Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande - Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 69/518/2010. Rapport i december 2011

Transkript

1 1 Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande - Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 69/518/2010 Rapport i december 2011

2 2 Innehåll: Förord Sida 1. Inledning 4 2. Målsättning 8 3. Projektets process Projektets produkter Sammanfattning och utvärdering Utmaningar inför framtiden Avslutning 20 Källor 21 Bilaga 1 Information om och spridning av projektet Bilaga 2 Yrkeskunnande och yrkesmässig utveckling-seminarium Bilaga 3 Dokument för personlig tillämpning Bilaga 4 Metoder för påvisande av kunnande och underlag för bedömning Bilaga 5 Krav på miljöer för examenstillfällen och bedömning av lämpligheten Bilaga 6-13 Blanketter för bedömning av examensdelarna 1-8 Bilaga 14 Uppgifter om bedömare i fristående examen för yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Bilaga 15 Enkät efter genomförd bedömarintroduktion och efter utfört första examenstillfälle Bilaga 16 Förhandsanmälan om förverkligande av examenstillfällen Bilaga 17 Sammandrag av examenstillfällen Bilaga 18 Sammanställningsblankett för undertecknande av examensbetyg

3 3 Förord Föreliggande rapport beskriver det utvecklingsarbete som gjorts inom ramen för projektet Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande - yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 69/518/2010 Projektet har planerats och förverkligats under ledning av en grupp bestående av Elisabet Björk- Norrgård och Ulrica Krook YA! Carola Gröndahl, Susanna Gröndahl och Klara Roos, AXXELL Partnerläroanstalter i projektnätverket, kontaktinformation och kontaktpersoner Axxell Annika Bussman, rektor Nils Grabbegatan 5, KARIS annika.bussman@axxell.fi Övriga samarbetspartner som förbundit sig att genomföra projektet Seurakuntaopisto Harri Hannu, rektor Järvenpääntie 640, Järvenpää, harri.hannu@seurakuntaopisto.fi Kårkulla samkommun Mikael Granholm, utvecklingschef Kårkullavägen 142, Kirjala mikael.granholm@kårkulla.fi Vi vill härmed tacka Utbildningsstyrelsen i Finland som med det externa finansieringsstödet möjliggjort att projektet kunnat förverkligas till allas belåtenhet. Vasa Elisabet Björk-Norrgård, avdelningschef, projektledare Yrkesakademin i Österbotten, Kungsgårdsvägen 30 A Vasa elisabet.bjork-norrgard@yrkesakademin.fi

4 4 1. Inledning Inom ramen för olika finansieringsformer möjliggörs utvecklingsarbete vid vuxenutbildningsorganisationerna i Finland. Verksamheten skall betjäna både arbetslivets behov av utbildning och utveckling samt utbildningsorganisationernas verksamhet rörande utbildning och examensarrangemang. De strategier som Social- och hälsovårdsministeriet har preciserat för social- och hälsovårdspolitiken 2015 i Finland visar på tyngdpunktsområden såsom att: Främja hälsa och funktionsförmåga Förbättra den arbetsföra befolkningens hälsa och funktionsförmåga Trygga klientens ställning, servicekvaliteten och tillgången Ge mångsidig service Förbättra tillgången och kvaliteten på äldreservicen Trygga arbetskraftstillgången och personalens kompetens Utnyttja informations- och kommunikationsteknik som stöd för social- och hälsovårdsservicen 1 Kårkulla samkommun erbjuder årligen service åt ca 1000 personer över hela Svenskfinland. Eftersom dessa personer har ett brett spektrum av funktionsnedsättningar, alltifrån traditionell utvecklingsstörning till missbrukarproblematik, är det en stor utmaning att både kunna erbjuda alla anställda en kärnkunskap om funktionshinder, men därtill även erbjuda berörda anställda spetskunskap som ifrågavarande funktionshinder förutsätter. Notera också att området inte är statiskt. Åldrande utvecklingsstörda personer, personer med Asperger, ADHD och olika dubbeldiagnoser har under de senaste årtiondena i allt högre grad ersatt den klassiska diagnosen: utvecklingsstörning. Detta ökar utmaningen. (hänv Mikael Granholm, utvecklingschef, Kårkulla samkommun 2010). Behov av tjänster inom handikappomsorgen ökar i samhället. Detta medför att yrkeskunniga inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda behövs för att kunna möta framtidens ökade behov 1 SHM Strategier för social- och hälsovårdspolitiken 2015 mot ett socialt och hållbart och ekonomiskt livskraftigt samhälle 2006:15

5 5 av tjänster inom vård, omsorg och rehabilitering. Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda ger möjlighet att jobba på ett bredare arbetsfält och i samarbete med andra utöva sitt yrke. Yrkesstoltheten och yrkesidentiteten hos yrkesverksamma stärks i den processen. Social- och hälsovårdsministeriet har gett ut riksomfattande rekommendationer om fortbildning inom social- och hälsovården. I Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2004: 3 framgår att: 2 Ansvaret för personalens fortbildning och kompetensutveckling är enligt lagstiftningen ålagd organisationerna Lagen ställer krav på fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården samt det sociala området. Det förväntas att varje anställd på årsbasis deltar i 3-10 dagar systematisk fortbildning Syftet med fortbildningen är att upprätthålla, uppdatera och förbättra arbetstagarens yrkesskicklighet och kompetens. Fortbildningsförordningen (1194/2003) gäller utbildningens innehåll, kvalitet, omfattning, arrangemang, uppföljning och utvärdering. 3 Kompetens definieras som en individs potentiella kapacitet att agera i förhållande till en speciell uppgift, situation i livet eller i arbetet. Yrkeskompetens innefattar det urval av kunskaper, färdigheter - och perspektiv på tillvaron som en kompetent arbetstagare besitter. 4 Yrkesskicklighet handlar om att kunna utföra/göra (tillsammans med kolleger/kunder/patienter) veta om/känna till kunna lösa problem (förutse) kunna utvärdera själv (på olika sätt) kunna utveckla/finna nya sätt (vara innovativ/kreativ) 2 SHM Rekommendation om fortbildning inom hälso- och sjukvården, Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2004: 3 3 SHM Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för personalen inom hälsovården 1194/ Salo, P Yrkesskicklighet? Utvärdering av yrkesskicklighet? Arbete och arbetslivets organisationer. Åbo Akademi.Vasa. psalo@abo.fi

6 6 kunna marknadsföra/sälja (sig själv) vara förberedd för framtida utveckling och förändring En stor del av den yrkesinriktade vuxenutbildningen i Finland förverkligas enligt det fristående examenssystemet. I Handbok om fristående examina för examensarrangörer och examenskommissioner och i Guide om bedömning för bedömare inom fristående examen vägleds examensarrangörerna, examenskommissionerna och andra aktörer inom examenssystemet. Syftet med handboken och guiden är bland annat att utveckla kvaliteten i examensverksamheten. 5 6 Trepartssamarbetet är en av hörnstenarna i det fristående examenssystemet och en förutsättning för att på bästa sätt garantera kvaliteten i examensprocessen. Föreskriften om individualisering ger stöd för att möjliggöra att den personliga examensplanen förverkligas för varje examinand. 7 Utvärdering av förverkligandet av det fristående examenssystemet möjliggörs via AIPAL responssystemet för studerande som avlägger fristående examen. 8 För att tillmötesgå arbetslivets behov av fortbildning och kompetensutveckling på bästa möjliga sätt bör utbildningsorganisationerna samarbeta sinsemellan samt med arbetslivets representanter. Diskussioner har förts under gemensamma möten bland utbildare i Finland. Under diskussionerna har framkommit behov av att utveckla utbildningen och examensprocessen. Arbetslivets representanter har även visat intresse för att utveckla verksamheten. Möjligheten att avlägga Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda i Finland är relativt ny. De aktuella examensgrunderna utkom 2009 (DNR 49/011/2009) 9 5 Utbildningsstyrelsen Handbok om fristående examina 6 ALVAR. Guide om bedömning för bedömare inom fristående examen. 7 Utbildningsstyrelsen Föreskrift om individualisering. FÖRESKRIFT 43/011/ Utbildningsstyrelsen AIPAL. Responssystemet för studerande som avlägger fristående examina. 9 Utbildningsstyrelsen Grunder för fristående examen. Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda FÖRESKRIFT 49/011/2009

7 7 Ett tydligt behov finns att tillsammans i Finland utveckla metoder och material för påvisande av kunnande under examenstillfällen och därmed säkra kvaliteten inom examensprocessen och möjliggöra att det finns yrkeskunniga som kan fungera som bedömare inom det fristående examenssystemet. I projektet har representanter för utbildningsorganisationer och representanter för arbetslivet medverkat. Samarbetet har skett över språkgränserna vilket betyder att både det svenska och det finska språket har använts under processen. Projektets produkter presenteras på svenska och erbjuds till examenskommissionen inom handikappområdet. Projektet har koordinerats av Yrkesakademin i Österbotten.

8 8 2. Målsättning Målsättningen med projektet är att utveckla nationellt material för examenstillfällen inom yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda samt stärka nätverket och samarbetet mellan aktörerna inom området i Finland Projektet avser att på nationell nivå ge förslag på metoder och material för påvisande av yrkeskunnande under examenstillfällen för avläggande av yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda och därmed säkra kvaliteten inom examensprocessen möjliggöra att det framöver finns yrkeskunniga, inom servicen för utvecklingsstörda, som kan fungera som bedömare inom det fristående examenssystemet stärka nätverk över språkgränserna av utbildningsorganisationer och av yrkesverksamma inom servicen för utvecklingsstörda i Finland Konkreta resultat vi vill uppnå med projektet Examensarrangörer och bedömare får i och med detta projekt ökad kunskap, metoder och verktyg för att förverkliga examenstillfällen och säkerställa kvaliteten inom det fristående examenssystemet Examinanderna får redskap som betjänar dem och som möjliggör att de kan uppvisa sitt yrkeskunnande på bästa möjliga sätt och även framöver själva kunna fungera som bedömare Eftersom projektet förverkligas genom samarbete utvidgas och stärks nätverket av aktörer i Finland inom området och medvetenheten om hur man kan utveckla verksamheten tillsammans ökar Genom att utveckla metoder och material för påvisande av yrkeskunnande som garanterar att kriterierna i examensgrunderna uppfylls möjliggörs även en bättre vård, omsorg och habilitering för klienterna inom servicen för utvecklingsstörda

9 9 Kvalitet i examensprocessen inom YE i omsorgsarbete för utvecklingsstörda VISION NULÄGESANALYS Kartlägga och beskriva metoder och verktyg som används inom det fristående examenssystemet SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS av kartläggningens resultat i relation till mål och kriterier för bedömning av yrkeskunnande inom YE i omsorgsarbete för utvecklingsstörda SKAPANDE AV VERKTYG FÖR BEDÖMNING KARTLÄGGNING AV POTENTIELLA BEDÖMARE I SVENSK-FINLAND FÖRSLAG PÅ UTBILDNING AV BEDÖMARE TESTNING OCH ANALYS AV VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET I EXAMENSPROCESSEN Metoder för bedömning av yrkeskunnande Verktyg för examinanden att påvisa sitt kunnande Verktyg för bedömning av yrkeskunnande Nätverk av bedömare inom examen i Svensk-Finland Nätverk av aktörer inom området i Finland F E E D B A C K O C H U P P F Ö L J N I N G

10 10 3. Projektets process Projektet initierades under i samarbete med Kårkulla samkummun, startade i september 2010 och avslutas i december Inom ramen för projektet har sex möten hållits. Samtliga fysiska möten har dokumenterats och under nätverksmöten har båda svenska och finska språken använts. Samarbetsdiskussioner har även förts via internät och per telefon. Projektmöten har hållits i Vasa, Åbo och Tammerfors, samt samarbetsmöten med koller från finskspråkiga Finland i Helsingfors och Järvenpää och Vasa. Fokus under projektets gång har varit att nå upp till målsättningarna i projektet. Alla projektdeltagare har bidragit med material som används inom det fristående examenssystemet. Deltagarna har bekantat sig med befintligt material från olika utbildningsorganisationer, samt med arbetslivs- representanternas tankar om och förslag för hur examinanden kan visa sitt kunnande under examenstillfällen. Livliga och innovativa diskussioner har förts i syfte att finna lämpliga metoder vid påvisande av kunnande inom yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Material och redskap som stöd för examinander och bedömare har skapats. Målsättningen att bygga ett nätverk har gett positiva resultat. De nätverk som skapats ger möjligheter till fortsatt samarbete inom området. Spridning av projektet framgår av bilaga 1. Projektet avslutas i Tammerfors med ett seminarium under temat: Yrkeskunnande och yrkesmässig utveckling i samarbete med det avslutande seminariet för projektet Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun POHELY/2568/ /2010. Bilaga 2

11 11 4. Projektets produkter Inom ramen för projektet har olika material producerats i syfte att stöda examinander, bedömare och examensarrangörer. Projektets material för examenstillfällen inom yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda erbjuds till examenskommissionen för att kunna användas inom examensprocessen på nationell nivå. Materialet kan även fungera som stöd för blivande arrangörer inom examenssystemet vid uppgörande av avtal med examenskommissionen. i fokus Föreskriften om individualisering bör följas för att möjliggöra att den personliga tillämpningen förverkligas för varje examinand. 10 En första kartläggning av examinandernas upplevelse av sitt kunnande och sin yrkesskicklighet kan göras med hjälp av ett instrument som 11 upprätthålls av Utbildningsstyrelsen i Finland s väg fram till examen dokumenteras i den personliga examensplanen (exempel i bilaga 3). I processen att påvisa sitt kunnande bör examinanden uppleva trygghet och en känsla av sammanhang. Tre komponenter skapar en känsla av sammanhang, KASAM, enligt Antonovsky Begriplighet som innebär att det som händer i livet går att förklara och förstå. Ordet innefattar begreppen: förutsägbarhet, information, struktur och regelbundenhet. 2. Hanterbarhet som betyder att man inte är ett offer för omständigheterna utan själv har redskapen för att påverka dem. Ordet innefattar begrepp som: resurser, tillgångar, rimlig belastning och påverkansmöjligheter. 3. Meningsfullhet innebär att man är delaktig i de processer som skapar vardagen och livet. Ordet innefattar begrepp som: delaktighet, motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet. 10 Utbildningsstyrelsen Föreskrift om individualisering. FÖRESKRIFT 43/011/ Utbildningsstyrelsen. Yrkesinriktade examina, Bedömning av kunskaperna Antonovsky A Hälsans mysterium.natur och Kultur

12 12 För att möjliggöra examinandens påvisande av sitt kunnande bör alltså Målet skall vara klart och tydligt Uppgiften skall kännas meningsfull skall stå i centrum och ha medbestämmande Det skall finnas möjligheter att påvisa sitt kunnande Motivationen skall vara väckt 13 Lärande och att få visa vad man kan fungerar bäst när det är förknippat med positiva känslor, att det sker i ett socialt sammanhang och i samverkan med andra människor. Det är en grundläggande mänsklig kraft och vilja för de flesta individer att vara en del av en arbetsgemenskap. Vi lär i olika situationer i arbetet och på övrig tid från kollegor som delar med sig av sina erfarenheter och perspektiv. Vi lär genom att betrakta och reflektera, genom att få respons av klienter och kollegor. Vi lär oss då vi ger oss på att undersöka saker, när vi vill lösa ett problem och möta utmaningar. Förmågorna att vara uppmärksam jämförande, delande och tillvaratagande av vardagliga erfarenheter kan öka och påverka våra arbetsplatser positivt. Var och en av oss är kapabel att påverka lärprocesser och därmed också välja vad vi vill göra. 14 Självvärderingen är en naturlig del i utvecklingen av den egna yrkesskickligheten. Vid självvärdering försöker vi förstå varför saker och ting äger rum på ett visst sätt. Egna reflektioner är av stor betydelse. Reflektion är att kunna stanna upp, fundera på vad man gjort bra och vad som kunde göras ännu bättre nästa gång. Det är att veta hur man tänker och inte bara vad man tänker. Man kan ställa sådana frågor som; Vad vet jag? Vilken information behöver jag? Vad tycker jag om detta? Vad känner jag inför denna fråga? Vad är det för fel på detta? Finns det någon fara? Vilka är fördelarna här? Vilka är de bra uppslagen? Vilka ideér har jag? Hur kan jag förändra? Moxnes, P. (1984). Att lära och utvecklas i arbetsmiljön. Natur och Kultur 14 Skoglund et al Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken. Assessment Method Set. Lifelong Competences Informal Learning in Social Fields Leonardo da Vinci. Education and CultureLifelong 15 Moxnes, P. (1984). Att lära och utvecklas i arbetsmiljön. Natur och Kultur

13 13 Validering av kunnande är idag ett vedertaget begrepp inom lärande organsiationer. Inom fristående examenssystemet tillämpas detta i enlighet med föreskriften om individualisering. 16 En möjlig väg för att följa upp, säkerställa och fastställa erkännande av examinadens kunnande och därmed möta de förväntningar som ställs är att tillämpa validering som process. Validering betyder att erkänna en persons kunskap och kompetens genom att synliggöra, dokumentera och bedöma den. Valideringen indelas vanligen i olika faser, där kartläggningen av en persons kunskap, kompetens och yrkeserfarenhet kommer först. Bedömningen görs i relation till fastställda kriterier för kunnande inom branschen. 17 Resultatet av kartläggningen kan sedan relateras till en utvecklingsplan. Inom ramen för fristående examenssystemet möjliggörs erkännande av kunnande. Anvisningar för erkännande av kunnade framgår av Handbok om fristående examina för examensarrangörer och examenskommissioner 18 Med stöd av ovanstående har Metoder för påvisande av kunnande och underlag för bedömning (bilaga 4) skapats för att stöda examinanden i planeringen inför påvisande av kunnande inom de olika examensdelarna I syfte att utvärdera examinandens upplevelse av examensprocessen rekommenderas responssystemet AIPAL. 19 Bedömningen av yrkeskunnande i fokus Vid bedömningen under examenstillfället kan man mångsidigt tillämpa olika bedömningsmetoder. En examinand kan påvisa sitt kunnande via olika slags uppgifter i det praktiska arbetet, i projekt, i portfölj med skriftliga bevis på specialyrkeskunnande, genom muntlig presentation och rapporter. Bedömarna iakttar, intervjuar, diskuterar, frågar, tar del av examinandens bedömningsmaterial och jämför kunnandet mot kraven i examensgrunderna Utbildningsstyrelsen Föreskrift om individualisering. FÖRESKRIFT 43/011/ Validering på Åland Ålands landskapsregering Utbildningsstyrelsen Handbok om fristående examina 19 Utbildningsstyrelsen AIPAL. Responssystemet för studerande som avlägger fristående examina. 20 ALVAR. Guide om bedömning för bedömare inom fristående examen.

14 14 Miljöerna för examenstillfällen bör även möjliggöra för examinanden att påvisa sitt kunnande i ifrågavarande miljö. I bilaga 5 presenteras en beskrivning av miljöer för examenstillfällen och bedömning av miljöns lämplighet för ändamålet I bilagorna 6-13 presenteras Modell för bedömningsblanketter för samtliga examensdelar Bedömare inom yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda i fokus De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet skall ha god yrkesskicklighet inom examen ifråga. 21 Examenskommissionerna vägleder även i vilka kriterier bedömarna bör uppfylla inför bedömningsuppgiften. 22 BEDÖMARE SOM REPRESENTERAR ARBETSTAGARPARTEN Av examenskommissionens fastställda behörighetskrav för bedömare som representerar arbetstagarparten: Av bedömaren förutsätts att han/hon har en för branschen lämplig examen, kompetens inom den examensdel han/hon bedömer och har deltagit i utbildning för bedömare samt har tillräcklig, fem års arbetserfarenhet inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Eventuellt jäv ska prövas särskilt. BEDÖMARE SOM REPRESENTERAR ARBETGIVARPARTEN Av examenskommissionens fastställda behörighetskrav för bedömare som representerar arbetsgivarparten: Av bedömaren förutsätts att han eller hon har en för branschen lämplig examen, tillräcklig, cirka fem års arbetserfarenhet inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda samt kännedom om systemet med fristående examina. Eventuellt jäv ska prövas särskilt. BEDÖMARE SOM REPRESENTERAR EXAMENSARRANGÖREN (LÄRARE) Av examenskommissionens fastställda behörighetskrav för lärare som bedömare: Lärarbedömaren bör vara examensmästare och ha tillräcklig sakkännedom om omsorgsarbetet för utvecklingsstörda. Eventuellt jäv ska prövas särskilt. 21 Utbildningsstyrelsen Handbok om fristående examina 22 Examenskommissionen inom handikappområdet 8175

15 15 I bilaga 14 presenteras den blankett som kan användas för att sammanställa uppgifter om bedömare inom yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Uppgifter om bedömare tillställs examenskommissionen. Bedömarna bör ha den speciella yrkesskicklighet som respektive examensdel förutsätter. Bedömarna väljs enligt kompetens, arbetserfarenhet och yrkesskicklighet i samarbete med arbetslivet. Examensarrangören ansvarar för att alla bedömare introduceras i bedömningsuppgiften. Ett verktyg för uppföljning av bedömarintroduktion och genomfört första examenstillfälle presenteras i bilaga 15. Dokumentationen i fokus Inom ramen för projektet har även följande blanketter producerats på svenska (bilagorna 16-18) Dokumentation som sänds till examenskommissionen Förhandsanmälan om förverkligande av examenstillfällen Sammandrag av examenstillfällen Sammanställningsblankett för undertecknande av examensbetyg Nätverk inom området i fokus Inom ramen för projektet har nätverk av samarbetspartner skapats under planerade samarbetsmöten och studiebesök. Samarbetsnätverk med representanter för handikappomsorgen har stärkts och värdefulla synpunkter har framkommit i diskussionerna gällande förverkligandet av examen ute i arbetslivet. Deltagare i arbetsgruppen i Österbotten; Marina Silván-Wasberg, Kårkulla samkommun, Nadja Suomela, handikappomsorgen i Vasa stad, Carola Lithén, Handikappföreningen i Österbotten, Elisabet Björk-Norrgård YA!, Ulrica Krook YA! Carina Nordman-Byskata YA! Deltagare i arbetsgruppen i Södra Finland Sonja Karnell, Handikappförbundet, Elina Sagne, FDUV, Marita Mäenpää, FDUV, Tina Romberg, FDUV, Robert Paul, Kårkulla samkommun, Carola Gröndahl, Axxell, Susanna Gröndahl, Axxell

16 16 Benchmarking besök till Seurakunta-opisto i Järvenpää förverkligades Samarbetsdiskussion med övriga aktörer inom området i Finland förverkligades i Helsingfors. Deltagare: Tanja Ylhäinen, Seurakuntaopisto, Arja Kurki, Seurakuntaopisto, Tutta Tamminen-Vesterbacka Seurakuntaopisto, Marketta Vuolle -Salonen Tampereen aikuiskoulutuskeskus, Pirjo Rintala, HDO, Niilo Korhonen, Hyria, Anna-Kaisa Myllylä; Hyria, Carola Gröndahl, Axxell, Susanna Gröndahl, Axxell och Elisabet Björk-Norrgård, Yrkesakademin i Österbotten. Vi besökte även Zacharias Topelius skolan i Helsingfors. Vi har presenterat våra utbildningsorganisationer för varandra, diskuterat Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda delat erfarenheter och diskuterat hur vi kan förverkliga examen och hur vi uppfattat examensgrunderna, examensmiljöerna o.s.v. och konstaterat att samarbetet skall fortsätta.

17 17 5. Sammanfattning och utvärdering Under projektet har vi gemensamt arbetat för att skapa nätverk i de egna regionerna. Nätverken består delvis av representanter från arbetslivet men även från olika utbildningsorganisationer. Inom det finlandssvenska arbetsområdet är Kårkulla samkommun varit en viktig samarbetspartner och vi har besökt deras enheter i Österbotten och Södra Finland för att skapa nya samarbetsarenor, samt informerat om utbildningen Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Vi har diskuterat fortbildningsbehovet hos Kårkullas personal och informerat om möjligheterna till delexamen som systemet för fristående examen erbjuder. Detta är under utveckling och arbetet kring att skräddarsy lösningar som bäst svarar på arbetslivets behov fortsätter. Vi har under projektet även sett vikten av att utbildningar i de olika utbildningsorganisationerna YA! och Axxell anordnas på ett så lika sätt som möjligt. Samarbetet kring detta är viktigt för att utbildningarna ges till den gemensamma samarbetspartnern Kårkulla samkommun. Här behöver vi ett fortsatt samarbete även i framtiden. De har varit en utmaning att få de båda studerandegrupperna vid YA! Och Axxell att träffas under utbildningstiden, men framöver är det något som kunde utvecklas bättre för att möjligheten till en gemensam utbildning/ fortbildningsdag under studiernas gång kunde ske. Under projektet har vi även arbetat för att hitta gemensamma riktlinjer och metoder för examinanderna att visa sitt kunnande inom de olika examensdelarna. Här har vi delvis arbetat med att tydliggöra samt konkretisera de krav som ställs i examensgrunderna, detta för examinanderna ska lättare förstå samt kunna reflektera över sitt eget kunnande kring de olika examensdelarna. Under projektet har vi även tagit del av de finska utbildningsorganisationernas förfaringssätt kring anordnandet av utbildningen Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Det har varit givande att delta i olika sammankomster och diskutera olika förfaringssätt inom utbildningen.

18 18 Projektdeltagarna har haft projektmöten i enlighet med uppgjord projektplan och varje möte har protokollförts. Processen och resultaten i projektet har utvärderats under projektets gång. Projektet avslutningsseminarium hålls i Tammerfors och i samband med detta avslutas även projektet. Målsättningarna i projektet har till stora delar fullföljts. Examensarrangörer och bedömare har i och med detta projekt erbjudits kunskap, metoder och verktyg för att förverkliga examenstillfällen och säkerställa kvaliteten inom det fristående examenssystemet. Examinanderna får redskap som betjänar dem och som möjliggör att de kan uppvisa sitt yrkeskunnande på bästa möjliga sätt och även framöver själva kunna fungera som bedömare. Eftersom projektet har förverkligats genom samarbete och över språkgränserna, har nätverket av aktörer inom området utvidgats och stärkts. Behovet av att fortsättningsvis utveckla verksamheten tillsammans har tydliggjorts Genom att utveckla metoder och material för påvisande av yrkeskunnande som garanterar att kriterierna i examensgrunderna uppfylls möjliggörs även en bättre omsorg för utvecklingsstörda.

19 19 6. Utmaningar inför framtiden Möjligheten att avlägga yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda bör även framöver garanteras och samarbete behövs mellan alla parter som är involverade i det fristående exasmenssystemet. Samförstånd över språkgränserna är ett absolut villkor för att detta skall lyckas. Begrepp som används inom området bör klargöras så att de förstås av alla aktörer som använder Finlands nationalspråk. Nödvändighet av genomskinlighet och öppenhet i samtliga faser av examensprocessen Tydliga kriterier i processen för erkännande av kunnande Tydlighet i material och metoder Vilja att dela med sig av olika erfarenhet, vilja att jämföra, pröva och reflektera Konstruktiva diskussioner mellan aktörerna Nödvändighet av stöd till aktörerna inom examenssystemet Fortsatt behov av råd och stöd till examensarrangörer och blivande examensarrangörer Specifika fortbildningsdagar för examensmästare och bedömare inom området för att säkerställa kvaliteten under examenstillfällen Möjliggöra gemensamma möten och diskussionstillfällen mellan olika aktörer för att stärka och utvidga nätverket

20 20 7. Avslutning Avslutningsvis och med hänvisning till projektdeltagarnas utvärdering av projektet kan vi konstatera att projektet har varit inspirerande och utvecklande för oss alla och för våra organisationer. Det är med glädje vi alla har samarbetat inom projektet. Processen fram till mål har varit givande för alla parter. Information om projektet och dess förverkligande har mottagits positivt av olika aktörer regionalt och nationellt. Samarbetsformer för det fortsatta arbetet har etablerats och fortsatta diskussioner pågår för vidare samarbete. Ett stort TACK till alla deltagare i projektet. Elisabet Björk-Norrgård Projektledare, YA! Carola Gröndahl Projektledare, Axxell Ulrica Krook Medarbetare i projektet, YA Susanna Gröndahl Medarbetare i projektet, Axxell

21 21 Källor ALVAR Antonovsky Aaron Guide om bedömning för bedömare inom fristående examen. Hälsans mysterium. Natur och Kultur Examenskommissionen inom handikappområdet Moxnes, Paul Salo, Petri Att lära och utvecklas i arbetsmiljön. Natur och Kultur Yrkesskicklighet? Utvärdering av yrkesskicklighet? Arbete och arbetslivets organisationer. Åbo Akademi i Vasa. psalo@abo.fi SHM 2003 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för personalen inom hälsovården 1194/2003 SHM.2004 SHM 2006 Skoglund et al Rekommendation om fortbildning inom hälso- och sjukvården, Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2004: 3 Strategier för social- och hälsovårdspolitiken 2015 mot ett socialt och hållbart och ekonomiskt livskraftigt samhälle 2006:15 Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken. Assessment Method Set. Lifelong Competences Informal Learning in Social Fields. Leonardo da Vinci. Education and CultureLifelong Utbildningsstyrelsen Föreskrift om individualisering. FÖRESKRIFT 43/011/2006 Utbildningsstyrelsen.2009 Utbildningsstyrelsen Utbildningsstyrelsen Validering på Åland Grunder för fristående examen. Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Föreskrift 49/011/2009 Handbok om fristående examina för examensarrangörer och examenskommissioner AIPAL. Responssystemet för studerande som avlägger fristående examina. Ålands landskapsregering.

22 1 Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande inom yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 69/518/2010 Information om och spridning av projektet Organisation Mål Målgrupp Tidpunkt Plats Av vem? Beskrivning av och utvärdering av aktiviteten YA! Information Personal inom YA Styrgrupp inom vuxencenter Personal inom välfärdstjänster Hösten 2010 Enheten i Gamla Vasa Elisabet Björk- Norrgård Information om projektet Intresse för projektet har väckts Projektgruppen Initiativ Markku Kokkonen UBS Helena Koskimies examenskommissionen Brev Elisabet Björk- Norrgård Informationen skickad Ingen respons tillsvidare YA! Information Deltagare i projektmöte KASTE - VALTAKUNNALLINEN VAMMAISPALVELUJEN KEHITTÄMISHANKE AXXELL YA! AXXELL YA! Information Information Deltagare i nätverksträffar ordnade inom projektet Deltagare i seminariet Vuxenutbildning för Svenskfinland ESKOO Seinäjoki Järvenpää Helsingfors Tammerfors Ebba Granström Carola Gröndahl Susanna Gröndahl Elisabet Björk- Norrgård Carola Gröndahl Susanna Gröndahl Elisabet Björk- Norrgård Millaista koulutusta tarjolla? kehittämistarpeita? Alan kiinnostavuus? Presentation och diskussion Medverkande från: Sedu, Lapuan Kristillinen opisto, VAMK, Vaasan ammattiopisto, Etelä-Pohjanmaan opisto, SeAMK, Yrkesakademin i Österbotten Medverkande från Seurakuntaopisto, Helsingin Diakoniaopisto Hyria, TAKK Tampereen Aikuiskoulutuskeskus, Axxell, Yrkesakademin i Österbotten Protokollförts Information om projektet i samband med presentation av aktuella projekt inom ramen för organisationernas arbetslivsoch servicefunktion (TYKE-projekt)

23 2 Organisation Mål Målgrupp Tidpunkt Plats Av vem? Beskrivning av och utvärdering av aktiviteten AXELL Information Läsare av Gula Pressen 2011 Media Carola Gröndahl och Susanna Gröndahl samt studerande YA! Information Läsare av Omslaget 2011 Media Ulrica Krook samt studerande Ny examen inom omsorgsarbetet artikel i Gula Pressen utgiven av FDUV februari 2011 Att studera vid YA! ny kunskap, nya vänner, nya ideér, Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Artikel i Omslaget utgiven av Kårkulla samkmmun Årgång 32 1/2011 YA! AXXELL AXXELL YA! Information Diskussioion Information Deltagare i avslutande projektseminarium Uutta osaamista kehitysvamma-alalle Deltagare i Seminariet om utvecklingsstörning AXXELL Benchmarking HDO;s projket Uutta osamista kehitysvamma alalla AXXELL utarbetande av E-learning koordinator nytt verktyg för beskrivning av yrkesskicklighet AXXELL information Kehitysvamma-alan verkoston verkkokokous AXXELL fortbildning INTRA dagarna i Stockholm Helsingin Diakoniaopistoo, Helsingfors Ulrica Krook Ebba Granström Carola Gröndahl Susanna Gröndahl Karis C Gröndahl, S Gröndahl och U Krook samt studerande Deltagande i seminariet, diskussion med mötesdeltagarna Information om projektet i samband med Seminariet om utvecklingsstörning Karis CGröndahl information av Jaana Piilola /HDO om dokument för personlig tillämpning som utarbetats under projektet Uutta osamista kehitysvamma- alalla 11.8 och Karis CGröndahl SGröndahl Karis S.Gröndahl C.Gröndahl Stockholm SGröndahl CGröndahl Utarbetat en form av e-portfolio för beskrivningen av yrkesskicklighet i FRONTER samarbetsmöte med olika examensarrangörer. Ett Moodle rum har skapats för samla examensmaterial från olika examensaktörer. Hyrias Niilo Korhonens SOTEFO projekt Informationssökning av nya kunskapsområden inom branschen samt skapa nya kontakter inom området. AXXELL studiebesök Personal på Kårkulla Vårdhem Kårkulla vårdhem i Pargas SGröndahl CGröndahl och studerande Studiebesök till Kårkulla Vårdhem med studerande gruppen.diskussionstillfälle med regionchef Klara Kronqvist-Sunström om den "Nya utbildningens" plats inom omsorgen.

24 3 Organisation Mål Målgrupp Tidpunkt Plats Av vem? Beskrivning av och utvärdering av aktiviteten YA! Information Diskussion Personal inom Kårkulla samkommun i Österbotten YA! Information Deltagare i möte inom utvecklingsprojekt för handikappservice, Eskoo samkommun för social service YA! AXXELL Presentation av projektet och dess produkter Deltagare i slutseminariet inom projektet Tema: Yrkeskunnande och yrkesmässig utveckling Hösten 2011 Olika enheter inom Kårkulla samkommun i Österbotten Ulrica Krook Ebba Granström Vasa Elisabet Björk- Norrgård Tammerfors Elisabet Björk- Norrgård Ulrica Krook Ebba Granström Carola Gröndahl Susanna Gröndahl Mottagits positivt Behov av kompetensutveckling och behov av fortboildning har diskuterats Information om projektet Diskussion Information och diskussion Diskussioner rörande fortsatt samarbete

25 1 Yrkeskunnande och yrkesmässig utveckling Tid kl Plats: Arrangörer: Målgrupp: Scandic Tampere City hotelli, Hämeenkatu 1, Tammerfors Yrkesakademin i Österbotten AXXELL Kårkulla samkommun Personal inom Kårkulla samkommun Program Anmälan och kaffe Seminariet öppnas Mikael Granholm, utvecklingschef, Kårkulla samkommun Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda - ett led i att stärka yrkeskunnandet Projekt: Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande inom yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 69/518/2010 Elisabet Björk-Norrgård, projektledare, YA! Ulrica Krook, YA! Carola Gröndahl, Axxell Susanna Gröndahl, Axell Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun Projekt:Kunskapsdokumentering och kompetensutveckling vid Kårkulla samkommun POHELY/2568/ /2010 Carina Nordman-Byskata, projektledare, YA! Carola Gröndahl, projektledare, Axxell Susanna Gröndahl, Axell Ulrica Krook YA!

26 Arbetshandledarnas syn på projektet Pilotenheternas utvärdering och upplevelse av kartläggning av kunnande och av utvecklingsinsats i form av arbetsplatshandledning Smålandsboendet, Kimito Helsingfors Dagcenter, Krämertsskog Helsingfors Arbetscenter, Gamlas Häggvägens boende, Närpes Omsorgsbyrån, Jakobstad Lunch Bedömning och utvärdering för yrkesmässig utveckling Petri Salo, Professor i vuxenpedagogik, Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi i Vasa Active Support att stöda personer med funktionsnedsättning till att bli mera självständiga och kunna fatta beslut i sina liv- trots funktionsnedsättningen. Carola Gröndahl och Susanna Gröndahl, Axxell Ulrica Krook, Yrkesakademin i Österbotten Seminariedagen avslutas Elisabet Björk-Norrgård, avdelningschef, YA! Klara Roos, koordinator för vuxenutbildning och läroavtal, Axxell Kaffe Anmälan till seminariet och meddelande om ev. dieter görs per e-post till: sarah.ahlang@yrkesakademin.fi senast Förfrågningar: Elisabet Björk-Norrgård tfn elisabet.bjork-norrgard@yrkesakademin.fi Carola Gröndahl tfn carola.grondahl@axxell.fi Deltagandet i seminariet är avgiftsfritt Välkomna

27 Omarbetad version av Axxell utgående från projektet "Uutta osamista kehitysvamma alalla Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Namn: Telefon: adress: Utbildningen inleddes: Dokument för personlig tillämpning Födelsetid: adress: Postnummer o postanstalt: Uppskattad avslutningsdag: Finansieringsform: Studieform: heltidsstudier deltidsstudier läroavtal Jag är i arbete Jag är inte i arbete Arbetsplatsens namn samt kontaktuppgifter: Tilläggsuppgifter: 1 Ansökning Dokument Uppgifter om utbildning Tidigare examen: Läroanstalt, examensår Annan utbildning: Vad, omfattning, när Läkemedelshantering, plats, tid Hygienpass Första hjälp, plats, tid Arbetserfarenhet:

28 Omarbetad version av Axxell utgående från projektet "Uutta osamista kehitysvamma alalla Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Dokument för personlig tillämpning Erfarenhet från branschen: Arbetsplats och tidpunkt Nuvarande arbetsplats Styrkor och specialkunnande: Övriga dokument + / + Kopior av dokument Slutsatser Datum och godkännare Examen som ska avläggas Inledningsdatum och ev grupp Handleds vidare, till annat

29 Omarbetad version av Axxell utgående från projektet "Uutta osamista kehitysvamma alalla Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Dokument för personlig tillämpning Jag har gjort jagkan.fi bedömningen samt tagit del av examensgrunderna och läroplanen för den förberedande utbildningen. Preliminär tidtabell Examensdelens namn Påvisat kunnande och dokumentation Motiveringar gällande uppnått kunnande Handleds direkt till examenstillfälle Handleds till införskaffande av behövlig yrkesskicklighet 1. Utgångspunkter för yrkesmässigt arbete inom servicen för utvecklingsstörda 2 Observation och bedömning av välbefinnande, livskompetens och funktionsförmåga 3. Stöd och vård med inriktning på individen 4. Jämlik interaktion och kommunikation 5. Främjande av färdigheterna i att klara av de dagliga aktiviteterna och stöd för lärande 6.. Samarbete med familjen, en mångprofessionell arbetsgrupp och nätverk 7. Sociokulturellt arbete inom servicen för utvecklingsstörda 8. Företagsamhet

30 Omarbetad version av Axxell utgående från projektet "Uutta osamista kehitysvamma alalla Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Dokument för personlig tillämpning Handledningsbehov Tidpunkt för handledning samt vad som ska diskuteras: Jag har kommit fram till att jag deltar i följande delar av den förberedande utbildningen: s underskrift Handledarens underskrift 2. Beskriv ditt yrkeskunnande och vad det är som motiverar dig till denna utbildning: 2.1 Yrkesmässigt kunnande: 2.2 Utvecklingsbehov: 2.3 Vilka behov eller önskemål har arbetsplatsen på utbildningens förverkligande?

31 Omarbetad version av Axxell utgående från projektet "Uutta osamista kehitysvamma alalla Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Dokument för personlig tillämpning 3. Plan för avläggande av examensdel 1. Yrkesmässigt arbete inom servicen för utvecklingsstörda Obligatorisk examensdel Valfri examensdel Tidpunkt för examenstillfället: När och hur visar examinanden vad han/hon kan utgående från examensgrunderna: Examensmiljö och kontaktuppgifter. Beskrivning av miljön Namn på bedömare: Arbetsgivarrepresentant; kontaktuppgifter: Arbetstagarrepresentant, kontaktuppgifter: Representant för utbildningsarrangören, kontaktuppgifter: Examensmästare, kontaktuppgifter: Är den egna arbetsplatsen lämplig som examensmiljö: Ja nej Planen uppgjord Datum och underskrift: Planen uppdaterad/granskad: Examinand Handledare/Examensansvarig Ändring gjord examinand examensansvarig

32 Omarbetad version av Axxell utgående från projektet "Uutta osamista kehitysvamma alalla Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 2. Observation och bedömning av välbefinnande, livskompetens och funktionsförmåga Tidpunkt för examenstillfälle: Dokument för personlig tillämpning Obligatorisk examensdel Valfri examensdel När och hur visar examinanden vad han/hon kan utgående från examensgrunderna: Examensmiljö, kontaktuppgifter. Beskrivning av miljön Namn på bedömare: Arbetsgivarrepresentant, kontaktuppgifter: Arbetstagarrepresentant, kontaktuppgifter: Representant för utbildningsarrangören, kontaktuppgifter: Examensmästare, kontaktuppgifter: Är den egna arbetsplatsen lämplig som examensmiljö: ja nej Planen uppgjord Datum och underskrift: Planen uppdaterad/granskad: Examinand Handledare/Examensansvarig Ändring gjord examinand examensansvarig

33 Omarbetad version av Axxell utgående från projektet "Uutta osamista kehitysvamma alalla Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Dokument för personlig tillämpning 3. Stöd och vård med inriktning på individen Obligatorisk examensdel Valfri examensdel Tidpunkt för examenstillfället: När och hur visar examinanden vad han/hon kan utgående från examensgrunderna: Examensmiljö och kontaktuppgifter. Beskrivning av miljön Namn på bedömare: Arbetsgivarrepresentant; kontaktuppgifter: Arbetstagarrepresentant, kontaktuppgifter: Representant för utbildningsarrangören, kontaktuppgifter: Examensmästare, kontaktuppgifter: Är den egna arbetsplatsen lämplig som examensmiljö: Ja nej Planen uppgjord Datum och underskrift: Planen uppdaterad/granskad: Examinand Handledare/Examensansvarig Ändring gjord examinand examensansvarig Namn på examensdelen Obligatorisk examensdel Valfri examensdel Tidpunkt för examenstillfället: När och hur visar examinanden vad han/hon kan utgående från examensgrunderna: Examensmiljö, kontaktuppgifter. Beskrivning av miljön

34 Omarbetad version av Axxell utgående från projektet "Uutta osamista kehitysvamma alalla Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Dokument för personlig tillämpning Namn på bedömare: Arbetsgivarrepresentant, kontaktuppgifter: Arbetstagarrepresentant, kontaktuppgifter: Representant för utbildningsarrangören, kontaktuppgifter: Examensmästare, kontaktuppgifter: Är den egna arbetsplatsen lämplig som examensmiljö: ja nej Planen uppgjord Datum och underskrift: Planen uppdaterad/granskad: Examinand Handledare/Examensansvarig Ändring gjord: examinand examensansvarig Namn på examensdelen Obligatorisk examensdel Valfri examensdel Tidpunkt för examenstillfället: När och hur visar examinanden vad han/hon kan utgående från examensgrunderna: Examensmiljö, kontaktuppgifter. Beskrivning av miljön Namn på bedömare: Arbetsgivarrepresentant, kontaktuppgifter: Arbetstagarrepresentant, kontaktuppgifter:

35 Omarbetad version av Axxell utgående från projektet "Uutta osamista kehitysvamma alalla Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Dokument för personlig tillämpning Representant för utbildningsarrangören, kontaktuppgifter: Examensmästare, kontaktuppgifter: Är den egna arbetsplatsen lämplig som examensmiljö: ja nej Planen uppgjord Datum och underskrift: Planen uppdaterad/granskad: Examinand Handledare/Examensansvarig Ändring gjord examinand examensansvarig Namn på examensdelen Obligatorisk examensdel Valfri examensdel Tidpunkt för examenstillfället: När och hur visar examinanden vad han/hon kan utgående från examensgrunderna: Examensmiljö, kontaktuppgifter. Beskrivning av miljön Namn på bedömare: Arbetsgivarrepresentant, kontaktuppgifter: Arbetstagarrepresentant, kontaktuppgifter: Representant för utbildningsarrangören, kontaktuppgifter: Examensmästare, kontaktuppgifter: Är den egna arbetsplatsen lämplig som examensmiljö: ja nej

36 Omarbetad version av Axxell utgående från projektet "Uutta osamista kehitysvamma alalla Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda Planen uppgjord Datum och underskrift: Dokument för personlig tillämpning Planen uppdaterad/granskad: Examinand Handledare/Examensansvarig Ändring gjord examinand examensansvarig

37 YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA Metoder för påvisande av kunnande och underlag för bedömning Vid bedömning av en examinands yrkeskunnande bör man använda olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder (ex observation, frågor, självvärdering) för att få tillräcklig information på vars grund man kan göra en bedömning. Tyngdpunkten vid bedömningen av yrkeskunnandet ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Bedömningsmetoden bör vara situationsanpassad. Då en bedömare planerar sin bedömning, granskar han/hon målsättningen för yrkesskickligheten och kunnandet. Till vart och ett tillfälle väljer han/hon den bedömningsmetod som lämpar sig bäst, ex analys av en arbetsplan/arbetsuppgiftsbeskrivning, observation av arbetes utförande/arbetssätt/metodval, frågor (får inte vara ledande), diskussion, intervju, skriftliga/muntliga tilläggsuppgifter vid behov, diskussion. 1 Exempel på frågor som bedömaren kan ställa under examenstillfället Hur tänkte du när du...? Vad grundar sig...?.vad är följande steg...?.hur förklarar du...? Vad tänker du göra...? Varför valde du...? Vad är det för nytta med detta i ditt arbete...? Hur skulle du utveckla din organisation/vår organisation...? Kan du ännu förtydliga...? Hur har du lyckats med din arbetsuppgift.?.vad är du speciellt nöjd med? Varför? Vad skulle du göra på ett annat sätt Varför? På vilket sätt? s självvärdering är en naturlig del i utvecklingen av den egna yrkesskickligheten. Vid självvärdering försöker vi förstå varför saker och ting äger rum på ett visst sätt. Egna reflektioner är av stor betydelse. Reflektion är att kunna stanna upp, fundera på vad man gjort bra och vad som kunde göras ännu bättre nästa gång. Det är att veta hur man tänker och inte bara vad man tänker. Man kan ställa sådana frågor som; Vad vet jag? Vilken information behöver jag? Vad tycker jag om detta? Vad känner jag inför denna fråga? Vad är det för fel på detta? Finns det någon fara? Vilka är fördelarna här? Vilka är de bra uppslagen? Vilka ideér har jag? Hur kan jag förändra? s självvärdering kan ske både muntligt och skriftligt! Bedömarna ger respons och visar på att självvärdering är ett viktigt verktyg för att utveckla sig själv och sin yrkeskompetens. 1 Guide om bedömning för bedömare inom fristående examen. ALVAR 1 (11)

38 Examensdel 1: Yrkesmässigt arbete inom servicen för utvecklingsstörda bevisar sitt yrkeskunnande i enlighet med examensfordringarna (Föreskrift 49/011/2009). enligt följande plan: s skriftliga plan för examenstillfället innehåller en beskrivning av han/henne som verksam inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, en beskrivning av verksamheten och klientgruppen i den miljö där examensdelen avläggs samt en plan för påvisande av yrkeskunnandet. Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska situationer med klientarbete, planering och handledning och i arbetsmiljöer såsom boenden, arbetscentraler eller verksamhetsområden inom fritidsverksamheten. Utöver den praktiska verksamheten kan även olika slags skriftliga dokument användas som bedömningsmaterial. Respons från klienterna och det yrkesövergripande arbetsteamet kan även användas som stöd för bedömningen. s muntliga och skriftliga självvärdering utgör en väsentlig del av påvisandet av yrkesskickligheten. Exempel på hur examinanden kan påvisa sitt kunnande: 1. visar att han/hon är förtrogen med sin egen värdegrund och omfattar arbetsplatsens värdegrund i det dagliga arbetet genom att tillsammans med sina bedömare diskutera de värderingar och handlingar som syns i det dagliga mötet med personer med utvecklingsstörning. 2. visar att han/hon kan öka personerna med utvecklingsstörnings delaktighet i sitt eget liv genom att garantera att personerna erbjuds valmöjligheter och möjligheter att göra sin röst hörd vid olika beslut. kan analysera den utvecklingsstörda personens möjligheter att påverka sin vardag. ger konkreta förslag till större delaktighet 3. visar att han/hon kan bedöma utvecklingsnivån hos en person med utvecklingsstörning och bemöta personen genom att ställa rimliga förväntningar. kan använda sin kunskap om utvecklingsstörning i teori och praktik. I det dagliga mötet med personer med utvecklingsstörning innebär detta bland annat att examinanden kan använda olika alternativa kommunikationsmedel för att säkerställa att interaktionen med den utvecklingsstörda personen sker jämbördigt. 4. visar att han/hon kan samla information från klientens nätverk och dokumentera den gemensamma synen på klienten i form av t.ex. ett kommunikationspass eller en livsbok. 5. planerar och förverkligar ett informations-/diskussionstillfälle där han/hon beskriver servicen på grundval av de författningar och verksamhetsprinciper som reglerar arbetet vid vård av utvecklingsstörda. Under tillfället diskuterar examinanden hur de utvecklingsstörda personernas ställning och rättigheter garanteras samt vilka attityder den utvecklingsstörda stöter på och hur man kan främja delaktighet i samhället för personer med utvecklingsstörning. 6. kan visa sitt kunnande beträffande verksamhetsmiljöns säkerhet t.ex. genom att granska den egna enhetens styrkor och svagheter gällande säkerheten och komma med förbättringsförslag. 2 (11)

39 7. är aktiv då det gäller att stödja välbefinnandet på arbetsplatsen och tar modigt initiativ till introduktion, handledning och fortbildning. kan t.ex. informera kollegerna om olika aktuella fortbildningar. Påvisande av kunnande genom: Praktiskt arbete Självvärdering Betyg/intyg Övrigt, vad: 3 (11)

40 Examensdel 2: Observation och bedömning av välbefinnande, livskompetens och funktionsförmåga bevisar sitt yrkeskunnande i enlighet med examensfordringarna (Föreskrift 49/011/2009). enligt följande plan: s skriftliga plan för examenstillfället innehåller en beskrivning av han/henne som verksam inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, en beskrivning av verksamheten och klientgruppen i den miljö där examensdelen avläggs samt en plan för påvisande av yrkeskunnandet. Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska situationer med klientarbete, planering och handledning och i arbetsmiljöer såsom boenden, arbetscentraler eller verksamhetsområden inom fritidsverksamheten. Utöver den praktiska verksamheten kan även olika slags skriftliga dokument användas som bedömningsmaterial. Respons från klienterna och det yrkesövergripande arbetsteamet kan även användas som stöd för bedömningen. s muntliga och skriftliga självvärdering utgör en väsentlig del av påvisandet av yrkesskickligheten. Exempel på hur examinanden kan påvisa sitt kunnande: 1. visar att han/hon är förtrogen med hur den enskilda personen med utvecklingsstörning vill bli bemött, samlar aktivt information genom att fördjupa sig i personens kommunikationspass och övrig dokumenterad information om personen 2. visar att han/hon känner till de individuella hjälpbehoven/stödformerna vid olika aktiviteter genom att aktivt ta del av de serviceoch rehabiliteringsplaner som finns. visar att han/hon känner till kommunens serviceplaner och kan delta i ett IP möte. utför en bedömning t.ex. TOIMI på en person med utvecklingsstörning. är observant för den utvecklingsstörda personens egna behov och upplevelser kring olika funktionsförmågor. samarbetar aktivt med den utvecklingsstörda personens nätverk i samband med de observationer och bedömningar som görs. 3. planerar samt utarbetar ett begåvningsstödjande hjälpmedel utifrån den bedömning som är gjord. handleder personen med utvecklingsstörning kring hjälpmedlet och följer upp hur hjälpmedlet börjar fungera i personens vardag. introducerar och aktiverar de övriga i nätverket kring användandet av hjälpmedlet. 4. utför ett säsongssamtal, där hon säkerställer att personen med utvecklingsstörning blir hörd i behov gällande livskompetens och ett gott liv. Påvisande av kunnande genom: Praktiskt arbete Självvärdering Betyg/intyg Övrigt, vad: 4 (11)

41 Examensdel 3: Stöd och vård med inriktning på individen bevisar sitt yrkeskunnande i enlighet med examensfordringarna (Föreskrift 49/011/2009). enligt följande plan: s skriftliga plan för examenstillfället innehåller en beskrivning av han/henne som verksam inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, en beskrivning av verksamheten och klientgruppen i den miljö där examensdelen avläggs samt en plan för påvisande av yrkeskunnandet. Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska situationer med klientarbete, planering och handledning och i arbetsmiljöer där påvisande av yrkeskunnandet kan förverkligas i enlighet med mål och kriterier i examensgrunderna. Utöver den praktiska verksamheten kan även olika slags skriftliga dokument användas som bedömningsmaterial. Respons från klienterna och det yrkesövergripande arbetsteamet kan även användas som stöd för bedömningen. s muntliga och skriftliga självvärdering utgör en väsentlig del av påvisandet av yrkesskickligheten. Exempel på hur examinanden kan påvisa sitt kunnande: 1. erbjuder olika inlärningsstrategier med hjälp av olika hjälpmedel samt beskriver hur en handlednings/inlärningssituation tagit form och vilka strategier han/hon använt sig av. Sitt kunnande visar examinanden genom att redogöra för hur den planmässiga handledningen skett. arbetar aktivt med personen med utvecklingsstörning och är i aktiv interaktion med nätverket kring personen. 2. assisterar en person med grav utvecklingsstörning i den dagliga basvården och visar respekt för privatlivet och integriteten hos personen. behärskar aseptiken i den dagliga vården. 3. erbjuder aktivt multisensorisk stimulans genom att t.ex. planera ett sinnesrum/ erbjuda sinnesstimulering. 4. genomför en planmässig handledning av en grupp eller en individ med utvecklingsstörning. redogör för motiveringarna, målet, metoderna och deltagarnas delaktighet samt feedbacken på handledningen 5. visar att han/hon behärskar de vårdåtgärder som inte finns på arbetsplatsen i en övningssal i en simulerad miljö 6. gör upp ett pedagogiskt planeringsarbete kring personer med autismspektrumstörning genom att t.ex. visualisera och strukturera olika händelseförlopp för en person med autismspektrumstörning 7. beskriver olika hjälpmedel för syn-, hörsel-, och rörelsehandikappade och kan vid behov kontakta sakkunniga inom området. 8. uppvisar intyg över första hjälpen på FRK:s nivå 1, hygienpass och läkemedelsbehandling 9. visar med sitt arbetssätt att hon behärskar principerna för hållbar utveckling. Påvisande av kunnande genom: Praktiskt arbete Självvärdering Betyg/intyg Övrigt, vad: 5 (11)

42 Examensdel 4: Jämlik interaktion och kommunikation bevisar sitt yrkeskunnande i enlighet med examensfordringarna (Föreskrift 49/011/2009). enligt följande plan: s skriftliga plan för examenstillfället innehåller en beskrivning av han/henne som verksam inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, en beskrivning av verksamheten och klientgruppen i den miljö där examensdelen avläggs samt en plan för påvisande av yrkeskunnandet. Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska situationer med klientarbete, planering och handledning och i arbetsmiljöer där påvisande av yrkeskunnandet kan förverkligas i enlighet med mål och kriterier i examensgrunderna. Utöver den praktiska verksamheten kan även olika slags skriftliga dokument användas som bedömningsmaterial. Respons från klienterna och det yrkesövergripande arbetsteamet kan även användas som stöd för bedömningen. s muntliga och skriftliga självvärdering utgör en väsentlig del av påvisandet av yrkesskickligheten. Exempel på hur examinanden kan påvisa sitt kunnande: 1. granskar den egna examensmiljön utifrån olika samspelssituationer och de möjligheter som erbjuds till alternativ och kompletterande kommunikation. granskar om examensmiljön uppfyller följande punkter som kommer upp i kommunikationens grundlag i FN:s deklaration för personer med funktionsnedsättning. Personen med utvecklingsstörning har möjlighet att: be om de föremål, aktiviteter, händelser och människor hon vill ställa sig nekande till saker som hon inte vill uttrycka sitt tycke och sina känslor välja mellan erbjudna alternativ neka till framställda alternativ dra till sig andra människors uppmärksamhet och vara i samspel med dessa be om och få information om dagordning och förändringar i omgivningen få rehabilitering för att stödja kommunikationsfärdigheterna få svar på alla sina uttryck, oberoende av om ens önskningar går att uppfylla eller ej alltid få använda de tjänster och redskap hon behöver vad gäller alternativ och kompletterande kommunikation samt övrig hjälpmedelsteknologi få använda de för den alternativa och kompletterande kommunikationen och behövliga teknologin avsedda tjänster och redskap som är mest lämpliga verka i sådan social miljö, som stödjer hennes kommunikation som en suverän kommunikationspart tillsammans med jämnåriga och andra människor bli tilltalad på ett respektfullt och hövligt sätt 6 (11)

43 bli tilltalad direkt, och inte så att någon annan för hennes talan eller att hon blir omtalad som tredje person vid hennes närvaro delta i en tydlig, betydelsefull, kulturellt och språkligt ändamålsenlig kommunikation 2. planerar ett kommunikationshjälpmedel utifrån ett helhetsperspektiv där funktionsnivån och sinnenas betydelse för interaktionen även har beaktats. observerar och dokumenterar hur den planmässiga användningen skett. justerar hjälpmedlet vid behov. 3. uppmuntrar personerna i omgivningen att aktivt använda alternativ och kompletterande kommunikation 4. känner till tolktjänst för talhandikappade och kan vägleda andra till användning av tolktjänst 5. kan bygga upp en plan för kommunikation 6. känner till och kan använda olika rehabiliterande dataprogram och kan hänvisa till olika tjänster 7. kan handleda personen med utvecklingsstörning och dennes närstående i användandet av internet 8. kan principerna kring lättläst språk och visar det genom att vid behov t.ex. förenkla en text till lättläst 9. kan främja en gravt utvecklingsstörd persons interaktion och kommunikation genom att t.ex. via videoinspelning visa sin kommunikation och interaktion med en person med grav utvecklingsstörning Påvisande av kunnande genom: Praktiskt arbete Självvärdering Betyg/intyg Övrigt, vad: 7 (11)

44 Examensdel 5: Främjande av färdigheterna i att klara av de dagliga aktiviteterna och stöd av lärande bevisar sitt yrkeskunnande i enlighet med examensfordringarna (Föreskrift 49/011/2009). enligt följande plan: s skriftliga plan för examenstillfället innehåller en beskrivning av han/henne som verksam inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, en beskrivning av verksamheten och klientgruppen i den miljö där examensdelen avläggs samt en plan för påvisande av yrkeskunnandet. Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska situationer med klientarbete, planering och handledning och i arbetsmiljöer där påvisande av yrkeskunnandet kan förverkligas i enlighet med mål och kriterier i examensgrunderna. Utöver den praktiska verksamheten kan även olika slags skriftliga dokument användas som bedömningsmaterial. Respons från klienterna och det yrkesövergripande arbetsteamet kan även användas som stöd för bedömningen. s muntliga och skriftliga självvärdering utgör en väsentlig del av påvisandet av yrkesskickligheten. Exempel på hur examinanden kan påvisa sitt kunnande: 1. visa r att han/hon har kunskap både på ett generellt och individuellt plan om hur en person med utvecklingsstörning lär sig. kan handleda vid inlärning. kan t.ex. planera hur en person med utvecklingsstörning skall bli mera självständig i olika ADL aktiviteter ss. matlagning, påklädning, hygien. observerar först personens egna strategier och fördjupar sig i individens personliga lärostil. gör en plan för åtgärder där hon beaktar livsmiljön och personens egna åsikter. ger tid, talar tydligt, ger de rätta hjälpmedlen och beaktar sinnesavvikelser o.s.v. Detta sammanställs i en skriftlig plan. 2. samarbetar aktivt med föräldrar och närstående då den utvecklingsstörda personens stöd inför vuxenlivet planeras. kan t.ex. tillsammans med nätverket och personen med utvecklingsstörning göra en ASTA bedömning och planera åtgärder utifrån bedömningen Påvisande av kunnande genom: Praktiskt arbete Självvärdering Betyg/intyg Övrigt, vad: 8 (11)

45 Examensdel 6: Samarbete med familjen, en multiprofessionell arbetsgrupp och nätverk bevisar sitt yrkeskunnande i enlighet med examensfordringarna (Föreskrift 49/011/2009). enligt följande plan: s skriftliga plan för examenstillfället innehåller en beskrivning av han/henne som verksam inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, en beskrivning av verksamheten och klientgruppen i den miljö där examensdelen avläggs samt en plan för påvisande av yrkeskunnandet. Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska situationer med klientarbete, planering och handledning och i arbetsmiljöer där påvisande av yrkeskunnandet kan förverkligas i enlighet med mål och kriterier i examensgrunderna. Utöver den praktiska verksamheten kan även olika slags skriftliga dokument användas som bedömningsmaterial. Respons från klienterna och det yrkesövergripande arbetsteamet kan även användas som stöd för bedömningen. s muntliga och skriftliga självvärdering utgör en väsentlig del av påvisandet av yrkesskickligheten. Exempel på hur examinanden kan påvisa sitt kunnande: 1. ger korrekt information till familjen om utvecklingsstörning och dess inverkan på individens levnadsförlopp 2. samarbetar aktivt med föräldrar och närstående genom att skapa en kontinuerlig kontakt t.ex. genom att skapa ett fungerande nätverk kring personen med utvecklingsstörning 3. visar att hon/han kan ta familjekulturer och olika livssituationer i beaktande och ge individuellt stöd till närstående genom att t.ex. fungera som en stödperson i deras vardag 4. hjälper familjen att identifiera den utvecklingsstörda personens resurser 5. tar en aktiv roll när det gäller att hitta individuella lösningar för att få familjen att fungera optimalt 6. stöder familjen genom att lyssna aktivt och engagera de personer som kunde stöda familjen på olika sätt 7. hittar tillsammans med familjen lösningar på olika vardagsproblem som uppstår 8. hänvisar till de stödtjänster som finns i kommunen eller inom tredje sektorn Påvisande av kunnande genom: Praktiskt arbete Självvärdering Betyg/intyg Övrigt, vad: 9 (11)

46 Examensdel 7: Sociokulturellt arbete inom servicen för utvecklingsstörda bevisar sitt yrkeskunnande i enlighet med examensfordringarna (Föreskrift 49/011/2009). enligt följande plan: s skriftliga plan för examenstillfället innehåller en beskrivning av han/henne som verksam inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, en beskrivning av verksamheten och klientgruppen i den miljö där examensdelen avläggs samt en plan för påvisande av yrkeskunnandet. Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska situationer med klientarbete, planering och handledning och i arbetsmiljöer där påvisande av yrkeskunnandet kan förverkligas i enlighet med mål och kriterier i examensgrunderna. Utöver den praktiska verksamheten kan även olika slags skriftliga dokument användas som bedömningsmaterial. Respons från klienterna och det yrkesövergripande arbetsteamet kan även användas som stöd för bedömningen. s muntliga och skriftliga självvärdering utgör en väsentlig del av påvisandet av yrkesskickligheten. Exempel på hur examinanden kan påvisa sitt kunnande: 1. skapar en trygg miljö där en person med utvecklingsstörning har möjlighet och stöd att tillsammans eller som medlem i en grupp få grundläggande erfarenheter av konst och kreativitet. Vid påvisandet av kunnandet fokuserar examinanden på hur han/hon arbetar tillsammans med personer med utvecklingsstörning samt på hur han/hon uppmuntrar till kreativ verksamhet och/eller till kollektiva konst- och kulturupplevelser 2. visar på tillgängligheten till kultur- och konstverksamhet 3. samarbetar med olika aktörer inom området som t.ex. FDUV 4. diskuterar och bedömer realistiskt sina egna styrkor och utmaningarna vad den yrkesmässiga och personliga utvecklingen i fråga om användningen av sociokulturella metoder i omsorgsarbete för personer med utvecklingsstörning Påvisande av kunnande genom: Praktiskt arbete Självvärdering Betyg/intyg Övrigt, vad: 10 (11)

47 Examensdel 8: Företagsamhet bevisar sitt yrkeskunnande i enlighet med examensfordringarna (Föreskrift 49/011/2009). enligt följande plan: s skriftliga plan för examenstillfället innehåller en beskrivning av han/henne som verksam inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, en beskrivning av verksamheten och klientgruppen i den miljö där examensdelen avläggs samt en plan för påvisande av yrkeskunnandet. Vid påvisandet av yrkesskickligheten visar och motiverar examinanden sitt handlande utgående från de bestämmelser, verksamhetsprinciper och arbetsmetoder som reglerar professionellt arbete. En väsentlig del av påvisandet av yrkesskickligheten utgörs av examinandens muntliga och skriftliga självvärdering. bevisar genom olika skriftliga dokument att han/hon kan grunda ett företag inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Examenstillfället bedöms av examensmästare från läroanstalten och sakkunniga inom företagsverksamhet. Exempel på hur examinanden kan påvisa sitt kunnande: 1. bevisar genom olika skriftliga dokument att han/hon kan grunda ett företag inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 2. s beskriver sina personliga möjligheter och förutsättningar att eventuellt verka som företagare i branschen. 3. bedömer möjligheterna och riskerna med att starta och utveckla företagsverksamhet. 4. presenterar en preliminär affärsidé för ett eget företag. Påvisande av kunnande genom: Skriftliga dokument Självvärdering Betyg/intyg Övrigt, vad: 11 (11)

48 YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA Krav på miljöer för examenstillfällen och bedömning av lämpligheten Stipulerade krav i grunderna för examen (FÖRESKRIFT 49/011/2009) Obligatoriska examensdelar (1-3) samt valfria examensdelar (4-7) Examensdel 1: Yrkesmässigt arbete inom servicen för utvecklingsstörda Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska situationer med klientarbete och arbetsmiljöer. Vid påvisandet av yrkesskickligheten är det av största vikt att examinanden i sitt arbete kan visa sin kunskap om utvecklingsstörning och utvecklingsstörningens inverkan på hur en person med utvecklingsstörning klarar sig i de dagliga aktiviteterna och vilken inverkan den har på personens funktionsförmåga. Likaså är detviktigt att examinanden kan motivera sina handlingar på grundval av de författningar och verksamhetsprinciper som reglerar arbetet vid vård av utvecklingsstörda. Under examenstillfället ordnar examinanden för personer med utvecklingsstörning och för personalen möjlighet att diskutera hur den utvecklingsstörda personers ställning och rättigheter förverkligas samt vilka attityder den utvecklingsstörda stöter på. Examensdel 2: Observation och bedömning av välbefinnande, livskompetens och funktionsförmåga Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska arbetsmiljöer vid klientarbete, planering och handledning. Vid påvisandet av yrkesskickligheten är det av största vikt att det i examinandens arbete kommer fram vilken kunskap och praktiskakunnande examinanden har i fråga om observering och bedömning av hur den utvecklingsstörda personen klarar sig på egen hand och vilken funktionsförmåga personen har samt kunnandet i fråga om att dokumentera och anteckna dessa uppgifter. Vid bedömningen fäster man särskild uppmärksamhet vid att examinanden i sitt arbete utgår ifrån den utvecklingsstörda personens egna behov, önskemål, val och funktionsförmåga. Dessutom fäster man vid bedömningen uppmärksamhet vid examinandens förmåga till samarbete med den utvecklingsstörda personens familj/närstående och med den mångprofessionella arbetsgruppen. Examensdel 3: Stöd och vård med inriktning på individen Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska arbetsmiljöer vid klientarbete, planering och handledning. Vid påvisandet av yrkesskickligheten är det viktigt att examinanden kan ge och förmedla socialt stöd, kan den grundläggande vården och beaktar de synpunkter som gäller främjande av hälsa. visar att hon eller han yrkesetiskt kan motivera sina handlingar i ovan nämnda arbetshelheter och dessutom beakta de estetiska synpunkterna och det att den utvecklingsstörda personens lärande utgör utgångspunkt för verksamheten. genomför en planmässig handledning av en grupp eller individ. Handledningen förutsätter planering, under vilken hon eller han redogör för motiveringarna, målet, metoderna och deltagarnas delaktighet samt feedbacken på handledningen. Examensdel 4: Jämlik interaktion och kommunikation Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska arbetsmiljöer vid klientarbete, planering och handledning. Vid påvisandet av yrkesskickligheten är det av största vikt att examinanden kan visa sin kunskap om och praktiska färdigheter i jämlik interaktion och kommunikation vid arbete med en person med utvecklingsstörning och dennes närstående. sätter sig in i den miljö där yrkesskickligheten ska påvisas med avseende på kommunikation och redogör muntligt för personalen för de kommunikationsmetoder som stödjer och/eller ersätter tal, kommunikationshjälpmedlen samt den planmässiga användningen och möjligheterna. 1 (3)

49 Examensdel 5: Främjande av färdigheterna i att klara av de dagliga aktiviteterna och stöd av lärande Yrkesskickligheten i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska arbetsmiljöer vid klientarbete, planering och handledning. kan utnyttja vardagliga situationer och platser vid handledning av färdigheter i dagliga aktiviteter och vid stöd av utvecklingen till en självständig individ. Vid påvisandet av yrkesskickligheten är det av största vikt att examinanden kan lära ut färdigheter som behövs i det dagliga livet i olika verksamhetsmiljöer och samtidigt stödja både utvecklingen till vuxen och till ett självständigt liv. Examensdel 6: Samarbete med familjen, en multiprofessionell arbetsgrupp och nätverk s yrkesskicklighet påvisas och bedöms i autentiska arbetsmiljöer, där man arbetar med familjer som har en familjemedlem med utvecklingsstörning. Vid påvisandet av yrkesskickligheten är det av största vikt att det i examinandens arbete kommer fram vilken kunskap och vilket praktiskt kunnande examinanden har i fråga om förmåga till samarbete med familjer, en mångprofessionell arbetsgrupp, aktörer i en servicekedja och ett annat servicenätverk. Vid examensen ska det framgå att examinanden kan stödja en familj och dess familjemedlem med utvecklingsstörning och då på ett ändamålsenligt sätt utnyttja ett servicesystem. Examensdel 7: Sociokulturellt arbete inom servicen för utvecklingsstörda s yrkesskicklighet i examensdelen påvisas och bedöms i autentiska arbetsmiljöer. Vid påvisandet av yrkesskickligheten är det av största vikt att examinanden i sitt arbete kan visa hur det sociokulturella arbetet genomförs vid service för utvecklingsstörda. Vid examenstillfället skapar examinanden en miljö där en person med utvecklingsstörning har möjlighet att tillsammans eller som medlem i en grupp få grundläggande erfarenheter av konst och kreativitet. Vid påvisandet av kunnandet fokuseras på hur examinanden arbetar tillsammans med personer med utvecklingsstörning samt på hur examinanden uppmuntrar till kreativ verksamhet och/eller till kollektiva konst- och kulturupplevelser. Miljön/platsen för examenstillfället och kontaktuppgifter Beskrivning av verksamheten inom miljön för examenstillfället Personalens beredskap att fungera som bedömare Av bedömaren förutsätts att han/hon har en för branschen lämplig examen, kompetens inom den examensdel han/hon bedömer och har deltagit i utbildning för bedömare samt har tillräcklig, fem års arbetserfarenhet inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda. Övrigt 2 (3)

50 Examensmiljöns lämplighet för påvisande av kunnade i enlighet med kraven i examensgrunderna 1.Yrkesmässigt arbete inom servicen för utvecklingsstörda Motiveringar/observationer Lämplig som examensmiljö Delvis lämplig som examensmiljö Inte lämplig som examensmiljö 2.Observation och bedömning av välbefinnande, livskompetens och funktionsförmåga Motiveringar/observationer 3.Stöd och vård med inriktning på individen Motiveringar/observationer 4.Jämlik interaktion och kommunikation Motiveringar/observationer 5.Främjande av färdigheterna i att klara av de dagliga aktiviteterna och stöd av lärande Motiveringar/observationer 6.Samarbete med familjen, en multiprofessionell arbetsgrupp och nätverk Motiveringar/observationer 7.Sociokulturellt arbete inom servicen för utvecklingsstörda Motiveringar/observationer Datum: / 20 (arbetslivet/ag) (arbetslivet/at) (examensarrangör/lä) 3 (3)

51 YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA BLANKETT FÖR BEDÖMNING Examensdel 1: Yrkesmässigt arbete inom servicen för utvecklingsstörda Examinand: Namn Telefon Födelsetid E-post Tid och plats för examenstillfälle: Plats för examenstillfälle Tidpunkt för examenstillfälle (antal dagar) och bedömning Adress Telefon E-post Beskrivning av examenstillfällets miljö, verksamhet och klienter Bedömare (representant för arbetsgivare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för arbetstagare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för examensarrangör) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Examensmästare: Ja Nej En av bedömarna är examensmästare ja nej Bedömningsblanketten för yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift FÖRESKRIFT 49/011/2009 om grunder för fristående examen; Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda (17)

52 MÅL FÖR BEDÖMNING KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET KRITERIER FÖR GODKÄND PRESTATION Om godkända kriterier inte uppfylls, är en underkänd känner till värderingarna i arbetet inom servicen för utvecklingsstörda och de människouppfattningar som arbetet baserar sig på. Kännedom om värderingar känner till värdegrunden inom yrkesområdet och inom den service som erbjuds personer med utvecklingsstörning är medveten om värdegrunderna inom den pedagogiska och sociala sektorn samt inom hälsovårdssektorn identifierar de värderingar som påverkar de egna handlingarna och är medveten om deras betydelse för sitt arbete Identifiering av olika människouppfattningar är medveten om olika människouppfattningar motiverar i olika arbetssituationer utgångspunkten vid service för utvecklingsstörda med den människouppfattning som baserar sig på resurstänkandet är medveten om sin egen människouppfattning och förstår dess betydelse i arbetet inom servicen för utvecklingsstörda. 2 (17)

53 Kännedom om begreppet funktionsnedsättning och medvetenheten om funktionsnedsättningen känner till olika uppfattningar om funktionsnedsättning och är medveten om vilken betydelse en funktionshindrad persons medvetenhet om sin funktionsnedsättning har känner till olika sätt att se på funktionsnedsättning (samhällelig, medicinsk, psykologisk, social, pedagogisk) och deras inverkan på arbetet med funktionshindrade är medveten om hur begreppet funktionsnedsättning inverkar på samhällets och näromgivningens verksamhet och förstår begreppets betydelse i de egna valen känner till hur en funktionshindrad persons medvetenhet om sin funktionsnedsättning (jagbild, kompetenskänsla, självförtroende) är uppbyggd och hur den inverkar på dennes aktiviteter. 3 (17)

54 följer de etiska principerna inom servicen för utvecklingsstörda Kännedom om de etiska principerna inom servicen för personer med utvecklingsstörning är medveten om de etiska huvudinriktningarna inom utbildningssektorn känner till de etiska anvisningarna för de yrkesverksamma inom socialsektorn känner till de rekommendationer för hälsovården som getts ut av ETENE (den riksomfattande etiska delegationen inom hälso- och sjukvården) känner till Riksomfattande handikapprådet och dess verksamhet för personer med funktionsnedsättning känner till de etiska principerna vad gäller ordnande av tjänster inom servicen för utvecklingsstörda Etiskt arbete följer i sitt arbete de yrkesetiska principerna inom sektorn motiverar och bedömer sina val och lösningar med avseende på de etiska principerna identifierar etiska problem i arbetet inom servicen för utvecklingsstörda främjar etisk verksamhet på sin arbetsplats 4 (17)

55 Tryggande av utvecklingsstörda personers ställning och rättigheter beaktar i arbetet inom servicen för utvecklingsstörda de fundamentala rättigheterna, de deklarationer som styr detta arbete och människorättsavtalen säkerställer att grundläggande fri- och rättigheter och jämlikhet förverkligas (Finlands grundlag 731/ ) säkerställer att likabehandling förverkligas (Lagen om likabehandling 21/2004) förstår skyldigheterna i deklarationer och avtal som gäller servicen för utvecklingsstörda och vet var man kan läsa dessa dokument (t.ex. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s avtal om barns rättigheter, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning) använder de ovan nämnda dokumenten i det egna etiska beslutsfattandet 5 (17)

56 kan definiera utvecklingsstörning och kan använda kunskap om utvecklingsstörning i sitt arbete Definition av utvecklingsstörning och användande av kunskap om utvecklingsstörning Utvecklingsstörning och funktionsförmåga Utvecklingsstörning och interaktion vet vad som menas med begreppen utvecklingsstörning och intellektuell utvecklingsstörning och vet hur vanlig den intellektuella utvecklingsstörningen är i vårt land vet hur intellektuell utvecklingsstörning yttrar sig, diagnosticeras och hur man beskriver dess svårighetsgrad förstår hur de olika svårighetsgraderna av utvecklingsstörning inverkar på en persons funktionsförmåga och liv vet vilka de vanligaste riskfaktorerna och händelserna är som kan leda till intellektuell utvecklingsstörning vet hur man grupperar orsaksdiagnoserna när det gäller utvecklingsstörning enligt den tidpunkt då skadan inträffade samt de under utvecklingens olika faser skadade funktionsområdena känner till de vanligaste biologiska orsakerna till utvecklingsstörning och de vanligaste syndromen som leder till intellektuell utvecklingsstörning vet vilka möjligheter det finns att förebygga utvecklingsstörning och de etiska synpunkterna i fråga om detta känner till de vanligaste andra skadorna och sjukdomarna som har att göra med orsakerna till utvecklingsstörning samt de hälsorisker som är vanligare än hos den övriga befolkningen använder kunskap om nervsystemets funktion och störningar vid handledning av och arbete med en person med utvecklingsstörning känner på ett allmänt plan till betydelsen av människokroppens funktion och uppbyggnad samt livsmiljöns och individuella faktorers betydelse för människans funktionsförmåga och funktionsbegränsningar tar i dagliga aktiviteter hänsyn till en utvecklingsstörd persons sätt att lära, förstå och ta till sig saker (t.ex. arbetsminnet) tar hänsyn till utvecklingsstörda personers individuella sätt att orientera sig och fokusera i olika aktiviteter använder kunskap om utvecklingsstörning och dess inverkan på funktionsförmågan när hon/han arbetar med en person med utvecklingsstörning beaktar en utvecklingsstörd persons roll i gruppen och rollens inverkan på personens uppförande och handlingar beaktar tillgängligheten i en utvecklingsstörd persons livsmiljö känner i huvuddrag till hur talet och språket utvecklas känner till hur sinnenas funktion inverkar på interaktionen beaktar i sin kommunikation hur en person med utvecklingsstörning lär sig och förstår kommunikation känner till några metoder som stödjer och ersätter talet (AAC) vet vilka möjligheter datatekniken och IT erbjuder i kommunikationen använder en kommunikationsmetod som överensstämmer med den utvecklingsstördas plan och som är lämplig i kommunikationsmiljön säkerställer att interaktionen med vuxna utvecklingsstörda är jämlik är aktivt intresserad av att ta reda på en utvecklingsstörd persons individuella sätt att kommunicera anpassar sin kommunikation så att den utvecklingsstörda förstår innehållet i den 6 (17)

57 Sökande och upprätthållande av kunskapen om utvecklingsstörning Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande inom yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 69/518/2010 söker aktivt aktuell information om utvecklingsstörning som är till nytta i yrkesutövandet. 7 (17)

58 kan stödja och främja en utvecklingsstörd persons fullständiga möjligheter till självbestämmande och ett gott liv Främjande av de utvecklingsstördas möjligheter till ett fullgott liv känner till innehållet i följande begrepp och principer samt hur de förverkligas i gruppen och samhället o hinderfrihet o tillgänglighet o inkludering o integrering o normalisering vet vilka utmaningar och möjligheter som är förenade med förverkligandet av de ovannämnda begreppen och principerna följer principerna i sina handlingar Att ge en person med utvecklingsstörning möjlighet att finna sin inre styrka och möjlighet till deltagande visar i sitt tal och i sina handlingar respekt för en utvecklingsstörd persons tankar, värderingar och övertygelser lyssnar och tar hänsyn till en utvecklingsstörd persons egen erfarenhet av sin ställning i kollektivet eller gruppen handlar jämlikt arbetar konfidentiellt, uthålligt och målinriktat stödjer förverkligandet av självbestämmande stödjer och uppmuntrar till egna val stödjer och främjar en utvecklingsstörd persons deltagande i beslutsfattande som gäller det egna livet skaffar med ändamålsenliga metoder feedback på sitt arbete av personen med utvecklingsstörning och dennes närstående 8 (17)

59 Kännedom om den lagstiftning som gäller de utvecklingsstördas ställning som tjänsteanvändare Kännedom om den lagstiftning som gäller social- och hälsovården, den grundläggande utbildningen och den sociala tryggheten Kännedom om den lagstiftning som gäller tjänsterna för utvecklingsstörda kan handla i överensstämmelse med den lagstiftning som reglerar och styr de utvecklingsstördas ställning och sociala trygghet samt arbetet inom servicen för utvecklingsstörda. känner till innehållet i följande gällande lagar med avseende på servicen för utvecklingsstörda och personer med utvecklingsstörning o Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 o Lag om patientens ställning och rättigheter 785/1992 o Lag om förmyndarverksamhet 442/1999 o Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992 o Mentalvårdslag 1116/1990 o Barnskyddslag 417/2007 o Lag om kontroll av brottslig verksamhet hos personer som arbetar med barn 504/2002 håller sig à jour med ändringarna i de ovan nämnda författningarna när det gäller det egna ansvarsområdet och iakttar dem i sitt arbete känner till följande gällande lagar och deras betydelse när det gäller personer med utvecklingsstörning o Socialvårdslag 710/1982 o Lag om barndagvård 36/1973 o Lag om stöd för närståendevård 937/2005 o Lag om grundläggande utbildning 628/1998 o Lag om yrkesutbildning 630/1998 o Folkhälsolag 66/1972 o Lag om specialiserad sjukvård 1062/1989 o Förordning om medicinsk rehabilitering 1015/1991 o Lag om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 566/2005 o Lag om handikappförmåner 570/2007 o Lag om klientsamarbete inom rehabiliteringen 497/2003 o Folkpensionslag 347/1956 o Sjukförsäkringslag 1224/2004 håller sig à jour med ändringarna i de ovan nämnda författningarna när det gäller det egna ansvarsområdet och iakttar dem i sitt arbete känner till målen och det centrala innehållet i de gällande författningarna o Lag om service och stöd på grund av handikapp 380/1987 o Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda 519/1977 håller sig à jour med ändringarna i de ovan nämnda författningarna när det gäller det egna ansvarsområdet och iakttar dem i sitt arbete 9 (17)

60 Kännedom om servicesystemet inom social- och hälsovården och rehabiliteringen och de stödtjänster som finns inom undervisningsväsendet samt arbete i ett servicenätverk känner till och kan använda tjänsterna inom kommunens socialoch hälsovårds- samt bildningsväsende. känner till kommunens lagstadgade o servicesystem inom social- och hälsovården o stödtjänster vad gäller skolgång och studier, dvs. undervisningsväsendets tjänster o rehabiliteringsservicesystem när det gäller de behov av tjänster som personer med utvecklingsstörning har känner till kommunens kultur-, motions- och fritidstjänster använder tjänster och handlar ändamålsenligt i servicenätverket för att stödja den utvecklingsstörda, dennes familj och/eller närstående (offentliga, privata, tredje sektorn) håller sig à jour med utvecklingen vad gäller organisering och producering av tjänster ur en utvecklingsstörd persons synvinkel 10 (17)

61 Att arbeta i servicesystemet inom vården av utvecklingsstörda känner till servicesystemet inom vården av utvecklingsstörda och kan arbeta inom det. känner till uppgifterna för de olika aktörerna inom vården av utvecklingsstörda, ansvarsfördelningen och målen för aktiviteterna och samarbetar på ett ändamålsenligt sätt vet vilka de vanligaste yrkesbenämningarna och arbetsuppgifterna är inom vården av utvecklingsstörda handlar enligt de principer som tillämpas inom special vårdstjänsterna för personer med utvecklingsstörning 11 (17)

62 Kännedom om den historiska utvecklingen inom vården av personer med utvecklingsstörning känner till den historiska utvecklingen inom vården av personer med utvecklingsstörning och dess betydelse till dessa dagar. känner till de allmänna utvecklingslinjerna i historien för vården av personer med utvecklingsstörning kan diskutera vården av personer med utvecklingsstörning och de förändringar som skett inom vården av dem 12 (17)

63 kan i sitt arbete beakta en utvecklingsstörd persons sociala och samhälleliga ställning. Beaktande av de utvecklingsstördas levnadslopp, de livssituationer som ingår i levnadsloppet och de sociala livsområdena förutser de förändringar som sker i livssituationerna och det sociala livet enligt levnadsloppet för personer med utvecklingsstörning o småbarnsfostran o utbildning o familjeförhållanden och sociala nätverk o boende o utkomst o arbete, hobbyer och fritid o deltagande i samhällelig verksamhet o andligt liv och livsåskådning beaktar de förväntningar och behov som är förenade med förändringar vid arbete med en person med utvecklingsstörning och dennes familj eller närstående handlar modigt och initiativrikt tillsammans med familjen/de närstående hänvisar till verksamhet i grupper Identifiering av attityder i samhället och förståelse av deras betydelse identifierar olika attityder mot utvecklingsstörning o i medier, arbetslivet, skolan, boendet, servicesystemen o i de egna handlingarna förstår och värdesätter de utvecklingsstörda personernas egen kultur 13 (17)

64 kan sörja för klienternas och verksamhetsmiljöns säkerhet och den egna säkerheten. Beaktande av arbetarskyddet Att sörja för verksamhetsmiljön och klienternas säkerhet söker information om arbetarskyddsbestämmelserna och följer dem känner till sin arbetsplats arbetarskyddsorganisation bedömer arbetarskyddsriskerna i det egna arbetet sätter värde på klientens personliga fysiska och psykiska säkerhet, sörjer för säkerheten i verksamhetsmiljön och känner till principerna för användning av skyddsåtgärder i fråga om risksituationer beaktar den utvecklingsstördas rätt att ta ansvar kan bedöma risker i olika servicelösningar tillsammans med den utvecklingsstörda, de anhöriga och personalen. har kunskap om dålig behandling och familjevåld och våld utövat av närstående och vet hur man ska agera vid misstanke om sådant sörjer för brandsäkerheten i verksamhetsmiljön och minskar riskerna för brand 14 (17)

65 kan sörja för sitt eget och arbetskollektivets välbefinnande i arbetet Att sörja för välbefinnandet i arbetet förstår sin egen inställning till utvecklingsstörning och dess inverkan på välbefinnandet i arbetet känner till och identifierar de belastande faktorerna inom vården av utvecklingsstörda och vet vilka tjänster företagshälsovården erbjuder och vilken verksamhet den har för att främja välbefinnandet i arbetet känner till vilka möjligheter det finns till introduktion i arbetet, arbetshandledning, utvecklingssamtal samt arbetstidsarrangemang och utformning av arbetsuppgifterna när det gäller främjande av arbetstagarens välbefinnande i arbetet förstår att fortbildning är en rättighet och en skyldighet i utvecklandet av yrkesskickligheten Bedömning och utveckling av det egna arbetet håller sig à jour med utvecklingen inom området visar på ett uppbyggligt och motiverat sätt sin egen sakkunskap och för fram utvecklande synvinklar bedömer mångsidigt det egna kunnandet bedömer realistiskt sina egna styrkor och utmaningarna vad gäller sin yrkesmässiga utveckling i handledning av lärande och utlärande av dagliga aktiviteter bedömer hur den egna yrkesidentiteten har utvecklats 15 (17)

66 FÖRSLAG TILL BEDÖMNINGSBESLUT YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA Examensdel 1: Yrkesmässigt arbete inom servicen för utvecklingsstörda Examinand (namn) personbeteckning Examenstillfället är godkänt underkänt Motiveringar till bedömningsförslaget: / Plats och tid Underskrifter och namnförtydligande Bedömare (representant för arbetsgivare) Bedömare (representant för arbetstagare) Bedömare (representant för examensarrangör) Examinand (tagit del av bedömningsförslaget) 16 (17)

67 FÖRFARANDE VID RÄTTELSE AV BEDÖMNING FR.O.M : Enligt 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning fattar examenskommissionen för ifrågavarande examen beslut om rättelse av bedömningen av en fristående examen eller en examensdel. Begäran om rättelse skall göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att få veta resultaten av bedömningen samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. sänder en skriftlig begäran om rättelse till examenskommissionen. Till begäran om rättelse skall bifogas en motivering till begäran om rättelse, examenstillfällets bedömningsblankett och vid behov självvärderingsblanketten. Examenskommissionen kan begära eventuella tilläggsutredningar av dem som deltagit i trepartsbedömningen. har fått information om förfarandet för rättelse av bedömning. Plats och tid Underskrift Examinand 17 (17)

68 YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA BLANKETT FÖR BEDÖMNING Examensdel 2: Observation och bedömning av välbefinnande, livskompetens och funktionsförmåga Examinand: Namn Telefon Födelsetid E-post Tid och plats för examenstillfälle: Plats för examenstillfälle Tidpunkt för examenstillfälle (antal dagar) och bedömning Adress Telefon E-post Beskrivning av examenstillfällets miljö, verksamhet och klienter Bedömare (representant för arbetsgivare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för arbetstagare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för examensarrangör) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Examensmästare: Ja Nej En av bedömarna är examensmästare ja nej Bedömningsblanketten för yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift FÖRESKRIFT 49/011/2009 om grunder för fristående examen; Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda (15)

69 MÅL FÖR BEDÖMNING Respekterande av en person med utvecklingsstörning och yrkesetisk verksamhet KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET KRITERIER FÖR GODKÄND PRESTATION Om godkända kriterier inte uppfylls, är en underkänd kan bemöta en person med utvecklingsstörning på ett respektfullt sätt och följa yrkesetiska principer stödjer rätten till självbestämmande respekterar klientens privatliv och självständighet ser till att hon/han får uppgifter om personen själv iakttar tystnadsplikten och sekretessbestämmelserna handlar utifrån resurstänkandet respekterar individualitet och individuella livssituationer handlar i enlighet med vad som är bäst för den utvecklingsstörda personen samt sörjer för den egna säkerheten och säkerheten i livsmiljön registrerar de egna känslorna i hjälpsituationerna 2 (15)

70 Beaktande av de individuella faktorer som inverkar på funktionsförmågan för en person med utvecklingsstörning känner till begreppet funktionsförmåga och kan i sitt arbete beakta de individuella faktorer som inverkar på en utvecklingsstörd persons funktionsförmåga. : känner till begreppet funktionsförmåga använder vid observation och bedömning av funktionsförmågan kunskap om följande o den utvecklingsstörda personens inlärningsförmåga och förmåga att förstå o kommunikationsfärdigheter o syn- och hörselskador o de vanligaste funktionsnedsättningar som en utvecklingsstörd person kan ha utöver utvecklingsstörningen o den utvecklingsstörda personens sociala roll i en grupp o hälsotillståndet samarbetar med en person med utvecklingsstörning vid observation och bedömning 3 (15)

71 Användning av metoder med vilka utvecklingsstörda personers funktionsförmåga bedöms Samarbete med familjen och en mångprofessionell arbetsgrupp känner till metoder med vilka en utvecklingsstörd persons funktionsförmåga kan bedömas och kan använda dem tillsammans med den utvecklingsstörda, med dennes familj samt med en mångprofessionell arbetsgrupp. : känner till människans växande och utveckling i huvuddrag känner till de vanligaste metoderna med vilka man bedömer utveckling känner till de mest ändamålsenliga metoderna med vilka man bedömer funktionsförmåga deltar i bedömning som medlem i en arbetsgrupp använder några verktyg som är avsedda för bedömning av funktionsförmågan för en person med utvecklingstörning : tar vid bedömning av funktionsförmågan hänsyn till och lyssnar på familjens och/ eller de närståendes observationer, åsikter och antaganden förstår ändamålet och målet med mångprofessionellt samarbete vid bedömning av funktionsförmågan 4 (15)

72 Beaktande av faktorer som inverkar på livskompetens och ett gott liv kan beakta faktorer som är viktiga för att en utvecklingsstörd person ska ha livskompetens och ett gott liv. : känner till begreppet livskompetens identifierar och kan stödja en miljö och en atmosfär som främjar livskompetens säkerställer att en utvecklingsstörd person blir hörd i frågor som gäller livskompetens och ett gott liv identifierar på ett individuellt plan områden av en utvecklingsstörd persons funktionsförmåga som inverkar på livskompetensen och ett gott liv o förmåga till lärande, o motoriska färdigheter, o interaktionsfärdigheter och kommunikation, o socialt umgänge med andra o förmåga att klara av olika utmaningar o avvikande beteende beaktar vid observation en utvecklingsstörd persons o utvecklingsfas, ålder och kön o livssituation och hälsotillstånd o förändringsskede i livet och den ekonomiska situationen o familj och andra människorelationer o fritidssysselsättning och fritidsintressen o kultur och religion o förväntningar på servicen 5 (15)

73 Beaktande av miljöns egenskaper vid observering och bedömning av hur en person med utvecklingsstörning klarar sig på egen hand och i det dagliga livet kan beakta miljön vid observering och bedömning av hur en person med utvecklingsstörning klarar sig på egen hand. : observerar följande faktorer i verksamhetsmiljön (t.ex. boendemiljön, arbetsmiljön, fritiden): o fysiska och materiella o sociala (normer, regler, roller osv.) o kulturella (i detta ingår också den språkliga miljön och betydelser) o ekonomiska o tillvägagångssätt som används i miljön o människorna i omgivningen (aktörerna) o naturen i omgivningen lyssnar på den utvecklingsstörda personens egen uppfattning om hur miljön fungerar observerar på ett individuellt plan vilken inverkan begränsande/främjande faktorer i verksamhetsmiljön (hinderfrihet) har observerar de faktorer i miljön som ger trygghet/otrygghet beaktar vid observering av miljön det livsskede som personen befinner sig i och de behov som finns i detta skede lägger märke till de individuella utmaningar och förväntningar som verksamhetsmiljön innebär för en person med utvecklingsstörning utnyttjar mångprofessionell sakkunskap vid observering av miljön 6 (15)

74 Observera och beakta olika sätt att fungera och orientera sig i de dagliga aktiviteterna kan observera och beakta de sätt att fungera och orientera sig som en person med utvecklingsstörning använder i de dagliga aktiviteterna. : uppmuntrar den utvecklingsstörda personen att berätta om sina egna sätt och vanor observerar de sätt att fungera och orientera sig som en utvecklingsstörd person använder, de vanor som denne har samt dennes karaktär och beaktar då de individuella skillnaderna o vid lärande och tillämpning av kunskap o i olika uppgifter och i de krav som uppgifterna ställer o vid kommunicering o vid förflyttning o vid personlig vård o i hemmet o vid interaktion och i människorelationer o inom de viktigaste livsområdena o vid samhälleligt deltagande och deltagande i grupper o jfr. ICF 2001-klassificeringen använder sina olika sinnen mångsidigt vid observationer 7 (15)

75 Individuell bedömning och kartläggning av behovet av stöd, rehabilitering och vård i de dagliga aktiviteterna kan bedöma och kartlägga en utvecklingsstörd persons behov och resurser i de dagliga aktiviteterna. : förstår att observation, bedömning och kartläggning kräver att man grundligt bekantar sig med klienten och dennes situation känner till principerna för det individcentrerade planeringsarbetet beaktar de bedömningar och observationer som den utvecklingsstörda personen och de andra som deltar i situationen gör och rapporterar tydligt sina egna observationer delar in de olika dagliga aktiviteterna i faser och delfaktorer inför bedömningen och planeringen av det individuella stödet analyserar på olika sätt och ingående den information som hon/han har skaffat om den utvecklingsstörda personens miljö, livssituation, förmåga att klara sig och behov identifierar vid aktiviteter den utvecklingsstörda personens styrkor och resurser i miljön identifierar behov av hjälpmedel bedömer behoven av hjälpmedel, individuellt stöd, rehabilitering och vård tillsammans med personen med utvecklingsstörning, med dennes familj/närstående och med en multiprofessionell arbetsgrupp beaktar intressen och kulturbehov identifierar individuellt den behövliga mängden stöd, handledning, vård och tillsyn samt de individuella variationerna och hur brådskande behoven är förstår bedömningens processnatur 8 (15)

76 Klientspecifik användning av service-, stöd-, vårdoch rehabiliteringsplaner känner till service-, stöd-, vård- och rehabiliteringsplanerna och kan använda dem som stöd- och arbetsinstrument i samarbetet för att stärka fokuseringen på klienten. : vet vilken den lagstadgade grunden är för planeringen av tjänster och vård känner till de olika klientplanerna (service- och vårdplanen, service- och stödplanen) och de dagliga planerna för vårdarbetet samt skillnaden och likheterna mellan dem vet sin egen uppgift och sitt ansvar i de processer som ingår i klient- och vårdarbetsplanerna samt service- och stödplanerna tar reda på rehabiliteringsplanens mål och betydelse dokumenterar och antecknar i planen för klient- eller vårdarbetet sina observationer och betonar då klientens styrkor förbinder sig till samarbete enligt de planer som utarbetats för klienten följer de bestämmelser om sekretess som gäller klientplanerna 9 (15)

77 känner till specialomsorgsprogrammets ändamål, innehåll och betydelse. Kännedom om specialvårdsprogrammet : känner till specialvårdsprogrammets ändamål och innehåll, lagstadgade grund och de parter som deltar i utarbetandet av programmet. 10 (15)

78 Kännedom om tjänsterna inom servicen för utvecklingsstörda och flexibel användning av klientspecifika planeringsdokument känner till serviceformerna inom servicen för utvecklingsstörda och vet i huvuddrag vilka klientspecifika planeringsdokument innehållande klientuppgifter som används inom serviceformerna. Kännedom om tjänsterna inom servicen för utvecklingsstörda och flexibel användning av klientspecifika planeringsdokument : känner till bl.a. verksamheterna inom följande tjänster för utvecklingsstörda och målen för tjänsterna o hemvårdshandledning o socialarbete o boende och tjänster i anknytning till boende o personlig assistans o arbets- och dagverksamhet o stöd av sysselsättning o tidig rehabilitering o verksamheten med stödpersoner o stödtjänsterna vad gäller skolgång och studier o familjevård, kort- och långvarig o institutionsvård, kort- och långvarig o krisvård o organisationer inom servicen för utvecklingsstörda och deras tjänster o intressebevakning hänvisar klienten till tjänster enligt dennes behov med stöd av arbetsgruppen känner till åtminstone ett klientspecifikt planeringsdokument som används i de ovan nämnda tjänsterna och ändamålet med det stödjer med sina handlingar flexibelt och smidigt samarbete vid användning av tjänsterna 11 (15)

79 kan använda de metoder för kvalitetsutvärdering som används inom servicen för utvecklingsstörda. Kännedom om metoderna för kvalitetsutvärdering : känner till och kan använda olika sätt att utvärdera kvaliteten och verksamheten inom tjänsterna för utvecklingsstörda 12 (15)

80 Bedömning och utveckling av det egna kunnandet kan bedöma sina färdigheter i att observera, utvärdera och göra anteckningar samt utveckla sin yrkesskicklighet. : bedömer sina färdigheter i att observera, utvärdera och göra anteckningar och motiverar bedömningen bedömer sin samarbetsförmåga i uppgifter som gäller observation, utvärdering och antecknande visar på ett uppbyggligt och motiverat sätt sin egen sakkunskap och för fram utvecklande synvinklar tar emot feedback och utnyttjar den i sin yrkesmässiga utveckling Kännedom om intern känner till principerna inom intern företagsamhet. företagsamhet : värdesätter sitt eget arbete handlar initiativrikt ber modigt om handledning och tar emot handledning 13 (15)

81 FÖRSLAG TILL BEDÖMNINGSBESLUT YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA Examensdel 2: Observation och bedömning av välbefinnande, livskompetens och funktionsförmåga Examinand (namn) personbeteckning Examenstillfället är godkänt underkänt Motiveringar till bedömningsförslaget: / Plats och tid Underskrifter och namnförtydligande Bedömare (representant för arbetsgivare) Bedömare (representant för arbetstagare) Bedömare (representant för examensarrangör) Examinand (tagit del av bedömningsförslaget) 14 (15)

82 FÖRFARANDE VID RÄTTELSE AV BEDÖMNING FR.O.M : Enligt 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning fattar examenskommissionen för ifrågavarande examen beslut om rättelse av bedömningen av en fristående examen eller en examensdel. Begäran om rättelse skall göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att få veta resultaten av bedömningen samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. sänder en skriftlig begäran om rättelse till examenskommissionen. Till begäran om rättelse skall bifogas en motivering till begäran om rättelse, examenstillfällets bedömningsblankett och vid behov självvärderingsblanketten. Examenskommissionen kan begära eventuella tilläggsutredningar av dem som deltagit i trepartsbedömningen. har fått information om förfarandet för rättelse av bedömning. Plats och tid Underskrift Examinand 15 (15)

83 YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA BLANKETT FÖR BEDÖMNING Examensdel 3: Stöd och vård med inriktning på individen Examinand: Namn Telefon Födelsetid E-post Tid och plats för examenstillfälle: Plats för examenstillfälle Tidpunkt för examenstillfälle (antal dagar) och bedömning Adress Telefon E-post Beskrivning av examenstillfällets miljö, verksamhet och klienter Bedömare (representant för arbetsgivare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för arbetstagare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för examensarrangör) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Examensmästare: Ja Nej En av bedömarna är examensmästare ja nej Bedömningsblanketten för yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift FÖRESKRIFT 49/011/2009 om grunder för fristående examen; Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda (16)

84 MÅL FÖR BEDÖMNING KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET KRITERIER FÖR GODKÄND PRESTATION Om godkända kriterier inte uppfylls, är en underkänd känner till de viktigaste aspekterna av lärande och kan tillämpa kunskapen om hur människan lär sig. Tillämpning av kännedom och kunskap om lärande och inlärningsverksamhet : känner till faktorer som hör samman med lärande under olika åldersstadier vet vilka individuella faktorer och miljöfaktorer som inverkar på lärandet (tid, plats, situation) känner till olika inlärningsstrategier och inlärningssätt En utvecklingsstörd persons lärande : identifierar de sätt att lära sig som är typiska för den utvecklingsstörda personen och stärker dem beaktar individuellt hur t.ex. minnet, uppmärksamheten, sinnena, observationsförmågan, perceptionen och de övriga funktionsnedsättningarna inverkar på lärandet vet vilken betydelse den sensomotoriska utvecklingen har i en utvecklingsstörd persons lärande motiverar sin lösning vad gäller stöd och vård när det gäller lärande 2 (16)

85 Individuell handledning av en utvecklingsstörd person i dagliga aktiviteter, självständiga sysslor och främjandet av hälsan kan använda individuell handledning och en ändamålsenlig kommunikationsmetod vid stöd av en utvecklingsstörd persons dagliga aktiviteter. : identifierar behov av handledning och ställer upp mål för handledningen skapar en positiv atmosfär och kontakt med den som ska handledas innan handledningen börjar använder en kommunikationsmetod som överensstämmer med planen för den utvecklingsstörda personen ser till att den utvecklingsstörda förstår handledningen beaktar vid handledningen den utvecklingsstörda personens faktiska ålder, individuella behov och inlärningsförmåga beaktar den fysiska, psykiska och sociala omgivningen vid handledning beaktar aspekter vad gäller främjande av hälsan använder vid handledning metoder som är lämpliga för situationen beaktar motivationen och kan entusiasmera respekterar den utvecklingsstörda personens självbestämmanderätt använder grupphandledning 3 (16)

86 Att förmedla och ge socialt stöd Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande inom yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 69/518/2010 kan förmedla och ge socialt stöd när det gäller behoven av att klara av de dagliga aktiviteterna och vara självständig. : förmedlar socialt stöd på olika sätt: emotionellt stöd för att klienten ska dela med sig av sina känslor och erfarenheter, konkret hjälp för att de dagliga aktiviteterna ska gå smidigare och kunskapsmässigt stöd exempelvis vid beslutsfattande observerar behovet av socialt stöd och förändringarna i behovet förmedlar och ger socialt stöd med respekt för personen med utvecklingsstörning o i de dagliga aktiviteterna i fråga om grundläggande färdigheter och situationer o i hushållet och boendet samt i arbetsaktiviteter o i den dagliga hanteringen av pengar, när ekonomiska förmåner söks och i fritidsaktiviteter stödjer klienten i utvecklingen till vuxen (exempelvis vad gäller ansvarstagande, frågor som gäller kön och sexualitet) förmedlar och ger stöd vid förändringar som rör åldrandet beaktar den utvecklingsstörda personens utvecklingsstadium är medveten om de övriga funktionsnedsättningarna och beaktar dem när hon/han förmedlar och ger stöd beaktar integritetsskyddet när det gäller stöd bedömer behovet av stöd i gruppsituationer 4 (16)

87 behärskar basvården av personer med en grav utvecklingsstörning och kan sörja för deras grundläggande behov. Genomförande av daglig basvård assisterar på ett planmässigt sätt en person med en grav utvecklingsstörning o vid ätande, drickande och sväljande och beaktar då svårigheterna i samband med det o med sömn och vila o med att tvätta sig, hålla sig ren och sköta hygienen o med toalettbesök, påklädning, vklädning och klädsel o vid förflyttning gör observationer av klientens/patientens hälsotillstånd och vidtar behövliga åtgärder. sörjer för att en person med grav utvecklingsstörning får sina basbehov tillfredsställda och främjar hälsan övervakar vätskebalansen sörjer för näringsintaget och lämplig kost övervakar andningen och hjälper till med syreintaget övervakar blodomloppet och identifierar de vanligaste störningarna i cirkulationsorganen gör observationer av utsöndringen övervakar kroppstemperaturen och variationerna i den observerar hur huden mår gör observationer av fothygienen och intimhygienen observerar munnen, tänderna och slemhinnorna i munnen observerar uttryck för smärta och orsakerna till dem observerar viktkontrollen observerar och identifierar faktorer som inverkar på sömnen sörjer för att klienten får vara tillräckligt mycket utomhus och röra på sig sörjer för att basbehoven tillfredställs och använder olika vård- och assistansmetoder i basvården känner till metoderna inom multisensoriskt arbete när det gäller att ordna stimulans dokumenterar och antecknar sina observationer på ett förståeligt sätt och rapporterar sina observationer muntligt och skriftligt konsulterar vid behov andra yrkesverksamma personer när det gäller att sörja för basbehoven och att främja hälsan. 5 (16)

88 Behärskande av de vårdåtgärder som ingår i den grundläggande vården behärskar vårdåtgärderna inom den grundläggande vården o olika mätningar; längd, vikt, blodtryck och puls o provtagningar; blodsocker, urin och upphostningar o vård av inkontinens o katetrisering o sondmatning o gastrostomi, PEG-knappen o sugning av slem ur mun och trakea o syrebehandling o munvård o hudvård o lägesbehandling dokumenterar och antecknar den grundläggande vården och vårdåtgärder skriftligt och muntligt är noggrann och beaktar säkerhetsaspekterna upprätthåller sina färdigheter i den grundläggande vården. Etiskt och estetiskt arbete vid grundläggande vård och tillfredsställande av basbehoven respekterar privatlivet och integriteten och är empatisk i sitt arbete tar i sitt arbete hänsyn till de närstående och familjen iakttar tystnadsplikten och handlar konfidentiellt eaktar de etiska synpunkterna i sitt arbete 6 (16)

89 känner till de vanligaste sjukdomarna och kan observera symtom på sjukdomar hos personer med utvecklingsstörning. Grundläggande kunskap om de vanligaste sjukdomarna som personer med utvecklingsstörning har och om hur de kan observeras identifierar symtom som beror på kroniska sjukdomar och observerar förändringar i symtomen (t.ex. anemi, diabetes, allergi, astma) känner till infektionssjukdomarna och försiktighetsåtgärderna vid dem och följer anvisningarna om dem känner till sjukdomarna och funktionsstörningarna i mag-tarmkanalen beaktar tandsjukdomarna och kan hänvisa till tandvården rapporterar och antecknar sina observationer om de symtom/förändringar i symtomen som förekommer vid sjukdomar på det sätt som överenskommits om på arbetsplatsen Vård vid en akut sjukdom hos en person med utvecklingsstörning observerar och identifierar symtom vid en sjukdom hos en person med utvecklingsstörning meddelar korrekt symtomen och konsulterar vid behov en sakkunnig har kunskap om hur varierande symtomen på sjukdomar hos utvecklingsstörda personer kan vara och de särskilda faktorer som bör beaktas när de identifieras hos dem tar reda på hur man kommunicerar med patienten i fråga redogör tydligt för åtgärderna för patienten tar reda på vilken inställning patienten i fråga har till vårdsituationen förbereder klienten för undersökningar, vårdåtgärder och eftervård och assisterar vid dem stödjer resurserna i familjen och hos denärstående. 7 (16)

90 Grundläggande kunskap om epilepsi, vården av epilepsi och dess inverkan på det dagliga livet Grundläggande kunskap om psykiska sjukdomar har grundläggande kunskaper om epilepsi identifierar symtomen vid olika typer avanfall känner till de allmänna principerna inom läkemedelsbehandlingen vid epilepsi kan ge första hjälpen vid ett epilepsianfall. vet vilka de vanligaste psykiska sjukdomarna är hos personer med utvecklingsstörning känner till de basbegrepp som behövs vid beskrivning av psykiska symtom vet vilka de allmänna principerna inom den psykiatriska läkemedelsbehandlingen är kontrollerar patientens psykiska välbefinnande och läkemedlens effekter känner till huvuddragen i mentalvårdsarbetet och servicesystemet inom mentalvården. 8 (16)

91 Grundläggande kunskap om autismspektrumstörningar har grundläggande kunskap om autismspektrumstörningarna och kan tillämpa kunskapen i sitt arbete känner till de centrala dragen hos autismspektrumstörningar, de olika svårigheterna inom lärande och störningarna i sinnenas funktion och känner till hur de inverkar på det dagliga livet för personer som har en autismspektrumstörning gör observationer av hälsotillståndet och funktionsförmågan hos en person som har en autismspektrumstörning och beaktar då de centrala dragen i autismspektret och handlar i enlighet med situationens krav känner till principerna för pedagogisk rehabilitering och betydelsen av planmässighet och strukturering. 9 (16)

92 Individuellt beaktande av motoriska färdigheter och syn- eller hörselskador vid handledning, stöd och basvård kan beakta de individuella motoriska färdigheterna och sinnenas funktion. beaktar den motoriska utvecklingsnivån och de fysiska möjligheterna beaktar de grov- och finmotoriska färdigheterna följer i de dagliga aktiviteterna de anvisningar som sakkunniga har utarbetat använder korrekt de hjälpmedel som personen behöver. Individuellt beaktande av syn- eller hörselskador vid handledning, stöd och basvård använder metoder och förfaringssätt som används vid handledning av hörselskadade, personer med flera skadade sinnesorgan och synskadade följer i de dagliga aktiviteterna de anvisningar som sakkunniga har utarbetat använder korrekt de hjälpmedel som personen behöver. 10 (16)

93 Handledning och stöd till en rörelsehindrad i de dagliga aktiviteterna kan handleda och stödja en rörelsehindrad person. har grundläggande kunskaper om rörelsehinder och CP-syndromet ordnar miljön så att den är hinderfri har satt sig in i de hjälpmedel som används vid rörelsehinder och använder de behövliga hjälpmedlen korrekt observerar och beaktar de känslor, behov och önskemål som klienten har följer i de dagliga aktiviteterna de individuella anvisningar som ges i terapierna ger stöd för optimalt initiativtagande och självständighet. 11 (16)

94 kan sörja för den egna och den utvecklingsstörda personens säkerhet (första hjälpen, läkemedelsbehandling, aseptik, livsmedelshygien, ergonomi). Färdigheter i första hjälpen Behärskande av grunderna i läkemedelsbehandling Tillämpning av principerna för aseptik i olika miljöer Kunnande i livsmedelshygien kan ge första hjälpen på FRK:s nivå I känner till lagstiftningen och tillståndspraxisen i fråga om läkemedelsbehand ling och följer dem (Handbok om säker läkemedelsbehandling, SHM 2007) känner till de läkemedel som används mest inom servicen för personer med utvecklingsstörning och deras effekter hanterar och doserar läkemedlen rätt behärskar behandlingen med läkemedel som ges den naturliga vägen samt tekniken vid injektioner under huden (dosering, aseptik) beaktar specialfrågor när det gäller att ge läkemedel (t.ex. sväljningssvårigheter) övervakar användningen av läkemedel och identifierar skadliga verkningar och biverkningar och informerar medlemmarna i arbetsgruppen om sina observationer känner till principerna för uppföljning av sjukdomen med avseende på läkemedelsbehandlingen. känner till olika smittformer iakttar en god personlig hygien och handhygien och kan förhindra smittor sörjer för en aseptisk miljö använder vid behov skyddsutrustning och kan skydda sig mot smitta. följer anvisningarna om livsmedelshygien. Kunnande i ergonomi använder de rätta teknikerna vid förflyttning förstår betydelsen av en ergonomiskt god arbetsmiljö för den egna arbetsförmågan och välbefinnandet i arbetet. 12 (16)

95 Arbete enligt principen om hållbar utveckling kan iaktta principen om hållbar utveckling känner till principen om hållbar utveckling och är motiverad att iaktta den i sitt arbete känner till miljövänliga arbetssätt och tillvägagångssätt och använder dem identifierar de vanliga problemavfallen och kan hantera dem förstår den hållbara utvecklingens sociala, ekonomiska och kulturella dimensioner och beaktar dem i sitt arbete. Förståelse av det egna arbetets betydelse och ställning förstår att den egna uppgiften utgör en del av en större helhet. förstår att den egna uppgiften ingår i en större servicehelhet kan samarbeta med olika människor och med människor med olika handlingssätt förstår vilken inverkan ett fungerande arbetskollektiv och en god atmosfär har för att hjälparbetet ska hålla hög kvalitet. 13 (16)

96 Bedömning och utveckling av det egna arbetet kan bedöma sina egna handlingar vid handledning, stöd och vård av en person med utvecklingsstörning. bedömer realistiskt sina egna styrkor och utmaningarna vad gäller sin yrkesmässiga utveckling i handledning, stöd och vård av en person med utvecklingsstörning. förstår att utvecklingsarbetet är ständigt pågående och utgör en process är motiverad att utveckla sitt eget arbete som medlem av arbetskollektivet förstår motivationens betydelse tar emot feedback och är villig att lära sig nya saker visar på ett uppbyggligt och motiverat sätt sin egen sakkunskap och för fram utvecklande synvinklar. 14 (16)

97 FÖRSLAG TILL BEDÖMNINGSBESLUT YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA Examensdel 3: Stöd och vård med inriktning på individen Examinand (namn) personbeteckning Examenstillfället är godkänt underkänt Motiveringar till bedömningsförslaget: / Plats och tid Underskrifter och namnförtydligande Bedömare (representant för arbetsgivare) Bedömare (representant för arbetstagare) Bedömare (representant för examensarrangör) Examinand (tagit del av bedömningsförslaget) 15 (16)

98 FÖRFARANDE VID RÄTTELSE AV BEDÖMNING FR.O.M : Enligt 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning fattar examenskommissionen för ifrågavarande examen beslut om rättelse av bedömningen av en fristående examen eller en examensdel. Begäran om rättelse skall göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att få veta resultaten av bedömningen samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. sänder en skriftlig begäran om rättelse till examenskommissionen. Till begäran om rättelse skall bifogas en motivering till begäran om rättelse, examenstillfällets bedömningsblankett och vid behov självvärderingsblanketten. Examenskommissionen kan begära eventuella tilläggsutredningar av dem som deltagit i trepartsbedömningen. har fått information om förfarandet för rättelse av bedömning. Plats och tid Underskrift Examinand 16 (16)

99 YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA BLANKETT FÖR BEDÖMNING Examensdel 4: Examinand: Namn Telefon Jämlik interaktion och kommunikation Födelsetid E-post Tid och plats för examenstillfälle: Plats för examenstillfälle Tidpunkt för examenstillfälle (antal dagar) och bedömning Adress Telefon E-post Beskrivning av examenstillfällets miljö, verksamhet och klienter Bedömare (representant för arbetsgivare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för arbetstagare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för examensarrangör) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Examensmästare: Ja Nej En av bedömarna är examensmästare ja nej Bedömningsblanketten för yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift FÖRESKRIFT 49/011/2009 om grunder för fristående examen; Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda (15)

100 MÅL FÖR BEDÖMNING KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET KRITERIER FÖR GODKÄND PRESTATION Om godkända kriterier inte uppfylls, är en underkänd vet vilka människans perioder av växande och utveckling är och identifierar dessa perioder hos en person med utvecklingsstörning. Kännedom om de viktigaste utvecklingsperioderna och utvecklingsutmaningarna under olika åldersstadier har kunskap om människans fysiska, psykiska, sociala och språkliga utveckling identifierar utvecklingsstörningens inverkan på växandet och utvecklingen under olika perioder. 2 (15)

101 känner till specialsvårigheterna vad gäller tal och språkutveckling. Kännedom om specialsvårigheterna vad gäller talutveckling Kännedom om skador och sjukdomar som orsakar kommunikationsstörningar beaktar i sitt hjälparbete den språkliga utvecklingsfasen hos personen med utvecklingsstörning (produktion, mottagning, förståelse) identifierar en sen talutveckling identifierar avvikelser i talutvecklingen (stamning, omogenhet i talrösten och talet) känner till dysfasins olika former. känner till skador och sjukdomar som hör samman med utvecklingsstörningen och de kommunikationsstörningar som dessa kan leda till. 3 (15)

102 Identifiering av olika livsmiljöer med avseende på interaktion och kommunikation identifierar olika interaktionsmiljöer och förstår betydelsen av att obehindrat få information. identifierar olika kommunikationsbehov och kommunikationskrav i den utvecklingsstörda personens livsmiljöer o familj och släktingar o vänner och fritid o daghem o skola, läroinrättningar o olika typer av boendetjänster o arbets- och dagverksamhet o samarbete med myndigheter förstår interaktionens och kommunikationens betydelse i den utvecklingsstörda personens o helhetsutveckling o anknytning till familjen och andra grupper samt i förebyggande av marginalisering o jämlik rätt till att förmedla och ta emot tankar och information o rätt till en hinderfri miljö vid erhållandet av information. 4 (15)

103 Säkerställande av en fungerande språklig och icke-språklig interaktion är kapabel till en fungerande språklig och icke-språklig interaktion i dagliga aktiviteter. vet vilken betydelse det första intrycket har vid möten med människor beaktar de känslotillstånd som inverkar i interaktions- och kommunikationssituationer talar tydligt i interaktionssituationer identifierar kroppsspråk och icke-språklig kommunikation (t.ex. miner, gester, rörelser, ställningar, avstånd, gnyende). 5 (15)

104 Att ge möjlighet till jämlik kommunikation och tillfälle att yttra sig vid interaktion kan använda mångsidiga sätt att möjliggöra en jämlik interaktion. förstår betydelsen av jämlik interaktion är både initiativtagare och mottagare i interaktionssituationer gör observationer av hur kommunikationsförmågan och kommunikationsmiljön fungerar handlar empatiskt och utan brådska i interaktionssituationer anpassar sitt sätt att uttrycka sig så att det motsvarar partnerns kommunikationsbehov använder mångsidiga sätt att uppmuntra klienten till att kommunicera och uttrycka sig själv förstår riskerna vid tolkning när det gäller uttryck och interaktion uppmuntrar på ett respektfullt sätt den utvecklingsstörda personens familj och närstående vid kommunikation och informationsförmedling stödjer språkinlärningsprocessen tillsammans med de övriga i arbetsgruppen. Kommunikation i mångkulturella situationer respekterar sätten att kommunicera i olika kulturer och beaktar kulturella faktorer i sitt arbete använder vid behov en kulturtolks hjälp. 6 (15)

105 Kännedom om och användning av kommunikationsmetoder Användning av lättläst språk känner till och kan använda kommunikationsmetoder som stödjer och ersätter talet samt lättläst språk. känner till följande kommunikationsmetoder som stödjer och/eller ersätter talet (AAC) och använder några av dem i sitt arbete o manuella tecken o gester, miner, kroppsspråk o teckenkommunikation (tecken som stöd, teckenspråk) o grafiska symboler/tecken o bilder och grafiska tecken (pcs-bilder, pictogram) o Bliss-språket o tecken för beröring o föremål för beröring o tekniska hjälpmedel o kommunikationsapparater, dator vet vem man ska kontakta i fråga om underhåll av tekniska hjälpmedel och vid behov av mer information använder hjälpmedel för kommunikation på ett säkert sätt hjälper till vid användning av kommunikationspasset assisterar vid sökning och användning av tolktjänster. förstår lagbundenheterna i lättläst språk talar tydligt använder vid behov lättläst språk 7 (15)

106 Stöd av de gravt utvecklingsstördas interaktion Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande inom yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 69/518/2010 kan främja de gravt utvecklingsstördas interaktion och kommunikation. förstår betydelsen av jämlik interaktion observerar och uppmärksammar också må initiativ till interaktion stödjer individuellt initiativ till interaktion är närvarande i interaktionssituationer tar sig tid till interaktion använder olika sätt (t.ex. härmning), material och rutiner med vilka man kan stödja den ömsesidiga förståelsen av kommunikation beaktar den utvecklingsstörda personens ålder i interaktionssituationer hjälper till när en person med utvecklingsstörning inte kan göra sig förstådd på sitt sätt att uttrycka sig använder beröring, ögonkontakt, leenden och den utvecklingsstördas egen kropp för att stödja interaktionen. 8 (15)

107 Förståelse av sinnenas betydelse vid stöd av interaktion kan tillämpa kunskap om sinnenas betydelse vid stöd av gravt utvecklingsstördas interaktion förstår de olika sinnenas betydelse vid interaktion känner till följande sinnens betydelse och möjligheterna i fråga om dem vid interaktion o hud, känsel o hörsel o syn o ställning, rörelse, balans o lukt och smak utnyttjar de möjligheter som de olika sinneskanalerna ger för åstadkommande av sinnesförnimmelser har grundläggande kunskap om störningarna i den sensoriska integrationen känner till några metoder för att öva den sensoriska integrationen samt multisensoriska övningar inverkar på miljön för att stärka sinnenas funktion använder metoder som stödjer sinnenas funktion. 9 (15)

108 Interaktion och kommunikation med en person med hörselskada vet vilka begränsningar olika grader av hörselskada innebär när det gäller att utföra olika saker och att klara sig på egen hand använder ändamålsenliga kommunikationsmetoder vid arbete med en person som har nedsatt hörsel eller är döv ser till att miljön främjar en hörselskadad persons initiativförmåga och självständighet. Interaktion och kommunikation med en person med synskada vet vilka begränsningar olika grader av synskada innebär när det gäller att utföra olikasaker i miljön och att klara sig på egen hand använder ändamålsenliga kommunikationsmetoder vid arbete med en synskadad person ser till att miljön främjar en synskadad persons initiativförmåga och självständighet. Interaktion och kommunikation med en dövblind person och en person med skador i flera sinnesorgan vet vilka begränsningar dövblindhet och skador i flera sinnesorgan innebär för interaktionen känner till några kommunikationssätt som en dövblind och en person med skador på flera sinnesorgan använder förstår hur viktig en interaktionspartner är. 10 (15)

109 Stöd av en fungerande kommunikationsmiljö kan som medlem i ett arbetskollektiv skapa fungerande kommunikationsmiljöer. gör observationer av behoven av en kommunikationsmetod som stödjer och/eller ersätter talet och informerar de övriga i arbetskollektivet om dem främjar skapandet av en kommunikationsmiljö som ökar upplevelsen av att ha lyckats i interaktionen söker information och handledning vid planering och utveckling av kommunikationsmiljön. Stöd av rehabilitering av kommunikationen kan stödja en person med utvecklingsstörning vid rehabilitering av kommunikationen känner till hur man hänvisar och söker till rehabilitering av kommunikationen känner i huvuddrag till målen och innehållet i rehabiliteringen av kommunikationen känner till några rehabiliterande dataprogram stödjer på ett planmässigt sätt rehabilitering av kommunikationen som medlem i en arbetsgrupp. 11 (15)

110 kan använda informationsnätverk och ge en person med utvecklingsstörning och dennes närstående instruktioner om hur de används. Användning av informationsnätverk kan använda informations- och kommunikationsteknik använder Internet och webbläsare vid informationssökning handleder en person med utvecklingsstörning och dennes närstående i användningen av tjänster baserade på datateknik känner till de hinderfria webbplatserna. Informationssökning använder webbplatser som presenterar kommunikation söker behövlig information och behärskar metoderna för sökning av information om de offentliga tjänsterna bedömer tillförlitligheten hos informationskällor. 12 (15)

111 Bedömning och utveckling av det egna arbetet kan bedöma sitt kunnande inom interaktion och kommunikation och utveckla sin yrkesskicklighet. observerar och bedömer sitt kunnande i interaktion och kommunikation och kan motivera sin bedömning bedömer sitt arbete och använder kollegial bedömning som stöd visar på ett uppbyggligt och motiverat sätt sin egen sakkunskap och för fram utvecklande synvinklar tar emot feedback och utnyttjar den i sin yrkesmässiga utveckling. 13 (15)

112 FÖRSLAG TILL BEDÖMNINGSBESLUT YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA Examensdel 4: Jämlik interaktion och kommunikation Examinand (namn) personbeteckning Examenstillfället är godkänt underkänt Motiveringar till bedömningsförslaget: / Plats och tid Underskrifter och namnförtydligande Bedömare (representant för arbetsgivare) Bedömare (representant för arbetstagare) Bedömare (representant för examensarrangör) Examinand (tagit del av bedömningsförslaget) 14 (15)

113 FÖRFARANDE VID RÄTTELSE AV BEDÖMNING FR.O.M : Enligt 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning fattar examenskommissionen för ifrågavarande examen beslut om rättelse av bedömningen av en fristående examen eller en examensdel. Begäran om rättelse skall göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att få veta resultaten av bedömningen samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. sänder en skriftlig begäran om rättelse till examenskommissionen. Till begäran om rättelse skall bifogas en motivering till begäran om rättelse, examenstillfällets bedömningsblankett och vid behov självvärderingsblanketten. Examenskommissionen kan begära eventuella tilläggsutredningar av dem som deltagit i trepartsbedömningen. har fått information om förfarandet för rättelse av bedömning. Plats och tid Underskrift Examinand 15 (15)

114 YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA BLANKETT FÖR BEDÖMNING Examensdel 5: Främjande av färdigheterna i att klara av de dagliga aktiviteterna och stöd av lärande Examinand: Namn Telefon Födelsetid E-post Tid och plats för examenstillfälle: Plats för examenstillfälle Tidpunkt för examenstillfälle (antal dagar) och bedömning Adress Telefon E-post Beskrivning av examenstillfällets miljö, verksamhet och klienter Bedömare (representant för arbetsgivare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för arbetstagare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för examensarrangör) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Examensmästare: Ja Nej En av bedömarna är examensmästare ja nej Bedömningsblanketten för yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift FÖRESKRIFT 49/011/2009 om grunder för fristående examen; Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda (11)

115 MÅL FÖR BEDÖMNING Etiskt tillvägagångssätt vid handledning av lärande och utlärande av färdigheter KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET KRITERIER FÖR GODKÄND PRESTATION Om godkända kriterier inte uppfylls, är en underkänd kan handla enligt den etiska grunden för handledning av lärande. beaktar var och en som en individ tar hänsyn till de individuella skillnaderna i fråga om lärande för fram betydelsen av glädje vid lärande stödjer rätten till ett så självständigt liv som möjligt och till kontroll över sitt eget liv stödjer inkludering. Tillämpning av kunskapen om lärande och inlärningsaktiviteter känner till de viktigaste aspekterna av lärande och tillämpar kunskap om hur människan lär sig. identifierar olika sätt att lära sig beaktar olika sätt att lära sig och deras inverkan både på de egna och elevens tillvägagångssätt vid lärande känner till de faktorer som hör samman med lärande under olika åldersstadier vet vilka individuella faktorer och miljöfaktorer som inverkar på lärandet (tid, plats, situation) känner till olika inlärningsstrategier och inlärningssätt. 2 (11)

116 värdesätter en utvecklingsstörd persons individuella sätt att lära sig. Att värdesätta individen motiverar och uppmuntrar till att lära sig klara av de dagliga aktiviteterna ger möjlighet till att lyckas litar på den utvecklingsstörda personens inlärningsförmåga anpassar det som ska läras så att det har anknytning till den utvecklingsstörda personens eget liv och egna erfarenheter. Beaktande av kunskapens betydelse och sätten att hantera kunskap känner till begreppet kunskap och kan beakta en utvecklingsstörd persons sätt att hantera och tillägna sig kunskap. känner till begreppet kunskap och förutsättningarna för medvetna handlingar beaktar en utvecklingsstörd persons sätt att tillägna sig och hantera kunskap. 3 (11)

117 Att sätta sig in i särdragen i fråga om lärande och i lärandemiljön och främjande av lärande kan främja lärande genom att beakta lärandemiljön och särdragen i fråga om en utvecklingsstörd persons lärande. drar nytta av vardagliga situationer och platser som lärandemiljöer ger handledning vid lärande och beaktar särdragen i fråga om en utvecklingsstörd persons lärande o korttidsminnet, o uppmärksamhet, koncentrations- och observationsförmåga o processering av information, såsom att lägga på minnet, upprepning och metaminne o sinnenas funktioner använder flexibelt och kreativt mångsidiga sätt att främja och stärka lärandet av färdigheter, bland annat o använder främst livsnära lärandesituationer o ger tid och upprepar det som ska läras o framhäver de viktigaste punkterna o uppmuntrar till observation av tankarna o stödjer självständig problemlösning o ger omedelbar feedback o lyssnar och beaktar önskemål och åsikter samt behov och känslor o ger ansvar o stödjer personen med utvecklingsstörning i att göra egna observationer av framskridandet o talar tydligt och använder lättläst material vid handledning av lärandet o kan använda betingning och modellinlärning o observerar över- och underreaktioner vad gäller sinnenas reaktioner ger möjlighet till självstyrning och utveckling av den utnyttjar de möjligheter och situationer som grupper ger vid lärande. 4 (11)

118 Skapande och upprätthållande av en atmosfär som stödjer lärande kan skapa och upprätthålla en atmosfär som stödjer lärande. förstår vilken betydelse en positiv atmosfär har vid lärande anpassar lärandet enligt den lärandes ålder och livssituation skapar en trygg atmosfär identifierar faktorer som förhindrar och/eller stör lärandet (trötthet, ilska, ångest osv.) ändrar vid behov sitt tillvägagångssätt och använder mångsidiga metoder vid lärandet använder metoderna inom kooperativt lärande skapar situationer där de lärande kan hjälpa varandra och lära av varandra. Stöd av de sociala färdigheterna kan stödja en person med utvecklingsstörning i utvecklandet av sakliga och naturliga sociala färdigheter. uppmuntrar till individuella sätt att uttrycka sig själv möjliggör deltagande i olika sociala situationer undervisar och handleder i allmänt godtagna uppförandenormer och motiverar deras betydelse hjälper en person med utvecklingsstörning att identifiera sina resurser i de sociala färdigheterna. 5 (11)

119 Upprätthållande och stärkande av kunskapsmässiga färdigheter kan upprätthålla och stärka en utvecklingsstörd persons kunskapsmässiga färdigheter. stödjer bevarandet av inlärda färdigheter (t.ex. kunnighet i läsning, skrivning, räkning och IT) uppmuntrar till att använda redan lärda färdigheter i vardagen. kan stödja en utvecklingsstörd persons aktiva deltagande i samhället. Stöd av aktivt deltagande uppmuntrar och motiverar till deltagande i aktiviteter i näromgivningen hjälper den utvecklingsstörda personen att delta i det omgivande samhället och aktiviteterna i det undervisar och handleder i att använda samhällets tjänster i enlighet med den utvecklingsstörda personens individuella färdigheter. 6 (11)

120 kan stödja en person med utvecklingsstörning i utvecklingen till att bli vuxen. Stöd av utvecklingen till att bli vuxen känner till det livsskede då man blir vuxen och identifierar kännetecknen på utvecklingen till att bli vuxen värdesätter personens egna mål och framtidsplaner stödjer personens självständighet och autonomi lyssnar på förväntningarna vad gäller människorelationer utanför familjen samt boende, utbildning, arbete, familjebildning och fritid identifierar balansgången mellan självständighet och begäran om hjälp beaktar de förväntningar som gäller manlighet/kvinnlighet stödjer på ett finkänsligt och realistiskt sätt personen under skedet med partnersökande stödjer personens självkännedom (jagbild, känsla av kompetens, mod) ger stöd för en så självständig kontroll över sitt eget liv som möjligt ger stöd för stärkande av vuxenidentiteten ökar medvetenheten om det ansvar som följer med vuxenlivet och om hur man ska sörja för sin egen säkerhet ökar medvetenheten om hur man tar hand om sig själv (såsom en hälsosam livsstil, hygien, renlighet, motion, vila, avslappning). Stöd av utvecklingen till självständighet beaktar de färdigheter och resurser som hör samman med att flytta hemifrån beaktar beroendet av föräldrarna och ger stöd för att klienten ska klara sig så självständigt som möjligt beaktar föräldrarnas beredskap, känslor och resurser behandlar föräldrarna på ett respektfullt sätt vid stöd av den ungas frigörelse ser till att de närmaste anhöriga och det övriga sociala nätverket deltar så mycket som möjligt så att den unga får stöd i utvecklingen till självständighet. 7 (11)

121 förstår betydelsen av boende, utbildning/studier och arbete som en del av den utvecklingsstörda personens vuxenliv. Förståelse av boendets, utbildningens/ studiernas och arbetets betydelse Stöd vid lärande av praktiska arbetsfärdigheter ökar den utvecklingsstörda personens eget ansvar, kunnande och förmåga att hitta egna realistiska gränser handleder klienten i att göra upp framtidsplaner stärker de individuella färdigheterna (självsäkerhet, mod osv.) i nya situationer och i att klara sig i umgänget med nya människor handleder i hanteringen av pengar och stödjer förmågan att vara ekonomisk ger stöd i lärandet av praktiska arbetsfärdigheter och metoder (hemma, i arbete och i studier) handleder klienten vid ärenden utanför hemmet handleder klienten när denne rör sig i trafiken och i samfärdsmedel Stöd i fritidsaktiviteter uppmuntrar till meningsfulla fritidsaktiviteter. 8 (11)

122 Mångprofessionellt samarbete Utvecklande av material för bedömning av yrkeskunnande inom yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda 69/518/2010 kan samarbeta med en mångprofessionell arbetsgrupp. samarbetar med den utvecklingsstördas närstående umgås på ett naturligt sätt i en mångprofessionell arbetsgrupp och ett nätverk samt med olika yrkesgrupper kan ge handledning i att använda tjänster som stödjer självständigt boende, arbetsaktiviteter, utbildning/studier och fritidsaktiviteter känner till hur man anhåller om ett personligt ombud. Bedömning och utveckling av det egna arbetet kan bedöma sitt kunnande vad gäller handledning av lärande och utlärande av dagliga aktiviteter och utveckla sin yrkesskicklighet. visar på ett uppbyggligt och motiverat sätt sin egen sakkunskap och för fram utvecklande synvinklar bedömer mångsidigt det egna kunnandet bedömer realistiskt sina egna styrkor och utmaningarna vad gäller sin yrkesmässiga utveckling i handledning av lärande och utlärande av dagliga aktiviteter. 9 (11)

123 FÖRSLAG TILL BEDÖMNINGSBESLUT YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA Examensdel 5: Främjande av färdigheterna i att klara av de dagliga aktiviteterna och stöd av lärande Examinand (namn) personbeteckning Examenstillfället är godkänt underkänt Motiveringar till bedömningsförslaget: / Plats och tid Underskrifter och namnförtydligande Bedömare (representant för arbetsgivare) Bedömare (representant för arbetstagare) Bedömare (representant för examensarrangör) Examinand (tagit del av bedömningsförslaget) 10 (11)

124 FÖRFARANDE VID RÄTTELSE AV BEDÖMNING FR.O.M : Enligt 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning fattar examenskommissionen för ifrågavarande examen beslut om rättelse av bedömningen av en fristående examen eller en examensdel. Begäran om rättelse skall göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att få veta resultaten av bedömningen samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. sänder en skriftlig begäran om rättelse till examenskommissionen. Till begäran om rättelse skall bifogas en motivering till begäran om rättelse, examenstillfällets bedömningsblankett och vid behov självvärderingsblanketten. Examenskommissionen kan begära eventuella tilläggsutredningar av dem som deltagit i trepartsbedömningen. har fått information om förfarandet för rättelse av bedömning. Plats och tid Underskrift Examinand 11 (11)

125 YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA BLANKETT FÖR BEDÖMNING Examensdel 6: Samarbete med familjen, en mångprofessionell arbetsgrupp och nätverk Examinand: Namn Telefon Födelsetid E-post Tid och plats för examenstillfälle: Plats för examenstillfälle Tidpunkt för examenstillfälle (antal dagar) och bedömning Adress Telefon E-post Beskrivning av examenstillfällets miljö, verksamhet och klienter Bedömare (representant för arbetsgivare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för arbetstagare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för examensarrangör) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Examensmästare: Ja Nej En av bedömarna är examensmästare ja nej Bedömningsblanketten för yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift FÖRESKRIFT 49/011/2009 om grunder för fristående examen; Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda (14)

126 MÅL FÖR BEDÖMNING Att visa etisk förståelse i mångprofessionellt samarbete och nätverksbildande KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET KRITERIER FÖR GODKÄND PRESTATION Om godkända kriterier inte uppfylls, är en underkänd förstår den etiska grunden i fråga om samarbete med familjen och bildande av nätverk. värdesätter värderingarna, uppfostran och kulturen i familjen tryggar familjernas privatliv beaktar föräldrarnas och arbetstagarnas olika roller i förhållande till den utvecklingsstörda familjemedlemmen identifierar sin egen arbetsplats basuppgift i det mångprofessionella samarbetet och nätverken värdesätter de övriga medlemmarna i samarbetet och nätverket och deras yrkesskicklighet. Beaktande av familjebildningen och familjestrukturen känner till och kan beakta familjebildningens och familjestrukturens mångformighet vid arbete med en familj. identifierar olika sätt att se på familjen är medveten om olika familjestrukturer identifierar de olika perioderna i familjens levnadslopp och förändringarna under perioderna har beredskap att arbeta med familjer från olika kulturer och mångkulturella familjer förstår sambandet mellan familjens resurser och livssituation och beaktar det i sitt arbete. 2 (14)

127 känner till de uppgifter som ingår i föräldraskapet och kan stödja föräldraskapet. Stöd av föräldraskap vet vilka skyldigheter och vilket ansvar som föräldraskap för med sig stödjer föräldraskapet under beaktande av barnets ålder och utvecklingsstadium samt de frågor som hänför sig till det stödjer bandet mellan föräldrarna och barnen samt mellan syskonen. 3 (14)

128 Förmedling av information om utvecklingsstörningar kan ge korrekt information om utvecklingsstörningar. vet hur utvecklingsstörning definieras och hur en utvecklingsstörning inverkar på individens funktionsförmåga och interaktion ger praktisk information om hur de olika svårighetsgraderna av utvecklingsstörning inverkar på individens levnadslopp och sätt att lära, förstå och tillägna sig saker (t.ex. arbetsminnet) i dagliga aktiviteter ger information om en utvecklingsstörd persons sätt att uttrycka sig och om hans/hennes interaktionsfärdigheter utnyttjar vid behov informations- och kommunikationsmedier, facktidskrifter, fakta- och skönlitteratur. 4 (14)

129 Färdigheter i att bemöta en familj kan bemöta en familj med en familjemedlem som har en utvecklingsstörning. är medveten om de känslor som en utvecklingsstörning väcker hos familjemedlemmarna förstår vilken eventuell inverkan den första informationen kan ha på familjens dagliga liv i framtiden respekterar familjens sakkunskap i dess dagliga liv och verksamhetsmiljö hjälper föräldrar att se de positiva sidorna hos sitt barn stödjer föräldrarnas sociala funktionsförmåga när det gäller att hantera livssituationen och sörja för välbefinnandet beaktar situationen för åldrande föräldrar beaktar de behov som gäller syskon och förhållandet till syskon och beaktar då utvecklingsperioderna visar förtroende, förmedlar positiv förståelse och kan lyssna vid arbete med familjen tillämpar resurstänkandet vid möten med familjen behandlar öppet sina egna uppfattningar och känslor om utvecklingsstörning. 5 (14)

130 Bemötande och stöttande av familjens närmaste krets kan bemöta och stödja mor- och farföräldrar, släktingar och andra personer inom den närmaste kretsen. är medveten om mor- och farföräldrarnas betydelse för ett barns utveckling och familjens sociala nätverk beaktar mor- och farföräldrarna och övriga i den närmaste kretsen som hjälp och stöd i familjens vardag. 6 (14)

131 förstår vad som menas med fostringsgemenskap och kan skapa förutsättningar för fostringsgemenskap Skapande av förutsättningar för fostringsgemenskap förstår vad som menas med fostringsgemenskap och vilka dess centrala principer är ger familjen möjlighet att bekanta sig med vård- och rehabiliteringsplatsens verksamhet och diskutera vårdrelationen samt vård- och rehabiliteringsrutinerna redan innan vård- och rehabiliteringsperioden börjar lyssnar på familjens önskemål och visar att hon/han respekterar föräldrarnas sakkunskap i den situation som barnet eller den unga personen med utvecklingsstörning befinner sig i är medveten om att familjerna är olika och bemöter familjerna jämlikt. Kännedom om de styrdokument som används känner till de riksomfattande och kommunala dokument som gäller småbarnsfostran (Utvecklingsplan för småbarnsfostran) innehållet i och ändamålet med den individuella plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) som görs upp inom specialundervisningen.. 7 (14)

132 Stöd av det individuella växandet hos barn och unga med utvecklingsstörning tillsammans med föräldrarna kan stödja växandet hos ett barn eller en ung person med utvecklingsstörning tillsammans med föräldrarna. värdesätter föräldrarnas sakkunskap i barnets eller den unga personens växande och utnyttjar den vid stöd av barnets eller den unga personens individuella växande dokumenterar på överenskommet sätt barnets eller den unga personens utveckling, växande och lärande och utnyttjar det dokumenterade materialet som underlag vid diskussion med föräldrarna stödjer och handleder familjen när den unga frigör sig och flyttar hemifrån utarbetar planer för barnet/den unga personen i samarbete med föräldrarna utvärderar regelbundet planen för vård/ rehabilitering/småbarnsfostran med föräldrarna och personalen. kan stödja åldrande föräldrar till en vuxen familjemedlem med utvecklingsstörning. Stöd av åldrande föräldrar till en vuxen familjemedlem med utvecklingsstörning hänvisar vid behov till stöd från personer i samma situation säkerställer att föräldrarna får information om tjänster hänvisar till behövliga semester- och rekreationstjänster. 8 (14)

133 Förståelse av den betydelse som mångkulturellt arbete och fungerande servicekedjor har inom servicen för utvecklingsstörda förstår det mångkulturella arbetets och servicekedjornas betydelse inom servicen för utvecklingsstörda. känner till ändamålet och målet med mångprofessionellt samarbete utnyttjar mångprofessionell sakkunskap och dess möjligheter för varje enskild klient förstår att familjen och en familjemedlem med en utvecklingsstörning är medlemmar i en mångprofessionell arbetsgrupp identifierar hinder i det mångprofessionella samarbetet och försöker för egen del främja samarbetet kan begreppen i fråga om servicekedjor och känner till servicekedjor. 9 (14)

134 Utförande av uppgifter i servicenätverk och servicekedjor inom servicen för utvecklingsstörda kan utföra uppgifter i servicenätverken och servicekedjorna inom servicen för utvecklingsstörda. vet vilket ansvar och vilka roller olika aktörer har i det mångprofessionella samarbetet och känner till arbetsfördelningen mellan dem förstår vilka yrkesgruppers specialkunnande som används i vilka verksamhetsmiljöer som en del av allt arbete som utförs inom servicen för utvecklingsstörda söker ändamålsenliga servicehelheter för en person med utvecklingsstörning och dennes föräldrar utgående från deras behov känner till tjänsterna och det allmänna servicesystemet inom servicen för utvecklingsstörda i fråga om stöd av familjerna och främjande av välbefinnandet (barnrådgivningarna, handledarna inom öppna vården, hemvårdshandledningen, socialarbetarna inom vården av utvecklingsstörda, rehabiliteringshandledarna, stödfamiljerna) känner till de social- och hälsovårdstjänster som stödjer välbefinnandet hos föräldrar till en vuxen familjemedlem som har en utvecklingsstörning. 10 (14)

135 Kännedom om servicenätverket och handledning av dem som använder servicen känner till servicenätverket och kan handleda i användningen av det. vet hur och när man ska ge den första informationen och hur den första informationen används hänvisar familjen och dess medlemmar till tjänster som stödjer dem i de olika faserna av levnadsloppet hänvisa till tjänster i fråga om dagvård och småbarnsfostran hänvisar till tjänster i fråga om läroplikten hänvisar till tjänster som stödjer en ung persons frigörelse hänvisar till tjänster i fråga om dag- och arbetsverksamhet hänvisar åldrande föräldrar till en person med utvecklingsstörning till tjänster som stödjer välbefinnandet hänvisar på ett ändamålsenligt sätt till tjänster som erbjuds i grupper av personer i samma situation och i organisationer för utvecklingsstörda vet vad som menas med personligt ombud och kan vid behov hänvisa till denna tjänst kan vid behov använda en kulturtolks hjälp. 11 (14)

136 Bedömning och utveckling av det egna kunnandet i mångprofessionellt arbete kan bedöma sitt eget kunnande i mångprofessionellt samarbete med familjer. bedömer sig själv kritiskt och realistiskt med avseende på det mångprofessionella samarbetet och utnyttjar erhållen feedback utvärderar samarbetet med familjen och det mångprofessionella servicenätverket samt behoven av att utveckla verksamheten förstår betydelsen av att dela med sig av information vid mångprofessionell verksamhet utvärderar gemensamma rutiner med avseende på det egna lärandet och arbetsgruppens lärande visar på ett uppbyggligt och motiverat sätt sin egen sakkunskap och för fram utvecklande synvinklar värdesätter kunnandet inom andra yrkesområden och hos sakkunniga. 12 (14)

137 FÖRSLAG TILL BEDÖMNINGSBESLUT YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA Examensdel 6: Samarbete med familjen, en mångprofessionell arbetsgrupp och nätverk Examinand (namn) personbeteckning Examenstillfället är godkänt underkänt Motiveringar till bedömningsförslaget: / Plats och tid Underskrifter och namnförtydligande Bedömare (representant för arbetsgivare) Bedömare (representant för arbetstagare) Bedömare (representant för examensarrangör) Examinand (tagit del av bedömningsförslaget) 13 (14)

138 FÖRFARANDE VID RÄTTELSE AV BEDÖMNING FR.O.M : Enligt 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning fattar examenskommissionen för ifrågavarande examen beslut om rättelse av bedömningen av en fristående examen eller en examensdel. Begäran om rättelse skall göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att få veta resultaten av bedömningen samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. sänder en skriftlig begäran om rättelse till examenskommissionen. Till begäran om rättelse skall bifogas en motivering till begäran om rättelse, examenstillfällets bedömningsblankett och vid behov självvärderingsblanketten. Examenskommissionen kan begära eventuella tilläggsutredningar av dem som deltagit i trepartsbedömningen. har fått information om förfarandet för rättelse av bedömning. Plats och tid Underskrift Examinand 14 (14)

139 YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA BLANKETT FÖR BEDÖMNING Examensdel 7: Sociokulturellt arbete inom servicen för utvecklingsstörda Examinand: Namn Telefon Födelsetid E-post Tid och plats för examenstillfälle: Plats för examenstillfälle Tidpunkt för examenstillfälle (antal dagar) och bedömning Adress Telefon E-post Beskrivning av examenstillfällets miljö, verksamhet och klienter Bedömare (representant för arbetsgivare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för arbetstagare) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för examensarrangör) Namn Yrke Yrkesverksamma år Telefon E-post Examensmästare: Ja Nej En av bedömarna är examensmästare ja nej Bedömningsblanketten för yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift FÖRESKRIFT 49/011/2009 om grunder för fristående examen; Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda (10)

140 MÅL FÖR BEDÖMNING Förståelse av konstens och kulturens betydelse för människans välbefinnande KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET KRITERIER FÖR GODKÄND PRESTATION Om godkända kriterier inte uppfylls, är en underkänd vet och förstår konstens och kulturens betydelse för välbefinnandet. vet att konst och kultur utgör verksamhet som främjar hälsan och ett gott liv vet att konst och kultur främjar gemenskap och det sociala kapitalet förstår konstens och kulturens estetiska betydelse när det gäller sinnesförnimmelser och upplevelser använder konst- och kulturverksamhet som en metod som förebygger utslagning och tolkar olikhet förstår de möjligheter som konsten och kulturverksamheten ger i fråga om att synliggöra de utvecklingsstörda och deras förmågor i samhället främjar hinderfrihet och tillgänglighet i konst- och kulturverksamhet motiverar behovet av samarbete mellan kulturverksamhet, konst och yrkesinriktat arbete inom servicen för utvecklingsstörda. 2 (10)

141 Främjande av användningen av konstnärliga uttrycksmedel och kultur kan använda konstnärliga uttrycksmedel och kultur vid främjande av utvecklingsstörda personers välbefinnande. aktiverar klienterna att självständigt söka nya erfarenheter och mål med hjälp av konst och kultur stödjer gruppverksamhet inom konst- och kulturverksamhet genom att skapa nätverk med aktörer inom olika konstområden anpassar konst- och kulturverksamheten efter klienternas intresse och kulturbakgrund känner till möjligheterna i fråga om samhällskonst. 3 (10)

142 Sociokulturellt inspirerande som arbetsmetod i vardagen kan använda ett sociokulturellt inspirerande arbetssätt stödjer en utvecklingsstörd persons möjligheter att delta i konstupplevelser och kulturverksamhet litar på den utvecklingsstörda personens möjligheter att producera konst stödjer utvecklingsstörda personers självständiga konstaktiviteter stödjer en utvecklingsstörd persons resurser och kreativitet identifierar en utvecklingsstörd persons begåvning tillsammans med närstående och personalen beaktar familjemedlemmarnas erfarenheter av den utvecklingsstörda personens kreativitet, intressen och anlag stödjer klienten och gruppen så att de finner sin inre styrka genom att möjliggöra konst- och kreativitetsprocesser möjliggör känsloupplevelser via olika sinneskanaler. 4 (10)

143 Användning av sociokulturella metoder inom servicen för utvecklingsstörda kan använda sociokulturella metoder. använder åtminstone en sociokulturell metod vid stöd av en utvecklingsstörd persons aktiviteter (ensam eller i grupp) o bildkonst, slöjd, modellering, musik, sång, karaoke, spelning i band, dans, rörelse, film, kreativt skrivande, litteratur, diktning, narrativitet, drama, lättläst litteratur, bildanalys, fotografering, video kan vid behov kombinera de ovan nämnda metoderna uppmuntrar en person med utvecklingsstörning att pröva olika konst- och kulturområden skapar en trygg och stressfri atmosfär använder färdiga konstverk för konst- och kulturupplevelser o bl.a. filmer, musik, dans, bildkonst behandlar konst- och kulturupplevelser på ett för situationen lämpligt sätt med personer med utvecklingsstörning. 5 (10)

144 Färdigheter i samarbete och nätverksbildande kan bilda nätverk och samarbeta vid användning av sociokulturella metoder. bildar nätverk och samarbetar vid planering, användning och utvärdering av sociokulturella metoder. planerar och genomför sociokulturell verksamhet under beaktande av ekonomiska faktorer (t.ex. material, lokaler, transport). 6 (10)

145 Att sörja för tillgänglighet och hinderfrihet i kulturverksamhet kan beakta tillgången på kulturobjekt för kulturkonsumenter med utvecklingsstörning. sörjer för tillgängligheten till kultur- och konstverksamhet och säkerheten i samband med verksamheten, bl.a. för följande o hinderfri information/beaktande av förståelsen (lättläst språk, bilder, symboler, beröring osv.) o hinderfrihet i den fysiska miljön o passager och gångvägars funktion o orientering vid möten och evenemang o tillgänglighet till föreställningar o tillgänglighet till utställningar o tillgänglighet med hjälp av olika sinnen o brandsäkerhet. 7 (10)

146 Bedömning och utveckling av det egna arbetet kan bedöma och utveckla sig själv vad gäller utförande av sociokulturellt arbete inom servicen för utvecklingsstörda. bedömer realistiskt sina egna styrkor samt utmaningarna vad gäller den yrkesmässiga och personliga utvecklingen i fråga om användningen av sociokulturella metoder förstår att utvecklingsarbetet är ständigt pågående och utgör en process tar emot feedback och är villig att lära sig nya saker är motiverad att utveckla sitt kunnande och att uppmuntra även sina kolleger att använda sociokulturellt arbete. 8 (10)

147 FÖRSLAG TILL BEDÖMNINGSBESLUT YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA Examensdel 7: Sociokulturellt arbete inom servicen för utvecklingsstörda Examinand (namn) personbeteckning Examenstillfället är godkänt underkänt Motiveringar till bedömningsförslaget: / Plats och tid Underskrifter och namnförtydligande Bedömare (representant för arbetsgivare) Bedömare (representant för arbetstagare) Bedömare (representant för examensarrangör) Examinand (tagit del av bedömningsförslaget) 9 (10)

148 FÖRFARANDE VID RÄTTELSE AV BEDÖMNING FR.O.M : Enligt 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning fattar examenskommissionen för ifrågavarande examen beslut om rättelse av bedömningen av en fristående examen eller en examensdel. Begäran om rättelse skall göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att få veta resultaten av bedömningen samt hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. sänder en skriftlig begäran om rättelse till examenskommissionen. Till begäran om rättelse skall bifogas en motivering till begäran om rättelse, examenstillfällets bedömningsblankett och vid behov självvärderingsblanketten. Examenskommissionen kan begära eventuella tilläggsutredningar av dem som deltagit i trepartsbedömningen. har fått information om förfarandet för rättelse av bedömning. Plats och tid Underskrift Examinand 10 (10)

149 YRKESEXAMEN I OMSORGSARBETE FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA BLANKETT FÖR BEDÖMNING Examensdel 8: Företagsamhet Examinand: Namn Telefon Födelsetid E-post Tid och plats för examenstillfälle: Plats för examenstillfälle Tidpunkt för examenstillfälle (antal dagar) och bedömning Adress Telefon E-post Beskrivning av examenstillfällets miljö, verksamhet och klienter Bedömare (representant för arbetsgivare) Namn Yrke Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för arbetstagare) Namn Yrke Telefon E-post Har deltagit i bedömarutbildning: Ja Nej Bedömare (representant för examensarrangör) Namn Yrke Telefon E-post Examensmästare: Ja Nej En av bedömarna är examensmästare ja nej Bedömningsblanketten för yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift FÖRESKRIFT 49/011/2009 om grunder för fristående examen; Yrkesexamen i omsorgsarbete för utvecklingsstörda (9)