Rapport. Bemanning nattetid i särskilt boende. Uppdragsgivare: Vård & Omsorgs ledningsgrupp

Transkript

1 Rapport Bemanning nattetid i särskilt boende Uppdragsgivare: Vård & Omsorgs ledningsgrupp

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Syfte 3 Omfattning 3 Utredare 3 Styrande dokument som finns med som bilagor 4 Möten som ägt rum 4 Frågeställningar: 8 Bilagor 9

3 Bakgrund Den 15 april 2016 trädde bestämmelse i socialtjänstförordningen om bemanning på särskilda boenden för äldre personer i Haft. Bestämmelsen gäller särskilda boenden för äldre personer enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och avser enbart sådan personal som genomför service och omvårdnad enligt SoL. I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Utifrån denna förändring i lagstiftningen har Sveriges kommuner och landsting, SKL den 20 januari 2017 kommit med rekommendationer till kommunerna för att säkra kvaliteten i särskilt boende för äldre Rekommendation för arbete med ökad ievatitet nattetid. Syfte Säkerställa att bemanningen inom äldre- och demensboende i Lidköpings kommun uppfyller gällande lagstiftning och att kvaliteten på särskilt boende därmed säkerställs. Omfattning En arbetsgrupp ska genomföra en kartläggning och arbeta fram förslag till hur lagstiftningen om bemanning i äldre- och demensboende ska uppfyllas. I uppdraget ingår att särskilt undersöka möjlighet att säkerställa att personalen utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp genom att använda tekniska lösningar som till exempel kameraövervakning i korridorer eller liknande. Arbetsgruppen ska lämna redovisning per boende, bemanningsbehov nattetid, nuläge och bedömt behov framöver, behov och möjlighet till tekniska lösningar och ekonomiska konsekvenser. Utredare Magnus Ljungberg, ekonom Camilla Johansson, Social ansvarig samordnare Jonas Dahlin, IT-utvecklare Elisabeth Green, enhetschef Marita Stridh, enhetschef Carina Andersson Gulam, enhetschef Marie Synnergren Johansson, enhetschef

4 Styrande dokument som finns med som bilagor Styrande dokument Svar på specifika frågor till enheterna Mall för genomförandeplan. Mall för levnadsberättelse. VO Rutin för nattpersonals tillhörighet. Handlingsplan Rekrytera vikarier och övervak. Datainspektionen - tillsyn enligt kameraövervakningslagen... Aktuell version Skickades ut per mejl Möten som ägt rum Mejl till alla enhetschefer med frågor ang antalet brukare, antalet avdelningar, genomförandeplan, mötesstruktur m.m. Möte med IT-chef L-G tar frågan ang digitaliseringens möjligheter. Möte med enhetschefer för särskilt boende Gamla staden och Nya staden. Det bestämdes vilka som skulle delta i arbetsgruppen och vi gick igenom SKI/s rekommendation samt diskuterade uppdraget. Möte med enhetschef för Bräddegårdens äldreboende och Bäcklidens äldreboende samt deras nattpersonal. Möte/workshop som Skaraborgs kommunalförbund anordnade. Möte med arbetsgruppen för uppdraget. Genomgång av det som gjorts. Möte med kvälls-och natt sjuksköterskor. Möte med Trygghetscentralen. Möte med arbetsgruppen. Genomgång av SKL's checklista samt rapporten.

5 SKL har utvecklat nedanstående checklista. Arbetsgruppen har besvarat frågorna i den samt använt den till fortsatt arbetet i rapporten. ( W y Sveriges Kommuner j * och Landsting Framgångsfaktorer för att stärka kvaliteten i särskilt boende särskilt för äldre under nattetid FRAMGÅNGSFAKTORER Vad kännetecknar ett framgångsrikt utvecklingsarbete på natten i särskilt boende Finns detta i din kommun? JA Individens fokus Koll på läget Nulägesanalys En aktuell och levande IGP Levnadsberättelse Individuell planering även nattetid Individuella överenskommelser All tillsyn sker utifrån varje persons behov - motsatsen till kollektiva rutiner Individuell behovsbedömning Arbetssätt/metod vid bedömning av behov av personer med begränsad beslutsförmåga Väl utvecklad Politiskt beslut att ta fram en strategi för välfärdsteknik välfärdsteknik Tillgång till individuellt wi-fi En handlingsplan med tidplan, resurser, ansvarsfördelning etc. Bredband/fiber i särskilt boende Avsatta resurser Tillgång till tillsyn via teknik Tillgång till digitala planeringsverktyg även för brukare Kommunikationshjälpmedel Individuella överenskommelsen/samtycke Samverkan internt och externt Finns detta i din kommun? NEJ

6 Personalens arbetssätt och aktiviteter Ledning och styrning Rr^ f\ri rätf n ondrinrr rviq u rv norr ^/^h natt Did ULN idll pidl 1 tu lllg liltmlclil Udg ULII IldlL pftpr hri i ka rpn c; hphn\/ C 1 LCI kil U l\ a 1 C. 1 12) U C1 IUV Ta l d t tillvald i 1 l\/a ra Ul hri u l\d i ka l c rpn 11 o Q l f d nrm l 111 o åcrn g kl l r x O KJi rcro gdimofcr nicor^rlo 1 duc a d k"h l\u wl VI totor Lc Lcl i UllUtrl tnnor rl^oor» Udgcll x Arhptcc;iitt enm QtnHlpr inhi\/irlpn Ml UCljjdU JUI 1 1 oluujkl II IUI VIUt.1 1 x IBIC Samverkan mellan avdelningar och plan Kontinuitet mellan natt och dag. Flexibel bemanning En väl utvecklad kommunikation mellan dag och nattpersonal Kunskap om hela dygnet Systematisk uppföljning gällande kvalitet, utvecklingsarbete mm Tillgängligt ledarskap nattetid x Kommentarer till checklistan: INDIVIDENS FOKUS: Alla enheter inom VO arbetar idag med individuellt utformat stöd och stödet görs upp i samråd med den enskilde som sedan utformas till en genomförandeplan. Arbetet kring den enskilde sker i team - där de olika professionerna samverkar för den enskildes bästa. Genomförandeplanen ses som basen i arbetet och i genomförandeplanen diskuteras hur stödet nattetid skall se ut. Planen följs upp och revideras vid behov. Enskildes/anhörigs delaktighet i planeringen är väsentlig. En mall för levnadsberättelse finns och erbjuds den enskilde. Det pågår ständigt ett förbättringsarbete i dokumentation. Dock ser behörigheterna olika ut i SoL/LSS kontra HSL och detta ses som ett bekymmer för bla omvårdnadspersonal. VÄL UTVECKLAD VÄLFÄRDSTEKNIK: Det pågår ett arbete med att ta fram en handlingsplan tillsammans med övriga kommuner inom Göliska. Handlingsplanen innehåller delar från e-blomlåda, LIKA för socialtjänst och TSDiH trygghet, service, delaktighet i hemmet med digital teknik. Det finns olika nivåer i handlingsplanen och flera involverar V&O. Pågår ett införande av individuellt wi-fi i de gemensamma delarna på särskilt boende, o Tillsyn via ny teknik - pågår en diskussion inom de Göliska kommunerna och detta kommer att behöva införas. Alla trygghetslarm är uppgraderade ( ) och alla enheter (förutom Skogsgläntan) har samma larmsystem. Utvecklingen av tekniken går fort och det kommer ständiga förbättringar och nya möjligheter som vi behöver vara med och bevaka.

7 PERSONALENS ARBETSSÄTT OCH AKTIVITETER: Mötesstrukturen för nattpersonalen ser olika ut och här tror vi att enheterna kan lära av varandra och dra nytta av varandras arbetssätt. Finns en bra flexibilitet vid planerad bemanning. Oplanerad bemanning och rekrytering fungerar idag, men saknar rutiner och fastställd organisation. Akut rekrytering behöver förenklas för personalen. Idag är det ofta personalen på boendet som får sitta och ringa in personal vid akutbehov. Boendena erbjuder idag ett stort utbud av aktiviteter för de boende. Kommunikation mellan dag och natt sker regelbundet via muntlig informationsöverlämning samt via Procapita. På enheter som har tvättmaskiner i varje lägenhet sköts tvätten löpande under dagtid. På enheter som saknar tvättmaskin i varje lägenhet är det ofta nattpersonalen som sköter tvätten nattetid. För de sjuksköterskor som arbetar kväll och natt är det av särskild vikt att det finns en medicinsk vårdplan för varje brukare. På så vis får de information om brukarens önskemål om vård. Sjuksköterskor kväll/natt beskriver även att de får mellan samtal per natt och sköterska ang vid behovs mediciner. I 95 % av fallen handlar det om Alvedon och de har funderingar på om detta kan hanteras på annat sätt. Trygghetscentralen beskriver att de får samtal från personal nattetid om diverse frågor av liknande karaktär som chef får på dagen. Det finns en trygghet i att kunna rådfråga och samtidigt kunna säga att: "jag ringde Trygghetscentralen och de sade...". Omfattning ca 1 samtal/vecka. LEDNING OCH STYRNING: Kontinuerliga möten med nattpersonal. Dessa ser dock olika ut. Ett ständigt förbättringsarbete pågår beträffande flexiblare bemanning och schemaläggning. Chefer beskriver att bemanningen är flexibel och höjs vid "toppar". VO har ett dokument som heter "ledning utanför kontorstid" P:\LidWo\Ledning\EC\LEDNING UTANFÖR KONTORSTID som beskriver vart man kan vända sig med olika frågor. Dokumentet ska finnas på varje enhet, så den känns igen oavsett vilken arbetsplats man är på. Enhetschef ska fylla i de telefonnummer som är aktuella just där. Tillgång till arbetsledning nattetid: Nattpersonal framför att de känner sig trygga med det stöd de får via sjuksköterskor och Trygghetscentralen. Trygghetscentralen hjälper till med bemanning dvs om rekryteringen har stäng. De går in i Time Care pool och ser vilka vikarier som finns, om de ligger tillgängliga samt vilket telefonnummer de nås på. Enheterna får dessa uppgifter och får själva ringa runt. Sjuksköterskor kväll/natt finns för medicinska frågeställningar. De hjälper även till med andra uppgifter som att tex finnas på enheten tills personal kommer (vid sjukdom) i mån av tid. Rutiner som bygger på att ej tjänstgörande chef går att få tag på behöver ses över tex "rutin och checklista när vårdtagare saknas".

8 Möjlighet till tekniska lösningar: Det finns idag möjlighet att använda sig av kameror i korridorer för att se om brukare går ut och behöver stöd. Fördelen med kameran är att personalen inte behöver gå till korridoren för att göra en första bedömning. Fördelaktig om man befinner sig en bit bort i huset. Bedömt behov av nattpersonal: Dagens nattbemanning fungerar bra så länge behovet är kartlagt i god tid. När akut behov uppstår tex vid akut sjukdom hos personal blir det svårare att rekrytera. Nattpersonal framför att de har svårt att rekrytera själva samtidigt som de skall sköta sitt arbete. De önskar att någon tex Trygghetscentralen rekryterar åt dem. Chefer framför att det vore bra att överanställa en nattpersonal per natt i tex respektive område för akut sjukdom, toppar samt vård i livets slut. Arbetsledning nattetid: Det verkar finnas viss informell arbetsledning nattetid av sjuksköterskor och Trygghetscentralen. Det är oklart vilka mandat dessa har. Detta behöver utredas och skrivas ner skriftligen. Vissa rutiner bygger på att ej tjänstgörande chef förväntas vara tillgänglig. Även detta behöver ses över. Frågeställningar: Erbjuda wi-fi i varje lägenhet? Ta ut avgift för det? Byte av larmsystem? Är det viktigt att vi har samma larmsystem på alla boende? Om alla skall bytas samtidigt - innebär en stor investeringskostnad på kort tid. För den personal som arbetar på flera olika enheter är det fördelaktigt att snabbt kunna hitta och känna igen sig tex Krispärmens placering i huset, in- och ut passering m.m. Vad skulle kunna se liknande ut på alla boenden? Vad är viktigt? Hur kan vi säkerställa att det finns aktuell medicinsk vårdplan? Vad har Trygghetscentralen och sjuksköterskor kväll-natt för befogenheter och mandat nattetid? Gemensam mötesstruktur för nattpersonal? Förbereda för kamera på samtliga boenden? Installera fästen för flyttbar kamera till lägenheter? Kunna ställa in där den behövs för att "tillsyna". Även sk hotellås finns att tillgå bland ny teknik. Installera på vissa eller samtliga? Tvättmaskin i varje lägenhet vid nybyggnation och ombyggnation? Överanställning av nattpersonal? En i varje område? Flera av frågeställningarna ovan skulle innebära stora kostnader. Det är samtidigt viktigt att vi vågar göra rätt satsningar inför framtiden. Detta tror vi skulle medföra att Fidköpings kommun blir en mer attraktiv arbetsgivare och att personalen får en bättre arbetsmiljö.

9 BILAGOR Mejl till respektive EC Boende Antal brukare Antal avdelningar Antal nattpersonal/natt Bäcldiden Björkhaga 26 (varav 1 är korttidsplats) 3 2 Majgården Guldvingen 33 äb och 9 smaragden = (2 äb och 1 smaragden) Osthaga Solhaga Osthaga demens A fl 4U /i 4 Z Tallskogen Lugnet 20 st vid månadsskiftet april/maj och 27 när ombyggnationen är klar i höst. 2 (3 när ombyggnation är klar) Tolsjö Skogsgläntan Bräddegården

10 Boende Mötesstruktur för nattpersonal Nattbehov i genomförandeplan Bäckliden Vi har natt apt 3 ggr under våren sedan planerar schema administratören så nattpersonalen medverkar vid två dag APT under våren. Vi har apt var 4:de vecka På dessa möten är sjuksköterska med arbetsterapeut, sjukgymnast med 1 timme. Där varje kontaktperson tar upp om det är något speciellt med den boende. Använder mallen. Björkhaga Majgården Guldvingen Natten deltar på de olika avdelningars möte då det också är brukarteam. Ledningsteamet deltar då också. Sen har vi 1-2 ggr/termin rena nattmöte och vid behov om det behövs. Nattpersonal är med på APT och teamträffar. De har även några APT för sig själva per år. Natten träffas var 4:e v själva. Dom är även med på dag apt. Då är även ledningsteamet med. Vi skriver in nattens arbete i genomförandeplanen om hur de ska göra. Använder mallen. Använder mallen. Osthaga Nattarna är med på APT, ej på brukarteamsträffar. Använder mallen. Solhaga Vaije nättare har sin hemavd och går på avd APT, var fjärde vecka. Sedan träffar Ec nattarna 1-2 ggr/termin. Vi har boendegenomgång varje APT. 1-2 boende djupar vi i lite extra och skjuter upp g-plan på väggen. Kontaktpersonen håller i genomgången. Ett lärande! Använder mallen. Osthaga demens Nattarna deltar i avdelningarnas APT och de har även 1 eller 2 nattmöten/termin då bara nattpersonalen träffas. Använder mallen. Tallskogen Lugnet Tolsjö Natten har just nu eget apt med ledningsteam men efter sommaren kommer natten delta på dagapt 1 ggr/månad. Deltar ej på omv.möten. Rapporttid morgon , kväll Eget nattmöte varannan månad och tillsammans med dagen varannan månad. EC + ssk alltid med på morgonrapport. Kommer sällan på omvårdnadsmöten 1 g/månad - ej obligatoriskt. Nattpersonalen schemaläggs med dagpersonal på apt och brukarteammöte har vi 45 minuter innan apt böljar, även det schemalagt. 2 gånger per termin har vi nattmöte kl och då har en av sjuksköterskorna kört boendegenomgångar och vi diskuterar arbetssätt, speciella frågeställningar för nattpersonal mm. Vi har en sjuksköterska som är kopplad mot nattpersonalen. En morgon per veckan kommer rehabpersonal kl 7 och träffar de som jobbar natt. EC träffar de i stort sett varje morgon. Använder mallen. Använder mallen. Brukarens behov nattetid skrivs i av nattpersonalen i genomförandeplan. Om dagpersonalen fått till sig info av den boende eller anhörig som gäller nattens del i genomförandeplanen så skrivs det till natten som kollar upp med den boende och skriver in det i genomförandeplanen. Vi använder mall till genomförandeplan.

11 Skogsgläntan Bräddegården Nattpersonalen ingår i dagens APT och de ska gå på ett APT var 4:e vecka. Det är även ett APT utlagt per "termin" där nattpersonalen träffas för att diskutera mer praktiska punkter som bara gäller natten. När det gäller brukarteamen så har de möjlighet att delta vid behov - ej obligatoriskt. Nattpersonalen har "eget" APT varannan fyraveckorsperiod, då medverkar även enhetschefen. Varannan fyraveckorsperiod så medverkar nattpersonalen på dagpersonalens APT, då har vi även brukarteamsmöte. Använder mallen. Brukarens behov av hjälp brukar stå med i genomförandeplanen och vi använder oss av mallen.

12 För särskilt boende ser mallen för genomförandeplan ut enligt följande: Genomförandeplan Bra att veta om mig: Social situation: Hälsotillstånd: Funktionsförmåga: Hjälpmedel: Intressen/aktivitet: Mål: Metod: Skyddsåtgärder: Morgon Viktigt: Klarar själv: Behöver hjälp och stöd med: Middag Viktigt: Klarar själv: Behöver hjälp och stöd med: Kväll Viktigt: Klarar själv: Behöver hjälp och stöd med: Natt Viktigt: Klarar själv: Behöver hjälp och stöd med: Måltid Önskemål och behov i samband med måltid: Utevistelse:

13 Levnadsberättelse försättsblad och mall FÖRS ÄTTS BLAD: Levnadsberättelsen är ett hjälpmedel för oss personal att lära känna dig och för att få veta lite vad du varit med om, vad du tycker om och hur du vill ha det med saker och ting. Fundera över frågorna och ta gärna hjälp av någon anhörig. Känner du att du vill ha hjälp med att besvara frågorna, är du välkommen att fråga oss, så fyller vi i den tillsammans. Du svarar på de frågor du själv önskar och det du skriver och berättar lyder under tystnadsplikten. Vi kommer att tillsammans gå igenom vad du skrivit. Vår önskan är att du ska känna dig trygg med oss och att vi ska respektera dina önskningar så långt det är möjligt. MALL FÖR LEVNADSBERÄTTELSE: Namn: Ev. smeknamn: Ev. flicknamn: Din uppväxt och barndom Födelseort: Mammas namn och yrke: Bortgång (årtal): Minnen tillsammans med mamma som betytt mycket för din barndom och uppväxt, relationen till mamma: Pappas namn och yrke: Bortgång (årtal): Minnen tillsammans med pappa som betytt mycket för din barndom och uppväxt, relationen till pappa: Mina syskon (namn, födelseår, ev. bortgång). Namn på syskons respektive: Syskon Resp Syskon Resp Namn Födelseår 13

14 Syskon Resp Syskon Resp Plats i syskonskaran: Speciella minnen förknippade med mina syskon: Barndomshem samt andra kända adresser där du bott under ditt liv (stad, ort, land och hur länge): Skola/utbildning (namn och ort): Lärare jag särskilt minns: Favoritämne i skolan: Skol- och ungdomskamrater som betytt mycket: Intressen du hade som barn/ungdom (lek, böcker, musik, idrott osv): Speciella viktiga händelser från barndomen och ungdomsåren (ex platser, glädjeämnen och sorger): 14

15 Konfirmation (år, kyrka, präst, inte konfirmerad): Körkort (när, var): Militärtjänst (reglemente, ort, försvarsgren, grad i det militära, minnen): Ditt vuxenliv Är/har varit gift/sambo med: När/var träffades ni: När/var gifte ni er: Änka/Änkeman: Barn, födelsedatum, ev. bortgång, namn på respektive: Barn, födelsedatum, ev bortgång och namn Barnbarn (Namn och födelsedatum) på respektive 15

16 Särskilda minnen, viktiga händelser förknippade med mina barn: Särskilda minnen, viktiga händelser förknippade med mina barnbarn: Händelser inom familjen och närmaste vänkretsen som påverkat mitt liv. /Minnen, händelser inom familjen som haft särskild betydelse: Arbeten du haft i livet (arbetsuppgifter, olika arbetsplatser, arbetets betydelse för dig): Arbetskamrater du särskilt minns och/eller minnen ur arbetslivet: Utmärkande personlighetsdrag (glad, tungsint, pratsam, tystlåten, öppen, blyg, ekonomisk, generös, snabb, långsam, ordningsam, slarvig, morgon eller kvällsmänniska osv): Fritidsintressen/hobbys som intresserat dig: Aktiviteter som nu intresserar dig:

17 Vänner som betyder eller har betytt mycket; Artister och skådespelare du uppskattar: Musiksmak, sjunger eller spelar själv, favoritlåtar; TV- och radioprogram:. Läsvanor (dagstidning, veckotidning, facklitteratur, böcker): Favorit blommor, växter, träd: Varit med i föreningar: Husdjur genom åren (namn, hur lång tid): Resor (vart, finns det fotografier): I vilken miljö trivs du bäst (sjön, skogen, staden, landet, finns speciella minnesplatser):

18 Dina personliga vanor och önskemål Personlig hygien, speciella önskemål eller behov, (rakning, hyvel, rakapparat, fotvård, hårvård, smink osv): Klädesvanor (kjol, byxor, favoritfärg, stil, slips, smycken, kvalitet, och även sådant du inte gillar som t ex speciell färg): Van att duscha eller bada och när på dygnet föredrar du det: Rädd för vatten. Om ja, varför: Blyg för att klä av sig: Vanor beträffande sömn och vila (frusen, sovsida, nattkläder, bäddning): Ev. tobak och alkohol: Andra viktiga rutiner: Kroppskontakt: 18

19 Glädjeämnen för dig (vad får dig att skratta och vara glad): Vad får dig att koppla av: Saker som bekymrar dig: Vad gör dig irriterad: Förhållande till religion (kyrkliga traditioner, delta i gudstjänst): Någon svår sorg: Rädslor (t ex ensamhet, fobier, djur, höjder, hiss): Personliga tillhörigheter som är värdefulla för dig (t ex diplom, tavla, möbel):

20 Ditt liv som pensionär Jag pensionerades år: Mina förväntningar: Som pensionär ägnar jag mig mycket åt (intressen): Livsföring som pensionär: Min inställning till åldrande, religion, döden: Annat som är eller har varit viktigt för mig: /återkommande betydelsefulla berättelser: Komplettering och övriga upplysningar:

21 Nattpersonalen på särskilda boende ingår i boendets personalgrupp och vi har en rutin som säger: Rutin för nattpersonals tillhörighet Syfte Omvårdnadspersonal som arbetar dag respektive natt ska känna till den boendes hela dygn. Vidare ska personalen ha kännedom och förståelse för varandras arbetssituation. Omfattning Rutinen gäller omvårdnadspersonal som arbetar enbart natt. Ansvar Enhetschefen ansvarar för enhetens personal. Innehåll Omvårdnadspersonal som arbetar natt på äldreboende ska vara knutna till var sina avdelningar och delta i avdelningens arbetsplatsträffar. Handlingsplan Rekrytera vikarier och övervak: Vård & Omsorg: Nattorganisationen/Trygghetscentralen Handlingsplan: Rekrytera vikarier och övervak Giltig från: Framtaget av: Frida Funke, Berith Sedig Reviderad: Syfte: Säkerställa att vi har personal som ersätter vid akut behov Utgåva: 1 Omfattning: All tid när rekryteringsenheten är stängd. Personal från Äldreboende kontaktar Trygghetscentralen när ersättare eller extra-personal behövs. Trygghetscentralens personal ska vara behjälplig med att lämna ut namn och telefonnummer på vikarier som ligger tillgängliga för arbete. OBS Trygghetscentralens personal ska inte ringa in vikarien, det ska boendets personal göra. När boendet ringt in någon personal ska återkoppling ske till Trygghetscentralen. Trygghetscentralen mailar arbetstiden till Rekryteringsenheten för att de ska kunna ta bort tillgängligheten för att förhindra dubbelbokning. Om du behöver telenummer till enhetschefen finns de i Pärmen Extra ordinär händelse/kris under flik 6 21

22 Datainspektionen - tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) - kameraövervakning av särskilt boende diarienr Sammanfattning: Datainspektionen har granskat kameraövervakning på ett särskilt boende i Molkom. Datainspektionen har inga invändningar mot kameraövervakningen. Syftet med övervaloiingen är att genom teloiikens möjligheter till ökad uppsikt ge de boende, som till stor del är äldre personer med demenssjukdomar, stöd och hjälp utan dröjsmål. Kamerorna övervakar korridorer på respektive avdelning och är kopplade till rörelsesensorer. Det innebär att när sensorerna detekterar rörelse, skickas ett larm till en centralutrustning, som i sin tur larmar personal. Personal kan då på bärbara enheter se bilder i realtid och bestämma vilken åtgärd som skall vidtas. När personalen svarat på larmet försvinner bilderna. Inga bilder sparas och övervakning sker endast då larm gått. Kommunikationen mellan kameror, centralutrustning och bärbara enheter är skyddade med kryptering och det Hävs inloggning för att komma åt bilderna. Kamera övervaloiingen är aktiverad mellan klockan 21,00-07,00 alla dagar och då är det i princip endast boende och personal som rör sig i huset. Man upplyser om kameror via skyltar vid entrén samt ger upprepad både muntlig och skriftlig information till de personer som kan bli övervakade. Datainspektionen anser, utifrån det särskilda boendets beshivning av syftet med övervakningen i kombination med risken för bla fallolyckor att syftet är att förebygga olyckor eller andra berättigade ändamål vilket är tillåtna ändamål enligt 23 kameraövervakningslagen. Datainspektionen diskuterar även integritetsintresset och beskriver att det generellt är starkt. Men då syftet är att skydda de boende minskar integritetsintrånget till viss del. Det minskar ytterligare då övervakningen endast sker i realtid samt att tiderna för övervahiing begränsas. Kameraövervakning bör endast användas när möjligheterna till alternativa, mindre integritetskränkande, åtgärder har uttömts och då endast i kombination med andra åtgärder säger Datainspektionen. Kameraöverkaningen ses som ett komplement till andra åtgärder som det särskilda boendet vidtar för att ha uppsikt och utan dröjsmål kunna hjälpa och stödja de boende. 22

23 Lidköpings kommun FÖRSLAG Åtgärdsförslag från rapport "Bemanning nattetid på särskilda boende" för att stärka kvalitén. Arbetsgruppens förslag: Grön = prio 1 Blå = prio 2 Röd = prio 3 Utbyggnad av 100 % wi-fi täckning (trådlöst internet) i samtliga boenden. Ger en grundläggande infrastruktur. Ekonomisk konsekvens av förslaget: 100 st accesspunkter a'2 500 kr/år = kr/år. Möjliggör ett ökat avgiftsuttag (om 50 kr/månad kr). Kostar även ca kr/uttag = kr i installationskostnad för datauttag. Tvättmaskin i varje lägenhet - att vi tänker på detta vid ombyggnation. Kravställer vid om- och nybyggnation och tar kostnaden på en hyresökning. Behövs plan för om- och nybyggnation? Tex vart ställer man rollator? osv Ekonomisk konsekvens av förslaget: kostnadsneutralt genom ökad hyra? Skriftlig nattrutin (nattledning TC?) Ekonomisk konsekvens av förslaget: ingen. Lika uppbyggnad av de mest väsentliga praktiska sakerna tex inpassering till byggnaden, placering av material, krispärm, viktiga telefonnummer osv. Kartläggning behövs. Ekonomisk konsekvens av förslaget: svårt att beräkna innan en kartläggning är gjord. Skåp i anslutning till entrén med tagg? Samma tagg som till ytterdörr H/skåp (skåp och installation) (investeringsbudget). Vid behovsmediciner - istället för att ringa kvälls-och nattsjuksköterskan ha tydligare signeringslistor. Förslaget behöver utredas. Lik, KÖPINGVID VÄNERN

24 Ekonomisk konsekvens av förslaget: om det blir digitala signeringsbstor innebär det kostnader. Tieto arbetar just nu fram en modul till Procapita, men den är inte klar. Göra om befintlig signeringslista? Vid frånvaro - kan vi ordna så att personal får skjuts till arbetsplatsen? Finns personal som inte kan förflytta sig till en annan arbetsplats men som gärna hade arbetat. Ekonomisk konsekvens av förslaget: kan nattlag hämta? Räddningstjänst? (Nya TC) Överanställning av nattpersonal - en person i områdena Gamla staden och Nya staden. 2 stycken som arbetar natt 365 dagar/år. Ekonomisk konsekvens av förslaget: 4 miljoner/år vid 100 % övertalighet. Byte av larmsystem på alla särskilda boenden (äldreboende, demensboenden och korttiden). Innebär flexiblare och trådlösa larm med möjlighet att koppla in fler tillbehör tex kameror och annat. Ekonomisk konsekvens av förslaget: 6 miljoner - tas på investeringsbudgeten 2 miljoner/år i 3 år. Kameror i korridorer - som möjliggör att hålla koll vad som händer i korridoren från annat ställe på boendet. Ekonomisk konsekvens av förslaget: ca 0,5 miljoner/kr (investeringsbudget) + driftkostnad ca H/år. Hotellås Ekonomisk konsekvens av förslaget: ca kr/dörr (400 dörrar?). Investeringsbudget? Hänger ihop med larmsystemet - går att lägga till i det. Kameror i boendeslägenhet för tillsynsbehov. Förbereda uttag. Ekonomisk konsekvens av förslaget: kr/uttag * 400 = 1,2 miljoner. Tillkommer kostnad för kameran.