Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet



Relevanta dokument
Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Hantering av problemskapande beteenden

Problemskapande beteende

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Hantering av problemskapande beteende

Strategier i vardagen

Hantering av problemskapande beteende

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn

Etik och människosyn

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Låg-affektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan

Hantering av problemskapande beteende

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Beteendeproblem i förskolan

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Hantering av problemskapande beteende

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Lågaffektivt bemötande

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Vilka är ni? menti.com

Varmt välkommen. Introduktion till lågaffektivt bemötande. till föreläsningen. Kunskapsforum 26 september 2017.

Beteendeproblem i äldrevården

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Den moraliska pop-out-effekt

Vad är delaktighet för dig?

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Läropussel, minikonferens

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Lågaffektivt bemötande

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Motiverande Samtal MI

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro


Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande

Transkript:

Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras liv i sin hand. Det kan vara mycket litet, en övergående stämning, ett gott humör som man får att försvinna eller som man väcker till liv, en leda som man fördjupar eller upphäver. Men det kan också vara förfärande mycket, så att det helt enkelt beror på den enskilde om den andras liv lyckas eller ej. Konventionen 2 Målet är att säkra människor med funktionshinder full och lika tillgång till skydd och användande av alla människorättigheter och grundläggande frihetsrättigheter samt att främja respekt för människor med funktionsnedsättningars inneboende mänskliga värdighet

2 Människor med funktionshinder omfattar de som har en långvarig fysisk, mental, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning som i samspel med olika hinder kan hämma dem i att delta på lika villkor som andra i samhällslivet. 2 Den bygger på det miljörelaterade handikappbegreppet: - En person kan inte vara handikappad - Man kan ha en funktionsnedsättning - Funktionshinder eller handikapp uppstår när kraven är större än personen har förutsättningar för att leva upp till Konventionen Konventionen Konventionen 2 Därför kan man ta bort funktionshinder eller handikapp genom att - Ändra på personens förutsättningar - Sänka kraven - Kompensera så att personen kan leva upp till kraven Bästa insatsen består av alla tre Men med minst krav på personen med funktionsnedsättningen

2 Konventionens 8 grundläggande principer är: - Respekt för värdighet, rätt till självbestämmande och oberoende - Icke-diskrimination - Fullt och effektivt deltagande i samhällslivet - Respekt för olikheter och accept av funktionsnedsättningar som en del av mänsklig diversitet och humanitet - Lika möjligheter Konventionen Konventionen 2 - Tillgänglighet - Jämställdhet mellan män och kvinnor (det dubbla handikappet) - Respekt för de växande förmågor som barn med funktionsnedsättningar utvecklar och för deras rätt att bevara sin identitet Etiska kontrakt Filosofen Thomas Hobbes menade att samhället bygger på ett samhällskontrakt - Folket ger upp en del av sin frihet till en ledare - Som måste - Se till att alla får sin rätt - Se till att skipa rättvisa - Se till att alla mår bra - Annars tar folket sin frihet tillbaka

Etiska kontrakt Filosofen John Rawls menade att människors samvaro bygger på etiska kontrakt - Om du uppför dig uppför jag mig. - Uppför du dig inte förlorar jag all respekt för dina rättigheter Etiska kontrakt Martha C. Nussbaum 2006: Frontiers of Justice. Harvard University Press Martha Nussbaum anser att Rawls enbart beskriver samspel mellan likvärdiga Och att det är ett problem när vi börjar hantera människor på ett ickelikvärdigt sätt Det anser hon att vi gör när det gäller människor med funktionsnedsättningar Etiska kontrakt Pedagogik, omsorg och föräldraskap handlar i viss mån om att ta bort rättigheten till självbestämmande - Vi vill gärna att personen gör som vi säger - Vi bestämmer struktur och regler - Vi har åsikter om hygien och läggtider - Etc

Etiska kontrakt Nussbaum menar att det är OK, men att vi bör ha väldigt bra argument för att begränsa självbestämmandet Argumenten som jag tycker kan vara giltiga kan vara - Undvikande av fara - Omsorg - Personens faktiska självbestämmande ökar Fast insatsen måste vara så liten som överhuvudtaget möjligt där vi fortfarande kan nå målet Etiska kontrakt Man kan även argumentera att problemet är ett annat - Grundläggande kännetecknas brukarna av att samhället inte ser dem som likvärdiga - Därmed blir det en maktrelation och då upphör etiska kontrakt att gälla - Om jag inte har samma rättigheter som dig behöver jag inte uppföra mig Maktrelationer Maktrelationen innebär - Att Fredde bestämmer mer än jag gör - Därför får jag tycka att han är en idiot - Men han får inte tycka att jag är en idiot

Etiska kontrakt Att känna sig kränkt innebär att jag hade förväntat mig ett beteende från den andra inom etiska kontrakt Om den kränkande är brukare har jag nog misstagit mig på ramen Makt och ansvar Den som tar ansvar kan påverka Dagnan & Cairns (2005): Staff judgements of responsibility for the challenging behaviour of adults with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod vill vi ibland försöka bli av med ansvaret

Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Föräldrar - Politiker och ledning - Kultur - Personen med funktionsnedsättning Man kan lägga ansvar på personen själv genom att använda metoder som placerar ansvaret på henne - Vädjan - Straff - Konsekvens - Tillrättavisningar - Belöningssystem Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen Eller genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene: Explosiva barn. (Ross W. Greene) Bemötande Konflikter och svåra situationer handler ofta om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for den andra, som han löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra Bemötande Vi vill helst lära personen med funktionsnedsättningar att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det är nog den dummaste tanke vi kan ha - Vem har alla resurserna? - Får en av oss till och med betalt? - Och hur var det med maktrelationen? Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för den andra

Diskussion Hitta 2 situationer: En där detta gick helt fel och En där ni löste en situation genom att i situationen hitta en lösning som inte blev ett problem för den andra Och nu blir det besvärligt: - Vi ska värna självbestämmandet enligt konventionen - Men kan ta bort självbestämmandet ibland om vi har ett bra argument - Men vi kan inte göra det hur som helst - Och vi måste ta ansvar för hela situationen Därför ska vi introducera ett nytt begrepp: Emmanuel Levinas etik är utvecklad för sjukvården Han är intresserad av valet att ta emot behandling eller låta bli vid livshotande sjukdomar

Levinas mener att sjukvårdens uppgift är - Att behandla - Att informera så att patienten vet vad ett val innebär I pedagogisk arbete och omsorg är hans etik inte tillräcklig - Vissa personer med funktionsnedsättningar behöver mer än information - De behöver begriplighet - På det viset blir informationen även pedagogik Vi vill ofta gärna lägga ansvaret för motivationen hos personen med funktionsnedsättningar I verkligheten gör vi allihopa det som känns mest begripligt i situationen Vissa personer har tyvärr lite svårare att begripa än andra Central koherens Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens

Svårigheter med central koherens Minst 10 % av alla barn utvecklar inte central koherens normalt - De är inte aktivt meningsskapande enligt Piaget - De är inte värför-människor - De ser ganska enkelt inte orsakssammenhang - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar Svårigheter med central koherens Dessa människor har ofta svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda Svårigheter med central koherens Det är därför vi använder oss av struktur - Personer med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan ske - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och för en del personer måste den vara logisk och begriplig - Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte personen

Svårigheter med central koherens Och vad med konsekvenser och straff? - Om man inte kan förstå orsak och verkan i en komplex sammanhang - Kan man inte förudsäga framtid - Och heller inte andras beteende - Inklusive personalens krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Därför kan man utgå ifrån att konsekvenser inte funkar på personer som blir överraskade och tycker de är orättvisa Begriplighet handlar om - Förståelse - Känsla - Kropp? Begripliga strukturer kan vara - Fysiska - Tidsmässiga - Regler Diskussion Vilka regler begriper barn och vuxna olika?

Att försöka skapa bred begriplighet, ex för varför jag går i skolan, är svårt Det räcker ibland att begripa i situationen Vi vill ju inte ha ett Okej då..., delaktighet - Dealande - Vi-upplevelser - Val Skapa framtid - Att leda vidare - Förberedelse, tid - Att bli redo Begriplighetstrick - Cues och promtar - Skapa överblick - Skapa orsak - Att bli färdig - Mutor och motiverande handlingar Låg-affektiva strategier - Lugnt tonfall - Undvik förlängd ögonkontakt - Gå baklänges vid kravsättning - Sitt hellre än stå - Lugna muskler

Alla kommer alltid att välja den sammanlagt mest begripliga handling utifrån hela situationen! Diskussion Hitta exempel där en person med funktionsnedsättningars handling eller strategi faktiskt varit mer begriplig än era krav och förväntningar Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog