.0 ISO 12967-3 Standarder & konventioner Relevanta standarder tillhörande ehälsoprocesserna Övergripande domän CIMI ISO 12967 1-3 ISO 13940 HL7 v3 IHE Open EHR Diagnostiska tjänster HL7 CDA(CCD) GTR (Genomics Template Report) DICOM ISO 18812:2003 Farmakologiska tjänster ISO 11238 ISO 11239 ISO 11240 ISO 11615 ISO 11616 Häsloinformationssystem planering, övervakning & utvärdering pren 15224:2016 SIS-TR 49:2015 HIS planering, övervakning & utvärdering pren 15224:2016 SIS-TR 49:2015

Frågeställningar till bordssamtal Överensstämmer ramverket med standarder med era förväntningar? Hur konkretiserar vi arbetet ytterligare? Behöver Sverige en nationell ehälso-arkitektur som bygger på internationella standarder?

Nationell samordning och examensarbete

Uppdrag för nationell aktör(-er) Följande bör bl.a. inkluderas: Val av standarder som utgångspunkter för ehälsa. Val av standarder för tillämpning inom ehälsotjänster. Gemensam tolkning och tillämpningsanvisningar för standarder. Gemensam informationsstruktur som är baserad på standarder för att åstadkomma: integrerad kunskapsstyrning. dokumentation för enskild patient i såväl professionell som personlig vårddokumentation med fullgod semantisk interoperabilitet. uppföljning av resultat/vårdkvalitet samt forskning inkluderande även nationella kvalitetsregister.

Antal Leverantörer Examensarbete 16 Kunskapsnivå för olika standarder för teknisk interoperabilitet 14 12 10 8 6 4 2 0 CCOW CDISC Continu a DICOM FHIR HL7 v2 HL7 v3 IHE ISO 12967-3 ISO 13606-4 ISO 13606-5 ISO 18812 ISO 21091 ISO/IEE E 11073 ISO/TS 22600: 1-3 Ja 9 1 3 9 5 8 8 8 2 4 4 3 3 2 1 2 Delvis 8 4 8 6 10 9 8 7 8 10 9 7 5 6 4 Nej 12 6 2 2 1 2 7 3 4 14 7 10 10 11 UDI

Examensarbete - Leverantörernas syn på internationella standarder Drygt 95% tycker det är viktigt att följa standarderna Nästan 80% tycker det är mycket viktigt att standarderna är framtidsinriktade Nästan 85% tycker att det är viktigt att standarderna möjliggör innovation Nästan 95% tycker att det är viktigt att kunderna kräver ett gemensamt ramverk Drygt 85% tycker det är viktigt att kunderna är villiga att betala för att standarderna inkluderas

Kompetens- och resursbehov nationell samordning: Kompetens för utveckling, leverans och drift av vårdinformationssystem inom aktuellt område. Erfarenhet av tillämpning och anpassning av vårdinformationssystem i vårdverksamhet. Kunskap och erfarenhet om patientperspektivet för patientgrupper som är direkt berörda av funktionalitet relaterad till aktuellt standardiseringsområde. Professionell erfarenhet inom de kliniska områden som är berörda. Kompetens som svarar för övergripande vetenskaplig och professionell trovärdighet såsom sektioner inom läkarsällskap och/eller motsvarande för andra yrkesgrupper.

Kompetens- och resursbehov nationell samordning: Erfarenhet av direkt och aktivt deltagande i framtagande/revision av internationell standard inom området. Aktiv och förståelse för omvärldsförändringar, t.ex. IoT, Big Data, AI. Förståelse för politiska inriktningar, strategier och lagförändringar på nationell och EU-nivå. Kunskap om hur informationshantering kan bidrar till god vårdkvalitet. Kompetens inom klinisk forskning och krav på datakvalitet som underlag för denna.

Frågor att diskutera: Uppdrag för nationell aktör. Synpunkter på förslag. Hur ska uppdragen prioriteras? Kompetens och resursbehov. Synpunkter på förslag.

Förslag fortsatt arbete

Slutsats Vår bedömning är att det är möjligt att utveckla framtidens vårdinformationssystem utifrån bland annat StandIN:s resultat; Vi tar avstamp från nuläget och visar på alternativa framtida möjligheter med internationella standarder Samling av relevanta standarder som möjliggör gränsöverskridande informationsutbyte Underlag för framtida strategier på såväl lokal som nationell nivå Stöd för förändringsledning/verksamhetsutveckling med hjälp av standarder Underlag för gemensam samordning och nationell utveckling

Exempel, förslag till fortsatt arbete för att bidra till Vision e-hälsa 2025 Samordning av fortsatt arbete med samtliga perspektiv inkluderade, verksamhets-, informations- och teknikperspektiv samt relevanta aktörer/intressenter Djupare konsekvensanalyser som kan innebära Ytterligare standarder Borttagande av standarder Konkretisering - ta fram förslag på tillämpningsanvisningar för valda standarder Utvärdera NI och Socialstyrelsens termbank mot Contsys Vidareutveckla befintlig nationell referensarkitektur för ehälsa baserad på internationella standarder Nationell samordning och finansiering Kunskapsspridning och förankring med alla intressenter Fortsatt samverkan avseende IHE/Continua på Nordenbasis Internationellt deltagande Komplett lista på förslag finns i rapporten

Tack för oss och vill du veta mer? http://medtech4health.se