Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling inom Kårkulla samkommun. Rapport i december 2011

Transkript

1 1 Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling inom Kårkulla samkommun Rapport i december 2011

2 2 Innehåll: Förord Sida 1. Inledning 4 2. Yrkeskunnande och yrkesmässig utveckling i arbetslivet 5 3. Kårkulla samkommun 7 4. Målsättning 9 5. Projektets process Kartläggning och validering av kunnande Samarbetsinlärning Tematiska diskussioner Sammanfattning och utvärdering Avslutning 20 Källor 21 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Yrkeskunnande och yrkesmässig utveckling - seminarium Kartläggning av personalens kunnande Kartläggningsinstrument Kartläggning av fortbildningsbehov under arbetsplatsbesök Utvärdering av arbetshandledning/samarbetsinlärning

3 3 Förord Föreliggande rapport beskriver det utvecklingsarbete som Yrkesakademin i Österbotten förverkligat i samarbete med Axxell och Kårkulla samkommun inom ramen för projektet Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling inom Kårkulla samkommun. Yrkesakademin har handhaft projektet med implementering i Österbotten och Axxell har ansvarat för ett parallellprojekt, med implementering i Åboland och Nyland. Projektet i Österbotten har planerats och förverkligats under ledning av en grupp bestående av Carina Nordman-Byskata, projektledare, Elisabet Björk-Norrgård, avdelningschef, Ebba Granström, teamledare och Ulrica Krook, utbildare, Yrkesakademin i Österbotten Projektet i Åboland och Nyland har planerats och förverkligats under ledning av Carola Gröndahl, lärare och Susanna Gröndahl, lärare, Axxell. Kårkulla samkommun har medverkat i projektet under ledning av Mikael Granholm, utvecklingschef, Kårkulla samkommun Ossi Pursiainen, Österbottens regiondirektör, Kårkulla samkommun Clara Sundqvist-Sundström, Åbolands regiondirektör, Kårkulla samkommun Ann-Christine Österbacka, Nylands regiondirektör, Kårkulla samkommun Vi vill härmed tacka Närings- trafik- och miljöcentralen i Finland som med det externa finansieringsstödet möjliggjort att projektet kunnat förverkligas. Vasa Elisabet Björk-Norrgård, avdelningschef Yrkesakademin i Österbotten, Kungsgårdsvägen 30 A Vasa elisabet.bjork-norrgard@yrkesakademin.fi Klara Roos, koordinator för vuxenutbildning och läroavtal Axxell, Nils Grabbegatan 5, Karis klara.roos@axxell.fi

4 4 1. Inledning Inom ramen för arbetslivets service- och utvecklingsfunktion möjliggörs i ännu högre grad än tidigare utvecklingsarbete vid vuxenutbildningsorganisationerna i Finland. Verksamheten skall betjäna arbetslivets behov av utbildning och utveckling. Utvecklingsfunktionen är knuten till en extern finansiering vid Närings- trafik- och miljöcentralen. Inom ramen för denna verksamhet har projektet Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling inom Kårkulla samkommun förverkligats. Yrkesakademin i Österbotten (YA!) bidrar i enlighet med strategin till konkurrenskraft och välstånd genom en arbets- och näringslivsanpassad yrkesutbildning samt en flexibel kompetensutveckling. Yrkesakademin i Österbottens vuxenutbildningscenter samarbetar med arbetslivet enligt en policy, som baserar sig på kontinuerlig dialog med arbetslivets samarbetspartners. Vi strävar efter att vara lyhörda för arbetslivets behov av utbildnings- och utvecklingsarbete och skapa lösningar som förverkligas utgående från kundens behov och i dennes verksamhetsmiljö. Vi strävar även till att stärka och utveckla våra samarbetsnätverk i syfte att betjäna regionen på bästa sätt. YA! har en del erfarenhet från tidigare utvecklingsprojekt i små lokala enheter och med detta projekt avser vi att lära oss av att samarbeta i nära kontakt med Kårkulla, över stora regioner och i nätverk med en annan utbildare. Det kunnande och den erfarenhet vi får i och med detta projekt skall användas i framtiden för andra motsvarande utvecklings- och serviceuppdrag. Axxell vill som utbildningsanordnare arbeta i nätverk och skapa nya samarbetsmodeller med arbetslivet och med andra utbildningsanordnare genom utvecklings- och serviceuppgiften för arbetslivet. Axxell vill utveckla kompetensen vid företag, offentliga samfund samt små och medelstora företag genom att utveckla servicehelheter, beakta näringslivets regionala behov, och främja den kompetens som behövs i framtiden. Axxell har tidigare erfarenhet av utvecklingsprojekt tillsammans med bl.a. YA!. Både Vuxenutbildningscentrets inom Yrkesakademin i Österbotten och Axxell Utbildning Ab:s målsättning är att tillmötesgå arbetslivets behov och stöda personalens utveckling på ett sätt som gagnar både den enskilda arbetstagaren och organisationen hon/han arbetar i. Vuxenutbildningscentret arbetar målmedvetet med social- och hälsovårdsbranschen i och utanför regionen vid behov. Vi medverkar genom utbildning/fortbildning och genom punktinsatser i utvecklingen inom branschen, förstärker personalens kunnande och yrkesskicklighet samt bidrar till att fortbildningen stöder arbetsplatsernas personalstrategi och mål.

5 5 Yrkesakademin i Österbotten ingick samarbetsavtal under 2009 med utbildningsorganisationen Axxell som erbjuder mångsidig utbildning för såväl ungdomar som vuxna. Yrkesakademin i Österbotten och Axxell har utvecklings- och servicefunktion för arbetslivet i sitt upprätthållartillstånd. 2. Yrkeskunnande och yrkesmässig utveckling i arbetslivet I Utbildningsstyrelsens prognos YRKE framgår att de unga kommer att svara mot endast 80 procent av behovet av ny arbetskraft fram till år Sysselsättningen ökar i vårdyrken. Hälften av dem som pensioneras arbetar inom yrken som i dag kräver yrkesutbildning. Behovet av att stärka kunnandet samt öka handikappomsorgens dragningskraft som framtida arbetsplats är stor redan i dag. Rekrytering av utbildad vård- och omsorgspersonal är en stor utmaning för kommuner och städer. De strategier som Social- och hälsovårdsministeriet har preciserat för social- och hälsovårdspolitiken 2015 i Finland visar på tyngdpunktsområden såsom att: Främja hälsa och funktionsförmåga Förbättra den arbetsföra befolkningens hälsa och funktionsförmåga Trygga klientens ställning, servicekvaliteten och tillgången Ge mångsidig service Förbättra tillgången och kvaliteten på äldreservicen Trygga arbetskraftstillgången och personalens kompetens Utnyttja informations- och kommunikationsteknik som stöd för social- och hälsovårdsservicen 2 Behov av tjänster inom handikappomsorgen ökar i samhället. Detta medför att yrkeskunniga inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda behövs för att kunna möta framtidens ökade behov av tjänster inom vård, omsorg och rehabilitering. Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda ger möjlighet att jobba på ett bredare arbetsfält och att i samarbete med andra utöva sitt yrke. Yrkesstoltheten och yrkesidentiteten hos yrkesverksamma stärks i den processen. 1 Heidi Backman, Annika Westerholm Yrke Utbildningsstyrelsen 2 SHM Strategier för social- och hälsovårdspolitiken 2015 mot ett socialt och hållbart och ekonomiskt livskraftigt samhälle 2006:15

6 6 Möjligheten att avlägga Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda i Finland är relativt ny. De aktuella examensgrunderna utkom 2009 (DNR 49/011/2009) 3 Social- och hälsovårdsministeriet har gett ut riksomfattande rekommendationer om fortbildning inom social- och hälsovården. I Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2004: 3 framgår att: 4 Ansvaret för personalens fortbildning och kompetensutveckling är enligt lagstiftningen ålagd organisationerna Lagen ställer krav på fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården samt det sociala området. Det förväntas att varje anställd på årsbasis deltar i 3-10 dagar fortbildning Syftet med fortbildningen är att upprätthålla, uppdatera och förbättra arbetstagarens yrkesskicklighet och kompetens. Fortbildningsförordningen (1194/2003) gäller utbildningens innehåll, kvalitet, omfattning, arrangemang, uppföljning och utvärdering. 5 Samarbetet med arbetslivet är en av hörnstenarna och en förutsättning för att på bästa sätt garantera kvaliteten. För att tillmötesgå arbetslivets behov av fortbildning och kompetensutveckling på bästa möjliga sätt bör utbildningsorganisationerna samarbeta sinsemellan samt med arbetslivets representanter. 3 Utbildningsstyrelsen Grunder för fristående examen. Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda FÖRESKRIFT 49/011/ SHM Rekommendation om fortbildning inom hälso- och sjukvården, Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2004: 3 5 SHM Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för personalen inom hälsovården 1194/2003

7 7 3. Kårkulla samkommun Kårkulla är den enda samkommunen som täcker hela Svenskfinland (utom Åland). 6 En av Kårkulla samkommuns viktigaste uppgifter är att stå som garant för att även utsatta grupper i samhället kan erhålla service och vård på svenska. Huvuduppgiften är att producera svenskspråkig service för personer med funktionsnedsättning och deras familjer i enlighet med omsorgslagen. Merparten av Kårkulla samkommuns verksamhet pågår inom denna sektor. Förutom omsorg om personer med funktionsnedsättning upprätthåller Kårkulla anstaltsvård inom missbrukarvården samt skyddat arbete för personer med andra handikapp än förståndshandikapp. Kårkulla upprätthåller också den enda svenskspråkiga arbetskliniken i Finland. Kårkulla samkommun upprätthåller verksamhet i hela Svenskfinland. Centralförvaltningen finns i Pargas. Kårkulla samkommun har en samlad kunskap inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Därför vill Kårkulla även i framtiden tillsammans med kommuner och intresseorganisationer utgöra en drivkraft för utvecklingen av omsorgen i Svenskfinland. Den interna personalutbildningen bygger på definierade helheter: ny i verksamheten, arbetssätt och metoder inom omsorgen, psykosocialt arbete och autism, fysisk hälsa, handikapp och åldringsvård, arbetarskydd, utvecklingsdagar för olika yrkesgrupper. Vikt läggs på fördjupningsmöjligheter och samarbete med läroanstalter, kommuner och tredje sektorn. Den interna personalutbildningen planeras årligen på basis av förslag från flera håll: - Enhetsledare, regionala ledare, regiondirektörer i årliga ekonomiplaner - Brukarsynpunkter via rådgivande kommissioner - Samkommunens expertnätverk (autismnätverk, åldringsnätverk osv) - Personalrepresentanter genom personalrådet och samarbetskommittén Förslagen sammanställs till ett internt fortbildningsprogram för följande år som godkänns av ledningsgruppen varje år. Den interna personalutbildningen förverkligas årsvis dels som kurser med deltagare från en region; Österbotten, Åboland eller Nyland (regional personalutbildning). Dels som kurser med deltagare från flera regioner (samkommunal personalutbildning). Förverkligande av intern samkommunal personalutbildning administreras av samkommunens arbetsgrupp personalutbildning (SAP), med utvecklingschefen som ordförande. 6

8 8 Förverkligande av intern regional personalutbildning administreras av regionala arbetsgrupper för personalutbildning (RAP), med regiondirektören som ordförande. Medlemmar från RAP är representerade i SAP. SAP följer regelbundet upp hur intern personalutbildning i regionerna planeras och förverkligas. Utvecklingschefen rapporterar kontinuerligt utfallet till ledningsgruppen. Utöver dessa arbetsgrupper kan ytterligare arbetsgrupper utses för detaljplanering av enskilda kurser både på regional och central nivå. Kårkulla samkommun erbjuder årligen service åt ca 1000 personer över hela Svenskfinland. Eftersom dessa personer har ett brett spektrum av funktionsnedsättningar, alltifrån traditionell utvecklingsstörning till missbrukarproblematik, är det en stor utmaning att både kunna erbjuda alla anställda en kärnkunskap om funktionshinder, men därtill även erbjuda berörda anställda spetskunskap som ifrågavarande funktionshinder förutsätter. Notera också att området inte är statiskt. Åldrande utvecklingsstörda personer, personer med Asperger, ADHD och olika dubbeldiagnoser har under de senaste årtiondena i allt högre grad ersatt den klassiska diagnosen: utvecklingsstörning. Detta ökar utmaningen. Projektet Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun behövs för att ge kunskap om och modeller för hur utbildningsorganisationerna kan samarbeta målmedvetet, ändamålsenligt och långsiktigt med en organisation/företag för att stöda tillgången på yrkeskunnig arbetskraft, stöda utvecklandet av lärande organisationer samt skapa modeller för att kartlägga kunnandet och planer för att upprätthålla och utveckla detsamma. Klientens välbefinnande står i fokus för Kårkulla samkommuns verksamhet vilket klart framkommer i samkommunens kvalitetsarbete. Men för att omsorgen om klienten ska vara god krävs att personalen trivs och mår bra. Personalutbildningen borde därför ha en dubbelfunktion, stärka yrkeskunskapen och den professionella identiteten. En fortsättning på projektet kunde bestå av ett uppföljande projekt där den nya yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda fungerar som en ram för att göra upp en mera långsiktig fortbildningsplan för alla anställda vid Kårkulla samkommun. Själva yrkesexamen utgör då den övergripande ramen för fortbildningsprogrammet, som byggs så att de obligatoriska examensdelarna gäller alla anställda och ger baskunskap och de valfria och frivilliga delarna gäller grupper av anställda och ger spetskunskap. På det sättet skapas tydliga kriterier för att fastställa kunnandet i olika avseenden med utgångspunkt i individens nuvarande yrkeskunskap. Den långsiktiga målsättningen för samkommunen är att på sikt erbjuda alla intresserade anställda möjlighet att avlägga fristående yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda kan samtidigt utgöra underlag för att uppgöra kompetensbeskrivningar för alla kategorier av anställda vid Kårkulla samkommun. (hänv. Mikael Granholm, utvecklingschef, Kårkulla samkommun 2010)

9 9 4. Målsättning Målsättningen med projektet är att visa på metoder som organisationen kan tillämpa inom olika områden framöver för att stärka kunnandet inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Projektet avser att med hjälp av kartläggnings- och valideringsinstrument som skapas i projektet kartlägga och dokumentera personalens kunnande inom temata som väljs i enlighet med Kårkulla samkommuns strategi och i relation till examensgrunderna inom Yrkesexamen i omsorgsarbetet för utvecklingsstörda FÖRESKRIFT 49/011/2009 samt utgående från kartläggningens resultat välja fokusområden för att stärka kunnandet och genom samarbetsinlärning stärka kunnandet hos personalen Konkreta resultat vi vill uppnå med projektet Modell för kartläggning och validering av kunnande samt resultat av dessa i pilotenheterna Ökade insikter i samarbetsinlärningen som metod vid lärande på arbetsplatsen Planer för kompetenshöjning Förslag på hur organisationens interna expertis kan tas tillvara (internt och externt) och hur andra aktörer med specialkunnande kan utgöra resurs för stärkande av yrkeskunnandet. Förmånstagare i projektet är Yrkesakademin i Österbotten, Axxell och Kårkulla samkommuns personal vars kompetens och färdighet att betjäna organisationer på ett arbetslivsnära och företagsanpassat sätt, ökar. Vidare utvecklas kompetensen att sköta utvecklingsuppgifter i organisationer via tillgång till modeller och metoder för kompetenskartläggning, utvärdering, samarbetsinlärning etc. Partners i projektet blir betjänta av modeller för kartläggning av yrkeskunnande, förfaringssätt för validering, exempel på tillämpning av samarbetsinlärning och nätverk av aktörer med specialkunnande inom det specifika området

10 10 5. Projektets process Projektet initierades under samarbetsdiskussioner med Kårkulla samkummun, startade i september 2010 och avslutas i december Inom ramen för projektet har sex protokollförda möten hållits under ledning av Yrkesakademin i Österbotten. Samarbetsdiskussioner har även förts via e-post och per telefon. Inför varje avgörande steg i projektet har projektledarna deltagit i protokollförda möten med ledningsgruppen vid Kårkulla samkommun Fokus har varit att nå upp till målsättningarna i projektet. Alla projektdeltagare har deltagit i processen och projektet har utvecklats i enlighet med de behov som uppstått under arbetes gång. Samarbete har även etablerats med experter utanför projektorganisationerna. De nätverk som skapats ger möjligheter till fortsatt samarbete inom området. Projektets framskridande har utvärderats av ledningsgruppen vid Kårkulla samkommun, som har omarbetat eller omfattat de förslag till genomförande som projektet framfört. Pilotgruppens personal har kontinuerligt fått information från sin regionala chef samt från projektledaren vid YA!. Projektet avslutas i Tammerfors den med ett seminarium under temat: Yrkeskunnande och yrkesmässig utveckling i samarbete med det avslutande seminariet för projektet Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande inom yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Bilaga.

11 Kartläggning och validering av kunnande En möjlig väg för att följa upp och säkerställa personalens yrkeskunnande och möta de kriterier på yrkeskunnande som stipulerats i examensgrunderna för yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda är att tillämpa validering som process. Validering betyder att erkänna en persons kunskap och kompetens genom att synliggöra, dokumentera och bedöma den. Valideringen indelas vanligen i olika faser, där kartläggningen av en persons kunskap, kompetens och yrkeserfarenhet kommer först. Bedömningen görs i relation till fastställda kriterier för kunnande inom branschen. 7 Resultatet av kartläggningen kan sedan relateras till en utvecklingsplan. Som exempel kan nämnas att Kravmärkt Yrkesroll Center för kompetens- och yrkesutveckling i Sverige 8 har presenterat en valideringsmodell i syfte att öka kompetensen inom äldreomsorgen och därmed säkra en hög kvalitet i arbetet samt att höja statusen för yrket. Den bygger på de tydliga yrkeskrav som förankras hos alla medarbetare. För varje enskild medarbetare valideras kunskaper, utvecklingsbehov identifieras och kompetensutveckling planeras och genomförs. Metoden som tillämpas kan till vissa delar jämföras med den metod som tillämpas inom det fristående examenssystemet i Finland. 9 Kompetens definieras som en individs potentiella kapacitet att agera i förhållande till en speciell uppgift, situation i livet eller i arbetet. Yrkeskompetens innefattar det urval av kunskaper, färdigheter - och perspektiv på tillvaron som en kompetent arbetstagare besitter. Yrkesskicklighet handlar om att kunna utföra/göra (tillsammans med kolleger/kunder/patienter) veta om/känna till kunna lösa problem (förutse) kunna utvärdera själv (på olika sätt) kunna utveckla/finna nya sätt (vara innovativ/kreativ) kunna marknadsföra/sälja (sig själv) vara förberedd för framtida utveckling och förändring 10 7 Validering på Åland Ålands landskapsregering. 8 Kravmärkt Yrkesroll. 9 Utbildningsstyrelsen Handbok om fristående examina 10 Salo, Petri. Yrkesskicklighet? Utvärdering av yrkesskicklighet? Arbete och arbetslivets organisationer Åbo Akademi i Vasa. psalo@abo.fi

12 12 Till fokusområde för projektet Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun valdes den obligatoriska examensdelen Utgångspunkter för yrkesmässigt arbete inom servicen för utvecklingsstörda ur examensgrunderna för yrkesexamen för omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Fyra pilotgrupper utsågs av regiondirektörerna. Målsättningen var att få så olika pilotgrupper som möjligt, så att svaren i kartläggningen eventuellt visar på den bredd som personalen inom Kårkulla samkommun har. Kartläggning av personalens kunnande gjordes med en modifiering av instrumentet jag kan ( så att den svarande, utöver att ange sin upplevda kunskapsnivå i förhållande till de kriterier som examensgrunderna omfattar, kunde kommentera sina svar.(bilaga) Efter att den första kartläggningen för pilotgruppen i Österbotten var genomförd erhöll projektledaren feedback, att kartläggningsinstrumentet inte upplevdes garantera reliabilitet. Därför utarbetades genast ett förslag till nytt kartläggningsinstrument med beaktande av målgruppens utbildningsnivå och arbetsuppgifter (bilaga) Under januari 2011 involverades ytterligare en pilotgrupp i Österbotten i kartläggningen och valideringen av kunnandet, på förslag från ledningsgruppen vid Kårkulla samkommun. Under hösten 2011 genomförde YA! arbetsplatsbesök vid olika enheter inom Kårkulla samkommun i Österbotten. I samband med att examensgrunderna presenterades antecknades personalens tankar och önskemål om behov av att stärka yrkeskunnandet (bilaga) Samtliga resultat presenteras i ett separat dokument som tillställs Kårkulla samkommun.

13 Samarbetsinlärning Samarbetsinlärning föreslog som metod i projektet för att stöda de enskilda och arbetsgruppen vid pilotenheterna. Som ledare för samarbetsinlärningen/arbetshandledningen utsågs arbetshandledare. Utgående från kartläggningens resultat föreslogs olika temata att behandla under samarbetsinlärningen. Samarbetsinlärning som pedagogisk metod stöder lärande i grupp. där varje gruppmedlem bär ansvaret för de gemensamma målen 11. Lärande fungerar bäst när det är förknippat med positiva känslor. System och strukturer på arbetsplatsen har stort inflytande på lärande i praktiken och det är viktigt att man i ett arbetssamfund är medveten om att strukturer och aktiviteter kan stimulera eller hindra lärandet. Lärande i praktiken sker i ett socialt sammanhang och i samverkan med andra människor. Det är en grundläggande mänsklig kraft och vilja för de flesta individer att vara en del av arbetsgemenskapen och lärprocesserna kan stärka densamma. Vi lär i olika situationer i arbetet och på övrig tid från kollegor som delar med sig av sina erfarenheter och perspektiv. Vi lär genom att betrakta och reflektera, genom att få respons av klienter och kollegor. Vi lär oss då vi ger oss på att undersöka saker, när vi vill lösa ett problem och möta utmaningar. Förmågorna att vara uppmärksam jämförande, delande och tillvaratagande av vardagliga erfarenheter kan öka och påverka våra arbetsplatser positivt. 12 Ifall personalen upplever en känsla av sammanhang i det man gör stärks lärandet i arbetet (jfr Antonowski) 13 Tre komponenter skapar en känsla av sammanhang, KASAM, enligt Antonovsky 1. Begriplighet som innebär att det som händer i livet går att förklara och förstå. Ordet innefattar begreppen: förutsägbarhet, information, struktur och regelbundenhet. 2. Hanterbarhet som betyder att man inte är ett offer för omständigheterna utan själv har redskapen för att påverka dem. Ordet innefattar begrepp som: resurser, tillgångar, rimlig belastning och påverkansmöjligheter. 3. Meningsfullhet innebär att man är delaktig i de processer som skapar vardagen och livet. Ordet innefattar begrepp som: delaktighet, motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet. 11 Sahlberg P & Leppilampi A Samarbetsinlärning. Runa Förlag 12 Skoglund et al Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken. Assessment Method Set. Lifelong Competences Informal Learning in Social Fields. Leonardo da Vinci. Education and Culture 16 Antonovsky A Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur

14 14 Temaområden för samarbetsinlärning inom projektet valdes utgående från resultatet av kartläggningen av personalens kunnande. I Österbotten valdes följande temaområden: Häggvägens boende och Omsorgsbyrån i Jakobstad Profession och vårdetik - insyn i vilka ramverk som styr handikappomsorgen, t.ex. Riksomfattande handikapprådet, etiska principer för att ordna och att utföra tjänster, - lägga fram, diskutera och tillämpa kunskap om utvecklingsstörning - boendets egen värdegrund, tid för etiska diskussioner Social och hälsovårdens servicesystem, social trygghet - information om lagar och klientens rättigheter: kunna tillämpa detta på sina egna klienter - rehabiliteringssystemet Utveckling och funktionsförmåga - utvecklingsstörning: etiologi, diagnostisering, uppföljning och stöd - epidemiologiskt samband mellan riskfaktorer och utvecklingsstörning utgående från WHO:s handikappbegrepp - olika synsätt på utvecklingsstörning Interaktion och kommunikation - kommunikation: verbalt och icke-verbalt personliga kommunikationspass till alla Trygghet och välbefinnande - besök av arbetsskyddschef, lösningar och risker samt diskussion om ensamarbete - hur agera vid misstanke om familjevåld - samarbete, respekt och tillit i arbetsgemenskapen Datorkunnande - datorns program och användning Datastödperson inom Kårkulla finns och är stationerad i Jakobstad. Pilotgruppens behov av stöd utreds (hänv Ossi Pursiainen)

15 15 I Åboland och Nyland valdes följande temaområden: Smålands boende, Kimito Profession och vårdetik - hur öka självständigheten hos våra klienter? Ge dem tid att utföra sysslor själva. Olika sätt att hitta mera tid. - boendets egen värdegrund, tid för etiska diskussioner Social och hälsovårdens servicesystem, social trygghet - information om lagar och klientens rättigheter - rehabiliteringssystemet - mera info om vad utvecklingsstörda personer har rätt till enligt lag Utveckling och funktionsförmåga - mera kunskap om utvecklingsstörning, t.ex. olika syndrom - sambandet mellan olika syndrom och sjukdomar - mera teori om gruppbeteende bland utvecklingsstörda personer - olika synsätt på utvecklingsstörning Interaktion och kommunikation - gå igenom alla boares kommunikation och vad de uttrycker med olika gester och miner personliga kommunikationspass till alla Trygghet och välbefinnande - besök av arbetsskyddschef, information om olika lösningar och risker samt diskussion om ensamarbete - hur agera vid misstanke om familjevåld

16 16 Helsingfors Dagcentral Profession och vårdetik Social och hälsovårdens servicesystem, social trygghet - lagar som styr verksamheten Utveckling och funktionsförmåga - vill gärna lära mera om utvecklingsstörning - medicinska aspekter på utvecklingsstörning Interaktion och kommunikation - fördjupning i temat Trygghet och välbefinnande - vuxna utvecklingsstördas ställning, vuxna som bor hemma hos sina föräldrar och far illa, vad kan vi göra? - diskutera olika säkerhetsrisker i arbetet och risker i olika servicelösningar

17 17 Helsingfors Arbetscentral Profession och vårdetik - en egen värdegrund, diskussion kring etik och analys av sina egna arbetsmetoder Social och hälsovårdens servicesystem, social trygghet - uppdatering kring de lagar som styr verksamheten och allmänna servicetjänster som handikappade har rätt till - samarbete med finska sidan, vad är på gång? Utveckling och funktionsförmåga - mera kunskap om utvecklingsstörning, samt specifika syndrom och sjukdomar - mera kunskap om neuropsykiatriska störningar, medicinska kunskapen delvis bristfällig Interaktion och kommunikation - mera kurser och kunskap om alternativ kommunikation (gravt utvecklingsstörda och autistiska personer) - hur för man ett bra samtal Trygghet och välbefinnande - socialpedagogisk touch i huset - mera verksamhet för välbefinnande för hela huset - arbetarskyddsrisker på den egna arbetsplatsen Efter att samarbetsinlärningen avslutats gavs deltagarna möjlighet att utvärdera densamma (bilaga ). En sammanställning av utvärderingen presenteras i separat dokument som tillställs Kårkulla samkommun.

18 Tematiska diskussioner Utöver den målstyrda samarbetsinlärningen/arbetshandledningen gavs I Österbotten även möjlighet till ytterligare tematiska diskussioner. Enligt överenskommelse med regiondirektör Ossi Pursiainen i Österbotten förverkligas/förverkligades tematiska diskussioner med personalen vid en pilotenhet i Österbotten enligt följande: Tema: Tema: Tema: Tema: Utvecklingsstörning Resursperson från Kårkulla samkommun anlitas, tillfället ordnas av Kårkulla samkommun (hänv överenskommelse med Ossi Pursiainen) Mina tankar inför att vårda döende människor Temadiskussion med palliativa vårdaren Berit Mäkelä förverkligades Kommunikation som hörnstenar i samarbete Temadiskussion med arbetshandledare Ulla-Beth Mäki-Jussila förverkligades Trygghet och välbefinnande: Resursperson från Kårkulla samkommun, tillfället ordnas av Kårkulla samkommun (hänv överenskommelse med Ossi Pursiainen)

19 19 6. Sammanfattning och utvärdering Projektdeltagarna har haft projektmöten i enlighet med uppgjord projektplan och varje möte har protokollförts. Processen och resultaten i projektet har utvärderats under projektets gång. Projektet avslutningsseminarium hålls i Tammerfors och i samband med detta görs en slutlig utvärdering av projektet. Projektet har förverkligats i nära samarbete med ledningen inom Kårkulla samkommun och den väg projektet har tagit har varit i enlighet med de önskemål som framkommit under processens gång. Kartläggningen av personalens skattning av kunnandet inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda och behov av att stärka kunnandet har gett ledningen inom Kårkulla samkommun stöd för att planera personalens fortsatta fortbildning och kompetenshöjning. Kartläggningens resultat låg även till grund för valet av arbetshandledning som ett forum för samarbetsinlärning. Arbetshandledningen / samarbetsinlärningen förverkligades med hjälp av utbildade arbetshandledare. Arbetshandeldning är till sin natur processinriktat och utgår från gruppens situation och behov. Med den här formen av kunskapsutveckling blev det en utmaning att följa de riktlinjer och resultat som kartläggningen gett och det blev mera en process kring aktuella frågor och arbetsklimat som berörde arbetsgruppen. Det här ledde i förlängningen till att arbetshandledarna enbart delvis använde sig utav den expertis som finns inom organisationen. Vi ser arbetshandledningen som en viktig arbetsform för att skapa en stabil grund inom arbetsgruppen för att sedan gå vidare i processen med kunskapsutveckling där den egna expertisen utvecklas och används mera målinriktat inom organisationen. Projektet stärkte tanken om att kunskapsutveckling i det egna arbetssamfundet upplevs som viktigt av personalen. Personalen behöver ett forum där de kan reflektera sin erfarenhet i olika dilemman som berör deras vardagsverklighet på arbetsplatsen, personalen behöver ha en stark teoretisk kunskap kring utvecklingsstörning, men även en stark förmåga och framförallt möjlighet till reflektion för att orka med den etiska belastningen som omsorgsarbetet idag kräver.

20 20 7. Avslutning Avslutningsvis kan vi konstatera att projektet har varit inspirerande och utvecklande för oss alla och för våra organisationer. Processen fram till mål har varit givande för alla parter. Information om projektet och dess förverkligande har mottagits positivt av olika aktörer regionalt och nationellt. Samarbetsformer för det fortsatta arbetet har etablerats och fortsatta diskussioner pågår för vidare samarbete. Projektet har väckt intresse hos andra aktörer när det presenterats vid bl.a. vuxendagarna i Tammerfors, inom FuSe projektet (Fungerande servicestruktur genom starkare kund- och personalrelationer) förverkligas av Optima, YA! och Axxell samt inom KASTE projekt som förverkligas inom Esko-specialomsorgsdistrikt. Ett stort TACK till alla deltagare i projektet. Elisabet Björk-Norrgård Carina Nordman-Byskata Carola Gröndahl Susanna Gröndahl Klara Roos

21 21 Källor Antonovsky Aaron Hälsans mysterium. Natur och Kultur Backman Heidi, Westerholm Annika Yrke 2020 En prognos över behovet av svenskspråkig arbetskraft och yrkes- och högskoleutbildning för svenskspråkiga.ubs Kravmärkt Yrkesroll. Sahlberg P & Leppilampi A Samarbetsinlärning. Runa Förlag Salo, Petri SHM 2003 SHM.2004 SHM 2006 Skoglund et al Yrkesskicklighet? Utvärdering av yrkesskicklighet? Arbete och arbetslivets organisationer. Åbo Akademi i Vasa. psalo@abo.fi Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för personalen inom hälsovården 1194/2003 Rekommendation om fortbildning inom hälso- och sjukvården, Socialoch hälsovårdsministeriets handböcker 2004: 3 Strategier för social- och hälsovårdspolitiken 2015 mot ett socialt och hållbart och ekonomiskt livskraftigt samhälle 2006:15 Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken. Assessment Method Set. Lifelong Competences Informal Learning in Social Fields Leonardo da Vinci. Education and Culture Utbildningsstyrelsen.2009 Grunder för fristående examen. Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Föreskrift 49/011/2009 Utbildningsstyrelsen Handbok om fristående examina för examensarrangörer och examenskommissioner Validering på Åland Ålands landskapsregering.

22 1 Yrkeskunnande och yrkesmässig utveckling Tid kl Plats: Arrangörer: Målgrupp: Scandic Tampere City hotelli, Hämeenkatu 1, Tammerfors Yrkesakademin i Österbotten AXXELL Kårkulla samkommun Personal inom Kårkulla samkommun Program Anmälan och kaffe Seminariet öppnas Mikael Granholm, utvecklingschef, Kårkulla samkommun Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda - ett led i att stärka yrkeskunnandet Projekt: Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande inom yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 69/518/2010 Elisabet Björk-Norrgård, projektledare, YA! Ulrica Krook, YA! Carola Gröndahl, Axxell Susanna Gröndahl, Axell Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun Projekt:Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun POHELY/2568/ /2010 Carina Nordman-Byskata, projektledare, YA! Carola Gröndahl, projektledare, Axxell Susanna Gröndahl, Axell Ulrica Krook YA!

23 Arbetshandledarnas syn på projektet Pilotenheternas utvärdering och upplevelse av kartläggning av kunnande och av utvecklingsinsats i form av arbetsplatshandledning Smålandsboendet, Kimito Helsingfors Dagcenter, Krämertsskog Helsingfors Arbetscenter, Gamlas Häggvägens boende, Närpes Omsorgsbyrån, Jakobstad Lunch Bedömning och utvärdering för yrkesmässig utveckling Petri Salo, Professor i vuxenpedagogik, Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi i Vasa Active Support att stöda personer med funktionsnedsättning till att bli mera självständiga och kunna fatta beslut i sina liv- trots funktionsnedsättningen. Carola Gröndahl och Susanna Gröndahl, Axxell Ulrica Krook, Yrkesakademin i Österbotten Seminariedagen avslutas Elisabet Björk-Norrgård, avdelningschef, YA! Klara Roos, koordinator för vuxenutbildning och läroavtal, Axxell Kaffe Anmälan till seminariet och meddelande om ev. dieter görs per e-post till: sarah.ahlang@yrkesakademin.fi senast Förfrågningar: Elisabet Björk-Norrgård tfn elisabet.bjork-norrgard@yrkesakademin.fi Carola Gröndahl tfn carola.grondahl@axxell.fi Deltagandet i seminariet är avgiftsfritt Välkomna

24 Kartläggning av personalens kunnande 1 = Jag kan 2 = Jag kan delvis 3 = Jag kan inte Profession och vårdetik Jag känner till värdegrunden inom yrkesområdet och är medveten om värdegrunden inom den pedagogiska sektorn samt inom social- och hälsovårdssektorn. Jag identifierar de värderingar som påverkar mina egna handlingar och är medveten om deras betydelse för mitt arbete Jag har en människosyn i arbetet, som utgår från den utvecklingsstördas resurser Jag känner till de etiska anvisningarna för de yrkesverksamma inom socialsektorn. Jag känner till Riksomfattande handikapprådet och dess verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Jag känner till de etiska principerna för att ordna tjänster inom servicen för utvecklingsstörda. Jag följer de yrkesetiska principerna i mitt arbete, i mina val och lösningar. Jag identifierar etiska problem i arbetet inom servicen för utvecklingsstörda. Jag söker aktivt aktuell information om utvecklingsstörning till nytta för yrkesutövandet. Jag visar respekt för en utvecklingsstörd persons tankar, värderingar och övertygelser. Jag handlar jämlikt Jag arbetar konfidentiellt, uthålligt och målinriktat. Jag stöder självbestämmandet och uppmuntrar till egna val. Jag stöder och främjar en utvecklingsstörd persons att fatta beslut om det egna livet. Känner till uppgifterna för de olika aktörerna inom vården av utvecklingsstörda, ansvarsfördelningen och målen för aktiviteterna och samarbetar ändamålsenligt. Jag känner till de allmänna utvecklingslinjerna i historien för vården av personer med utvecklingsstörning.

25 Social- och hälsovårdens servicesystem - social trygghet Jag säkerställer att grundläggande friheter, rättigheter och jämlikhet förverkligas (Finlands grundlag 731/ ) och säkerställer att likabehandling förverkligas (Lagen om likabehandling 21/2004). Jag förstår skyldigheterna i deklarationer och avtal som gäller servicen för utvecklingsstörda och vet var man kan läsa dessa dokument (t.ex. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s avtal om barns rättigheter, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning). Jag känner till innehållet i de lagar som styr servicen för personer med utvecklingsstörning. Jag känner till rehabiliteringsservicesystemet när det gäller de behov av tjänster som personer med utvecklingsstörning har Jag använder tjänster och handlar ändamålsenligt för att stödja den utvecklingsstörda, dennes familj och närstående (offentlig, privat, tredje sektorn) Jag håller mig à jour med utvecklingen gällande organisering och producering av tjänster ur en utvecklingsstörd persons synvinkel. Jag handlar enligt de principer som tillämpas inom specialvårdstjänsterna för personer med utvecklingsstörning.

26 Utveckling och funktionsförmåga Jag känner till olika sätt att se på funktionsnedsättning (samhällelig, medicinsk, psykologisk, social, pedagogisk) och deras inverkan på arbetet med funktionshindrade. Jag vet vad som menas med begreppen utvecklingsstörning och intellektuell utvecklingsstörning och hur vanlig intellektuell utvecklingsstörning är i vårt land. Jag vet hur intellektuell utvecklingsstörning yttrar sig, diagnostiseras och hur man beskriver dess svårighetsgrad. Jag förstår hur de olika svårighetsgraderna av utvecklingsstörning inverkar på en persons funktionsförmåga och liv. Jag vet vilka de vanligaste riskfaktorerna och händelserna är som kan leda till intellektuell utvecklingsstörning och vet hur man grupperar orsaksdiagnoserna när det gäller utvecklingsstörning enligt den tidpunkt då skadan inträffade samt de skadade funktionsområdena under utvecklingens olika faser. Jag känner till de vanligaste biologiska orsakerna till utvecklingsstörning och de vanligaste syndromen som leder till intellektuell utvecklingsstörning. Jag vet vilka möjligheter det finns att förebygga utvecklingsstörning och de etiska synpunkterna i fråga om detta. Jag känner till de vanligaste andra skadorna och sjukdomarna som har att göra med orsakerna till utvecklingsstörning samt de hälsorisker som är vanligare än hos den övriga befolkningen. Jag använder min kunskap om nervsystemets funktion och störningar vid handledning av och arbete med en person med utvecklingsstörning. Jag känner allmänt till människokroppens funktion och uppbyggnad samt livsmiljöns och individuella faktorers betydelse för vår funktionsförmåga och funktionsbegränsningar. Jag tar i dagliga aktiviteter hänsyn till en utvecklingsstörd persons sätt att lära, förstå och ta till sig saker (t.ex. arbetsminnet). Jag tar hänsyn till den utvecklingsstörda personens individuella sätt att orientera sig och fokusera i olika aktiviteter. Jag använder kunskap om utvecklingsstörning och dess inverkan på funktionsförmågan när jag arbetar med en person med utvecklingsstörning. Jag beaktar en utvecklingsstörd person i en grupp och inverkan på hans uppförande. Jag beaktar tillgängligheten i en utvecklingsstörd persons livsmiljö.

27 Interaktion och kommunikation Jag känner i huvuddrag till hur talet och språket utvecklas. Jag känner till hur sinnenas funktion inverkar på interaktionen. Jag beaktar hur en person med utvecklingsstörning lär sig och förstår kommunikation. Jag känner till några metoder som stödjer och ersätter talet (AAC). Jag använder en kommunikationsmetod som överensstämmer med den utvecklingsstördas plan och som är lämplig i kommunikationsmiljön. Jag säkerställer att interaktionen med vuxna utvecklingsstörda sker jämbördigt. Jag försöker aktivt ta reda på en personers individuella sätt att kommunicera. Jag anpassar min kommunikation så att den utvecklingsstörda förstår innehållet i den. Jag känner till följande begrepp och principer samt hur de förverkligas: hinderfrihet, tillgänglighet, inkludering, integration samt normalisering och följer själv dessa principer Jag lyssnar och tar hänsyn till en utvecklingsstörd persons egen erfarenhet av sin ställning i kollektivet eller gruppen. Jag tar emot feedback på mitt arbete av personen med utvecklingsstörning och dennes närstående. Jag förutser de förändringar som sker i livssituationerna och det sociala livet enligt levnadsloppet för personer med utvecklingsstörning (småbarnsfostran, utbildning, familjeförhållanden och sociala nätverk, boende, utkomst, arbete, hobbyer och fritid, deltagande i samhällelig verksamhet, andligt liv och livsåskådning) Jag beaktar de förväntningar och behov som är förenade med förändringar vid arbete med en person med utvecklingsstörning och dennes familj eller närstående.

28 Jag handlar modigt och initiativrikt tillsammans med familjen/de närstående. Jag identifierar olika attityder mot utvecklingsstörning (i medier, arbetslivet, skolan, boendet, servicesystemen och i de egna handlingarna) Trygghet och välbefinnande i arbetsmiljön Jag känner till arbetarskyddsorganisationen på arbetsplatsen och kan bedöma arbetarskyddsriskerna i mitt arbete. Jag beaktar klientens personliga fysiska och psykiska säkerhet, sörjer för säkerheten i verksamhetsmiljön och skyddsåtgärder i risksituationer. Jag beaktar den utvecklingsstördas rätt att ta ansvar. Jag bedömer risker i olika servicelösningar tillsammans med den utvecklingsstörda, de anhöriga och personalen. Jag har kunskap om dålig behandling och familjevåld och våld utövat av närstående och vet hur man ska agera vid misstanke om sådant. Jag förstår min egen inställning till utvecklingsstörning och dess inverkan på välbefinnandet i arbetet. Jag känner till och identifierar de belastande faktorerna inom vården av utvecklingsstörda och vet vilka tjänster företagshälsovården erbjuder och vilken verksamhet den har för att främja välbefinnandet i arbetet. Jag känner till möjligheter till introduktion i arbetet, arbetshandledning, utvecklingssamtal samt arbetstidsarrangemang och utformning av arbetsuppgifterna när det gäller främjande av mitt välbefinnande i arbetet.

29 Jag förstår att fortbildning är en rättighet och en skyldighet för att utveckla yrkesskicklighet. Jag visar min egen sakkunskap och för fram utvecklande synvinklar. Jag bedömer realistiskt mina egna styrkor och utmaningarna vad gäller yrkesmässig utveckling i handledning av lärande och att stöda klienten i dagliga aktiviteter. Kan bedöma hur min egen yrkesidentitet har utvecklats.

30 Kartläggningsinstrument Projekt Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun Frågorna gäller alla anställda, om inte annat anges. Samtliga frågor besvaras med en skala 1-3: 1= Jag kan 2= Jag kan delvis 3= Jag kan inte Svaren på samtliga frågor motiveras. OBS! Frågan om datorkunskap avviker från detta mönster Nya klienter inom omsorgen Jag har tillräcklig kunskap för att kunna erbjuda service åt klienter, vars huvudsakliga diagnos inte är utvecklingsstörning (ex AD/HD, Asperger, autism, neurologiska skador, nyskadade vuxna) Jag har tillräcklig kunskap för att kunna erbjuda service åt åldrande utvecklingsstörda personer Nya serviceformer inom omsorgen: Personlig assistans och serviceformer inom handikappservicelagen Jag har tillräcklig kunskap om personlig assistans och övriga serviceformer som handikappservicelagen erbjuder för att kunna erbjuda detta som en del av övriga omsorgstjänster

31 Samkommunens kvalitetsarbete Jag vet allmänt sett vad som förväntas av mig utgående från innehållet i samkommunens kvalitetshandbok Jag har tillräcklig kunskap för att kunna utföra de uppgifter, speciellt det individ- och familjecentrerade arbetssätt, som tillskrivs den rådgivande sektorn i kvalitetshandboken kap 8.6 Jag vet vad som förväntas av mig utgående från kvalitetshandboken gällande godkännade av omsorgsprogram. Jag vet vad som förväntas av mig utgående från kvalitetshandboken gällande IP. Jag vet vad som förväntas av mig utgående från kvalitetshandboken gällande stödpersonsverksamhet.

32 Jag vet vad som förväntas av mig utgående från kvalitetshandboken gällande tystnadsplikt och sekretess. Jag vet vad som förväntas av mig utgående från kvalitetshandboken gällande samarbete med anhöriga. Jag vet vad som förväntas av mig utgående från kvalitetshandboken gällande intressebevakning. Jag vet vad som förväntas av mig utgående från kvalitetshandboken gällande begränsande åtgärder. Jag vet vad som förväntas av mig utgående från kvalitetshandboken gällande hot, våld och faror.

33 Verksamhetens målsättning I samkommunens förvaltningsstadga 2 står följande: Samkommunens verksamhet skall vara inriktad på att skapa förutsättningar för de personer som får service av samkommunen att leva ett så normalt liv som möjligt i gemenskap med andra samt att utveckla sig som människor. I all verksamhet skall visas respekt för den enskilda individens integritet och självbestämmande Jag besitter tillräcklig sakkunskap för att kunna arbeta i enlighet med dessa målsättningar. Yrkesgruppsvisa frågor Kuratorer: Jag känner innehåll i samkommunens produkter och prissättning (avgiftspaketet) och kan motivera detta för kommunerna. Jag har tillräcklig kunskap för att kunna erbjuda service åt personer, som vill anlita Familjevårdsbankens tjänster. Psykologer: Jag känner till förekomst och tillämpning av olika bedömningsinstrument av funktionsförmåga för personer med funktionsnedsättning och kan jämföra med samkommunens AB-bedömningsinstrument.

34 Jag kan använda min yrkeskunskap i mitt arbete Specialpedagoger: Jag känner till vilka pedagogiska arbetssätt och metoder som jag ska tillämpa i mitt arbete för att hjälpa personer med olika funktionsnedsättningar. Jag har tillräckliga yrkeskunskaper för att arbeta både med barn, ungdomar och vuxna. Stöda fortbildning Jag har tillräcklig yrkeskunskap för att medverka i fortbildning av samkommunens personal kring de områden som har omfattats av denna kunskapskartläggning: a) Nya klienter inom omsorgen b) Nya serviceformer inom omsorgen

35 c) Samkommunens kvalitetsarbete d) Yrkesgruppsvisa frågor Jag har tillräcklig yrkeskunskap för att medverka i fortbildning av samkommunens anställda kring andra områden än ovan nämnda. Datorkunskap Den inledande kunskapskartläggning hösten 2010 gav bl.a. vid handen att personalen ansåg sig behöva förbättrade datorkunskaper. Detta är en uppföljning av denna kartläggning och vi vill att Du anger den datorkunskap Du framförallt behöver förstärkning i. Markera rätt alternativ med X. Ifall flera alternativ väljs vill vi att du prioriterar: X = synnerligen stort fortbildningsbehov XX = stort fortbildningsbehov XXX = fortbildningsbehov Ordbehandlingsprogram (ex Word)

36 Kalkylprogram (ex Excel) Presentationsprogram (ex PowerPoint) Behov av annan datorkunskap? Ange vilken.

37 Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun Kartläggning av fortbildningsbehov diskussion med personalen under arbetsplatsbesök Tidpunkt: Höstterminen 2011 Innehåll under arbetsplatsbesöken: Introduktion om YA!s kurser/fortbildningar samt information om Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Personalen har fått broschyrer samt en kortfattad version om examen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Personalen har getts möjlighet att ge önskemål angående fortbildning i relation till examensdelarna inom Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Examensdelar: 1. Yrkesmässigt arbete inom servicen för utvecklingsstörda 2. Observation och bedömning av välbefinnande, livskompetens och funktionsförmåga 3. Stöd och vård med inriktning på individen 4. Jämlik interaktion och kommunikation 5. Främjande av färdigheter i att klara av de dagliga aktiviteterna och stöd av lärande 6. Samarbete med familjen, en mångprofessionell arbetsgrupp och nätverk 7. Sociokulturellt arbete inom servicen för utvecklingsstörda Representanter från Yrkesakademin i Österbotten Ebba Granström, teamledare, utbildare Ulrica Krook, utbildare 1

38 Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun Bästa deltagare i projektet Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun Tack för din medverkan i projektet där du 1. med hjälp av ett kartläggnings- och valideringsinstrument har kartlagt ditt kunnande inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda och därmed bidragit till att visa på behov av fortbildning och kompetensutveckling inom er organisation 2. deltagit i arbetshandledning som ett forum för samarbetsinlärning och därmed även i detta formulär kan visa på vilken betydelse arbetshandledning/samarbetsinlärning har för din egen profession och arbetsgemenskapen Vi ber att Du bidrar med dina tankar och svarar på de frågor som följer (ringa in det lämpligaste alternativet på skalan 1-4) 1. Arbetshandledningen/samarbetsinlärningen har inverkat på mitt eget förhållningssätt till mina klienter Inte alls I någon mån Mycket Väldigt mycket Beskriv hur:

39 Arbetshandledningen/samarbetsinlärningen har inverkat på mitt eget förhållningssätt till mina arbetskamrater Inte alls I någon mån Mycket Väldigt mycket Beskriv hur: Arbetshandledningen/samarbetsinlärningen har inverkat på mitt eget förhållningssätt till min förman Inte alls I någon mån Mycket Väldigt mycket Beskriv hur: