Besparingar genom processoptimering

Transkript

1 FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 7 # NOVEMBER OpEx ett smartare arbetssätt 11 Så ska verksamheterna spara pengar 20 Modell för kvalitetsbrister 22 Alla kan yoga Besparingar genom processoptimering Utökat samarbete har lett till effektivitet Sid Årets budget kräver nytänkande Katarina Holmgren, sid 2

2 FÖR 2015 ÄR MÅLET att kostnaderna ska ned med sju procent, eller cirka en miljard kronor. Vi måste se om vårt hus från grunden och säkerställa att vår arbetsinsats och varje spenderad krona på absolut bästa sätt skapar ett värde i företaget. LKAB:s kunder ligger i fokus. Årets budget kräver nytänkande Just nu pågår ett intensivt arbete med att färdigställa budgeten för Aldrig tidigare under mina sammanlagt åtta år i LKAB har utmaningarna varit fler. Å andra sidan har heller aldrig möjligheterna varit större. De två senaste kvartalen har LKAB visat röda siffror på sista raden, vilket innebär att försäljningsintäkterna inte räcker till för att täcka verksamhetens kostnader och skatter. En anledning till detta är att järnmalmspriset sedan årsskiftet har fallit med drygt fyrtio procent. En annan anledning är vårt ansvar för samhällsomvandlingen i Malmberget och Kiruna, som hittills i år har belastat resultatet med 3,6 miljarder kronor. Avtalet med Kiruna kommun slöts under andra kvartalet och under det tredje kvartalet påbörjades förhandlingen med Gällivare kommun. Den underliggande verksamheten, det vill säga, vår kärnverksamhet i form av järnmalmsaffären och mineralverksamheten, visar på fortsatt relativt god lönsamhet, prisfallet till trots. Rörelsemarginalen (rörelseresultat/omsättning) uppgår till 25 procent hittills i år. Det räcker emellertid inte för att möta konkurrensen från de lågkostnadsvolymer som nu har nått marknaden från främst Australien. Vi måste därför se om vårt hus från grunden och säkerställa att vår arbetsinsats och varje spenderad krona på absolut bästa sätt skapar ett värde i företaget och i slutändan ger värde till våra kunder. Häri ligger våra möjligheter att jobba med produktkvalitet, våra kostnader och inte minst att se till att våra gruvor och förädlingsverk producerar maximalt. Tillsammans med ökade volymer från våra nya dagbrott i Svappavaarafälten skapar vi möjlighet att på sikt bygga ett större och fortsatt ekonomiskt stabilt LKAB. För 2015 är målet att kostnaderna ska ned med sju procent, eller nästan en miljard kronor. Detta märks tydligt i budgetarbetet. Rekrytering av personal, användandet av externa resurser och nya projekt är några områden som starkt behöver begränsas under Vi kan inte ta på oss nya kostnader om intäkterna inte finns. Styrkan med planerings- och budgetprocesserna är att alla i organisationen och på varje enskild arbetsplats får utmana sig själva i föreställningen om hur arbetsuppgifterna löses bäst. Vi måste våga gå utanför våra organisatoriska gränser och tänka i nya banor för att utveckla och förbättra. Vi har alla ett ansvar att bidra med engagemang och nytänkande för att genomföra de aktiviteter som leder oss mot uppsatta mål. Ledningen ska samordna och säkra de processer som anger riktning för arbetet, men det är ute på arbetsplatserna, där du och jag väljer på vilket sätt arbetsuppgifter utförs, som vi kan påverka resultatet. Vi måste våga gå utanför våra organisatoriska gränser och tänka i nya banor för att utveckla och förbättra. KATARINA HOLMGREN, DIREKTÖR, FINANCE SVARAR Samuel Hagenlöv. Mikael Yngman, sektionschef PIU, Malmberget: Att ha kontroll över sina utgifter. Att göra så mycket som möjligt själv och att göra en budget. CITATET Foto: Fredrik Björkenwall Svappavaara får storgrävare SVAPPAVAARA. I början av oktober levererades delarna till grävmaskinen Caterpillar 6060 FS till Svappavaarafälten. Den kommer användas i produktionen vid de nya gruvorna. Caterpillar 6060 FS är den näst största i sitt slag med en tjänstevikt om 660 ton och kapacitet på 34 kubik i skopan. I skrivande stund pågår arbetet med montage av grävaren. Valet är optimalt för produktionen i Svappavaara. Det handlar om att få rätta cykeltider, grävmaskinens kapacitet ska gå ihop med tipptruckens kapacitet bland annat, säger Samuel Hagenlöv, tekniker och montageledare. Grävmaskinen har en elmotor på kilowatt eller cirka hästkrafter och skopan är hydraulisk. Maskinen levererades i delar om 18 stycken långtradarekipage och montagetiden beräknas till en månad. Livslängden på Caterpillar 6060 FS är tio år utan uppgraderingar. FREDRIK BJÖRKENWALL Aldrig tidigare under mina sammanlagt åtta år i LKAB har utmaningarna varit fler. Å andra sidan har heller aldrig möjligheterna varit större. KATARINA HOLMGREN, DIREKTÖR, FINANCE Vilket är ditt bästa sparknep? Christoffer Grelsson, svarvare, Malmberget: Jag slår av maskinen när jag tar rast. Och när jag går hem för dagen. Det har jag alltid gjort. Josefine Keinström, komponentreparatör, Malmberget: Jag har ett sparkonto där jag sätter in en del av lönen. Bästa knepet är att ha kontroll över utgifterna. TUMMEN UPP Läget på LKAB, ett nytt kommunikationsverktyg för chefer. Landets attraktivaste arbetsgivare LKAB. LKAB kvalar in på listan över de 30 attraktivaste arbetsgivarna i Sverige när landets ingenjörer väljer sin drömarbetsplats enligt Ingenjörsbarometern. För tredje året i rad genomförs Ingenjörsbarometern inom ramen för Ingenjörskarriär, ett samarbete mellan Sveriges Ingenjörer och Ny Teknik. De tillfrågade fick uppge vilket företag de tycker är den mest attraktiva arbetsgivaren och LKAB kvalar in på topplistan. Ingenjörerna som arbetar inom stål- och gruvbranschen anser i högre grad än andra att det är viktigt med kollektivavtal och interna karriärmöjligheter. De karriärsteg som lockar på sikt är framför allt att bli specialist eller chef. ERIKA LINDBLAD Besökscenter i Malmberget. Foto: Johan Jansson Möts på mitten MALMBERGET. Forskning- och besökscenter i Malmberget är ett bra alternativ vid fysiska möten. Showroom, den stora konferenslokalen, går att anpassa efter olika behov. Där är det möjligt att hålla utbildningar, föreläsningar och konferenser med upp till 100 deltagare. I huset finns ytterligare fyra konferensrum som tar personer. Vill man lägga allt fokus på mötet och minimera transporttider går det att beställa mat och fika till lunchrummet som finns i anslutning till konferenslokalerna. Planering och genomförande av det praktiska sköts av besöksavdelningen. För bokning av lokalen, maila: visit@lkab.com KAJSA LINDMARK 02 VECKOBLADET # NR OMSLAG: Erik Esberg och Kristoffer Pounu, reparatörer. Foto: G. Rúnar Gudmundsson VECKOBLADET # NR

3 Är du en spara eller slösa? SVARAR Ola Eriksson, specialist, Kiruna: Jag är ingen slösa men jag är inte rädd för att dra på mig nödvändiga kostnader. Gustav Hansson, koordinator, Malmberget: Jag är en spara men gillar att lyxa till det när jag väl gör det. André Douhan, guide, Kiruna: Jag är nog lite både och. OpEx fungerar i vardagen Per-Erik Hjerpe är programchef för OpEx på LKAB. Foto: Maritha Mossberg LKAB. Arbetet med att kostnadseffektivisera är ständigt pågående, i stort och i smått. Det har visat sig att även små förändringar betyder ganska stora besparingar. Alla kan göra något i det vardagliga arbetet, säger Per-Erik Hjerpe, LKAB:s programchef för kostnadseffektiviseringsprogrammet, OpEx. Det handlar om hur alla inom LKAB kan göra olika saker på ett bättre och smartare arbetssätt. OpEx-arbetet ska öka nyttjandet av anläggningar och maskiner. Genom att samarbeta och förändra arbetssätt kan vi se över vad vi själva kan utföra i stort och smått. Behovet av entreprenörer kan minskas. Samtidigt måste vi hålla kvaliteten på topp. Vi ska öka effektiviteten genom att minska störningarna, identifiera och eliminera slöseri och förluster, som inte skapar värde för våra kunder, säger Per-Erik Hjerpe. Hittills har det kommit in 443 initiativ för att kostnadseffektivisera verksamheterna inom LKAB. Av dessa är 98 genomförda. Även mindre förändringar betyder stora effektiviseringar och därmed besparingar. Ett leverantörsbyte av slipskivor till borrstål ger en besparing på kronor per år. De nya slipskivorna är dessutom hållbarare och så klart billigare. Verksamheterna själva kan söka nya och mer effektiva lösningar. Vi utför mer ortdrivning i egen regi och minskar kostnaderna med cirka 60 miljoner kronor årligen i Kiruna och Malmberget. Vi har minskat behovet av externa tjänster från entreprenörer, säger Per-Erik Hjerpe. I LKAB:s olika verksamheter har engagemanget ökat för att tänka kostnadseffektivt. En besparing betyder många gånger färdiga produkter är LKAB:s 160kWh/ton energiprestanda hittills under att tänka nytt, förbättringar och samtidigt en besparing. Initiativen som följs upp ska vara mätbara och ett nytt sätt att göra saker på. Det ska finnas ett nuläge, historik och en målsättning och hur detta ska genomföras. Uppföljning sker månadsvis för att se effekten av åtgärden, säger Per-Erik Hjerpe. OpEx är en förkortning och står för Operating Excellence. OpEx har två huvuddelar; stabil basverksamhet och operationell effektivitet. 7% ska MARITHA MOSSBERG Exempel på några årliga besparingar: Ny leverantör stativ elskåp, kronor. Minskad vattenförbrukning pelletsverk Malmberget, kronor. Byte till ledlampor i bussgaraget Kiruna, kronor. Ny leverantör av slipskivor, kronor. Mer ortdrivning i egen regi i gruvorna, 60 miljoner kronor. LKAB:s budget bantas för nästa år. Maria Ryttyy, Sylvia Simma, Per-Erik Hjerpe och Göran Heikkilä kartlägger LKAB:s verktyg och metoder. Foto: Åsa Haapasaari I startfållan för förbättringsarbete LKAB. Ordning och reda, daglig styrning för många LKAB-anställda är det bekanta verktyg som bidrar till att arbeta bort störningar och stopp. LKAB:s verktyg och metoder ska nu paketeras till en systematik som fungerar på hela företaget. Det är dags att växla upp tempot i OpEx-arbetet. För att säkerställa långsiktig överlevnad ska LKAB jobba mer systematiskt med förbättringsarbete. Koncernledningen har beslutat att LKAB ska gå vidare till OpEx steg två baserat på ett etablerat Lean-koncept för industrin. Vi är fortfarande i en uppstartsfas och har externa coacher till vår hjälp. De har framgångsrikt infört konceptet på andra företag, till exempel Ruukki, säger Sylvia Simma, projektledare på FoU. Sylvia Simma leder arbetsgruppen som ska kartlägga hur initiativ som daglig styrning och tillståndskontroller kan strömlinjeformas i OpEx steg två. Allt samlas i ett gemensamt ramverk som skapar igenkänningsfaktor. Medlemmar från alla delar i organisationen finns representerade i en referensgrupp. De deltar i att etablera och sprida OpEx steg två på ett effektivt sätt i LKAB. Referensgruppen kommer att vara ett viktigt bollplank för oss. Om de tycker att materialet vi tagit fram kan förbättras får vi bearbeta det, säger Göran Heikkilä, risk manager. Kartläggningen pågår ett halvår. I april 2015 kommer de första piloterna att starta i utvalda delar av verksamheten. ÅSA HAAPASAARI Mer om OpEx steg två: LKAB har valt att systematisera sitt arbetet. Målet är att ta bort störningar och fokusera på förbättringar. Läs på Arena om vad direktörerna Monica Bellgran och Markus Petäjäniemi säger om OpEx steg två. Enkelt uttryckt innebär Leankoncept: Mer värde genom smartare arbete. 04 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

4 Maritha Mossberg: Leverpastej och kreativitet Läget på LKAB är ett nytt kommunikationsverktyg för chefer. Struktur för att stödja internkommunikation LKAB. LKAB har länge arbetat med internkommunikation. Det vi gör nu på Communications är att jobba mer strukturerat gentemot chefer i samarbete med HR och produktion & logistik, säger Tina Benson, internkommunikationsansvarig på LKAB. I november får alla chefer tillgång till en powerpointpresentation som heter Läget på LKAB. Lägesrapporten är en aktuell sammanfattning av hur det går för LKAB och hur det ser ut i vår omvärld. Den är ett nytt verktyg i chefens kommunikation med medarbetarna. Chefen ska slippa klippa och klistra ihop fakta när de pratar övergripande om LKAB med sina medarbetare. Chefer ska få mer tid för arbetsplatsbesök och verksamheten, säger Markus Petäjäniemi, direktör produktion & logistik. Monica Wingsund, avdelningschef finansiell rapportering, är den som drar i trådarna för att sammanställa Läget på LKAB varje månad. Hon har tagit fram den i samarbete med personer från produktion & logistik samt personer från stödfunktioner på LKAB. Vi vill ha input på lägesrapporten från både chefer och medarbetare. Har vi med rätt information och presenteras den på ett bra och begripligt sätt? All feedback är välkommen, säger Monica Wingsund. Arbetsplatsträffar fick lågt betyg i medarbetarundersökningen Gruppen har därför tagit fram ett första utkast till ramverk för arbetsplatsträffar. Ramverket ger förslag på vad som kan tas upp på mötet. Målet är att skapa en struktur som gör att chefer och medarbetare känner igen sig oavsett var de jobbar på LKAB. Vi kommer nu att se över introduktionen för nyanställda i samarbete med HR. Att skapa en effektiv internkommunikation är ett långsiktigt arbete som ständigt pågår på LKAB, säger Tina Benson. ÅSA HAAPASAARI Tina Benson. Markus Petäjäniemi. ANSVAR Rätt skrot på rätt plats. Foto: Roger Siik Ny skrotgård i Svappavaara SVAPPAVAARA. Att göra sig av med avfall i Svappavaara blir nu enklare. Den gamla skrotgården har avvecklats till förmån för en ny. Verksamheten nu fått en ny, effektivare gård för avfall. Den gamla hade öppningar mot flera olika håll vilket blev problematiskt. Det var svårt att hålla ordning och reda och därför har ett nytt plank satts upp, säger Emma Nyberg, utvecklingsingenjör inom avfallsområdet. På skrotgården lämnas allt avfall som inte är farligt så som metall och trä. Den nya platsen ligger några hundra meter från den gamla och projektgruppen ser flera vinster i flytten och ombyggnationen. Damningen minskar och vi har också installerat fack så det är lätt att tippa rätt avfall på rätt ställe. Syftet är att det ska bli lättare för personalen att hålla ordning, säger Emma Nyberg. FREDRIK BJÖRKENWALL Dolhundar i Leveäniemi SVAPPAVAARA. Vid sprängningsarbeten i dagbrott finns det en risk att odetonerat sprängämne, så kallad dola, kan finnas kvar i arbetsområdet. Sprängämnet kan sedan detonera genom mekanisk påverkan vid grävning eller borrning. När verksamheten i Leveäniemi lades i malpåse 1983 bedömdes risken stor för förekomst av dolor som blivit kvarlämnade. Därför har LKAB Berg & Betong anlitat specialtränade dolhundar med förare från Hundprofil AB. En demonstration med utplacerad dynamit anordnades där sökekipaget visade 100-procentig förmåga. Senare, i skarpt sökarbete i det aktuella sökområdet i dagbrottet, markerade hunden vid två platser varav den ena platsen visade sig innehålla sprängemulsion från tiden före JOHANNA FOGMAN öden är uppfinningarnas moder. När armodet är Nsom värst krävs det att vara påhittig för att få livet att gå runt. Vare sig det gäller aktiebolaget Hemma eller något annat bolag. Då kan det vara nödvändigt att fundera över vilken sorts leverpastej som ska hamna i kassen. Den för tio kronor eller den ekologiska för femton kronor. Att sedan spendera en oväntad summa på hämtpizza är inte så välplanerat men roligt. Glädjen kände inga gränser, för några år sedan, när jag hade vinstkontrollerat ett par bingolotter och upptäckte den oväntade vinsten. Just då fick lotterivinsten vara det som tillfälligt satte guldkant på min tillvaro. Futtiga händelser får större betydelse och etsar sig fast i minnet för all framtid, även när livet vänt och kraven på guldkanten är betydligt större än ett par hämtpizzor. Genom att vrida och vända på sekinerna, finna effektiva lösningar även på småsaker, så går det att minska kostnaderna, som med billigare leverpastej. Mötte en gång en person som började sälja sina kapitalvaror, som klockor, motorcyklar och annat, för att betala de månatliga räkningarna. Det kunde bara sluta på ett sätt; att huset såldes och flytt till ett billigare boende. I stunder med problem börjar många av oss tänka kreativt och idérikedomen blomstrar. Det som inte dödar, det stärker och det är när nöden gläntar på dörren vi hittar de nya lösningarna. Då gäller det att skapa fröet till oprövade idéer både hemma och på jobbet. När nöden gläntar på dörren hittar vi de nya lösningarna 06 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

5 Erik Esberg och Kristoffer Pounu, reparatörer, underhåller borriggen. Tommy Larsson, operatör, hjälper till vid underhåll och tycker att samarbetet fungerar bra. Efter att vi samlade alla har det blivit bättre ordning och reda, säger Christer Emanuelsson, hydraultekniker. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Processoptimering genom att samla arbetskraften Ove Pounu, operatör. KIRUNA. Problemen kring den nya riggen var många och produktionen blev eftersatt på grund av flera repstopp. Genom att samla alla yrkesgrupper och arbeta mot samma mål har många hinder försvunnit och miljontals kronor sparats in. Vid en borrigg på nivå 1051 arbetar operatörer, reparatörer och hydraultekniker tillsammans med att hålla igång produktionen på riggen. Så har det inte alltid varit. Till en början arbetade vi på varsitt håll. Nu, efter att vi har börjat arbeta tillsammans, blir felen avhjälpta snabbare och vi får fler driftstimmar, säger Ove Pounu, operatör. Borriggen köptes in under hösten 2012 och har till uppgift att skapa svällutrymmen, så kallade öppningsstigar, som gör att berget lossnar och faller ner vid en salva. Till en början gick produktionen trögt. Avdelningen för produktion norra anläggning lyckades bara nå cirka 50 procent av målet, som är 200 meter i månaden. Vi samlade borrare, repare, hydrauliktekniker samt maskintillverkare och ställde oss frågan vad vi har för hinder som gör att målet inte kan uppnås. Tidigare var det lätt att skylla på någon annan. Nu fick vi istället prata med varandra och inte om varandra, för att tillsammans finna en lösning, säger Peter Engström, projektledare processoptimering i Kiruna under jord. Resultatet av arbetet har medfört att produktionen på riggen har ökat med nästan 100 procent. I januari 2014 uppnådde arbetsplatsen sin bästa produktionsmånad med 348 meter rekord. Genom att utöka samarbetet mellan berörda yrkeskategorier samt utbyta erfarenheter med personalen i Malmberget har arbetet blivit effektivare. Effektiviteten har lett till stora kostnadsbesparingar. Vi har nästintill fördubblat pro- duktionen sedan november Det motsvarar cirka fem miljoner kronor bara hittills i år, och det goda resultatet håller i sig, säger Peter Engström. Personalens engagemang har tagit dem dit. Borriggen är fortfarande densamma även om en del maskinella åtgärder utförts. Ett repstopp på riggen innebär för oss två dagar ute i fält. Genom att kommunicera med operatörerna och låta dem vara med och repa kan de lära sig och få en bättre förståelse för vad som kan gå sönder, säger Kristoffer Pounu, reparatör. JOHANNA FOGMAN Vi har nästintill fördubblat produktionen sedan november VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

6 Så ska LKAB spara pengar Med det nya marknadsläget som råder och ett kraftigt minskat järnmalmspris måste LKAB se över sin budget. För att bolaget ska fortsätta vara ett lönsamt och framgångsrikt företag krävs ett antal koncernövergripande konkreta åtgärder för att sänka kostnaderna. Så här ska verksamheterna spara pengar. Alla kommer att behöva göra nya ansökningar för sina behörigheter. Nytt IT-system för ansökan om behörighet LKAB. Ett nytt system lanseras för ansökan om olika behörigheter till LKAB:s alla anläggningar. Samtliga, både LKAB-personal, externa och alla fordon omfattas av inpasseringarna till områden och anläggningar. Målet är att alla med behörighet ska finnas i samma system. Det här innebär att så småningom ska alla göra förnyad ansökan om sina respektive behörigheter för att införlivas i det nya systemet. Test och provdrift planeras att utföras under fyra veckor med start i slutet av november i år. Först ut är avdelningarna PI, IT och CI. Nytt är att ansökan görs på webben i ett enkelt formulär via ingångar i LKAB:s externa webb eller intranätet Arena. Det nya systemet blir säkrare och enklare än tidigare för alla parter. Hanteringen av ärendena sker digitalt och det sparar mycket administrativ tid. Systemet utför kontroller av varje persons särskilda behörigheter och den obligatoriska säkerhetsutbildningen SSG, säger Ronnie Hansson, säkerhetsansvarig på LKAB. Varje år hanteras tusentals olika ansökningar inom LKAB, idag sker detta manuellt. Utöver inpasseringskorten och underjordstaggar till gruvorna krävs andra behörigheter, exempelvis nycklar till många olika områden, anläggningar och byggnader. En projektgrupp arbetar med lansering av systemet. Projektledare är Lars- Ove Lundh, extern konsult, Ronnie Hansson, säkerhetsansvarig LKAB, Jari Ylmefors, bevakningsingenjör på LKAB och Mikael Winnebäck, IT LKAB. MARITHA MOSSBERG Foto: Maritha Mossberg Det nya systemet blir säkrare och enklare än tidigare Fakta: passerkort finns idag utfärdade inom LKAB underjordstaggar är utfärdade i Malmberget och Kiruna. 10 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

7 Jan-Ivan Johansson, tillväxtprojektchef : Vi använder bland annat mer videokonferenser och genomför färre resor. Det är konkreta åtgärder då det sparar pengar men ökar också säkerheten då resor elimineras samt så tänker vi generellt väldigt kostnadseffektivt i alla led. Som man sköter sina egna pengar bör man också sköta bolagets pengar. Tänker man så blir det sällan fel. Anders Lindberg, informationschef: På vår avdelning gör vi allt mer i egen regi (därför har jag fotograferat mig själv!). Genom att berätta för verksamheterna att man ska gå via oss om man behöver hjälp med annonser, filmer, broschyrer, utställningar, med mera, så kan vi även sänka andra avdelningars kostnader eftersom mycket material och faktainnehåll då kan återanvändas. Maud Stenhult, sektionschef Forskning & utveckling i Malmberget: Forskning och utveckling har dragit i handbromsen och reducerar kostnaderna. Projektportföljen har anpassats för att koncentrera resurserna till det viktiga OpEx- och tillväxtarbetet. Det är viktigt att vi gör rätt saker och att vi alltid säkerställer att det vi gör ger något tillbaka till verksamheten. Vi har gått igenom alla projekt för att identifiera vad vi ska prioritera. Tillväxt och OpEx står i fokus. Kjell Harnesk, sektionschef Bergmekanik i Malmberget: Vår uppgift är att säkra berget och skapa säkra arbetsplatser. Bergförstärkning måste få kosta. När vi bryter djupare ökar kostnaderna för bergförstärkning. Därför är det viktigt för oss att hitta metoder och material som bromsar kostnadsutvecklingen. Genom att, i så stor utsträckning som möjligt, installera dynamisk förstärkning direkt i ortdrivningsskedet håller vi nere antalet bultar per ortmeter. Vi tittar också på möjligheten att vid så kallad vajerförstärkning ha glesare mellan borrhålen men med två vajrar i varje hål i stället för en. Det betyder en sänkning av kostnaderna utan att minska på hållfastheten och säkerheten, säger han. Jeanette Fagervall, tillförordnad produktionschef KA3 i Kiruna: Genom bättre personalplanering och en högre nyttjandegrad av befintlig personal. Vi jobbar också mer med delaktighet. Delaktighet ger ansvar som i sin tur ger engagerade medarbetare. Och engagerade medarbetare ser möjligheter och lösningar. Per Stöckel, verksamhetschef LKAB Mekaniska: Vi pratar dagligen om kostnadsmedvetenhet. Att verkligen tänka efter hur vi handhar maskiner, förbrukningsmaterial och vår tid. Vi har en plan med vår verksamhetsutveckling att eliminera alla slöserier och åtgärda alla avvikelser som vi dagligen ser. Detta är ett omfattande arbete som kommer att ta oss till nya nivåer vad gäller produktivitet, ordning och reda och framförallt mindre stress. 12 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

8 Hur kan du bidra till kostnadsbesparingar på din arbetsplats? Pär Eriksson, beredare, Malmberget: Med bra planering effektiviserar vi arbetena och ger en hög servicenivå. Anders Lindberg, produktionschef, Kiruna: Hårda prioriteringar på inkommande jobb. Vi löser saker smartare. Anders Hultbro, produktionschef, Malmberget: Vi har alltid hållit i pengarna, men vi värderar alla jobb och ser till den stora nyttan med LKAB-hatten på. IMPCO på besök: Från vänster: Dan Sandström, Michael Hensmann, Martin Ölund, Lena Sundqvist Ökvist, Alexandra Hirsch, Johnna Alatalo, Adeline Morcel, Hugo Stocker, Steffen Moehring och Lars-Olof Nordin. Foto: Lars Drugge Kampanj i helt egen regi LKAB. Den 31:a kampanjen i experimentmasugnen har precis avslutats. Den här gången helt och hållet i LKAB:s regi. Jämfört med tidigare kampanjer har LKAB ansvarat för samordning, yttre miljö samt att vi varit verksamhetsutövare, säger Nicklas Eklund, sektionschef för experimentanläggningar på LKAB i Luleå. Den här gången bestod kampanjen i huvudsak av marknadsrelaterade försök. Det handlade bland annat om att undersöka möjligheten att ta tillvara på pelletschips, Nicklas Eklund, sektionschef för experimentanläggningar på LKAB i Luleå. restprodukten av sönderfallna pellets, i masugnen. Kampanjen bestod av två delförsök där syftet var att undersöka hur man kan styra masugnen med hjälp av pelletschips samt undersöka lansdesign för injektion av kol, säger Nicklas Eklund. Kampanjportföljen bestod även av EU-projektet IMPCO där fokus ligger på att undersöka alternativa injektionsmetoder i masugnen. Försöken bidrar till värdefull data för de europeiska stålproducenternas masugnsutveckling. Experimentmasugnen är en unik anläggning och den enda i sitt slag. Den utgör länken mellan kunden och pelletsverket och skapar ett mervärde och en förståelse om kundens process. Här pågår produktutveckling genom fullskaliga tester. Experimentmasugnen är ett kraftfullt verktyg i LKAB:s verktygslåda som gör att vi kan förstå kundernas processer, säger Nicklas Eklund. Experimentmasugnen utgör även en viktig stomme i produktutvecklingen av de nya malmerna från Svappavaarafältet. När undersökningarna av malmerna och pellets gjorts kommer vi in i processen. Då kan vi återkoppla hur masugnen går, fortsätter Nicklas. Sedan starten år 1997 har flera kampanjer genomförts men den 31:a kampanjen är historisk. Det är första gången som en kampanj helt och hållet genomförs i LKAB:s regi. Vi har kört 24 timmar om dygnet från den 22 september fram till och med den 24 oktober. Omkring 40 personer har arbetat med kampanjen, säger Nicklas Eklund. JOSEFINE EJEMALM Stoppsträckan för dinostruckarna är cirka 50 meter. Säkerhet i gruvtrafiken påverkar produktionen MALMBERGET. Tyngre fordon kräver längre stoppsträckor. Dinostruckarna under jord fordrar cirka 50 meters stoppsträcka. Det är mycket trafik särskilt på metersnivån. Låt oss skapa ett tryggare och mer effektivt samarbete på transportnivåerna, säger Nicklas Johansson dinosförare i Malmberget. Mellan tappar och tömningsläge på och metersnivåerna i malmbergsgruvan kör truckar som lastar 90 ton på flaket, Trucken har en totalvikt på 160 ton, och behöver omkring 50 meter för att få stopp. Dinosförarna på det här eftermiddagsskiftet är överens om att det behövs en större respekt för de tunga fordonen bland övriga trafikanter. I korsningar finns speglar men jag känner mig sällan säker på att de tittar eller ser mig i spegeln. De sticker fram näsan istället och det är farligt, säger Nicklas. Låt oss skapa ett tryggare och mer effektivt samarbete på transportnivåerna Nicklas Johansson, dinosförare under jord i Malmberget. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Felparkerade fordon, långsamtgående fordon som inte går åt sidan och förare som inte visar hänsyn stör produktionen. Vi vill ha bättre flyt i trafiken. Allt för ofta får vi ställa oss på bromsen för att undvika en olycka. Vi klarar oss om det smäller men riskerna är stora för dem i de mindre fordonen, konstaterar Nicklas Johansson. Ja så länge hjulen rullar är det produktion. Varje gång hjulen stannar är det ingen produktion, säger Tomas Olofsson, skutborrare. Trafiksituationen gör inte att det är roligt att kanske hämta ett extra lass, säger Nicklas Johansson. De är överens om att en tryggare trafiksituation återspeglas på produktionen. Dinosförarna skulle gärna se att fler samåkte för att minska antalet fordon på produktionsnivåerna. MARITHA MOSSBERG 14 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

9 ETT FÖREDÖME INOM HÅLLBAR UTVECKLING MALIN BRÄNNVALL BYTTE SKOGEN MOT GRUVINDUSTRIN KIRUNA. Malin Brännvall lever vid sidan av arbetet ett riktigt hundliv. På meritlistan finns bland annat ett EM-silver och en handfull SM-medaljer från draghundstävlingar. Numera är tävlingsskidorna ersatta med turskidor men hundintresset lever kvar. Du är utbildad jägmästare. Hur 1 kommer det sig att du började arbeta på LKAB? Skogen är lite mossig. Skämt åsido är LKAB en attraktiv arbetsgivare och jag gillar snö och vinter. Därför hamnade jag här. Du arbetar med hållbar utveckling på 2 LKAB. Vad innebär det? Jag får ofta den frågan men för mig är det solklart. Det handlar om ett långsiktigt och ansvarsfullt nyttjande av resurserna vilket betyder att man bedriver ett bra arbete när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald. Många tänker bara på miljöaspekten men det handlar om så mycket mer. Vi ska vara ett föredöme inom de här områdena och det ska vara vår ledstjärna. Ett hållbart företag är ett företag som tjänar pengar på att göra nytta för samhället. Ett hållbart företag agerar schyst. Vilka är dina arbetsuppgifter? 3 Just nu jobbar vi med förberedelserna inför års- och hållbarhets- LKAB är en attraktiv arbetsgivare och jag gillar snö och vinter redovisningen. Mycket av det arbetet handlar om att tolka de internationella ramverken och vår ägare statens riktlinjer. Vi jobbar också med att implementera uppförandekoden på LKAB, som handlar om att skapa ett bra klimat genom öppna diskussioner för att ta sig an de svåra frågorna. Hur arbetar din 4 avdelning med besparingar? Hållbarhet handlar bland annat om att bedriva en resurseffektiv verksamhet. Om man tror att hållbarhet kostar då är man fel ute. Vad gäller vår avdelning gör vi mer arbete själva och minskar antalet konsulttimmar. Det handlar om att prioritera extra noggrant. Vad betyder ENA för dig? 5 Det första jag tänker på är uppförandekoden. Det är LKAB:s värderingar förtydligade ytterligare ett steg, LKAB:s sunda förnuft. ENA för mig betyder också att alla har ett ansvar att bidra till företagets utveckling. JOSEFINE EJEMALM Namn: Malin Brännvall. Yrke: Sektionschef hållbar utveckling. Utbildning: Jägmästare Sveriges Lantbruksuniversitet. Familj: Maken Niklas, Arvin tre år och familjens två vorsthrar. Fritidsintressen: Familjen, friluftsliv, träning, hundarna och Rädda Barnen. Bästa egenskap: Envis och ger sällan upp. ENGAGERAD 16 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

10 Finolivin blir en utmaning för LKAB Rikard Månström och Björn Åström har som mål att LKAB ska kunna hantera finolivin i logistiken. Foto: Johanna Fogman LKAB. LKAB:s leverantör kan inte längre förse LKAB med grovolivin enligt tidigare storlek, millimeter. Bolaget tvingas därför övergå till finolivin med storlek 0-3 millimeter. En hantering som innebär nya utmaningar. LKAB köper årligen in cirka ton olivin som används som tillsats vid pelletstillverkningen. Olivinet levereras i returvagnar på järnväg från Narvik till produktionsorterna i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Nu kan leverantören inte längre leverera olivin av den storlek LKAB efterfrågar. Förekomsten av grovolivin har minskat i leverantörens dagbrott vilket gör att LKAB tvingas övergå till finolivin, 0-3 millimeter. För att klara framtida hantering har avdelning Produktion planering inom mining startat projektet Logistik finolivin. Projektet arbetar på två fronter, med akuta åtgärder och långsiktiga åtgärder, på samtliga produktionsorter. Finolivinet kan liknas vid fin sand. Sanden suger åt sig Nu blir det finolivin för hela slanten. På bilden: Finolivin i förgrunden grovolivin i bakgrunden. Foto: Rikard Månström vatten, fryser, kan damma och bli kladdigt. Utmaningen är att kunna hantera finolivin året runt utan att försämra den yttre miljön och störa pelletsproduktionen. Den största utmaningen är hanteringen vintertid i och med att finolivinet hanteras i utomhuslager, säger Björn Åström, projektchef för transport och logistik. Idag kan infrakten för tillsatsmedel, bergfickan, i Malmberget inte hantera finmaterial. Det stockar sig vilket leder till totalstopp. För att klara de åtaganden Malmberget har måste bergfickan byggas om. Vi tittar på tre alternativ och samarbetar med såväl produktion och logistik som forskning och utveckling för att hitta den bästa, mest kostnadseffektiva lösningen, säger Rikard Månström, projektledare på ÅF. Hanteringen av finolivin kommer att vara en dyr process inledningsvis. Olivinet måste fräsas lös ur högarna och nivåerna i mottagningsfickorna måste hållas låga under vintern. För att projektet ska hinna ta fram en lösning med acceptabla driftskostnader måste vi köpa oss tid. Mottagningsfickor byggs om. Linjeverksamheten köper in nödvändig utrustning och tar fram rutiner för hanteringen. En stor vinst för projektet och Malmberget är om allt grovolivin som finns idag kan sparas och skickas till Malmberget. Det skulle ge oss stor fördel då vi hinner studera alternativen och kan skjuta en nödvändig ombyggnation av bergsfickan i Malmberget framåt, säger Björn Åström. JOHANNA FOGMAN Nu startar en busslinje på industriområdet i Vitåfors. Lars Silverplatz är den som kör bussturerna. Kollektiv ringlinje i Vitåfors MALMBERGET. Nu erbjuds alla anställda busstransporter mellan olika anläggningar på Vitåfors industriområde. Sedan slutet av oktober körs en busslinje med olika stopp på området. Ett kollektivt åkande för att gynna miljö och fordon. Vi anpassar busstidtabellen efter de behov som finns och som det kommer önskemål om, säger Mats Jonasson, produktionschef för transporten i Malmberget. Tidtabellen har rättat sig efter skifttider och förmodade klockslag för möten i de olika anläggningarna. Hittills har det inte varit någon rusning till den blå bussen men verksamheten är ny. Genom att försöka tillgodose olika önskemål finns stora förhoppningar på att fler väljer en varmkörd buss istället för en nedisad bil för att åka ett par kilometer. Kollektivt åkande gynnar miljön, säger Mats Jonasson. Industriområdet är trafikerat med tung trafik och därför vill vi inte ha gående på området. Vår tanke är också att utveckla ett kollektivt åkande även under jord för att minska på trafiken där, säger Mats Jonasson. MARITHA MOSSBERG Foto: Maritha Mossberg Tidtabell gäller från 17 november Vakten insidan och mot manskapshuset, pelletsverken och forskningscenter FC. För förmiddagsmöten klockan och från CK-labb, pelletsverken mot Frejahuset. För utförlig tidtabell se Arena under busstidtabell. 18 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

11 Modell visar kostnader för kvalitetsbrister Pengar finns att tjäna på minskade kvalitetsbrister. LKAB. Kostnaderna för LKAB:s kvalitetsbrister ska tydliggöras. En uppdaterad modell som visar var brister finns och vad det kostar företaget har därför tagits fram. Kostnaderna redovisas på Arena varje månad. En kvalitetsbristkostnad kan definieras som en kostnad som inte skulle uppstå om vi drev vår verksamhet optimalt. Exempel på kvalitetsbrister inom LKAB som orsakar intäktsbortfall eller direkta kostnader är haverier och andra driftstörningar, spill och sekunda, reklamationer eller förseningar. Det finns en stark koppling till kundens förtroende, säger Fredrik Larsson, strategisk controller på LKAB och ansvarig för uppföljningen enligt den nya modellen. Målsättningen med modellen är att öka kostnads- och kvalitetsmedvetenheten inom LKAB. Modellen hjälper oss att få upp ögonen för vad det är som skapar värde och därigenom kunna se förbättringspotentialen, säger Fredrik Larsson. LKAB:s koncernledning följer månadsvis de totala kvalitetsbristkostnaderna. Nästa steg är att integrera dessa i uppföljningsprocessen inom verksamheten. Det innebär att kostnaderna fördelas på rätt ansvarsnivå och att ägarskap fördelas på avdelnings- och sektionsnivå. Finesgenerering är en av komponenterna i modellen. Läs mer om projektet Finesgenerering på sidan 21. Det pågår ett omfattande arbete för att stabilisera produktionen och minska störningarna. Följ gärna utvecklingen av detta på Arena. KAJSA LINDMARK Foto: Fredric Alm Det finns en stark koppling till kundens förtroende Minskad finesgenerering bättre kvalitet på kulan LKAB. Anette Rönnebro, forskningsingenjör på LKAB, leder ett tvåårigt utvecklingsprojekt för att titta på hur finesgenereringen på norra omloppet ska kunna minskas. Vi tittar väldigt brett och medarbetare från processidan, logistik och forskningens olika delar är bitvis med i projektet, säger Anette Rönnebro. Att göra en hållbar pelletskula som inte nöts sönder på sin färd till kunden är en utmaning. Såklart kan vi göra jättestark pellets, men det ger nackdelar i ståltillverkningsprocessen, säger Anette Rönnebro. Lösningen är istället att förbättra kvaliteten på ett annat sätt eller hantera produkten mer varsamt. En del av projektet går ut på att undersöka transportkedjan. Provtagning på transportbandet efter pelletsverk och på bandet under SILA i Narvik har genomförts. Det har vi gjort för att se hur trycket inuti silos och fallet ner i silon påverkar pelletsen. En del av provtagningen kommer att vara analyserade i mitten av november. Om utredningarna visar på att vår pellets inte klarar av höga fall behöver vi se över hur vi transporterar dem, säger Anette Rönnebro. Vad den största orsaken till finesgenereringen är har inte fastställts, Anette Rönnebro. Foto: Åsa Haapasaari men undersökningar visar att det finns årstidsvariationer. Detta ger ytterligare ledtrådar och nu undersöks om jonhalten i processvattnet påverkar mängden fines. Vi tittar i labbskala på hur vattnet kan påverka. Om det visar sig ha en effekt på produkten skulle det kunna innebära att vi i framtiden kan styra på ett annat sätt över processvattnet, säger Anette Rönnebro. Parallellt med denna utredning pågår mikroskopanalys av pelletsens inre struktur. Arbetet startades i maj och kommer att fortgå löpande för att vi ska få en bättre bild av hur pelletsens inre ser ut nu för tiden, säger Anette Rönnebro. Nya utvärderings- och testmetoder kommer också att tas fram, bland annat för att ta sönder pelletsen och undersöka dess förmåga att klara av stötar. LKAB:s pellets värderas väldigt högt och vi måste fortsätta utvecklas och öka vår kunskap för att våra konkurrenter inte ska komma ikapp. Vi måste fortsätta ha drivet att bibehålla kvaliteten även när vi ska öka produktionen, säger Anette Rönnebro. KAJSA LINDMARK Vi måste fortsätta ha drivet att bibehålla kvaliteten 20 VECKOBLADET # NR

12 Yoga på LKAB i Kiruna, Angelica Smedkvist och Britt-Louise Larsson. Alla kan yoga LKAB. En relativt ny stjärna på LKAB:s hälsofrämjande himmel är yogan. En träningsform för både kropp och knopp. Trots att yogan har funnits i över år dröjde det länge innan träningsformen hittade till Sverige på allvar. De senaste åren har intresset ökat enormt, kanske för att psykisk ohälsa har blivit allt vanligare i vårt samhälle. I stressiga perioder i livet kan yogan vara till god hjälp. LKAB har avtal med flera motionsanläggningar som har yoga i sitt utbud. På LKAB i Kiruna erbjuds särskilda yogapass för anställda. Men vad är yoga och vem är målgruppen? För mig handlar det om smidighet och styrka, inte att slå knut på mig själv eller att meditera. Jag har ryggproblem sedan länge, men har aldrig varit så bra i ryggen som nu när jag yogar regelbundet, säger Angelica Smedkvist, guide på besöksverksamheten. Bättre sömn och lägre stressnivå är några av effekterna som deltagarna på LKAB:s tisdagspass i Kiruna berättar om. Under passet går övningarna främst ut på att öka rörligheten i flera led och bli medveten om hur man använder kroppen. Att fokusera på att vara här och nu ingår också, vilket är nog så svårt när hjulen snurrar fort. Jag har ett stillasittande jobb och små barn hemma. Yogan verkar vara bra för att komma ner i varv och få lite egen tid. Det här var första gången jag provade, men jag kommer definitivt tillbaka, säger Ingrid Anundi, administratör. LKAB:s yogapass i Kiruna har pågått i ett år och lockar både Är du intresserad av yoga, kontakta LKAB:s hälsoutvecklare Jana Bjuhr och Carola Olsson. Britt-Louise Larsson lunchyogar. Foto: Tina Benson kvinnor och män, unga och äldre samt mer eller mindre träningsvana personer. Alla kan vara med. Yogaläraren Lise Benberg poängterar att det alltid finns valmöjligheter i de olika rörelserna under passet. Oavsett om din kropp är stel som ett kylskåp eller mjuk som ett gummiband blir du utmanad. Eftersom du utgår från dig själv i övningarna skulle jag säga att yogan passar alla, avslutar Sören Kuoppala, processoperatör. TINA BENSON SOVRAT Tack! Tack för blommor, presenter och kramar i samband med min pensionering. Tobbe Andersson, kontorslagret, Kiruna Bättre sent än aldrig! Nu har jag lämnat in kepsen efter 30 år i firman. För att bli friherrinna. Vill tacka alla som jag har haft att göra med under årens lopp. Speciellt till förarna på 1250 nivån. Många högljudda, roliga och allvarliga diskussioner som har avhandlats där. Vill tacka alla för den oförglömliga Glitter och glamour -festen, samt för presenter, pengar och blommor samt för tavlan. Kramar till er alla. Barbro Lundmark Tack för blommor och presenter vid min pensionering från LKAB. Nu är jag fritidsforskare! Ett speciellt tack till tokroliga gänget, skiftlag fem avdelning PNL i Kiruna. Sten Lehto Varmt tack för uppvaktningen i samband med min pensionering. Lena Lövgren Stort tack till medarbetare, kollegor, arbetsledning och fackliga förtroendevalda. Tack för alla lycka-till-hälsningar och uppvaktningar nu när jag har flyttat hemifrån. Nu väntar nya utmaningar. Eva Rannebo Stort tack till alla för uppvaktningen och presenter på min 50-årsdag. Göran Semberg Tack för all uppvaktning på min 50-årsdag. Richard Widmark Tack för middagen på Royal, för blommor, presenter och fika vid min avgång.. Elof Martimo Det händer i LKAB 24/11: HR massrekrytering, Speed-dating /11: Minings ledardag under ledning av Markus Petäjäniemi. Johanna Fogman Tina Benson Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: På nytt jobb Andreas Suup, sektionschef för Kiruna Anrikningsverk 1 och 2, Kiruna. Roger Marjavaara, tillförordnad sektionschef för underhåll kalla anläggningar, Kiruna. Jan Carsten, sektionschef för Sovringsverket, Kiruna. Nils Stenberg, sektionschef för produktion infrastruktur media, Kiruna. Det hände på LKAB 9/11: LKAB Styrelsemöte. 12/11: 100-Gruppen. 10/11: HR-Dagen. 24/10: LKAB presenterar kvartalsrapport för tredje kvartalet /10 LKAB tar över ägarskapet av byggnaden på Luossavaaras topp i Kiruna /10: Företagshälsovårdens kickoff i Malmberget, Kiruna och Svappavaara /10: Inköpsdagar i Kiruna och Malmberget för LKAB:s leverantörer. 13/10: Hållbarhetskriterier införs för leverantörer. För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg Erika Lindblad Fredrik Björkenwall Josefine Ejemalm /10: Försök med tyngre tåg mellan Malmberget och Luleå inleds. 9/10: Ett första operativt uppföljningsmöte mellan LKAB och nya SSAB genomförs. 7/10: LKAB:s rekryteringsturné till de nya gruvorna startar i Östersund. Lediga jobb Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk: FÖR NÄRVARANDE SÖKER LKAB BLAND ANNAT: Borrare, maskinförare, laddare och krossoperatörer till LKAB:s dagbrottsgruvor, Svappavaarafälten. Produktionschef till pelletsverken, Malmberget. Produktionssamordnare till gruvstaben, produktion norra lastning, Kiruna. Mekaniker till LKAB Mekaniska, Malmfälten. Produktionsledare till KK2/KK3, Kiruna. Operatör till LKAB Berg & Betongs betongfabrik, Svappavaara. FERIEARBETE FÖR UNGDOMAR I ÅLDERN 15-17ÅR Har du barn som vill ha feriearbete till sommaren 2015? Ansök nu! Sista ansökningsdag: 15 februari Blankett hittar du på Arena. Kajsa Lindmark Åsa Haapasaari Utkommer 19/12 Manusstopp 10/12 Holly Nelson Anders Lindberg E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk 22 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

13 GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 30 sep Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 30 sep KIRUNA Pelletsverk KK Pelletsverk KK Pelletsverk KK Anrikningsverk special Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 30 sep SVAPPAVAARA Pelletsverk SK MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk Pelletsverk MK Anrikningsverk till fines ANR Totalt förädlade produkter Norra: Kiruna Södra: Malmberget Dagbrott: Svappavaara FÄRDIGA PRODUKTER Pellets Fines (inkl. KMR) Norra: Narvik Södra: Luleå Totalt levererat ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 30 sep Tot. 2013: 59 st KOMMENTARER Period: 8 sept - 21 sept NORRA, TUSEN TON Råmalm (inkl. Konsul) - 54,7 Pelletsverk KK2-2,4 Pelletsverk KK3-2,2 Pelletsverk KK4 0,0 Svappavaara + 1,0 Specialprodukter,00 ¹ ² ³ BERÄKNAD BELÖNING ackumulerat september kr ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. PRODUKTIONSKOSTNAD ack. sep 462 kr / ton < > 474 ¹) Fullt framåt, bergbrist. ²) Verkstopp pga. reparation backspill stup grate/kiln. ³) Verkstopp pga. balansering fläktar, reparation kylarräls. 4 ) UH-stopp ) 23TR021 fastkörd. 6 ) Problem tryckluft + blandare, problem med flintan. UPPNÅDD PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser. Period: 1 jan - 30 sep Kvalitetsmål: 96 % Uppnått K-värde: 93,1 % SÖDRA, TUSEN TON Råmalm + 9,6 Fines (MAF + MAC) + 40,9 MPBO BUV - 3,3 MPBO MK3-10,7 5 6 Grafik: Mediagrafik & illustration 24 VECKOBLADET # NR