Pauträsk vindkraftpark

Pauträsk vindkraftpark Miljökonsekvensbeskrivning Produktion: Enetjärn Natur AB 2011/2012 2013-06-28

Om dokumentet Hemberget Energi AB Pauträsk vindkraftpark miljökonsekvensbeskrivning Utredningen har genomförts under tiden februari 2011 till juni 2013. Detta dokument är en inlaga i Hemberget Energi AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftpark med upp till 120 vindkraftverk vid Pauträsk i Storuman och Vilhelmina kommuner. De delar i denna MKB som beskriver projektet har Hembergets Energi AB ansvarat för, medan Enetjärn Natur AB på ett objektivt sätt ansvarat för nulägesbeskrivningar och bedömningar. Hemberget Energi AB står även för de åtaganden som finns beskrivna i MKB:n. Följande personer har medverkat i utredningen: Johan Lindberg uppdragsledare, beskrivningar och bedömningar (Enetjärn Natur AB) Patrik Blomberg - beskrivningar, bedömningar och kartframställning (Enetjärn Natur AB) Åsa Granberg beskrivningar av naturmiljö (Enetjärn Natur AB) Rickard Viklund GIS och Kartframställning (Enetjärn Natur AB) Anders Enetjärn kvalitetsgranskning (Enetjärn Natur AB) Omslagets framsida: Byn Bergnäs väster om Pauträsk, med Murberget i bakgrunden. Foto: Mattias Åkerstedt, Miljötjänst Nord AB. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB eller Miljötjänst Nord AB om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller Lantmäteriet Dnr 2013/0058. 2

Innehåll Om dokumentet... 2 Icke-teknisk sammanfattning...5 1 Inledning...10 1.1 Sökanden...10 1.2 Syfte med MKB...11 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning...11 1.4 Om samrådsprocessen... 12 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar... 13 2 Lokalisering och alternativbeskrivning... 15 2.1 Lokaliseringsalternativ...15 2.2 Utformningsprocessen... 23 2.3 Huvudutformningen i korthet...26 2.4 Nollalternativ...30 3 Verksamhetsbeskrivning... 31 3.1 Inledning... 31 3.2 Huvudutformning av Pauträsk vindkraftpark... 32 3.3 Teknisk beskrivning av vindkraftverk...36 3.4 Vägar...43 3.5 Markanspråk... 47 3.6 Material/massor... 48 3.7 Transporter... 50 3.8 Elnätsanslutning...53 3.9 Avveckling av verksamheten...56 3.10 Tidplan... 57 3.11 Arbetstillfällen... 57 4 Landskapets värden och förutsättningar... 59 4.1 Analys av det omgivande landskapet...59 4.2 Omgivande områden av riksintresse... 60 4.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom projektområdena... 66 4.4 Turism och friluftsliv... 80 4.5 Kulturmiljö... 87 4.6 Skogs- och jordbruk...91 4.7 Berg, grus och mineral...92 4.8 Vattentillgångar...92 5 Samhällsförutsättningar...94 5.1 Storumans kommun...94 5.2 Vilhelmina kommun...95 5.3 Strategidokument från länsstyrelsen i Västerbotten... 96 5.4 Bygden kring utredningsområdet... 97 5.5 Planerad eller uppförd vindkraft i närområdet... 98 5.6 Luftfartens intressen... 98 5.7 Försvaret... 99 5.8 Länkstråk i området...100 6 Rennäringens förutsättningar... 101 6.1 Vapsten sameby...103 6.2 Vilhelmina norra sameby... 119 7 Bedömda konsekvenser...126 7.1 Metodik... 126 7.2 Klimat- och miljöeffekter...127 7.3 Miljökvalitetsmålen... 128 7.4 Miljökvalitetsnormer...130 7.5 Landskapsbilden...130 7.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna... 144 7.7 Konsekvenser för turism och friluftsliv...167 7.8 Konsekvenser för kulturmiljön...171 7.9 Konsekvenser för användningen av naturresurser...173 7.10 Konsekvenser för luftfartens och försvarets intressen...174 7.11 Konsekvenser för rennäringen...176 3

7.12 Konsekvenser genom ljudutbredning... 192 7.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer...196 7.14 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält...197 7.15 Konsekvenser till följd av transporter...199 7.16 Risker... 201 8 Kontroll av verksamheten... 206 Källor... 208 Bilagor...213 4

Icke-teknisk sammanfattning Hemberget Energi AB planerar att etablera en vindkraftpark om upp till 120 vindkraftverk där vart och ett av vindkraftverken har en totalhöjd av högst 200 meter. Anläggningen är fördelad på fyra projektområden inom Storuman och Vilhelmina kommuner, Västerbottens län. Anläggningen beräknas producera ca 1 200 GWh, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca 240 000 villor med en utgångspunkt att villorna har en genomsnittlig förbrukning av 5 000 kwh per år och villa. Området Projektområdena är belägna inom höglänta skogsmarker med karaktären av förfjäll, platåer och större bergsmassiv. Landskapet är omväxlande höglänt med bergstoppar på över 700 m ö h och dalgångar med stora myrkomplex. I landskapet finns några större byar med bofast befolkning. Nordväst om projektområdena ligger Skarvsjöby, mellan projektområdena finns byn Pauträsk och det sydöstra projektområdena berör byarna Risträsk och Norrliden. Projektet berör det i Västerbotten väl kända Stöttingfjället som utgör riksintresse för naturvården och som varit föremål för bildandet av ett flertal naturreservat. Projektområdena har anpassats så att endast en liten del av dessa nationella intressen berörs. Valet av lokalisering Den valda lokaliseringen och den valda utformningen har föregåtts av en process som påbörjades långt innan samråden inleddes och som avslutades med att samrådssynpunkterna inkommit. Inledningsvis studerades teoretiska beräkningar av vindtillgång och olika planförutsättningar. Detta i kombination med projektledarens lokalkännedom utmynnade i att nuvarande projektområde tidigt utgjorde ett alternativ för vindkraftsetableringen. Vindförhållandena är goda till mycket goda. MIUU (Metrologiska institutet i Uppsala) har visat att medelvindhastigheten varierar från 6,5 till 8 m/s på 103 m höjd inom projektområdena. Den planerade etableringen ligger delvis inom riksintresse för vindbruk och har bedöms ha stöd i respektive kommuns översiktsplan. Dessutom är förutsättningarna för nätanslutning och transportvägar goda och markavtal är tecknade med berörda markägare. Området har relativt begränsad bebyggelse vilket ger goda möjligheter för en storskalig vindkraftetablering på ett betryggande avstånd från bebyggelse (bl.a. med avseende på buller). Projektområdena har slutligen få utpekade konkurrerande intressen och utredningarna som har genomförts i samband med denna MKB visar att vindbruk och t.ex. områdets naturvärden i stor utsträckning kan förenas. Samråd Samrådet kring projektet påbörjades under maj 2010, men förnyade samrådskontakter har hållits under hela samrådstiden fram till maj 2013. Samrådet har inneburit möten med berörda i bygden, Vilhelmina norra sameby, Vapsten sameby, länsstyrelsen i Västerbotten, Storuman och Vilhelmina kommuner m.fl. Vid sidan av detta så har skriftliga samråd hållits med många olika organisationer, företag 5

och myndigheter. Det har kommit in förhållandevis få synpunkter med beaktande av projektets storlek och omfattning. Ett trettiotal yttranden har inkommit med varierande synpunkter som spänner från önskemål om att få vindkraftverk på sin egen mark till att projektområden bör tas bort, eller synpunkter på viktiga saker att beakta. Flera av synpunkter har legat till grund för den utformning som idag utgör huvudalternativet. Synpunkter som har inkommit är sammanställda i en samrådsredogörelse. Anläggningen Anläggningen består i huvudsak av vindkraftverk med kranplatser, samt ett vägnät som möjliggör åtkomst till respektive vindkraftverk. Mellan vindkraftverken inom vart och ett av projektområdena krävs ett internt elnät, som kommer att markförläggas i huvudsak längs med vägar. Mellan de olika projektområdena samt till anslutningspunkt i Grundfors kommer en ca 50 km lång luftledning att etableras. Projektområdena har en sammanlagd areal av 39,3 km 2. Det direkta markanspråket för infrastruktur inom dessa samt för luftledning uppgår till ca 2,5 km 2, varav en stor del härrör till kraftledningen, ca 1,4 km 2. Riksintressen Delar av projektområdena utgör riksintresse för vindbruk. Området söder om Risträsk by utgör, vid sidan av riksintresse för vindbruk, även riksintresse för naturvården och mellan projektområdena sträcker sig flyttleder som är av riksintresse för rennäringen. Biflöden som innefattas av skydd enligt Natura 2000 återfinns också inom ett par projektområden. Risträsk by utgör riksintresse för kulturmiljövården. Den sammantaga bedömningen är att verksamheten inte påtagligt skadar något av dessa riksintressen. Vindkraftsetableringen påverkan på riksintressen för kulturmiljövård, naturvård, Natura 2000 och rennäring är begränsad. Utredningar Omfattande inventeringar och utredningar har utförts för att inhämta kunskaper om värden och förutsättningar i landskapet. Detta innefattar allt ifrån kulturmiljöanalys och luftrumsanalys till specifika inventeringar av t.ex. skog, våtmarker, vattendrag och fåglar. Bolaget har utifrån denna kunskap och inkomna samrådssynpunkter successivt ändrat utformningen och åtagit sig olika åtgärder för att reducera verksamhetens påverkan. Rennäringen Projektområdena vid Pauträsk berör Vilhelmina norra sameby och Vapsten sameby. Vilhelmina norra sameby nyttjar inte dessa marker idag och och potentiell påverkan är framförallt förknippad med risken för sammanblandning om fritt strövande renar under våren vandrar från Vapstens sameby till Vilhelmina Norra samebys marker. Markerna nyttjas av Vapstens sameby och det är deras verksamhet som direkt påverkas av vindkraftprojektet. Samebyns värdefulla kärnområden för bete norr om projektområdena i anslutning till Umeälven bedöms inte påverkas. Själva projektområdena är en betesmark som nyttjas mer oregelbundet, 6

bl.a. på grund av skogsbrukets intrång, beteskvaliteten, gruvverksamheten, hög rovdjurstäthet och ett stort snödjup. Samebyn poängterar dock att markerna hyser betesförutsättningar och att de nyttjas under år när det är fördelaktigt för renarna att beta där. Vapstens sameby har redan idag stora intrång i sina vinterbetesmarker och denna verksamhet adderar till dessa, vilket vägts in i konsekvensbedömningen. De främsta konsekvenserna består av att samebyn riskerar att bli mer låst till dagens markanvändning vilket medför en ökad sårbarhet, samt risken för att en del av de fritt strövande renarna på sin väg västerut viker av ned mot Vilhelmina Norra samebys marker. Slutligen kommer det att krävas mer resurser om en samlad fotflytt längs flyttlederna genom området ska utföras. Kulturmiljön kring Risträsk Kulturmiljöområdet Risträsk-Stöttingfjället ligger i nära anslutning till ett av projektområdena och är en av de mest välbevarade lidbyarna kring Stöttingfjället. Anledningen till att byn Risträsk utsetts till riksintresse är att dess ålderdomliga karaktär med byggnader fortfarande har ett traditionellt utseende och att en mängd lador som visar på det en gång så viktiga jordbruket har bibehållits. Bebyggelsen är lokaliserad uppe på höjden Risberget och slåttermyrmarkerna sträcker sig ner i dalgången i ett sydvänt läge. Projektet medför ingen fysisk påverkan på Risträsk by, men påverkar genom en visuellt förändrad landskapsbild. Stor hänsyn har visats mot byns utblickar genom att inte projektera för vindkraft inom en stor del av det utpekade riksintresseområdet för vindbruk söder om Risträsk. Detta riksintresseområde sammanfaller med byns huvudsakliga utblickar mot söder och sydväst. Bedömningen är att synligheten främst påverkas från byns högst belägna delar och utmed siktstråket vid landsvägen. Vindkraftverken kommer dock inte att fragmentera kulturmiljön, utan de kommer att upplevas relativt sammanhållna. Bedömningen är att vindkraftverkens avstånd, lokalisering och förhållandevis korta livslängd i ett kulturhistoriskt perspektiv inte medför någon påtaglig skada på riksintresseområdet. Läsbarheten, uppfattningen och förståelsen för kulturmiljön bedöms inte påverkas av att vindkraftverk blir synliga från bykärnan och längs vägens siktstråk. Övriga projektområden ligger på ett sådant avstånd att synligenheten inte kommer att dra fokus från kulturmiljön. Landskapsbilden Från Alsbergets naturreservat och i riktning mot sydost till Åttonträsk återfinns den del av Stöttingfjället som får anses vara kärnområdet både för naturmiljöer och upplevelsen av den vildmarkskaraktär som dessa skapar. Grunden för denna bedömning är länsstyrelsens skogliga värdetrakt, den reservatsbildning som skett inom denna, riksintresset för naturvård och den speciella karaktär som detta lågfjällsområde skapar. Inga projektområden är belägna inom denna skogliga värdetrakt och endast en marginell del av riksintresset för naturvård berörs. Verksamheten bedöms inte påverka förutsättningarna för de naturvärden som finns eller sambanden mellan värdekärnorna och värdetrakterna. Däremot påverkas upplevelsen då delar eller hela vindkraftsetableringen blir synlig från vissa utblickar, bl.a. top- 7

pen av Alsberget. Området har idag en relativt låg besöksfrekvens, men i framtiden bedöms det finnas en större potential för besökande som söker denna typ av naturmiljöer. Avståndet är dock stort och den till stora delar naturskyddade vegetationen kommer att kraftigt reducera synbarheten. Vindkraftparken är lokaliserad i ett landskap med förhållandevis få bosatta, men för delar av boende och fritidhusägare i området kommer förändringen att bli stor. Byn Pauträsk är vänd mot sjön Pauträsket och kommer att få etableringen söder om sjön mitt i utblicken. Även andra byar såsom Skarvsjöby kommer att få fri utsikt mot delar av vindkraftparken, men på ett längre avstånd än Pauträsk. Naturvärden i och i anslutning till projektområdena Inom projektområdena finns fyra nyckelbiotoper, varav en omfattas av biotopskydd. Förutom detta biotopskyddsområde och tidigare nämnda Natura 2000-vattendrag så finns inget naturskyddat objekt inom projektområdena. Det finns dock flera närliggande naturskyddade områden, bl.a. Bubergets naturreservat, Alsbergets naturreservat och det planerade naturreservatet vid Skarvsjömyran. Naturmiljöerna i de närliggande reservaten bedöms inte påverkas av etableringen, men däremot är de så pass närbelägna att upplevelsen vid vissa utblickspunkter påverkas och vindkraftverken kommer även att kunna höras inom Buberget och Skarvsjömyran. Stora delar av projektområdena är påverkade av det moderna skogsbruket och naturvärdena är framförallt knutna till de i hög grad opåverkade våtmarkerna. De skogliga naturvärdena förekommer framförallt i projektområdet söder om Risträsk, där skogarna ännu inte avverkats i så stor utsträckning. Med bolagets egna åtaganden om vad som ska undantas vid utbyggnad så är bedömningen att de naturvärden som dokumenterats genom naturinventeringen kommer att påverkas i en mycket liten utsträckning. Livslängd och efterbehandling Ett vindkraftverk har en begränsad livslängd och även tillståndet brukar tidsbegränsas. Man brukar räkna med att ett vindkraftverk har en livslängd på ca 25 år och tillståndet brukar gälla i ca 35 år. Efter detta monteras vindkraftverken ner och marken efterbehandlas. Det finns även en möjlighet att på nytt söka tillstånd för verksamheten utifrån de förutsättningar som då råder. En efterbehandling innebär att vindkraftverken nedmonteras och att markområdet kring respektive fundament återställs. Elledningar som inte längre fyller en funktion avlägsnas troligen. Skogsbilvägarna kommer dock inte att återställas, eftersom de fyller en funktion för skogsbruket även i framtiden. 8

Tabell 1. Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.), måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen och några andra aspekter. Samhälls- eller bevarandeintresse Klimat- och miljöeffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Förändring av landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftsliv Konsekvenser för turism Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens och försvarets intressen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Bedömda konsekvenser Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar Måttlig förändring, på gränsen till liten. Stor anläggning, men i förhållande till anläggningens storlek kommer relativt få människor att ha utblickar mot den. Delar av anläggningen kommer att synas på relativt nära håll från ett flertal mindre byar. Hela anläggningen kommer dock bara att synas från höga utsiktspunkter längre ifrån anläggningen. Små konsekvenser. Området dominerat av skogsbruk, med undantag från området söder om Risträsk. Våtmarker och skogsbestånd med högre naturvärden undviks i mycket hög grad vid lokalisering av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur Måttliga konsekvenser, på gränsen till små. Möjligheterna att utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras något. Små konsekvenser. Litet antal besökande idag, men för en del besökare är upplevesevärdena sannolikt viktiga. Små konsekvenser. Inget kulturvärde skadas på ett permanent sätt. De huvudsakliga utblickarna från Risträsk har undantagits och endast en liten påverkan kvarstår som berör få besökare. Obetydliga konsekvenser. Faktisk markpåverkan är liten. Skogsbruk påverkas främst genom anläggning av kraftledningsgator men etableringen bidrar även till att underlätta för skogsbruk inom projektområdena. Nyttjande av undersökningstillstånd eller grundvatten påverkas ej Obetydliga konsekvenser. Bolagets åtaganden säkerställer att deras intressen inte berörs. Måttliga konsekvenser. Trots att få personer berörs och det har lämnats en marginal till gällande riktvärdena så bedöms konsekvenserna bli måttliga eftersom miljön idag är är mycket tyst, med undantag för Svartlidengruvan.. Obetydliga konsekvenser. De normalt sett tillämpade riktvärdena uppfylls Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 9

11 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Pauträsk projektområden för vindkraft ligger i Storuman och Vilhelmina kommuner i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Hemberget Energi AB har därför för avsikt att etablera en större gruppstation för vindkraft i området. Ansökan omfattar tillstånd för uppförande och drift av en anläggning med upp till 120 vindkraftverk. Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningens tillåtlighet och för fastläggande villkor för verksamheten. Anläggningen ska prövas enligt 9 kapitlet miljöbalken. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Hemberget Energi AB, med kontaktuppgifter enligt nedan. Sökande: Adress: Hemberget Energi AB Risträsk 51, 921 99 Lycksele Kontaktperson: Joakim Risberg, VD Telefon: 070-686 48 68 E-post: info@hembergetenergi.se Hemberget Energi AB Hemberget Energi AB bildades våren 2008 och har som affärsidé att projektera för vindkraft i Pauträsk området i Västerbottens län. Hemberget Energi AB bildades 2008 och har som affärsidé att projektera för vindkraft i Pauträskområdet i Västerbottens län. Hemberget Energi AB är ett dotterbolag till Ownpower Projects AB. Bolaget leds av VD Joakim Risberg och har sitt säte i Risträsk, Vilhelmina kommun. Ownpower Projects AB Ownpower Projects AB (OPP) bildades 2005 och ägs av Ownpower Sweden AB och privata investerare. OPP:s affärsidé är att projektera, etablera och äga vindkraftverk. OPP har byggt upp en gedigen kompetens inom vindkraft och tillståndsfrågor genom att anställa några av landets mest erfarna personer inom området. En viktig projektidé är att möjliggöra lokalt ägande av vindkraft genom bildandet av regionala Ownpower-bolag. 10

1 mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter benämnd MKB) är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB:n är dels ett huvuddokument som med text, bild och kartor redogör för projektet och dess konsekvenser, dels tekniska ritningar som i vissa fall redovisas som bilagor. MKB:n inleds i kapitel 2 med en beskrivning av hur olika lokaliseringsalternativ studerats innan projektet gick in i samråds- och utredningsfas samt hur projektet därefter har anpassats efter synpunkter och utredningar. Detta avsnitt har tagits fram utifrån underlag från Hemberget Energi AB. Kapitel 3 beskriver huvudutformningen. Det är en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftparken, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Även detta avsnitt har tagits fram utifrån underlag från Hemberget Energi AB. Kapitlen 4 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftparken. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom projektområdena för vindkraftparken. För att kunna beskriva förutsättningarna och utföra själva konsekvensanalysen har ett fleratal separata undersökningar gjorts, vilka medföljer MKB:n som bilagor. Kapitel 4 det första av de fyra förutsättningskapitlen beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av projektområdenas livsmiljöer och arter. Kapitel 5 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftparken, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. I kapitlet beskrivs även hur projektet förhåller sig till den kommunala planeringen, bl.a. vindkraftsplanerna, länsstyrelsens strategidokument och till övrig markanvändning i landskapet. Kapitel 6 beskriver rennäringens förutsättningar. Beskrivningen berör inledningsvis berörda samebyars årscykel i stort för att sedan fokusera på förhållandena kring Pauträsk. Kapitel 7 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Pauträsk. Konsekvenserna är de som bedöms 11

1kvarstå efter bolagets åtaganden om skadeförebyggande åtgärder, vilka presenteras under respektive kapitel och samlat i bilaga 15. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 8 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen (bilaga 1 och 2). Samrådsprocessen kring vindkraftparken vid Pauträsk påbörjades under maj 2010 med att Hemberget Energi AB hade ett första informationsmöte med Storuman kommun, Vilhelmina kommun samt länsstyrelsen i Västerbotten. I augusti 2010 höll bolaget ett samrådsmöte med Vilhellmina norra sameby och Vapsten sameby, Den 16 december 2010 höll Hemberget Energi AB ytterligare ett samrådsmöte med länsstyrelsen i Västerbotten. I början på 2011 skedde vissa förändringar i projektplanerna och ett omtag i samrådprocessen. Ett nytt samrådsunderlag togs då fram. I mars 2011 bjöd Hemberget in till ett öppet samråd kring Pauträsk vindpark via annons i lokaltidningar, på företagets hemsida och med utskick till fastighetsägare inom 1 km från samt mellan de olika delområdena i den planerade vindkraftparken. Mötet hölls i samlingslokalen Holken i Pauträsk den 30 mars 2011. Samtidigt skickade Hemberget Energi AB ut en samrådsinbjudan till samtliga berörda myndigheter, organisationer och företag. Samrådsinbjudan bestod av en beskrivning av projektet och på Hemberget Energi ABs hemsida fanns ytterligare samrådsunderlag i form av ett utkast till MKB att tillgå. MKButkastet kunde ses som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen skulle komma att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. Efter mötet har även minnesanteckningar från mötet funnits tilgängliga på hemsidan. I början på 2013 skedde förändringar i projektplanerna och ett omtag i samrådprocessen. Ett nytt samrådsunderlag togs då fram. Förnyade kontakter har tagits mellan Vapstens sameby och Enetjärn Natur AB under vintern 2013 i samband med att de slutliga projektområdena lagts fast, bland annat genom ett samrådsmöte den 27 mars 2013. Samrådet syftade till att uppdatera beskrivningarna om projektets påverkan på renskötseln. Den 25 april 2013 hölls ytterligare ett samrådsmöte för allmänheten i Pauträsk. Samrådsmötet var annonserat i Vilhelminaaktuellt, Storumanbladet, VK och VF. I möteslokalen hade skärmar med information om projektet ställts upp, bland annat med information om de aktuella projektområdena, buller, skuggning och ett troligt utbyggnadsscenario. På väggarna hade nya representativa fotomontage satts upp. Samrådet hölls i form av ett öppet hus och lockade ett 50-tal besökare, där god tid lämnades för besökarna att ställa frågor, lämna synpunkter och diskutera projektet med Joakim Risberg (Hemberget Energi), Håkan Hansson (Ownpower) och Johan Lindberg (Enetjärn Natur). Ett uppföljande samrådsmöte med länsstyrelsen hölls den 6 maj 2013. 12

1 ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del Samrådet avslutas i och med att bolaget lämnar in sin tillståndsansökan. När länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och anser dem vara kompletta så kungörs ärendet i ortspressen. Samtidigt skickas av handlingarna. De finns också tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till bolaget som får tillfälle att bemöta det som framförts. 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftparken vid Pauträsk kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftanläggningar uppfyller dessa krav. Under 2012 producerades 7,2 TWh vindkraftsel i Sverige. 1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fyra månader. Källa: Energimyndigheten, 2010. Transportsektorns energianvändning 2008. ES 2009:04 13

1Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020 (Regeringen, 2009). Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med någon TWh. 14

2 Lokalisering och alternativbeskrivning 2 Kapitlet beskriver inledningsvis vilka lokaliseringsalternativ som studerats inför samrådsprocessen. Därefter beskrivs vilka anpassningar som genomförts som ett resultat av samråds- och utredningsprocessen, vilket utmynnar i den valda utformningen. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför måste utbyggnaden ske på många olika platser samtidigt. Som alternativbeskrivningen visar, handlar det om olika lokaliseringar inom ett ur nationellt perspektiv begränsat landområde. Det är dock en mycket stort landareal som utretts inom vilken flera olika lokaliseringsalternativ är möjliga. I detta projekt har flera aktörer med intressen i området gått samman. Dessa är Kraftö Vind AB, Ownpower Projects AB (OPP) och Hemberget Energi AB (HEAB). Inom samtliga bolag finns flera olika vindkraftsprojekt som skulle kunna utgöra alternativ till detta projekt. Lokaliseringsprincipen syftar dock till att en verksamhet ska etableras på bästa möjliga plats med hänsyn tagen till människors hälsa och miljön. Det mycket stora landskapsavsnitt som studerats i detta fall inrymmer många olika lokaliseringsalternativ och därför är bolagets bedömning att det både är tillräckligt och mest relevant att fokusera denna alternativbeskrivning till de olika lokaliseringar som ställts mot varandra i detta landskapsavsnitt. Intresset för området i sin helhet skapades utifrån resultat från den modellering av vindresurser som genomförts av Uppsala Universitet (MIUU-modellen). Flera bolag hade då intresserat sig för dessa trakter kring Pauträsk med omnejd. Som tidigare nämnts gick då flera bolag ihop och fortsatte projekteringen gemensamt. Förfinad vinddata utarbetades med hjälp av data från vindmätmast och programvaran WindPro. Detta visade på mycket goda vindvärden inom flera olika områden. Övergripande faktorer Nedan anges några övergripande faktorer som haft betydelse för lokaliseringsprocessen/avvägningar gällande Pauträskprojektet: 15

2Vindförhållanden Detta är grunden för att börja studera ett alternativ. Finns tillräckliga vindförhållanden är det intressant att studera vidare utifrån andra parametrar. Vindförhållandena är mycket goda i dessa trakter och därmed fanns stora områden att initialt börja studera utifrån andra aspekter. Översiktsplaner Under hela processen har bolaget löpande följt utvecklingen i berörda kommuners översiktsplanearbete. Utpekade konkurrerande intressen Andra markanvändningsintressen, främst i form av riksintressen, har studerats vid val av alternativ. Det har varit såväl riksintressen för vindbruk samt konkurrerande riksintressen Markägarfrågor Tillgång till mark har i vissa delar även haft betydelse för val av alternativ. Särskilda intressen Särskilda intressen som ej är utpekade i offentligt material har i viss mån styrt vilka områden bolaget valt att gå vidare med, t.ex. hänsyn till kungsörn. Under samrådsprocessen har dock detta haft än större betydelse, se avsnitt 2.2 om utformningsprocessen. Lokaliseringsprocessen Lokaliseringsprocessen kan för detta projekt sägas vara indelad i fyra faser (A-D), vilka följer en kronologisk ordning och därmed beskriver hur huvudalternativet har vuxit fram och dess utformning därefter utkristalliserats. Fas A Den inledande fasen i lokaliseringsprocessen innebar en kartläggning av vindresurser inom ett mycket stort landskapsområde från väg E45 i nordväst till områdena kring Fäbodliden och Vinliden i sydost, i huvudsak längs delar av Stöttingfjället och dess utlöpare. Beräkningarna visade att områdena runt Risträsk och mot sydost efter Stöttingfjället har exceptionellt goda vindresurser, liksom höjdryggen nordost om Pauträsket. Även flera andra höjder i landskapet visade på mycket goda vindresurser. Denna analys hade gjorts av samtliga bolag som nu samarbetar i detta projekt. När bolagen började samarbeta så noterades flera olika lokaliseringsalternativ i landskapet. Man såg tidigt att det skulle krävas ett relativt stort projekt för att kunna skapa en stamnätsanslutning och att vindresurserna i detta område gav förutsättningar för detta. Fas B Tidigt i lokaliseringsprocessen och innan lokaliseringsalternativen började konkretiseras på karta började möjliga lokaliseringar ställas mot de beskrivna övergripande faktorerna. Redan i detta skede kunde man se att de rikaste vindresurserna delvis stod i konflikt med kulturmiljön runt Risträsk. Söder om Risträsk finns mycket goda vindresurser vilka föranlett utpekandet av riksintresse för vindbruk. I ett tidigt skede beslutades, trots markåtkomst, att avstå från vidare projektering i de främsta utblickarna från byn Risträsk inom riksintresset för vindbruk. Förutom Risträsks utblickar pekade 16

2 1 1 Vindtillgången i landskapet och det stora område av riksintresse för vindbruk som avskrevs med hänsyn till dess påverkan på utblickarna från Risträsk by. De projektområden som utgör huvudutformningen av vindparken visas också. 17

2preliminära bedömningar även på att en etablering skulle medföra omfattande intrång i den sjö - och våtmarksmosaik som återfinns inom denna del av riksintresset för vindbruk. Utblicken mot söder från Risträsk har också senare utpekats som en viktig landskapsvy inom ramen för länsstyrelsens projekt Vindbruk i Västerbottens län. Inom detta projekt ingår Stöttingfjällets fjällnära skogsbygder, med inslag av kulturhistoriskt intressanta lidbyar som Risträsk, som ett fallstudieområde där syftet varit att bedöma landskapets tålighet för vindkraft (Länsstyrelsen i Västerbotten, 2011). Eftersom vindresurserna inom detta område är mycket goda var det ett stort och inte enkelt beslut att avstå dessa områden. Mot bakgrund av de goda vindresurserna behölls en del av riksintresseområdet. Den del av området som inte berör centrala utblickar och med ett längre avstånd från Risträsk skulle i detta skede utredas närmare. I denna fas exkluderades även områden som bedömdes ligga för nära bebyggelse. Trots att rådighet fanns på flera marker togs beslutet att avstå från vidare projektering, Fas C Efter ovanstående avvägningar så definierades fyra större områden, som möjliga lokaliseringalternativ, kallade Vinliden (1), Norrbäck (2), Hemberget (3) och Araliden (4) (figur 2). Vinliden (1) Detta utredningsområde avskrevs efter vissa förundersökningar. Örån, norr om utredningsalternativet, är av riksintresse för friluftslivet och är skyddad genom nätverket Natura 2000. Bjurträsk, söder om utredningsområdet, är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Stora delar av utredningsområdet är dessutom av riksintresse för naturvården. Även om delar av utredningsområdet är utpekat som riksintresse för vindbruk och vindförutsättningarna är goda, bedömdes området som allt för konfliktfyllt. Dessutom prospekterade ett annat bolag efter vindbruk i delar av detta område. Tabell 2. Vindförhållanden, konkurrerande intressen och riksintresse vindbruk för de fyra områden som gemensamt benämns utredningsområde. Alternativ Pauträsk Område Vindförhållande Konkurrerande intressen Riksintresse vindbruk 1. Vinliden 6,5 8,5 Riksintresse friluftsliv, riksintresse kulturmiljövård, Natura 2000, Riksintresse naturvård Delvis 2. Norrbäck 6,6 7,7 Kungsörnsrevir, bebyggelse, Natura 2000 Nej 3. Pauträsk 6,6 7,7 Naturreservat, Ekopark, kungsörnsrevir, Riksintresse Naturvård, Natura 2000 Delvis 4. Araliden 7,2 7,7 Naturreservat samt planerade naturreservat, Riksintresse naturvård, Natura 2000 Delvis 18

2 2 2 I Fas C av lokaliseringsprocessen undersökte Hemberget Energi fyra alternativa områden för lokalisering av vindkraftparken: Vinliden (1), Norrbäck (2), Pauträsk (3) och Araliden (4). 19

2Norrbäck (2) Detta utredningsområde avskrevs efter vissa förundersökningar. Uppgifter från Västerbottens kungsörngrupp visade på ett värdefullt kungsörnsrevir i områdets norra del. De planerade vindkraftverken ansågs även komma för nära befintlig bebyggelse i områdets södra del, vilket skulle kvarstå om norra delen föll bort. De västra delarna av detta område bedömdes i det läget ha tveksamma vindförhållanden. Området genomkorsades också av bäckar som är Natura 2000-klassade. Någon stor energi lades därför inte ner för att teckna arrendeavtal och istället kom ett annat bolag och börja teckna avtal i området. En fördel med området är dock dess närhet till ett redan exploaterat område i form av gruvdrift. Pauträsk (3) Detta utredningsområde ansågs utgöra bättre alternativ för lokalisering av vindkraft än ovanstående områden. Inom området identifierades bevarandeintressen i form av Bubergets naturreservat och Jovans ekopark samt kungsörnsrevir i områdets norra delar, vilka det har tagits hänsyn till efter det att kartan i figur 2 togs fram. Stora delar av området är fortfarande aktuell för vindkraft, men har delats upp i mindre projektområden som utformats efter bra vindförutsättningar samt med hänsyn till bebyggelse och natur. Araliden (4) Detta utredningsområde har mycket goda vindförutsättningar, men i detta skede identifierades även ett flertal motstående intressen, vilket föranledde omfattande omarbetning efter det att kartan i figur 2 togs fram. Riksintresse för naturvården täckte stora delar av utredningsområdet och det fanns en pågående naturreservatsbildning i områdets södra delar. Delar av området är också Natura 2000-klassat. Det togs i detta skede fram ny layout med stort hänsynsavstånd till planerat reservatsförslag. När samtliga alternativ utvärderats så stod det klart att inget utredningsområde enskilt kunde utgöra ett lokaliseringsalternativ som svarade upp mot den projektstorlek som krävs och som utgör målbilden för vindkraftparken. Utredningsområdena Vinliden (1) och Norrbäck (2) kunde i sin helhet avskrivas då dessa lokaliseringsalternativ var betydligt sämre än en etablering vid Pauträsk (3) eller Araliden (4). I de båda sistnämnda områdena krävdes dock omfattande justeringar för att på ett bra sätt ta hänsyn till bevarandeintressena. Detta föranledde att en kombination av de två bästa alternativen, där utredningsområdena utformas med hänsyn till bevarandeintressena, framstod som det bästa alternativet. Kartan i figur 3 visar en möjlig utformning av vindkraftparken som togs fram av bolaget i detta skede av lokaliseringsprocessen. Fas D Avvägningarna i slutskedet av lokaliseringsprocessen, där två alternativ förkastades och kombinationen av de två kvarstående alternativen kraftigt reducerats, föranledde en diskussion om ytterligare lämpliga områden för att hålla projektets storlek. Detta resulterade i två ytterligare områden som vid denna tidpunkt benämndes Räftberget (numera Per-Ollesbrännan) och Ekorrliden. Ekorrliden tillkom då samebyn ansåg att detta redan är kraftigt påverkat av gruvdrift (vindförhållandena är dock osäkra) och Räftberget (numera Per-Ollesbrännan) tillkom efter mer detaljerade GIS-studier och analyser av 20

2 3 vinddata. Studier av vindförhållande och detaljerade GIS-data visade i detta skede att områdena skulle kunna rymma 6 respektive 9 vindkraftverk. De sex delområden som kvarstod efter lokaliseringsprocessen benämndes projektområden och redovisas i figur 4. Det är kring dessa områden som samrådsprocessen 2010 påbörjades och utformningen av Pauträsk vindkraftpark arbetas fram. 3 Efter att ha exkluderat delområdena Vinliden och Norrbäck i slutskedet av Fas C av lojkaliseringsprocessen togs detta alternativ fram som en möjlig layout av vindkraftparken. I detta förslag består vindkraftparken av 232 vindkraftverk. 21

2 4 4 Lokaliseringsprocessen utmynnade i situationsplan bestående av sex delområden, kalllade projektområden. Det är i kring dessa områden som utformningen av Pauträsks vindkraftpark arbetas fram under 2011. 22

2 I och med att lokaliseringsprocessen avslutades, där en situationsplan med sex projektområden (fig 4) 2.2 Utformningsprocessen togs fram, påbörjades nästa steg i projektets historia - utformningsprocessen. Denna process har som syfte att arbeta fram ett alternativ på utformningen av vindkraftparken med fokus på de ingående projektområdenas yttre gränser. I denna process ingår också att presentera vilka avvägningar och hänsynstaganden som gjorts och lett fram till den slutgiltiga utformningen. Denna process ska inte förväxlas med de anpassningar som görs inom projektområdenas gränser, t.ex. med avseende på optimering av vindkraftverkens placering, vägdragningar och hänsynstaganden till naturvärden m.m. Dessa anpassniongar beskrivs under verksamhetsbeskrivningen i kapitel 3. Som tidigare beskrivits skedde betydande anpassningar/lokaliseringsöverväganden redan innan samrådsprocessen påbörjades 2010. Antalet vindkraftverk var 215 st när samrådsprocessen påbörjades, men olika anpassningar medförde att 56 vindkraftverk från tidigare principskisser exkluderades, dvs. 159 vindkraftverk kvarstod. Reviderade situationsplaner har emellertid tagits fram utifrån dessa förändrade förutsättningar samt nya vindanalyser. Projektet har efter att samrådsprocessen påbörjades under 2010 varit föremål för två omtag av väsentlig betydelse för projektets utveckling, där olika avvägningar och anpassningar renderat i stora förändringar i vindkraftsparkens utformning. Dessa förändringar i projektplanerna och omtag i samrådsprocessen inträffade under 2011 och 2013. Dessa händelser beskrivs mer ingående i följande avsnitt. Anpassningar i utformningen 2011 De anpassningar i utformningen av vindkraftparken som gjordes 2011 var främst relaterade till rennäringens och försvarets intressen samt identifierade naturvärden. Även mer ingående vindanalyser påverkade utformningen av vindkraftparken. Rennäring Anpassningar till rennäringens intressen har skett vid Bräntberget (området längst till nordväst i fig 4) där 4 vindkraftverk exkluderats samt vid Brånaberget där 21 vindkraftverk har exkluderats. Vissa anpassningar i situationsplanen har dock genomförts för att kompensera detta bortfall. Försvaret Delar av Hästliden samt Nymyrliden, delar av Risliden och Middagsberget har exkluderats efter samråd med försvaret. Det innebar att 23 vindkraftverk föll bort från den tidigare situationsplanen men anpassningar har därefter genomförts för att kompensera detta bortfall. Naturmiljö Projektet har anpassats efter naturinventeringar genomförda av Enetjärn Natur samt skogsstyrelsen. Det har bl.a. berört 3 vindkraftverk på Börtingliden (varav 1 kunde omplaceras) samt 3 vindkraftverk på Gardisjöliden (varav 2 kunde omplaceras). Det två vindkraftverken som stod på Norra Middagsberget togs helt bort från projektplanerna då det krävdes betydande våtmarkspassager för att nå dit. Alternativet var att förstärka en skogsbilväg österifrån men det bedömdes inte vara ekonomiskt rimligt för endast två vindkraftverk. Därutöver har en buffertzon om 50 m införts till alla våtmarker, vilket har 23

2 5 5 Utformningen av vindkraftparken som den såg ut efter förändringarna i projektplanerna och omtaget i samrådsprocessen under 2011. I detta skede av utformningsprocessen bestod parken av 189 vindkraftverk fördelade på 10 projektområden. 24

2 påverkat placeringen av många vindkraftverk, men inte i så stor utsträckning medfört en reducering i anläggningens storlek. Brånaberg avskrevs av hänsyn till kungsörn men också på grund av risken för ljudspridning från vindkraftverken mot närliggande bostäder. Vindförhållanden Ovan nämnda anpassningar till konkurrerande intressen samt nya vindanalyser renderade i nya situationsplaner för respektive projektområde. Denna optimering kompenserade för en del av bortfallet och 30 av de 56 borttagna vindkraftverken kunde omplaceras, t.ex. placerades 7 extra vindkraftverk vid Simiskilä. Det innebär att vindkraftparken fortfarande är av betydande storlek och att en anslutning till stamnätet kan realiseras. En mycket stor mängd förnybar energi kan därmed genereras. De kvarvarande områdena har efter genomgången utredningsprocess tydligare avgränsats och definierats om till 10 olika projektområden med totalt 189 vindkraftverk (figur 5). Anpassningar i utformningen 2013 Under 2013 gjordes ännu ett omtag i utformningsprocessen. Målet var att få ett mer sammanhållet projekt som koncentreras till de bästa vindresurserna och som tar stor hänsyn till inkomna samrådssynpunkter. De anpassningar som gjordes i utformningen av vindkraftparken är: Rislidens norra gräns har flyttats söderut vilket minskar ljud- och synintrycket mot Finnäs och Pauträsk. Det innebär att avståndet från Rislidens projektområde till Pauträsk by är mer än 4 km. Exponeringen av och synintrycket i från vindkraftparken minskar ytterligare genom att utbredningen av Rislidens projektområde minskat i öst-västlig riktning. Murberget och Ekorrliden har tagits bort vilket innebär en reducering av antalet vindkraftverk runt Pauträsk by. Tillsammans med de anpassningar som gjorts för Risliden kommer ett omgärdande av Pauträsk by att undvikas. Brånaberg och Murberget har tagits bort vilket minskar ljudet mot kringliggande bostäder. Paulidens västra och södra utbredning har minskat för att öka avståndet mot hus vid Hästliden (vid Pauliden) och Pauträsk by. Bolaget vill försäkra sig om att hålla en god marginal till gränsvärdet 40 db för ljud mot bebyggelse Bolaget har även valt att ta hänsyn till elljusspårets utbredning och hålla 40 db mot detta. Detta ansågs viktigt med tanke på att området för vindkraftparken ligger i en tyst miljö. Vindkraftsetableringarna på Börtingberg, Nymyrliden, Brånaberg, Hästliden och Bergsäter har tagits bort. Detta innebär att vindkraftparken kommer att ligga på ett betydande avstånd från rennäringens kärnområden och riksintressen, Med denna åtgärd kommer också rennäringen att påverkas i mindre omfattning. Genom att ta bort Brånaberg och Murberget och minska projektområdet på Simiskilä kommer bolaget att ta hänsyn till alla kända och förmodade örnbon i landska- 25

2pet runt vindkraftparken. Flera års inventeringar och ett bra kunskapsläge om örnrevir i området ligger till grund för denna anpassning. Av hänsyn till vadarfåglar kommer en buffert mot Alsträskmyran belägen strax utanför Gardisjöliden i den södra delen av projektområdet Risliden att lämnas. Den slutliga utformningen av vindkraftparken renderade i en hududutformning om upp till 120 vindkraftverk fördelade på fyra projektområden PO 1 - Risliden, med delområdena Risliden, Middagsberget och Gardisjöliden; PO 2 - Per-Ollesbrännan; PO 3 - Pauliden; och PO 4 - Simiskilä (se figur 6 och tabell 3). Urvalet av dessa projektområden innebär inte att övriga områden är olämpliga att etablera vindkraft i men i nuläget bedöms de valda projektområdena vara de mest lämpade. De avvägningar som gjorts vid placeringen av projektområdena i förhållande till motstående intressen, höjd- och vindläge, infrastruktur och möjlig elanslutning är väl anpassade. Anpassningarna har inneburit att vindkraftparken under samrådsprocessen har minskat betydligt från i början närmare 240 vindkraftverk till idag ca 120. För att det ska vara möjligt att ansluta den färdigbyggda vindkraftparken på elnätet kan, ur ett ekonomiskt perspektiv, vindkraftparken inte minska ytterligare. Det är bolagets bedömning att den huvudutformning som är föremål för tillståndsansökan och MKB representerar en god avvägning mellan å ena sidan ekonomi och genomförbarhet och å andra sidan påverkan på hälsa och miljön 2.3 Huvudutformningen i korthet Nedan beskrivs vindkraftparkens valda huvudutformning i korthet. Här redovisas också vilka hänsynsåtaganden bolaget tagit vid arbetet med att optimera placeringen av vindkraftverk inom projektområdena. I kapitel 3 följer en mer noggrann beskrivning av verksamheten. Lokalisering och omfattning Pauträsk vindkraftpark kommer att bestå av upp till 120 vindkraftverk.vindkraftparkens förväntade årliga energiproduktionen beräknas till ca 1 200 GWh, beroende på vilken typ av vindkraftverk som kommer att byggas och hur höga de kommer att bli. Vindkraftparken är idag uppdelad på fyra olika projektområden som totalt utgör 39,3 km². Dessa är belägna inom höglänta skogsmarker som kännetecknas av förfjäll, höjdplatåer och bergkullar. Landskapet är omväxlande höglänt med bergstoppar på över 700 m ö h och dalgångar med stora myrkomplex. Skogarna domineras av gran. Inslaget av björk ökar med höjden över havet och högst upp på höjderna har skogen karaktären av fjällbjörkskog. Tabell 3. Areal och antal planerade vindkraftverk, per projektområde. Projektområde PO 1 - Risliden - Risliden - Middagsberget - Gardisjöliden PO 2 - Per-Ollesbrännan Areal (ha) Antal vindkraftverk 2227 64 44 6 14 246 10 PO 3 - Pauliden 783 25 PO - 4 Simiskilä 669 21 TOTALT 3925 120 26

2 6 6 Huvudutformning som visar antal vindkraftverk inom respektive projektområde. 27

2Utformningen av projektområdena har, enligt tidigare beskrivning, utförts utifrån de utredningar, mätningar och beräkningar som genomförts med avseende på vindförhållanden, ljud- och skuggberäkningar, hänsynsavstånd till bebyggelse samt att området till stor del är utpekat som riksintresse för vindbruk. Vidare har hänsyn tagits till natur- och kulturvärden, rennäring samt försvarets intressen. Bolaget ansöker om fri rörlighet, d.v.s. att vindkraftverk och tillhörande infrastruktur kan placeras fritt inom projektområdena, förutsatt att verksamheten bedrivs i huvudsak i överensstämmande med vad som angivits i ansökan samt att villkor i beslut efterlevs. Möjligheten att göra vissa anpassningar i ett sent skede skapar förutsättningar för lokal anpassning för att minska påverkan och samtidigt effektivisera tillvaratagandet av vindresursen. Vindkraftverken planeras ha en effekt av ca 3 MW vardera och en totalhöjd av maximalt 200 meter. Av de 120 vindkraftverken är, i föreslagen huvudutformning, 75 vindkraftverk lokaliserade inom Storumans kommun och 45 vindkraftverk inom Vilhelmina kommun. Vindkraftsparkens huvudutformning framgår av figur 6. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken och begränsning av påverkan på känsliga delområden. Placeringen följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken. Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt ej uppnås. Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår sedan under hela projekteringstiden. Flexibilitet är viktigt eftersom den slutliga utformningen styrs av detaljerade vindmätningar och detaljprojektering. Verksamheten kommer i huvudsak att ske inom de angivna projektområdena. Vindkraftverk, internt elnät och internt vägnät kommer att anläggas inom projektområdena. Inom projektområdena kan även krossning bli aktuellt, liksom betongframställning. Den verksamhet som är aktuell utanför de angivna projektområdena består i huvudsak av väganslutning till respektive projektområde, en extern elanslutning till Grundfors kraftstation och omfattande transporter under anläggningsskedet. Omfattningen och utformningen av dessa verksamheter Tabell 4. Avstånd till framtagna hänsynsområden. beskrivs närmare i kapitel 3. Hänsynsområde Avstånd Hänsynsområden Förutom arbetet med att optimera placeringen av de enskilda vindkraftverken med avseende på ett optimalt utnyttjande av vindresursen och tekniskt möjliga placeringar (se ovan), måste placeringen av vindkraftverken också vägas mot påverkan på känsliga områden. Inom ramen för detta arbete definieras s.k. hänsynsområden till Bostadshus Länsstråk Kraftledning Allmän väg Fäbod (riskavstånd) Buberget naturreservat Våtmarker bedömda till klass 1 (mycket höga naturvärden) i länsstyrelsens våtmarksinventering och Enetjärn Naturs våtmarksinventering Arkeologiska värden, nyckelbiotoper, biotopskyddsområden, tjäderspelslokaler, naturvärden identifierade vid skogsstyrelsens naturmiljöinventering. 1500 m 350 m från centrum 250 m 200 m 300 m 60 m (arbeten sker ej närmare) 50 m Generell hänsyn, inga vindkraftverk placeras i dem 28

2 vilka hänsynsavstånd ska vidtas. En grundförutsättning vid planeringen av vindkraftverkens placering är att hänsynsavstånden beaktats. De hänsynsområden som Pauträsk vindkraftpark omfattas av är fornlämningar som stenröse och fäbodar, naturreservat, nyckelbiotoper, biotopskyddsområden och våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts hysa mycket höga naturvärden (VMI klass 1). Vidare kommer områden som i skogsstyrelsens inventering av skogsmiljöer och Enetjärn Naturs inventeringar av våtmarksmiljöer bedömts ha högsta naturvärde att undantas från anläggning. Förutom hänsyn till natur- och kulturvärden kommer hänsyn också beaktas för bostadshus, allmän väg, länkstråk och kraftledningar. Se tabell 4 för vilka hänsynsavstånd bolaget ämnar ta till definierade hänsynsområden. Områdets lämplighet för vindkraft Topografi Landskapet är orienterat i nordvästlig-sydostlig riktning. Höjderna i det omgivande landskapet ligger på ca 500-600 m ö h vilket ger bra vindförutsättningar. Enstaka toppar når 700 m ö h medan t.ex. sjön Pauträsket ligger på 420 m ö h. De högst belägna topparna inom en mil från projektområdena utgörs av Alsberget (717 m ö.h.) följt av Orrviksberget och Oxberget. Råberget, Risträskberget, Hernberget och Araberget ligger på motsvarande höjd som de högst belägna topparna inom projektområdena för vindkraft. Bergen är relativt flacka och framstår snarare som böljande höjder än som avgränsade berg, vilket är en fördel för vindbruk då risken för turbulenta vindar minskar. Vind och riksintresse för vindbruk De planerade vindbruksområdena vid Pauträsk har teoretiskt goda förutsättningar för vindbruk, med en medelvindhastighet av 6,5 8 m/s på 103 m höjd enligt Meterologiska Institutionen Uppsala Universitet (MIUU). Faktiska vindmätningar pågår sedan maj 2008 med en mast vid Risträskberget. Under 2010 installerades även två s.k. SODAR- vindmätare som har mätt vindhastighet i flera av projektområdena. De vindmätningar som gjorts fram till nu visar att de mycket goda vindresurserna som MIUU prognostiserat med stor sannolikhet bekräftas eller överträffas. Under 2013 planeras resning av en 140 meter hög mast på Risliden öster om Risträsk och eventuellt kan fler master behövas i området. SO- DAR- mätningarna kommer att ske genom att SODAR- utrustningen förflyttas runt i området. SODARmätningar kompletterar mastmätningarna. Vindmätningarna kommer att fortlöpa under hela planeringsfasen med olika lokaliseringar av mätutrustningen. Stora delar av projektområdena är utpekade som riksintresse för vindbruk. Bebyggelse och konkurrerande intressen Området har relativt begränsad bebyggelse vilket ger goda möjligheter för en storskalig vindkraftetablering på ett betryggande avstånd från bebyggelse (bl.a. med avseende på buller). Pauträsk och Risträsk by är de byar som ligger närmast vindkraftparken med ett avstånd på ca 2-3 km. Den största av dessa är Pauträsk by med ca 70 invånare. Ljudberäkningar för dessa mest närliggande områden visar att inga bostäder kommer att utsättas för ljudnivåer över gränsvärdet 40 db(a) under driftfas. 29

2Området har även få utpekade konkurrerande intressen och utredningarna som har genomförts i samband med denna MKB visar att vindbruk och t.ex. områdets naturvärden kan förenas. Riksintressen i området framgår av kapitel 4.2 och samhällsförutsättningar såsom planförhållanden beskrivs i kapitel 5. Infrastruktur Infrastrukturen är relativt väl utbyggd. Svartlidens gruva har bidragit med tillfartsvägar som klarar tung trafik och skogsbruket har lett till ett vägnät av skogsbilvägar som löper genom respektive projektområde. Det är dock ett längre avstånd till samhällsservice. Närmaste tätort för denna typ av funktion är Storuman 43 km bort. Den planerade etableringen bedöms ha goda möjligheter att kunna anslutas till befintligt elnät genom en anslutning till stamnätet. Planen är att anlägga en ny 130 kv-ledning för att ansluta vindkraftparken till elnätet i Grundfors. En sådan anslutning möjliggörs genom projektets storlek. 2.4 Nollalternativ Nollalternativet är en förväntad utveckling av projektområdets befintliga markanvändning samt övriga följdeffekter, om etableringen inte kommer till stånd. I ett nollalternativ är det inte sannolikt att den nuvarande markanvändningen skulle förändras i stor omfattning. Området har inga särskilda, unika, förutsättningar för turismutvecklig eller ny bebyggelse. Det innebär dock inte att området kommer att stå helt orört då skogsbruket kommer att fortgå som tidigare. Det är dock möjligt att rennäringen skulle kunna börja använda markerna mer än i dagsläget, till följd av ökade markkonflikter på annat håll inom vinterbetesmarkerna. Projektområdena omfattas i delar av riksintresse för vindbruk samt är utpekat i respektive kommuns översiktsplan som lämpligt område för vindkraft. Detta innebär en viss begränsning för vilka typer av ingrepp som i framtiden kan komma att ske. Delar av nu planerat vindbruksområdet kan t.ex. inte tas i bruk för annan typ av bebyggelse eller industrilokaler, som skulle stå i konflikt med riksintresseområdet för vindbruk. Pauträsk vindpark är en mycket stor planerad anläggning. Det är inte sannolikt att någon annan motsvarande vindkraftparken skulle komma till stånd som en följd av att Pauträsk Vindpark inte byggs, och samtidigt vara lika lämplig utifrån tekniska -, miljö- och hälsoskyddsaspekter. Samhällets mål att byta ut icke förnybar energi och att öka elproduktionen från förnyelsebara energikällor försvåras därmed liksom möjligheten att, i enlighet med det nationella miljömålet, att öka andelen vindkraft till 30TWh till år 2020. El motsvarande den tänkta produktionen tillförs idag till det nordiska elsystemet genom energiproduktionsanläggningar som i huvudsak baseras på fossila bränslen. Även bidraget till de regionala och lokala miljömål där det har beslutats om att öka andelen förnyelsebar energi kommer att påverkas negativt. Ett nollalternativ innebär samtidigt att projektets injektion i det lokala näringslivet och därmed en ökad ekonomisk aktivitet uteblir. 30

3 Verksamhetsbeskrivning 3 En vindkraftpark består i huvudsak av vindkraftverk med tillhörande vägar och elnät, men framförallt i anläggningsfasen finns det många kringverksamheter. I detta kapitel beskrivs var och hur verksamheten ska bedrivas. 3.1 Inledning Efter ett omfattande samråd med myndigheter, Vapsten sameby och Vilhelmina Norra sameby, organisationer och allmänhet har Hemberget Energi AB beslutat att söka tillstånd för Pauträsk vindkraftpark enligt den huvudutformning som redovisas i figur 6, dvs. med fyra olika projektområden. Totalt omfattar vindkraftparken upp till 120 vindkraftverk med en maximal höjd på 200 meter. För att beskriva en trolig konfiguration av vindkraftverk inom respektive projektområde (se figur 7-10) har Vestas 112 använts som typverk. Konfigurationen kan dock förändras under projektets gång. Verksamheten kommer att medföra anläggande av vindkraftverk och fundament, vägar fram till vindkraftverken samt förstärkning och breddning av vissa befintliga vägar. Vindkraftparken kommer att vara sammankopplad med ett internt markförlagt ledningsnät som ansluts till en transformatorstation. Elnätet mellan projektområdena kan antingen utgöras av luftledning eller markledning. Följande verksamheter kommer att lokaliseras till de fyra projektområdena: anläggning och byggnation av vindkraftverk och fundament anläggning av kranplatser anläggning av internt vägnät anläggning av kopplingsstationer och internt kabelnät Övriga verksamheter inom projektområdena eller i vindkraftparkens närområde kommer att utgöras av: anläggning av nya vägar förbättringsarbeten på befintliga vägar anläggning av upplagsplatser med olika inrättningar såsom tillfälliga arbetsbodar, uppställningsplats för fordon, sorteringskärl etc. Exakt utformning och placering för ovanstående verksamheter kommer att granskas och fastställas i dialog med tillsynsmyndighet. Under drifttiden kan ett antal övriga byggnader i eller i nära anslutning till vindkraftparken komma att behövas så som personalbyggnad för service- och underhållspersonal, förråd med verkstad för förva- 31

3ring och bearbetning av mindre maskinkomponenter samt ett garage för fordon. För dessa byggnader kommer bygglov sökas separat. 3.2 Huvudutformning av Pauträsk vindkraftpark Nedan beskrivs vindkraftparkens huvudutformning där de fyra projektområdena översiktligt beskrivs med avseende på de naturgivna förutsättningarna för vindkraft, naturmiljöer, naturvärden och konfigurationen av planerade vindkraftverk och vägnät. Projektområde 1 - Risliden Projektområde 1 - Risliden, består av tre delområden, Risliden, Middagsberget och Gadisjöliden inom vilka 64 vindkraftverk planeras att anläggas. Detta projektområde har de bästa vindförhållandena inom Pauträsk vindkraftpark. Risliden och Middagsberget De norra delarna av Projektområdet med delområdena Risliden och Middagsberget utgör en en höjdsträckning som sträcker sig från 490 möh till 630 möh med fyra toppar, Brattmyrkullen, Tallberget och söder om landvägen Middagsberget och Storsvankullen. Den består av hårt brukad skog där stora ytor utgörs av hyggen och ungskog. Inom detta projektområde finns tre nyckelbiotoper varav en också omfattas av biotopskydd (se figur 56-57 i kap 7.6). Inom dessa delområden planeras totalt 50 vindkraftverk. Bolaget åtar sig att undanta de områden som i skogsstyrelsens inventering bedömts ha högsta naturvärde. I och med detta kommer livsmiljön för arten långskägg att i sin helhet undantas. I projektområdet kommer befintliga skogsbilvägar om 6,3 km att förstärkas och en sträcka om 5,9 km att förstärkas och breddas (figur 7). Dessutom kommer nya vägar om 23,5 km att anläggas inom projektområdet. Ny väg utanför projektområdet om 290 meter kommer att anläggas. Tillfart till området kommer att ordnas både från väg 360 söderifrån och från Finnäsvägen norrifrån via den befintlig skogsbilvägen. Gardisjöliden Gardisjöliden, beläget i den södra delen av projektområdet, är en höjdplatå på 570 möh till 610 möh utan tydlig topp med mycket goda vindförhållanden. I området planeras 14 vindkraftverk med tillhörande vägar. Gardisjöliden består av stora våtmarker omväxlande med fastare mark med skog på. Skogen är till stora delar plock- eller dimensionshuggen och saknar därför död ved och lågor. Idag är skogen sammanhängande i 100-150 års ålder och är inte fragmenterad av skogsbruk eller vägar. Områdets karaktär innebär att det endast är möjligt att göra mindre förändringar av placeringarna på verken jämfört med huvudutformningen. Nya vägar till en längd av 8,4 km kommer att anläggas i området och även en helt ny väg om 780 meter planeras för tillfart till området nordost ifrån (figur 7). 32

3 Nya vägar och vissa vindkraftverk kommer att placeras i nära anslutning till våtmarkerna. I en våtmark utpekad som klass 2 i Enetjärn Naturs inventering kommer det att anläggas en väg. Enstaka vindkraftverk är placerade i våtmarker som i länsstyrelsen våtmarksinventering bedömts till klass 2, dvs. hysa höga naturvärden (VMI klass 2) (se figur 55 i kap 7.6). Bolagets utförda inventeringar visar att verk kan placeras där utan någon påtaglig påverkan. 7 7 Projektområde 1 - Risliden, med planerad utformning av vinkraftverk och internt vägnät. 8 Projektområde 2 - Per-Ollesbrännan, med planerad huvudutformning av vinkraftverk och internt vägnät 33

Per-Ollesbrännan består av en höjd som sträcker sig från 520 möh till 570 möh. Där planeras 10 vind- 3Projektområde 2 - Per-Ollesbrännan kraftverk med tillhörande vägar. Både projektområdets östra och västra kant gränsar delvis mot våtmarker bedömda till klass 2 i länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI klass 2) (se figur 58 i kap 7.6). Några områden med höga naturvärden kommer inte att direkt beröras och de påverkas därmed i liten omfattning. Inga våtmarker kommer att beröras av vägar eller byggnationer. Även inom detta område är skogen väl brukad. Det är endast centralt i området som skog finns kvar. De övriga delarna av projektområdet består av planteringar i varierande åldrar där naturhänsyn i form av smala kantzoner och enstaka högstubbar har tagits vid tidigare avverkningar. I området kommer befintliga skogsbilvägar av en sträcka på 500 meter att förstärkas och en sträcka av ytterligare 500 meter att förstärkas och breddas (figur 8). Dessutom kommer nya vägar till en längd av 5 km att anläggas inom området. Ny väg utanför projektområdet är ca 400 meter. Tillfart till områ- 8 34

3 det kommer att ordnas både från befintlig skogsbilväg söderifrån (Striekmyrvägen) och norrifrån via Finnäsvägen och den befintliga skogsbilvägen. Projektområde 3 - Pauliden Pauliden består av en lid i söderläge som sträcker sig från 470 möh till 625 möh med flera mindre bergstoppar. Högsta topparna är Björnbruden i områdets östra del och Granhobben i områdets västra del. Båda är över 620 möh. 9 9 Projektområde 3 - Pauliden, med planerad huvudutformning av vinkraftverk och internt vägnät 35

3På Pauliden är skogarna varierade men relativt hårt påverkade av skogsbruk. I norr gränsar projektområdet till naturreservatet och Natura 2000-området Buberget. Vissa delar med äldre skog finns dock kvar, varav vissa mindre delar har höga naturvärden, framförallt värden knutna till gamla tallar, men även till gran. I områdets centrala delar finns en nyckelbiotop (oregistrerad) som består av äldre tallskog (se figur 59 i kap 7.6). I områdets norra del vid Björkbäcken finns ett område bestående av en liten tallskog med högt naturvärde. I delområde Pauliden kommer befintliga skogsbilvägar av en sträcka på 1,7 km att förstärkas och en sträcka av 2,7 km att förstärkas och breddas (figur 9). Dessutom kommer nya vägar till en längd av 14 km att anläggas i området. Tillfart till området kommer att ordnas från två ställen från allmänväg (Pauträskvägen) via befintlig skogsbilväg söderifrån och sydost ifrån via befintlig skogsbilväg (Björnabäcksvägen). Projektområde 4 - Simiskilä Simiskilä planeras för 21 vindkraftverk med tillhörande vägar. Simiskilä består av en skogsklädd höjd som sträcker sig från 480 möh till 620 möh med mindre insprängda våtmarker. I områdets norra del finns en fäbodmiljö som inte kommer att beröras av vägar eller byggnationer. projektområdet består till stor del av planterade ungskogar. Några områden utgörs av triviala granskogar som fläckvis är genomhuggna och någon genomhuggen lövbränna. Enstaka mindre blötare område med äldre granskog finns också. De våtmarker som finns i området är inte av den högsta naturvärdesklassen. Mindre delar av en våtmark som bedömts hysa höga naturvärden i länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI klass 2) berör dock de östra delarna av projektområdet (se fig 60 i kap 7.6). I projektområdet kommer befintliga skogsbilvägar av en sträcka på 3,3 km att förstärkas och breddas (figur 10). Nya vägar om ca 10,5 km kommer att anläggas i området. Ny väg utanför projektområdet om 160 meter kommer också att byggas för att säkra tillfart till området. Tillfart till området kommer att ordnas både från befintlig skogsbilväg (Streikmyrvägen) söderifrån och norrifrån från (Finnäsvägen) via befintlig skogsbilväg. Ingen våtmark kommer att behöva passeras av nyanlagda vägar. Projektområdet ligger i närheten av den riksintressanta våtmarken Skarvsjömyran. Varken dess naturmiljöer eller hydrologi bedöms dock påverkas av den planerade vindkraftsetableringen på Simiskilä. 3.3 Teknisk beskrivning av vindkraftverk Vindresursens variation över området avgör vindkraftparkens utformning. I områden med hög vindenergi finns det en möjlighet att välja verk med högre effekt. Valet av lämplig utformning, dvs. hur vindkraftverken ställs i förhållande till varandra samt valet av lämplig navhöjd handlar om att finna balansen mellan miljörelaterade hänsynstaganden och tekniska/ ekonomiska krav. 36

3 10 Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk ligger generellt omkring 1-3 hektar. Vid anläggningsarbeten i anslutning till väg- och fundamentsbyggande, anläggning av inrättningar samt elarbeten kommer marken att behöva bearbetas. Detta kommer att innebära att marken schaktas, grävs och sprängs. Uppskattning av den totala exploateringsytan framgår av tabell 7. I tabellen redovisas en översiktlig sammanställning av markanspråket för att anlägga erforderlig infrastruktur för vindkraftparken. 10 Projektområde 4 - Simiskilä, med planerad utformning av vinkraftverk och internt vägnät. 37

3 11 Vindresurs i Pauträsk Vindkraftpark Den i särklass viktigaste parametern för ett vindkraftverks effektivitet är vindhastigheten, då ett vindkraftverks effekt är proportionell mot vindhastigheten i kubik. Det innebär att en liten ökning av vindhastigheten får en stor betydelse för energiproduktionen. Detta samband åskådliggörs tydligt då ett vindkraftverks prestanda illustreras grafiskt med hjälp av en effektkurva, vilket är verkets angivna effekt som funktion av vindhastigheten. Kurvan stiger mycket brant. En typisk effektkurva visas i figuren nedan. Turbulens är en form av oordnad rörelse där luftens jämna strömning bryts ned via oregelbundna virvelbildningar. Vindskjuvning handlar om att vindar på olika höjder rör sig i olika i hastigheter. Ju större vindskjuvningen är desto större incitament för att investera i högre torn. Utöver vindskjuvningens betydelse relaterat till möjligheterna att med ökad höjd nå ett högre energiinnehåll och därmed ett högre utbyte är vindskjuvningens storlek även av stor betydelse för de utmattningspåkänningar som vindkraftverk med stor rotordisk utsätts för. För att minimera de tider som vindkraftverken kommer i lä av varandra är det att föredra att ställa verken orienterade mer eller mindre tvärs den dominerande vindriktningen. Detta medför ett inbördes 11 Effektkurva för ett 3 MW vindkraftverk. En liten ökning av vindhastigheten får en stor betydelse för energiproduktionen. 38

avstånd på 5 rotordiametrar i huvudvindriktningen och 4 rotordiametrar vinkelrätt mot huvudvindriktning. Det motsvarar ca 450-560 m mellan verken. Vindkraftverken Beskrivning av vindkraftverken är en allmän beskrivning av vindkraftverk som kan tänkas vara lämpliga att uppföra inom projektet. 3 Vindkraftverken kommer ha en maximal totalhöjd om 200 meter (navhöjden plus halva rotordiametern). Maxhöjden medför att de flesta tillgängliga vindkraftverk kan bli aktuella vid upphandling. Ny teknik utvecklas ständigt och verken tenderar till att bli större och högre. Bolaget vill vara flexibelt och inte i ett tidigt skede låsa sig till någon särskild leverantör. Nedan anges exempel på olika storlekar och effekter som ryms inom totalhöjden. Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller 12 betong/stål, rotorn blir 3-bladig och tornen vita. Verken blir lågvarviga och har en rotationshastighet mellan 10-15 varv per minut. Verken startar vid ca 4 m/s och stoppar vid 25 m/s, full effekt nås vid ungefär 12 m/s. Rotor och maskinhus vrider sig efter vinden med hjälp av girmotorer. Giranordningen består generellt av ett glidlagersystem med inbyggd friktion. Tabell 5. Fakta om ansökta vindkraftverk Ansökta vindkraftverk Vestas V112 Effekt ca 2-7 MW 3 MW Totalhöjd -200 m 175-200 m Navhöjd ca 100-150 m 119/140 m Rotordiameter ca 90-130 m 112 m 12 Principskiss av ett vindkraftverk. 13 Upplagsplats med mobilkran som lyfter upp en tornsektion. 39

3 Rotorbladen samlar upp vindens rörelseenergi och produktionen överförs via en transformator, belägen inom området, till högspänningsnätet. Beroende på typ av konstruktion av vindkraftverken sker överföringen av kraften på två olika sätt. Antingen via en växellåda för att öka varvtalet till ca 1 500 varv (4 polig generator, 50Hz) eller genom att driva en mångpolig generator med direktdrift. Generatorn alstrar normalt el med spänningsnivån 400-690 V. Denna spänning transformeras via transformator (placerad i, eller i direkt anslutning till vindkraftverket) till erforderlig nivå för anslutning till externt nät. 13 Vindkraftverken är typgodkännda enligt regelverk vilket innebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt att de ska vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden brukar bedömas vara mellan 20-30 år för hela vindkraftverket. Styr- och övervakningsfunktioner är datoriserade för respektive vindkraftverk. Styrsystemet övervakar vindhastighet, vindriktning, generator, växellåda och bromssystem. Resningen sker med hjälp av en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornen lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med fundamentet. Därefter monteras maskinhus och rotorblad. Först efter slutbesiktning kan vindkraftverken kopplas till elnätet och tas i drift. Hinderbelysning Vindkraftverken ska enligt lag ha hinderbelysning för att avvärja olyckor med luftfartstrafik. Om vindkraftverkens totalhöjd understiger 150 m ska vindkraftverkens torn vara markerade med ett medelintensivt, rött, blinkande ljus som lyser under gryning, nattetid och skymning. Föreliggande etableringar kan komma att ha en totalhöjd som överstiger 150 m, i sådant fall ska hindermarkering ske med ett högintensivt, vitt blinkande ljus som lyser under dygnets alla timmar. Ljuset ska skärmas av nedåt inom 5 km radie från vindkraftverket. För att minska påverkan på landskapsbilden har Transportstyrelsen bestämt att det endast är de yttre vindkraftverken, i en vindkraftsetablering med verk överstigande 150 m, som behöver ha högintensivt ljus. Vindkraftverken i parkens mitt kan förses med lågintensivt ljus, fast rött ljus, så länge navhöjden på vindkraftverken i parkens mitt inte överstiger navhöjden på vindkraftverken i parkens yttre gräns. I 40

3 sådant fall måste även de anges med vitt, högintensivt, blinkande ljus ifall vindkraftverkens totalhöjd överstiger 150 m (TSFS 2010:155 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten). För att ytterligare minska påverkan på landskapsbilden kan bolaget använda sig av så kallad händelsestyrd hinderbelysning d.v.s. att hinderbelysning endast är påslagen då ett luftfartyg närmar sig. Ett sådant system kräver dock dispens från Transportstyrelsen. Hemberget Energi är positiv till användningen av denna typ av system. Tekniken varierar dock beroende på valet av leverantör. En typ av teknik som idag har fått dispens för användning i Sverige är ett radar-baserat system som kan varna piloten både visuellt och audiellt att flygplanet/helikoptern närmar sig en vindkraftpark. Tekniken bygger på att utvalda vindkraftverk inom parken förses med en 3D radar-enhet. När luftfarkosten närmar sig parken, upptäcks den av radar systemet som därefter skickar en signal till vindkraftverkens hinderbelysning som tänds. Fundament På platsen där vindkraftverken skall placeras kommer det att genomföras en geoteknisk undersökning av markens beskaffenhet. Denna redovisar platsens grundvattennivå samt de geofysiska förhållandena på platsen. Utifrån undersökningen fastläggs det vilket fundament som skall användas och hur fundamenten skall utformas. För vindkraft på land finns det två olika typer av fundament, gravitations- eller bergsförankrat fundament. Gravitationsfundament är den vanligaste tekniken och används när det finns en tillräcklig jordmån. Precis som namnet antyder så bygger tekniken på att det gjutna fundamentet, tillsammans med fyllnadsmassorna, utgör en tillräcklig motvikt som står fast för de sidokrafter som vindkraftverket utsätts för. Fundamentet förankrar tornet i marken genom en armerad betongplatta som gjuts ner några 14 15 14 Gravitationsfundament till vänster och bergsfundament till höger. 15 Byggande av gravitationsfundament. 41

3meter i marken och en betongstolpe med ingjuten metallfläns där tornet skruvas fast. Ett gravitationsfundament består av ca 650 m 3 betong och upptar en yta av ca 20x20 meter, men djupet och ytan kan variera något beroende av vilket verk som är aktuellt samt hur markförhållandena ser ut. Bergsförankrat fundament kan användas förutsatt att bergets hållfasthet är tillräcklig och har rätt förutsättningar. Det kan krävas en plansprängning för att jämna till ytan där fundamentet ska stå. En klack gjuts på berget i vilken dragstag borras ner i berget. Ovanpå den gjutna klacken fäst en fundamentsdel. Fundamentsdelen förankras i berget med hjälp av stänger som fixeras och därefter fästs tornet i fundamentsdelen. Schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så långt det är praktiskt möjligt. Kranplatser och upplagsplatser Invid vart och ett av vindkraftverken kommer kranplats för den mobilkran som krävs för montaget att anläggas. Utformningen av dessa platser är individuell och beror på aktuell topografi samt kranplatsens lokalisering relaterat tillfartsvägen. Något förenklat kan kranplatserna dock kategoriseras i två grupper (se figur 16). Kravet på bärighet är den samma som för transportvägar, men med högre krav på planhet. Kranplatsernas utformning är ca 60x30 meter och genomsnittlig krävs hårdgjord yta som är mellan 1000-1500 m 2. 16 17 16 Principskiss för kranplats. 17 Exempel på utformning av kranplats. 42

3 Utöver detta kommer upplagsplatser att behöva anläggas inom området för att klara logistiken vid införsel av vindkraftverkens enskilda komponenter och erforderlig monteringsutrustning. Mark som använts för upplag kommer att efterbehandlas efter byggtidens slut. 3.4 Vägar Inom det planerade vindbruksområdet finns redan idag befintliga vägar som i de flesta fall kan nyttjas för projektet. På vissa sträckor kommer det att bli aktuellt med breddning och förstärkning för att de ska tåla de tunga transporterna och för att svängradien skall vara tillräcklig då vissa komponenter såsom vingar kräver större radier än vad vägarna har i dagsläget. För att upprätthålla ett ändamålsenligt transportflöde vid anläggning av vindkraftparken krävs flera mötesplatser inom området. Utöver detta kommer flera upplagsplatser att behöva anläggas inom området för att klara logistiken vid införsel av vindkraftverkens enskilda komponenter och erforderlig monteringsutrustning. Mark som använts för upplag kommer att efterbehandlas. Den översiktliga planeringen av vägar har utgått ifrån följande: Ny väg bör inte vara brantare än 10 % Körbanan på befintlig väg kräver ca 4-5 meters bredd och därtill krävs diken Avverkningsytan för ny väg blir ca 16-25 meter bred Kranplats ca 60x30 meter och krävs i anslutning till varje vindkraftverk Hänsyn tas till att svängradie i kurvor kräver bredare väg och större avverkningsyta. I möjligaste mån undviks sankmark/våtmark/vattendrag Genomförda inventeringar vad gäller natur och kultur har beaktats. Våtmarker med klass 1 enligt VMI och Enetjärn Naturs högsta naturvärde, har helt undvikits. Våtmarker med klass 2 enligt VMI, har undvikits med undantag för några enstaka platser. Planeringen och uträkningen visar att ca 63 km ny väg behöver anläggas. Detaljplaneringen av vägar kan dock komma att justera denna siffra något, men stora avvikelser förväntas inte. Vid nybyggnationoch förstärkningar av väg kommer det att vara vägledande att beakta att vägen tål hög belastning då den kommer att nyttjas av många och tunga transporter. Vägen måste tåla dessa transporter året om, varför den kommer att vara väl dränerad och tjälsäkrad. Vägen är indelad i fyra huvudsakliga element; terrass, förstärkningslager, bärlager och slitlager. I figur 19 illustreras överbyggnaden på en typisk väg för en vindkraftpark. Vindkraftverk och fundament kommer inte att anläggas i våtmark. Våtmarker utgör i grunden områden som undantas vägdragningen men ett antal passager kommer dock att vara nödvändiga. Vid passage över blötare våtmark med mäktigt torvlager kommer en permeabel bank eller konstruktion med geotextil, s.k. flytande väg att användas för att fortsättningsvis tillåta vattengenomströmning i myren och därmed inte förändra hydrologin i nedanförliggande myrmark. 43

3 18 Det finns normer och krav på transporter, både från leverantörer av vindkraftverk och från myndigheter. Leverantörer av vindkraftverk tillhandahåller styrdokument av min- och maxkrav för transporter av de olika delarna av ett vindkraftverk. Kraven på transportvägar innefattar bland annat längsgående maxlutning, minsta radie för ytterkurvor och fri höjd till ovanliggande hinder. Ekipagen som fraktar delar till vindkraftverken kan sammanlagt, inklusive last, väga max 165 ton, vilket medför att vägar ska klara ett erforderligt axeltryck om 16 ton. 19 18 Principskiss för uppbyggnad av vägar i vindkraftpark. 19 Anläggning av flytande väg över våtmarksområde. 44