ÖREBRO KOMMUN Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterad problematik där förtryck och våld kan förekomma. Vad måste eleven göra som eleven inte vill? Vad får eleven inte göra som eleven skulle vilja? Besöksadress: Hagagatan 53, Postadress: Box 31150, 701 35 Örebro Telefon 019-21 65 32, Fax: 019-21 66 00 www.orebro.se/risbergskagymnasiet e-post: risbergska@orebro.se
Innehållsförteckning Inledning... 3 Om våld i hederns namn... 3 Tecken/Misstanke... 5 Varför bör vi vara uppmärksamma?... 5 Tecken att vara uppmärksam på... 5 Viktigt att tänka på... 6 Arbeta aldrig ensam!... 6 Anmälningsplikt... 7 Sekretess extra viktigt!!... 7 En lång process... 8 Rektors roll... 8 Skolkurator stödjer... 8 Överväga att möjliggöra frihet... 9 Skolan agerar... 9 Samarbete... 9 Socialtjänst och polis... 9 Flykt/flytt skolans roll... 10
Inledning Syftet med handlingsplanen är att öka kunskap och förståelse hos skolans personal om vad hedersrelaterad problematik är. Ett annat syfte är också att elever kan få vetskap om vilket stöd de kan få och vart de kan vända sig om de har funderingar inom detta område. Skolan har i sitt värdegrundsuppdrag ansvar för att fånga upp elever som på något sätt riskerar att fara illa pga förtryck och begränsningar. Bakgrundsinformationen är hämtad från boken Hedersrelaterat våld och förtyck ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården (2007, ansvarig utgivare Länsstyrelsen i Skåne län). Vissa delar av handlingsplanen är hämtat från Länsstyrelsen i Östergötland (www.hedersfortryck.se). Om förtyck och begränsningar i hederns namn I samhällen eller grupper med starkt patriarkala familjesystem förekommer förtryck, begränsningar och hot. I dess yttersta form förekommer också våld och mord i hederns namn. Det är också sammanhang där ett gruppcentrerat skamtänkande förekommer. Ett kollektivt tryck finns alltid bakom hedersbrotten och det handlar om att bestraffning måste ske för att hedern skall kunna återupprättas. Hedersbrotten av allvarlig karaktär är alltid planerade och det kollektiva trycket på krav på bestraffning blir oftast kompromisslösa och långsinta. Det vanligaste är att flickor och unga kvinnor drabbas men hedersrelaterat våld och förtryck förekommer även bland pojkar och unga män. Pojkar utsätts också för hedersrelaterat våld och förtryck utifrån sitt beteende om det inte hålls inom den ram som familjen släkten har avgjort skall gälla. Pojkar kan också användas som kontrollanter och informationskällor, vilket kan leda till att de utsätts för tvång och situationer som de inte själva väljer. Pojkar kan ha relativt stor heterosexuell frihet före äktenskapet, men sen ha en begränsad valmöjlighet vad gäller äktenskapsparter. Det ställs höga krav på individen för att våga bryta mot systemet och då är det oerhört viktigt att samhället ställer upp med stöd och skydd. Familjetypen som det här handlar om kan liknas vid en pyramid som omfattar både den närmaste familjen men även släkten i övrigt. Det kan kallas släktpyramiden. Barn och föräldrar har ansvar och skyldigheter inte bara mot varandra utan även mot en större grupp släktningar. Familjen har ansvar för medlemmarnas sociala, ekonomiska och värderingsmässiga trygghet, få saker blir en familjemedlems enskilda angelägenheter. I den utvidgade familjen är man i första hand en familjemedlem och i andra hand en enskild individ. Den enskildes behov är alltid underordnat det som är familjens eller släktens bästa. Den enskilda ungdomens önskan ställs emot den potentiella skada som denna önskan kan orsaka familjens eller släktens heder. I familjepyramiden befinner sig pappan i toppen, han har också den avgörande makten inom familjen. Pappan är familjens representant ut mot samhället men också mot övrig släkt. Flickorna, de unga kvinnorna befinner sig längst ner i pyramiden.
Männen i starkt patriarkala familjer har en mycket mer framträdande och överordnad roll än kvinnorna. I uppfostran av barnen märks detta också då pojkarna ges större frihet och fler rättigheter än flickorna. Flickorna får förhålla sig underordnade till sina bröder och samtidigt anpassa sig till krav från pappan och släkten i övrigt. I hemmet bär kvinnan ett stort ansvar när det gäller att sköta hushållet och att uppfostra barnen då främst flickorna. Pappan tar oftast åt sig äran när barnen gör bra saker utifrån familjens värderingssystem men om barnen gör något som ifrågasätts av familjen/släkten är det mamman som har misslyckats med sin uppgift. Kyskhet och oskuld är grundstenar i starkt patriarkala samhällen och då blir heder och skam centrala värden. Alla i familjen bidrar genom sitt sätt att bete sig till familjens heder men ansvaret är olika fördelat. Mannens heder är oftast kopplad till hans förmåga att försörja och kontrollera familjen medan kvinnans heder är kopplad till hennes sexualitet. Hon skall vara oskuld när hon gifter sig och därför måste ogifta män och kvinnor hållas åtskilda. För att upprätthålla familjens anseende och rykte är det nödvändigt att kontrollera kvinnans sexualitet. Det är ett måste för att familjen skall kunna hitta lämpliga äktenskapspartnerns till döttrarna. Arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap förekommer. Ungdomarna har små möjligheter i dessa familjer att kunna påverka vilken partner de vill leva sitt liv med. Samkönade relationer är inte accepterade. Bi- och homosexualitet får inte förekomma så något annat än heterosexuella relationer är otänkbart. Val av äktenskapspartner är en kollektiv angelägenhet för familjen. Detta har betydelse för familjens heder men också för familjens ekonomi. En stram kontroll förekommer då familjens rykte hela tiden står på spel, det är lätt att ett dåligt rykte kan skapas. Det kan räcka med att en ung kvinna talar med en utomstående man för att ett rykte om lättsinnighet kan uppstå som skulle drabba familjen negativt. I de fall vårdnadshavarna accepterar och ser möjligheter i barnens utveckling kan denna process försvåras av skvaller och rykten, främst då om flickornas beteende. Släkten i Sverige och utomlands kan utöva påtryckningar om att bevara traditionella normer och värderingar. Kraven från släkten kan bero på att en ung flickas eller pojkes beteende kan förstöra ryktet för släktingar både i Sverige och utomlands. Hedersproblematiken är på det sättet gränsöverskridande. Skammen drabbar hela familjen så därför värnar familjen om varandras beteende och en kollektiv kontroll utövas. Både män och kvinnor i familjen kan aktivt deltaga i utövandet av förtryck och våld mot en ungdom i familjen. En dotters beteende anses visa vilken mamma hon har haft. Utöver att pojkar och unga män själva kan vara offer för hedersrelaterat våld och förtyck har de ofta rollen av att kontrollera sina systrars och kusiners beteende. Det är oerhört viktigt att uppmärksamma pojkarnas utsatthet när de tvingas ha en sådan kontrollerande roll vilket påverkar deras eget livsutrymme i allra största mån. Pojkarna förstår systerns eller kusinens önskan men samtidigt måste de uppfylla kraven från familjen. De kan gå in i ett eget bestraffningsansvar utan att informera pappan. Systern eller kusinen kan
tvingas acceptera våldet från pojken eftersom det skulle bli mycket värre om övriga familjen fick veta vad som skett. Hon kan uppleva sig skyddad av pojken fast hon utsätts för misshandel eller hot. Våldet blir normaliserat. I det hedersrelaterade våldet skuldbeläggs ungdomen som brutit mot normen, normbrott anses som ett oåterkalleligt felsteg och måste medföra ett straff fysiskt eller socialt. Förövaren anses av sin närmaste omgivning göra rätt, uppmuntras eller till och med tvingas att straffa ungdomen. Tecken/Misstanke Varför bör vi vara uppmärksamma? Skolan har i sitt värdegrundsuppdrag ansvar att förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. I och med detta har vi också ett ansvar att hjälpa eleverna att förstå sina egna mänskliga rättigheter och rätten till frihet och integritet. En elev som upplever det som ett bekymmer att de är starkt kontrollerade av sin familj och sitt sociala sammanhang kan dessutom, på goda grunder, anses ha sämre möjligheter att på ett fullgott sätt tillgodogöra sig undervisningen och gymnasieutbildningen. Även om eleven själv väljer att i grunden acceptera familjens tradition och synsätt så kan det finnas ett stort behov av att med samtalspartners diskutera situationen och kanske finna strategier för att på olika vis påverka familjen och underlätta vardagen. Tecken att vara uppmärksam på Vad måste eleven göra som eleven inte vill göra? Vad får eleven inte göra som eleven skulle vilja göra? Av de tecken som finns med nedan kan det vara så att tecknen beror på annan problematik men var uppmärksam på om flera tecken finns och börja lägg ett pussel. Viktiga observationspunkter kan vara: * Får eleven delta i all undervisning, idrottsämnet och sex- och samlevnadsundervisningen inräknat? * Får eleven vara med på skolresor och lägerskolor? * Tycks eleven ha stort behov av att umgås med sina vänner i skolan? Får eleven träffa dem på fritiden? * Får eleven möjlighet till fritid eller skall eleven åka hem direkt efter skoldagen? * Måste eleven ljuga om partner, vilka eleven umgås med, fritidsvanor och dylikt? * Hur ser elevens studiemotivation och prestation ut över tid? * Är eleven tidvis (oförklarligt) ledsen eller orolig? * Uppvisar eleven psykosomatiska symtom (till exempel huvudvärk eller magont)? * Har eleven sömnsvårigheter? * Är eleven utsatt för någon form av bevakning, till exempel från ett syskon eller släkting på skolan?
* Visar någon annan släkting intresse för elevens studiesituation? * Verkar eleven oförklarligt rädd för något/någon? * Talar eleven om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? * Talar eleven om att förlova sig eller gifta sig trots att eleven är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som eleven rimligen inte kan känna särskilt väl? * Har eleven själv valt sin blivande äktenskapspartner? * Vill eleven gärna tillbringa mycket tid i skolan före/efter skoldagen? * Begränsas eleven i sitt privatliv kontroll av mobiltelefon, dagbok, kläder, väskor mm? Hur får vi veta? Våga fråga om vilka krav som riktas mot eleven från vårdnadshavarna. Vad tycker vårdnadshavarna om elevens fortsatta skolgång och framtida äktenskap? Vad är det som kommer att hända om eleven bryter mot dessa krav? Anser vårdnadshavarna att familjen skulle skadas om eleven går sin egen väg? Vad måste eleven göra som eleven inte vill göra? Vad får eleven inte göra som eleven skulle vilja göra? Det är också viktigt att ta hänsyn till elevens sexuella läggning eftersom bi- och homosexualitet kan innebära att hedersproblematiken förstärks ytterligare. Ställ korta, enkla och raka frågor. Undvik helst att använda begreppet heder i samtal med eleven. Att fråga en elev om den är utsatt för hedersförtryck eller dylikt, kan upplevas som en bekräftelse på att eleven inte följer rådande hederskodex och kan därmed öka den eventuella skuldbörda eleven redan känner. Personalen kan istället i samtal utgå från elevens rättigheter med stöd av lagstiftning och konventioner. Att inte synliggöra deras livssituation är enligt FN ytterligare ett brott mot de mänskliga rättigheterna, men då från samhällets sida. Vår uppgift är att se till att stoppa alla former av förtryck, oavsett vilken grund de vilar på. Viktigt att tänka på Arbeta aldrig ensam! Ärenden kring elever där man misstänker hedersproblematik är mycket komplicerade och känsliga. Det finns många delar som kan vara livsviktiga att få med i arbetet, och det är ofta mycket tunga historier eleverna bär på. Då specifik kunskap kring problematiken krävs arbetar skolkurator med dessa elever, och kan vid behov involvera annan personal från elevhälsoteamet. Det är därför mycket viktigt att varje personal som får förtroenden kring hedersproblematik av elever mycket snart informerar eleven om att skolkurator skall involveras. Personal skall aldrig ge några tysthetslöften som sedan inte kan hållas. Det
är också väldigt viktigt att tänka på att man ej behöver ha all information om situationen innan man kopplar in skolkurator. När en elev söker upp skolkurator skall mentor efter samtycke från eleven sättas in i den del av problematiken som är nödvändig för att mentor skall kunna utföra sitt uppdrag. I vissa fall kan alla undervisande lärare behöva viss information. Vid allt informationsutlämnande skall stor försiktighet råda, då eleven i dessa ärenden ofta är mycket rädd för att information om att de sökt stöd på omvägar skall nå hemmet. Anmälningsplikt Konsultation med socialtjänsten kan ske innan ev. anmälan om elevens identitet inte avslöjas. I elevärenden där eleven är under 18 år föreligger anmälningsplikt till socialtjänsten jml 14 SoL om man misstänker att eleven far illa. I detta sammahang kan det handla om att man misstänker att en elev kan vara utsatt för förtyck, hot, våld eller att elevens mänskliga fri och rättigheter inskränks. I ärenden som berör hedersproblematik skall samråd ske med skolkurator. Anmälan undertecknas av rektor och den personal som upplever misstanken. Om skolan efter att anmälan skett får kännedom om fler omständigheter måste komplettering av anmälan till socialtjänsten ske. Anmälan kan göras till socialtjänsten även när elev fyllt 18 år (rättsfall finns) vid situationer där det bedöms som ett riskbeteende att eleven går tillbaka hem till familjen där han/hon utsätts för hot och våld. I övriga fall ges elev över 18 år stöd av skolkurator och Centrum mot våld i nära relation (enhet inom socialtjänsten). Elev kan med stöd av dessa ansöka om bistånd hos socialtjänsten om hon/han vill förändra sin livssituation tex om hon/han väljer att lämna familjen. Sekretess extra viktigt!! Kring elever med hedersproblematik är det oerhört viktigt att sekretessen är stark och tydlig. Det kan vara förödande för eleven om hemmet får reda på att eleven har regelbunden kontakt med elevhälsan. Alla kontakter med elever med dessa bekymmer måste ske på sätt som är uppgjorda tillsammans med eleven. Hälsningar som framförs i korridoren eller via någon som anses vara en god vän kan i förlängningen nå hemmet och kontrollerande personer. Det är alltså av stor vikt att man ej diskuterar elevens problematik så att det finns risk att någon obehörig hör samtalet. Varje steg i arbetet kring elever med hedersproblematik skall ske i samverkan med eleven. Inga kontakter tas eller beslut fattas utan att eleven är informerad om detta. Om en elev sedermera väljer att med socialtjänstens hjälp lämna sin familj är det viktigt att ingen information lämnar skolan som gör att hemmet kan få vetskap om var eleven befinner sig.
En lång process Rektors roll Rektor informeras och sätts in i ärendet när det står klart att hedersproblematik föreligger. Rektor har sedan ansvar för arbetet runt eleven, så som i alla ärenden rörande elever. Det är dock skolkurator som arbetar med elevens situation och håller rektor informerad i den utsträckning som erfordras för att nödvändiga beslut ska kunna fattas. Skolkurator stödjer Den process som eleven genomgår för att bli medveten om sin livssituation, sina rättigheter, möjligheter och dess konsekvenser kan vara väldigt uppslitande och arbetsam och pågå under lång tid. Eleven genomgår ofta någon gång under processen en kris och kan uppvisa reaktioner såsom kluvenhet, förvirring, oro, rädsla och irritation. Elever som uppvisar ett allvarligt psykiskt dåligt mående kan remitteras till psykiatrin. Skolan bör visa förståelse för elevens mående och dess påverkan på koncentration och prestationsförmåga. Efter samtycke från eleven informeras mentor om att elevens koncentration påverkas och mentor kan i sin tur efter samtycke från eleven informera undervisande lärare och ange särskilda skäl men ej avslöja orsaken till detta. Personal i skolan kan vara den första och enda person eleven berättat för hur hemsituationen ser ut. Nätverket i skolan fyller i och med detta en viktig funktion och kan vara den enda plats som eleven känner är en fristad. Elevens medvetenhet och egen kraft stöds i samtal med skolkurator. Samtal om varför eleven vill gå sin egen väg, försök att hjälpa eleven att se sin frigörelsekamp som ett försvar för mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Samtal om hur vårdnadshavarnas inställning till elevens frihet kan förändras. Diskussioner om taktik för detta förändringsarbete: Vilka argument är bra att använda? Vilken tidpunkt är lämplig? Hur ska det läggas upp? Vilka är viktiga att påverka först? Vilka kan hjälpa eleven med att påverka vårdnadshavarna? Eleven görs medveten om vad som händer om eleven bryter sig ur systemet. Vilka knep kommer att användas för att få eleven tillbaka? Hjälp eleven att bli fri från skuldkänslor, det är inte elevens ansvar det som skett och det som krävt att eleven måste agera på det ena eller andra sättet. Eleven görs medveten om riskerna som kan finnas under lång tid. Vilka skyddsåtgärder finns och vilket skydd behöver eleven? Ingående samtal om hur en ny, friare situationen kan gestalta sig med ensamhet, nytt nätverk, ny bostadsort. Elevens möjligheter att klara sig ensam diskuteras, särskilt om eleven hänger upp mycket på en partner. Skolkurator kan vara elevens återkommande stöd och hjälpa eleven hitta andra som kan stödja eleven: socialtjänst, Centrum mot våld i nära relation, polis, kvinnojour, ungdomsmottagning, sjukvård, privatpersoner och föreningar. Det är viktigt att dokumentera vad som framkommit under arbetets gång. Dokumentationen kan vara viktig kunskap vid rättegångar och för dem som tar över stödansvaret.
När en eventuell flykt eller brytning skett är det viktigt att låta andra ta över stödansvaret helt. Skolans personal behöver inte veta hur det går för eleven när man säkert vet att andra ställer upp. Skolan vet ej vilken kommun eleven hamnar i. Skolkurator följer också upp att eleven får det stöd som han/hon har rätt till. Överväga att möjliggöra frihet Då elever lever i en mycket trängd hemsituation kan skolan hamna i situationer då eleven önskar att skolan, med rektors goda minne, kan bidra till viss ökad rörelsefrihet. Det kan som exempel handla om att skapa ett specialschema med extra schemapositioner för att göra det möjligt för eleven att få tidsfrist efter skoldagens slut. Det kan också handla om att undvika att markera eleven som frånvarande i Adela när eleven träffar skolkurator eller annan stödkontakt, eller att undvika vissa delar som rör problematiken under mentorssamtal med vårdnadshavare. Mentor kan försöka hålla mentorsamtalet så allmänt som möjligt, ej gå in på personliga eller privata delar gällande eleven. Skolan agerar Samarbete Utöver det nödvändiga samarbetet inom skolan behöver samarbete med organisationer utanför skolan upprättas. Det kan gälla ungdomsmottagningen Knuffen, Centrum mot våld i nära relation, psykiatrin, socialtjänsten, polisen och frivilliga organisationer. Skolkurator är ansvarig för att dessa kontakter tas. Vid behov kan andra myndigheter och organisationer konsulteras anonymt för att eleven skall få information om vilken hjälp eleven kan få. Det kan också vara väldigt viktigt att möten med andra organisationer av säkerhetsskäl sker i skolans lokaler. Socialtjänst och polis I de samtal kurator har med eleven sker ett motivationsarbete för en kontakt med socialtjänsten. En strävan finns om att eleven efter samråd med skolkurator skall vara beredd att ta en kontakt med socialtjänsten i dessa fall blir inte en anmälan till socialtjänsten från skolan aktuell. Socialtjänsten är den myndighet som har ansvar för den hjälp och det stöd som eleven kan vara i behov av för att konkret förändra sin situation. Det stöd som socialtjänsten ger är företrädesvis ekonomiskt och praktiskt såsom sekretesskydd och skyddat boende. I slutskedet av processen när en elev bestämt sig för en förändring kan socialtjänsten också vara en viktig samtalspartner, ofta är det då Centrum mot våld i nära relation som finns med. När en elev väljer att lämna sin familj och i och med det hamnar i en ny kommun är det viktigt att socialtjänsten eller annan stödjande enhet finns för eleven på den nya orten. För elev under 18 år avgör eleven och socialtjänsten huruvida en polisanmälan skall göras. Elever över 18 år avgör själva om polisanmälan skall göras.
Vid hot- eller våldssituation i skolan som har sin grund i hedersproblematik skall rektor polisanmäla detta. Flykt/flytt skolans roll I de fall elev står inför en flykt/flytt från sin familj skall skolan vara behjälplig med praktiska delar kring skolbyte. Där kopplas studie- och yrkesvägledare in. Det är viktigt att skolan eftersträvar flexibla lösningar i detta arbete och att de utförs i nära samarbete med eleven, då eleven som regel har fått sekretesskyddade personuppgifter. Eftersom skolan inte kan få veta var eleven skall bo och i vilken skola eleven skall gå kan vi inte ha någon direktkontakt med den mottagande skolan. Utlämnande av ev. handlingar sker genom eleven. Elevens anhöriga kan vid en flykt/flytt kontakta skolan och desperat försöka få information om eleven, skolsituationen och eventuella kontakter eleven haft i skolan kring sin problematik. Det handlar i regel om ett försök från anhöriga att samla information för att kunna få veta var eleven befinner sig. Sekretessen är av yttersta vikt. Skolans personal får inte lämna ut någon information om eleven till anhöriga. Anhöriga som tar kontakt hänvisas alltid till rektor. Övriga elever och klasskamrater informeras på det vis och till grad som överenskommes med aktuell elev.