Nya generationens underlagsdokument för Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015

Transkript

1 Nya generationens underlagsdokument för Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015 Miljösamverkan Västra Götalands seminarium den 23 jan 2013

2 Vattenförvaltningsarbetet bedrivs i sexårscykler med årlig återrapportering Varje cykel avslutas med beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer.

3 Vattenmyndigheterna beslutar om miljökvalitetsnormer

4 Olika rättsverkan för gränsvärdesnormer och andra normer Kemisk ytvattenstatus 1. prioriterade ämnen 2. vissa normer för fiskoch musselvatten Ekologisk status och potential för ytvatten Kemisk och kvantitativ status för grundvatten

5 Miljökvalitetsnormer som styrinstrument Regelverket ändrades 2010 och ger åtgärdsprogrammen en ökad betydelse vid rättstillämpningen i enskilda fall. Det huvudsakliga sättet att uppfylla miljökvalitetsnormer är att numera att upprätta och genomföra åtgärdsprogram!

6 Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Innehåller 38 punkter med åtgärder som riktar sig till kommuner och myndigheter. Exakt hur de ska genomföras avgör respektive myndighet. Juridiskt bindande Är i första hand inriktat på vatten i riskzonen, det vill säga vatten som riskerar att inte uppnå god status Ambitionen från Vattenmyndigheten är att nästa åtgärdsprogram, efter 2015, ska vara mer konkret och handlingsinriktat.

7 Vattenmyndighetens program består av 38 åtgärder som riktar sig till kommuner och myndigheter

8 Framtidens åtgärdsprogram Synpunkter som har lämnats av Regeringen och EU-kommissionen tyder på önskemål och förväntningar om mer konkreta och detaljerade åtgärdsprogram för perioden Det kommer sannolikt vara nödvändigt att ta fram fördjupade åtgärdsprogram, som kanske hellre bör kallas åtgärdsplaner, eller lokala underlag för mindre områden. Det kan också bli aktuellt med åtgärdsplaner inriktade på miljöproblem (till exempel övergödning) eller sektor (till exempel VA-planer) En del sådant arbete har redan gjorts eller påbörjats.

9 Beställning från Vattenmyndigheterna till Länsstyrelserna, uppdatera befintliga underlagsdokument för alla större avrinningsområden (åtgärdsområden)

10 Ett underlagsdokument per åtgärdsområde

11

12 Utmaning I Övergödning är fortfarande ett stort problem som behöver minska 1. Inga stora problem med nitrat i grundvatten 2. I många vattendrag märks tydliga trender till minskade transporter av kväve och fosfor (greppa näringen, ökad andel höstsådd och ökad vallodling). Åtgärdsarbetet har också inneburit att fosforhalten minskat i många sjöar, bland annat i Vänern. Denna trend märks dock inte i Göta älvs biflöden eller i vattendrag som rinner till Skagerak och Kattegatt, där transporterna snarare ökar. 3. Även om åtgärder vidtagits vid större reningsverk, industrier och inom jordbruket behöver åtgärdstakten inom framförallt jordbruket öka - fler anlagda våtmarker och skyddszoner men även förbättrad gödselhantering och djurhållning.

13 Utmaning II Kalkningen behöver fortsätta med förbättrad vattenhänsyn i skogsbruket för att minska försurningen 1. Sedan 70-talet kalkas en stor andel av distriktets sjöar och vattendrag. Minskat nedfall av försurande ämnen har bidragit till att ett flertal av dessa nu påvisar förbättrad vattenkvalitet. Trög återhämtning gör att kalkningen trots det behöver fortsätta många år framöver. 2. Enligt en utvärdering av Naturvårdsverket så står skogsbruket för procent av försurningspåverkan, med störst påverkan i granskog med helträdsuttag (GROTuttag/askåterföring?) 3. På senare tid har även försurningen av haven, på grund av klimatförändringar, fått större fokus inom forskningen

14 Utmaning III Fria vandringsvägar och återställda vatten för att minska den fysiska påverkan 1. Mycket pågår men arbetet behöver intensifieras för att åtgärda bieffekter av flödesregleringar kopplade till vattenkraft (ett gott exempel är det nyligen avslutade projekt i Enningdalsälven, mellan Norge och Sverige). 2. Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 Skogsvårdslagen, men fortfarande förekommer körskador och bristande hänsyn vid skogavverkningar 3. Trummor och andra övergångar som utgör vandringshinder inom det allmänna väg- och järnvägsnätet kartläggs och åtgärdas kontinuerligt 4. Underlag behöver tas fram om hur invallningar, väg- och järnvägsbankar, pirar, bryggor och andra fysiska konstruktioner längs kusten inverkar på vattenströmmar 5. Ökat behov att återställa vattendrag och våtmarker för att dämpa konsekvenser av små översvämningar.

15 Utmaning IV Förekomster av miljögifter från både historiska och nuvarande emissioner behöver minskas 1. Bakgrundsnivåerna av kvicksilver i de nordiska länderna är generellt högre än i södra Europa - beror på en kombination av historisk belastning och långväga luftföroreningar. Det saknas det i stort sett effektiva och lämpliga metoder för att komma till rätta med problemen på generell nivå 2. Tusentals områden misstänks vara förorenade av andra miljögifter än kvicksilver. I de mest prioriterade områdena pågår saneringsarbeten men arbetet är dyrt och föregås av kostsamma undersökningar vilket gör att åtgärdstakten är långsam 3. Mycket omfattande industriverksamhet i länet med bland annat raffinaderier och textilindustri och Skandinaviens största oljehamn. Även om utsläppen från enskilda verksamheter minskat kraftigt de senaste decennierna ger de ändå tillsammans ett betydelsefullt bidrag till utsläppen av miljögifter

16 Utmaning V Dricksvattenförsörjningen måste säkras 1. Tillgången på dricksvatten är inget stort problem 2. Däremot är skyddet av dricksvattenförekomster bristfälligt. Miljögifter och mikrobiella föroreningar är de största hoten mot vattenkvaliteten och fler vattenskyddsområden behöver fastställas. 3. Klimatförändringar kan frigöra markföroreningar och leda till saltvatteninträngning 4. Uttaget av naturgrus måste begränsas i sandoch grustäkter

17 Utmaning VI Översvämningar och vattenbrist i ett förändrat klimat och ökad exploatering 1. Klimatförändringar kan komma att påverka dricksvattenresurserna och möjligheten till exploatering i vattennära områden 2. Klimatanpassningsarbete pågår 3. Dagvattenhantering kritisk

18 Utmaning VII Främmande invasiva arters utbredning behöver begränsas 1. Det är framförallt sjögull, vattenpest, signalkräfta och ullhandskrabba som orsakar problem i sjöar och vattendrag 2. Medan det i kustvatten är bland annat mink, japanskt jätteostron, sargassosnärje, och amerikansk kammanet. 3. Barlastvatten från fartygstrafik ett stort problem barlastkonventionen! 4. Utplanering av fisk och kräftor måste kontrolleras 5. Klimatförändringar en joker i leken

19 DPSIR Mer fokus på bakomliggande drivkrafter i samhället D Driving forces Drivkrafter Ökad produktion av livsmedel Snabbare och säkrare transporter P Pressures Påverkan Vattenuttag Konstgödsling Dränering Ogräsbekämpning Luftutsläpp Ballastvatten Vägdagvatten Vägtrummor S Status Status Måttlig status Måttlig status I Impact Effekter Vattenbrist Övergödning Förändrade habitat Miljögifter R Responses Åtgärder Ransonering Fosforfällor Restaurering Spridningsregler Klimatförändringar Främmande arter Miljögifter Vandringshinder Klimatanpassning Rening av barlastvatten Sedimentationsdammar Halvtrummor

20 Energi och klimat Energi- och klimatstrategier tas fram kommunalt och regionalt Klimatanpassningsplaner tas fram av länsstyrelser och kommuner Planer för hantering av översvämningsrisker tas fram av länsstyrelser i samarbete med MSB Fysisk planering och infrastruktur Översiktsplaner och detaljplaner upprättas av kommuner Arbetsplaner för väg- och järnväg upprättas av Trafikverket Förorenade områden Efterbehandlingsplaner för förorenade områden, Länsstyrelser och kommuner huvudmän Natur- och kulturmiljö Naturvårdsplaner upprättas av länsstyrelser och kommuner Kulturminnesprogram tas fram av länsstyrelser och kommuner Regional utveckling Regionala utvecklingsprogram (RUP/RUS) Landsbygdsprogram (med regionala strategier) Verksamheter och areella näringarna Tillsynsplaner enligt miljöbalken beslutas av statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Åtgärdsprogram för nitratkänsliga områden tas fram av Jordbruksverket Vatten och avlopp VA-planer upprättas av kommuner Vattenförsörjningsplaner upprättas av kommuner, men även länsstyrelser Övrigt Baltic Sea Action Plan (BSAP), har tagits fram av Helsingforskommissionen Havsplaner tas fram av HaV och beslutas av regeringen Havsmiljödirektivet

21 Åtgärdsprogram och kommunal planering måste samverka Kommunala översiktsplaner och detaljplaner Kommunala underlag exempelvis avloppsplaner, vattenförsörjningsplaner, naturvårdsplaner, dagvattenpolicys, energiplaner och översvämningskarteringar Länsstyrelsernas fördjupade åtgärdsprogram (underlagsdokument) för varje åtgärdsområde. Vattenmyndigheten Västerhavets åtgärdsprogram 2015 Vattenmyndigheten S Östersjöns åtgärdsprogram 2015.

22 Vi är många som ska samsas om en begränsad naturresurs Tack för uppmärksamheten!