KOMPLETTERAD SAMRÅDSREDOGÖRELSE SYNPUNKTER Vindkraftutredning Norrbottens kust- och skärgårdsområde

Transkript

1 BILAGA 25 KOMPLETTERAD SAMRÅDSREDOGÖRELSE Sida 1 av 9 Sjöfartsverket I första hand bör hänsyn tas till de farleder, hamnar mm, som utpekats som riksintresse för sjöfarten. I vindkraftutredningen har hänsyn tagits till utpekade riksintressen för sjöfarten. Kartmaterialet med föreslagna områden för vindkraft är ej så detaljerat som önskvärt för att kunna avge ett reservationslöst yttrande om ev påverkan på sjöfarten. Planerade lokaliseringar bör i senare samråd redovisas i en Synpunkten är noterad och samråd behöver ske med detaljerad sjökortsbild eller i shape-format för att Sjöfartsverket i den fortsatta planeringen för vindkraft. relationen till sjöfartsstråk, farleder, kajer, och Det är dock främst upp till vindkraftprojektören att sjösäkerhetsanordningar tydligt skall framgå. detaljstudera ett område. Vindkraftetableringar till sjöss Generellt sett har etableringar i öppen sjö på vattendjup mindre än 6 m liten eller ingen påverkan för handelssjöfarten. Den sjöfart som kan beröras är fiskeeller fritidsbåtar, vars rutter är svåra att bedöma. Bedömningen är mer lämpad att utföras av lokala registrerade yrkesfiskare och lokala båtorganisationer. Vid lokalisering av vindkraftparker måste hänsyn tas till sjöfartens etablerade trafikstråk. Även vintersjötrafiken, som ofta tar andra vägar pga ishinder, måste tas i beaktande. Samråd måste därför ske med Sjöfartsverket när planerna bearbetas ytterligare och konkretiseras. Generellt bör ett säkerhetsavstånd på 500 m mellan de perifera verken och närmaste sjötrafikstråk eftersträvas. Det är upp till eventuella vindkraftprojektörer att ta kontakt med och få råd av lokala yrkesfiskare och båtorganisationer vid framtida vindkraftplanering. Samråd med Sjöfartsverket behöver ske i den fortsatta planeringen. Vid utpekandet av utredningsområden för vindkraft användes i denna utredning ett skyddsavstånd på 1000 m. Vindkraftverk till sjöss ska förses med hinderljus för sjöfarande i enlighet med den internationella sjöfartsorganistaionen IALA. Utformningen bör samrådas med Sjötrafiksektionen inom Transportstyrelsen. Kapitel 2.5 har kompletteras med denna information. Sjöfartsverket föreslår att vindkraftverken i anslutning till Kapitel 2.5 har kompletteras med denna information. Det farleder och sjöstråk förses med en indirekt fasadbelysning är upp till vindkraftprojektören att samråda med runt om på den nedre delen av tornet. sjöfartsverket gällande utformningen av vindkraftverk. Vindkraftverk på land

2 Sida 2 av 9 Vindkraftetableringar på land på ett större avstånd än ca 20 km från närmsta kust har normalt ingen betydelse för Kapitel 2.5 har kompletteras med denna information. sjöfarten. I undantagsfall kan hinderbelysningen störa eller förväxlas med fyrljus. Sjöfartsverket påminner om med stöd av Sjötrafiksförordningen 3 kap 4 kan vindkraftprojektören avkrävas att omedelbart vidta åtgärder. Kustbevakningen Skellefteå kommun Kommunstyrelse n arbetsutskott Sjöfartsverket har utöver framförda synpunkter inget att erinra i nuläget mot de föreslagna etableringarna av vindraftverk, utan återkommer med mer detaljerade synpunkter på respektive område när planerna konkretiseras Kustbevakningen avstår från att lämna synpunkter på en ev. etablering av vindkraft i de angivna utredningsområdena Skellefteå kommun hänvisar till tidigare yttrande. Utöver synpunkterna i Skellefteå kommuns tidigare yttrande har kommunen synpunkter kring utredningsområdena till havs. Kommunen håller med utredningen om att det råder stora osäkerheter med vindkraftetablering till havs. Skellefteå kommun anser att det bör utredas mer om hur vindkraftparkerna påverkar miljön i Bottenviken. Detaljerade utredningar om en viss plats lämplighet för vindkraft är vindkraftprojektörens ansvar och ryms inte inom ramen för denna utredning. Kommunen ser gärna ett utvecklat resonemang i utredningen kring isbildning. Kommunen tycker att det skulle vara intressant om utredningen tittade på kostanadsaspekterna för vindkraftetablering till havs. Skellefteå kommun ser att möjligheterna för anslutningspunkterna på land är en viktig aspekt för etablering av vindkraft till havs och det skulle vara intressant om utredningen behandlade detta ytterligare. Kommun önskar fortsättningsvis att hållas underrättad. Ett utvecklat resonemang gällande isbildning ryms tyvärr inte inom ramen för denna utredning. Kostnadsaspekterna för en vindkraftetablering till havs ansvarar vindkraftprojektören för och ryms inte inom ramen för denna utredning. Lösningar gällande elanslutningar av vindkraft är vindkraftprojektörens ansvar. Vidare utredningsinsatser gällande anslutningspunkter på land för etableringar till havs ryms tyvärr inte inom ramen för denna utredning. Skellefteå kommun kommer fortsatt att underrättas.

3 Sida 3 av 9 Torneå Stad Tekniska Tjänster Hoppas på att få ta del av information om den fortsätta planeringen av etablering av vindkraft i Haparanda och i Kalix för att möjliggöra samverkan. Torneå Stad kommer fortsatt att bli underrättad i den framtida planeringen. Banverket Torneå Stad har inte någonting särskilt att kommentera på utredningen. Det skulle även vara bra att skicka information om Information om utredningen har sänts till Lapplands TEcentrals fiskerienhet och Kemi stad, efter inkommen utredningen till Lapplands TE-centrals fiskerienhet och Kemi stad. synpunk från Torneå Stad Banverket vidhåller tidigare ställda krav vad gäller avstånd mellan vindkraftverk och järnvägsanläggning. Haparanda kommun: I texten om Kivivaara på s 56 saknas I slutversionen av vindkraftutredningen är detta en kommentar om avståndskravet mellan jvg och kommenterat. vindkraftverk, likaså i texten om Tammanjänkää på samma sida. Luleå hamn saknar kommentar om avståndskravet mellan I slutversionen av vindkraftutredningen är detta jvg och vindkraftverk. kommenterat. Jävreknöppeln saknar kommentar om avståndskravet I slutversionen av vindkraftutredningen är detta mellan jvg och vindkraftverk. kommenterat. Beträffande Banverkets bedömning av fastkörningsrisk I kap 2.5, slutversionen av vindkraftutredningen, med transportfordon (långa, låga och långsamtgående framkommer given information från Banverket. fordon) i plankorsning rekommnederas detta ges möjlighet att utredas i god tid. För bedömning om vindkraftverken riskerar medföra störningar i Banverkets radio- och telekommunikation behöver Banverket koordinater för samtliga verk. Områden som är av riksintresse för järnvägsanläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkommsten eller nyttjandet av sådana anläggningar. I kap 2.5, slutversionen av vindkraftutredningen, framkommer given information från Banverket. I kap 2.5, slutversionen av vindkraftutredningen, framkommer given information från Banverket. Fiskeriverket Fiskeriverket vill i rapporten framhålla vikten av att öka kunskapen om hur vindkraftprojektering påverkar fiskens vandringsvägar. I kap 4.1, slutversionen av vindkraftutredningen, har beskrivningen av områdena 23. Sjöåsen och 24. Alarmgrund (Stopparen) kompletterats med en text som framhåller vikten av ökat kunskapsunderlag om påverkan på fiskens vandringsvägar.

4 Sida 4 av 9 Ventovarium Marakallen Vind / Ralph Nyström Ventovarium informerar om deras vindkraftprojekt på Marakallen. Plan- och tillväxtutskottet, Luleå kommun, beslutade att stadsbyggnadskontoret ska påbörja detaljplanerarbete för Marakallen. Tidigare har länsstyrelsen i Norrbotten och Naturvårdsverket givit ett förslag på att Marakallen ska bli ett Natura 2000-område. Kommunstyrelsen har avstyrkt detta förslag. I samband med regeringsbeslutet 17 juli 2008 om Natura 2000-status för området finns en skrivning om möjlig vindkraftetablering "För att kunna göra en bedömning om vindkraftsetablering är möjlig i marina Natura områden krävs både att det finns djup kunskap om områdena som skyddet avser och kunskap om vindkraftens effekter för dessa. Berörda myndigheter kommer att få i uppdrag att ta fram en strategi och vägledande material för att tydliggöra förutsättningarna för vindkraftetablering i områdena. De skall även analysera möjligheterna till synergier mellan biologisk mångfald och vindkraft." Kommunens beslut avseende planuppdraget för vindkraft på Marakallen innebär att kommunen anser att en utbyggnad av vindkraft i området kan prövas. Både projektörens arbete och planuppdraget innebär att området utreds för vindkraft. I utredningsuppdraget har inte ingått att peka ut stoppområden för vindkraft och att område inte är utpekat i utredningen innebär inte ett ställningstagande om att vindkraft inte kan prövas där. Marakallen skulle lika gärna kunna vara med som utredningsområde, men för att hålla kriterierna konsekventa avseende skyddsområden har området inte tagits med. Lapplands miljöcentral Eira Luokkanen Lapplands miljöcentral vill informera om att det på den finska sidan av Bottenviken finns områden reserverade för vindkraft som skulle vara bra att beakta i en helhetsbedömning, inkl landskap, båtliv, sjöfart etc. Vid prövning i.o.m eventuell vindkraftprojektering måste hänsyn tas till de planerade områdena för vindkraft på den finska sidan av gränsen. Angående elanslutning kan det här finnas samordningsmöjligheter i framtiden. Öst om område 24. Alarmgrund (Stopparen), på finska sidan av gränsen, ligger Bottenvikens Nationalpark som är viktig att ta hänsyn till. Lapplands miljöcentral tycker det är bra att kontakt tagits med Sjöfartsverket, men de tycker även att betydelsen för det övriga båtlivet är viktigt att bedöma. Inget av de utpekade utredningsområdena ligger inom Bottenvikens Nationalpark. Men vid prövning i.o.m eventuell vindkraftprojektering behöver hänsyn tas till nationalparken. Båtklubbarna inbjöds till samråd, men lämnade inga synpunkter. En mer detaljerad studie av betydelsen för båtlivet görs vid en eventuell vindkraftprojektering. Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen anser att det är en brist att utredningen inte förhåller sig till vindkraftsintresset och riksintresse för friluftsliv MB 3:6 och det rörliga friluftslivet MB 4:1,2 i samband med utpekandet av lämpliga områden på land och utredningsområden till havs. Turismföretag och befolkning har kontaktats för samråd i denna utredning. Dessa faktorer utreds mer noggrant i en mer detaljerad utredning i samband med projektering.

5 Sida 5 av 9 LST vill även påpeka att det är fel som det står på sid. 5 Detta har åtgärdats att Länsstyrelsen lämnade förslag till områden av riksintresse för energiproduktion med vindkraft. Länsstyrelsen avstod ifrån att lämna förslag. LST anser att det är tveksamt om det är meningsfullt att Utredningsområdena till havs är områden där det kan peka ut utredningsområden till havs i den omfattning som vara intressant för vindkraft i framtiden. Kommunerna föreslås då det enligt utredningen finns så många osäkra kan inte tänka sig att alla områden byggs ut i framtiden. faktorer rörande förutsättningarna i Bottenviken och skärgården. De undrar om kommunerna kan tänka sig att alla områden byggs ut i framtiden. Länsstyrelsen anser även att sjöfartsintresset inte är Enligt Sjöfartsverkets synpunkter ska hänsyn tas till tillräckligt belyst dels med avseende på vintersjöfartens etableriade sjöfartsleder och vindersjöleder och därför förutsättningar och dels på avvägningen som görs med måste samråd ske med Sjöfartsverket när planerna den stora avvikelsen från det säkerhetsavstånd till farleder bearbetas ytterligare och konkretiseras. Vidare anser de som Sjöfartsverket föreskriver. att ett säkerhetsavstånd på 500 m mellan de perifera verken och närmaste sjötrafikstråk ska eftersträvas. I denna utredning har ett skyddsavstånd på 1000 m använts. Landskap Landskapanalysen saknar en redovisning i kartform där det blir tydligt vad analysen egentligen kommer fram till. Det är även svårt att förstå hur analysen förhåller sig till de bedömningar som görs av de olika områdena då diskussionen i analysen inte fullföljs i bedömningarna. Åtgärdat. Figur 2.2:10 visar gränserna för respektive landskapstyp och avsnitt beskriver deras visuella känslighet. I kap 4.2 Uvärdering, har en utvärdering gjorts utifrån landskapstypens visuella känslighet. Att sjöfarten framträder tydligt i landskapet vilket skulle göra att påverkan av vindkraftverken minskar är mycket tveksamt. Länsstyrelsen anser att jämförelsen inte är användbar. Utredningen saknar en diskussion kring av hur ljusbilden från vindkraftsverk påverkar landskapsbilden, bl.a. från utvalda miljöer, utblickar och identifierade känsliga områden. Åtgärdat Detta är en fråga som bearbetas vid prövning i.o.m eventuell vindkraftprojektering och som inte ryms inom denna utrednings ramar.

6 Sida 6 av 9 När det gäller innerskärgårdens tålighet för förändring Åtgärdat. Anledningen till att visuell påverkan på framgår av utredningen att man vid vindkraftsetableringar kulturmiljön inte har tagits med som ett kriterum är att ska undvika att störa utblickarna mot särskilt värdefulla kulturmiljöer (Innerskärgården s.15). Men det är även viktigt att utblickar från utpekade kulturmiljöer inte störs vilket borde finnas med i avsnittet. Ytterskärgården och öppet hav (s.18) samt i Visuell påverkan och parkutformning till havs samt även i avsnittet Valda visuell påverkan från vindkraftverk inte behöver innebära att etablering är omöjlig. Påverkan beror på graden av den historiskt värdefulla kulturmiljöns historiska värden. Så länge som den historiska dimensionen fortfarande är starkare än vindkraftverkens påverkan så är det möjligt att samordna kulturmiljö och vindkraft. lokaliseringskriterier på land (s.48). Avgränsningskriterier I avsnittet Kriterier för avgränsning på land (sid. 45) saknas landskapsbild, det bör stå i texten varför detta har valts bort. Anledningen till att ett kriterium för påverkan på landskapsbild på land inte tagits med är att majoriteten av de identifierade områdena på land främst ligger i skogslandskap där vegetationen skymmer och där det är långt från bebyggelse. I avsnittet Kriterier för avgränsning till havs (sid. 45) Kriterium för påverkan på landskapsbild till havs har inte saknas landskapsbild och kulturmiljö det bör framgå varför tagits med för att det är svårt att bedöma en eventuell dessa kriterier har valts bort. Det är också en etablerings grad av visuell påverkan när vindkraftverk till inkonsekvens då t ex kulturmiljö finns med i havs mer eller mindre kan synas beroende på avstånd bedömningarna för varje område. från land och avsaknaden av element i landskapet. Anledningen till att visuell påverkan på kulturmiljön inte har tagits med som ett kriterum är att visuell påverkan från vindkraftverk inte behöver innebära att etablering är omöjlig. Påverkan beror på graden av den historiskt värdefulla kulturmiljöns historiska värden. Så länge som den historiska dimensionen fortfarande är starkare än vindkraftverkens påverkan så är det möjligt att samordna kulturmiljö och vindkraft. Beskrivning av kulturmiljö/historiska lämningar finns med i bedömningen för att man i ett senare planeringsskede ska ta detta i beaktande.

7 Sida 7 av 9 I kapitlet Avgränsningskriterier för utredningsområden till Åtgärdat. havs (s.49) borde även utpekade kulturmiljöer i kulturmiljöprogrammet samt de av Riksantikvarieämbetet identifierade känsliga områden finnas med. Alternativt ange att det inom Riksantikvarieämbetets utsedda värdekärna är en hög konflikt risk med en vindkraftsutbyggnad ur kulturmiljösynpunkt. Sid. 48 Länsstyrelsen anser det vara mycket tveksamt om utökat strandskydd till 200 meter kommer att ha någon väsentlig betydelse för att minska påverkan på landskapsbilden från storskaliga vindkraftsanläggningar. Åtgärdat. Sid. 49 Länsstyrelsen frågar sig varför en minimiareal för utredningsområden till havs saknas i avgränsningskriterierna. Det bör vara en än mer viktigare förutsättning till havs än på land då det är ett än större krav på storskalighet till havs. Om detta inte är ett problem så skulle det kunna kommenteras Kartredovisningen Flera kartor i redovisningen är delvis otydliga och svåra att Åtgärdat. tolka på grund av olyckliga färgval och ibland väldigt lika beteckningar i teckenförklaringen. Ett förtydligande skulle väsentligt öka kartornas användbarhet. Känt från början av denna utredning är att möjliga områden för vindkraft till havs är många och stora till ytan. Någon minimiareal har inte behövts i denna analys. Fig. 4:1:1 har bildtexten Identifierade lämpliga områden Åtgärdat. på land och till havs vilket bör jämföras med resonemangen på sid. 3 och sid. 45 om skillnaden som har gjorts i utredningen på lämpliga områden och utredningsområden. Sid. 25 Kartan bör kompletteras med inflygningsstråk som Flygplatsernas inflygningsståk är i denna utredning inte är kopplade till flygplatser och redovisade relevanta. Inflygningen sker på en så pass hög höjd att försvarsområden. På denna karta bör även Tåme skjutfälts planen inte berörs av eventuella vindkraftverk. En karta utvidgade område redovisas liksom på kartbilaga 11 där har bifogats till kap 2.5 som visar Tåme skjutfälts utökade utredningen föreslår områden inom Tåme område. skjutfältsområde. Detta innebär även avsteg från de valda kriterierna där områden som skall väljas inte skall beröras av totalförsvarets intressen.

8 Sida 8 av 9 Fig. 2.2:2 innehåller för mycket information för att den Noterat skall kunna användas. Antalet typer av områden bör kunna minskas väsentligt. Sid. 41 Hamnlägena på kartan är delvis fel placerade. Åtgärdat. Beskrivning av områden Beskrivningen av områden behöver ses över då Åtgärdat länsstyrelsen sett flera felaktigheter i redovisningen samt avvikelser från de kriterier som valts för val av lämpliga områden och utredningsområden. Utvärderingen Länsstyrelsen anser att den metod som använts för bedömning av påverkan på landskapsbilden är allt för begränsad. Resultatet kan starkt ifrågasättas då fritidsboende och det rörliga friluftslivet inte finns med i bedömningen. Utredningsområdet är mycket viktigt för fritidsboende och friluftsliv och därför bör inte denna aspekt tas bort. Det mått som valts är dessutom mycket svårt att ta till sig och svårt att förstå. En utvärdering av landskapspåverkan har lagts till kap 4.2. Matrisen skulle bli tydligare om aspekter som inte är relevanta för t.ex. land och havsområden färgas neutralt. Det hade varit lämpligt att i utredningen resonera kring vindkraftsetableringars påverkan på de speciellt känsliga områden som finns inom den av Riksantikvarieämbetet utpekade värdekärnan, om inte annat inom den i utredningen definierade närzonen. Matrisen för de i utredningen redovisade områdena, på sid. 62, blir annars mycket ofullständig och svår att använda. Kartbilagorna Länsstyrelsen har konstaterat att utredningen inte konsekvent avseende med avseende på redovisade områden de valda kriterierna för avstånd till bebyggelse och strandskyddet. Övrigt Åtgärdat Bedömning av visuellt påverkan på den av Riksantikvarieämbetets utpekade värdekärna är med i utvärderingen av landskapspåverkan i kap 4.2.

9 Sida 9 av 9 Åtgärdat. Sid.3 I avsnittet om utredningens mål står det att. Syftet är även att redovisa hur vindkraftens negativa effekter kan begränsas i utpekade områden Länsstyrelsen kan inte se att det hittills har gjorts och om det inte kommer att göras bör det strykas som ett syfte för utredningen. Sid 16 Länsstyrelsen gör bedömningen att bildmontaget 2.2:12 inte är representativt för skogslandskap. Sid.24 Här saknas en redovisning av kustkommunernas gemensamma arbete med en skärgårdsstrategi för Norrbottenskusten redovisas. Sid. 26 Texten behöver tydliggöras avseende Storöhamn. Det är inte frågan om en utbyggnad av befintlig hamn utan en ny hamn för storskalig utskeppning av järnmalm. Sid. 27 Länsstyrelsen anser att kartan med infrastruktur bör kompletteras med övriga farleder. Sid. 45 Det vore lämpligt att redogöra för hur prövningsprocessen för vindkraft kommer att förändras då beslut nu har fattats för hur det skall gå till. Åtgärdat. Ett fotomontage (figur 2.2:17), som är representativt för skogslandskap, är infogat i kap 2. Åtgärdat Åtgärdat. Hänsyn till övriga farleder tas vid prövning i.o.m eventuell vindkraftprojektering. Utredningen är ett underlag till kommunernas planering Det är olämpligt att göra en beskrivning av prövningsprocessen för vindkraft då planen ska gälla över en långsiktig tidsperiod samtidigt som prövningsprocessen över tid kommer att förändras och därmed göra översiktsplanen inaktuell.