TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI
|
|
- Niklas Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 1 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI I detta ämne undersöks bland annat etikens historia och teologisk-etiska frågeställningar med beaktande av hur filosofisk och kristen etik har utformats genom historien och hur de uppfattas i nutiden. Här kan det till exempel bli aktuellt att studera moderna etiska problem inom bioetiken och sjukvården. Ämnesområdet täcker även studiet av till exempel mänskligt handlande i sociala grupper i kyrka och samhälle ur etisk synvinkel. Hit hör till exempel politisk etik, miljöetiska frågor, flyktingproblematik, med mera. Religionsfilosofin, som kan uppfattas som en del av filosofin, sysslar med de tolkningar som religion genom tiderna har fått i mänskligt handlande. Hit hör till exempel frågorna om kunskap i relation till religion och om det religiösa språkets innebörd. E601.0 Teologisk etik med religionsfilosofi I (3 sv) Efter perioden har den studerande grundläggande kännedom om teologisk-etisk och kyrklig-etisk problematik och om hur den har utformats genom historien. Vidare känner den studerande till grunddragen i religionsfilosofin. E601.1 Etikens historia (1 sv) kurs eller litteraturläsning E601.2 Etiska grundfrågor (1 sv) kurs eller litteraturläsning E601.3 Religionsfilosofi (1 sv) kurs eller litteraturläsning E601.1 Etikens historia Andersen, S: Som dig själv. 1997, 239 s. jämte artikeln Kurtén, T, Varför får jag inte ta livet av min broder (ingår i Finsk tidskrift s - kopia kan fås från institutionen) Alternativt en av följande: Hillerdal, G: Teologisk och filosofisk etik. 1959, 274 s. Tenkku, J: Vanhan ja keskiajan moraalifilosofian historia. 1981, 333 s. MacIntyre, A: A Short History of Ethics. 1989, 280 s. Wingren, G. m fl : Etik och kristen tro. ss E601.2 Etiska grundfrågor Koskinen, L: Vad är rätt? Handbok i etik. 1993, 250 s. (finns även på finska) Alternativt en av följande: Holte, R: Etiska problem. 1970, 245 s. Honecker, M: Einführung in die theologische Ethik. 1990, 372 s. Heiene G & Thorbjörnsen, S.O.: Felleskap og ansvar. Innföring i kristen etikk.
2 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI , 285 s. E601.3 Religionsfilosofi Hick, J: Religionsfilosofi 1990, 112 s. (finns även på finska och engelska) jämte artikeln Kurtén, T, Teologi mellan ontologi och antropologi (ingår i Kirke och kultur 1/98 11 s - kopia kan fås från institutionen) Status: Obligatoriska grundstudier Tidpunkt: Första studieåret Arbetsform: Föreläsningar eller proseminarier 1 sv, litteraturtentamen 2 sv eller litteraturtentamen 3 sv Tentamen: Litteraturen kan tenteras i samband med föreläsningarna enligt instruktion av föreläsaren eller i sin helhet för ämnesföreträdaren i teologisk etik med religionsfilosofi E602.0 Teologisk etik med religionsfilosofi II (3 sv) Efter perioden har den studerande en fördjupad kännedom om teologisk-etisk och kyrklig-etisk problematik samt en förmåga att redogöra för olika etiska argumentationssätt. Vidare har den studerande kännedom om hur gundläggande religionsfilosofiska resonemang har betydelse för teologin som vetenskap. E602.1 Etikens principfrågor (1 sv) kurs eller litteraturläsning E602.2 Teologisk etisk tillämpning (1 sv) kurs eller litteraturläsning E602.3 Religionsfilosofi och teologi (1 sv) kurs eller litteraturläsning E Bexell, G. & Grenholm, C-H: Teologisk etik. 1997, 399 s. eller E602.1 Möller, G: Etikens landskap. 1995, 191 s. (finns även på engelska) Alternativt en av följande: Aristoteles (Ringbom, M red.): Den nikomachiska etiken (finns även på finska i översättning och med kommentarer av Knuuttila, S), 174s. Hare, R M: Moraliskt tänkande. 1994, 260 s. (finns även på engelska) Asheim, I: Mer enn normer. Grunnlagsetikk. Teologisk etikk I. 1994, 237s. Airaksinen, T: Moraalifilosofia. 1987, 242 s. E602.2 Bexell, G: Etiken, bibeln och samlevnaden. 1988, 285 s.
3 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 93 Alternativt en av följande: Christoffersen, S. A: Handling og dömmekraft. Etikk i lys av kristen kulturarv. 1994, 194 s. Asheim, I: Öyet og horisonten. Grunnproblemer I aktuell etikkdebatt. 1991, 174 s. Thorbjörnsen, S O (red.): Utfordringer og ansvar. Områdeetikk. Teologisk etikk II. 1994, 306 s. Lögstrup, K E: Den etiske fordring. 1991, 286 s. Kirjavainen, H: Johdatus teologiseen etiikkaan. 1969, 204 s. Bexell, G: Kyrkan och etiken. 1992, 192 s. E602.3 antingen a) eller b) a) Kurtén, T: Grunder för en kontextuell teologi. 1987, 224 s. eller b) Jeffner, A: Vägar till teologi. 1981, 107 s. och en av följande: Kvist, H-O: Inledning till studiet av nutida engelsk religionsfilosofi. 1973, 80 s. eller Jeffner, A: Filosofisk religionsdebatt 1972, 81s. Status: Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Förkunskap: Teologisk etik med religionsfilosofi I Tidpunkt: Andra studieåret Tentamen: All litteratur tenteras på en gång E603.0 Systematisk teologi för lärare II (2 sv) E603.1 Systematisk teologi för lärare/dogmatik (1 sv) föreläsningar eller litteraturläsning och E603.2 Systematisk teologi för lärare/teol. etik m. rel.filosofi (1 sv) föreläsningar eller litteraturläsning eller E603.0 Systematisk teologi för lärare (litteraturläsning) (2 sv) E603.1, E603.2, E603.0: Bexell, G: Etiken, bibeln och samlevnaden. 1988, 285 s. och Gregersen, N H: Fragmenter av ett spejl. 334 s. Status: Obligatoriska grundstudier i systematisk teologi på ämneslärarlinjen Förkunskap: Teologisk etik med religionsfilosofi I, Dogmatik I
4 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 4 E611.0 Klassisk teologisk etik (5 sv) Efter studieperioden har den studerande kunskap om hur några klassiker på den teologiska etikens område resonerar i etiska frågor. E611.1 Klassisk teologisk etik/ föreläsningar (1 sv) och/eller E611.2 Klassisk teologisk etik/proseminarium (2 sv) och E611.3 Klassisk teologisk etik/litteraturläsning (2 sv) eller E611.4 Klassisk teologisk etik /litteraturläsning (3 sv) eller E611.5 Klassisk teologisk etik /litteraturläsning (4 sv) eller E611.0 Klassisk teologisk etik (litteraturläsning) (5 sv) E611.3, E611.4, E611.5, E611.0 väljs t. ex. bland följande: Aristoteles (Ringbom, M red.): Den nikomachiska etiken. 1967, 174 s. Holte, R: Beatitudo et sapientia. 1958, 416 s. Thomas Aquinas (urval av hans filosofiska skrifter med inledning och kommentarer av Roos H). 1985, 228 s. Thomas von Aquin: De ente et essentia (latin/tyska: Reclam). 1979, 117s. Kluxen, W: Philosophische Ethik bei Thomas von Aquin. 1964, 244 s. Finnis, J: Natural Law and Natural Rights. 1980, 150 s. O'Connor, D J: Aquinas and Natural Law (även på finska: Tuomas Akvinolainen ja luonnollinen moraalilaki. 1969, 104 s.) Kretzmann, N & Kenny, A & Pinborg, J (eds.): The Cambridge History of Later medieval Philosophy. 1982: Kap IX ("Ethics", s ) och kap. X ("Politics", s ) Holopainen, T: William Ockham's theory of the Foundation of Ethics. 1991, 149 s. Kantola, I: Probability and Moral Uncertainty in late Medieval and Early Modern Times. 1994, 191 s. Kant, I: Grundlegung zur Metaphysik der Sitten (i olika utgåvor) eller Kant, I: Kritik der praktischen Vernunft (i olika utgåvor). Paton, H J: The Categorical Imperative (1946; finns även på tyska), 283 s. Beck, L W: A Commentary on Kant's Critique of practical reason eller senare (1960), 283 s. Schleiermacher, F (Peiter, H utg.): Christliche Sittenlehre. Einleitung (Wintersemester 1826/27) inklusive Honecker, M: Nachwort. 1983, 149 s. Redeker, M: Friedrich Schleiermacher. 1968, 308 s. Keith W Clements (ed.): Schleiermacher, F: Pioneer of Modern Thought. 1987, 281 s. eller Selge, K-V (utg.): Schleiermacher-Archiv I, 1 2. Internationaler Schleiermacher-Kongreß Berlin , artiklar i urval.
5 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 5 Olsson, H: Grundproblemet i Luthers socialetik. 1934, 211 s. Olsson, H: Schöpfung, Vernunft und Gesetz in Luthers Theologie. 1971, 588 s. Luther, M: Von den guten Werken (1520) (Finns även på svenska: Om goda gärningar. 1964, 141 s.) Luther, M: Tractatus de libertate christiana (1520) (Finns även på svenska: Om en kristen människas frihet. 1957, 43 s.) Haikola, L: Usus legis. 1958, 1981, 152 s. Althaus, P: Die Ethik Martin Luthers. 1965, 168 s. Saari, J: Elämän laki. Paul Althausin teologisen etiikan teoria. 1993, 238s. Laulaja, J: Kultaisen säännön etiikka. 1981, 244 s. Raunio, A: Die Summe des christlichen Lebens. 1993, 351 s. Takala, M: Lex Dei - Lex politica Dei. Lex Politica Dei-teos ja Kaarle IX:n lainsäädäntö. 1993, 218 s. Tenkku, J: Oikeus ja elämän arvo. Aatehistoriallinen tutkimus 1600-luvunoikeusfilosofiasta. 1963, 208 s. Noro, M: Etiikka ja politiikka. 1979, 241 s. Status: Alternativ ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: All litteratur tenteras på en gång E talets teologiska etik (5 sv) Efter studiet kan den studerande orientera sig i de viktigaste etiska frågeställningarna under innevarande århundrade och har redskap att förstå deras historiska och sakliga relationer. E talets teologiska etik/föreläsningar (1 sv) och/eller E talets teologiska etik/proseminarium (2 sv) och E talets teologiska etik/litteraturläsning (2 sv) eller E talets teologiska etik/litteraturläsning (3 sv) eller E talets teologiska etik/litteraturläsning (4 sv) eller E talets teologiska etik (litteraturläsning) (5 sv) E612.3, E612.4, E612.5, E612.0 väljs t. ex. bland följande: v. Harnack, A: Das Wesen des Christentums (finns även på svenska och finska). 1990, ca. 150 s.
6 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 6 Herrmann, W: Ethik (olika upplagor, den sista 1921, 227 s. finns även på svenska) Herrmann, W: Der Verkehr des Christen mit Gott, olika upplagor, nytryck , 282 s. Hakamies, A: "Eigengesetzlichkeit" der natürlichen Ordnungen. 1971, 163 s. Hakamies, A: Georg Wünschs Evangelische Sozialethik im Lichte seiner Wirtschaftsethik. 1975, 144 s. Barth, K: Christengemeinde und Bürgergemeinde. 1946, 55 s. Pöhl, I H: Das Problem des Naturrechtes bei Emil Brunner. 1963, 211 s. Brunner, E: Das Gebot und die Ordnungen. 1932, 696 s. (eller delar) Vikström, J: Den kristna socialetikens problem i nutiden, Svensk teologisk kvartalskrift 4/1967, s Forell, U: Kärlekens motivstrukturer: en etisk och begreppsanalytisk studie. 1989, 229 s. Forell, U: Gerechtigkeit, Pflicht und ethische Beurteilung. 1992, 11 s. Grenholm, C-H (red.): Etiska texter. 1972, 397 s. (eller urval enligt överensk. med examinator) Holte, R: Etik och jämställdhet. 1978, 49 s. Kurtén, T: Det handlande subjektet och det moraliska kravet. 1998, 195 s. Levinas, E: Tiden och den andra. 1992, 83 s. + Kemp, P: Levinas. 1996, 96 s. Levinas, E: The Levinas Reader. 1989, 311 s. Bauman, Z: Postmodern etik. 1995, 308 s. Kvist, H-O: Etiska grundpositioner. 1980, 83 s. Pursiainen, T: Välittämisen tauti. 1990, 122 s. Rawls, J: A Theory of Justice (=1972), 587 s. (finsk översättning 1988, 327 s.) Grenholm, C-H & Lantz, G (red.): Etik, religion och samhälle. 1992, 229 s. Hallamaa, J & Kuovi, T: Moraalisesti perustellun jäljillä. 1988, 138 s. Hallamaa, J: The prisms of moral personhood. 1994, 258 s. Bexell, G: Teologisk etik i Sverige sedan 1920-talet. 1981, 256 s. Frankena, W: Ethics (finns på svenska). 1964, 100 s. MacIntyre, A: After Virtue. 1985, 280 s. Wimmer, R: Universalisierung in der Ethik. 1980, 465 s. Winch, P: Ethics and Action. 1972, 228 s. Hemberg, J: Etik och lagstiftning. 1975, 205 s. Hemberg, J: Rättvisa. 1976, 194 s. Tödt, H E: Perspektiven theologischer Ethik. 1988, 268 s. Paavien yhteiskunnallinen opetus. Katoliset sosiaalien- syklikat Leo XIII.sta Johannes Paavali II:een. 1990, 353 s.
7 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 7 Johannes Paulus II:s encyklika "Veritatis splendor". 1993, (finsk utgåva Paavi Johannes Paavali II:n kiertokirje Totuuden loiste. 1993, 48 s.) samt Honecker, M: Paradigmenwechsel in der katholischen Moral- theologie. Theologische Rundschau (51) 1991, 437 ff. eller annan artikel enligt överenskommelse med examinator. Lassila, O-P: Vapaa ihminen. Etiikan filosofinen perustelu Jean-Paul Sartren ajattelussa. 1987, 166 s. Sartre, J-P: L'Existentialisme est un humanisme (finns även på svenska. 1986, 117s.) Lange, D: Ethik in theologischer Perspektive. 1992, 551 s. (eller urval) Evangelische Ethik: Diskussionsbeiträge zu ihrer Grundlegung und ihren Aufgaben, eigeleitet und hg. v. Hans G. Ulrich (i sin helhet eller i urval) Furger, F: Einführung in die Moraltheologie. 1988, 217 s. Schüller, B: Die Begründung sittlicher Urteile. Typen ethischer Argumentation in der Moraltheologie. 1987, 343 s. Bojesen, L B & Lindhardt, J: Samvittigheden. 1979, 209 s. Fuchs, J: Lex naturae. Zur Theologie des Naturrechts. 1955, 189 s. George, Robert P (red.), Natural Law Theory: Contemporary Essays. 1992, 360 s. (i sin helhet eller i urval). Mieth, D: Die neuen Tugenden. 1984, 189 s. Honecker, M: Sozialethik zwischen Tradition und Vernunft. 1977, 278 s. Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: All litteratur tenteras på en gång E613.0 Arbetsetik (5 sv) Efter perioden kan den studerande: - redogöra för olika arbetsetiska teorier - se sambandet mellan religion och arbetsmoral i historia och nutid - redogöra för och självständigt ta ställning till aktuella arbets-etiska problem E613.1 Arbetsetik/föreläsningar (1 sv) och/eller E613.2 Arbetsetik/proseminarium (2 sv) och E613.3 Arbetsetik/litteraturläsning (2 sv) eller E613.4 Arbetsetik/litteraturläsning (3 sv) eller E613.5 Arbetsetik/litteraturläsning (4 sv) eller E613.0 Arbetsetik (litteraturläsning) (5 sv)
8 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 8 E613.3, E613.4, E613.5, E613.0 väljs i samråd med examinator: Kjellberg, S: Finländsk arbetsetik och Luthers kallelselära. 1994, 331 s. Grenholm, C-G: Arbetets mål och värde. 1987, 402 s. Grenholm, C-G: Protestant Work Ethics. 1993, 349 s. Mieth, D: Arbeit und Menschenwürde Davis, H & Gosling, D (utg.): Will the Future Work? Values for emerging patterns of work and employment. 1985, 122 s. Brakelmann, G: Zur Arbeit geboren? Beiträge zu einer christlichen Arbeitsethik, 1988, 218 s. Collste, G: Arbete och livsmening. Rapport från Svenska Ekumeniska Nämndens studieprojekt: "Arbetslöshetens individuella och sociala konsekvenser Shottroff, L & Schottroff, W: Mitarbeiter der Schöpfung. Bibel und Arbeitswelt. 1983, 332 s. Wingren, G: Luthers lära om kallelsen. 1942, 272 s. Thorbjørnsen, S-O: Arbeid. i Thorbjørnsen, S-O (red): Utfodringar og Ansvar. 1994, s Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret. Tentamen: Skriftlig tentamen E614.0 Bioetik, gen-etik och etik vid genetisk rådgivning (5 sv) Efter inhämtad kurs är den studerande - orienterad om etisk problematik, som uppstår i samband med åtgärder riktade på levande organismer - förmögen att inta en på analys grundad självständig hållning till nämnda problematik och kan motivera självständiga moraliska avgöranden på området. E614.1 Bioetik, gen-etik och etik vid gen.rådgivn./föreläsn (1 sv) och/eller E614.2 Bioetik, gen-etik och etik vid gen.rådgivn./prosem. (2 sv) och E614.3 Bioetik, gen-etik och etik gen.rådgivn./litteratur (2 sv) eller E614.4 Bioetik, gen-etik och etik vid gen.rådgivning/litteratur (3 sv) eller E614.5 Bioetik, gen-etik och etik vid gen.rådgivning/litteratur (4 sv)eller E614.0 Bioetik, gen-etik och etik vid gen.rådgivn. (litteraturläsning) (5 sv) E614.3, E614.4, E614.5, E614.0 väljs t.ex. bland följande:
9 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 9 Grünfeld T & Oltedal, A: Genteknologi. 1992, 128 s. eller annat motsvarande arbete efter överenskommelse med examinator, till exempel Dyson, Anth. & Harris, J. (eds.), Ethics and Biotechnology. 1993, 288 s. Mennesker och bioteknologi, NOU , 174 s. Kooten Niekerk, Kees van: Teologi och bioetik. 1994, 157 s. Fagerberg, H: Om rätten att dö. 1967, 136 s. Fagerberg, H: (red.): Foster, Familj, Samhälle. 1980, 125 s. Fagerberg, H: Samhällsetiska synpunkter på den moderna genetiken, I. Nordiska ekumeniska Institutet (utg.). 1979, s Genetisk integritet. Betänkande av Gen-etikkommittén. Statens offentliga utredningar (SOU) 1984:88, s ; Heeger, R: Ansvarig deliberation vid etisk rådgivning och Fagerberg, H: Turners syndrom och äggdonation, i: Grenholm, C-H & Lantz, G (red.): Etik, religion och samhälle. 1992, 26 s. Genetik och etik. (Nordiska ekumeniska institutet). 1978, 59 s. samt Räikkä, J & Launis, V: Geenietiikka, Sosiaalilääketieteellinen aikakauslehti 1991:28, s Life and death: moral implications of biotechnology. 1995, 109 s. Launis, V (red.): Bioetiikka. 1990, 137 s. Fagerberg, H & Bischofsberger, E & Jacobsson, L & Lindmark, G: Medicinsk etik och människosyn. 1984, 260 s. (ifall ej tidigare tenterad) Hansson, M G: Human Dignity and Animal Well-being. 1991, 200 s. Vår Lösen 7 8/1990: Etik för biologisk tidsålder. Achté, K (m. fl.) (red.): Lääkintäetiikka. 1982, s Shannon, T A: Bioethics. 1976, 615 s. (urval) Birch, C: Ethical Dilemmas in the Biological Manipulation of Human Life, i: Birch, C m. fl. (eds.): Faith, Science and the Future. 1978, vi+236s. Birch, C & Abrecht, P: Genetics and the Quality of Life Ethics and Mapping of the Human Genome. The Danish Council of Ethics. 1973, 86 s. Hemberg, J: Djuretik. 1976, 135 s. Urval artiklar på området enligt överenskommelse med examinator. Människosynen i livets gränssituationer (Nordiska ekumeniska institutet). 1982, 155 s. Styrelsen för teknisk utveckling (utg.): Etik och genteknik, STU nr , 191 s. Haker, H & Hearn, R & Steigleder (eds.): Ethics of Human Genome Analysis. 1993, 323 s. Clarke, A: Genetic Counselling. 1994, 272 s. Dyson, A & Harris, J (eds.): Experiment on Embryos. 1991, vii+152 s. Chadwick, R (ed.): Ethics, Reproduction and Genetic Control. 1993, 224 s.
10 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 10 Lindqvist, M: Itseään muokkaava ihminen. 1973, 192 s. Löppönen, P & Mäkelä, P H & Paunio, K (utg.): Tiede ja etiikka. 1991, 177 s. Verhey, A & Lammers, S E (eds.): Theological Voices in Medical Ethics. 1993, 256 s. Mohr, H: Natur und Moral. Ethik in der Biologie. 1987, 191 s. Knox-Seith, E & Jennervall, L: HIV i kyrkan (jfr Social debatt 1992: 2-3) Hübner, J & Schubert, H von (utg.): Biotechnologie und evangelische Ethik. 1992, Bråkenhielm, C-H & Hansson, M G: Livets grundmönster och mångfald: en bok om genetik, etik och livsåskådning. 1995, 109 s. Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Andra till femte studieåret Tentamen: All litteratur tenteras på en gång E615.0 Ekonomisk etik (5 sv) Efter perioden kan den studerande - redogöra för företagsledningsetiska och ekonomiskt etiska frågor i teologiskt perspektiv - se samband och skillnader mellan filosofiskt etiska och teologiskt etiska sätt att närma sig ekonomiska problem - motivera självständiga moraliska avgöranden på området E615.1 Ekonomisk etik/föreläsningar (1 sv) och/eller E615.2 Ekonomisk etik/proseminarier (2 sv) och E615.3 Ekonomisk etik/litteraturläsning (2 sv) eller E615.4 Ekonomisk etik/litteraturläsning (3 sv) eller E615.5 Ekonomisk etik/litteraturläsning (4 sv) eller E615.0 Ekonomisk etik (litteraturläsning) (5 sv) E615.3, E615.4, E615.5, E615.0 väljs t ex bland följande: Tanskanen, K: Luther ja keskiajan talousetiikka. 1990, 231 s. Prin, H-J: Luthers Wirtschaftethik. 1992, 266 s. Rich, A: Wirtschaftsethik I. 1991, 270 s. Rich, A: Wirtschaftethik II. 1992, 407 s. Thorbjørnsen, S-O: Økonomi. i Thorbjørnsen, S-O (red): Utfodringar og Ansvar. 1994, Müller, E & Diefenbacher, H: Wirtschaft und Ethik. Eine kommentierte Bibliographie. 1992, 300 s.
11 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 11 Lachmann, W & Haupt, R: Wirtschaftsethik in einer pluralistischen Welt. 1991, 128 s. Wirtschaftsethik. Interdisziplinäre und interkonfessionelle Orienterungshilfe. 1992, 108 s. Kvist, H-O & Carlsson, C (utg.): Företagsledningsetik. 1989, 103 s. Gustafsson, C: Om företag, moral och handling. 1988, 200 s. Kangasoja, M: Liike-elämän etiikka haasteena kirkon sijoitustoiminnan periaatteille. 1994, 131 s. Collste, G: Etik i datasamhället Liikejohdon eettiset ongelmat. 1982, 30 s. Lundquist, L: Byråkratisk etik. 1988, 277 s. Hemberg, J: Rättvisa. 1976, 194 s. Lindqvist, M: Economic Growth and the Quality of Life. 1975, 227 s. Duchrow, U: Global economy: a confessional issue for the churches? 1987, 231 s. Elliot, C: Patterns, Powerty in the Third World. 1975, 430 s. Peräkylä, A. & Välimäki, P: Tro, hopp och en ny ekonomisk världsordning. 1981, 64 s. Pietilä, J (Utg.): Uusi kansainvälinen talousjärjestys ja Suomi. 1979, 144 s. Hedin, D & Mortensen, V (utg): A Just Europe. The Churches' Response to the Ethical Implications of the New Europe. 1992, 241 s. Eriksson, R & Jäntti, M: Economic Value and Ways of Life. 1995, 170 s. Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: Skriftlig tentamen E616.0 Ekumenisk socialetik (5 sv) Efter inhämtad kurs har den studerande - kännedom om det viktigaste arbetet kring etiska problem inom olika ekumeniska sammanhang och organisationer och av olika forskare inom ekumenik - förmåga att urskilja i respektive fall till grund liggande etiska argument E616.1 Ekumenisk socialetik/föreläsningar (1 sv) och/eller E616.2 Ekumenisk socialetik/proseminarium (2 sv) och E616.3 Ekumenisk socialetik/litteraturläsning (2 sv) eller E616.4 Ekumenisk socialetik/litteraturläsning (3 sv) eller E616.5 Ekumenisk socialetik/litteraturläsning (4 sv) eller E616.0 Ekumenisk socialetik (litteraturläsning) (5 sv)
12 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 12 E616.3, E616.4, E616.5, E616.0 väljs i samråd med examinator Abrecht, P & Koshy, N (eds.): Before it's too late: The Challenge of Nuclear Disarmament. 1983, 382 s. (eller urval) Ellingsen, M: The Cutting Edge. How Churches speak on Social Issues. 1993, 152 s. Sinnemäki, M: Kirkot etsivät rauhaa. 1986, 231 s. Birch, C m fl (eds.): Faith, Science and the Future. 1978, vi+236 s. Kamppuri, Hannu T (utg.): Mikkeli 1986, s samt Kvist, H-O: De fredsteologiska strukturerna i lärodiskussionerna mellan Rysslands ortodoxa kyrka och Finlands evangeliska kyrka, i: Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi (utg.): Fredsperspektiv i teologin. 1984, s Societas Ethica. Jahresbericht Problems in Bioethics. The Paradigm of In vitro fertilisation. 1986, s Paavien yhteiskunnallinen opetus. Katoliset sosiaalien- syklikat Leo XIII:sta Johannes Paavali II:een. 1990, 353 s. Kyrkan i världen av idag (Andra Vatikankonciliets pastoral-konstitution). 1968, 143 s. Toiviainen, K: Aseistakieltäytyminen ekumeenisesssa keskustelussa. 1972, 115 s. Kiljunen, K: Alikehityksen maailma. 1976, 323 s. Lindqvist, I: Partners in Mission. 1982, 268 s. Rusama, J & Saarinen, R: Pyhä Henki luo uutta. Ekumeenisen liikkeen haasteet tänään, SEN XXXIV. 1991, 197 s. samt Nikolainen, A T & Janhonen, A & Cantell, R (red.): Raja-aitoja murtumassa: Nairobi , s samt Keskusjärjestöjen Eurooppayhteisö (utg.), EU:n sosiaalipolitiikan vaihtoehdot. 1994, 33 s. Lohse, E & Wilkens, U (utg.): Gottes Friede den Völkern. 1984, 407 s. (eller i urval) Lindqvist, M: Economic Growth and the Quality of Life. 1975, 196 s. Teknologi och etik. (Nordisk ekumenisk skriftserie 5). 1982, 157 s. Människosynen i livets gränssituationer. (Nordisk ekumenisk skriftserie). 1982, 188 s. Hemberg, J: Rättvisa. 1976, 188 s. Grenholm, C-H: Christian Social Ethics in a Revolutionary Age. 1973, 351 s. Preston, R H: Future of Protestant Ethics. 1984, s Saraneva, T: Usko, vapaus ja yhteiskunta. 1978, 191 s. Jenkins, D: What is man? 1970, 125 s. Grenholm, C-H (red.): Kyrkans samhällsansvar. 1975, 178 s.
13 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 13 Teinonen, S A: Luominen ja lunastus. 1967, 112 s. Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: All litteratur tenteras på en gång E617.0 Ideologier, samhällsteorier och socialetik (5 sv) Efter avslutad period kan den studerande - redogöra för de viktigaste dragen i centrala samhälleliga ideologier - redogöra för kristna samhällsteorier - överblicka huvudproblemen inom en teologisk socialetik. E617.1 Ideologier, samh.teorier och socialetik/föreläsn. (1 sv) och/eller E617.2 Ideologier, samh.teorier och socialetik/proseminarium (2 sv) och E617.3 Ideologier, samhällsteorier och socialetik/litteraturtentamen (2 sv) E617.4 Ideologier, samhällsteorier och socialetik/litteraturtentamen (3 sv) E617.5 Ideologier, samh.teorier och socialetik/litt.tentamen (4 sv) eller E617.0 Ideologier, samhällsteorier och socialetik (litteraturläsning) (5 sv) E617.3, E617.4, E617.5, E617.0 väljs bland följande: 1. Aukrust, T: Mennesket i samfunnet I-II s. Thorbjørnsen, S-O (red.): Utfordringer og ansvar: områdeetikk. 1994, 328 s. 2. Liedman, S-E: Från Platon till kommunismens fall. 1993, 313 s. 3. Olsson, H: Grundproblemet i Luthers socialetik. 1934, 217 s. Törnvall, G: Andligt och världsligt regemente hos Luther. 1940, vii s. Poell, I: Subsidiaritetsprincipen. 1973, 76 s. Hakamies, A: 'Eigengesetzlichkeit' der natürlichen Ordnungen des neueren Lutherdeutung s. Haikola, L: Usus Legis. 1981, [3], 155 s. Hillerdal, G: Gehorsam gegen Gott und Menschen. 1954, 320 s. Luthers Lehre von der Obrigkeit und die moderne evangelische Staatsethik. 1954, 300 s. Paavien yhteiskunnallinen opetus (i urval). Martikainen, E: Luther ja yhteiskunta. 1983, 74 s. Billing, E: Luthers lära om staten i dess samband med hans reformatoriska grundtankar och med tidigare kyrkliga läror. 1900, 199s. Laulaja, T: Kultaisen säännön etiikka. 1981, 279 s. Raunio, A: Summe des christlichen Lebens Die 'Goldene Regel' als Gesetz
14 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 14 der Liebe in der Theologie Martin Luthers von 1510 bis , 360 s. Niebuhr, R: Faith and Politics. 270 s. 4. Lewin, L: Upptäckten av framtiden. En lärobok i politisk idéhistoria. 1990, 188 s. Ringbom, M: De goda och de onda. 1974, 135 s. Frostin, P: Den ofullbordade revolutionen. 1982, 250 s. Fukuyama, F: Historiens slut och Den sista människan. 1992, 400 s. Pursiainen T: Tulevaisuus kriisissä. 1993, 190 s. jämte Kriisiajan etiikka. 1992, 63 s. Rawls, J: A Theory of Justice s. Wright, G H von: Myten om framsteget. 1993, 174 s. Fetscher, I: Från Marx till sovjetideologin s. Kääriäinen; K: Atheism and perestrojka. 1993, 150 s. Nozick, R: Anarki, stat och utopi. 1986, 390 s. Linkola, P: Johdatus 1990-luvun ajatteluun. 1989, 227 s. samt Hallamaa, J: Perusoikeudet yhteiskuntasopimuksena. TT/TA 1993, Wahlström E: Miljörisker: på spaning efter en helhetssyn. 1994, 237 s. Lundborg, J: Ideologiernas och religionens död. 1991, 190 s. Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: All litteratur tenteras på en gång. E618.0 Kontextuell teologi (5 sv) Efter avslutad kurs kan den studerande - redogöra för och diskutera olika kristna ställningstaganden till förhållandet mellan kristen tro och politiska ställningstaganden - redogöra för kontextens betydelse vid teologisk argumentering och tolk- ning av kristen tro - redogöra för och med vetenskapliga frågeställningar diskutera europeisk politisk teologi, befrielseteologi i tredje världen samt feministisk teologi E618.1 Kontextuell teologi/föreläsningar (1 sv) och/eller E618.2 Kontextuell teologi/proseminarium (2 sv) och E618.3 Kontextuell teologi/litteraturläsning (2 sv) eller E618.4 Kontextuell teologi/litteraturläsning (3 sv) eller E618.5 Kontextuell teologi/litteraturläsning (4 sv) eller E618.0 Kontextuell teologi (litteraturläsning) (5 sv) E618.3, E618.4, E618.5, E618.0 väljs t. ex. bland följande:
15 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Metoder inom kontextuell teologi Bevans, S B: Models of Contextual Theology. 1992, 140 s. Bergmann, S: Gud i funktion. 1997, 150 s. Kurtén, T: Grunder för en kontextuell teologi. 1987, 200 s. Glebe-Möller, J: Den teologiske Ellipse. 1989, 168 s. 2. Europeisk kontextuell teologi Bergmann, S & Bråkenhielm, C R (red.): Kontextuell livstolkning. 1994, 270 s. Bergmann, S & Bråkenhielm, C R (red.) Vardagskulturens teologi i nordisk teologisk tolkning. 1997, ca 300 s. Kurtén, T: Teologi i nutida sammanhang. 1998, 145 s. Sölle, D: Politische Theologie. 1982, 222 s. Frostin, P: Politik och hermeneutik. 1970, 230 s. Moltmann, J: Politische Theologie - Politische Ethik. 1984, 196 s. Metz, J-B: Zur Theologie der Welt. 1985, 148 s. Forrester, D: Theology and Politics. 1988, 182 s. Bentley, J: Between Marx and Christ. 1982, 191 s. Saraneva, T: Usko, vapaus ja yhteiskunta. 1978, 191 s. McLellan, D: Marxism and Religion. 1987, 209 s. Cleve, F: Det rättfärdiga kriget i kristen belysning. 1973, 136 s. Dogma und Politik. Zur politischen Hermeneutik theologischer Aussagen. 1973, 144 s. Thielicke, H: Theologische Ethik II/ , s eller annat lämpligt urval. Cöster, H: Männniska, hopp, befrielse. 1975, 159 s. Bergmann, S & Bråkenhielm, C R (red.): Kontextuell livstolkning. 1994, 270 s. Bergmann, S & Bråkenhielm, C R(red.): Vardagskulturens teologi i nordisk teologisk tolkning ca 300 s. Kurtén, T: Teologi i nutida sammanhang ca 100 s. 3. Befrielseteologi Gutierrez, G: A Theology of Liberation (även på tyska). Gutierrez, G: An Introduction to Liberation Theology. 1990, 224 s. Boff, L & Boff, C: Introduction Liberation Theology. 1987, 99 s. Boff, L & Boff, C: Wie treibt man Theologie der Befreiung? 1988, 117s. Boff, L: Church, Charisma & Power. 1985, 182 s. Saraneva, T: Oikeudenmukaisuuden nälkä. 1991, 204 s. Ryman, B: Förlåt oss våra skulder... Kisa rapport 4/1989, 71 s. Werkbuch: Theologie der Befreiung. 1988, 192 s.
16 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 16 Frieling, R: Befreiungstheologien. 1986, 196 s. The Future of liberation Theology. 1989, 518 s. (valda delar). Theologie der Befreiung und Marxismus (utg. P. Rottländer). 1987, 188s. Hofmann, M: Identifikation mit dem Anderen. 1978, 256 s. Gibellini, R: The Liberation Theology Debate. 1987, 120 s. Küng, H: Das Projekt Weltethos. 1992, 192 s. Küng, H & Kuschel, K-J (ed.): A Global Ethic. 1993, 124 s. Modern Teologi del II (utg. D F Ford). 1992, kapitel IV s Vuola, E: Köyhien jumala. Johdatus vapautuksen teologiaan. 1991, 241s. Bergmann, S och Bråkenhielm, C-R (red): Kontextuell livstolkning: Teologi i ett pluralistiskt Norden. 1994, 269 s. Frostin, P: Liberation Theology in Tanzania and South Africa. A First World Interpretation. 1988, 260 s. Frostin, P: Teologi som befriar. 1994, 184 s. 4. Feministisk teologi Schaumberger, C & Schottrof, L: Schuld und Macht. 1988, 296 s. Schüssler Fiorenza, E: Discipleship of Equals. 1993, 372 s. Schüssler Fiorenza, E: In Memory of Her (finns på tyska). Vuola, E: Uusi nainen, uusi maa. 1987, 145 s. Moltmann-Wendel, E: Frihet till eget liv: Kvinnor kring Jesus. 1981, 163s. Kassel, M (utg.): Feministische Theologie: Perspektiven zur Orientierung. 1988, 320 s. Sollamo, R & Dunderberg, I (utg.): Naisia Raamatussa. 1992, 208 s. Emt, J-E & Mousein, E (utg): Feministisk filosofi. 1994, 238 s. Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: Skriftlig tentamen E619.0 Krig, fred och internationell rättvisa (5 sv) Efter studieperioden kan den studerande - vetenskapligt hantera olika teologers och kyrkans ställningstaganden till krig och fred i historia och nutid - redogöra för frågor om rättvisa ur internationellt perspektiv - motivera självständiga moraliska avgöranden på området E619.1 Krig, fred och internationell rättvisa/föreläsnigar (1 sv) och/eller E619.2 Krig, fred och internationell rättvisa/proseminarium (2 sv) och
17 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 17 E619.3 Krig, fred och internationell rättvisa/litteraturläsning (2 sv) eller E619.4 Krig, fred och internationell rättvisa/litteraturläsning (3 sv) eller E619.5 Krig, fred och internationell rättvisa/litteraturläsning (4 sv) eller E619.0 Krig, fred och internationell rättvisa (litteraturläsning) (5 sv) E619.3, E619.4, E619.5, E619.0 väljs t.ex. bland följande: Cleve, F: Det rättfärdiga kriget i kristen belysning. 1973, 136 s. Vikström, J: Krig och fred i kristet tänkande. 1968, 32 s. Bråkenhielm, C-R: Kyrkan och kärnvapenhotet. 1983, 56 s. Sinnemäki, M: Kirkot etsivät rauhaa. 1986, 230 s. Huber, W & Reuter, H-R: Friedensethik. 1990, 365 s. eller urval. Joest, W: Der Friede Gottes und der Friede auf Erden. 1990, 153 s. Gottes Friede den Völkern. 1984, 407 s. Wirmark, B (red.): Fredens spiral. 1978, 227 s. Schmidt, H: Frieden. 1969, 174 s. Moltmann, J: Gerechtigkeit schaft Zukunft. Friedenspolitik und Schöpfungspolitik in einer bedrohten Welt. 1989, 128 s. Jeffner, A & Wimark, B (utg): Fredsperspektiv och kristen tro. 226 s. Fredsperspektiv i teologin: jubileumsskrift utgiven av Teologiska Fakulteten vid Åbo Akademi. 1984, 201 s. Thunberg, A-M et al. utg.: Rättvisa, fred och skapelsens integritet? 1993, 158 s. Toiviainen, K: Aseistakieltäytyminen ekumeenisessa keskuste-lussa. 155 s. von Bondsdorff, G: Hundra frågor om fred. 1984, 169 s. Kiljunen, K: Kolme maailmaa. 1989, 248 s. Suolahti, J et al.: Rauhanajatus historiassa. 230 s. Henrich, D: Ethik zum nuklearen Frieden. 1990, 322 s. Lindqvist, M: Economic growth and the quality of life. 1975, 227 s. Peräkylä, A & Välimäki, P: Tro, hopp och ny ekonomisk världsåskådning. 1989, 64 s. Saraneva, T: Oikeudenmukaisuuden nälkä. 1991, 204 s. Rawls, J: A Theory of Justice (finsk översätt. 1988, 327 s.). Hemberg, J: Rättvisa. 1976, 194 s. Elliot, C: Patterns of Poverty in the Third World. 1975, 430 s. Abrecht, P & Koshy, N. (utg.): Before it's too late. 1983, 391s. Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: Skriftlig tentamen
18 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 18 E620.0 Livsåskådning och kristendom (5 sv) Efter avslutad period kan den studerande - redogöra för olika sätt att närma sig och förstå livsåskådningar som fenomen hos individen och som utvecklade tankesystem - redogöra för kristen gudstro i relation till livsåskådningsproblematik - utföra analys av livsåskådningar i konkret material E620.1 Livsåskådning och kristendom/föreläsningar (1 sv) och/eller E620.2 Livsåskådn. och kristendom/prosem. (2 sv) (inkl. analysuppgifter) samt E620.3 Livsåskådning och kristendom/litteraturstudium (2 sv) eller E620.4 Livsåskådning och kristendom/litteraturstudium (3 sv) eller E620.5 Livsåskådning och kristendom/litteraturstudium (4 sv) eller E620.0 Livsåskådning och kristendom (litteraturstudium) (5 sv) Litteraturen under 1-4 är obligatorisk (av a- och b-alternativ väljes det ena): 1a) Kurtén, T: Tillit, verklighet och värde. Begreppsliga reflexioner kring livsåskådningar hos fyrtioen finska författare. 1995, 170 s. samt Kuusi, M - Alapuro, R - Klinge M (red): Maailmankuvan muutos tutkimus-kohteena s b) Holte, R (red): Livsåskådningsforskning. 1977, 217 s. samt Sjödin, U: Osynlig religion. 1987, 140 s. 2. Lindqvist, I: Delade meningar. 1990, 200 s. 3.a) Kvist, H-O (red): Livsåskådningar i finlandssvensk miljö. 1990, 143 s. samt von Wright, G H: Myten om framsteget. 1993, 165s b) Kvist, H-O: Trosvisshet och världsåskådning i Antti J. Pietiläs tänkande. 1984, 355 s. c) Alanen, L - Haaparanta, L - Lumme, T (toim): Nainen, järki ja ihmis-arvo: esseitä filosofian klassikoiden naiskäsityksistä. 1986, 355 s. 4. Aulén, G: Dramat och symbolerna. 1965, 305 s. 5. Ett av följande: Aktuella livsåskådningar del 1 eller 2. Red. C-H Bråkenhielm et al , 310 resp. 250 s. Helve, H: Nuorten maailmankuva. 1987, 250 s. Hernberg, E: Aitoa ihmistä etsimässä. Ihmisenä olemisen ongelma Tito Collianderin tuotannossa. 1989, 280 s. Jeffner, A: Livsåskådningar i Sverige. Inledande projektpresentation och översiktlig resultatredovisning. 1988, 45 s. samt Jeffner, A: Människovärde och människovärdering. 1988, 10 s. samt Kurtén, T: Suomen kirjailijat, jumalausko ja kirkko. 1988, 105 s. Kallenberg, K: Livsåskådning i kris. 1987, 170 s.
19 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 19 Koskinen, L: Tid och evighet hos Søren Kierkegaard. 1980, 158 s. Larsson, B: Närvarande frånvaro - frågor kring liv och tro i modern svensk skönlitteratur. 1987, 380 s. Philipson, S M: Med naturen som referenspunkt. Om livsåskådningar i miljörörelsen. 1984, 206 s. Uddenberg, N: Det stora sammanhanget. Moderna svenskars syn på människans plats i naturen. Nora 1995, 190 s. Rekola, J: Frågan om livets mening. 1988, 110 s. (finns även på finska), samt Bohlin, T: Debatt med profanhumanismen. 1951, 150 s. Rosing, H: Den personliga identiteten och livets mening. 1986, 280 s. Wrede, G: Livet, döden och meningen. 1978, 200 s. von Wright, G H: Humanismen som livshållning. 1978, 180 s. samt Bohlin, T: Humanismen vid skiljevägen. 1943, 50 s. Bråkenhielm, C-R: Människan i världen. 1992, 96 s. samt Jeffner, A: Att studera människosyn: en översiktlig problemanalys. 1989, 54 s. samt Jeffner, A: Människovärde och människovärdering. 1988, 10 s. Haglund, D: Tro-upplevelse-språk: till den religiösa erfarenhetens språk. 1990, 102 s. Thalén, P: Den profana kulturens Gud s. Saarinen, R - Uro R (toim): Jumalakuvakirja. 1991, 250 s. Ahonen, R - Kvist H-O (toim): Jumalan kasvot. Jumala ihmisen todellisuudessa. 1995, 246 s. Holmberg, M: Narrative, Transcendence and Meaning. 1994, 137 s. Kurtén, T: Bakom livshållningen. 1997, ca 120 s. Lindfelt, M: Teologi och kristen humanism. 1996, 347 s. Kallenberg, K & Bråkenhielm, C R: Tro och värderingar i 90-talets Sverige. 1996, 175 s. Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: All litteratur tenteras på en gång. E621.0 Människovärde (5 sv) Efter perioden kan den studerande - redogöra för olika historiska och aktuella uppfattningar om människans värde - skilja mellan olika teologiska och kristna sätt att behandla frågan om människovärdet
20 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 20 E621.1 Människovärde/föreläsningar (1 sv) och/eller E621.2 Människovärde/proseminarium (2 sv) och E621.3 Människovärde/litteraturläsning (2 sv) eller E621.4 Människovärde/litteraturläsning (3 sv) eller E621.5 Människovärde/litteraturläsning (4 sv) eller E621.0 Människovärde (litteraturläsning) (5 sv) E621.3, E621.4, E621.5, E621.0 väljs t.ex. bland följande: Kant, I: Grundlegung der Methafysik der Sitten (1785) Grundläggning av sedernas metafysik. 1987, 115 s. Raunio, A: Summe des christlichen Lebens. 1993, 378 s. eller Laulaja, J: Kultaisen säännön etiikka. 1981, 279 s. Pannenberg, W: Antropologie in theologischer Perspektive. 1983, 540 s. (urval). Hedenius, I: Om människovärdet. 1982, 296 s. Lindström, H: Om människovärdet. 1951, 210 s. Statens Medicinska råd (utg.): Det svårfångade människovärdet - en debattskrift Möller, G: Risker och människolivets värde. En etisk analys. 1986, 180s. Bekännelsearbetets arbetsgrupp: Människosyn och etik: Att bekänna människans värde. 1992, 277 s. Forell, U: Gerechtigkeit, Pflicht und ethische Beurteilung. 1993, 122 s. Forell, U: Kärlekens motivstrukturer. 1989, 229 s. Austad, T: Mennskeverd og menneskerettigheter. i Thorbjørnsson, S-O (utg): Utfodringar og Ansvar. 1994, Bråkenhielm, C-R m.fl.: Vem är människan? Om kristen människosyn Huber, W & Tödt, H E: Mennschenrechte Jeffner, A: Människovärde och människovärderingar. 1988, 10 s. Jeffner, A: Att studera människosyn: en översiktlig problemanalys. 1989, 54 s. Holte, R: Guds avbild. Kvinnor och män i kristen belysning. 1990, 60 s. Holte, R: Etik och jämlikhet. 1978, 56 s. Mannermaa, T: Kaksi rakkautta: johdatus Lutherin uskonmaailmaan. 1983, 98 s. Fagerberg, H: Människovärdet i offentlig och annan svensk debatt. Svensk teologisk kvartalskrift 1992, s Genetisk integritet: betänkande av av Gen-etikkommittén. 1984, 285s. Hanson, Mats G: Human dignity and animal well-being: a Kantian contribution to biomedical ethics. 1991, 210 s. Grenholm, C-H & Lantz, G (red.): Etik, religion och samhälle. 1992, 248s. Att bekänna människans värde. En bok från Bekännelsearbetets arbetsgrupp. Människosyn och etik. 1993, 277 s.
21 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 21 Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: Skriftlig tentamen E622.0 Samhällsetik och politisk etik (5 sv) Efter perioden kan den studerande - redogöra för olika kristna ställningstaganden till politik och samhällsfrågor - redogöra för grundlig kunskap om olika principiella etiska ställningstaganden i historia och nutid till frågor gällande samhälle och politik - motivera självständiga argument på området E622.1 Samhällsetik och politisk etik/föreläsningar (1 sv) och/eller E622.2 Samhällsetik och politisk etik/proseminarium (2 sv) och E622.3 Samhällsetik och politisk etik/litteraturläsning (2 sv) eller E622.4 Samhällsetik och politisk etik/litteraturläsning (3 sv) eller E622.5 Samhällsetik och politisk etik/litteraturläsning (4 sv) eller E622.0 Samhällsetik och politisk etik (litteraturläsning) (5 sv) E622.3, E622.4, E622.5, E622.0 väljs t.ex. bland följande: Aristoteles: Politiken Luther, M: Von weltlicher Obrigkeit. 1523, 40 s. (finns även på finska: Maallisesta esivallasta) Törnvall, G: Andligt och världsligt regemente hos Luther. 1940, vii s. Hillerdal, G: Gehorsam gegen Gott und Menschen. 1954, 320 s. Haikola, L: Maallinen vanhurskaus ja työyhteisö. 1958, 69 s. samt Martikainen, E (utg.): Luther ja yhteiskunta. 1983, 65 s. Billing, E: Luthers lära om staten i dess samband med hans reformatoriska grundtankar och med tidigare läror. 1971, 416 s. Künneth, W: Politik zwischen Dämonen und Gott Gogarten, F: Politische Ethik. 1932, 220 s. Brunner, E: Das Gebot und die Ordnungen. 1932, 696 s. Thielicke, H: Theologische Ethik II/ , s eller annat lämpligt urval. Wingren G: Från ordningsteologi till revolutionsteologi, Svensk teologisk kvartal-skrift 1969, Vikström, J: Den kristna socialetikens problem i nutiden. Svensk teologisk kvartalskrift 1967, Niebuhr, R: The Children of Light and the Children of Darkness: a Vindication of Democracy and a critique of the Traditional Defense
22 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 22 Duchrow, U: Christenheit und Weltverantwortung. 1970, 647 s. Barth, K: Christengemeinde und Bürgergemeinde. 1946, 55 s. Heine, G: Politikk. i Thorbjørnsen, S-O (utg): Utfodringar og ansvar. 1994, Vikström, J: Kyrka och revolution. 1968, 60 s. Grenholm, C-H: Christian Social Ethics in a Revolutionary Age. 1973, 351 s. Moltmann, J: Politische Theologie - Politische Ethik. 1984, 196 s. Saraneva, T: Usko, vapaus ja yhteiskunta. 1978, 191 s. Hofmann, M: Identifikation mit dem Anderen. 1978, 256 s. Tergel, A: Kyrkan och tredje världen. 1991, 534 s. Jansson, J-M: Politikens teori. 1977, 256 s. Hedin, D & Mortensen, V (utg): A Just Europe. The Churches' Response to the Ethical Implications of the New Europe. 1992, 241 s. Duchrow, U: Europe in the World System Is justice possible? 1992, 104 s. Möller, G: Risker och människolivets värde. En etisk analys. 1986, 180s. Hemberg, J: Etik och lagstiftning. 1975, 205 s. Poell, I: Subsidiaritetsprincipen. 1973, 76 s. Lindström, H: Religion och politik. 1973, 224 s. Noro, M: Etiikka ja politiikka. 1979, 241 s. Palo, T: Poliittinen sitoutuminen eettisenä ja uskonnollisena kysymyksenä. 1979, 108 s. Liedman, S-E: Från Platon till kommunismens fall. 1993, 313 s. Status: Valbara ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: All litteratur tenteras på en gång. E623.0 Etik i samband med teknologi, forskning och miljö (5 sv) Efter perioden kan den studerande - redogöra för hur etiska teorier i fråga om teknologi och forskning aktualiseras i teologin - uppfatta etiska problemkomplex i förhållandet mellan forskning, teknik och ekologi - relatera ekologisk-etiska frågor till teologiska tänkesätt E623.1 Etik i samb. med teknol., forskn. och miljö/föreläsn. (1sv) och/eller E623.2 Etik i samb. med teknologi, forskning och miljö/prosem. (2 sv) och
23 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 23 E623.3 Etik i samb. med teknologi, forskn. och miljö/litteratur (2 sv) eller E623.4 Etik i samb. med teknologi, forskn. och miljö/litteratur (3 sv) eller E623.5 Etik i samb. med teknologi, forskn. och miljö/litteratur (4 sv) eller E623.0 Etik i samband med teknologi, forskn. och miljö (litteratur) (5 sv) E623.3, E623.4, E623.5, E623.0 väljs t.ex. bland följande: Tekniikka elämää palvelemaan. 1988, 104 s. Teknologi och etik. Rapport från nordisk MITY-konferens. 1982, 160 s. Kvist, H-O: Ydinvoimalakysymyksen haaste kirkolle ja teologialle. 1980, 52 s. Defois, G et al: Kohti ydivoimaetiikkaa. 1991, 61 s. Karjalainen, K: Puolueiden energianäkemykset. 1987, 432 s. Ruostesaari I: Puolueet ja energiapolitiikka. 1988, 170 s. Peterson, B: Forsknings- och etiska koder. 1994, 288 s. Berg, K & Tranøy, K E (red): Research ethics Löppönen, P & et al.(utg.): Tiede ja etiikka. 1991, 432 s. Hermerén, G: Kunskapens pris. 1986, 234 s. Mäkelä, K (toim.): Tieteen vapaus ja tutkimuksen etiikka. 1987, 212 s. Rapport från Boston-konferensen 1979: Faith, Science and Future. Kankkonen, S: Myndighets- och pressinformationen om Tjernobyl-olyckan. 1991, 93 s. Wils, J-P & Mieth, D (utg.): Ethik ohne Chance? 1989, 213 s. Nordiska ekumeniska rådets symposium om etik och genetik. 1982, 209 s. Altner, G: Die Überlebenskrise der Gegenwart Altner, G: Naturvergessenheit. 1991, 319 s. Jensen, O: I tillväxtens våld. 1979, 158 s. Before it is too late. KVR-rapport. 1983, 391 s. Handels- och industriministeriet: Statens senaste energipolitiska program. Vilkka, L: Ympäristöetiikka. 1993, 238 s. Tuomaala, E: Ihminen uhka luomakunnalle. 1985, 181 s. Wahlström, E: Miljöns tillstånd i Finland. 1992, 364 s. Wahlström, E: Miljörisker. 1994, 230 s. Vilkka, L: The Varieties of Intrinsic Value in Nature. 1995, 190 s. Bergmann, S: Geist, der Naturbefreit. 1995, 480 s. Hemberg, J: Djuretik. 1976, 190 s. Singer, P: Djurens frigörelse. 1992, 270 s. Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: All litteratur tenteras på en gång
24 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 24 Ansvarig: Ämnet teologisk etik med religionsfilosofi E624.0 Teologi och naturvetenskap (5 sv) Efter perioden kan den studerande - redogöra för viktiga principiella drag i naturvetenskapligt tänkande - redogöra för de mest centrala problemen som naturvetenskapen ställt det religiösa tänkandet inför - redogöra för diskussion mellan naturvetenskap och teologi. E624.1 Teologi och naturvetenskap/föreläsningar (1 sv) och/eller E624.2 Teologi och naturvetenskap/proseminarium (2 sv) och E624.3 Teologi och naturvetenskap/litteraturkurs (2 sv) eller E624.4 Teologi och naturvetenskap/litteraturkurs (3 sv) eller E624.5 Teologi och naturvetenskap/litteraturkurs (3 sv) eller E624.0 Teologi och naturvetenskap (litteraturläsning) (5 sv) E624.3, E624.4, E624,5, E624.0 väljs t.ex. bland följande: Peacocke, A (ed): The Sciences and Theology in the Twentieth Century. 1981, 300 s. Andersen, S - Peacocke, A (eds): Evolution and Creation. 1987, 202 s. Fenneman, J - Paul, I (eds): Science and Religion. One world - changing perspective on reality. 1990, 220 s. Mortensen, V: Teologi og naturvidenskap. Hinsides restriktion og ekspansion. 1989, 350 s. Haikola, L: Skapelse och försyn i ljuset av modern vetenskap. Svensk teologisk kvartalskrift 67/1991, Haikola, L: Natursyner och natursynder: en kritisk analys av ekosofin mot en biblisk bakgrund. 1985, 58 s. Franck, O och Thalén, P (red): Postsekulariserat interregnum. Från tro och vetande till vetenskap och mystik. 1990, 390 s. Laurikainen, K V: Tieteen giljotiini. 1987, 208 s. Putnam, H: Representation and Reality s. Renard, K: Vetenskap och tro. 1989, 166 s. jämte bilagor 60 s. Öhman, S: Svindlande perspektiv. En kritik av populär vetenskapen. 1993, 175 s. Kuhn, T: De vetenskapliga revolutionernas struktur. 1981, 192 s. Gregersen, N-H: Gud og Universet. 1989, 160 s. Görman, U: Vänlig växelverkan mellan naturvetenskap och religion? Svensk teologisk kvartalskrift 1990, s de Chardin, Teilhard: Fenomenet Människan. 1961, 260 s.
25 TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 25 Mortensen, V: Naturvidenskap og Livssyn. 1993, 470 s. Vilkku, L: Ympäristöetiikka. Vastuu luonnosta, eläimistä ja tulevista sukupolvista. 1993, 210 s. Airola, A - Ketvel, U - Laurikainen K V et al. (toim): Tieteen teitä. 1992, 180 s. Heinonen, R E - Malaska, P - Pietarinen, J et al. (toim): Elämän säilyttämisen etiikka. 1993, 46 s. Nordgren, A: Evolutionary Thinking. 1994, 233 s. Berg, K - Tranöy, K E (eds): Research Ethics Bruun, K - Eskola, K - Viikari, M: Tiedepolitiikka ja tutkijan vastuu Mäkelä, K (toim): Tieteen vapaus ja tutkimuksen etiikka. 1987, 212 s. Graham, L: Between Science and Values Hermerén, G: Kunskapens pris. Forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhällsvetenskap. 1986, 234 s. Status: Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Förkunskap: Teol. etik med religionsfilosofi I, Teol. etik med religionsfilosofi II Tidpunkt: Tredje till femte studieåret Tentamen: All litteratur tenteras på en gång. E625.0 Medicinsk etik och vårdetik (5 sv) Efter perioden kan den studerande - se samband och skillnader mellan medicinsk etik och vårdetik - redogöra för teologins bidrag till medicinsk etik och vårdetik - argumentera teologiskt etiskt om olika etiska problem inom vård och medicin E625.1 Medicinsk etik och vårdetik/föreläsnigar (1 sv) och/eller E625.2 Medicinsk etik och vårdetik/proseminarium (2 sv) och E625.3 Medicinsk etik och vårdetik/litteraturläsning (2 sv) eller E625.4 Medicinsk etik och vårdetik/litteraturläsning (3 sv) eller E625.5 Medicinsk etik och vårdetik/litteraturläsning (4 sv)eller E625.0 Medicinsk etik och vårdetik/litteraturläsning (5 sv) E625.3, E625.4, E625.5, E625.0 väljs t.ex. bland följande: Blomqvist, C: Medicinsk etik. 1971, 386 s. Rester, S J, Dyck, A J, Curran, W J (ed): Ethics in Medicine. 667 s. Shannon, T A (ed.): Bio-Ethics. 1976, 615 s. Hübner, J: Biotechnology und Evangelische Ethik
TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI
TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 1 SYSTEMATISK TEOLOGI Den systematiska teologin består inom Åbo Akademi av två ämnen, dogmatik och teologisk etik med religionsfilosofi. Systematisk teologi undersöker
Läs merREGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1
REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1 ALLMÄNNA STUDIER Kommunikation E826.0 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) ÅK 1 / Praktiskt teologi 41 9102.0 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ÅK 2 / Språktjänst 41 Det
Läs merALLMÄNNA STUDIER SPRÅKSTUDIER FÖR TEOLOGER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1
ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER E826 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) Att studeranden skall tillägna sig grundläggande färdigheter att på ett framgångsrikt sätt studera vid fakulteten och tillägna
Läs merVetenskapsteori i GT exegetik. Theory of science in OT exegesis
526100.0 (2011-2012 Vetenskapsteori i GT exegetik Theory of science in OT exegesis (5 sp) Målsättningar och innehåll Att förstå bibelforskningens övergripande metodproblem. Att förstå bibelforskningens
Läs merVetenskapsteori i GT exegetik (5 sp) Theory of science in OT exegesis
526100.0 (2012-2013 version Vetenskapsteori i GT exegetik (5 sp) Theory of science in OT exegesis Målsättningar och innehåll Att förstå bibelforskningens övergripande metodproblem. Föreläsningar med instuderingsmaterial
Läs merTeologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of Religion I
560100.0 (2012-2013 version Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Målsättningar och innehåll Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska
Läs merALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1
ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER E826 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) Att studeranden skall tillägna sig grundläggande färdigheter att på ett framgångsrikt sätt studera vid fakulteten och tillägna
Läs merKyrkans och missionens historia
Kurskod HK 201 Kursbenämning, svenska Kursbenämning, engelska Kursens högskolepoäng (hp) Inriktning Kyrkans och missionens historia History of Church and Mission 15 hp Historisk-praktisk teologi Kurskategori
Läs merGRUNDSTUDIER ( Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp)
GRUNDSTUDIER 560100.0 ( Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Målsättningar och innehåll Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs mer( Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp)
560100.0 (2010-2011 Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Målsättningar och innehåll Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merTEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Henriksgatan 9, Reuterska huset, Åbo
TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI Henriksgatan 9, Reuterska huset, 20500 Åbo 560100.0 (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merTheological Ethics with Philosophy of Religion I
560100.0 (2011-2012 Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Målsättningar och innehåll Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska
Läs merALLMÄN TEOLOGI 1. Nedan presenteras varje delkurs som hör till de olika nivåerna inom allmän teologi.
1 Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi har ett examensämne som kallas Allmän teologi. Studiehelheten är ämnad för dem som avlägger fristående kurser eller vitsord, för dem som önskar studera vid det öppna
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merVETENSKAPSTEORI OCH METODOLOGI
VETENSKAPSTEORI OCH METODOLOGI 526100.0 (2009-2010 Vetenskapsteori i GT exegetik (5 sp) Theory of science in OT exegesis Att förstå bibelforskningens övergripande metodproblem. Föreläsningar med instuderingsmaterial
Läs merTEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI
TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 560100.0 (2007-2008 version 2) Kunskaper Uppnådda färdigheter Övriga anmärkningar Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of
Läs merBetygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merKursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Läs merTidskrifter på biblioteket i Jönköping
Tidskrifter på biblioteket i Jönköping Svensk Missions Tidskrift SMT Swedish Missiological Themes ISSN 0346-217X 1997 Vol 85 No 1, 2, 3-4 1998 Vol 86 No 1, 2, 3, 4 (2 ex) 1999 Vol 87 No 1, 2, 3, 4 2000
Läs merReligion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng Master of Theology (Two Years) With Specialization in Systematic Theology 120 higher education credits Teologiska högskolan
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merReligionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)
HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr 512-2003-4246 Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) (Studies in religion
Läs merANMÄLAN TILL OMTENTOR ÄR OBLIGATORISK!!! Ange: Namn, pers.nr och kurs. Senast den 2 juni skall anmälan ha inkommit till
Tentor för Religionsvetenskap, baskurs (1993 års studieordning) ANMÄLAN TILL OMTENTOR ÄR OBLIGATORISK!!! Ange: Namn, pers.nr och kurs. Senast den 2 juni skall anmälan ha inkommit till Tenta.Anmalan@teol.lu.se
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2018 årgång 22 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med elena namli, professor i teologisk etik vid teologiska institutionen, uppsala universitet Elena
Läs merStudiehandledning, Etik A, Religionsvetenskap/Religionskunskap. Kurskoder: Religionsvetenskap 790G01, 92RE17, 93RE17, 92RE11
Studiehandledning, Etik A, Religionsvetenskap/Religionskunskap Termin: HT 2017 Kurskoder: Religionsvetenskap 790G01, 92RE17, 93RE17, 92RE11 Lärare och kursansvarig: Elin Palm Vi möter dagligen etiska frågeställningar
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merK U R S P L A N. Religionsvetenskap Kyrkovetenskap, etik och trosfrågor. Religious studies Ecclesiology, Ethics, Faiths and Ideologies.
1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Religionsvetenskap Kyrkovetenskap, etik och trosfrågor Religious studies Ecclesiology, Ethics, Faiths and Ideologies Kurskod RE2201 Dnr HUM2008/489-514 Beslutsdatum
Läs merTEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI
TEOLOGISK ETIK MED RELIGIONSFILOSOFI 560100.0 (2009-2010 Kunskaper Uppnådda färdigheter Övriga anmärkningar Annat kursmaterial Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Theological Ethics with Philosophy
Läs merINSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION
INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION RKT111 Teologi, grundkurs, 30 högskolepoäng Theology, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merUtbildningsplan för Masterprogram i religionsvetenskap och teologi
Humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i religionsvetenskap och teologi 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Masterprogram i religionsvetenskap och teologi Master
Läs merIdentifikation 1. Programmets namn Kandidatprogram i religionsvetenskap och teologi
1 2018-04-25 Dnr U 2018/6 Utbildningsplan 1. Identifikation 1. Programmets namn Kandidatprogram i religionsvetenskap och teologi Programmets namn på Bachelor Programme in Religious Studies and Theology
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merFristående kurser i religionsvetenskap våren 2017
Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Grundläggande nivå Ockultism, satanism, new age och annan esoterism i västerländsk historia och nutid, 7,5hp (kurskod 790G11) Studenten övar sig i att
Läs merReligioner och andra livsåskådningar
Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -
Läs merReligionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.
Kursbeteckning Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKyrkans och missionens historia
Kurskod HK 201 Kursbenämning, svenska Kursbenämning, engelska Kursens högskolepoäng (hp) Inriktning Kyrkans och missionens historia History of Church and Mission 15 hp Historisk-praktisk teologi Kurskategori
Läs merReligious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.
Kursbeteckning Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående
Läs merMagisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng
Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng Master of Theology (One Year) With Specialization in Systematic Theology 60 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm
Läs merVÄGVAL l UPPSALA. Tro och liv. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse Årg 41 (1982), nr 2, sid 44-48. Edgar Almén
Sida 1 av 5 Tro och liv. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse Årg 41 (1982), nr 2, sid 44-48 VÄGVAL l UPPSALA Edgar Almén ANDERS JEFFNER: Vägar till teologi. 167 s. Skeab, Stockholm 1981. Anders Jeffners
Läs merEtik, fördjupningskurs 15 hp
Studiehandledning Etik, fördjupningskurs 15 hp Kurskod: 790G72 Lärare: Professor Anders Nordgren, Hus Key, kontor 4215 Tel. 013-28 47 21 Mobil: 0702-41 36 29 E-postadress: anders.nordgren@liu.se Administratör:
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merRELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merPerspektiv på kommunikation i kyrkligt arbete - med fältstudium
Kurskod HP 303 Kursbenämning, svenska Kursbenämning, engelska Kursens högskolepoäng (HP) Ämnesområde Kurskategori Kursens nivå Förkunskapskrav Syfte Förväntade studieresultat Perspektiv på kommunikation
Läs merÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med
Läs merHUMANISTISKA FAKULTETEN. Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/467 HUMANISTISKA FAKULTETEN Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng Theological Programme, Programkod: H1RKT 1. Fastställande Utbildningsplanen är
Läs merJohannelunds teologiska högskola
Johannelunds teologiska högskola Kurskod SD 201 Kursbenämning, svenska Kursbenämning, engelska Kursens högskolepoäng (hp) 7,5 Ämnesområde Kurskategori Kursens nivå Förkunskapskrav Syfte Förväntade studieresultat
Läs merinnehåll religion som kunskap
innehåll Förord 7 I religion som kunskap Religionen och vetenskapens anda 13 Neuraths båt 29 Ingemar Hedenius och religionen 37 Verkligheten som Guds språk 56 Teologiska tillbakablickar och kognitiv oro
Läs merPlanering Religionskunskap
Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och
Läs merKursplan, Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning & mentoring
Kursplan, Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning & mentoring Kurskod: KP 21 Ämnesområde: Kyrko- & missionsvetenskap Kursens benämning: Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merReligionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs mer~~:~,~:,:::h :~.: bm"
Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska
Läs merLRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Religious Studies 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merEducating for Peace A Theological Task in Contemporary Times
Educating for Peace A Theological Task in Contemporary Times Presentation av Development Dissertation Brief Sara Gehlin Stockholm 6 september 2017 Teologins janusansikte Teologi kan lägga grunder för fredlig
Läs merLÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen
Läs merMagisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng
Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng Master of Theolgy (One Year) With Specialization in Church History 60 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm Utbildningsplan
Läs merLPP i religion ht. 2015
Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merTema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Läs merReligious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.
Kursbeteckning: Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående
Läs merReligion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)
Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 120 högskolepoäng Master of Church history (Two Years), 120 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm Utbildningsplan Beslut: 2017-12-20
Läs merAndra till tredje året
Andra till tredje året Kursnamn Omf Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Period I (v.36-43) Finska 5 sp 912730.0 NN - Grupp 1 36-43 Må, On 13.15-14.45 Se CSK - Grupp 2 36-43 Ti, To 13.15-14.45 Se CSK Svenska
Läs mer3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte
3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merINSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION
INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION RKT135 Nya testamentet med grekiska, fördjupningskurs, 15 högskolepoäng The New Testament in Greek, Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merIntroduktion till Gamla testamentets innehåll och tolkning.
Johannelunds teologiska högskola Kurskod EG 201 Kursbenämning, svenska Kursbenämning, engelska Kursens högskolepoäng (hp) Inriktning Kurskategori Kursens nivå Introduktion till Gamla testamentets innehåll
Läs merUpptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11
Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS
Läs merUtbildningsplan. 1. Identifikation
2018-10-04 Dnr U 2018/548 1 1. Identifikation Utbildningsplan 1.1 Programmets namn Masterprogram i mänskliga rättigheter Programmets namn på engelska 1.2 Omfattning i högskolepoäng 120 1.3 Nivå Avancerad
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs merReligionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.
Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk
Läs merIntroduktion till Gamla testamentets innehåll och tolkning.
Johannelunds teologiska högskola Kurskod EG 201 Kursbenämning, svenska Kursbenämning, engelska Kursens högskolepoäng (hp) Inriktning Kurskategori Kursens nivå Introduktion till Gamla testamentets innehåll
Läs merNationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Läs merAndra till tredje året Kandidatexamen
Andra till tredje året Kandidatexamen Period 1 (v. 36-43) SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Engelska/TF 5 sp 903420.0 Barclay 36-43 44-49 Ti, To Finska/HF, TF, psykologi och logopedi 5 sp 912730.0 Nummela - Grupp
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merIntroduktion till religionsvetenskap och religionsbeteendevetenskap
Kurskod RV 101 svenska engelska Kursens högskolepoäng (hp) Inriktning Kurskategori Kursens nivå Förkunskapskrav Syfte Förväntade studieresultat Introduktion till religionsvetenskap och religionsbeteendevetenskap
Läs merUtbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar
Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:
Läs merUtbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen)
Humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) Programmets namn
Läs merLPP i religion vt. 2016
LPP i religion vt. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 1.Vi ser på film Världsreligionerna Vi antecknar
Läs merIdéhistoria A History of Science and Ideas
Idéhistoria A History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1IH000 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning bibelvetenskap 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning bibelvetenskap 120 högskolepoäng Master of Theology (Two Years) With Specialization in Biblical Studies 120 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm
Läs merIdentifikation 1. Programmets namn Kandidatprogram inom Europastudier med humanistisk profil Programmets namn på engelska
1 2017-04-05 Dnr U 2017/91 Utbildningsplan 1. Identifikation 1. Programmets namn Kandidatprogram inom Europastudier med humanistisk profil Programmets namn på engelska Bachelor of Arts Programme in European
Läs merMål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merKursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REX101 Dnr 02:146D Beslutsdatum 2002-11-05 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, allmän kurs Bibelvetenskap och religionshistoria RELIGIOUS
Läs merPeter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken
Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska
Läs mer