Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser kan betyda utifrån de två perspektiven dvs. patient och anhörigas perspektiv och professionens perspektiv. Använd gärna de inledande frågeställningarna som ligger på bordet. 3. Skriv ned idéer och förslag på sådant som ni tror kan behöva utvecklas eller skapas för att hälsofrämjande och rehabiliterande insatser ska få genomslag utifrån de olika perspektiven. Dokumentera och ta med er till storgrupp.
Brukares och anhörigas perspektiv Diskutera gärna utifrån följande frågor: Skiljer sig ett hälsofrämjande och rehabiliterande förhållningssätt jämfört med de insatser som erbjuds idag och i så fall hur? Vad får hälsofrämjande och rehabiliterande insatser för konsekvenser för patienter och anhöriga jämfört med traditionella insatser? Hur kan patientens möjlighet att påverka de insatser som erbjuds ökas? Behöver vi utveckla eller förstärka något av det vi redan gör idag och i så fall vad för att arbeta rehabiliterande/främjande?
Professionens perspektiv Diskutera gärna utifrån följande frågor: Skiljer sig ett hälsofrämjande och rehabiliterande förhållningssätt jämfört med de insatser som erbjuds idag och i så fall hur? Vad får hälsofrämjande och rehabiliterande insatser för konsekvenser för personal som arbetar nära patienter och anhöriga jämfört med traditionella insatser? Hur skulle personalens möjligheter att påverka användandet av hälsofrämjande och rehabiliterande insatser kunna ökas? Behöver vi utveckla eller förstärka något av det vi redan gör idag för att arbeta rehabiliterande/främjande?
Case Läs igenom caset Reflektera och diskutera i grupp
Case 1 Susanne snart 18 år och har sedan flera år varit hemifrån och under det senaste åren vistats på behandlingshem och på internatskola för ungdomar med psykiska problem, då hon och hennes mamma ofta hamnat i konflikt som ibland lett till slagsmål. Susannes högsta önskan är att hon och mamman ska få det bra tillsammans samtidigt som hon är arg och besviken på sin mor. Trots detta blir det lätt konflikter och bråk när hon kommer hem på helger och lov. Vid några tillfällen har det blivit så stora bråk att mamman kallat på polis. Mamman är ensamstående med tre andra barn, alla yngre än Susanne. Dessa är också krävande och mamman berättar att hon är utbränd och att hon behandlas för depression. Susanne är duktig i skolan och vet vilken utbildning hon vill söka men oroar sig för att inte komma in liksom om hon kommer att hitta en bostad på den ort där hon ska studera eftersom mamman inte har ork nog att hjälpa henne med det. Hur kan vi hjälpa och stödja Susann och hennes mamma?
Case 2 55-årig tidigare väsentligen frisk man, vid namn Kjell, kommer till Vårdcentralen efter ett dygns anamnes på smärtor i bröstet och svårigheter med andningen. Kjell berättar att han har en chefsposition på sitt jobb och arbetar mycket, han får ofta besvär i form av andningssvårigheter men har inte tidigare haft smärtor i bröstet. Kjell är överviktig, har nyupptäckt diabetes typ 2 och höga blodfetter. EKG och blodprover tas och det visar sig att Kjell har drabbats av en hjärtinfarkt och han opereras därför akut. När Kjell tillfrisknat efter operationen återkommer han hem till sin familj, fru och två barn i tonåren. Han har svårt för att koppla av hemma och upplever ständig oro. Kjells fru upplever att maken undviker hennes närhet och deras gemensamma bekanta. Vid de få tillfällen som familjen umgås med sina bekanta, tycker de bekanta att Kjell inte är sig lik, han är mer tystlåten och verkar vara mer sårbar vilket inte är likt honom. Kjell har alltid upplevts som stark och handlingskraftig. Kjell håller sin oro inom sig själv, har svårt att prata med frun om detta. Han har svårt att acklimatisera sig i sin nya situation som sjukskriven men känner också oro inför att påbörja sitt arbete igen, funderar kring sin egen kommande arbetsinsats hur mycket han kommer att orka och hur arbetskamraterna ska se på honom när han inte klarar att var drivande på samma sätt som förut. Kjell och hans fru kommer åter till Vårdcentralen då frun inte klarar av att hantera situationen hemma längre. Hon beskriver förändringen som skett och Kjell berättar då om sin ständiga oro och dödsångest. Jag som sjuksköterska tar upp situationen med mina arbetskamrater för att diskutera om hur vi kan hjälpa/stödja denna familj. På vårdcentralen blir det en livlig diskussion om hur vi kan stödja denna man. En kollega tycker inte alls att det är vårdens uppgift att hantera Kjells och hans familjs vardagsproblem.
Case 3 Lisa 23 år beskriver sin barndom som ensam och färglös. Sista året på gymnasiet kände Lisa att klasskompisarna pratade illa om henne och hon började uppleva det som om de kunde se henne även om hon var ensam. Efter avslutat gymnasium orkade inte Lisa bry sig om sitt utseende och hon upplevde att hon inte klarade av att komma igång med någonting. Hon kände sig trött och tyckte inte att någonting var riktigt roligt. Lisa låg under en halvårsperiod mest på sin säng och tittade i taket och efter en tid blev hennes mamma så orolig att hon övertalade henne att besöka den psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Lisa som skämdes över sin barndom, sin pappa och sin egen oförmåga att aktivera sig, umgås med vänner och glädjas åt livet hade mycket svårt att uttrycka vad som egentligen var problemet. Hon svarade mest att hon var trött och att hon inte ville någonting då läkarna och sjuksköterskorna frågade henne vad det var med henne. Efter ungefär ett halvår då Lisa hade fyllt 20 år fick hon diagnosen Schizofreni. Lisa har sedan dess en etablerad kontakt med läkare och sjuksköterska på en psykosmottagning.
Case 4 Sven 55 år har schizofrenidiagnos och har av och till behandlats med antipsykotisk medicinering sedan 20 års ålder. Sven bor sedan 5 år i ett kommunalt boende med särskild service för psykiskt funktionshindrade. I boendets rutiner ingår ett besök av en legitimerad sjuksköterska för medicinadministrering var 14:e dag och ett besök hos patientansvarig psykiater i psykiatrisk öppenvård för uppföljning av Svens psykiatriska status och medicinska behandling en gång per år. Sven har under flera månader känt sig trött, törstig och behövt gå på toaletten ofta men inte vetat vad det beror på, han har heller inte velat besvära boendepersonalen med sina bekymmer. Vid det årliga läkarbesöket på den psykiatriska öppenvården tas prover och det står klart att Sven drabbats av diabetes som en följd av obehandlat metabolt syndrom. Sven har alltid tyckt om godis, läsk och chips och har i samband med beskedet om diabetes svårt att förstå varför han inte skulle kunna köpa godis eller dricka läsk som han alltid gjort tidigare. Boendepersonalen undviker helst att diskutera med Svens om hans övervikt och hans vana att köpa cigaretter, godis och läsk i kiosken så fort han har pengar. Sven tar lätt illa upp och drar sig undan deras kontakt om de för ämnet på tal. Den legitimerade sjuksköterskan som är knuten till det kommunala boendet har stora svårigheter att förstå Sven, han vill inte lyssna på hennes råd och hon upplever inte att den korta dialog de har i samband med medicindelningen känns konstruktiv. Sven känner inte tillit till sin sjuksköterska och har svårt för att ta till sig den information hon ger. På grund av att Sven drabbats av diabetes erbjuds han ett årligt läkarbesök på vårdcentralen men de som träffar Sven i vardagen har svårt att bedöma om ytterligare insatser eller extra läkarbesök behövs. Resultatet blir att Sven trots befintliga vårdinsatser fortsätter med sina tidigare kost-, rökoch motionsvanor med alarmerande och dåligt kontrollerade blodsockervärden som följd...