SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA DROGBEROENDE PATIENTER

Transkript

1 Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E 22,5 hp VT2012 Examensarbete 15 hp SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA DROGBEROENDE PATIENTER En intervjustudie Författare Annelie Andersson Johanna Terzi

2 Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator Adress Nyckelord SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA DROGBEROENDE PATIENTER- en intervjustudie Annelie Andersson och Johanna Terzi Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Maria Petri Kerstin Wikby Linnéuniversitetet, intuitionen för hälso- och vårdvetenskap Beroende, drog, sjuksköterska, vårdande möte, vårdlidande & vårdrelation SAMMANFATTNING Bakgrund: Antal personer med drogberoende som är i kontakt med sjukvården i Sverige varje år blir allt fler. Aktuell forskning visar att sjuksköterskor har ett negativt förhållningssätt mot denna patientgrupp, samt att sjuksköterskorna själva upplever att de ger en sämre vård gentemot patienter med drogberoende. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att möta patienter med drogberoende. Metod: Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållsanalys. Fem intervjuer med sjuksköterskor från en akutklinik i södra Sverige låg till grund för studiens resultat. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt innehållsanalysen i Lundman och Graneheim (2008). Resultat: Studien visar att sjuksköterskor upplever bristande kunskap i mötet med patienter med drogberoende. Det framkom att sjuksköterskorna hade ett förändrat bemötande i form av bland annat kortfattad och bestämd information samt att rädsla bidrog till ett förändrat bemötande. De upplevde att det föreligger ett negativt förhållningssätt gentemot denna patientgrupp på grund av fördomar. Vidare framkom att sjuksköterskor upplevde svårigheter vid smärtlindring då de vill smärtlindra patienten samtidigt som de då upplever ett bidragande till patientens drogberoende. De upplevde dessutom att sjukvården många gånger har orsakat patienter vårdlidande då deras drogberoende inte upptäckts i tid. Slutsats: Vi drar slutsatsen att vården gentemot patienter med drogberoende kan förbättras i samband med förändring av synen och förhållningsättet gentemot denna patientgrupp. Det är viktigt med fortbildning då det är ett ämne som snabbt förändras.

3 FÖRORD Vi vill passa på att tacka intervjupersonerna som ställt upp och delat med sig av sina upplevelser och därmed gjort denna studie möjlig att genomföra. Upplevelserna som ni har delat med er, kommer vi ha stor nytta av och ta med oss i arbetet som färdiga sjuksköterskor. Vi vill även tacka vår handledare för ett stort engagemang i vårt examensarbete då du kommit med kommentarer och kloka råd under studiens gång. TACK! April 2012 Växjö Annelie Andersson Johanna Terzi

4 INNEHÅLL INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Vårdande möte 1 Vårdrelation 1 Droger 2 Beroende 2 Aktuell internationell forskning 2 Sjuksköterskans ansvar 3 PROBLEMFORMULERING 4 FRÅGESTÄLLNINGAR 4 SYFTE 4 METOD 4 Datainsamling 5 Undersökningsgrupp 5 Urvalsförfarande 5 Intervju 5 Dataanalys 6 Etiska överväganden 7 RESULTAT 7 Bristande kunskap om droger 7 Sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienterna 8 Sjuksköterskors förändrade bemötande gentemot patienterna 8 Sjuksköterskors bidragande till vårdlidande 9 DISKUSSION 10 Metoddiskussion 10 Resultatdiskussion 12 Slutsatser 14 REFERENSER 15 BILAGA 1- Missivbrev BILAGA 2- Intervjuguide BILAGA 3- Samtycke

5 INLEDNING Det har konstaterats att personer med drogberoende har ökat i Sverige, det skattas att antalet personer med drogberoende som är i kontakt med socialtjänst och hälso- och sjukvården varje år är mellan (Socialstyrelsen, 2007). Det innebär att vi som sjuksköterskor i den somatiska vården med stor sannolikhet kommer att möta patienter med drogberoende. Internationell forskning visar att denna patientgrupp känner sig kränkta i mötet med sjuksköterskor och upplever sig få en sämre vård än vad andra patienter får (Neale, Tompkins & Sheard, 2008). Detta visar att ämnet är viktigt att ta på allvar för att få en sjukvård på lika villkor för alla. Under våra verksamhetsförlagda studier har vi upplevt att det är många möten som i våra ögon inte varit bra mellan sjuksköterskor och patienter med drogberoende. Enligt vår vetskap finns det inte mycket forskning gjord i Sverige inom detta område. Därför upplever vi det som angeläget att intervjua svenska sjuksköterskor om deras upplevelser av möten med drogberoende patienter. BAKGRUND Vårdande möte Det är viktigt att sjuksköterskan etablerar en god kontakt med patienten i mötet genom att ha kunskaper om det aktuella problemet, i det här fallet drogberoende, för att patienten ska känna trygghet. Det är i mötet som patienten får kraft att sträva mot en bättre hälsa och därmed är det av stor vikt att mötet blir bra (Eriksson, 2000). Ett vårdande möte sker mellan vårdare och patient, där vårdanden har ansvar att bekräfta patientens livsvärld och delaktighet. I det vårdande mötet kan patientens berättelse komma fram och skapa en unik hälsosituation. Vårdvetenskapen vill skapa ett möte mellan vetenskapens värld och patientens värld med fokus på hur patienten ser på sin hälsa, sitt lidande och sin vård. Avsikten med ett vårdande möte är att stödja och stärka patientens hälsoprocesser. Vårdaren ska bemöta patienten med integritet, värdighet och bekräftelse för att patienten ska känna sig unik och sedd (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud, & Fagerberg, 2003). Det är viktigt att vårdaren inte bara ser till patientens problem utan istället ser en människan som har ett problem (Arman & Rehnsfeldt, 2006). Då vårdaren inte har förståelse eller klarar av att möta patientens livsvärld, föreligger inget verkligt vårdvetenskapligt vårdande (Dahlberg & Segesten, 2010). Vårdrelation En vårdrelation, vilket i den här studien är mellan sjuksköterska och patient med drogberoende, innebär att vårdaren skapar en relation där lidande lindras och välbefinnande främjas. När vårdare och patient möts första gången, bildas intryck om varandra och slutsatser dras om hur personen upplever den andre. Det första intrycket kan följa med under hela vårdtiden, vilket kan innebära att man som sjuksköterska ser det man vill se hos patienten i mötet och därmed hindra vårdandet (Arman & Rehnsfeldt, 2006). En förutsättning för en god vårdrelation är att sjuksköterskan i mötet har ögonkontakt med patienten, vilket kan göra att patienten upplever en trovärdighet att sjuksköterskan vill det bästa för personen som är framför sig. Vårdarens ansikte och kropp kan ge uttryck för känslor, upplevelse och reaktioner på det som möts (Dahlberg, et al., 2003). Det är därför viktigt att sjuksköterskan visar engagemang genom att luta sig fram, möta patientens blick, bekräfta att man lyssnar och tar in det som sägs genom att nicka. Patienten kan känna om sjuksköterskan är oengagerad, till exempel om sjuksköterskan ser trött ut, verkar stressad, pratar samtidigt som hon är på väg 1

6 mot dörren och undviker ögonkontakt (Eide & Eide, 2009). Droger Med droger menas substanser som påverkar hjärnans funktion. Till gruppen droger räknas psykofarmaka, alkohol, lösningsmedel, narkotiska medel som opiater till exempel Morfin, sederande och hypnotiska medel samt centralstimulerande medel såsom nikotin, amfetamin, kokain. Användning av droger kan leda till psykiska störningar i form av beroende, abstinens, missbruk, intoxikation och skadeverkningar. Fysiska skador på grund av användning av droger kan bland annat innebära skador på benmärg och lever, avmagring, utveckling av cirkulationsproblem, sepsis, humant immunbristvirus (HIV), hepatit samt lungcancer (Ottosson, 2009). Beroende Ett beroende kan utgöras av ett psykiskt eller ett fysiologiskt beroende. Det psykiska beroendet kan vara orsakat av att drogen ger personen effekter i form av fri från ångest och smärta, får mer energi eller känner avslappning. Psykiskt beroende uppstår genom inlärningspsykologiska principer, det innebär att personen fortsätter ta droger i syfte att uppleva det positiva ruset som drogen medför sig. Det är framförallt på fritiden de första erfarenheterna av droganvändning sker och det kan gå lång tid innan det leder till negativa följder för det sociala livet. När ett utvecklat beroende föreligger uppkommer ett behov av att få effekt av drogen, vilket kan leda till att personer till exempel inte längre bryr sig om familj, vänner eller idrott. Framförallt vid svåra stunder i livet blir behovet av drogen större. Det fysiologiska beroendet innebär att symtom av abstinens kommer att visa sig. Abstinens medför negativa effekter vid avslutad konsumtion eller minskad dos av drogen. Vilka symtom av abstinens som kan utvecklas beror på vilken drog som konsumeras. Exempel på abstinenssymtom är: depression, trötthet, ökat sömnbehov och intensiva reflexer. En del kan hamna i ett så kallat vegetativt tillstånd som innebär att man inte längre fungerar mentalt. Ett fysiologiskt beroende förändrar och skadar hjärnans metabolism och kan finnas kvar resten av livet, trots avslutat intag av drogen (Ottosson, 2009). För att ställa diagnos om ett beroende föreligger hos en individ, används ett system som heter ICD-10. Systemet bygger på sex kriterier som innerfattar: ett starkt behov (sug) eller tvång att inta drogen, svårigheter att styra sin konsumtion, förekomst av abstinenssymtom, toleransutveckling, tilltagande ointresse för andra saker än att inta substansen och fortsatt konsumtion av drogen trots medvetenhet om de negativa konsekvenserna. Det krävs att minst tre av sex följande kriterier uppfylls samtidigt under en månad eller om det pågått kortare tidsperiod, men upprepande gånger under året för att ställa diagnosen beroende (ibid). Aktuell internationell forskning Natan, Beyil och Neta (2009) visar att sjuksköterskor i Israel har ett negativt förhållningssätt gentemot patienter med drogberoende. De upplever själva att de ger sämre vård till denna patientgrupp än till andra. Det negativa förhållningssättet består av en stereotypisk syn, som innebär att sjuksköterskor upplever att patienter med drogberoende bland annat är våldsamma, ohygieniska, farliga, manipulativa och bär på smittsamma sjukdomar. Sjuksköterskorna känner sig obekväma och rädda i mötet med patienter med drogberoende. Vidare upplever sjuksköterskorna att denna patientgrupp inte är sjuka på riktigt då drogberoende inte är en sjukdom utan hade sig själva att skylla för sitt beroende. Trots detta tycker de att denna patientgrupp förtjänar en god vård, men att det samtidigt är svårt att uppfylla detta då sjuksköterskorna tycker att dessa patienter bland annat skapar oordning i avdelningens rutiner (ibid). 2

7 En studie gjord på sjuksköterskor i Kanada visar att de upplever sig ha för lite utbildning om beroende, droger samt dess effekter på människan, för att kunna ge en god vård till dessa patienter (Dewar, Osborne, Mullett, Langdeau & Plummer, 2009). Sjuksköterskor i Australien upplever att den främsta orsaken till ett negativt förhållningssätt gentemot denna patientgrupp anses vara brist på kunskap om innebörden av ett drogberoende (Lovi & Barr, 2009). De upplever att denna brist på kunskap i sig leder till en sämre vård på grund av att sjuksköterskorna tar avstånd till patienten i mötet. Detta gör de på grund av för lite kunskap om hur dem ska gå vidare med patientens drogproblem, till exempel kontakta en enhet inriktad på behandling av drogberoende (ibid). Samma slutsats dras av Rassool, Villar-Luis, Carraro och Lopes (2006) i deras studie utförd i Brasilien, där det framkommer att sjuksköterskorna upplever svårigheter med att få patienten att ta tag i sitt drogberoende och bli av med detta för eventuell vård på annan vårdinrättning. Enligt Neale et al. (2008) upplever patienter i Storbritannien med drogberoende att sjukvårdspersonal ger sämre vård till dem i form av särbehandling. Patienterna menar att de blev hemskickade innan avslutad vård utan att få information om eftervård efter utskrivning. Patienter med drogberoende upplever dessutom att reglerna gentemot dem är annorlunda, då de inte får ta emot besökare och blir bevakade extra noga. Patienterna upplever att sjuksköterskorna behandlar dem på ett sämre sätt och dem känner sig misstrodda i mötet (ibid). I en annan studie även utförd i Storbritannien stärker detta då sjuksköterskorna upplever att dessa patienter får en sämre vård i form av särbehandling. Detta grundar de på att det är en riskabel patientgrupp att möta, vilket resulterar i en hastig kontakt med kortfattad information (Peckover & Chidlaw, 2007). Lovi och Barr (2009) visar liknande resultat, att patienter med drogberoende som vårdades på en avdelning kände att de ofta fick skulden från vårdpersonalen till exempel då värdesaker försvann eller då skadegörelse upptäckts. Enligt en studie gjord i USA upplever patienter med drogberoende misstänksamhet gentemot dem från personalen, framförallt då det handlar om att bli trodda på eller inte vid smärta (Merill, Rhodes, Deyo, Marlatt & Bradley, 2002). Även en studie gjord i Kanada visar att sjuksköterskans upplevelse om patientens verkliga smärta var viktig vid beslut om smärtlindring. Genom att samtala med patienten och andra sjuksköterskor, kunde sjuksköterskan få en uppfattning om smärtan var äkta eller manipulerad. I samtalet med patienten tar sjuksköterskan reda på orsak till smärtan, tar blodtryck och puls på patienten, och observerar karakteristiska uttryck för smärta. Trots detta kände sjuksköterskorna att deras misstänksamhet kunde leda till otillräcklig smärtlindring hos patienterna, detta för att inte riskera att förvärra eller underhålla drogberoendet (Dewar et al. 2009). Sjuksköterskans ansvar Den svenska sjuksköterskan lyder under Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Lagen anger i 2 att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Den svenska sjuksköterskan ska även arbeta utifrån ICN:s (international council of nurses) etiska kod. Enligt denna kod är sjuksköterskans primära ansvar är att ge människor vård. I vårdandet har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt att lindra lidande. Sjuksköterskan ska bortse från egna fördomar och möta alla patientgrupper med respekt och inte hindras av till exempel social status, kultur eller ålder (Sjuksköterskeföreningen, 2007). Tillsammans visar detta att sjuksköterskan har ett stort ansvar vad gäller alla patienter således även dem patienter som har ett drogberoende. 3

8 PROBLEMFORMULERING En förutsättning för utvecklingen av en god vård på lika villkor gentemot alla patienter och även patienter med drogberoende är att undersöka hur dagens svenska sjuksköterskor upplever mötet med denna patientgrupp. Ett vårdande mötet gör det möjligt för patienten att bli sedd i sin unika hälsosituation (Dahlberg & Segesten, 2010). För att mötet mellan sjuksköterska och patient med drogberoende ska upplevas som vårdande krävs ett bra förhållningssätt, kunskap och erfarenhet om droger och beroende (Socialstyrelsen, 2005). Forskning visar att patienter med drogberoende upplever att de får sämre vård än andra. Det framkommer att dem känner sig förolämpade och misstrodda i mötet med sjuksköterskan (Neale et al, 2008). Aktuell forskning från länder som Australien, Brasilien, Israel, Kanada, Storbritannien och USA visa att sjuksköterskor upplever att de har ett negativt förhållningssätt och ger sämre vård till denna patientgrupp än till andra. På grund av lite forskning gjord i Sverige vad gäller sjuksköterskors upplevelser av mötet med drogberoende patienter vill vi fånga dessa. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur upplever sjuksköterskor sitt förhållningssätt gentemot patienter med drogberoende? Upplever sjuksköterskor svårigheter i mötet med denna patientgrupp? SYFTE Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att möta patienter med drogberoende. METOD Då syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i mötet med patienter med drogberoende, valdes en intervjustudie med kvalitativ ansats. Polit och Beck (2010) beskriver att en kvalitativ ansats fångar människors upplevelser, tankar och känslor. De beskriver även att denna metod ger en fördjupad förståelse för det fenomen som är tänkt att undersökas (ibid). Patel och Davidson (2011) stärker valet av metod då de anser att en intervjustudie tillåter intervjuaren att få insikt i informantens livsvärld. Denna studie byggde på en manifest innehållsanalys, vilket betyder att vi bevarade den informationen som direkt uttrycktes i intervjuerna och undvek egna tolkningar. Ett annat alternativ på analys är latent innehåll, vilket innebär att författarna gör egna tolkningar av den samlade informationen (Lundman & Graneheim, 2008). Detta valdes bort i denna studie då vi satte vår förförståelse åt sidan och undvek egna tolkningar. Förförståelse med ett annat ord är fördomar, vilket betyder att en bedömning gjorts innan ett fenomen har undersökts (Thomsson, 2010). Vår förförståelse utgjordes av möten med drogberoende patienter i samband med verksamhetsförlagd utbildning. En av oss hade särskilt förförståelse för ämnet, då hon gjorde sin verksamhetsförlagda utbildning var på en beroendeenhet. Hon upplevde efter den erfarenheten, förståelse för denna patientgrupp och 4

9 deras orsaker till drogberoendet. Därför var vi under studiens gång hela tiden medvetna om vår förförståelse och åsidosatte den för inte påverka deltagarna i studien och inte heller hur den insamlade datan tolkades. Datainsamling Undersökningsgrupp Studiens undersökningsgrupp utgjordes av fem sjuksköterskor. Inom undersökningsgruppen var könsfördelningen tre kvinnor och två män i åldrarna 32 till 58 år. Informanterna hade mellan 7 till 24 års yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska och hade arbetat minst fem år på den utvalda akutkliniken. Urvalsförfarande Vi valde att i denna studie använda bekvämlighetsurval, vilket enligt Trost (2010) innebär att kontakta personer för deltagande till studien på lämpliga ställen. För att få tillstånd till sjuksköterskors deltagande i studien kontaktades först avdelningschefen på en somatisk akutklinik i södra Sverige via telefon. Därefter bestämdes ett möte med avdelningschefen på akutkliniken. I samband med detta lämnades ett missivbrev (bilaga1) där studiens syfte förklarades. Avdelningschefen tillfrågade sjuksköterskor som uppfyllde kriterierna om deltagande i studien och vidarebefordrade missivbrevet till berörda med syfte att de skulle bli intresserade för deltagande i studien. I slutet av samma vecka kom ett e-post meddelande från avdelningschefen med namn på sjuksköterskor som ville delta i studien. I meddelandet stod det även datum, plats och tidpunkt för när var och en av sjuksköterskorna kunde bli intervjuad. Inklusionskriterierna i studien innefattade legitimerade sjuksköterskor som varit yrkesverksamma minst fem år. Detta för att deltagarna skulle ha tillräckligt med erfarenhet av patienter med drogberoende. Intervju Intervjuerna följde en semistrukturerad intervjuguide som innebar att färdiga, öppna intervjufrågor användes och som inte behövde komma i bestämd ordning under intervjuns gång (Patel & Davidson). En intervjuguide har som syfte att strukturera intervjuerna (Kvale & Brinkmann 2009). I en intervju hålls en dialog mellan författare och informant. Denna dialog innebär att frågorna inte kommer presenteras likadant i varje intervju samtidigt som innehållet i intervjuguiden ska bevaras (Dahlberg 1997). Vid utformning av intervjuguide ifrågasattes frågornas innebörd mot syftet, detta för att få fram upplevelser som handlar om det studien är tänkt att undersöka. Även öppenheten hos frågorna ifrågasattes, det vill säga om frågorna var utformade på ett sådant sätt som gör det möjligt för informanten att svara fritt på frågorna och inte bli styrd utan kunna berätta fritt (Patel & Davidsson, 2011). En pilotintervju genomfördes på en sjuksköterska som arbetade på akutklinken och som uppfyllde inklusionskriterierna. Den transkriberade pilotintervjun lästes tillsammans igenom för att försäkra sig som om att intervjuguiden kunde leda till att besvara studiens syfte. Pilotintervjun visade att frågorna svarade till syftet men att fler följdfrågor var nödvändiga för att få svar av större betydelse. Följdfrågor ställdes då Thomsson, (2010) menar att det leder 5

10 informanten till att ge fördjupade beskrivningar. Pilotstudien inkluderades i studien då författarna, trots brist på fördjupande frågor, ansåg att det var en givande intervju. Vi deltog båda två under samtliga intervjuer, då Thomsson (2010) menar att författarna då kan uppleva ömsesidigt stöd genom att komplettera och fylla i varandras luckor. Innan varje intervju valdes en av oss att vara den som ställde frågorna i intervjun. Detta för att den andra då kunde koncentrera sig på att komma med följdfrågor som till exempel, hur menar du då? och kan du utveckla. Informanterna fick själva välja dag, tid och plats för vart intervjuerna skulle ske. Intervjuerna genomfördes i ett avskilt konferensrum på akutkliniken under respektive sjuksköterskas arbetspass eller innan arbetspassets början. Intervjuerna spelades in på band för att hela intervjun skulle finnas samlad till analysen. Tidsåtgång på intervju varierade mellan minuter. Dataanalys Analys av intervjumaterial innebär att koncentrera innebörden och utveckla den underförstådda meningen i intervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2009). För analys av innehållet valdes kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim (2008). Denna innehållsanalys innebär att det inspelade materialet transkriberas och läses igenom flera gånger för att få en helhetskänsla för texten. Därefter delas texten in i meningsbärande enheter vilket innebär att information som utgörs av meningar eller textstycken som är relevant till studiens syfte väljs ut. Dessa enheter ska kondenseras i syfte att korta ner informationen samtidigt som kärnan bibehålls. De kondenserade enheterna kodas och kategoriseras där återspegling görs av det centrala budskapet från intervjuerna. Dessa kategorier utgör det manifesta innehållet och används också för att skapa en helhetsbild av materialet (ibid). De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant dagen efter varje intervju var gjord. Endast pilotintervjun transkriberades samma dag som den hölls. Det transkriberade materialet analyserades enskilt, genom att materialet lästes igenom flera gånger, därefter plockades meningsbärande enheter ut som ansågs relevant till studiens syfte. Dessa enheter kondenserades, kodades och delades in i olika kategorier. Vi jämförde våra framtagna kategorier för att se vilka kategorier som vi kunde enas om för att sammanställa resultatet. Vi kom först fram till att fem kategorier skulle finnas med, dessa kategorier diskuterades sinsemellan oss. Det resulterade i att dessa ändrades till fyra kategorier då två av kategorierna tycktes gå gick in i varandra. Ingen information ska falla mellan två kategorier eller passa in i flera kategorier. Samtidigt som ingen information ska uteslutas på grund av brist på kategori (Lundman & Graneheim, 2008). Exempel på stegen i analysprocessen: Meningsenhet När det kommer gäng så känner man att det här blir hotfullt, det är klart att man är rädd men vi har vakter som skydd om det skulle gå överstyr. skärskilt svåra att möta, patienter som vården gjort Kondenserad Meningsenhet Det känns hotfullt med gäng och man är rädd Vården har gjort patienter Kod Hotfull situation och rädd Vården orsak till drogberoende Kategori Sjuksköterskors förändrade bemötande gentemot patienterna Sjuksköterskors bidragande till 6

11 drogberoende, som kommer hela tiden om och om igen för att ha drogen. drogberoende och de är ständigt återkommande vårdlidande Etiska överväganden Studien har följt Helsingsforsdeklarationens (2008) etiska krav. Detta innebär att studien följde etiska riktlinjer som bygger på respekt för människovärdet, frivilligt deltagande och var konfidentiellt. Detta för att en människas hälsa och välbefinnande ska gå före vetenskapens och samhällets behov av ny kunskap, då forskning ska finnas till för att göra nytta. I denna studie fick sjuksköterskor skriftlig information om studien via missivbrev (Bilaga 1). I brevet framgick bland annat studiens syfte, att deltagande var frivilligt samt att konfidentialitet garanterades. Inför varje intervju inhämtades skriftligt, informerat samtycke (Bilaga 3). Materialet förvarades oåtkomligt från obehöriga och kommer att förstöras efter studiens slut. RESULTAT Resultatet sammanställdes utifrån analysen av intervjuerna och resulterade i fyra kategorier: Bristande kunskap om droger, sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienterna, sjuksköterskors förändrande bemötande gentemot patienterna samt sjuksköterskors bidragande till vårdlidande. Bristande kunskap om droger Samtliga informanter upplevde brist på kunskap om vilka olika droger som finns och om deras effekter. Detta medförde att de inte kunde identifiera vilken drog patienten var påverkad av eller hur patienten kunde reagera på den. Orsaken till brist på kunskap om droger inom sjukvården berodde på att det är ett ämne som hela tiden förnyas. Ett exempel som kan anges var att informanterna beskrev ett behov av mer kunskap om interaktioner mellan olika droger och deras biverkningar. Trots denna brist på kunskap upplevde majoriteten att det fanns tillräckligt med kunskap för att vårda dessa patienter i det akuta skedet. Jag tycker ändå att jag har tillräckligt med kunskap för att hjälpa den här patientgruppen ändå, för att jag behandlar ju symtomen när personen kommer hit. Ett annat exempel på upplevd kunskapsbrist var när patienter med drogberoende ofta inkom till akutkliniken med andra problem som inte berodde på symptom från drogen, trots att det ofta hade en indirekt koppling till varför de sökte vård. Varför patienten uppsökte sjukvården handlade främst om olyckor i trafiken, fall och slagsmål. Att i dessa situationer kunna upptäcka att patienten har drogberoende krävde kunskap. Informanterna menade att få vetskapen om detta var viktigt till exempel om smärtlindring kunde bli aktuellt. Samtliga i intervjustudien var medvetna om den beroendeenhet som finns tillgänglig i länet och såg enheten som en resurs då akutkliniken inte kan erbjuda hjälp för beroendet. Trots att det i mötet uppfattades som känsligt att fråga patienten om eventuellt drogberoende, upplevde de det som en viktig del i deras arbete att informera patienten om denna enhet. Sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienterna Alla informanter menade att människor med drogberoende förekommer i alla samhällsklasser. De uppgav att de ofta inte var medvetna om att patienten hade ett drogberoende förrän de läste det i journalen. För att upptäcka en patients drogberoende inom den somatiska vården, 7

12 som inte stod skrivet i journalen, gällde det att vara medveten om att det kan vara vem som helst. Informanterna ansåg att för att kunna ge en god vård på lika villkor, måste man se bort från egna fördomar. Man kan tro att jättepundaren har fullt med stickmärken och med trasiga kläder men så är det inte. De kan vara de propra som fungerar i samhället. Inget som man se det på, utsidan ser hyfsad ut, rena kläder och så. Det är mycket förutfattade meningar. Informanterna upplevde att många inom sjukvården möter personer med ett drogberoende med fördomar och att det faktiskt föreligger ett negativt förhållningssätt gentemot dem. Det innebar bland annat att de drogberoende skulle se slitna ut, vara ofräsch, ha ett bristande socialt nätverk och ekonomiska bekymmer. En trasig människa, någon som inte har kontroll på sin egen situation och kropp och de är utsatta, påverkar hela sin omgivning, de kan liksom inte göra något för att stoppa sig själva, det är väldigt tragiskt att det ska behöva finnas människor med de här problemen. Informanterna upplevde själva att patienterna kände av sjuksköterskors negativa förhållningssätt, framförallt genom att de visade misstro tillbaka mot dem. Detta kunde leda till att patienterna valde att hålla distans till sjuksköterskan, vilket kunde leda till brister i kommunikationen. Patienterna känner av att vi är rädda för dem, de läser av oss på en sekund och då blir det ingen bra relation mellan oss. De läser av oss på en sekund. Sjuksköterskors förändrade bemötande gentemot patienterna Informanterna beskrev att de upplevde ett vårdande möte när de kunde bemöta patienten på ett jämlikt sätt där man visade respekt, lyssnade, tog patienten på allvar och såg helheten i mötet. Ett bra möte innebar också att ta sig tid till att informera patienten om vad som skulle ske i vårdandet. Jag försöker jobba efter lite värdegrunder som vi har här på akuten och att bemöta andra som man själv vill bli bemött Trots att de tyckte att man skulle behandla denna patientgrupp på lika villkor, upplevdes detta svårt, vilket resulterade i att majoriteten av informanterna hade ett förändrat bemötande gentemot dessa patienter och utgjorde hinder för det vårdande mötet. Jag försöker behandla dem som vilken patient som helst, men försöker alltid vara lite smidigare att inte hur jag säga, försöker nog stryka de lite mer medhårs så att jag inte utlöser att de blir aggressiva. Informanterna upplevde att denna patientgrupp var tidskrävande och svår att informera på grund av att dessa patienter upplevdes rastlösa och ofta saknade tidsperspektiv. Rastlösheten upplevdes även som energitagande, då sjuksköterskan upprepade gånger behövde lugna patienten samt flera gånger upprepa given information. De upplevde ett förändrat bemötande med patienter med drogberoende eftersom det gällde att förklara kortfattat och undvika omständliga förklaringar, vilket informanterna upplevde som ett förändrat bemötande. Det upplevdes dessutom att denna patientgrupp påverkade sjuksköterskans arbetsrutiner negativt genom att tiden för övriga patienter blev mindre. Det spelar nog ingen roll om de söker på en vårdcentral, akut eller blir inlagda på en avdelning, det blir ett annat bemötande, särskilt genom att ge kortare information på ett simplare sätt. De kvinnliga informanterna upplevde rädsla i mötet med denna patientgrupp vilket också förändrade bemötandet. De upplevde det då patienterna kunde bli aggressiva då det var ovisst 8

13 hur patienten i ett senare skede kunde reagera på drogen som intagits. Även interaktioner med sjukvårdens läkemedelsbehandling med drogen som patienten intagit på egen hand var också något som kvinnorna kände rädsla för. På grund av en bakomliggande rädsla är det väldigt viktigt med mer kunskap i ämnet eftersom vi då vet hur vi kan då möta denna patientgrupp bättre och kanske de då kommer uppleva en bättre vård. Som exempel på förändrat bemötande kan anges att rädslan hos sjuksköterskorna medförde att sjuksköterskor valde att hålla distans till patienterna. Denna distans kunde innebära att vara nära dörren, alltid ha ryggen fri och att avvika vid en våldsam situation. Sen vet man ju inte vad de har i stövlarna, knivar eller annat, det tänker jag mycket på. Det tar jag med mig i mötet med patienten. Informanterna upplevde en viss trygghet genom att alltid bära larm och ha tillgång till väktare på akutkliniken, i synnerhet nattetid då hotet upplevdes störst. Det var inte sällan patienter kom påverkade till akutkliniken med vänner som också var påverkade, vilket informanterna upplevde som speciellt hotfullt. Sjuksköterskors bidragande till vårdlidande Informanterna uppgav att de upplevde att sjukvården många gånger var orsaken till patientens drogberoende. Detta då sjukvården inte uppmärksammade utvecklandet av ett drogberoende i samband med flertal behandlingar. Ett exempel på detta var patienter som under lång tid haft smärta och fått kontinuerlig smärtlindring och som utvecklat ett beroende. Denna typ av patient med drogberoende upplevde sjuksköterskorna särskilt svår att möta. På grund av att denna patientgrupp av många inom sjukvården upplevs som svår där mycket fördomar ligger till grund, blir det inte tagna på allvar och blir runt-slussade till olika inrättningar, ingen orkar ta tag i dessa patienter. Informanterna menade att det var en balansgång mellan att tro på patientens smärta och behandla och att inte tro på patienten och inte ge smärtlindring. De var i mötet oroliga att patienten endast ville ha drogen i sig och ville då inte bidra till att underhålla drogberoendet. Informanterna berättade att de använde sig av olika kontroller för att skapa sig en uppfattning om patientens smärta. Dessa kontroller bestod bland annat av användning av VAS-skalan, kontroll av blodtryck, puls, hudfärg, andning samt rörelsemönster. Samtliga upplevde att det framförallt gällde att lyssna på patienten då det genom kontroller inte gick avgöra om patienten har en befintlig smärta eller inte. Detta upplevdes som en svårhanterlig situation då detta kunde leda till ett vårdlidande hos patienten, i form av att inte lita på patienten samt utebliven behandling av smärtan. Dessutom upplevde informanterna att de medverkade till ett förvärrat drogberoende om dem kontinuerligt gav patienten smärtlindring när dessa patienter uppgav att de hade smärta men egentligen ville åt drogen i sig. Ibland kan det vara svårt att tro på deras historia när de kommer som i ett mönster, man kan misstänka att det är läkemedlet som dem vill åt. DISKUSSION Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med drogberoende. I resultatet framkom att sjuksköterskor har för lite kunskap om vilka olika droger som finns, då det ständigt kommer nya. Vidare framkom att sjuksköterskorna hade ett 9

14 förändrat bemötande gentemot denna patientgrupp, dels på grund av rädslan att inte veta om patienten kunde bli aggressiv eller inte, men också för att sjuksköterskorna upplevde att de behövde ge patienten information på ett mer kortfattat och bestämt sätt. Studien visade att det föreligger ett negativt förhållningssätt gentemot denna patientgrupp, vilket upplevdes bero på fördomar. Sjuksköterskorna upplevde att sjukvården orsakade vårdlidande hos patienter, då deras drogberoende inte uppmärksammats i tid. Ett annat vårdlidande upplevde sjuksköterskorna i samband med smärtlindring, då det var en balansgång mellan kunskap, erfarenhet och medvetenhet om att smärtan kan vara påhittad. Metoddiskussion För att få informanter till studien valde vi att använda sig av bekvämlighetsurval. Nackdelen med att nå informanter på detta sätt är risken att få en undersökningsgrupp som är lika på många sätt i vissa avseenden (Trost, 2010). Trots detta valde vi att använda denna urvalsmetod genom att göra vår undersökning på en akutklinik då vi uppfattade det som en enhet där sjuksköterskor ofta är i kontakt med patienter med drogberoende. Studien utfördes på samma och inte på flera enheter då vi ville undersöka ett fenomen på en enhet där ämnet hela tiden var kontinuerligt och aktuellt. Att endast ha en enhet ansågs dessutom underlätta intervjutillfällena då endast kontakt med en avdelningschef var nödvändigt, detta med hänsyn till studiens storlek och tidsbrist. Vi bestämde oss för att till en början ha fem intervjuer för att under tiden avgöra materialets storlek och innehåll. Efter samtliga fem intervjuers genomförande upplevde vi att intervjuerna hade gett tillräckligt med material om det aktuella ämnet och att det inte behövde göras fler intervjuer. Detta då samma upplevelser från informanterna var återkommande i majoriteten av intervjuerna vilket gjorde att vi ansåg en mättnad av materialet, vilket innebar att vi hade tillräckligt material för att tolka och få fram en förståelse (Thomsson, 2010). Under intervjuerna tog tre av informanterna upp att man som sjuksköterska framförallt möter patienter med drogberoende nattetid och under helger. Hade författarna haft den kunskapen innan intervjuernas början hade personal som framförallt arbetar kvällar och nätter varit en inklusionskriterie. Detta då vi kunde fått upplevelser av de sjuksköterskor som har mest erfarenhet av patienter med drogberoende och kanske fått andra upplevelser. Trots detta anser vi inte att det påverkar studien, då samtliga informanter hade mellan 7 till 24 års yrkeserfarenhet som sjuksköterska och är mer ät tillräcklig för att ändå ha erfarenheter av denna patientgrupp. Vi gjorde en pilotintervju på en sjuksköterska som uppfyllde inklusionskriterierna. En pilotintervju ger möjlighet att korrigera de intervjufrågor som är tänkta att användas så att frågorna svarar till syftet (Patel & Davidsson, 2011). Efter att pilotintervjun genomförts upptäcktes brist på följdfrågor, vilket gjorde att vi valde att ha en ledande intervjuare. Då den andra intervjuaren kunde koncentrera sig enbart på att lyssna och komma med följdfrågor, glömdes inte detta bort, då författarna undvek att gå miste om en fördjupad beskrivelse av upplevelsen. Vi valde att inkludera pilotstudien, då det trots brist på följdfrågor, ansågs vara en givande intervju som besvarade studiens syfte. Dahlberg (1997) menar att förförståelse för ett fenomen innebär kunskap eller fördomar som författaren låter sig ta med i sökandet efter ny kunskap eller förståelse. Däremot kan det aldrig utvecklas förståelse för ett fenomen utan att en förförståelse föreligger. Förförståelse ska därför uppfattas som positivt inför den nya kunskapen och förståelsen. Samtidigt kan det påverka negativt och bli ett hinder för öppenheten om författaren endast låter sig gå efter sin förförståelse (Dahlberg, 1997). Eftersom vi under våra yrkesspecifika studier, mött patienter med drogberoende fanns en viss förförståelse för ämnet, framförallt en av oss, som praktiserade på en beroendeenhet. Vi var därför noga med att under intervjuerna vara medvetna om att inte låta förförståelse eller eventuella fördomar om det aktuella ämnet 10

15 påverka någon del i studien. Genom att ställa öppna frågor och inte leda informanten till svar kunde detta uppnås. Intervjuerna genomfördes på akutkliniken då informanterna själva valde det. Intervjun hölls i ett ostört rum och vi upplevde att informanterna var lugna och kände sig trygg i miljön. Det vi kunde känna av från informanten var en viss tidspress, då intervjun upptog cirka 45 minuter av sjuksköterskans arbetspass eller att sjuksköterskan efter intervjun skulle påbörja passet, vilket kan ha orsakat att vi gick miste om upplevelser. Samtliga intervjuer spelades in på band för att viktig information inte skulle glömmas bort och utebli i analysprocessen. Ingen av informanterna upplevdes störas av bandspelaren. Thomson (2010) menar att en studie är giltig, då studien undersöker det den var tänkt att göra. Författarna informerade informanterna i både missivbrevet (1) och innan intervjuerna att syftet handlade om patienter med drogberoende. Vi upplevde ändå att vi borde gjort detta tydligare och även redogjort för skillnaderna mellan ett drogmissbruk och drogberoende. Detta då ett flertal informanter under intervjun använde sig av begreppen missbruk- och drogberoende. Under intervjuernas gång påminde vi informanterna om syftet. Det framkom att informanterna hade velat ha fått intervjufrågorna ett par dagar innan intervjun. De menade att det var stora frågor, öppna frågor som hade behövt längre tid för reflektion för att ge ett genomtänkt svar. Vi valde att inte göra detta, då informanterna hade haft möjlighet att diskutera med kollegor, vilket kunde ha påverkat informantens personliga upplevelser. Manifest innehållsanalys innebär att författarna beskriver det som faktiskt framkommer i texterna från intervjuerna. En latent innehållsanalys innebär däremot att textens underliggande mening tolkas (Lundman & Graneheim, 2008). Vi valde att använda en manifest analysmetod för att lyfta upp det centrala i det som tydligt och direkt framkom i informanternas upplevelser. Den latenta innehållsanalysen valdes bort, då tolkning av materialet kunde ha påverkats på grund av vår förförståelse. Materialet från intervjuerna analyserades enskilt av författarna. Varje författare kom fram till egna kategorier enligt analysprocessen av Lundman och Graneheim (2008). Därefter jämförde vi våra framtagna kategorier med varandra och kom gemensamt fram till fem kategorier. Genom att vi flera gånger läste igenom vårt resultat upptäcktes att två av kategorierna kunde sammanställas under samma kategori. Detta ledde till att en kategori togs bort och resultatet istället utgjordes av fyra kategorier då Lundman och Graneheim (2008) menar att man ska undvika att data kan sammanfalla under fler kategorier, trots att det är vanligt när det gäller subjektiva studier. En studies trovärdighet är till för att mäta hur säker och tillförlitlig den är och att slumpen inte lett till resultatet (Dahlberg, 1997). Inom kvalitativ forskning används begreppet trovärdighet i form av att författarna är medbedömare. Det innebär att författarna ska skapa kategorier utifrån given data och inte tolka fritt och skapa egna kategorier. Författarnas roll som medbedömare innebär att placera data från intervjuerna under passande kategori (ibid). Då vi inte är vana att analysera intervjumaterial kan resultatet ha påverkats. Vi har i denna studie valt att använda citat från intervjuerna i sammanställningen av resultatet, för att stärka uppfattningen om studiens giltighet (Lundman & Graneheim, 2008). 11

16 Forsberg och Wengström (2008) menar att en kvalitativ metod inte går ut på att studiens resultat ska vara överförbar. Det handlar istället om att ta del av olika upplevelser av ett och samma fenomen, vilket författarna menar har uppnåtts. Enligt Thomsson (2010) innebär en studies överförbarhet möjligheten att överföra en studies resultat från en undersökningsgrupp till en annan. Vi anser inte att denna studie är överförbar trots många liknande fynd med tidigare studier. Däremot har denna studie tydligt beskrivit hur intervjuerna har gått tillväga och hur det insamlade materialet analyserats. Resultatdiskussion Ett framträdande fynd som påverkar det vårdande mötet är att sjuksköterskorna upplevde det svårt att få god kommunikation med denna patientgrupp, vilket Eide och Eide (2009) belyser som ett hinder i vårdandet. Jämförelse kan göras med en studie av Sheldon och Ellington (2008), där sjuksköterskorna menar att det tar flera år av erfarenhet för att utveckla ett självförtroende i kommunikationen med patienter. De menar att det kan ta upp till tio år innan man kan uppnå självsäkerhet i möten med alla typer av patienter. Vidare upplevde sjuksköterskorna i vår studie att dessa patienter kräver mer tid och tillsyn än andra patientgrupper vilket stämmer överens med vad Henderson et al. (2008) skriver att patienter med ett drogberoende ofta tog tid från andra patienters behov. Natan et al, (2009) stödjer detta antagande och hävdar att patienter med drogberoende förstör sjuksköterskors dagliga rutiner på avdelningen. Det framkommer tydligt i vår intervjustudie att sjuksköterskorna i mötet inte ger utförliga förklaringar utan istället väljer att ge kortfattad information, vilket sjuksköterskorna upplever som ett hinder i vårdrelationen. Detta stärks enligt studien av Peckover & Chidlaw där sjuksköterskorna upplevde en sämre vård till denna patientgrupp på grund av hastig information och kontakt. I motsats till detta menar Clancy, Oyefeso och Godse (2007) dock att en kortfattad, bestämd information från sjuksköterskan istället stärker vårdrelationen med patienten och detta anses behövas eftersom det är en patientgrupp som ofta testar vart gränserna går. I mötet med drogberoende patienter upplever sjuksköterskorna i vår studie att kunskap om droger och dess effekt har stor betydelse för vårdrelationen. Detta stämmer överens med Eriksson (2000) som beskriver att det skapas trygghet om patienten upplever att sjuksköterskan har kunskap om det aktuella problemet. Lovi och Barr (2009) påpekar att brist på kunskap resulterar i en sämre vårdrelation då sjuksköterskorna upplever rädsla och leder till att dem blir tillbakadragande vid bemötande av denna patientgrupp. Liknande fynd framkommer i studien av Henderson, Stacey och Dohan (2008), där sjuksköterskorna ville skapa en god relation men kände att vissa interaktioner med dessa patienter var svåra, framförallt på grund av rädsla för våld eller aggressivitet. Erfarenheter av verbal aggressivitet i form av svordomar men även fysisk som slag på personal och inredning har orsakat att sjuksköterskor upplever denna patientgrupp som svår att ha ett bemötande på lika villkor. Samma studie visar skillnader i jämförelse med vår studie vad gäller hur sjuksköterskorna upplevde bästa hantering av dessa situationer. I vår studie framkommer att sjuksköterskorna avstår från att säga till patienten och ansåg det bättre att ta avstånd i sådana situationer samt att de förändrade sitt bemötande för att undvika våld. I studien av Henderson et al. (2008), försökte sjuksköterskorna istället resonera med patienterna och påpekade att deras beteende störde andra patienter och konfronterade de genom att påpeka att deras beteende var opassande. 12

17 Vidare visar vår studies resultat att sjuksköterskorna upplever det svårt att få ett vårdande möte med dessa patienter där de kan känna sig respekterade genom ett bra bemötande och förhållningssätt. Heijkensköld, Ekstedt och Lindwall (2010), menar att patienter känner värdighet då sjuksköterskan lyssnar på hur patienten vill ha sitt vårdande och ser till patientens möjligheter till egna initiativ. Att ta tillvara på en patients upplevelse av värdighet är att kunna svara på patientens frågor, ge rum och tid att låta känslor komma fram samt att invänta tills man känner att patienten har fått sina svar. Det är viktigt att patienten blir informerad om vad som kommer att hända för att undvika känslor av utsatthet och rädsla. Vi tillsammans med intervjustudiens sjuksköterskor, upplever att detta är något denna patientgrupp oftast går miste om då det föreligger ett negativt förhållningssätt. Ahern, Stuber och Galea (2007) redogör nämligen för att patienter med drogberoende upplever starka fördomar och diskrimination och att det är vanligt att denna patientgrupp känner sig mindre värd. Studien visar också att patienter med ett drogberoende får sämre mental- och fysisk sjukvård (ibid). Även studien av Pauly (2008) visar hur viktigt det är att vara fördomsfri i vårdandet och menar att sjuksköterskor måste tänka förbi fördomarna för att patienten ska kunna få en god, individuellt anpassad vård. Alla patienter har rätt till lika vård även när det gäller smärtlindring vilket sjuksköterskorna i vår studie upplever som svårt. Studien av Henderson et al. (2008), menar att det är självklart att inte alla patienter med drogberoende, endast är ute efter drogen i sig utan kan befinna sig i ett smärttillstånd. De upplever likadant som sjuksköterskorna i vår studie att det handlar om en balansgång mellan kunskap, erfarenhet samt att vara medveten om att smärtan kan vara påhittad för att patienten vill åt drogen. Däremot säger de också att den medvetenheten kan skapa vårdlidande om sjuksköterskan låter denna ta över i det vårdande mötet. Dewar et al. (2009) håller med och menar en konsekvens av sjuksköterskors misstänksamhet kan leda till vårdlidande i form av otillräcklig smärtlindring. Forskning bör framförallt satsa på att undersöka vad sjukvården kan utveckla för att kunna ge vård på lika villkor. Det framkommer i studien att vården orsakat patienters drogberoende. Därför är det viktigt med forskning på hur man i ett tidigare skede upptäcker och identifierar drogberoende. Även forskning på hur patienter med drogberoende upplever mötet med sjuksköterskor och deras åsikter på vad som behöver förändras är av stor vikt för framtida utveckling av sjukvården. Ytterligare forskning inom området kan leda till utveckling av utbildning i ämnet inom sjuksköterskans grundutbildning och därmed öka kunskapen innan man kommer ut i verkligheten. Slutsatser Vi upplever att vården av patienter med ett drogberoende kan förbättras genom mer kunskap i ämnet samt förändring av synen och förhållningssätt gentemot denna patientgrupp. För att få en rättvis, individuellt anpassad vård till patienter med drogberoende är det viktigt att sjuksköterskor har förståelse för olika patientgrupper och tänker bort sina fördomar. Vi anser därför att det är viktigt med fortbildning för färdiga sjuksköterskor eftersom det är ett ämne som ständigt förändras. 13

18 REFERENSER Ahern, J., Stuber, J. & Galea, S. (2007) Stigma discrimination and the health of illicit drog users. Drug and alcohol dependence, Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande. Stockholm: Författarna och Liber AB. Clancy, C., Oyefeso, A. & Ghodese, H. (2007). Role development and career stages in addiction nursing: an exploratory study. Journal of Advanced Nursing, 57(2), Dahlberg, K. (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur Dalen, M. (2008) Intervju som metod. Gleerups utbildning AB Dewar, A., Osborne, M., Mullett, J., Landdeau, S. & Plummer, M (2009). Psychiatric patients: how can we decide if you are in pain? Issues in Mental Health Nursing, 30:5, Eide, H.& Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation, Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur Eriksson, K. (2000). Vårdprocessen. Stockholm: Liber Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008) Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Heijkenskjöld, K. B., Ekstedt, M. & Lindwall, L. (2010). The patient s dignity from the nurse s perspective. Nursing Ethics, 17, Helsingforsdeklarationen (2008). World Medical Association Declaration of Helsinki. Hämtad 7 februari, 2012, från undersidor/helsingforsdeklarationen/ Henderson, S., Stacey, C. L. & Dohan, D. (2008). Social Stigma and the Dilemmas of Providing Care to Substance Users in a Safety-Net Emergency Department. Journal of Health Care for the Poor and Underserved, Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lovi, R. & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and 14

19 alcohol dependency: A phenomenological Giorgi stud. Contemporary Nurse, 33(2), Lundman, B & Graneheim, U. H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. och Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB. Merill, J.O., Rhodes, LA., Deyo, R.A., Marlatt, G.A. & Bradley, K.A. (2002). Mutual Mistrust in the Medical Care of Drug Users. J Gen Intern Med, 2002:17, Natan, M., Beyil, V., & Neta, O. (2009). Nurses perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: Testing the Theory of Reasoned Action. International Journal of Nursing Practice, 15(6), Neale, J., Tompkins, C. & Sheard, L. (2008) Barriers to accessing generic health and social care services: a qualitative study of injecting drug users. Health and Social Care in the Community, Ottosson, J-O. (2009). Psykiatri. Stockholm: Liber 7:e uppl Pauly, B. (2008). Shifting moral values to enhance access to health care: Harm reduction as a context for ethical nursing practice. International Journal of Drug Policy, Peckover, S., & Chidlaw, R.G. (2007). Too frightened to care? Accounts by district nurses working with clients who misuse substances. Health and Social Care in the Community, 15(3), Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratu Polit, DF & Beck, CT. (2010). Nursing research-generating and Assessing Evidence for Nursing Practise. Crawfordsville: Lippincott Williams & Wilkins. Rassool, G.H., Villar-Luis, M., Carraro, T.E., & Lopes, G. (2006). Undergraduate nursing students perceptions of substance use and misuse: a Brazilian position. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 13(1), Ronzani, T.M., Higgins-Biddle, J., & Furtado, E.F. (2009). Stigmatization of alcohol and other drug users by primary care providers in Southeast Brazil. Social Science & Medicine, 69 (7), SFS (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Sheldon, L.K. & Ellington, L. (2008) Application of a model of social information processing to nursing theory: how nurses respond to patients. Journal of Advanced Nursing, 64(4), Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. (Hämtad från Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2 mars, 2012, från 15

20 Socialstyrelsen (2007). Narkotikamissbruk. Hämtad 2 mars, 2012, från Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur Troste, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur Wiklund, L.(2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur 16

21 BILAGA 1 Allmänsjuksköterskors upplevelser att möta patienter med drogproblem inom hälso- och sjukvården. Hej! Vi är två studenter som läser termin fem på sjuksköterskeprogrammet på Linnéuniversitetet här i Växjö och vi ska nu skriva examensarbete som en del i vår utbildning. Vi är intresserade av att undersöka hur sjuksköterskor upplever att möta patienter som har ett drogberoende. För att samla kunskap och få en förståelse för detta så har vi valt att göra intervjuer med legitimerade sjuksköterskor med minst fem års yrkeserfarenhet inom hälsooch sjukvården. Vi tycker att det är ett viktigt ämne att lyfta upp då det har konstaterats att personer som har ett beroende av droger har ökat under senare år. Med det stigande antalet av personer som nyttjar droger som resulterar till ett beroende ställer högre krav på hälso- och sjukvården för bästa möjliga vård, därför vill vi som sjuksköterskestuderande ta reda på hur det är för sjuksköterskan att möta patienter som har ett drogberoende. Intervjuerna som tar cirka minuter kommer att ske individuellt och deltagarna bestämmer tid och plats för vart intervjun kommer att ske. Deltagarna kommer få skriva på ett samtyckeskrav för att godkänna deltagandet i studien och att man förstått vad studien syftar till att undersöka. Deltagande är frivilligt och under studiens gång kan deltagaren när som helst och helt utan anledning avbryta sitt deltagande. För att kunna använda det som sägs på bästa möjliga sätt till denna studie så kommer intervjun att spelas in på band. Deltagarna kommer helt att avidentifieras och materialet hålls borta från obehöriga för att sedan förstöras efter studiens slut. Har ni frågor eller funderingar så är ni välkomna att höra av er till oss. Med vänliga hälsningar Sjuksköterskestuderande: Annelie Andersson, mail: aa222gc@student.lnu.se Mob.nr: Johanna Terzi, mail: johannaterzis@hotmail.com Mob.nr: