PROTOKOLL. Myndighetsnämnden för teknik och miljö arbetsutskott

Transkript

1 arbetsutskott Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 20 maj 2008 kl Lars Filipoff (m) ordförande Anne-Marie Karlsson (c) vice ordförande Kenneth Bylund (s) Olle Wallin, samhällsbyggnadschef Anna von Axelson, chef för Miljö- och bygglov Margareta Stensaeus Linder, nämndsekreterare Agneta Ljungqvist, djurskydds- och livsmedelsinspektör Lennart Adamajtis, miljökonsulent Kenneth Bylund Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna Sekreterare Margareta Stensaeus Linder Paragrafer Ordförande Lars Filipoff Justerande Kenneth Bylund BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ arbetsutskott Sammanträdesdatum 20 maj 2008 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna Underskrift 1 (22)

2 Innehållsförteckning: Information om restauranginspektioner...3 Principbeslut gällande anläggande av avlopp vid Långsjön...5 Yttrande över förslag till gemensam avfallsplan för kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna...6 Orkesta-Söderby 2:1, Söderby gård - Föreläggande om anläggande av gödselvårdsanläggning...12 Studiebesök och sammanträde på Käppala torsdag 30 oktober Svar på skrivelse angående etablering av sändarantenner för mikrovågor vilka betjänar trådlös kommunikation...16 Revisionsrapport: Myndighetsutövning på delegation samt tillgänglighet och service remiss19 Tertialuppföljning nr 1 för samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö...21 Sid 2 (22)

3 Information om restauranginspektioner MTM 28 Dnr Arbetsutskottets förslag noterar informationen. Ärendet Som tidigare informerats startade år 2008 med inspektioner av restauranger som krävde uppföljande inspektioner. Detta blev upptakten till inspektioner av samtliga restauranger i Vallentuna för att kontrollera livsmedelssäkerheten. Under våren har huvuddelen av livsmedelskontrollen därför varit av restauranger, och då främst de som ligger i de högre riskklasserna (stora volymer eller hantering av rått kött). Mindre verksamheter, såsom caféer, kommer istället att inspekteras under nästa år. Syftet med inspektionerna har varit att: 1. Säkerställa att ingen hälsovådlig verksamhet pågår. 2. Presentera oss (de nya inspektörerna) för verksamhetsutövarna. 3. Omgodkänna verksamheter enligt den nya lagstiftningen. 4. Utföra ordinär livsmedelskontroll enligt plan. Resultat Det som brister i en del fall är att lokalerna kan vara gamla och slitna, och i några fall ha en ganska svårarbetad planlösning. Detta har vi löst genom att vara tydliga med information om att underhåll måste ske med viss regelbundenhet samt vid behov, och att godkännandet kan återkallas om lokalen blir så sliten att livsmedelssäkerheten riskeras. I ett fåtal fall förs diskussioner om total eller delvis ombyggnation för att kunna få ett nytt godkännande. Andra vanliga brister är att nedskrivna system för egenkontroll saknas. I dessa fall brukar vi genom intervjuer (utfrågningar) kunna ta reda på om rutinerna för egenkontroll verkar tillräckliga, och samtidigt föreslå nedskrivning av rutinerna samt dokumentation. Faroanalyser är något annat som ofta saknas, men här ser vi att det finns en hel del att vinna på genom att inte tvinga fram någon pappersprodukt snabbt, utan att ge företagarna tid att systematiskt och noggrant gå igenom sin verksamhet för att få den insikt och kunskap vi efterfrågar. Det betyder att vi kommer att kräva mer omfattande faroanalyser allt eftersom. Besöken har också resulterat i justering av de årliga avgifterna. I några fall har anläggningarna legat i fel riskklass, vilket har korrigerats inför detta års avgifter. En del inspektioner har även lett till 3 (22)

4 att några företag kommer att hamna i en annan erfarenhetsklass nästkommande år. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag noterar informationen. 4 (22)

5 Principbeslut gällande anläggande av avlopp vid Långsjön MTM 29 Dnr Arbetsutskottet överlämnar ärendet till nämnden utan eget ställningstagande. Yrkanden Ordförande Lars Filipoff (m) yrkar att arbetsutskottet beslutar överlämna ärendet till nämnden utan eget ställningstagande. Beslutsgång Ordförande Lars Filipoff ställer proposition på sitt yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar enligt hans yrkande. Ärendet WSP har på samhällsbyggnadsförvaltningens uppdrag bland annat utrett frågan: Finns det aktuella uppgifter över va-förhållandena i området, och kan man utifrån dessa uttala sig om lämpligheten av tillkommande bebyggelse? En rapport redovisas på arbetsutskottet den 20 maj 2008 nämnden den 10 juni (22)

6 Yttrande över förslag till gemensam avfallsplan för kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna MTM 30 Dnr Arbetsutskottets förslag beslutar att tillstyrka förslaget till plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle och översänder yttrandet till Samhällsbyggnadsnämnden. Ärendet Samtliga SÖRAB- kommuner har som mål att samtidigt ställa ut förslaget för yttrande från april till och med 31 juli Efter utställningen bearbetas inkomna synpunkter. SÖRABs styrelse beslutar om antagande av avfallsplanen den 29 augusti 2008 och därefter översänds den tillbaka till kommunerna för antagande av den avfallsansvariga nämnden, vidare till kommunstyrelsen. Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB, och dess ägarkommuner (exklusive Stockholms stad), har beslutat att göra en gemensam avfallsplan. Avfallsplanen sätter upp mål för avfallshanteringen till år 2020 samt delmål till år Mål och åtgärder har signifikantbedömts. Förslaget till avfallsplanen omfattar ett huvuddokument med mål, strategier och konsekvenser. I arbetet med avfallsplanen och miljöbedömningen har stor vikt lagts vid samråd och kommunikation om innehållet. Samråd om avfallsplanens övergripande mål har genomförts mellan den 1 november 2007 till den 31 januari Totalt har 40 samrådsmöten hållits och 24 skrivelser inkommit. Miljökonsekvensbedömning (MKB) har genomförts. I bilaga 5 beskrivs och bedöms den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan ge. Bakgrund Avfallsplan För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning med föreskrifter om avfallshantering samt en avfallsplan. En avfallsplan är det styrande dokumentet för hur avfallshanteringen ska gåt till. Under de senaste åren har avfallshanteringen förändrats och det finns behov av ytterligare förändringar till följd av nya lagar och regler samt nationella miljömål. Nya föreskrifter om innehållet i en avfallsplan trädde i kraft 1 augusti Sammantaget innebär detta att avfallsplanerna måste uppdateras. SÖRAB har erbjudit kommunerna att ta fram en ny avfallsplan som ska gälla i samtliga delägarkommuner. Detta för att kommunerna Danderyd, Järfälla, 6 (22)

7 Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna (SÖRAB-kommunerna) och SÖRAB ska få gemensamma mål att arbeta efter, vilket samtliga kommuner ställt sig positiva till. SÖRABs uppgift är att på ett miljöriktigt sätt ta hand om det avfall som uppkommer i samtliga ägarkommuner förutom Stockholm. Kommunerna ansvarar för insamling av hushållsavfallet och SÖRAB ansvarar för behandling och omhändertagande. Avfallsplanen ska vara vägledande i alla delar av avfallshanteringen. Från planering av nya bostads- eller verksamhetsområden, vid prövning av bygglov, för tillsyn och även för hur invånarna och verksamheterna i samhället ska hantera sitt avfall. Den beskriver vilka utmaningar SÖRAB och kommunerna står inför och vilka delmål och strategier SÖRAB-regionen ska arbeta efter för att nå en Avfallshantering i ett hållbart samhälle. Syftet med avfallsplanen är: att anpassa planen till nuvarande lagstiftning att vara ett aktivt planeringsinstrument för SÖRAB och kommunernas avfallshantering att sätta upp mål för avfallshanteringen till år 2020 Förslag till övergripande mål arbetades fram under hösten Förslaget till avfallsplanen har tagits fram av SÖRABs kontaktmannagrupp där varje kommun representeras av två tjänstemän, varav en tjänsteman representerar miljö- och hälsoskydd och en representeras av beställaren hos kommunen. Som konsultstöd har Grontmij AB anlitats. Samråd Ett omfattande samrådsarbete har genomförts. I arbetet med avfallsplanen och miljöbedömningen har stor vikt lagts vid samråd och kommunikation om innehållet. Samråd om avfallsplanens övergripande mål har genomförts mellan den 1 november 2007 till den 31 januari Samråd har hållits med sådana grupper som särskilt berörs av planen, till exempel Länsstyrelsen, fastighetsägare, entreprenörer och politiker, fysiska planerare samt Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB. Delägarkommunerna, Länsstyrelsen med flera har hållits informerade om processen fortlöpande via ett nyhetsbrev m.m. Totalt har 40 samrådsmöten hållits och 24 skrivelser inkommit. Resultatet av samråden finns i en särskild samrådsredogörelse. De förslag till övergripande mål som presenterades vid samråden har därefter omarbetats med anledning av de synpunkter som framkommit vid samråden. Samråd med allmänheten utfördes via en kundenkät där 1350 hushåll fick svara på vad de har för syn på avfallshanteringen i framtiden. Resultatet av kundenkäten redovisas i rapporten Hushållens syn på vad som är viktigt för avfallshanteringen i framtiden. 7 (22)

8 Nedan redovisas de övergripande målen vilka beskrivs mer utförligt i avfallsplanen. Till dessa mål har delmål och strategier kopplats. Avsikten är att varje kommun ska utarbeta en handlingsplan kopplat till den regionala avfallsplanen. Förslag till de övergripande målen är följande: Människan i centrum Avfallshantering ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och erbjuda den service som efterfrågas i syfte att uppfylla planens mål. Insamling och behandling ska vara anpassad så att arbetsmiljön för dem som hanterar avfallet är god. Kvalitet Allt avfall ska vara rätt sorterat. Det innebär att avfall ska sorteras efter hur det ska tas omhand. Det sorterade avfallet ska uppfylla de krav som respektive behandlingsanläggning ställer. Minska avfallets mängd Resurshushållning ska stimuleras för att minska avfallets mängd. Det innebär att på olika sätt visa människor hur livsstil och konsumtionsmönster kan förändras så att avfallsmängden minskar. Minska avfallets farlighet Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat avfall. Det innebär att människor ska vara medvetna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Det ska vara lätt att sortera rätt. Uppkomsten av farligt avfall ska förebyggas genom dialog med producenter för att undvika att farliga ämnen byggs in i varor och produkter. Öka återanvändningen Återanvändning av varor och produkter ska stimuleras. Det innebär att återanvändning ska stimuleras genom nyttjande av ny teknik och samarbete med företag/organisationer. System för att återanvända varor och produkter ska vara lättillgängliga. Öka materialåtervinningen Minst 50 procent av hushållsavfallet ska materialåtervinnas och materialåtervinningen från verksamheter ska öka. Det innebär att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Varje verksamhet ska källsortera så att minst ett avfallsslag kan materialåtervinnas. Det innebär också att minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk 8 (22)

9 behandling. Resterna vid behandlingen ska vara så rena att de går att återföra till åker- eller skogsmark. Energiutvinning Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas ska användas som bränsle. Det innebär att icke brännbart avfall ska sorteras bort. Bränslet ska vara så rent att aska och slagg till största del kan återvinnas. Vid förbränningen ska el och värme produceras. Vid rötning av matavfall ska biogas utvinnas och användas som fordonsbränsle eller på annat sätt ersätta fossilt bränsle. Deponering Deponering ska bara ske om det inte finns andra behandlingsmöjligheter. Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön. Det innebär att bara avfall som det inte finns några andra behandlingsmetoder för ska deponeras. Endast deponier som uppfyller högt ställda krav ska användas. Det innebär även att nedlagda deponier ska vara inventerade och undersökta. Deponier som utgör en risk för människors hälsa eller miljön ska åtgärdas. Uppföljning En mer omfattande uppföljning och förslag till nya delmål tas fram 2012 och Dessutom ska slutuppföljningen ske vid planperiodens slut. Uppföljning sker framförallt genom: Att mäta avfallsmängderna och ange behandlingssätt Plockanalyser av avfallet Kundenkäter Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits I årliga handlingsplaner kopplade till kommunens verksamhetsplaner läggs kommande års arbete fast. För framtagandet av handlingsplanerna ansvarar kontaktmannagruppen. Överväganden Genom en gemensam avfallsplan i SÖRAB-regionen kommer den samverkan som redan i dag sker inom avfallshanteringen förstärkas ytterligare. I jämförelse med alternativet enskilda kommunala avfallsplaner uppnås troligen inte den önskade samordningen av resurser i samband med informations- och utvecklingssatsningar med alternativet att varje kommun gör sin egen avfallsplan istället för den regionala avfallsplanen. De övergripande målen i avfallsplanen riktar sig mot all verksamhet inom kommunen det vill säga till företag, organisationer, innevånare med flera. Delmålen avser kommunernas interna verksamheter, dock inte enbart den del som rör insamling av hushållsavfall utan även 9 (22)

10 annan kommunal verksamhet som fysisk planering, tillsyn enligt miljöbalken, inköp m.m. Detta innebär att fler av kommunens verksamhetsområden blir berörda av målen i planen. En intern samordning i kommunen är därför nödvändigt för att se till att planens mål uppfylls. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är den rapport som tas fram i miljöbedömningsprocessen. I den beskrivs och bedöms den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan ge. Tanken med MKB-dokumentet är att det ska vara ett underlag för kommunfullmäktige vid beslut om avfallsplanen. Ekonomiska konsekvenser För att nå de mål och genomföra de åtgärder som redovisas i avfallsplanen krävs att resurser avsätts från SÖRAB och kommunerna. Även enskilda medborgare, fastighetsägare och övriga aktörer kan komma att påverkas. Resurser som kan behöva tas i anspråk kan vara i form av pengar, resurser tid för befintlig personal, tillkommande personal, konsulttjänster, naturresurser, ytor, maskinella resurser m.m. Resursåtgången kan optimeras om SÖRAB och kommunerna arbetar gemensamt när det är motiverat. En av de större omställningarna som den föreslagna avfallsplanen anger inriktning för gäller insamling och biologisk behandling av matavfall. För att skapa behandlingskapacitet och insamlingssystem för detta bedöms det vara en fördel att samarbeta vilket underlättas av samarbetet kring en regional avfallsplan. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning Hanteringen av avfall är en fråga som berör alla som bor och verkar i Vallentuna kommun. Frågan har också blivit mer och mer komplex med åren. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att en gemensam avfallsplan inom SÖRAB-kommunerna är ett bra sätt att genom samverkan med andra kunna komma längre i arbetet med att minska miljöbelastningen från avfallshanteringen. För att få ut mesta möjliga av avfallsplanen och SÖRAB samarbetet är det viktigt att Vallentuna kommun har möjlighet att delta i det framtida arbetet med årliga handlingsplaner. Arbetet med avfallsfrågor inom enheten TuFa kommer att förstärkas något i samband med nyrekrytering av avfallhandläggare. Flera av de aviserade delmålen berör också Myndighetsnämnden för teknik och miljös ansvarsområden. En del av delmålen berör sådana arbetsuppgifter som idag inte utförs av nämnden. Det kan därför bli aktuellt med en översyn dels av målen i nämndens verksamhetsplan för perioden och dels av hur förvaltningens resurser ska fördelas. 10 (22)

11 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag beslutar att tillstyrka förslaget till plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle och översänder yttrandet till Samhällsbyggnadsnämnden. Handlingar i ärendet 1. Sammanfattning av avfallsplan 2. Mål för avfallshanteringen i Sörab-regionen med delmål för avfallshanteringen (22)

12 Orkesta-Söderby 2:1, Söderby gård - Föreläggande om anläggande av gödselvårdsanläggning MTM 31 Dnr Arbetsutskottets förslag (MTM) beslutar med stöd av 26 kap. 9 och 14 med hänvisning till 2 kap. 3 miljöbalken (SFS 1998:808) samt 6 3, 7 1 och 8 förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket,att förelägga verksamhetsutövarna Carina Silén (XXXXXXXXX) och Henrik Molin(XXXXXXXXXX) att: Före anlägga en gödselvårdsanläggning som medför tät lagring av gödsel för fastighetens hela gödselproduktion under minst 6 månader. Föreläggandet är förenat med ett vite om sammanlagt kr, varav - Carina Silén (XXXXXXXXXX) föreläggs med vite om kr - Henrik Molin (XXXXXXXXXX) föreläggs med ett vite om kr Ärendet Under 2006 och 2007 har det vid ett flertal tillfällen inkommit klagomål avseende gödselhanteringen på fastigheten Orkesta-Söderby 2:1. Då gödselhanteringen är så omfattande och hanteringen av gödseln riskerar att förorena närliggande vattendrag och mark kallade förvaltningen till ett möte med Carina Silén och Henrik Molin för att komma överens om en plan för gödselhanteringen vilket också gjordes. Verksamhetsutövarna förelades därefter att ordna gödselhanteringen bland annat genom att anlägga en gödselvårdsanläggning med tät förvaring. Föreläggandet rörde även tät lagring av gödseln som producerades på fastigheten under den period som en korrekt gödselvårdsanläggning inte hunnit uppföras. Under perioden fram till har kraven för punkt 1 och 3 i föreläggandet från uppfyllts. Punkt 4 är delvis uppfyllt genom att viss projektering har genomförts. Punkterna i föreläggandet från redovisas nedan. 1. Före inkomma med gödselavtal eller liknande skriftlig överenskommelse med entreprenör som ska forsla bort överflödig och felplacerad gödsel från fastigheten Orkesta- Söderby 2:1. 2. Före ha ordnat tät förvaring i container eller liknande för den gödsel som produceras på fastigheten idag. 12 (22)

13 3. Före ha fått all överflödig och felplacerad gödsel bortförd från fastigheten med mottagarkvitto eller liknande skriftlig överenskommelse med entreprenör. 4. Före påbörjat projektering och markarbete för gödselplatta av tillräcklig volym på fastigheten. 5. Före påbörjat gjutning av platta med stödmurar för tät lagring av gödsel. Bedömning Enligt 2 kap. 3 miljöbalken (SFS 1998:808) Ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 6 3 stycket Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska en jordbruksfastighet med djurhållning omfattande fler än tio djurenheter (en häst = en djurenhet) ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter. Enligt 7 1 Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket skall vid lagring av stallgödsel sådana lagringsutrymmen som avses i 6 vara så utformade att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker. Enligt 8 Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket gäller bestämmelserna i 7 1 för jordbruksföretag i hela landet. Ovanstående bestämmelser har inte följts av verksamhetsutövarna på Söderby gård trots att beslut om föreläggande tidigare har utfärdats varför förvaltningen anser att nämnden bör besluta om att förelägga med vite för att förmå verksamhetsutövarna att uppfylla de krav som miljöbalken med dess förordningar ställer på ett jordbruksföretag. Verksamhetsutövarna Carina Silén och Henrik Molin bedriver idag en inackorderingsverksamhet med hästar och har 33 hästar uppstallade på fastigheten. En häst beräknas producera 7,2 kubikmeter gödsel under en period om 6 månader vilket är minsta godtagbara lagringskapacitet i Stockholms län. Beroende på vilken typ av strö man använder i hästarnas boxar kan volymen dock vara något större 13 (22)

14 per häst. Gödselvårdsanläggningen på Söderby gård ska alltså kunna ta emot minst 238 kubikmeter gödsel för en 6-månaders period. Det vanligaste sättet att lagra gödsel från hästar är på en gjuten platta med stödmurar. Om man väljer denna typ av lagringsplats för gödseln uppgår kostnaden för materialet för gödselvårdsanläggningen till ca kr. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 och 14 miljöbalken meddela de förelägganden, och förbud, med eller utan vite som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Handlingar i ärendet 1.Mötesprotokoll daterat Föreläggande daterat Inspektionsprotokoll daterat (22)

15 Studiebesök och sammanträde på Käppala torsdag 30 oktober 2008 MTM 32 Dnr Arbetsutskottets förslag beslutar att 1. Studiebesök på Käppala äger rum torsdag 30 oktober 2008 kl Myndighetsnämndens för teknik och miljö sammanträde hålls härefter i en lokal på Käppala kl (22)

16 Svar på skrivelse angående etablering av sändarantenner för mikrovågor vilka betjänar trådlös kommunikation MTM 33 Dnr Arbetsutskottets förslag (MTM) beslutar att inte genomföra någon typ av kommunegen miljöövervakning av de master inkl. sändare som finns uppsatta i Vallentuna kommun. MTM har noterat de synpunkter och önskemål som framkommit i skrivelsen och beslutar att lämna den utan vidare åtgärd. Ärendet En skrivelse angående etablering av sändarantenner för mikrovågor vilka betjänar trådlös kommunikation har inkommit till miljö & bygglovsenheten. I skrivelsen framförs synpunkter på hur strålning från dessa master med sändare påverkar människors- och djurs hälsa samt naturen. Personen som lämnat in skrivelsen vill att kommunen yttrar sig om hur den tänker agera när det gäller att: - följa upp hur master med mobilsändare påverkar invånarna i kommunen - dokumentera den strålning som invånarna utsetts för - arbeta för att spara området kring vid Kusta norr om Angarnssjöängen som en strålningsfri zon - ställa krav på dem som avser att sätta upp sändare för mikrovågor - driva inställningen till att alltid använda ledningsbunden kommunikation - utbilda kommunens tjänstemän och kommunens invånare i ämnet för att de ska få förståelse för problemen kring och konsekvenserna av olika former av strålning - låta eventuella bygglov för sändarmaster vara tidsbegränsade och dra in tillståndet om befolkningen får besvär Bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningens miljö & bygglovsenhet får ibland samtal från personer som är oroliga för strålning. Kraftledningar, mobilmaster och mobiltelefoni oroar många människor. När det gäller allmänhetens skydd för elektromagnetiska fält finns idag inget vetenskapligt stöd för skadliga effekter vid exponeringsnivåer under de rekommenderade värden som lagts fast av Statens strålskyddsinstitut (SSI). 16 (22)

17 Det är Statens strålskyddsinstitut som är tillsynsmyndighet när det gäller elektromagnetisk strålning och dess påverkan på människor och djur. Enligt uppgifter från SSI finns det för radio- och mikrovågor gränsvärden som bygger på resultat från forskning som bedrivits under mer än trettio år. Gränsvärdena är baserade på den uppvärmningseffekt som vågorna ger upphov till i människor. Under årens lopp har det diskuterats om det även finns andra effekter som kan vara skadliga. Det finns ännu inga forskningsresultat som visar detta, men utvecklingen på mobiltelefonområdet gör att forskarna ständigt får nya frågor att besvara. Strålskyddsinstitutet har under de senaste åren gjort flera utredningar om strålningsförhållandena kring basstationsantenner. SSI gör den sammanfattande bedömningen att basstationsantenner för mobiltelefoni inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. De referensvärden som används i de flesta länder runt om i världen överskrids inom några enstaka meters avstånd mitt framför antennen. I de fall då antennerna är placerade på master eller husfasader innebär det att man inte överhuvudtaget kan utsättas för nivåer över referensvärdena. Socialstyrelsen delar SSI:s uppfattning om att det utifrån dagens kunskap inte finns skäl att anta att etablering av mobilbasstationer kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Miljö & bygglovsenheten arbetar utifrån de rekommendationer och råd som Socialstyrelsen och SSI tillsammans lämnar när det gäller strålning från master och mobilsändare. SSI:s bedömning är att strålningen från mobilsändare är ofarlig, och miljö & bygglovsenheten anser inte att det i dagsläget finns någon anledning att ifrågasätta det. Med stöd av ovanstående bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte finns skäl att genomföra någon kommunegen miljöövervakning med avseende på strålning från sändarantenner. SBF har noterat de synpunkter och önskemål som framkommer i skrivelsen och följer forskningsläget fortlöpande. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag (MTM) beslutar att inte genomföra någon typ av kommunegen miljöövervakning av de master inkl. sändare som finns uppsatta i Vallentuna kommun. MTM har noterat de synpunkter och önskemål som framkommit i skrivelsen och beslutar att lämna den utan vidare åtgärd. 17 (22)

18 Handlingar i ärendet 1. Skrivelse angående etablering av sändarantenner för mikrovågor vilka betjänar trådlös kommunikation Delges Göran Lundberg Akt 18 (22)

19 Revisionsrapport: Myndighetsutövning på delegation samt tillgänglighet och service remiss MTM 34 Dnr Arbetsutskottets förslag överlämnar förvaltningens skrivelse daterad som svar på remissen. Ärendet Nämnden har erhållit ärendet på remiss för svar till kommunstaben med önskat svar senast Ärendet har även erhållits från kommunens revisorer som önsar svar på vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av de i rapporten lämnade rekommendationerna i rapporten. Vallentuna kommuns revisorer har uppdragit åt Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers att granska: Är det säkerställt att den delegerade beslutanderätten utförs på så sätt att den uppfyller kommunallagens krav? Uppfyller kommunen förvaltningslagens krav när det gäller service, tillgänglighet, handläggningstider och information? Samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden för teknik och miljö har i revisionsrapporten behandlats som en nämnd då de har gemensam förvaltning med gemensam chef och nämndsekreterare. Inga anmärkningar har framförts mot hantering av delegationsbeslut eller på tillgänglighet och service inom SBN/MTM. I revisionsrapporten rekommenderas att kommunens förvaltningar tar ett samlat grepp om sina handläggningstider genom att kontinuerligt granska dem och sätta upp mål för vad som är rimlig handläggningstid där det är möjligt. I gällande kommunplan för myndighetsnämnden för teknik och miljö finns upptaget som nämndens mål att under periden ska tjänstedeklarationer tas fram för hantering av anmälningar/ansökningar om värmepumpar och enskilda avlopp. I deklarationerna ska det framgå handläggningstid, kostnader samt krav på anmälningarna/ansökningarna. Arbetet med tjänstedeklarationer ska också omfatta enkätundersökningar avseende nämndens handläggning av anmälningar/ansökningar om värmepumpar och enskilda avlopp. 19 (22)

20 Inom förvaltningen påbörjas en genomgång av processer inom projektet Vallentuna direkt vilket kan utgöra underlag för målsättningar och tjänstedeklarationer. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag överlämnar förvaltningens skrivelse daterad som svar på remissen. Handlingar i ärendet 1. Revisionsrapport 20 (22)

21 Tertialuppföljning nr 1 för samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö MTM 35 Dnr Arbetsutskottets förslag godkänner för sina verksamheter förvaltningens tertialuppföljning. Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har följt upp årets budget och gjort en prognos över utfallet efter fyra månader av verksamhetsåret. Helårsprognosen visar på ett underskott för myndighetsnämnden för teknik och miljö på 100 tkr, där arvoden beräknas bli högre än budgeterat. I prognosen har inte hänsyn tagits till eventuell ombudgetering av överskottet från år 2007 med undantag av verksamheten Avfallshantering där förutsatt att överskott ombudgeteras. Resultatprognos för året: I den samlade prognosen för samhällsbyggnadsnämnden exklusive resultatenheter beräknas verksamheterna kunna bedrivas enligt budget. Verksamheten förvaltningsgemensam administration förväntas ge ett överskott på ca 250 tkr på grund av vakanser och längre sjukskrivning. Verksamheten miljöskydd ger ett prognostiserat underskott på ca 250 tkr, då verksamheten saknar handläggare i nuläget förväntas intäkterna bli lägre än budgeterat från inspektioner. Prognosen utgår från att inte reserverade medel för höjda elpriser för belysning kommer att behöva utnyttjas. Budget för snöröjning visar även på ett positivt resultat. Kommer elpriserna att stiga och snöröjning att öka under slutet av året får åtgärder vidtagas. Vägunderhåll kan då komma att senareläggas för året för att få budget i balans. Resulatprognos för året för resultatenheterna: Resultatprognosen för TunaFastigheter visar på ett totalt underskott med ca 700 tkr mot budget. Mediaförsörjningen ger överskott med ca 400 tkr, på grund av en varm inledning på året. Personalkostnaderna och kostnaderna för skötsel och tillsyn minskar med ca 400 tkr, bland annat på grund av vakans. Underhållskostnaderna däremot, liksom kostnaderna för försäkringsskador och bevakning ökar, sammanlagt med ca 1,5 mnkr. I helårsprognosen har hänsyn inte tagits till eventuell ombudgetering av överskottet från år För att balansera det prognostiserade underskottet kommer det utvändiga tak- och fasadunderhållet på Röda skolan att flyttas fram till 21 (22)

22 tidigast år Efter vidtagna åtgärder beräknas resultatet för verkamheterna bli noll. Resultatenheten Avfallshantering beräknas kunna bedriva sin verksamhet enligt budget. Verksamheten har med sig ett överskott från 2007 på 396 tkr, som ännu inte är ombudgeterat. Verksamheten har att balansera under- och överskott över åren och finansierar helt sin verksamhet med avgifter från kunderna. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag: godkänner för sina verksamheter förvaltningens tertialuppföljning. Handlingar i ärendet 1.Tjänsteskrivelse daterad Bilagor: 2. Sid 1-3 Nämndens mål SBN 3. Sid 4 Styrkort, sammanställning av bilaga Sid 5-9 Styrkort per verksamhet 5. Sid Uppföljning av driftekonomi per verksamhet 6. Sid Investeringsbeskrivning 7. Sid 15 Investeringsredovisning 8. Sid Nämndensmål MTM 9. Sid styrkort och uppföljning av ekonomin MTM 10. Sid 21 Prognos graddagskorrigerad värmeförbrukning 11. Sid 22 Prognos verklig värmeförbrukning 22 (22)