Vindkraftspark. Aldermyrberget Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Vindkraftspark Aldermyrberget Miljökonsekvensbeskrivning Januari 2015

2 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Aldermyrberget Text wpd Scandinavia AB Foto (om inget annat anges) Weronica Ekholm, Björn Grinder, Lukas Arklöf, wpd Scandinavia AB. Studier natur, fågel, fladdermöss och arkeologi. Ecocom AB och Enetjärn AB. Kartmaterial Lantmäteriet Dnr: R _ Utgivare/Sökanden wpd Onshore Aldermyrberget AB Surbrunnsgatan Stockholm Tfn: Fax: Ort och datum Stockholm januari 2015 Sida 1 av 147

3 Sida 2 av 147

4 Innehåll 1. ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Omfattning, utformning och lokalisering Alternativ och motivering till valet av område Samrådsredogörelse Teknisk beskrivning Vägar och uppställningsytor Elanslutning Områdesbeskrivning Påverkan och skyddsåtgärder Tidplan BAKGRUND Vindkraftsparken Presentation av bolaget Utredningsgruppen Tidplan Varför vindkraft LOKALISERING, UTFORMNING OCH OMFATTNING Områdets förutsättningar för vindkraft Planförhållanden och riksintresseområden Skellefteå kommuns planeringsunderlag Riksintresseområden enligt miljöbalken Utformning och omfattning Antal vindkraftverk och placering Typ av vindkraftverk ALTERNATIV Alternativa lokaliseringar Beskrivning alternativa områden Motivering till valet av Aldermyrberget Alternativ utformning och omfattning, överväganden Nollalternativet TEKNISK BESKRIVNING Anläggningsskedet Fundament Transportvägar och uppställningsplatser Betongtillverkning, sprängning och krossning Montering och driftsättning Driftskedet Elproduktion Service och kontroll Sida 3 av 147

5 5.3. Avvecklingsskedet Elanslutning Internt elnät Anslutningsnät Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta Lokalt ägande i vindkraftsparken Vindkraftsfond - bygdepeng OMRÅDESBESKRIVNING Landskapets karaktär och värden Pågående markanvändning Kulturmiljö och Arkeologi Kulturvärden ur ett landskapsperspektiv Riksintresseområden för kulturmiljövården Kulturmiljöer inom ca 10 km från projektområdet Arkeologi Naturvärden, geologi och hydrologi Naturvärden inom projektområdet Naturvärden i omgivningen Hydrologi och geologi Friluftsliv och turistnäring Rennäring Fågel Fladdermöss PÅVERKAN OCH SKYDDSÅTGÄRDER Påverkan på människor Visuell påverkan Ljud Skuggor Friluftsliv och turism Elektromagnetiska fält Kulturmiljö och Arkeologi Naturvärden, hydrologi och geologi Strandskydd Fåglar och fladdermöss Fåglar Fladdermöss Andra däggdjur Utsläpp till luft, mark och vatten Övrig mark- och vattenanvändning Hushållning med resurser Konsekvenser under byggtiden Konsekvenser under avvecklingsfasen Risker och säkerhet Sida 4 av 147

6 8. RENNÄRING Rennäringen Vindkraftens påverkan på rennäringen Rennäring i området Samebyarnas bedömning av påverkan på rennäringen Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Bedömning RELEVANTA RIKTLINJER OCH MÅL Miljökvalitetsnormer Nationella miljömål KUMULATIVA EFFEKTER SAMLAD BEDÖMNING SAMRÅDSREDOGÖRELSE KONTAKT BILAGEFÖRTECKNING Sida 5 av 147

7 Sida 6 av 147

8 Figurförteckning Figur 2-A. Diagram över vindkraftsutbyggnaden i världen Källa: GWEC Figur 2-B. Förklaringsmodell för systemet med marginalprissättning Figur 3-A. Projektområdet beläget på Aldermyrberget med omkringliggande toppar, samt föreslagen exempellayout, se även bilaga 1 och Figur 3-B. Karta från Skellefteå kommuns gällande översiktsplan från Figur 3-C. Jämförelse mellan MIUU-beräkning och faktiskt resultat av vindmätning med mätmast på Aldermyrberget Figur 3-D. Projektområdet i förhållande till riksintresseområden för bevarandevärden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken Figur 4-A. Karta med alternativa lokaliseringar i Skellefteå kommun. Röda området bedöms ha för dåliga vindförutsättningar för etablering av vindkraft i dagsläget, och de blå områden analyseras vidare som alternativa lokaliseringar Figur 5-A. Exempel på möjlig vägdragning med exempellayout Figur 6-A. Översiktlig karta över lokaliseringen på Aldermyrberget i Skellefteå kommun Figur 6-B. Aldermyrberget markerat på karta från Lanskapskaraktärisering i Västerbottens län. Projektområdet ligger i gränszonen mellan Skogbygd på höjdslätter/kullig skogsbygd Figur 6-C. Karta med de närmast belägna byggnader, se även beskrivning i Bilaga Figur 6-D. Kulturmiljövärden i omgivande landskap Figur 6-E. Naturvärden i omgivningen runt den planerade vindkraftsparken på Aldermyrberget Figur 6-F. Jordartskarta och bergartskarta över Aldermyrberget, som helt och hållet utgörs av granit som berggrund (rosa fält). Källa: SGU Figur 7-A. Synlighetsanalys (ZVI), vindkraftverkens totalhöjd 230 m. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. I ofärgade områden beräknas vindkraftverken inte synas. Kartan finns i större format i Bilaga Figur 7-B. Fotopunkter för visualiseringar Figur 7-C. Synlighetsanalys (ZVI), vindkraftverkens totalhöjd 230 m, samt identifierade kulturmiljöer inom 15 km. Kartan finns i större format i Bilaga Figur 7-D. Synlighetsanalys (ZVI), vindkraftverkens totalhöjd 230 m, samt identifierade naturvärden inom 15 km. Kartan finns i större format i Bilaga Figur 7-E. Bild från presentation om hinderbelysning av Trafikverket Figur 7-F. Hinderbelysning som krävs enligt Transportstyrelsens föreskrifter Figur 7-G. Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken med 17 vindkraftverk med ett källjud om 106 db(a) samt 230 meters totalhöjd, se även Bilaga Figur 7-H. Beräknat maximalt antal skuggtimmar med 17 vindkraftverk med totalhöjden 230 meter Figur 7-I. Funna naturvärden i projektområdet Sida 7 av 147

9 Figur 7-J. Fotomontage över nödvändiga återgärder för att utnyttja den befintliga skogsbilvägen för tunga transporter. Svart skraffering markerar breddning av väg, och röd skraffering behov av hindersfri yta Figur 7-K. Visar förekommande vattenmiljöer mot bakgrund av SGUs jordartskarta Figur 7-L. Identifierade naturvärden inom projektområdet med skyddsavstånd om 10 meter till objekt 1, 2, 3 och 9 markerat Figur 7-M. Strandskyddsytor inom projektområdet, samt undantagna naturvärdesobjekt Figur 8-A. Rennäringens fastställda intressen i anslutning till Aldermyrbergets projektområde. Källa: Figur 8-B. Mausjaure samebys kärnområden av riksintresse för rennäringen. Aldermyrbergets projektområde i rött. Källa: Figur 8-C. Svaipa samebys kärnområden av riksintresse för rennäringen. Aldermyrbergets projektområde i rött. Källa: Figur 8-D. Av samebyarna uppgiven användning för rennäringen inom och i närområdet till Aldermyrbergets projektområde. Områdesgränsen för den muntliga överenskommelsen är ungefärligt markerad på kartan, norr om Långnästräsk Figur 8-E. Jämförelse mellan beräknad ljudutbredning av 17 st N117 med 150m totalhöjd (till vänster) jämfört med 230m totalhöjd (till höger) Figur 10-A. Planerade vindkraftsparker inom 15 km från Aldermyrberget Sida 8 av 147

10 Administrativa uppgifter Sökanden wpd Onshore Aldermyrberget AB Surbrunnsgatan Stockholm Tfn: Fax: Organisations nr: Kontaktperson: Weronica Ekholm Prövningskod Den planerade anläggningen är tillståndspliktig (B-verksamhet) enligt 9 kap. miljöbalken (SFS 1998:808) samt 21 kap. 10 miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) och utgör en sådan verksamhet som alltid ska antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 4a miljöbalken samt i 3 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Tillståndsplikt B och verksamhetskod gäller för verksamhet med 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre 150 meter. Sida 9 av 147

11 1 Icke teknisk sammanfattning Sida 10 av 147

12 1. Icke teknisk sammanfattning En icke teknisk sammanfattning är en kortfattad summering av övriga avsnitt i denna miljökonsekvensbeskrivning. Det innebär att det inte finns några bilder, figurer, tabeller eller källhänvisningar i detta avsnitt. All information i avsnitt 1 utvecklas närmare i kommande avsnitt där det även finns källhänvisningar till uppgifter i löpande text Omfattning, utformning och lokalisering wpd ansöker om tillstånd att uppföra en vindkraftspark om maximalt 17 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 230 meter, belägen inom ett avgränsat projektområde i angränsning till Aldermyrberget i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Projektområdet ligger ca 7 km norr om Jörn och ca 60 km nordväst om Skellefteå, se Figur 3-A. wpd har projekterat i delar av området sedan år 2011, och bygglov erhölls i juni Detta bygglovsprojekt omfattade maximalt 6 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 150 meter. Projektet har nu utifrån rådande elpris och teknikutveckling bedömts att inte längre vara ekonomiskt hållbart, utan behöver utökas för att maximera elproduktionen vilket även ger ett bättre resursutnyttjande av området. Projektområdet har mycket goda vindförutsättningar och relativt få konkurrerande intressen, vilka redan i tidigare bygglov bedömts vara förenliga med en vindkraftspark. wpd planerar därför för en utökning av tidigare bygglovgiven vindkraftspark, både avseende totalhöjden och antalet vindkraftverk. Projektet faller därmed inom ramen för en tillståndsprövning enligt 9 kap. miljöbalken, med tillhörande samrådsförfarande. wpd ansöker om tillstånd för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar, anläggningsytor och elektrisk utrustning enligt miljöbalken. Föreliggande dokument utgör miljökonsekvensbeskrivning för anläggningen enligt 6 kap. miljöbalken Alternativ och motivering till valet av område Området lämpar sig väl för vindkraftsetablering tack vare de mycket goda vindförutsättningarna som råder enligt utförda vindmätningar. Valet av lokalisering har föregåtts av studier för att identifiera vilka områden i regionen som kan utgöra en lämplig lokalisering för en liknande gruppstation för vindkraft. En avgörande faktor för valet av område är att det uppfyller kravet på goda vindförhållanden, och att området har acceptabla konkurrerande markanvändningsintressen som kan samexistera med en vindkraftspark. Huvuddelen av projektområdet var fram till december 2013 angivet som riksintresseområde för vindbruk. Under revideringen av riksintresseområden för vindbruk under föll Aldermyrberget bort som riksintresse, med anledning av att wpd:s pågående projektering inte utgjorde en tillståndspliktig verksamhet, utan enbart bygglovspliktig. Kriteriet att ett befintligt riksintresseområde skulle hysa en pågående tillståndsprocess för en vindkraftsetablering för att kvarstå som riksintresseområde för vindbruk bestämdes av Energimyndigheten för att urskilja stora projekt av nationellt intresse. Då området vid Aldermyrberget är så pass stort att det kan Sida 11 av 147

13 rymma ett tillståndspliktigt projekt (vilket nu är aktuellt) är det olyckligt att det inte anges som riksintresse vindbruk enbart av anledningen att det fallit mellan tidsramarna för olika beslut. Inom projektområdet finns inga områden i form av t.ex. naturreservat eller Natura områden. Omkringliggande naturområden bedöms inte påverkas påtagligt av den planerade vindkraftsparken. Utförd naturvärdesinventering visar att stora delar av området domineras av produktionspräglad barrskog men det finns även ytor med högre naturvärden. Dessa ytor är möjliga att undvika och skyddsvärda områden har under inventeringar identifierats så att hänsyn och försiktighetsåtgärder kan tas vid detaljlokalisering av anläggningen. Inventeringar och utredningar av fågel- och fladdermusförekomst visar att vindkraftsparken kan uppföras utan att viktiga habitat för fåglar och fladdermöss påverkas påtagligt. Andra områden i regionen har utvärderats men valts bort efter en sammantagen bedömning av områdets lämplighet i relation till förväntad miljöpåverkan. Det har handlat om att andra områden bedöms ha fler konkurrerande intressen, sämre vindförhållanden eller högre påverkan på människors intressen. Det innebär inte att valda alternativa områden inte har möjligheter att bebyggas med vindkraft, men Aldermyrberget har bedömts ha bättre förutsättningar. Till en början beräknades ca 18 vindkraftverk rymmas inom projektområdet. Efter samråd med närboende, myndigheter och organisationer, samt genomförda inventeringar av fågel, naturoch kulturvärden har ett verk tagits bort ur planeringen, och områden som ska undantas från intrång har identifierats. Den planerade vindkraftsparken består av maximalt 17 vindkraftverk, se avsnitt 7.3 samt Bilaga 1 och Bilaga Samrådsredogörelse Tillståndsansökan har föregåtts av ett samrådsförfarande enligt 6 kap. miljöbalken. Sökanden har haft samråd med länsstyrelsen i Västerbottens län, Skellefteå kommun, allmänheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt berörda organisationer och myndigheter. Vad som framkommit vid samråden har använts som underlag vid planering av projektet och vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen, se vidare avsnitt Teknisk beskrivning Vindkraftverken planeras ha en totalhöjd om högst 230 meter och en uteffekt om 2-6 MW per verk. Navhöjd och rotordiameter fastställs vid upphandling av vindkraftverken, men de vindkraftverk som anläggs planeras att ha en totalhöjd om maximalt 230 meter. Ansökan omfattar tillstånd inom ett fastställt projektområde, där det slutgiltiga valet av vindkraftverk kommer att påverka slutlig layout av vindkraftsparken. Oavsett val av vindkraftverk, slutlig totalhöjd (max 230 meter), slutligt antal verk (max 17) och slutlig layout av parken kommer fastställda villkor för ljud, skuggor och annan naturhänsyn att innehållas. Ansökan utan fastställda koordinater tillämpas för att kunna maximera energiutvinning och möjliggöra val av bästa möjliga teknik inför slutligt val av vindkraftverk, i enlighet med hänsynsreglerna i miljöbalken. Samtliga inventeringar har metodmässigt utförts för att tydligt kunna ange vilka ytor som ska exkluderas vid detaljlokalisering av vindkraftverk. Samtliga beskrivningar gäller oavsett val av verk och slutlig layout. För gravitationsfundament grävs en grop för att rymma ett fundament på upp till ca 25 meters diameter, beroende på val av tillverkare. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i armering och gjuts fast i fundamentet av betong. På fundamentet läggs sedan gruslast och Sida 12 av 147

14 uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Om jordtäcket är tunt kan det bli aktuellt med bergsfundament. Då grävs en mindre grop där stålstag borras ner och förankras djupt i berget. På stålstaget gjuts en mindre fästplatta som tornet sedan monteras på. Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt några veckor, men hela vindkraftsparken med tillhörande vägnät och elnät kan behöva ett par år för genomförande. Vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift Vägar och uppställningsytor Vid planering av vindkraftsparken används i möjligaste mån befintligt vägnät. Under anläggningsfasen kan befintliga vägar behöva breddas och förstärkas och nya vägar kommer att anläggas fram till vindkraftverken. Vägarnas köryta behöver vara ca 5 meter breda exklusive diken. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 15 meter bred korridor fri från träd, då det i anslutning till kurvor kan behövas extra utrymme för stora och långa ekipage. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till högst ca 3000 m 2 per vindkraftverk (ca 50x60 meter). Utöver fundament och kranuppställningsplats kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk bl.a. för montering av rotorn på marken samt för tillfällig lagring av delar, uppställningsplatser för fordon och byggbaracker. Totalt bedöms cirka 13 hektar markyta att ianspråktas för uppförande av vindkraftsparken, vilket är mindre än 3 % av projektområdet Elanslutning Det interna elnätet i parken bedöms kunna utföras som ett icke koncessionspliktigt nät (IKN), se avsnitt Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i eller längs med vägarna som anläggs inom parken. Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett elnätbolag och separat tillstånd/koncession med tillhörande MKB för anslutningsledningen söks. Vindkraftsparken planeras att anslutas till Vattenfalls elledning som passerar projektområdet, se avsnitt Områdesbeskrivning Projektområdet ligger ca 7 km norr om tätorten Jörn, och bebyggelsen i detta landskap är relativt gles. Landskapet utgörs av kuperad skogbygd och domineras av barrskog med inslag av myrar. Landskapstypen har angetts som relativt tåligt för vindbruk i ett fördjupat kunskapsunderlag för vindbruket i länet, framtaget av Länsstyrelsen i Västerbotten. Avstånd mellan projektområdet och närmaste samlade bebyggelse, Långnästräsk, är ca 3,5 km. De närmaste husen är Piptjärnstorp, Nordänget och Storklinta, vilka samtliga är fritidshus som huvudsakligen används under barmarksperioden. Sida 13 av 147

15 Marken inom projektområdet används huvudsakligen för modernt skogsbruk, och domineras av yngre tallplanteringar (tall och Contorta) samt en del kalavverkade ytor. Det finns även inslag av barrblandskog samt några öppna myrar. I väster genomskärs området av en kraftledningsgata. Projektområdet kan inte betraktas som orört eftersom skogsavverkning och skogsbilvägar förekommer i relativt stor omfattning, och genom stora delar av projektområdet går även en endurobana. Inom projektområdet finns en crossbana och även större delen (ca 7,3 km av totalt 10 km) av en endurobana förlagd. I området bedrivs jakt och i mindre skala friluftsaktiviteter såsom vandring samt svamp- och bärplockning. En skoterled genomskär området i norr, och ca 2,8 km av skoterleden ligger inom projektområdet. Projektområdet ingår i ett område som är gränsbestämt för Mausjaure sameby, men används även av Svaipa sameby, vilket redogörs vidare i avsnitt 8, Rennäring. Det finns inga riksintresseområden för kulturmiljövården, byggnadsminnen eller kulturreservat i närheten av projektområdet. Det närmaste riksintresseområdet för kulturmiljövården är Byske älvs dalgång, beläget ca 15 km norr om projektområdet. wpd har låtit utföra en utredning av de kulturhistoriska förutsättningarna inför den tidigare planerade vindkraftsparken, se Bilaga 11. Det närmaste registrerade fyndet är den husgrund som wpd s inventerare registrerade vid inventeringen, som ligger i anslutning till Piptjärnstorp. En naturvärdesinventering (NVI) har genomförts av Ecocom AB under 2014 med syfte att kartlägga naturvärden och risker i samband med vindkraftsutbyggnad. Resultaten av genomförd NVI samt föregående fältinventering finns redovisade i Bilaga 8. Inom 5 km från projektområdet finns inga fastställda naturområden som skyddats som riksintresse, naturreservat eller Natura 2000-område. Utökas omkretsen till ca 10 km återfinns ett riksintresseområden för naturvården och ett naturreservat som även är Natura område. Cirka km norr om Aldermyrberget ligger Byske älv, som ingår i ett stort riksintresseområde för naturvården, och älvdalen utgör även riksintresse för kulturmiljövården samt för friluftslivet. Byskeälven med biflöden är även skyddad enligt Natura 2000, habitatdirektivet. I direkt anslutning till projektområdet ligger Storklinta-området, en större naturskog som utgör värdefull livsmiljö för rödlistade arter och som även anges ha särskild betydelse för friluftslivet. Delar av detta område är avsatt som nyckelbiotop, och en befintlig skogsbilväg passerar genom området. Inom detta område finns en alpin skidanläggning, med värden för det aktiva friluftslivet. Projektområdet på Aldermyrberget utgörs i huvudsak av berg och morän, samt i anslutning till våtmarker delvis av torv. Berggrunden på Aldermyrberget utgörs av granit, en väldigt hård och sprickfri bergart som i kombination med det delvis grunda jordtäcket gör att bergfundament kan vara att föredra på många platser. Det finns inga grundvattenförekomster inom eller i närheten av projektområdet. Den närmaste vattentäkten ligger på Storklinta skidanläggning, ca 1,5 km från utkanten av projektområdet. Enetjärn Natur AB har genomfört en fågelutredning för aktuellt område, se även avsnitt och Bilaga 12. Inom regionen ca 10 km från utredningsområdet bedöms regelbundet förekomma bl.a. kungsörn, fjällvråk, ormvråk, bivråk, fiskgjuse, blå kärrhök, lärkfalk, stenfalk, tornfalk, sparvhök och duvhök. Kungsörn och berguv har inventerats under 2012 och 2014, se avsnitt och Bilaga 12. En utredning gällande fladdermus visar att det saknas naturliga ledlinjer i området, kulturmiljöer eller tillgång till vatten. Områdets förutsättningar för att hysa känsliga habitat för Sida 14 av 147

16 fladdermus bedöms som låg, och läget utgör ett så kallat lågriskområde. Närmare beskrivning av risk för påverkan finns i avsnitt och i Bilaga Påverkan och skyddsåtgärder Den planerade vindkraftsparken påverkar främst närmiljön, framförallt själva markingreppen, men ger även en förändrad landskapsbild. Påverkan på marken och naturmiljön sker främst under anläggningsfasen, medan påverkan avseende ljud och skuggor samt gällande upplevelse av landskapsbilden uppkommer under driftsfasen. Den planerade vindkraftsparken ligger i ett område som Skellefteå kommunstyrelse tillstyrkt för en vindkraftsetablering. Inom projektområdet finns konkurrerande riksintressen i form av riksintresseområde för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken. Bedömning av påverkan på rennäringen samt försiktighetsåtgärder för att minimera negativ påverkan har tagits fram i samverkan med berörda samebyar. Påverkan på rennäringen bedöms sammantaget vara liten, se avsnitt Inom projektområdet finns inga Natura 2000-områden eller reservat enligt miljöbalken, men det finns flera inom 10 km avstånd, vilket redovisas i avsnitt 7 i MKB. I förhållande till angivet skydds- eller bevarandevärde bedöms dessa områden inte påverkas av etableringen. Konkurrerande intressen i övrigt inom projektområdet är jakt och ett småskaligt friluftsliv. Påverkan på jakt och friluftsliv bedöms som liten och redogörs för i avsnitt Under driftsfasen kommer ljud och skuggor att uppkomma i vindkraftsparkens närområde. Anläggningen utformas så att gällande riktvärden och rekommendationer efterföljs, vilket gör att påverkan bedöms som liten, se avsnitt och En synlighetsanalys har legat till grund för framtagandet av fotomontage från ett antal platser i omgivningen runt Aldermyrberget, se avsnitt och Bilaga 4. Landskapet där vindkraftsparken planeras utgörs av kuperad skogsbygd, och har angetts som relativt tåligt för vindbruk i ett fördjupat kunskapsunderlag för vindbruket i länet. Sammantaget bedöms landskapet tåla en vindkraftsetablering på Aldermyrberget, och projektet anses kunna uppföras utan att påtagligt påverka föreliggande riksintresseområden för bevarandevärden. Inom projektområdet har ytor med högre naturvärden och punktvärden i form av skyddsvärda träd identifierats för att inverkan på dessa i möjligaste mån ska kunna undvikas, se avsnitt 7.3. Ytor med kända kulturvärden saknas. Med de skyddsåtgärder som vidtas vid markarbeten bedöms inte natur eller hydrologi påverkas på ett sådant sätt att det medför negativa effekter på områdets naturvärden eller värdefulla delar av vattensystemet inom/utanför projektområdet samt närliggande skyddade naturområden. Fågelutredning och inventeringar utförda under flera säsonger visar att en vindkraftsetablering kan uppföras utan påtaglig skada på fågelpopulationen varken på lokal, regional eller nationell nivå. Påverkan på fågellivet har grundligt utretts och bedöms som liten, se avsnitt samt i Bilaga 12. En fladdermusutredning har fastställt att projektområdet är beläget i ett s k lågriskområde för fladdermöss, se avsnitt och Bilaga 13. Påverkan på fladdermus bedöms som liten. Vindkraft är en förnybar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp. Förnybar elproduktion från vindkraft innebär att utsläpp av föroreningar till följd av energiproduktion på annat sätt kan minska. Utbyggnad av vindkraftverk begränsar påverkan på den regionala och Sida 15 av 147

17 globala miljön, genom att el från vindkraft kan ersätta el producerad i fossileldade anläggningar eller kärnkraftverk. Därmed bidrar vindkraften till att uppnå regionala, nationella och globala miljömål. En mer utvecklad beskrivning av påverkan och skyddsåtgärder finns i avsnitt Tidplan Vindkraftsparken skulle kunna byggas ca ett år efter att alla tillstånd har erhållits. I dagsläget utreds möjlighet att ansluta på Vattenfalls regionnät som passarar projektområdet. Ambitionen är att vindkraftsparken ska kunna kopplas in på elnätet 2016/2017, beroende av tidsåtgång för tillståndshandläggning. Sida 16 av 147

18 2 Bakgrund Sida 17 av 147

19 2. Bakgrund 2.1. Vindkraftsparken wpd planerar för en vindkraftspark på södra delen av Aldermyrberget i Skellefteå kommun i Västerbottens län. Anläggningen planeras bestå av högst 17 vindkraftverk med maximal totalhöjd om 230 meter. wpd ansöker om tillstånd för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar, anläggningsytor och elektrisk utrustning enligt miljöbalken. Föreliggande dokument utgör miljökonsekvensbeskrivning för anläggningen enligt 6 kap. miljöbalken Presentation av bolaget Projektet drivs av projektbolaget wpd Onshore Aldermyrberget AB, som ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. I Sverige genomförs utvecklingsarbetet med hjälp av det svenska dotterbolaget wpd Scandinavia AB. wpd i Sverige arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat landbaserade projekten Stöllsäterberget, Broboberget och Lannaberget samt havsbaserade projektet Storgrundet. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av MW. wpd har idag 960 medarbetare i 18 länder. Med en projektportfölj på MW på land och MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över Utredningsgruppen wpd Scandinavia AB Weronica Ekholm, projektledare. Björn Grinder, ekologiskt ansvarig. Karl Folkerman och Lukas Arklöf, tekniskt ansvariga. Konsulter - ansvarsområden Naturvärden, arkeologi, rovfågel och fladdermus: Ecocom AB; Alexander Eriksson, Sofia Nygårds, Håkan Nilsson (Knaton AB). Allmän fågelutredning: Enetjärn AB; Janne Dahlen Tidplan Vindkraftsparken skulle kunna byggas ca ett år efter att alla tillstånd har erhållits. I dagsläget utreds möjlighet att ansluta på Vattenfalls regionledning i Skellefteå Krafts regi. Ambitionen är att vindkraftsparken ska kunna kopplas in på elnätet 2016/2017, beroende av tidsåtgång för tillståndshandläggning. Sida 18 av 147

20 2.5. Varför vindkraft Förnybar energikälla Utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den viktigaste åtgärden för en omställning till ett hållbart energisystem. Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk relativt lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken i princip kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan ersätta fossil energi i det nordiska elsystemet. Vindkraften kan också ersätta en del av kärnkraften när denna har tjänat ut. År 2012 hade den äldsta kärnkraftsreaktorn hunnit bli 40 år gammal, och år 2025 når även de yngsta reaktorerna 40-årsstrecket. Sverige står därmed inför stora investeringar i ny elproduktion när TWh elproduktion från åldersstigna kärnkraftsreaktorer ska ersättas. Med hänvisning till de långa ledtider som krävs för att bygga ut ny elproduktion och anpassa elnäten efter nya förutsättningar uppstår risken för ett kommande glapp i elförsörjningen under en övergångsfas mellan gammal kärnkraftsel och etablering av ny elproduktion, vilket gör att vi inte kan skjuta besluten framför oss. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 3 % av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift. 1 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion, men ett förnybart elsystem innebär också nya utmaningar. Elsystemet måste klara av situationer både när det blåser mycket och när det inte blåser alls. Detaljerade simuleringar från KTH har visat att den svenska vattenkraften har god förmåga att balansera för skiftande vindförhållanden vid 30 TWh vindkraft. 2 En nyligen publicerad rapport från KTH har visat att man inte funnit några avgörande tekniska hinder för att integrera 60 TWh vind- och solkraft i Sverige vilket motsvarar ca 40 % av den svenska elproduktionen. 3 5 Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker (2004). Elsam Engineering Rapport: Obel, F. KTH (2012). Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med hjälp av den svenska vattenkraften. 3 Söder, L. KTH (2013). På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige en studie av kraftsystemets balansering. Sida 19 av 147

21 Sveriges mål Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 % av energin ska komma från förnybara källor år När målet fördelades ut på medlemsländerna blev Sveriges mål att till 2020 uppnå 49 %, men Sveriges regering har sedan valt att sätta målet till 50 % förnybart. Regeringens mål för förnybar el, genom det så kallade elcertifikatsystemet, är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Sedan 1 januari 2012 har Sverige och Norge ett gemensamt elcertifikatsystem, med ett gemensamt mål om totalt 38,2 TWh ny förnybar el år 2020, jämfört med år 2002 (Sveriges ursprungliga 25 TWh och Norges tillkommande 13,2 från och med 2012). Elcertifikatsystemet är marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Vindkraften i Sverige producerade år 2013 cirka 10 TWh el, vilket motsvarar cirka 7 % av elkonsumtionen i Sverige. 4 Detta kan jämföras med Danmark som får drygt 27 % av sin el från vindkraft. 5 Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 2013 till 1035 MW, vilket är nästan 9 % av den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2013 uppgick till MW, och nästan 3 % av den totala utbyggnaden i världen Den totala utbyggnaden i världen år 2013 var MW, vilket ger total installerad kapacitet MW, sen Figur 2-A nedan. 6 Figur 2-A. Diagram över vindkraftsutbyggnaden i världen Källa: GWEC. Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, såsom exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning Wind in Power, European Statistic 2012, EWEA, Feb Global wind statistics 2013, GWEC Global Wind Energy Council, Sida 20 av 147

22 Samhällsekonomi Huvuddelen av den elproduktion som finns i dag har byggts ut till följd av statliga initiativ på en nationell och reglerad elmarknad. De stora investeringar som gjorts är mestadels avskrivna idag och befintlig vattenkraft och kärnkraft har relativt låga rörliga kostnader. 7 För den elproduktion som byggs i dag och som kommer att behöva byggas under kommande årtionden gäller helt andra förutsättningar. Den ska byggas av kommersiella aktörer på en konkurrensutsatt elmarknad där elproduktion med låga marginalkostnader kan pressa priserna under lång tid, och där långsiktig lönsamhet är avgörande för nya investeringar. Det går inte att blunda för att de första kärnkraftsreaktorerna närmar sig åldersstrecket, och även om man politiskt tillåter kärnkraft är det i dagsläget högst osäkert om någon är villig att investera. Färska uppskattningar från pågående och planerade projekt i flera länder visar att nya reaktorer blir allt dyrare. 8 I oktober 2013 gjordes en överenskommelse mellan den brittiska regeringen och EDF Group som säkrar ett garantipris för nybyggd kärnkraft i Storbritannien till minst 93 öre/kwh indexreglerat i 35 år för att kunna ta de enorma investeringskostnaderna som är förknippade med ny kärnkraft. 9 Samtidigt sjunker kostnaderna för förnybar el. Landbaserad vindkraft, med en kostnad på cirka öre/kwh, är sannolikt i dag det billigaste alternativet för en klimatmässigt hållbar ny elproduktion. 10 En fördel med en utbyggd vindkraftsproduktion är att ägarbilden för nyinstallerad vindkraft tenderar att sprida sig på flera och mindre aktörer, vilket gör att de stora kapitalstarka elproducenterna får mindre inflytande och elpriset för konsumenten pressas ytterligare. Det ger på sikt även en ökad leveranssäkerhet och trygghet, då elproduktionen från vindkraft är mer decentraliserad och tillfälliga stopp i enstaka produktionsanläggningar får inte samma effekt som när en reaktor snabbstoppar. International Energy Agency, IEA, lyfte dessa aspekter tydligt i en rapport om förnybara energikällor och försörjningstrygghet Genom vindkraftsutbyggnaden får elmarknaden ett ökat utbud av förnybar elproduktion. Sveriges elmarknad är sammankopplad med det nordiska elsystemet som tillämpar marginalprissättning, d.v.s. priset på el sätts utifrån den sist inmatade kilowattimmen. Det gör att europeisk kol- eller naturgaskraft är prisbestämmande i Sverige trots att svensk produktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen, se Figur 2-B nedan. 7 Om man bortser från kostnader för nedmontering av kärnkraftverk och slutförvarning som riskerar att bli mångdubbelt högre än avsatt kapital. 8 På väg mot ett förnybart elsystem - möjligheter till 2030, Rapport med tre möjliga utvecklingsvägar för elproduktion och elanvändning fram till 2030 (2013). Westander Klimat och Energi på uppdrag av Svensk Vindenergi. 9 Pressmeddelande från den brittiska regeringen (oktober 2013). Summan är omräknat till svensk valuta med vid tillfället aktuell kurs. 10 Kostnader för ny elproduktion En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar (2010) IEA, Contribution of Renewables to Energy Security (april 2007). Sida 21 av 147

23 Figur 2-B. Förklaringsmodell för systemet med marginalprissättning. 12 Figuren visar hur elpriset sätts där utbud möter efterfrågan och sambandet mellan vindkraft och elpris blir då tydligt; ju mer vindkraft vi kan producera vid varje givet tillfälle, ju mindre behov av dyrare produktionsslag och ju lägre elpris. Utbudskurvan skjuts till höger och dyrare produktionsslag blir inte lönsamma. Systemet med marginalprissättning medför att el från vindkraft i Sverige ersätter kol- eller naturgaskraft i det nordiska elsystemet, då dessa idag har de högsta marginalkostnaderna och därför byts ut först. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare fossilbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. 13 Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas Svensk Energi, webbsida (2013): 13 Som sänkt elpris räknas även en utebliven eller lägre höjning av elpriset, vilket förutspås på sikt. 14 Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten. Sida 22 av 147

24 3 Lokalisering, utformning och omfattning Sida 23 av 147

25 3. Lokalisering, utformning och omfattning 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft Projektområdet är beläget på fastigheterna Storklinten 3:1, Andersträsk 1:18 och Stornäs 2:2 i Skellefteå kommun. Större delen av projektområdet ägs av skogsbolaget Sveaskog, och två mindre delar av projektområdet ägs av Holmen skog samt en privat markägare. På marken bedrivs i huvudsak storskaligt modernt skogsbruk, och markägarna har ställt sig positiva till vindkraftsparken. Närmaste bostäder är Storklinta som ligger drygt 1 km öster om projektområdet och skidanläggningen Storklinten ligger ca 1 km nordost om projektområdet. Liftsystem och nedfarter på skidanläggningen ligger norrut från toppen Storklinten, som mäter 516 meter över havet. Inom projektområdet finns en endurobana och en skoterled. Projektområdets yta har anpassats för att exkludera ingrepp i den befintliga nyckelbiotopen, som huvudsakligen är belägen på Granberget, öster om skogbilvägen som går in i projektområdet. Figur 3-A. Projektområdet beläget på Aldermyrberget med omkringliggande toppar, samt föreslagen exempellayout, se även bilaga 1 och 2. Aldermyrberget bedöms lämpa sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de mycket goda vindförutsättningarna, det långa avståndet till bostäder, samt att det finns relativt få andra markanvändningsintressen i området. Projektområdet är ca 580 hektar (5,8 km 2 ). Sida 24 av 147

26 Enligt de mätningar med vindmätningsmast som gjorts på Aldermyrberget under år bedöms årsmedelvinden vara mycket god, vilket stärks av projektområdets topografiska förhållanden, läge i landskapet och förhärskande vindriktning. Huvuddelen av projektområdet var fram till december 2013 angivet som riksintresseområde för vindbruk. Under revideringen av riksintresseområden för vindbruk under föll Aldermyrberget bort som riksintresse, med anledning av att wpd:s pågående projektering inte utgjorde en tillståndspliktig verksamhet, utan enbart bygglovspliktig. Kriteriet att ett befintligt riksintresseområde skulle hysa en pågående tillståndsprocess för en vindkraftsetablering för att kvarstå som riksintresseområde för vindbruk bestämdes av Energimyndigheten för att urskilja stora projekt av nationellt intresse. Då området vid Aldermyrberget är så pass stort att det kan rymma ett tillståndspliktigt projekt (vilket nu är aktuellt) är det olyckligt att det inte anges som riksintresse vindbruk enbart av anledningen att det fallit mellan tidsramarna för olika beslut. Området uppfyller enligt wpd de kriterier som ligger till grund för att området skulle ha pekats ut som riksintresse, och Energimyndigheten hänvisar till möjligheten att lyfta ett område som riksintresse i enlighet med 4 i Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har tillstyrkt lokaliseringen av en vindkraftpark på Aldermyrberget enligt 16 kap. 4 miljöbalken, vilket är en förutsättning för att projektet ska kunna få tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Inom projektområdet finns inga riksintressen eller reservat för bevarandevärden avseende natur, kultur eller friluftsliv, men en liten del av området hänger samman med ett mindre område av riksintresse för rennäringen. Det finns även större områden av riksintresse för rennäringen inom 5 km från projektområdet, varför dialog med rennäringen har varit en viktig fråga för projektets utformning. Ett område av riksintresse för naturvården ligger ca 3,7 km sydväst om projektområdet. I kombination med att projektområdet har få konkurrerande markanvändningsintressen, långt till bostäder och måttlig inverkan på landskapsbilden bedöms området vara mycket lämpligt för vindbruk Planförhållanden och riksintresseområden Det finns ingen detaljplan eller några områdesbestämmelser för projektområdet Skellefteå kommuns planeringsunderlag Skellefteå kommuns översiktsplan (ÖP) är från år 1991 och projektområdet beskrivs där som övrigt landsbygdsområde där den huvudsakliga markanvändningen är jord- och skogbruk. Projektområdet gränsar i norr mot det natur- och friluftsområde (R5:7 i ÖP) som innefattar Storklinta skidanläggning, samt den nyckelbiotop (gammelskog) som sträcker sig ned från Granberget. Vindkraftsparken är planerad så att hänsyn tas till dessa skyddsvärda områden. Sida 25 av 147

27 Figur 3-B. Karta från Skellefteå kommuns gällande översiktsplan från Skellefteå kommun har under arbetat med en vindbruksplan för att ange lämpliga områden för vindkraft i kommunen, ett arbete som färdigställdes under våren Aldermyrberget har inte ingått i de områden som bedömts i vindbruksplanen, då kommunen på ett tidigt stadium fastställde att området inte uppfyllde det ytanspråk på 3 km 2 som hade utsetts som grundkriterium för att bedömas som lämpligt utredningsområde i vindbruksplanen. Anledningen till att Aldermyrberget inte bedömdes uppfylla ytanspråket bottnar i att MIUUmodellen underskattat vindförutsättningarna i området, samt att kommunens urvalsmodell lagt en buffert runt den elledning som genomskär området, se Figur 3-C nedan. wpd har mätt vinden med en vindmätningsmast, och kan med mycket hög tillförlitlighet och med 200 gånger högre upplösning än MIUU-modellen visa att området som överstiger 6,5 m/s på 100 m höjd med stor marginal överstiger 3 km 2. Det område som utgör aktuellt projektområde idag är ca 5,4 km 2 och överstiger med råge det kriterium som ställts upp av Skellefteå kommun. Tyvärr har avsaknaden av korrekta mätresultat under arbetet med att hitta lämpliga möjliga framtida vindbruksområden resulterat i att Aldermyrberget inte bearbetats, trots att kommunen ställt sig positiv till ett vindkraftsprojekt i området och det faktum att ett bygglov redan givits Diarienummer , bygglov för en vindkraftsanläggning om 6 vindkraftverk om maximalt 150 m totalhöjd. Sida 26 av 147

28 Figur 3-C. Jämförelse mellan MIUU-beräkning och faktiskt resultat av vindmätning med mätmast på Aldermyrberget. Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har tillstyrkt lokaliseringen av det sökta projektet enligt 16 kap. 4 miljöbalken, vilket är en förutsättning för att projektet ska kunna få tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Beslut om tillstyrkande av lokaliseringen bedöms väga tyngre än den vägledande vindbruksplanen, då ett tillstyrkande enligt 16 kap. 4 miljöbalken är ett juridiskt bindande beslut för att tillstånd ska kunna ges. Utifrån den information som återfinns i kommunens översiktsplan och vindbruksplan, samt kommunens tillstyrkande av projektet, bedöms projektet vara i enlighet med kommunernas intentioner gällande markanvändning och god hushållning med naturresurser Riksintresseområden enligt miljöbalken Den södra delen av projektområdet överlappar ett mindre område av riksintresse för rennäringen, vilket föranleder nära samverkan med berörd sameby avseende bedömning av påverkan på renskötseln. Inom 10 km från projektområdet ligger ytterligare riksintresseområden för rennäringen, samt ett riksintresseområde för naturvården enligt 3 kap. 6 miljöbalken, se Figur 3-D nedan. Cirka 3,7 km sydväst om projektområdet finns den sydliga delen av ett större riksintresseområde för naturvården, Västra Åliden, Missenträsk Vithattsmyrarna, och ett flertal riksintresseområden för naturvården ligger på längre avstånd om ca km från projektområdet, se avsnitt Riksintresseområden för rennäringen finns på flera vädersträck inom 5 km från projektområdet, vilket föranleder dialog med berörda samebyar. Sida 27 av 147

29 På längre avstånd från projektområdet finns riksintresseområde för skyddade vattendrag samt riksintresseområde för mineraler och värdefulla ämnen, vilka inte bedöms beröras av projektet och beskrivs därför inte ytterligare. Figur 3-D. Projektområdet i förhållande till riksintresseområden för bevarandevärden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken Utformning och omfattning Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering i området baseras bland annat på följande variabler: Avstånd till bebyggelse Vindkraftverken bör placeras på det avstånd till bostäder som krävs för att uppfylla kraven gällande ljudnivå och antal skuggtimmar. Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara m för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare, men då skulle produktionen minska. Sida 28 av 147

30 Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst måste placeringen ske med hänsyn till turbulens och vindgradient (vindens ändring med höjden) i området. Dessutom kan hänsyn behöva tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara topografi, markens beskaffenhet och förekomst av skyddade naturområden eller fornlämningar. Utifrån ovanstående faktorer fann wpd från en början att det gick att anlägga 18 vindkraftverk på i projektområdet. Efter anpassning utifrån genomförda samråd och resultat från fältinventeringar minskades antalet till maximalt 17 vindkraftverk. Den vindkraftspark som ansökan avser består av maximalt 17 vindkraftverk inom ett fastställt projektområde, utan angivande av exakta koordinater för varje enskilt vindkraftverk. Denna metod tillämpas för att kunna optimera vindkraftsparken för bästa elproduktion utifrån bästa tillgängliga teknik med det slutliga valet av vindkraftverk och turbinmodell. 16 Mark- och miljööverdomstolen har nyligen fastställt att det inte är miljömässigt motiverat att ställa preciserade krav på exakt lokalisering av vindkraftverk eftersom pågående teknikutveckling kan leda till att framtida bästa möjliga teknik innebär mindre påverkan för omgivningen. 17 Samtliga analyser och inventeringar har därför utgått från att ett projektområde utan exakta koordinater ska kunna bedömas i tillståndsansökan. Slutligt val av vindkraftverk görs när resultat från pågående mätning med vindmätningsmast erhållits. Oavsett val av vindkraftverk, slutlig totalhöjd (max 230 meter), slutligt antal verk (max 17) och slutlig detaljerad layout av parken kommer fastställda villkor för ljud, skuggor och annan naturhänsyn att innehållas. Den slutliga layouten inkluderar även vägar, kranuppställningsplatser, det interna elnätet, kopplingsstationer och andra permanenta ytor som ska placeras inom etableringsområdet Typ av vindkraftverk Tillståndsansökan avser vindkraftverk med en totalhöjd om högst 230 meter. Förhållandet mellan navhöjd och rotordiameter är inte fastställt, men totalhöjden ska vara högst 230 meter. Varje vindkraftverk planeras ha en uteffekt på 2-6 MW. Vindkraftverket till höger är ett exempel på den typ av vindkraftverk wpd avser att använda. Då det i dagsläget inte finns något vindkraftverk på marknaden som har en totalhöjd på 230 m, har ett imaginärt verk skapats för att möjliggöra beräkningar av ljud- och skuggutbredning, samt för framtagande av fotomontage. Det verk som använts har givits en rotordiameter på 160m, och ett källjud på 106 db(a). I ett senare skede när vindkraftverk upphandlas och vindkraftsparken optimeras för bästa elproduktion utifrån bästa tillgängliga teknik kan ett verk med en annan rotordiameter och en annan navhöjd inom ramen för den maximala totalhöjden 230 meter komma att väljas I enlighet med hänsynsreglerna i 2 kap. 3 miljöbalken. 17 MÖD (M473-13). 18 När typ av vindkraftverk har fastställts i ett senare skede kommer beräkningarna att uppdateras för att säkerställa att ljud- och skuggnivån inte överskrids. Sida 29 av 147

31 4 Alternativ Sida 30 av 147

32 4. Alternativ 4.1. Alternativa lokaliseringar För en verksamhet eller åtgärd som tar ett mark- eller vattenområde i anspråk ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål för förnybar energi. Miljööverdomstolen har i ett fall tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar, utan att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma lokaliseringen i förhållande till andra intressen. 19 Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa lokaliseringar av en verksamhet, varför tillvägagångssätt för urval och analys av alternativa områden redovisas här. Valet av lokalisering har föregåtts av studier för att identifiera vilka områden som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. wpd analyserar med hjälp av GIS-verktyg, vinddata och annan information om lokala förhållanden lämpliga vindkraftsområden över hela Sverige. Länsstyrelsen i Västerbottens län antog år 2012 en Klimat- och energistrategi för Västerbotten, som bland annat lyfter vindkraftens roll i Västerbotten. Ambitionen med strategin är bland annat att den ska utgöra underlag för det fortsatta arbetet med klimat- och energifrågor i syfte att minska klimatpåverkan, främja energiomställningen, och öka andelen förnybar energi. Visionen är att Västerbottens län ska bli det hållbaraste länet år I strategin fastslås att det i Västerbottens län finns ett antal särdrag i regionen som skapar utmaningar och möjligheter, och en av dessa särdrag är stora arealer med potential för etablering av vindkraft. Det finns dock inget regionalt mål för vindkraftsutbyggnaden i länet. Uppförandet av Aldermyrbergets vindkraftspark skulle kunna bidra med ca 170 GWh 20 förnybar el, vilket kan försörja ca villor med hushållsel. 21 För att uppnå de ramar och mål som finns för förnybar elproduktion i ett nationellt perspektiv, behöver ett flertal liknande parker byggas, där Aldermyrbergets tänkta vindkraftspark kan ses som en viktig andel för uppfyllandet. Eftersom Västerbotten geografiskt är ett mycket stort län med många ingående kommuner har valet av alternativa områden till utbyggnadet på Aldermyrberget utgått från Skellefteå kommuns vindbruksplan från Alternativa lokaliseringar i övriga Sverige skulle inte bidra till uppfyllandet av lokala/regionala mål, vilka i sin tur även bidrar till att uppnå de nationella målsättningarna för utbyggnad av förnybar energi. Detta är även ett tillvägagångssätt som 19 MÖD (M ) kwh = MWh = 170 GWh = 0,17 TWh. 21 Beräknat på 17 stycken 3 MW-verk, med årsproduktion om 10 GWh/verk, och en årsförbrukning på 5000 kwh i hushållsel. Produktionen är ungefärligt räknad jämfört med verkligt utfall i ett gott vindläge. Sida 31 av 147

33 förespråkats av Naturvårdsverket, i de fall där det, liksom vid Aldermyrberget, inte finns något starkt motiv till att se över ett geografiskt större område. 22 Viktiga kriterier att beakta vid val av lokalisering för vindkraft är bland annat vindförhållanden, avstånd till bebyggelse, områdets betydelse för andra näringar, natur- och kulturvärden och friluftslivet samt möjligheter till elanslutning. Dessutom finns en rad andra intressen att ta hänsyn till, exempelvis andra riksintressen och skyddade områden enligt miljöbalken, flyget, försvaret och civila telekom-, radio- och TV-nät. För att byggnationen ska bli praktiskt möjlig krävs naturligtvis även att fastighetsägaren är intresserad av att upplåta marken. Avgörande för om en plats är intressant för vindkraft är att vindförhållandena är så goda att etableringen är tekniskt och ekonomiskt genomförbar. För att finna områden med tillräckligt goda vindförhållanden analyserar wpd befintliga vinddata, geografi, topografi och den beräkning av årsmedelvinden som genomförts av Uppsala universitet med hjälp av MIUUmetoden (se vindförhållanden nedan). MIUU-metoden ger en indikation om vilken medelvind man kan förvänta sig på olika platser, men det kan finnas stora variationer vid en platsspecifik mätning, vilket även bekräftats genom den vindmätning som redan utförts på Aldermyrberget. En kommuns eller regions egen bedömning av vilka områden som är lämpliga för vindkraft väger naturligtvis tungt i urvalet av områden. Många kommuner har idag tagit fram tillägg till den kommunala översiktsplanen (ÖP) eller inkluderat vindkraft i befintlig ÖP. Viktigt att notera är att samtliga kommuner som tagit fram en vindbruksplan har utgått från MIUU-beräkningar, då detta underlag är det enda tillgängliga. I de kommuner där man ännu inte gjort dessa tillägg är det extra viktigt med en tidig dialog med kommunen. wpd tog därför kontakt med Skellefteå kommun redan under förstudien till projektet år 2010, och har därefter fört en kontinuerlig dialog med kommunrepresentanter. Skellefteå kommun har inte inkluderat Aldermyrberget som lämpligt område för vindkraft i sin vindkraftsplan (se förklaring i avsnitt 3.2.1) men då kommunen har tillstyrkt den planerade etableringen enligt 16 kap. 4 miljöbalken bedöms detta väga tyngre än en vägledande översiktsplan/vindkraftsplan. wpd har med hänvisning till ovanstående genomfört en analys av möjliga områden för en vindkraftsanläggning i Skellefteå kommun. Analysen grundas på framförallt följande kriterier: Vindförhållanden wpd bedömer att ju högre årsmedelvind ett område har desto bättre resurshushållning medför etablering i området, eftersom bättre vindförhållanden ger signifikant högre energiproduktion med samma intrång och övrig miljöpåverkan från anläggningen. Den vindkartering som togs fram av Uppsala universitet år 2007 uppdaterades år 2010 på uppdrag av Energimyndigheten, och ligger till grund för revidering av områden av riksintresse för vindbruk. Vindkarteringen från Uppsala Universitet (den s.k. MIUU-modellen) är en modellberäkning av vindhastighet som grundar sig på en förenklad modell över höjd och terräng, med 0,25 km 2 upplösning. Metoden ger en indikation om vilken medelvind man kan förvänta sig, men på vissa platser har den beräknade medelvinden enligt MIUU dock visat sig stämma dåligt med uppmätta värden. wpd:s erfarenhet är att medelvinden enligt vindkarteringen i vissa fall överskattas i flacka skogsområden och underskattas på en del platser i områden med kuperad bergkullterräng. 22 Val av plats för vindkraftsetableringar, Naturvårdsverkets rapport 5513 (2005). Sida 32 av 147

34 wpd gör utifrån topografin en bedömning av olika platsers potential, ett områdes höjd i förhållande till omgivande terräng har i de flesta fall större betydelse än den totala höjden över havet. Medelvinden är dessutom inte den enda viktiga faktorn för energiproduktionen, utan även turbulens och vindgradient (vindens ändring med höjden) spelar in. Dessa faktorer framgår inte av vindkarteringen, men ingår i wpd:s bedömning av olika områdens vindpotential. I detaljbeskrivningen av respektive område finns en bild på MIUU inklusive topografi för att i viss mån påvisa dessa förutsättningar. Inför en projektering av vindkraft görs stora investeringar för att få en mer exakt och tillförlitlig analys av vindförutsättningarna, vilket även gjorts på Aldermyrberget där en aktiv projektering har pågått sedan Efter 18 månaders mätning med vindmätningsmast visar resultatet att medelvinden är betydligt bättre på Aldermyrberget än vad MIUU-beräkningarna uppskattat. Detta kan även vara fallet för andra områden, vilket kan visa sig vid framtida mätningar i samband med vindkraftsprojektering. Områdets storlek, antal vindkraftverk wpd bedömer att etablering i ett område som rymmer ett större antal vindkraftverk generellt utgör en bättre resurshushållning eftersom intrånget och miljöpåverkan normalt blir mindre genom att fler vindkraftverk placeras i ett större område, än att flera små områden behöver utnyttjas för att uppnå samma energiproduktion. wpd gör bedömningen att detta är en av flera parametrar som bör ingå i värderingen av ett områdes lämplighet, och har således lagt in antal möjliga verk som en av ett flertal parametrar. Antal vindkraftverk som beräknas få plats har bedömts utifrån topografi, bedömda vindförhållanden och att vindkraftverken inte placeras i vatten, våtmarker, nyckelbiotoper eller andra kända naturvärden. I analysen har antalet verk delats upp på 1-14 (*), (**) eller över 25 (***) vindkraftverk. Tekniska, mark- och hydrologiska förutsättningar wpd bedömer att placering av vindkraftverk i våtmarker eller sumpskogar innebär en större risk för påverkan på områdets hydrologi. Bedömning av markförhållanden i de alternativa områdena har genomförts översiktligt utifrån kartmaterial, och en bedömning som anger att det är sämre förutsättningar innebär inte att det inte är möjligt att bygga vindkraft där. Våtmarks- och sumpskogsområden har i analysen dock exkluderats som möjlig etableringsyta. Befintligt vägnät är en fördel vid vindkraftsetableringar, men ny vägdragning är alltid nödvändig. Att det finns vägar in i området bedöms som en fördel vid en analys. Möjligheten till elanslutning är också helt avgörande för ett vindkraftsprojekt. Eftersom uppgifter om befintlig kapacitet i elnätet inte finns allmänt tillgängligt har analysen utgått från avståndet till det befintligt elnät som skulle kunna vara möjligt att koppla in en vindkraftspark på. Stamnätet har undantagits då det krävs minst 300MW för inkoppling, och åtskillnad mellan elnätens spänningsnivå har gjorts. Dock är det viktigt att poängtera att de flesta elnät är rent tekniskt möjliga att använda för inkoppling av vindkraft, beroende på en rad icke utredda parametrar. Det allra vanligaste är dock att vindkraftsparker överstigande ca 20 MW installerad effekt behöver kopplas in på ett 130kV-elnät, vilket legat till grund för bedömningar. Riksintresseområden och reservat wpd bedömer att etablering inom/i direkt anslutning till riksintresseområde för rennäring, naturvård eller kulturmiljövård, naturreservat och Natura 2000-områden skulle kunna innebära en större påverkan än vid etablering i område som inte är skyddat för något bevarandevärde enligt miljöbalken. Placering av vindkraftverk inom sådana områden kan vara Sida 33 av 147

35 möjligt vid närmare inventering och bedömning. I analysen av alternativa lokaliseringar har områdenas värde bedömts utifrån kartmaterial och befintlig tillgänglig information. Bedömning utifrån översiktsplan eller annat planeringsunderlag Kommunens översiktsplan och vindkraftsplan bedöms väga tungt vid lokalisering av vindkraft. I andra hand bedöms angivande av riksintresse för vindbruk, som fastställs utifrån en mera generellt underlag. Allra tyngst bedöms ett kommunalt tillstyrkande väga, då detta är ett juridiskt bindande beslut som tagits utifrån det specifika projektets förutsättningar. Avstånd till bebyggelse och visuell påverkan I framtagande av riksintresseområden för vindbruk har Energimyndigheten använt ett avstånd om 800 meter till bostad i sitt urval av lämpliga områden. Energimyndigheten har tydligt angett att detta inte är att betrakta som ett skyddsavstånd till bostad. Många kommuner har i sina översiktsplaner ett rekommenderat avstånd om m till bebyggelse, men anger att bedömning ska ske i det enskilda fallet. wpd anser att det är ljudnivåer vid bostad som är den begränsande faktorn för vilket avstånd som är tillämpligt i det enskilda fallet, men att det ändå ger ett mindre intrång om man håller ett större avstånd till bostäder. Visuell påverkan bedöms utifrån avståndet till och bedömning av synligheten från omkringliggande bebyggelse och eventuellt känsligare utblickspunkter t ex kulturmiljövärden. När en vindkraftsetablering omges av ett kuperat skogslandskap behövs ett visst avstånd från betraktaren till skogskanten för att verken skall bli synliga. Generaliserat kan man utgå ifrån att vindkraftverk är visuellt dominerande från fler platser om det finns öppna områden i närheten. wpd har med ovanstående kriterier som grund utgått från 23 alternativa områden utöver aktuellt område vid Aldermyrberget, se Figur och efterföljande beskrivning. Samtliga alternativa områden är föreslagna i Skellefteå kommuns vindkraftplan, utifrån de kriterier som kommunen fastställt. De kriterier som wpd bedömer som mest avgörande för att en vindkraftsetablering ska komma till stånd är de faktiska vindförutsättningarna och kommunens inställning till projektet. Att bedöma vindförutsättningar inom ett område enbart genom MIUU-beräkningar är en vedertagen metod inom den kommunala planeringen, vilket är förståeligt då det oftast saknas bättre underlag. Det kan dock vara förenat med stora felmarginaler, vilket även bekräftas av de jämförelser man kan se mellan MIUU-beräkningar för Aldermyrberget och en faktiskt vindmätning under 18 månader, se Figur 3-C. Som ett första steg har wpd därför valt att börja analysen av alternativa lokaliseringar med att göra en mer ingående analys av estimerade vindförutsättningar, utifrån den erfarenhet och kompetens som finns inom bolaget. Resultatet av detta urval är visualiserat på Figur 4-A nedan, där de röda områdena på kartan har bedömts som för dåliga vindlägen för att vara möjliga att utnyttja för etablering av vindkraft. Detta kan naturligtvis förändras om förutsättningar för vindkraftsutbyggnaden kraftigt förändras avseende den samhällsekonomiska kalkylen, men i dagsläget är det enbart de bästa vindlägena som är möjliga att bebygga. De blå områdena som har bedömts ha vindförutsättningar som möjliggör etablering av vindkraft har använts i den vidare analysen av alternativa lokaliseringar. Område där tillstånd för vindkraft redan finns (Fjällboheden) har inte tagits med i analysen. I flera av de områden som ingår i analysen kan projektering pågå genom wpd eller andra bolag, men befintligt tillstånd saknas för området, vilket gör det till en potentiell alternativ lokalisering. Sida 34 av 147

36 Figur 4-A. Karta med alternativa lokaliseringar i Skellefteå kommun. Röda området bedöms ha för dåliga vindförutsättningar för etablering av vindkraft i dagsläget, och de blå områden analyseras vidare som alternativa lokaliseringar Beskrivning alternativa områden Här följer en beskrivning av Aldermyrbergets projektområde samt de 9 områden som omfattats av den djupare analysen (blå områden) enligt numrerade områden i Figur 4-A. Bedömningen sammanfattas även i Tabell 4-A i slutet av detta avsnitt. Sida 35 av 147

37 Huvudalternativet Aldermyrberget, Skellefteå kommun Vindkraftsområdet utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark starkt präglad av modernt skogsbruk, och bedöms rymma 17 vindkraftverk. Årsmedelvinden är enligt 18 månaders faktisk vindmätning mellan 6,6-8,0 m/s och utifrån topografiska analyser bedömer wpd att området har mycket goda vindförutsättningar. Tekniska förutsättningar bedöms som mycket goda, då det finns befintliga vägar in i området och parken kan byggas utan intrång i befintliga våtmarker. Skyddsvärd natur kan undvikas helt och hållet vid uppförandet av vindkraftsparken. Skellefteå kommun har tillstyrkt området enligt 16 kap. 4 miljöbalken, vilket bedöms väga mycket tungt vid tillåtligheten för projektet. Markanvändningsintressen inom projektområdet utgörs av modernt skogsbruk, jakt och endurobana, samt under vinterhalvåret även rennäring och en befintlig skoterled. Området är beläget inom Mausjaure samebys vinterbetesområde, men används ibland av Svaipa sameby enligt en muntlig överenskommelse. En mindre del av området utgörs av riksintresseområde för rennäringen. Analys av inverkan på rennäringen har gjorts tillsammans med berörd sameby och bedöms efter försiktighetsåtgärder vara liten. Avstånd till närmaste fritidshus, Piptjärnstorp, är ca 1 km. Synligheten från bostäder inom 5 km bedöms vara relativt liten. Genom området passerar ett regionalt elnät, och möjlighet till nätanslutning bedöms som mycket god. Sida 36 av 147

38 Område 1 Lövliden (kallas även Råliden vid pågående projektering). Vindkraftsområdet utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark präglad av modernt skogsbruk med inslag av våtmarker, och bedöms rymma ca 45 vindkraftverk. I delar av området utför wpd förstudier inför projektering av en vindkraftspark om ca vindkraftverk. Årsmedelvind är enligt MIUU mellan 6-5-7,8 m/s, och utifrån topografiska analyser bedömer wpd att området har goda vindförutsättningar. Delar av området är fastställt som riksintresse vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Tekniska förutsättningar bedöms som relativt goda, då det finns befintliga vägar in i området och en vindkraftspark kan byggas utan påtaglig skada i befintliga våtmarker. Det finns dock utmaningar i infrastrukturen med hänvisning till förekommande våtmarker och skyddade vattenflöden. Lövliden ligger inom riksintresseområdet enligt 4 kap. 5 miljöbalken för skyddade vattendrag, och biflöden till Byske älv samt Åbyälven skyddas som Natura 2000-värden. Området angränsar i norr till riksintresseområde för rennäringen, men även söderut finns riksintresseområden för rennäringen. Avstånd till närmaste hus överstiger 1,5 km, och synligheten från bostäder inom 5 km bedöms vara liten. Avstånd till lämpligt elnät är ca 9 km, och möjlighet till elnätsanslutning bedöms som god. Sida 37 av 147

39 Område 4 Storträsk (kallas även Brännliden vid pågående projektering). Vindkraftsområdet utgörs av en skogsklädd bergsrygg och bedöms kunna rymma ca 8 vindkraftverk. Årsmedelvinden är enligt MIUU mellan 6,5-7,8 m/s, och utifrån topografiska analyser bedömer wpd att området har goda vindförutsättningar. Projektering omfattande 10 vindkraftverk pågår i området genom vindkraftsföretaget OX2, som bedömt vindförutsättningarna som mycket goda. Tekniska förutsättningar bedöms som goda, då det finns befintliga vägar in i området och en vindkraftspark kan uppföras utan påtagligt intrång i befintliga våtmarker. Området angränsar till naturreservat, och en mindre del ligger inom riksintresseområde enligt 4 kap. 5 miljöbalken för skyddade vattendrag. Inom 1 km finns ett vattendrag skyddat enligt Natura 2000, och riksintresseområde för naturvården och för rennäringen finns på ca 4 km avstånd. Avstånd till närmaste hus är ca 1 km, och synligheten från bostäder inom 5 km bedöms vara relativt liten. Avstånd till lämpligt elnät är ca 8 km, och möjlighet till elnätsanslutning bedöms som god. Sida 38 av 147

40 Område 8 Nord-Klöverberget (kallas Klöverberget vid pågående projektering) Vindkraftsområdet utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark präglad av modernt skogsbruk, med inslag av våtmark, och bedöms rymma ca 19 vindkraftverk. I delar av området pågår förstudier inför projektering av en vindkraftspark om ca vindkraftverk genom wpd. Årsmedelvind är enligt MIUU mellan 6-5-7,7 m/s, och utifrån topografiska analyser, samt vindmätning med Sodar, bedömer wpd att området har goda vindförutsättningar. Delar av området är fastställt som riksintresse vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Tekniska förutsättningar bedöms som goda, då det finns befintliga vägar in i området och en vindkraftspark kan byggas utan påtaglig skada i befintliga våtmarker. Större delen av området ligger inom riksintresseområde enligt 4 kap. 5 miljöbalken för skyddade vattendrag. Området angränsar i norr till riksintresseområde för naturvården, och inom 1 km i söder finns ett riksintresseområde för rennäringen i form av en flyttled. Ytterligare riksintresseområde för rennäring finns i sydvästlig riktning, ca 2 km bort. Drygt 5 km norr om området ligger Byske älvs dalgång, som är angivet som riksintresse för friluftslivet, kulturmiljövården och för naturvården, och Byske älv skyddas enligt Natura Avstånd till närmaste hus överstiger 1 km, och synligheten från bostäder inom 5 km bedöms vara liten. Avstånd till lämpligt elnät är ca 3 km, och möjlighet till elnätsanslutning bedöms som god. Sida 39 av 147

41 Område 9 Smygheden Vindkraftsområdet utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av våtmark, och bedöms rymma ca 13 vindkraftverk. Årsmedelvind är enligt MIUU mellan 6,5-7,3 m/s, och utifrån topografiska analyser bedömer wpd att området har goda vindförutsättningar. Tekniska förutsättningar bedöms som goda, då det finns befintliga vägar in i området och parken kan byggas utan påtagligt intrång i befintliga våtmarker. Området angränsar i norr och öster till ett stort riksintresseområde för rennäringen. Avstånd till närmaste hus är drygt 1 km, och synligheten från bostäder inom 5 km bedöms vara relativt liten. Avstånd till lämpligt elnät är ca 6 km, och möjlighet till elnätsanslutning bedöms som god. Sida 40 av 147

42 Område 10 Österjörn Vindkraftsområdet utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av våtmark, och bedöms rymma ca 10 vindkraftverk. Årsmedelvind är enligt MIUU mellan 6,5-6,9 m/s, och utifrån topografiska analyser bedömer wpd att området kan ha relativt goda vindförutsättningar. Tekniska förutsättningar bedöms som relativt goda, då det finns befintliga vägar in i området och parken kan byggas utan påtagligt intrång i befintliga våtmarker. Riksintresseområde för rennäringen ligger ca 1 km söder om området, och kulturmiljö Selsliden samt kulturmiljö Österjörn ligger inom 2 km från området. Avstånd till närmaste hus är drygt 1 km, och synligheten från bostäder inom 5 km bedöms vara relativt liten. Avstånd till lämpligt elnät är ca 2 km, och möjlighet till elnätsanslutning bedöms som god. Sida 41 av 147

43 Område 13 Kågedalen Området utgörs huvudsakligen av skogsmark med relativt stort inslag av våtmark, och bedöms rymma ca 55 vindkraftverk. Årsmedelvind är enligt MIUU mellan 6,5-7,8 m/s, och utifrån topografiska analyser bedömer wpd att området har relativt goda vindförutsättningar. Tekniska förutsättningar bedöms som relativt goda, då det finns befintliga vägar in i området och parken kan byggas utan påtagligt intrång i befintliga våtmarker. Det finns dock känsliga våtmarker inom området som kan behöva undantas från exploatering. Riksintresseområde för rennäringen ligger ca 3 km norr om området, men har en naturligt avskiljning från området i form av Kågeälven. Inom 1 km från området finns två kulturmiljöområden. Hus finns inom 1 km, men status på byggnad är okänd. Småorten Varuträsk ligger ca 3,5 km söder om området och synligheten från bostäder inom 5 km bedöms vara relativt hög då det ligger öppet vatten mellan bebyggelse och projektområde. Avstånd till lämpligt elnät är ca 12 km, och möjlighet till elnätsanslutning bedöms som relativt god med tanke på storleken på möjlig etablering. Sida 42 av 147

44 Område 21 Lidsjön Vindkraftsområdet utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av våtmark och sjöar, och bedöms rymma ca 32 vindkraftverk. Årsmedelvind är enligt MIUU mellan 6,5-7,4 m/s, och utifrån topografiska analyser bedömer wpd att området har goda vindförutsättningar. Delar av området är fastställt som riksintresse vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Tekniska förutsättningar bedöms som goda, då det finns befintliga vägar in i området och parken kan byggas utan påtagligt intrång i befintliga våtmarker, dock måste viss hänsyn tas. Det finns vattendrag som kalkas med helikopter inom området, vilket kan vara en svårighet. Cirka 3 km västerut finns ett riksintresseområde för rennäringen. Avstånd till närmaste hus är drygt 1 km, och synligheten från bostäder inom 5 km bedöms vara relativt liten. Avstånd till lämpligt elnät är ca 24 km, och möjlighet till elnätsanslutning bedöms som dålig. Sida 43 av 147

45 Område 22 Andersvattnet Vindkraftsområdet utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av sumpskog, och bedöms rymma ca 11 vindkraftverk. Årsmedelvind är enligt MIUU mellan 6,5-7,2 m/s, och utifrån topografiska analyser bedömer wpd att området kan ha relativt goda vindförutsättningar. En mindre del av området är angivet som riskintresse för vindbruk, enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Tekniska förutsättningar bedöms som relativt goda, då det finns befintliga vägar in i området och parken kan byggas utan påtagligt intrång i befintliga våtmarker. Riksintresseområde för rennäringen finns i syd, väst och norr, ca 1-2 km från området. Avstånd till närmaste hus är drygt 1 km, och synligheten från bostäder inom 5 km bedöms vara relativt liten. Avstånd till lokalt elnät (40kV) är ca 2 km, och elnätsanslutning bedöms som möjlig, men osäker. På lite längre avstånd, ca 8 km, finns eventuellt möjlighet till anslutning på regionnät. Sida 44 av 147

46 Område 23 Storberget Vindkraftsområdet utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av våtmark, och bedöms rymma ca 23 vindkraftverk. Årsmedelvind är enligt MIUU mellan 6,5-7,2 m/s, och utifrån topografiska analyser bedömer wpd att området har relativt goda vindförutsättningar. Tekniska förutsättningar bedöms som relativt goda, då det finns befintliga vägar in i området och parken kan byggas utan påtagligt intrång i befintliga våtmarker. Det finns dock känsliga våtmarker inom området, som kan behöva särskild hänsyn. Riksintresseområde för rennäringen angränsar i norr om området i form av en flyttled, men vinns även i öster och söder inom 3 km från området. I närområdet inom 1 km finns två kulturmiljöområden. Det kan enligt uppgift finnas militära intressen i närområdet som kan försvåra en etablering. Hus finns inom 1 km, men status på byggnad är okänd. Småorten Varuträsk ligger ca 3,5 km söder om området och synligheten från bostäder inom 5 km bedöms vara relativt hög då det ligger öppet vatten mellan bebyggelse och projektområde. Avstånd till lokalt elnät (40kV) är ca 3 km, och möjlighet till elnätsanslutning bedöms som möjlig men osäker. Sida 45 av 147

47 Nr Område MIUU Läge vkv Plan Tekn Värden Vis. Hus Elnät Summa Aldemyrberget *** *** ** *** *** ** *** * *** 23 1 Lövliden (Råliden) *** ** *** ** ** ** *** *** ** 22 4 Storträsk (Brännliden) *** *** * * *** *** *** ** ** 21 8 Nord-Klöverberget *** ** ** ** *** *** *** ** ** 22 9 Smygheden ** *** * * *** ** *** * ** Österjörn * ** * * ** ** *** ** ** Kågedalen *** ** *** * ** *** * * * Lidsjön ** ** *** ** ** *** ** ** * Andersvattnet ** *** * * *** *** *** ** * Storberget ** ** ** ** *** ** *** * ** 19 Tabell 4-A. Analys av möjliga lokaliseringar graderat från mycket goda förutsättningar (3) till sämre förutsättningar (1). Utifrån analysen av alternativa områden har Aldermyrberget sammantaget bedömts vara den mest lämpade lokaliseringen för en vindkraftsetablering, även om det framgår att flera av områdena har goda förutsättningar för vindkraftsetableringar. I alternativa områdena kan det pågå planering för vindkraftsparker, och bedömning av dessa områdens förutsättningar kommer sannolikt att kunna utvecklas och förbättras utifrån att fler detaljstudier tas fram i respektive område Motivering till valet av Aldermyrberget Aldermyrberget lämpar sig mycket väl för en vindkraftsetablering tack vare mycket goda vindförutsättningar i kombination med att området redan delvis är exploaterat av ett aktivt skogbruk, men även av en endurobana/motorkrossbana som går genom stora delar av området. Det finns relativt få konkurrerande markanvändningsintressen och avstånd till permanentbostäder är hög, även om det finns ett antal fritidshus inom 3 km avstånd. Utöver vindförutsättningarna är den viktigaste faktorn för val av området att det finns en positiv inställning till vindkraft i kommunen, och i möjligaste mån söks områden som angivits som lämpliga i kommunala översiktsplaner. Då Aldermyrberget i tidigt skede (redan under år 2010) bedömdes ha mycket goda vindförutsättningar och är starkt påverkat av modernt skogsbruk togs tidigt kontakt med berörd kommun för att undersöka hur Aldermyrberget skulle kunna bedömas med hänsyn till befintlig fysisk planering. Sida 46 av 147

48 Skellefteå kommun har under handläggning bedömt området som lämpligt för vindkraft och gav bygglov till ett mindre projekt redan I januari 2014 bedömdes att projektet behövde utökas för att maximera hushållning av resurser och kommunen behövde då ta ställning till om även ett större projekt bedömdes vara lämpligt i samma område. I juli 2014 fattade Skellefteå kommun beslut om att tillstyrka projektet enligt 16 kap. 4 miljöbalken och därmed bedöms lokaliseringsfrågan mycket starkt motiverad. Projektområdet var fram till december 2013 fastställt som riksintresseområde för vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalken, och har enligt genomförd vindmätning och beräkningar mycket goda vindförhållanden. En viktig faktor är att området är så stort att det rymmer 17 vindkraftverk, vilket kan anses vara en stor vindkraftspark. Det är också en fördel att området redan är kraftigt påverkat av modernt skogsbruk, det finns befintligt skogsbilväg in i området och området är redan påverkat av såväl endurobana som skoterled. Avstånd till närmaste fritidshus är ca 1 km och visuell påverkan vid bostäder inom 5 km bedöms vara relativt liten. Vindkraftsparken är placerad utanför samtliga skyddsvärda områden för natur, kultur och Natura Påverkan på omkringliggande skyddsvärda områden bedöms vara huvudsakligen visuell, förutom de närmaste områdena som även kan beröras av ljud och skuggor. En mindre del av området för den planerade vindkraftsparken omfattas av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken. Den planerade vindkraftsparkens påverkan på dessa intressen har i samråd med berörd sameby bedömts kunna hanteras för att minimera negativ påverkan på renskötseln. Projektområdet består till stora delar av produktionspräglad barrskog. Den skyddsvärda natur som vid genomförd naturvärdesinventering identifierats i området kan helt undvikas vid detaljlokalisering av vindkraftverk och vägar. Samtliga studier och analyser har visat att uppförandet av en vindkraftspark skulle ha liten inverkan på fågel- och fladdermusfaunan Alternativ utformning och omfattning, överväganden Från början planerades en mindre vindkraftspark med 6 vindkraftverk med en totalhöjd om 150 meter på Aldermyrberget. Det visade sig dock i ett sent skede att detta mindre projekt inte kom upp i tillräcklig elproduktion för att vara ekonomiskt genomförbart med dagens elpriser. För att höja förväntad elproduktion har wpd valt att utöka projektet till 17 vindkraftverk om maximalt 230 meters totalhöjd. Ett alternativ till denna utformning skulle kunna vara att bygga flera mindre vindkraftverk på samma yta, för att försöka komma upp i samma elproduktion. Detta bedöms dock inte vara praktiskt genomförbart, då flera men mindre vindkraftverk som regel producerar upp till 20% mindre elektricitet, än färre stora vindkraftverk på samma yta. Flera mindre vindkraftverk på samma yta innebär även i regel ett större ingrepp i naturmiljön. Vindkraftverk med större rotor har även en långsammare rotation, vilket kan upplevas som lugnare/mer harmoniskt. I takt med teknikutvecklingen bedöms inte alternativet med fler men mindre vindkraftverk vara aktuellt när byggnationen planeras 2016, och därför finns detta alternativ inte med i ansökan. Då etableringen inte förväntas uppföras förrän tidigast år avser sökande att hålla möjligheten öppen för att använda den typ av vindkraftverk som tillvaratar vindresursen med bästa möjliga teknik vid uppförandetillfället, i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler kap. 3 miljöbalken. Sida 47 av 147

49 Mark- och miljööverdomstolen har nyligen fastställt att det inte är miljömässigt motiverat att ställa preciserade krav på exakt lokalisering av vindkraftverk eftersom pågående teknikutveckling kan leda till att framtida bästa möjliga teknik innebär mindre påverkan för omgivningen. 24 Vindkraftverkens totalhöjd för den sökta vindkraftsparken har begränsats till högst 230 meter. Först när fullständig vindmätning och upphandling av vindkraftverken är genomförts går det att avgöra exakt vilken typ av vindkraftverk som ger bäst energiproduktion och ekonomi på platsen. Oavsett slutligt val av vindkraftverk, slutlig totalhöjd (max 230m), slutligt antal verk (max 17) och slutlig detaljerad layout av parken kommer fastställda villkor för ljud, skuggor och annan naturhänsyn att innehållas Nollalternativet Nollalternativet ska beskriva konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd. I detta fall innebär det att landskapsbilden och den lokala naturmiljön förblir oförändrad. I området bedrivs dock skogsbruk vilket innebär att skog kommer att avverkas, oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. Om vindkraftsanläggningen inte uppförs minskar möjligheten till att regeringens mål avseende utbyggnad av förnybar elproduktion kommer att uppnås. Generellt kan påtalas att ett nollalternativ naturligtvis har en negativ inverkan på omställningen till ett förnybart energisystem. Om vindkraftsanläggningen inte uppförs innebär det att beräknad förnybar elproduktion om ca 170 GWh per år inte kommer till stånd, med tillhörande konsekvenser för miljön. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter normalt el producerad av kol- eller gaskraftverk i det nordiska elkraftsystemet eller importerad el från Tyskland, Polen eller Ryssland. 25 Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle vid utbyte av kolkraft räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkraftverk med ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs. 26 Den fossilbaserade elproduktionen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även bl.a. försurning av mark och vatten. För att belysa storleksordningen kan nämnas att ton koldioxid motsvarar utsläppen från ca 100 miljoner mils bilkörning. 27 På längre sikt kan vindkraften även ersätta en del av kärnkraftverken när dessa blivit föråldrade. Om nya vindkraftsparker inte tillåts anläggas är inte detta möjligt. Om vindkraftsparken inte byggs kommer även ett flertal potentiella regionala och lokala arbetstillfällen samt inkomster för markägare och medel till bygden att gå förlorade. 24 MÖD (M473-13). 25 IVL, Vägledning till metodval vid beräkning av påverkan från förändrad energianvändning på de svenska miljömålen, Januari Framtagen med stöd av Miljömålsrådet, Energimyndigheten och Naturvårdsverket. 26 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuerbaren Strombereitstellung, Öko-Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till ca 1 kilo koldioxidutsläpp). 27 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO 2 /mil. Sida 48 av 147

50 5 Teknisk beskrivning Sida 49 av 147

51 5. Teknisk beskrivning 5.1. Anläggningsskedet Fundament Två olika typer av fundament kan användas; gravitationsfundament av betong eller bergsfundament. Val av fundament sker efter en geoteknisk undersökning och val av vindkraftsfabrikat. Fundamentet utformas specifikt för varje plats och beskrivs utförligare vid det tekniska samrådet inför startbesked från kommunen enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Exempel på typritning för fundament finns i Bilaga 3. För gravitationsfundament grävs en grop med upp till ca 25 meters diameter (beroende på val av tillverkare) som förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Bergsfundament kan användas om berget har tillräckligt god hållfasthet och ligger nära markytan. Denna lösning kräver plansprängning av en mindre yta. Ett mindre betongfundament förankras i berget med förankringsstag som gjuts fast i berget via borrade hål. Materialåtgång De massor som grävs upp för fundamenten återanvänds som täckmaterial ovanpå fundamenten. För ett gravitationsfundament åtgår ca 700 m 3 betong och ton armering, beroende på val av fundamentets utformning, tillverkarens tekniska krav och geotekniska förhållanden. För betongtillverkning till varje fundament kan ca ton ballast och ca 230 ton cement åtgå, vilken varierar med fundamentets utformning och ingående material. För gravitationsfundament till 17 vindkraftverk krävs således ca ton ballast, ca ton cement och ca 800 ton armering. Exempel på konstruktion av gravitationsfundament. Foto: wpd. Sida 50 av 147

52 Transportvägar och uppställningsplatser Leveranstransport Vindkraftverken kan transporteras med fartyg till lämplig hamn. Hamnen ska kunna ta emot ett fartyg med en längd av ca 85 meter, bredd 13,5 meter och ett djupgående av ca 7 meter. 28 Det är en fördel om en uppläggningsplats finns i närheten av hamnen för att kunna lagra lasten i väntan på vidaretransport till vindkraftsparken. Det är även en fördel om det finns befintliga kranar och truckar som klarar kraven. I annat fall hyrs mobilkranar för detta ändamål. Vindkraftverken planeras att levereras till Skellefteå hamn som har tagit emot vindkraftverk förr. Från hamnen transporteras vindkraftverkens delar på det allmänna vägnätet ca 10 mil till den planerade infarten till Aldermyrberget. Det är leverantören av vindkraftverken som detaljplanerar transporten av vindkraftverken till platsen. Exakt vilken rutt som kommer användas går därför inte att säga innan tillstånd har erhållits och vindkraftverken har upphandlats, vilket normalt sker minst 1,5 år innan byggstart. Då söks också dispens och tillstånd för vägtransporten från Trafikverket. Enligt de förstudier som gjorts bedöms ett sannolikt alternativ vara att nyttja väg 95 från Skellefteå och svänga av norrut upp på väg 902 i Jörn, samt väg 904 för den västra infarten. Hela denna sträcka utgörs av väg BK1 (bärighetsklass 1), Det slutgiltiga godkännandet av bärighet för vägar och broar ges av Trafikverket i samband med ansökan om transportdispens. Generellt gäller att samtliga BK2 (bärighetsklass 2) vägar och skogsbilvägar behöver förstärkas och många behöver även breddas. Andra aktuella åtgärder är rätning av backkrön och kurvor samt tillfälliga och permanenta utfyllnader vid korsningar. Transport av tornsektion. 28 Hamninventering vindkraft (2009) WSP på beställning av Vägverket. Sida 51 av 147

53 Vägar och uppställningsplatser inom vindkraftsparken Anläggande av ny väg är nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att möjliggöra transporter vid service under anläggningens drift och vid dess avveckling. De skogsbilvägar som går in i området både från väg 902 och från väg 904 har god standard. Den väg som går in till verk är en helt nybyggd skogsbilväg som drogs för de stora avverkningar som utförda i området under Dessa vägar håller erforderlig vägbredd större delen av sträckan och endast mindre förstärkningar kommer att krävas. Den väg som går mellan Aldermyrberget och Granberget passerar genom en nyckelbiotop, vilket kan kräva särskild hänsyn. Påverkan och försiktighetsåtgärder i samband med vägdragningen redovisas för i avsnitt 7.3. Från befintliga infartsvägar och mellan vindkraftverken kommer ny vägar att anläggas. De slutliga vägsträckningarna till de olika delarna av etableringsområdet görs i samråd med berörda markägare och tillsynsmyndighet. Figur 5-A. Exempel på möjlig vägdragning med exempellayout. Vägarnas köryta behöver vara ca 5 m bred exklusive diken, se typritningar i Bilaga 3. Vägar förläggs inom en upp till 15 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kan bredden behöva vara större för att svängradien ska tillåta transport av de långa komponenter som vingar till vindkraftverk utgör. Detta gäller de vägar som är till för transport av massor och komponenter till vindkraftverk. Vägar för lätta transporter har lägre krav på sig. Cirka 4,0 km befintlig väg inklusive infartsvägen kan behöva förstärkas och ca 10,2 km ny väg för tunga transporter behöver anläggas, samt ca 3,2 km kabelväg. Det råder generellt goda markförhållanden i större delen av området där väg kan byggas på fast mark. Vid detaljplanering av vägdragning sker detta enligt samma strategi för försiktighetsåtgärder som för detaljplanering av vindkraftverk, se avsnitt 7.3. Då detaljerad geoteknisk undersökning Sida 52 av 147

54 inte genomförs förrän byggfasen påbörjas kan denna vägdragning komma att förändas när mer detaljerad kunskap om exakta markförhållanden klarläggs. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till ca m 2 per vindkraftverk (ca 50x60 m). Denna yta kalhuggs och grusas. Ytan anläggs intill respektive vindkraftverk och kommer att behållas under vindkraftsparkens driftstid för att kunna användas för åtgärder som kan krävas vid felavhjälpning och underhåll. Vid varje vindkraftverk kommer eventuellt en kopplingskiosk för elanslutningen att anläggas. Exempel på typritning för vägar och uppställningsplatser finns i Bilaga 3. Utöver fundament och kranuppställningsplats kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Vid byggnation av parken krävs intill varje vindkraftverk en viss yta för montering av rotorn på marken. Eventuellt behöver då ytterligare ytor intill respektive vindkraftverk avverkas i form av ca 60 m långa korridorer i skogen där rotorbladen kan placeras. Genom god planering av inbördes förhållande mellan vägar och kranplaner kan dessa ytbehov minimeras. Ytor för tillfällig lagring av delar, uppställningsplatser för fordon och byggbaracker kommer också att behövas. Vid planering av tillfälliga ytor eftersträvas att använda redan öppna ytor på fast mark, placeringen planeras i detalj efter samråd med tillsynsmyndigheten. Det går i nuläget inte att förutse exakt placering av vägar och andra ytor, eftersom detaljprojekteringen av parken kan ske först då vindkraftsfabrikat har bestämts efter avslutad upphandling. Vägdragning, placering av kranuppställningsplatser och tillfälliga ytor planeras i detalj i ett senare skede inför byggnation, i samråd med berörda och tillsynsmyndighet. På kartan i Figur 5-A och i Bilaga 2 anges preliminär vägdragning och etableringsområdet inom vilket vägar, uppställningsplatser och andra ytor för permanent verksamhet ska placeras är markerat. Permanent servicebyggnad behövs sannolikt inte, men om så blir fallet kommer bygglov för denna att sökas separat enligt plan- och bygglagen (1987:10). Materialåtgång Vid anläggande av nya vägar samt vid förstärkning av befintliga vägar används i möjligaste mån massor som uppkommer vid markbearbetning så att lokala naturresurser nyttjas effektivt och antalet transporter kan begränsas. Beräkningar av materialåtgång bortser från detta för att avspegla ett så kallat värsta fall (worst case scenario). För nybyggnation av ca 10,2 km ny transportväg, 3,2 km kabelväg, delvis förstärkning av ca 4,0 km befintlig skogsbilväg, samt iordningställande av 17 kranuppställningsplatser beräknas ca ton massa (grus/bergkross) behövas. Material för bygge av väg och uppställningsplatser kommer att tas dels från schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament och vägdiken, dels från täkter så nära vindkraftsparken som möjligt. Detta för att minska transporter och hushålla med lokala naturresurser. Inom 5 km från Aldermyrberget finns en bergtäkt för > ton, med tillstånd giltigt till och med För eventuella nya täkter söks separat tillstånd så nära området som möjligt och samordnas om möjligt med eventuella andra exploateringar i området. Antal transporter Det krävs omfattande transporter under en begränsad tid vid byggnation av fundament, vägar och vindkraftverk. Vilket antal transporter som kommer krävas beror på vilken typ av Sida 53 av 147

55 vindkraftverk och fundament som upphandlas, vilket sker efter att tillstånd meddelats. En uppskattning av transportbehovet baserat på worst case avseende materialåtgång och tranport med lastbilar redovisas nedan: För transport av färdig betong krävs ca betongbilar (7 m 3 per betongbil). För transport av vägmaterial behövs ca transporter med lastbil (30 ton per lastbil). Vindkraftverken fraktas på specialanpassade lastbilar i flera delar (maskinhus, blad, torndelar osv). Olika leverantörer har olika lösningar men ett vindkraftverk fraktas med ca 9-13 lastbilar. För 17 vindkraftverk krävs det således ca transporter. Många av dessa leveranser kan komma att i huvudsak ske vattenvägen, och avslutas med vägtransporter inom själva projektområdet. Huvuddelen av transporterna sker således lokalt på Aldermyrberget, vilket inte bedöms påverka allmänna transportvägar Betongtillverkning, sprängning och krossning Betong kan antingen fraktas till området med betongbil alternativt används en eller flera transportabla betongstationer inom vindkraftsparken under byggfasen. Inom området kommer det då att lagras material i form av bergkross, grus och cement. I närområdet finns en befintlig betongtillverkare, certifierade för klass 1, som levererat betong till andra vindkraftsparker i regionen. Det närmaste betongstationen i anslutning till parken ligger i Skellefteå, ca 6 mil från Aldemyrberget, samt i Kristineberg, ca 8 mil bort. Om det visar sig nödvändigt för vägbyggnation eller fundament kan det bli aktuellt att företa vissa sprängningsarbeten. Det material som då uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet. Det blir i så fall också aktuellt att använda en transportabel bergkross. Om mobil betongtillverkning, krossning eller sprängning behövs kommer anmälan för detta att ske separat Montering och driftsättning Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt någon vecka och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Montering av vindkraftverk. Foto: wpd Sida 54 av 147

56 5.2. Driftskedet Elproduktion Vindkraftverken fungerar automatiserat och producerar energi när det blåser ca 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning och verket stannar. Maximal produktion nås redan vid ca 12 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 90 % av tiden. Mest el produceras normalt under vinterhalvåret (oktober-mars), då också elbehovet normalt är som störst. Alternativet med 17 vindkraftverk á 3 MW beräknas ge en årsproduktion på ca 170 GWh (170 miljoner kwh) vilket skulle räcka för att försörja ca villor med hushållsel. 29 Vindkraftverken ger under driften upphov till ljud, skuggor, lokal markpåverkan samt påverkan på landskapsbilden, se vidare avsnitt Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en driftcentral på distans via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning kan fel avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon någon eller ett par gånger i månaden för service. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon Avvecklingsskedet Livslängden på vindkraftverk beräknas generellt till ca år, men kan med nuvarande teknik bli betydligt längre beroende på lokalisering, belastning och slitage. Vindkraftverken i sig är möjliga att återvinna och de delar som går att återvinna vid tidpunkten för avvecklingen kommer, enligt vad som bedöms rimligt vid avvecklingen, att återvinnas. Fundamentet tas vanligtvis bort ned till ca 0,5 meters djup eller till berg och ytan återfylls sedan med jord. Anläggningsytor återställs i möjligaste mån och anpassas till omgivande miljö. Transformator- och mätstationer kan tas bort och återvinnas. Vägar och elkablar lämnas vanligtvis kvar. Eftersom elkablarna enbart består av plast och metaller görs bedömningen att ingen påverkan uppkommer i den mark där kablarna kvarlämnas. Enligt 16 kap. 3 miljöbalken kan tillståndsmyndigheten vid prövning av tillstånd, godkännande eller dispens enligt miljöbalken, villkora tillståndets giltighet med krav på att ekonomisk säkerhet för återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda ska ställas. wpd har i ansökan lämnat föreslag till ett sådant villkor för det sökta tillståndet. 29 Beräknat som hushållsel för småhus med annan uppvärmning, genomsnittlig förbrukning 5000 kwh/år. Sida 55 av 147

57 5.4. Elanslutning Internt elnät Det interna elnätet i parken bedöms i detta fall kunna utföras som ett icke koncessionspliktigt nät (IKN). 30 Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i eller längs med vägarna som anläggs inom parken. De metoder som kan användas för att förlägga kablarna i mark är schaktning, kedjegrävning, tryckning eller styrd borrning. Val av metod beror på markens beskaffenhet och känslighet. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Kabelnätet samlas upp i en kopplingsstation som placeras inom projektområdet. Tryckning eller styrd borrning kan användas i det fall det finns känsliga passager, exempelvis under vägar och vattendrag. Tryckning innebär att man driver fram rör för kablarna horisontellt under marken. Tryckning förutsätter att markens beskaffenhet är lämplig samt att framkomlighet för utrustning är möjlig. Styrd borrning innebär att kabelrör borras ned i marken under det känsliga området. Både tryckning och styrd borrning lämnar markytan och vattendraget i det känsliga området opåverkad. Året efter att kabelarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. Transformatorkiosk vid vindkraftverk Anslutningsnät Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett elnätbolag och separat koncessionsansökan söks för eventuell anslutningsledning. Eventuellt bygglov för kopplingsstation söks också separat i enlighet med plan- och bygglagen (SFS 2010:900). För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av möjlig elanslutning. 30 Enligt Förordning (2007:215) om undantag på kravet från nätkoncession enligt ellagen. Sida 56 av 147

58 Den elektricitet som produceras vid vindkraftsparken ska på ett tillförlitligt sätt kunna matas in i kraftnätet. Genom projektområdet på Aldermyrberget passerar en 130kV-ledning som ägs av Vattenfall, och som utgör en möjlig och fördelaktig anslutningspunkt. Anslutning på denna ledning utreds för närvarande av Vattenfall, tillsammans med Skellefteå Kraft, som har områdeskoncession i området. För en transformatorstation på Aldermyrberget finns redan ett befintligt bygglov, från det tidigare projektet. 31 Detta bygglov avser en yta som ligger inom projektområdet, och kan vid behov tas i anspråk. Vid behov söks nytt bygglov för transformatorstationen. Tillståndsprocessen för en vindkratsetablering är tidskrävande och det kan ta många år innan ett planerat projekt kan realiseras. Det har i den tidiga dialogen med elnätsbolagen förkommit indikationer på att den befintliga 130kV-ledningen eventuellt kan komma att förstärkas/dras om innan eller i samband med att vindkraftsetableringen uppförs. Utifrån denna information har hela projektområdet ianspråktagits för detaljlokalisering av vindkraftverk inom projektområdet, och ingen hänsyn har tagits till den befintliga kraftledningen. I det fall befintligt elnät kvarstår kommer en buffertzon att lämnas i anslutning till ledningen, vilken även kan leda till att etableringen minskar med 1-2 vindkraftverk. Ansökan tar dock höjd för potentiella förändringar av markanvändningen i området för att inte riskera att områdets fulla potential inte kan utnyttjas vid tiden för ianspråktagandet. Vid placering av anslutningsledningen försöker man finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 800 miljoner SEK för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken, medan ca % bedöms bestå av lokal infrastruktur exempelvis fundament, vägar och elnät. En vindkraftsetablering bidrar till nya arbetstillfällen, främst under projekterings- och byggfasen, men även i drift. Hur många arbetstillfällen en etablering kan generera regionalt beror mycket på förutsättningarna på platsen, typ av elnätsanslutning och avstånd till leverantörer, men även på tillgången på kompetens i regionen. I en fallstudie från Havsnäs vindkraftspark, bestående av 48 stycken vindkraftverk med total installerad effekt om 95,4 MW, har följande fakta framkommit: 32 Drygt årsarbeten behövdes för att åstadkomma Havsnäs vindkraftspark, från idé till färdig park. Av årsarbeten totalt blev den regionala sysselsättningseffekten 25 %, alltså 250 årsarbeten. Fler än 130 företag har totalt varit involverade från starten år 2003 t o m invigningen den 2 september Bygglov för nybyggnad av transformatorstation, Skellefteå kommun, diarienummer Fallstudie av vindkraftsparken Havsnäs, Strömsunds utvecklingsbolag, september Sida 57 av 147

59 För driftfasen bedöms sysselsättningen uppgå till årsarbeten per år i 25 år. Cirka 20 årsarbeten per år blir regionala jobb. Detta är en uppskattning som gjorts inom ramen för fallstudien från Havsnäs vindkraftspark. Vindkraftsparken som planeras på Aldermyrberget är betydligt mindre och bedöms kunna ge ca 50 regionala årsarbeten under byggnationen. Under driften finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. Enbart för service och underhåll av själva vindkraftverken krävs generaliserat 2-4 årsarbetskrafter för en park av den här storleken under hela livslängden på år. Det tillkommer också andra arbetsinsatser som exempelvis vägunderhåll, snöröjning, boenden och annan lokal service. Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning Lokalt ägande i vindkraftsparken I samband med samrådsmötena har wpd informerat om att det kommer att erbjudas möjlighet att köpa vindkraftsandelar, om tillräckligt stort intresse finns lokalt. Andelar kommer att säljas i första hand till närboende och i andra hand till invånare och företag i kommunen Vindkraftsfond - bygdepeng wpd har beslutat att avsätta utvecklingsmedel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftsparken. Syftet är att bygden där vindkraft uppförs ska få del av det värde som vindkraften skapar. Förslagsvis upprättas en vindkraftsfond, ur vilken de som bor eller verkar i området kan söka pengar för projekt som utvecklar bygden. Hur fonden ska administreras och närmare beskrivning av vilka ändamål medlen bör användas till kommer att diskuteras vidare med berörda parter lokalt. Ersättning uppskattas för en park med exempelvis 17 st 3 MW-vindkraftverk ge cirka kr per år, vilket genererar cirka 4,6 miljoner kr på 20 år. 33 Vindkraftsfondens årliga avkastning beror på elproduktionen för vindkraftsparken och är därmed direkt beroende av installerad effekt. 33 Beräknad produktion 170 GWh per år och ett framtida uppskattat elpris och ersättningar utifrån egna prognoser. Sida 58 av 147

60 6 Områdesbeskrivning Sida 59 av 147

61 6. Områdesbeskrivning I detta avsnitt beskrivs områdets värden och miljösituation idag. I avsnitt 7 beskrivs resultat av genomförda studier och inventeringar, förväntad miljöpåverkan samt skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Tillståndsansökan avser ett projektområde utan fasta koordinater för vindkraftverk och tillhörande anläggningar, vilket föranleder att hela projektområdets yta ingått i samtliga utredningar (om inget annat anges), samt i vissa fall omkringliggande områden Landskapets karaktär och värden Aldermyrberget ligger i den norra delen av Skellefteå kommun, Västerbottens län, ca 7 km norr om tätorten Jörn. Landskapet är kuperat och domineras av barrskog med inslag av myrar. Figur 6-A. Översiktlig karta över lokaliseringen på Aldermyrberget i Skellefteå kommun. Själva projektområdet utgörs av några skogklädda höjder belägna ca m ö h (meter över havet). I nordost ansluter ytterligare höjder, där Storklinten, med en befintlig skidanläggning, är högst, ca 516 m ö h. Höjderna vid projektområdet är omgivna av myrar, bäckar och småsjöar. Skogsmarken inom projektområdet domineras av yngre tallplanteringar (tall och Contorta) samt en del kalavverkade ytor. Det finns även inslag av barrblandskog samt några öppna myrar. I väster genomskärs området av en kraftledningsgata. Projektområdet kan inte betraktas som orört eftersom skogsavverkning och skogsbilvägar förekommer i relativt stor omfattning, och genom stora delar av projektområdet går även en endurobana. Sida 60 av 147

62 Länsstyrelsen i Västerbottens län har bedrivit ett projekt för att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag för vindbruket i länet. I projektet har Länsstyrelsen låtit ta fram rapporten Landskapskarakterisering Västerbottens län. 34 I rapporten har länet delats in i sex olika övergripande landskapstyper; Kustbandet, Kustnära kulturbygd, Skogslandet, Fjällnära skogsmarker, Fjällvärlden samt Älvdalar och dalgångar. Aldermyrberget är beläget i landskapstypen Skogslandet, ca 20 km från Skellefteåälvens dalgång och ca km från Byskeälvens dalgång, se Figur 6-B. Det landskapsrum som omfattar Aldermyrberget är avgränsat från älvdalarna genom topografin. Figur 6-B. Aldermyrberget markerat på karta från Lanskapskaraktärisering i Västerbottens län. Projektområdet ligger i gränszonen mellan Skogbygd på höjdslätter/kullig skogsbygd. Skogslandet inbjuder till rekreation och friluftsliv såsom vandring, skidåkning, bär- och svampplockning. I Skogslandet finns speciella naturområden med karakteristisk natur exempelvis Björnlandet söder om Åsele samt ett antal Natura 2000-områden. Skogslandet bedöms i rapporten som relativt tåligt för ingrepp. Skogslandet delas in i två delområden: Kullig skogsbygd som består av kraftigt kuperat och kulligt skogslandskap och Skogsbygd på höjdslätter som består av ett mer böljande kuperat skogslandskap. Aldermyrberget ligger på gränsen mellan dessa delområden i ett relativt kraftigt kuperat skogslandskap. Landskapstypen Skogsland är myr- och sjörik, vilket även återspeglas i omgivningen runt omkring Aldermyrberget. 34 Landskapskarakterisering Västerbottens län. Ramböll Sida 61 av 147

63 Aldermyrbergets kulturhistoria karaktäriseras huvudsakligen av skogsbruk, jakt och rennäring. Några kulturhistoriska lämningar har inte noterats vid fältbesök i projektområdet, och det finns inga indikationer på att området skulle hysa värdefulla arkeologiska lämningar. Vy från västra delen av projektområdet mot Aldermyrberget, med pågående aktivt skogsbruk. Foto: wpd Pågående markanvändning Marken inom projektområdet används huvudsakligen för modernt skogsbruk. Fastigheterna inom projektområdet ägs av skogsbolagen Sveaskog och Holmen, samt av en privat markägare. Inom området finns en crossbana och genom stora delar av området går en endurobana. Cirka 7,2 km av den 10 km långa endurobanan är förlagd inom projektområdet. En skoterled passerar även området, varav ca 3 km ligger inom projektområdet. I övrigt används området för jakt och eventuellt för friluftsliv i form av t ex svamp- och bärplockning. Projektområdet ingår i ett område som är gränsbestämt för Mausjaure sameby, men används även av Svaipa sameby, vilket redogörs vidare för i avsnitt 8, Rennäring. Bebyggelse Projektområdet ligger ca 7 km norr om Jörns tätort, och bebyggelsen i detta landskap är relativt gles. Avstånd mellan projektområdet och närmaste samlade bebyggelse, Långnästräsk, är ca 3,5 km. De närmaste husen är Piptjärnstorp, Nordänget och Storklinta, vilka samtliga är fritidshus som används främst under barmarksperioden. De närmaste nedfarterna i liftsystemet på Storklinta skidanläggning ligger ca 1 km från projektområdet, med åkriktning norrut, med ryggen mot vindkraftsparken. Närmaste kyrka är Sankt Mikaels kyrka, som ligger inne i Jörn, ca 8 km från projektområdet. Österjörns kyrka ligger ca 11 km från projektområdet. I Tabell 4-A nedan anges avstånd från projektområdets kant till närmast belägna bostads- eller fritidshus samt till omkringliggande byar och samlad bebyggelse. Sida 62 av 147

64 Figur 6-C. Karta med de närmast belägna byggnader, se även beskrivning i Bilaga 5. Område Avstånd till närmaste verk i exempellayout 1. Storklinta skidanläggning 1,6 km 2. Storklinta fritidshus 2 1,3 km 3. Storklinta fritidshus 3 2,2 km 4. Storklinta fritidshus 4 2,2 km 5. Nordänget fritidshus 1,1 km 6. Piptjärnstorp fritidshus 1,0 km 7. Brännäs/Långnästräsk by 2,8/3,6 km (ca 3,7 till fotopunkt) 8. Storträsk by 4,6 km 9. Jörn tätort (ca 800 invånare) 8,0 km (till centrum) Tabell 6-A. Förteckning över enskilda hus, anläggningar eller samlad bebyggelse Kulturmiljö och Arkeologi Med kulturmiljö menas den av människan påverkade miljön som vittnar om historiska och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av kulturarvet eftersom den synliggör vår historia. Skellefteå kommun utgör ett varierat landskap, där den mest tydliga historiska kopplingen finns lokaliserad nära kusten och längs älvdalgångarna. Det finns inga riksintresseområden för kulturmiljövården, byggnadsminnen eller kulturreservat i närheten av projektområdet. Inga tidigare kända fornlämningar finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) inom projektområdet. Inga kända lämningar finns redovisade av projektet Skog & Historia inom utredningsområdet. Sida 63 av 147

65 Kulturvärden ur ett landskapsperspektiv Kulturvärden består inte bara av arkeologiska fynd utan även av ett kulturlandskap där de naturgivna förutsättningarna blir belysta med en historisk dimension avseende markanvändningen. Vid etablering av vindkraftverk är det oftast det visuella inslaget som kan upplevas som ett modernt och aktivt inslag i de fall omgivningen har rikligt med kulturhistoriska värden. Naturligtvis påverkas detta av avståndet från den planerade etableringen, men även av siktlinjer och hur landskapet i övrigt ser ut avseende tidsmässiga samband. Generellt kan sägas att områden med ett tydligt tidsdjup, utan moderna inslag, kan vara känsligare för etablering av nya samhällsetableringar såsom en vindkraftspark. En vindkraftspark kan genom sin skala och rörelse konkurrera ut enskilda landmärken eller karaktärselement. Höga anläggningar som kyrkor och fyrar uppfattas inte sällan som orienteringspunkter eller landmärken och sätter ofta sin kulturhistoriska prägel på ett landskap. Ett modernt vindkraftverk idag har en totalhöjd på ca m och ett kyrktorn ca m. Olämpliga och okänsliga placeringar av vindkraftverk kan på ett påtagligt sätt innebära att historiska karaktärselement och landmärken delvis tappar sin betydelse Riksintresseområden för kulturmiljövården Inga riksintresseområden för kulturmiljövården finns på själva Aldermyrberget eller i dess omedelbara närhet. Det närmaste riksintresseområdet för kulturmiljövården utgörs av Byske älvs dalgång. Byske älv (AC 21), Skellefteå kommun Byske älv ligger som närmast cirka 15 km norr om projektområdet på Aldermyrberget, och slingrar sig i sydöstlig riktning mot Bottenviken. Byskeälven består av en älvdalsbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet längs outbyggd skogsälv. Uttrycket för riksintresset utgörs av lämningar från forntida fångstkultur i form av boplatser och hundratals fångstgropar längs älven. Det finns rikligt med spår från den samiska nomadkulturen i form av härdar, visten, kåtatomter med lång historia bakåt i tiden. Här finns minnen från kolonisations-epoken under 1800-talet med gårdar och byar i kulturlandskap samt från skogsbruket i form av kolbottnar, tjärdalar och flottningsanläggningar. I riksintresset ingår även kyrkorna i Fällfors och Byske samt kyrkstaden i Byske. I dokumentet Strategi för vindbruk och kulturmiljövård i Västerbotten anges Byske älvdalgångs värden som måttliga. 35 Förväntad påverkan på riksintressen för kulturmiljövården redogörs för i avsnitt och Kulturmiljöer inom ca 10 km från projektområdet De kulturhistoriska miljöer som finns dokumenterade i omgivningen runt Aldermyrberget har hämtats från Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram, och ligger samtliga i Jörns socken. 36 Av dessa bebyggelsemiljöer är tre belägna inom 10 km från projektområdet; Långnästräsk, Jörn, och Selsliden. Österjörns kyrkby är belägen strax utanför gränsen 10 km. 35 Strategi för vindbruk och kulturmiljövård i Västerbotten, Länsstyrelsen i Västerbotten, Våra Kulturmiljöer, Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram, ISBN , Sida 64 av 147

66 Långnästräsk I Långnästräsk finns bevarad bebyggelse som uppfördes redan under sent 1700-tal och 1800-tal. Bebyggelsen är belägen längs sjöns södra sida med odlingsmarker i lätt norrsluttning ner mot vattnet. Bebyggelsen präglas av de stora manbyggnaderna och sommarstugorna samt den genomgående röda färgsättningen. Manbyggnaderna är huvudsakligen uppförda under slutet av 1800-talet och 1900-talets första decennier, och utgörs av par- och enkelstugor. Odlingslandskapet som sträcker sig från bebyggelsen och ned mot sjön är välhävdat och tillsammans med de välskötta gårdsplanerna ger de byn ett öppet intryck. I byns södra del finns rester från ett sågverk för husbehovssågning. Förväntad påverkan redogörs för i avsnitt och 7.2. Jörn Jörns stationssamhälle växte upp under åren när stambanan byggdes. Med järnvägens framdragning uppstod en ny typ av arkitektur, där byggnadsstilen bestod av bla fantasifullt dekorerade paneler med utsmyckade vindskivor och gavlar. Jörn uppvisar en välbevarad bebyggelsemiljö i området runt järnvägsstationen med stationsbyggnad, järnvägshotell, tjänstebostad och lokstallar. Stationsbyggnaden är uppförd 1893 efter en ritning av arkitekt Folke Zettervall, och är förklarad som statligt byggnadsminne. 37 Innan stambanans uppförande låg det ursprungliga Jörn där Österjörn är lokaliserat. Förväntad påverkan redogörs för i avsnitt och 7.2. Selsliden Selsliden ligger ca 7 km öster om Jörn, och utsynades som nybygge år 1842, men redan 1904 fanns fyra bönder i byn. Den ligger på en avskild plats, omgiven av skog och myrar. Bebyggelsen är delvis uppförd under tal samt under 1900-talets första decennier, och är genomgående rödfärgade liksom ekonomibyggnaderna. Idag (2006) består byn av två gårdar som bebos sommartid och av två ödegårdar, och jordbruket är nedlagt. De odlade markerna håller på att växa igen, men gårdsplatser hålls till största del öppna. Förväntad påverkan redogörs för i avsnitt och 7.2. Österjörn Österjörn, det ursprungliga Jörn, har fått sitt namn från samiska jaure (som betyder sjö) och anlades Byn fungerade som centrum för de omkringliggande byarna och under 1830-talet uppfördes här en timrad byggnad som fungerade som kyrka. Den kom senare att användas som sockenstuga när den nya kyrkan med åttkantigt torn invigdes 1857, ritad av E E von Rothstein. Området runt kyrkan har en delvis intakt agrar struktur, med åkertegar ned mot Jörnträsket, och väster om kyrkan låg kyrkstaden med stugor och stall. När stambanan byggdes förlades järnvägsstationen i nuvarande Jörn, och stationssamhället som växte fram tog över som handelscentrum inom socknen. Österjörn behöll sin betydelse som kyrklig huvudort, och fick namnet Österjörn för att inte förväxlas med Jörn. Förväntad påverkan redogörs för i avsnitt och Jörns stationshus, Västra Jörnsmarken 1:28, Byggnadsminne enligt 3 kap. KML. Sida 65 av 147

67 Figur 6-D. Kulturmiljövärden i omgivande landskap Arkeologi Inga tidigare kända fornlämningar finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) inom projektområdet. Inga kända lämningar finns redovisade av projektet Skog & Historia inom utredningsområdet. Inom delar av projektområdet har en frivillig arkeologisk utredning tagits fram av Ecocom AB med inventeringar utförda av Håkan Nilsson (KNATON). Utredningsrapporten redogör för de kulturhistoriska förutsättningarna inför den tidigare planerade vindkraftsparken, se Bilaga 11. Det närmaste registrerade fyndet är den husgrund som wpd s inventerare registrerade vid inventeringen, och ligger i anslutning till Piptjärnstorpet. 38 Det närmaste tidigare kända fyndet är ett odaterad fynd av en skärvsten vid Stenträsket, ca 3 km från projektområdet Naturvärden, geologi och hydrologi Då själva projektområdet är starkt påverkat av det moderna skogsbruket återfinns större delen av naturvärdena i omgivningarna runt Aldermyrberget, och beskrivningen delas därför upp mellan de naturvärden inom projektområdet som berörs av direkt markpåverkan, och de naturvärden som ligger utanför projektområdet och således inte berörs av direkt markpåverkan. 38 RAA-nummer Jörn RAÄ-nummer Jörn 531:1. Sida 66 av 147

68 Naturvärden inom projektområdet Själva projektområdet utgörs av några skogklädda höjder ca meter över havet. Skogsmarken inom projektområdet domineras av yngre tallplanteringar (tall och Contorta) samt en del kalavverkade ytor. Det finns även inslag av barrblandskog samt ett par öppna myrar. I väster genomskärs området av en kraftledningsgata, skogsbilvägar förekommer i relativt stor omfattning, och genom stora delar av projektområdet går även en endurobana. Stora delar av projektområdet utgörs av produktionsskog i olika utvecklingsstadier, men det finns även ytor med högre naturvärden. En naturvärdesinventering (NVI) har genomförts av Ecocom AB under 2014 med syfte att kartlägga naturvärden och risker i samband med vindkraftsutbyggnad. Inventeringsområdet och identifierade naturvärden inom projektområdet presenteras närmare i avsnitt 7.3, där även förväntad påverkan och försikthetsåtgärder redovisas. Resultaten av genomförd naturvärdesinventering samt föregående fältinventering finns redovisade i Bilaga 8. Området inrymmer enligt genomförd inventering tre öppna mossar, Slevtjärn, Storklintsmyran och Aldemyran, som omfattas av strandskydd enligt 7 kap miljöbalken. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (SFS 2009:532). Tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken innefattar bedömning av inverkan på strandskyddade områden, vilket redogörs för i avsnitt Naturvärden i omgivningen Inom 5 km från projektområdet ligger den sydöstra utkanten på ett större riksintresseområde för naturvården. Utöver detta finns inga fastställda naturområden som skyddats som riksintresse, naturreservat eller Natura 2000-område. Utökas omkretsen till ca 10 km återfinns ett naturreservat som även är Natura 2000-område. Cirka km norr och nordost om Aldermyrberget flyter Byske älv, vars älvdal och vissa biflöden ingår i ett stort riksintresseområde för naturvården. Älvdalen utgör även i olika utsträckning riksintresseområde för kulturmiljövården samt för friluftslivet. Byskeälven med biflöden är också skyddad enligt Natura 2000, habitatdirektivet. Sida 67 av 147

69 Figur 6-E. Naturvärden i omgivningen runt den planerade vindkraftsparken på Aldermyrberget. Västra Åliden-Missenträsk/Vithattsmyrarna, riksintresseområde NRO Närmaste riksintresseområde för naturvården ligger ca 3,7 km sydväst om projektområdet, där den sydligare delen av ett större riksintresse-område för naturvården, Västra Åliden, Missenträsk/Vithattsmyrarna, är beläget. Området utgörs i huvudsak av ett flackt myrlandskap, vars riksvärde beskrivs som geovetenskap, myrkomplex, flora och fauna. Områdets höga naturvärden betingas dels av de särpräglade terrängformerna, dels av de stora opåverkade myrvidderna med sitt rika växt- och djurliv. Drumliner förekommer i ett några kilometer brett stråk från Grundträskberget mot sydost ner till västra Åliden. Drumlinerna är utsträckta i den dominerade isrörelseriktningen nordväst-sydost och transversella moräner av varierande storlek uppträder mer frekvent söder och sydost om Vargliden. Inom detta riksintresseområde finns även ett naturreservat och Natura 2000-område, Nymyrtjärnheden, se nedan. Byske älv, riksintresseområde NRO24035, samt Natura 2000 SE På lite längre avstånd, mellan km i nord/nordöstlig riktning, ligger även Byske älv med riksvärden som beskrivs som vattendrag, geovetenskap, myrkomplex, naturskog, fauna och flora. Byskeälven skyddas även som Natura 2000-område, samt riksintresse för kulturmiljövården, friluftslivet och skyddade vattendrag. Byske älvs biflöden är skyddade enligt Natura 2000, och slingrar sig som närmast ca 6 km från projektområde. Granberg-Hoberg, riksintresseområde NRO På lite längre avstånd, ca 13 km i nordöstlig riktning, ligger Granberg-Hobergsområdet, mellan Ålsån nordväst och Degervattnet i sydost. Områdets riksvärden beskrivs som vattendrag, geovetenskap, myrkomplex, naturskog, fauna och flora. Sida 68 av 147

70 Petikån, riksintresseområde NRO I sydväst, ca 15 km bort från projektområdet ligger Petikån, vars riksvärden beskrivs som vattendrag, geovetenskap, flora, äng och fauna. Nymyrtjärnheden, naturreservat och Natura 2000 SE Nymyrtjärnheden ligger ca 9 km väster om projektområdet och består av en långsträckt myrholme med omgivande myrmark. På myrholmen växer gammal tallskog med inslag av gran och björk. Området innehåller rikligt med äldre tallar, flera troligen omkring 500 år gamla, som även uppvisar brandljud. Den tallskogstyp som finns i reservatet är relativt vanligt förekommande i Västerbottens län men har på många håll varit föremål för så hårda ingrepp att urskogskaraktärer helt eller nästan helt utplånats. Utklipp från bevarandeplanen för Nymyrtjärnheden. Källa: Storklinta naturskog, nyckelbiotop. I direkt anslutning till projektområdet ligger Storklinta-området, en större naturskog som utgör värdefull livsmiljö för rödlistade arter och som även anges ha särskild betydelse för friluftslivet. Området består av två stora berg, Storklinten och Granberget och en mellanliggande dalgång där den lilla Dalbäcken rinner upp. Storklintens topp ligger ca 515 m ö h. Området domineras av lågproduktiva tallskogar präglade av höjd och brand, som har svagt utvecklade traditionella naturskogsstrukturer men är inte nämnvärt påverkade av avverkningar under sen tid. Det är en naturligt artfattig miljö och få rödlistade arter har noterats. Områdets främsta värde utgörs av den stora sammanhängande arealen gammal skog. I nordvästra delen av området ligger en alpin skidanläggning. Området har bedömts som bevarandevärt och anses inte förenligt med skogsbruk. Påverkan och vidtagna försiktighetsåtgärder redovisas i avsnitt och Hydrologi och geologi Projektområdet på Aldermyrberget utgörs i huvudsak av berg och morän, samt i anslutning till våtmarker delvis av torv. Moränlagret har varierande mäktighet och utgörs delvis av kullig morän. Berggrunden på Aldermyrberget utgörs av granit, en väldigt hård och sprickfri bergart som i kombination med det delvis grunda jordtäcket gör att bergfundament kan vara att föredra på många platser. Sida 69 av 147

71 Figur 6-F. Jordartskarta och bergartskarta över Aldermyrberget, som helt och hållet utgörs av granit 40 som berggrund (rosa fält). Källa: SGU. Det lokala vattensystemet är de vattendrag, fuktområden (t.ex. våtmarker, sumpskogar mm), sjöar och vattenmagasin som transporterar och magasinerar vatten inom projektområdet. Vattensystemet i Sverige delas upp i olika avrinningsområden, som bildas utifrån topografiska vattendelare, d v s höjder, och i kustvatten. Aldermyrberget ligger inom Kåge älvs avrinningsområde, som mynnar i Kågefjärden strax norr om Skellefteå. 41 Hydrologiskt innebär detta att regnvatten och smältvatten rinner av från bergknallarna och sjunker ner i moränen. I moränen rör sig markvattnet snabbt till lågpunkter i terrängen där det bildar våtmarker och sjöar. Via bäckar avvattnas sjöarna och våtmarkerna till älvar, vars utlopp finns i Bottenviken. De myrar och sjöar som finns i området jämnar ut variationer i vattenflödet samt bidrar till en snabbare sedimentering av partiklar. Berggrunden är relativt tät vilket gör att en mindre del av nederbörden bildar grundvatten och en större del avrinner som ytvatten. Det finns inga grundvattenförekomster inom eller i närheten av projektområdet. Den närmaste vattentäkten ligger på Storklinta skidanläggning, ca 1,5 km från utkanten av projektområdet Friluftsliv och turistnäring Projektområdet utgörs i huvudsak av produktionsskog, utan stora värden för friluftslivet. En crossbana/endurobana går genom stora delar av projektområdet, och delvis genomkorsas området även av en skoterled. Närområdet runt Aldermyrberget har ingen stark kulturhistorisk koppling, men natur och topografi skapar förutsättningar för friluftslivsaktiviteter. I sin tur skapar detta möjligheter till turismverksamhet, vilket främst är kopplat till Storklinta naturskogsområde och dess tillhörande alpina skidanläggning. Vintertid utgörs friluftslivet av skidåkning, skoter och vinterfiske. När det är barmark erbjuds fiske, vandring, svamp- och bärplockning. 40 Granit, syenitiod och metamorfa ekvivalenter (ca 1,88-1,87 miljarder år). 41 VISS, vattensystem i Sverige, Sida 70 av 147

72 Vy från fotopunkten på Storklinta husvagnsparkering med liftsystem och nedfarter i blickfånget. Vindkraftsparkens förväntade inverkan på friluftsliv och turism redogörs för i avsnitt Rennäring Aldermyrberget ingår i Mausjaure samebys renskötselområde och utgör enligt kartor på Sametingets hemsida i ett område som omfattas av för- och vårvinterland/trivselland. Enligt uppgifter från Svaipa sameby används Aldermyrbergets närområde av dem i enlighet med en muntlig överenskommelse mellan samebyarna. Aldermyrberget saknar hagar eller andra anläggningar för renskötsel, men en mindre del är angivet som riksintresseområde för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken. Påverkan på rennäringen redogörs för i avsnitt 8, Rennäring Fågel Enetjärn Natur AB har genomfört en fågelutredning för aktuellt område, se avsnitt och Bilaga 12. I regionen inom ca 10 km från utredningsområdet bedöms regelbundet förekomma bl.a. kungsörn, fjällvråk, ormvråk, bivråk, fiskgjuse, blå kärrhök, lärkfalk, stenfalk, tornfalk, sparvhök och duvhök. Kungsörn och berguv har inventerats under 2011 och 2014, se avsnitt och Bilaga 12. Regionen runt utredningsområdet har fasta populationer av fyra arter skogshöns: tjäder, orre, dalripa och järpe. I Norrlands inland har skogshönsen goda stammar och den årliga avskjutningen är betydande för flera av arterna. Regionen inom ca 10 km från utredningsområdet hyser, i ett fågelperspektiv, inga större eller skyddade myrområden. Inga ovanligare vadararter kopplade till myrar har heller indikerat häckning i regionen eller bedöms uppehålla sig regelbundet här. Grönbena, drillsnäppa, ljungpipare, småspov och gluttsnäppa samt ytterligare några vanliga vadararter bedöms häcka i regionen. Närmare beskrivning av funna värden och risk för påverkan finns i avsnitt och Bilaga 12. Sida 71 av 147

73 6.7. Fladdermöss De fladdermusarter som är sannolika att påträffa i den här trakten är nordfladdermus och taigafladdermus. Dessa arter tillhör de vanligaste i Sverige och är inte rödlistade. Aldermyrberget ligger i norra Skellefteå, i ett område som präglas av produktionsskog med mindre inslag av delvis dikad myrmark. Modernt skogsbruk pågår, delar av området är kalhugget och fler avverkningsanmälningar finns registrerade. Genom stora delar av området är en enduro/crossbana förlagd. Det saknas naturliga ledlinjer i området, kulturmiljöer eller tillgång till vatten. Områdets förutsättningar att hysa känsliga habitat för fladdermus bedöms som mycket låg, och läget utgör ett så kallat lågriskområde. Närmare beskrivning av risk för påverkan finns i avsnitt Sida 72 av 147

74 7 Påverkan och skyddsåtgärder Sida 73 av 147

75 7. Påverkan och skyddsåtgärder I detta avsnitt beskrivs och uppskattas hur verksamheten kan bedömas utifrån befintliga intressen, hur den kan påverka omgivningen och miljön, samt möjliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått som vidtagits. För beskrivning av områdets värden och miljösituation idag hänvisas även till avsnitt Påverkan på människor Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor eller höjder samt vara så höga att det kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Hur mycket vindkraftverken syns i omgivningen beror på avstånd, topografi (hur kuperat området är), marktäcke (åker, skog mm), väder och siktförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuellt och beror på var i landskapet man befinner sig. Området är beläget i Västerbottens skogsland och består huvudsakligen av kuperad skogsmark. Projektområdet består av flera toppar som är beväxta med barrskog, och omges i nordostlig och ostlig riktning av flera andra bergstoppar, bland annat Storklinten med en alpin skidanläggning. I övriga vädersträck återfinns något flackare myrmarker. För att ge en bild av hur vindkraftsparken kommer synas i området har en synlighetsanalys samt fotomontage från ett antal platser på olika avstånd från vindkraftsparken genomförts, se Figur 7-A samt Bilaga 4. Synlighetsanalys Vindkraftverken kommer att placeras i ett kuperat skogslandskap med omväxlande sjöar och myrar. Där det finns skog behövs ett visst avstånd från betraktaren till skogskanten för att verken skall bli synliga. Hur stort detta avstånd är beror bl a på topografi, skogshöjd, hur genomsynlig den aktuella skogstypen är, årstid och avstånd till vindkraftverken. Eftersom landskapet är kuperat kan vindkraftsparken på vissa platser skymmas av mellanliggande höjder, medan vindkraftverkens storlek från lägre belägna öppna platser förstärks. En synlighetsanalys har genomförts inom ca 20 kilometers radie (ZVI, Zones of Visual Influence). Beräkningen baseras på en modell över topografi och vegetation och ger en uppskattning av från vilka platser vindkraftverken beräknas synas. Eftersom det bedrivs ett aktivt skogsbruk i området kan synligheten komma att ändras med tiden varefter nya avverkningar och planteringar sker. Beräkningen är utförd med den i ansökan högsta möjliga totalhöjden för vindkraftverken på 230 meter. Sida 74 av 147

76 Höjdkurvor med 10 meters ekvidistans från Lantmäteriet har använts. Inom projektområdet har gsd2 data använts. Information om trädhöjd har hämtats från SLUs digitala kartdata över skogsmarken. 42 Områden med trädhöjd under 3 meter har angivits som öppet (synligt) område. Bebyggelse som också kan skymma sikten har inte lagts in i modellen (vilket gör att bedömningen av synlighet i samhällen/tät bebyggelse blir missvisande). Upplösningen i beräkningen är 50 meter, d v s en beräkning har gjorts för varje ruta om 50x50 meter. Figur 7-A. Synlighetsanalys (ZVI), vindkraftverkens totalhöjd 230 m. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. I ofärgade områden beräknas vindkraftverken inte synas. Kartan finns i större format i Bilaga 4. Den här typen av analys ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig och kan aldrig ge en fullständig bild av verkligheten. Fotomontage som beskrivs i nästa stycke ger en kompletterande bild av hur vindkraftsparken kan synas i landskapet på olika avstånd. Fotomontage För att ge en bild av hur vindkraftsparken kan synas i landskapet från olika platser och på olika avstånd har fotomontage från ett antal platser runt vindkraftsparken tagits fram. 43 Nedan 42 knn-sverige, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU. 43 Fotomontagen är producerade i programmet WindPRO enligt gällande instruktioner. Det finns dock alltid en risk att vindkraftverken kommer att uppfattas annorlunda i verkligheten. Sida 75 av 147

77 presenteras en karta med fotopunkter som visar från vilka platser fotomontage har genomförts med aktuell utformning med 17 vindkraftverk som har 150 meters navhöjd och en totalhöjd på 230 meter. Samtliga fotomontage finns i större format i Bilaga 4. Vindkraftverken är gråvita och hur vindkraftverkens nyans och synlighet uppfattas i verkligheten beror på väder- och ljus förhållanden. Vissa fotomontage finns även med ringar för de vindkraftverk som döljs bakom skymmande skog eller höjder. Fotona är tagna med brännvid ca 50 mm, eftersom det ger foton som bäst stämmer överens med det mänskliga ögat. Några foton visas som panorama för att täcka en större del av horisonten och hela vindkraftsparken, i dessa fall anges detta särskilt under bilden. Figur 7-B. Fotopunkter för visualiseringar. Storklinta panorama: Ca 1,3 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. Vindkraftverken är i helt skymda bakom skog och terräng. Sida 76 av 147

78 Storklinta topptorn: Ca 0,9 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. De flesta vindkraftverk är skymda bakom skog och är markerade med röda ringar. Husvagnsparkeringen: Ca 1,6 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. Vissa vindkraftverk skyms av skog eller terräng. Sida 77 av 147

79 Terrängspår: Ca 1,6 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. Vissa vindkraftverk skyms av skogen till höger i bild. Storträsk: Ca 4,5 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. Vindkraftverken har gjorts extra vita för ökad synlighet. Ett par vindkraftverk skyms av skog, se även fotomontaget med röda ringar i Bilaga 4. Sida 78 av 147

80 Väg kraftledning: Ca 1,9 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. Långnästräsk: Ca 3,7 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. Se även fotomotaget med röda ringar i Bilaga 4. Sida 79 av 147

81 Jörnpizzan: Ca 7,5 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. Vindkraftverken skyms helt bakom befintlig skog. Väg 95: Ca 6,1 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. Flera vindkraftverk skyms av skog och har markerats med röda ringar. Sida 80 av 147

82 Fågelberg: Ca 6,0 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. Vindkraftverken skyms helt bakom befintlig skog. Österjörn kyrka: Ca 11,2 km till närmaste vindkraftverk, totalhöjden är 230 m. Vindkraftverken skyms helt bakom terrängen och skymtar i mitten av bilden i höjd med stenmuren. Sida 81 av 147

83 Synligheten på olika avstånd Området inom 0-2 km från vindkraftsparken består av kuperad skogsterräng, flackare myrområden, samt vägar och järnväg. Vid öppna ytor blir vindkraftverken synliga och förändringen av landskapsbilden kommer att vara tydlig, se exempel på fotomontage från väg kraftledning, terrängspår och husvagnsparkeringen. Där skog eller höjder delvis skymmer utblickarna blir intrycket inte lika dominerande, se exempel på fotomontage från Storklinta topptorn. På lite lägre områden med korta utblickar skyms verken nästan helt av skog och terräng, se fotomontage från Storklinta fritidshus. I området mellan 2-5 km från vindkraftparken ser terrängen liknande ut men med något större inslag av flackare myrmarker och sjöar. Även från detta avstånd kan förändringen av landskapsbilden vara tydlig när det uppstår öppna utblickar mot vindkraftsparken, från vägar, sjöar och myrar. Ofta skyms vindkraftsparken delvis av omkringliggande terräng och uppvuxen skog, se exempel på fotomontage från Långsnästräsk och Storträsk. I området mellan 5-10 km fortsätter kuperad terräng med omväxlande sjöar, myrar och skog. På detta avstånd är vindkraftverken synliga från öppna platser, men skalmässigt mer i balans med övriga landskapselement, se exempel i fotomontage från Jörnpizzan, Väg 95 och Fågelberg. På längre avstånd om km syns parken från höga utblickspunkter eller större öppna ytor, men på lägre belägna platser skyms de ofta av mellanliggande höjder och skog, se exempel på fotomontage från Österjörns kyrka. Synlighet från specifika områden Kulturmiljöer Det finns inga riksintresseområden för kulturmiljövården, byggnadsminnen eller kulturreservat i närheten av projektområdet. Av de bebyggelsemiljöer som beskrivs i Skellefteå kommuns Kulturmiljöprogram (2006) är tre belägna inom 10 km; Långnästräsk, Jörn och Selsliden. På längre avstånd (> 10 km) återfinns i norr Ullbergsträsk, Stensträsk, Hobergsträsk och Åselet, samt i söder Fjällboda, se Figur 7-C nedan samt Bilaga 4. Från Långnästräsk bedöms vindkraftsparken delvis att synas från vissa platser och skymmas av mellanliggande skog och bebyggelse på andra platser, se fotomontage och synlighetsanalys ovan samt i Bilaga 4. Från Selsliden kan vindkraftsparken komma att bli delvis synlig främst från öppna ytor i form av myrar eller kalhyggen. Avståndet från närmaste planerade vindkraftverk är ca 7 km och den visuella påverkan från kulturmiljön bedöms bli liten. Från Jörns stationssamhälle kommer vindkraftsparken inte att synas och visuell påverkan är inte aktuell. Enligt karta i Figur 7-C kan man dock göra tolkningen att vindkraftsparken är synlig från Jörns samhälle, vilket inte stämmer. Det beror på att bebyggelse inte lagts in i analysmodellen, vilket gör att bedömningen av synlighet i samhällen/tät bebyggelse blir missvisande. Från kulturmiljöer längre bort än 10 km kan vindkraftsparken synas från större öppna ytor såsom sjöar eller stora myrar, samt från höjder i landskapet. På dessa avstånd kan vindkraftverken upplevas smälta in i kringliggande landskap och visuell påverkan bedöms som liten eller obetydlig. I de flesta fall skyms vindkraftverken helt eller delvis av topografin i omgivningen, vilket även gäller exempelvis Österjörns kyrka, se fotomontage ovan samt i Bilaga 4. Sida 82 av 147

84 Figur 7-C. Synlighetsanalys (ZVI), vindkraftverkens totalhöjd 230 m, samt identifierade kulturmiljöer inom 15 km. Kartan finns i större format i Bilaga 4. Natur- och friluftsområden Närmaste riksintresseområde för naturvården ligger ca 3,7 km sydväst om projektområdet, där den sydligare delen av ett större riksintresse-område för naturvården, Västra Åliden, Missenträsk Vithattsmyrarna - NRO24035, är beläget. Området är i huvudsak ett flackt myrlandskap, vars riksvärde beskrivs som geovetenskap, myrkomplex, flora och fauna. Vindkraftsparken beräknas bli synlig främst från öppna ytor i myrkomplexet och från väg 95 som passerar riksintresseområdet, se även fotomontage ovan samt i Bilaga 4. På längre avstånd, mellan km i nord/nordöstlig riktning, ligger Byske älv NRO24039 och Granberg-Hobergsområdet NRO24037, med riksvärden som beskrivs som vattendrag, geovetenskap, myrkomplex, naturskog, fauna och flora. Byske älv skyddas även som Natura 2000-område, samt riksintresse för kulturmiljövården, friluftslivet och skyddade vattendrag. Byske älvs biflöden är skyddade enligt Natura 2000 och slingrar sig som närmast ca 6 km från projektområde. I sydväst, ca 15 km från projektområdet ligger Petikån NRO24033, vars riksvärden beskrivs som vattendrag, geovetenskap, flora, äng och fauna. Från dessa riksintresseområden bedöms synligheten vara mycket begränsad eller obefintlig och påverkan bedöms som obetydlig. Sida 83 av 147

85 Figur 7-D. Synlighetsanalys (ZVI), vindkraftverkens totalhöjd 230 m, samt identifierade naturvärden inom 15 km. Kartan finns i större format i Bilaga 4. Från naturreservat Nymyrtjärnheden samt Natura 2000-områden på längre avstånd beräknas vindkraftsparken skymmas av mellanliggande skog eller höjder, se Figur 7-D. Storklinta-området strax norr om vindkraftsparken används dock för det aktiva friluftslivet vilket redogörs för i avsnitt 6.4 samt avsnitt Hinderbelysning I enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering, måste vindkraftverken förses med hinderbelysning. 44 För vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter krävs att vindkraftverken förses med högintensivt vitt blinkande ljus. Ljuset ska vara candela vid dager, candela vid gryning och skymning och candela vid mörker. De högintensiva vita ljusen ska enligt föreskriften justeras till 50 % styrka 0 under horisontalplanet och till 0-3 % styrka 0-9 under horisontalplanet, vilket innebär att ljuset är svagare sett från marken i området närmast vindkraftsparken. I detta fall 0-3 % styrka inom ca 1,6 km radie. 44 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2013:9), omtryck av TSFS 2010:155, om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Sida 84 av 147

86 Figur 7-E. Bild från presentation om hinderbelysning av Trafikverket I en vindkraftspark behöver enbart de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns enligt fastställd metod i föreskriften vara markerade med högintensivt ljus och övriga vindkraftverk med rött lågintensivt fast ljus. De lågintensiva ljusen ska vara 32 candela vid skymning, gryning och mörker. De blinkande ljusen kan synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Figur 7-F. Hinderbelysning som krävs enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Hur hinderbelysningen upplevs av närboende är individuellt och är avhängigt hur vi reagerar på ljus och färg. Upplevelsen kan variera bl a utifrån ålder, fysiska förutsättningar och kulturell bakgrund, men även beroende av förväntningar på omgivningen. Den beräknade synligheten för hinderbelysningen visas i Bilaga 4, där det även framgår ungefär hur många verk som beräknats bli synliga från respektive plats. Sida 85 av 147

87 Hinderbelysningen är lokaliserad i anslutning till turbinhuset, inte på vingarna. Ljuskällan har en spridningsvinkel på ca 4, vilket innebär att den är mycket smal och att ljuset som tränger ut är samlat och intensivt. Hinderbelysningens belysningsstyrka mäts i lux och anger hur mycket ljus som träffar en yta. För att få en förståelse för belysningsstyrkan kan den jämföras med andra vardagliga ljuskällor. Dagtid: Hinderbelysningen har en intensitet på candela i 4 spridningsvinkel, vilket ger en belysningsstyrka av 1 lux på 500 m avstånd eller 180 lux på 20 m avstånd. Den kan jämföras med dagsljus, som i sämsta fall en mulen dag är lux. Dagtid bidrar ett vindkraftverk med lika hög belysningsstyrka på 500 m avstånd som ett stearinljus gör på 1 m avstånd. Nattetid: Hinderbelysningen har en intensitet på candela med 4 spridningsvinkel, vilket ger en belysningsstyrka av 0,01 lux på 500 m avstånd eller 4 lux på 20 m avstånd. Detta är samma styrka som stjärnljus har när det träffar jordens yta (0,01 lux). Hinderbelysningen är till för att varna lågt flygande farkoster om höga byggnader, och den snäva spridningsvinkeln gör att ljuset från vindkraftverket träffar marken flera kilometer bort från verket och inte rakt nedanför. Ljus som färdas ut från lampan på vindkraftverket är inte särskilt starkt och det avtar snabbt med avståndet. Ljuskällan bör inte jämföras med blixtljus på telemaster, som ofta har en annan teknisk lösning på belysningen och upplevs som starkare/mer stroboskopisk. Den bör heller inte jämföras med belysning från fyrar, som har en helt annan spridningsvinkel eftersom den tilltänkta mottagaren av fyrbelysning befinner sig på vattennivå och inte i luften. I ett område som helt saknar ljuskällor nattetid kan en vindkraftspark upplevas som ett främmande inslag i landskapsbilden, precis som synbarheten av själva vindkraftverken kan upplevas dagtid. De närboende som har fri sikt över vindkraftverken kommer att se hinderbelysningen. Det finns inga belägg för att detta skulle ha någon negativ påverkan på närboendes hälsa. En negativ inställning till vindkraft i allmänhet och/eller till en planerad nyetablering av vindkraft kan leda till en negativ upplevelse även av hinderbelysningen. Radarsystem Genom att installera radarsystem vid vindkraftsparken som kontollerar luftrummet och tänder hinderbelysningen på vindkraftverken endast när en luftfarkost (ex. flygplan, helikopter) närmar sig kan hinderbelysningen övrig tid hållas släckt. För att få använda ett sådant system måste dispens sökas hos Transportstyrelsen för varje enskild vindkraftspark, där sökanden ska visa att hinderbelysningen uppfyller kraven i föreskriften. Eftersom det handlar om radarsystem måste även godkännande och synpunkter inhämtas från Försvarsmakten, Post & Telestyrelsen, berörda mobiloperatörer och liknande gällande placeringen och frekvenstilldelningen, för att inte befintliga system ska störas. I Sverige har ett fabrikat av radarsystem (OCAS) givits dispens i fyra fall. Radarsystem är avancerat och mycket kostsamt, ca 10 gånger dyrare än siktsensorsystem. OCAS är idag dessutom uppköpt av vindkrafttillverkaren Vestas och det är oklart när eller om andra radarsystem kan erhålla dispens i Sverige. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Vindkraftverken utrustas med den form av hinderbelysning som vid tiden för uppförande krävs enligt Trafikverkets regelverk. Vad gäller radarsystem bedömer sökanden att hinderbelysningen Sida 86 av 147

88 inte ger en sådan påverkan på människors hälsa eller miljön att det är ekonomiskt rimligt att använda ett så avancerat och kostsamt system. Bedömning Landskapet där vindkraftsparken planeras är kuperat med omväxlande skog, sjöar och myrar. Från de platser inom ca 5 km där vindkraftverken inte skyms av skog kommer förändringen av landskapsbilden att vara tydlig. I det större området på km avstånd skyms vindkraftverken från många platser av mellanliggande skog och höjder. Inga riksintressen eller skyddade kulturmiljöer bedöms påverkas i någon högre grad. Påverkan på landskapsbilden bedöms sammantaget bli måttlig Ljud Vindkraftverk i drift kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. En dominerande del av ljudet i ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud är av bredbandig karaktär och upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus där det mest framträdande frekvensområdet är Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Exempel på ljudnivåer. Källa: Naturvårdsverket, rapport Under en begränsad tid vid anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande. Under driftskedet uppkommer ljud från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området. Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för ljudnivån vid bostadshus. 45 Det finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal bullernivå på 40 db(a) utomhus vid bostad som dygnsvärde. 46 Det har diskuterats om infraljud och ultraljud skulle kunna vara ett problem i närheten av vindkraftverk. I Naturvårdsverkets rapport 6241, Ljud från vindkraftverk (2001, reviderad 2010) slås fast att sådana ljud inte är något problem från moderna vindkraftverk, och man har även låtit ta fram en kunskapssammanställning om infraljud och lågfrekvent ljud, utförd av MÖD (M ), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD 2006:8, MÖD (M ), MÖD 2005:59, MÖD (M ), MÖD 2004:40. Sida 87 av 147

89 Karolinska Institutet. 47 Denna studie sammanfattar att vindkraftverkens ljudnivåer i lågfrekvens- och infraljudsområdet inte är högre än för många andra vanligt förekommande bullerkällor i miljön, och de infraljudsnivåer som uppmätts från vindkraftverk inte är högre än de infraljudsnivåer människor utsätts för dagligen från andra ljudkällor i omgivningen. Exempelvis så orsakar havsbrus högre nivåer av infra- och lågfrekvent ljud för fritidshus vid havet, än vad vindkraftverk kan åstadkomma vid näraliggande bostäder. 48 Nivåerna ligger också långt under svenska riktvärden för infraljudsnivåer i arbetslivet, vilket även bekräftas av en helt nypublicerad studie som slår fast att infraljudsnivån vid hus nära vindkraftverk inte är högre än de nivåer som finns i övriga stads- eller landsbygdsmiljöer och att vindkraftens bidrag till uppmätta infraljudsnivåer är obetydliga i jämförelse med bakgrundsnivån av infraljud i den övriga miljön. 49 Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av vibroakustisk sjukdom, vindkraftssyndrom eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa påståenden saknar belägg. 47 Inför tillståndsansökan för vindkraftsanläggningar bedöms ljud från vindkraft genom olika ljudberäkningar, för att kunna visa att gällande riktvärden från Naturvårdsverket innehålls. Det som i huvudsak påverkar resultatet av ljudberäkningarna är det utvalda vindkraftverkets ljudeffekt och avståndet mellan ljudkälla och ljudkänslig mottagare. Avståndet är beroende av vindkraftverkets navhöjd, eftersom modellen för ljudberäkning baseras på att varje vindkraftverk utgör en egen ljudkälla, som i genomsnitt är centrerad i verkets nav. En mycket vanlig metod för dessa beräkningar görs i programvaran WindPRO och utgår från beräkningsmodellen Naturvårdsverkets modell Ljud från vindkraft. 50 För att visa hur ljudutbredningen kan se ut vid en vindkraftsetablering på Aldermyrberget har beräkningar utförts på hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig, se Bilaga 6. I beräkningen har vindkraftverket Nordex N117 med en totalhöjd på 230 meter och med en ljudemission på 106 db(a) använts som exempel. Beräkningen baseras på uppmätt ljudemission från rotornavet på aktuell typ av vindkraftverk när det blåser ca 8 m/s på 10 meters höjd, enligt internationell standard. Ljudberäkningen anger värsta fallet ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. 47 Nilsson, M.E., Bluhm, G. Karolinska Institutet, Eriksson, G., VTI, Bolin, K., KTH (2011) Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. 48 Baserat på att gränsvärdet 40 db(a) vid bostad innehålls, vilket är praxis i Sverige. 49 Evans, T, et al. (2013) Infrasound levels near windfarms and in other environments. Environment Protection Authority & Resonate Acoustics, South Australia. 50 Naturvårdsverket. Ljud från vindkraftverk, rapport 6241, rev 20 april Sida 88 av 147

90 Figur 7-G. Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken med 17 vindkraftverk med ett källjud om 106 db(a) samt 230 meters totalhöjd, se även Bilaga 6. Till viss del kan ljud från vindkraftverken maskeras av vindens inverkan på omkringliggande vegetation. Naturligt förekommande ljud i och runt projektområdet bedöms vara ljud orsakade av vindens påverkan på skogen, samt ljud som härrör från mänsklig verksamhet såsom väg- och järnvägstrafik, avverkning, snökanoner, skotertrafik och enduro/cross-körning. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Under byggnadsarbetena kommer ljudbegränsningar ske enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om ljud från byggplatser (NFS 2004:15). De beräkningar som utförts visar att ljudnivån under drift ligger inom gällande praxis om ekvivalent ljudnivå om 40 db(a) vid bostad och fritidshus. Då wpd söker tillstånd inom ett projektområde utan exakta koordinater för vindkraftverken skall den slutliga layouten efter detaljlokalisering verifieras med nya ljudberäkningar för att bekräfta att gällande riktvärden för ljudnivå vid bostad kan innehållas. Detta bekräftas även av Sida 89 av 147

91 en dom från Mark- och miljööverdomstolen i januari 2013 där domstolen fastställer att det räcker med att visa att det finns tekniska möjligheter att innehålla gällande riktvärde om 40 db(a). 51 Om det vid kontrollmätning skulle visa sig att ljudnivån efter etablering av vindkraftsparken ändå överstiger riktvärdet vid någon bostad finns det effektiva tekniska reglermöjligheter för att reducera ljudnivån från vindkraftverken. 52 Bedömning Då ljudet endast kommer att vara hörbart för människor i vindkraftverkens närområde och rekommenderade riktvärden 40 db(a) innehålls vid samtliga bostads- eller fritidshus bedöms påverkan från ljud sammantaget som liten Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan vara besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiskt maximala skuggtiden för bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och maximalt 30 minuter under samma dag. 53 wpd har utfört beräkningar av den teoretiskt maximala skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen enligt vedertagen beräkningsmodell i WindPRO. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom vegetation eller andra byggnader. Beräkning av den teoretiskt maximala skuggtiden visar att ovan nämnda rekommendationer inte kommer att innehållas med den exempellayout som använts i ansökan, se Figur 7-H och Bilaga 7. Framförallt under vinterhalvårets tidiga morgontimmar kan roterande skuggor förekomma vid de närmaste fritidshusen, vilket kan påverka upplevelsen vid dessa bostäder. Detta kan åtgärdas med en reglerad avstängning av vindkraftverk när den rekommenderade skuggtiden riskeras att överskridas. 51 MÖD (M ). 52 I villkoren för verksamheten anges vanligtvis villkor för ljudnivå vid bostad. Verksamhetsutövaren blir då ålagd att efter uppförandet av vindkraftsparken mäta ljudemissionen och genomföra beräkningar för att kontrollera att riktvärdet innehålls. Skulle ljudet då mot förmodan vara för högt, åläggs verksamhetsutövaren att åtgärda detta med ljudreducering. 53 Vindkraftshandboken (2009) Boverket. Sida 90 av 147

92 Figur 7-H. Beräknat maximalt antal skuggtimmar med 17 vindkraftverk med totalhöjden 230 meter. Skyddsåtgärder Dagens vindkraftverk är utrustade med antireflexbehandlade turbinblad vilket eliminerar risken för störande solreflexer. Vid det slutliga valet av typ av vindkraftverk görs en ny beräkning för att kontrollera antalet skuggtimmar. Vindkraftverk som enligt beräkningar kan göra att den rekommenderade nivån riskerar att överskridas kommer att regleras så att så att det stoppas vid känsliga tillfällen för att förhindra detta. Reglering kan göras med programmering så att det stängs av de tider då skuggning överstigande det rekommenderade riktvärdet riskeras för den aktuella byggnaden. Exakt hur denna reglering ska utformas avgörs i samråd med tillsynsmyndighet vid detaljplanering av slutlig layout. Bedömning Eftersom åtgärder kommer att vidtas för att innehålla rekommenderad riktlinjer för roterande skuggor vid samtliga bostäder och fritidshus bedöms påverkan från skuggor bli liten. Sida 91 av 147

93 Friluftsliv och turism Inom projektområdet finns en crossbana och även större delen (ca 7,3 km av totalt 10 km) av en endurobana förlagd, se Figur 3-A. I området bedrivs jakt och i mindre skala friluftsaktiviteter såsom vandring samt svamp- och bärplockning. En skoterled genomskär området i norr, och ca 2,8 km av skoterleden ligger inom projektområdet. Genom projektområdet passerar även en kraftledning, vilken enligt uppgift kan uppmuntra till skoterkörning vintertid. Drygt 1 km norr om projektområdet ligger Storklinta, en alpin skidanläggning med husvagnscamping och tillhörande service. Där finns tre liftar, 6 nedfarter och även möjlighet till längdskidåkning. En av aktiviteterna som erbjuds på skidanläggningen är fiske året runt, bland annat put-and-take fiske i Lilla Klintträsket i anslutning till campingen. Tillgängligheten till ett område eller möjligheten till vandring med mera inom projektområdet hindras inte av en vindkraftsetablering (förutom under byggtiden då området utgör en byggarbetsplats med gängse regler). Konsekvenser av uppförande av en vindkraftspark, som skulle kunna upplevas som negativa, är främst kopplade till att nya vägar, vindkraftverk, ljud samt det visuella intrycket av etableringen, kan komma att förändra naturupplevelsen i närområdet. Projektområdet används enligt kännedom för organiserat friluftsliv i form av skoter-, cross- och endurokörning i någon större omfattning, aktiviteter som inte är direkt kopplade till naturupplevelse. Alpin skidåkning med närvaro av liftsystem och snökanoner kan bedömas vara mindre känsligt för vindkraft i närområdet än exempelvis mer lågmälda aktivititer såsom exempelvis turåkning. En enkätundersökning på Gotland baserad på 735 svarande turister under juli månad 2013 visar bl a att 94 % av turisterna i undersökningen angav att befintliga vindkraftverk inte hade påverkat deras vilja att återvända till Gotland i negativ bemärkelse. 54 I övrigt finns inga entydliga studier på hur en vindkraftspark påverkar intressen som turism, rekreation och friluftsliv, och kunskapsläget är relativt otydligt. Dock kan man utifrån befintliga studier identifiera några generella riktlinjer inför bedömningen; Turister är generellt positiva till vindkraft. En negativ upplevelse kan förstärkas om det visuella inslaget är stort eller om det upprepas frekvent Braunova V (2013) Impact Study of Wind Power on Tourism on Gotland, MSc Thesis, Högskolan på Gotland. 55 ETOUR (WP 2002:1) Turisters attityder till vindkraftverk i fjällen, Hörnsten. Sida 92 av 147

94 Befintliga studier har visat både en förlust som en ökning av turister. Det finns inga starka indicier på att turismen i närhet till vindkraftsparker minskar, inte ens i områden där orördhet och landskapsbilden utgjort en viktig del i valet av turistmål. 56 Det finns studier som visar att närboende till en vindkraftspark som utnyttjar området för friluftsliv, i regel är mer positiva till etableringen när den väl är byggd än de var under tillståndsprocessen. 57 Detta skulle kunna avspegla att attityderna inför en planerad utbyggnad inte alltid återspeglar det faktiska utfallet. En vindkraftsetablering kan även skapa en helt ny form av turism och utgöra ett nytt besöksmål i området. I flera befintliga vindkraftsparker har det arrangerats bussturer och guidade besök för att visa hur man valt att satsa på förnybar energi på orten. 58 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Under anläggningstiden utgör själva projektområdet en byggarbetsplats och kommer att vara avspärrat av säkerhetsskäl. Detta gäller dock en begränsad tidsperiod på ca 1-2 år. Under anläggningstiden kommer jakten inom projektområdet inte kunna bedrivas. Under tiden för vindkraftsparkens byggnation har wpd därför som policy att betala arrendeavgiften för de berörda jaktlagen. Detaljlokalisering av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur kommer att tas fram i dialog med ansvarig av cross- och endurobanan inom området, för att säkerställa att dessa aktiviteter kan samexistera. Efter att anläggningsarbetena är avslutade kommer vindkraftsparken eller de enskilda vindkraftverken inte att inhägnas. Markerna kommer efter en etablering att vara tillgängliga för friluftsliv och jakt och området kommer efter etablering utgöra skogsmark med vindkraftverk. Bedömning En vindkraftspark begränsar inte tillgängligheten till området och bedöms inte negativt påverka friluftslivet eller turismens utveckling i aktuellt område på något betydande sätt Elektromagnetiska fält Det interna parknätet kommer att bestå av markförlagda elkablar med en spänningsnivå på ca kv. Kablarna förläggs i eller längs med vägarna som breddas eller anläggs inom parken. Tillsammans med kablarna förläggs t ex kopparlinor för att uppfylla säkerhetskrav gällande elsäkerhet och åskskydd. Magnetfält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl a från kraftledningar och elapparater. Magnetfält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens 56 Grøner (2006) Lista vindkraftpark - vudering av mulig innvirkning på turisme og reiseliv, Sweco. 57 Nätverket för vindbruk (2011) Det blev ungefär som vi trodde - Dalforsbornas upplevelser av vindkraftsparken på Hedboberget efter uppförandet. 58 Bland annat Vindens hus i Koler med Dragaliden vindkraftspark, samt turer till Havsnäs vindkraftspark i Strömsund. Även Näsuddens vindkraftspark på Gotland och Utgrundens park i Kalmarsund anges som attraktiva besöksmål. Sida 93 av 147

95 storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet mellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Markförlagda kablar orsakar normalt endast svaga magnetfält i omgivningen på några mikrotesla (μt). Rakt ovan kablarna kommer magnetfältet att vara som störst och därefter avklinga snabbt åt sidorna. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. Sedan 2002 finns ett allmänt råd från tidigare Statens strålskyddsinstitut som anger referensvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Referensvärdena är rekommenderade maxvärden och bygger på riktlinjer från EU. För magnetfält med frekvensen 50 Hz är referensvärdet 100 μt. 59 Eftersom kablarna som ingår i parknätet är markförlagda kommer de endast att ge upphov till ett försumbart magnetfält. Bedömning Kablarna är markförlagda och dessutom placerade på behörigt avstånd från bostadshus. Därmed görs bedömningen att boende i området inte kommer att beröras av elektromagnetiska fält Kulturmiljö och Arkeologi wpd har under 2011 låtit genomföra en arkeologisk utredning av det dåvarande projektområdet. Utredningen omfattade fältinventering av i området förekommande forn- och kulturlämningar, belysande av deras kulturhistoriska kontext, samt en bedömning av fornlämningarnas antikvariska status och har haft som ambition att motsvara en särskilt utredning enligt 2 kap. kulturminneslagen (KML). Den kulturhistoriska utredningen omfattar det tidigare mindre projektområdet och dess omgivningar, som kan tänkas beröras av vindkraftsetableringen och tillhörande infrastruktur. Vid den kulturhistoriska utredningen genomgicks data i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister (FMIS), Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor och yngre och äldre kartor över området i Lantmäteriets digitala arkiv. Rapporten från den arkeologiska utredningen sammanfattas nedan och finns i sin helhet i Bilaga 11. Kulturhistorisk utredning Det finns inga riksintresseområden för kulturmiljövården, byggnadsminnen eller kulturreservat i närheten av projektområdet. Det närmast belägna riksintresseområdet för kulturmiljövården är Byskeälvens dalgång ca 15 km nordöst om projektområdet. Av de bebyggelsemiljöer som beskrivs i Skellefteå kommuns Kulturmiljöprogram (2006) är tre belägna inom 10 km från projektområdet; Långnästräsk, Jörn och Selsliden. Österjörns kyrkby ligger drygt 10 km från projektområdet, med mellanliggande topografi som helt skymmer siktlinjer mot Aldermyrberget. Karaktäristiskt är att kulturmiljövärdena är glest utspridda och att terrängen är kuperad. Det innebär att visuell påverkan på kulturmiljövärdena från vindkraftverk på Aldermyrberget blir 59 Global/Publikationer/Forfattning/Stralskydd/2002/ssifs pdf Sida 94 av 147

96 varierande, beroende på topografi och vegetation. Relativt få kulturmiljöer berörs, och då enbart visuellt. Den visuella aspekten beskrivs i Arkeologi Förstudie, fältinventering och antikvarisk bedömning har genomförts av Håkan Nilsson, KNATON AB, på uppdrag av Ecocom. Håkan har mångårig erfarenhet inom kulturmiljövården och har s k platsledarkompetens och behörighet att registrera forn- och kulturlämningar direkt i Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesinforationssystem (FMIS). Vid förstudien framkom att inga tidigare kända fornlämningar finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) inom projektområdet. Inga kända lämningar finns redovisade av projektet Skog & Historia inom utredningsområdet. Det närmaste registrerade fyndet är den husgrund som wpd s inventerare registrerade vid inventeringen, som ligger i anslutning till Piptjärnstorpet. 60 Det närmaste tidigare kända fyndet är ett odaterad fynd av en skärvsten vid Stenträsket, ca 3 km från projektområdet. 61 Vid förstudien gjordes bedömningen att det utifrån fornlämningsbilden troligen inte fanns så många fornlämningar i området, men att det fanns potential att finna främst fångsgropar och härdar, samt tjärdalar och kolbottnar kring bäcklopp och myrkanter på sluttningar och runt foten på berget. Inget av detta kunde dock konstateras vid fältinventeringen år wpd har med utgångspunkt från den utförda inventeringen år 2011 gjort bedömningen att förutsättningarna inom det utökade projektområdet är likvärdiga, och att det inte funnits anledning att göra någon utökad inventering av området. Även avseende de kulturhistoriska värdena bedöms tidigare utredning vara tillräcklig. Denna bedömning har förankrats och bekräftats av Länsstyrelsen i Västerbotten under samråd för det utökade projektet Framfört önskemål om fotomontage från Österjörns kyrka har hörsammats, se avsnitt Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Ecocom har i genomförd arkeologisk utredning angett att det är önskvärt att den registrerade husgrunden Jörn 869 undantas från markingrepp och att lämpliga skyddsområden runt om också bevaras. Denna lämning är belägen utanför det nu aktuella projektområdet och bedöms inte beröras. Bedömning Avståndet till närmaste område av riksintresse för kulturmiljövården eller annat utpekat kulturmiljöområde är stort och den visuella påverkan bedöms bli liten. I genomförd utredning bedöms att de nu kända kulturhistoriska värdena inte behöver hotas av vindkraftverk i utredningsområdet, om hänsyn tas till fornminnena i den fortsatta planeringen. Inom analysområdet bedöms de negativa konsekvenserna för kulturmiljöer som obetydliga vid en vindkraftetablering på Aldermyrberget. Eftersom förekommande fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i projektområdet undantas från etablering bedöms påverkan på arkeologiska värden bli ringa. 60 RAA-nummer Jörn RAÄ-nummer Jörn 531:1. Sida 95 av 147

97 7.3. Naturvärden, hydrologi och geologi Anläggande av fundament, kranuppställningsplatser, vägar och kabeldragning påverkar markoch vegetationsförhållandena lokalt. I allmänhet innebär en vindkraftspark att fält-, busk- och trädskikt i anläggningsytan tas bort, men det är i regel fråga om relativt små arealer. De vägar som anläggs vid vindkraftetableringar i skogslandskapet kan jämföras med de skogsbilvägar som byggs i skogsbygd. I skogslandskapet anläggs varje år ca km nya vägar, av vilka endast en mindre andel utgörs av vägar med anknytning till vindkraftsetableringar. För att minimera påverkan är det viktigt att placera vindkraftverk och vägar i de delar av projektområdet som inte har höga naturvärden och så att påverkan på hydrologin undviks. En naturvärdesinventering har genomförts av Ecocom AB i syfte att kartlägga högre naturvärden som finns i projektområdet. Rapporterna från naturvärdesinventeringen sammanfattas nedan och finns i sin helhet i Bilaga 8. Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventeringen omfattar inventering i fält och sammanställning av annat relevant kunskapsunderlag. Området besöktes i fält under dels vid den tidigare inventeringen 2011, samt i hela det utökade området under tre dagar tidigt i augusti Bedömningarna grundar sig på slutsatserna från fältbesöken samt tidigare kända värden i området. Naturvärdensinventeringen har i stort utförts i enlighet med svensk standard för naturvärdesinventering SS199000:2014 (NVI; Swedish Standards Institute 2014a, b). Metodiken i NVI bygger till stora delar på tidigare metoder som använts i rikstäckande inventeringar, t ex nyckelbiotops-, våtmarks- samt ängs- och betesmarksinventeringen. Syftet med NVI är att inom etableringsområdet identifiera och dokumentera områden som är av positiv betydelse för biologisk mångfald, vilket sker genom bedömning på en tregradig skala; klass 1; högsta naturvärde, klass 2; högt naturvärde och klass 3; påtagligt naturvärde. Områden utan, eller med lågt värde avgränsas inte och beskrivs endast översiktligt i rapporten. Bedömningen görs på två grunder: art och biotop. För bedömning av artvärde ingår förekomst av naturvårdsarter (skyddade arter, rödlistade arter, signalarter, typiska arter och ansvarsarter) och relativ artrikedom. Projektområdet på Aldermyrberget omfattar ca 580 hektar och hela området har omfattats av inventeringen. Den befintliga skogsbilvägen som planeras att användas som tillfartsväg för 2-4 vindkraftverk genomkorsar ett område som av Sveaskog delvis angetts som nyckelbiotop eller naturvärdeslokal. Därför har även en separat utredning gjorts för att klarlägga hur en breddning och förstärkning av denna väg skulle kunna påverka förekommande skyddade naturvärden, se Bilaga 9. Resultat av fältinventering Etableringsområdet domineras av yngre produktionsskog av främst tall, men även blandbarrskog förekommer. Lövinslaget är sparsamt, men björk, sälg, asp, rönn och gråal finns här och var. Död ved, ibland med brandspår, förekommer sparsamt. Enstaka gamla träd finns. Marken är i allmänhet torr på sandig jordmån. I de glesa tallplanteringarna karaktäriseras fältskikten av arter som blåbär, lingon, kråkbär, ljung, odon och plattlummer. I bottenskiktet finns främst fönsterlav och andra renlavar samt väggmossa. På två ställen påträffades blå taggsvamp som är knuten till magra sandtallskogar. I etableringsområdet finna även några mindre myrar, både trädklädda och öppna. På de trädklädda mossarna växer arter som dvärgbjörk, skvattram, odon och hjortron. På de öppna mossarna förekommer förutom den Sida 96 av 147

98 nämnda arterna även tuvull, olika starrarter som t ex taggstarr, sileshår, kallgräs, vattenklöver, rosling och blodrot. Naturen inom inventeringsområdet håller generellt ett ordinärt naturvärde, då den huvudsakligen utgörs av trivial produktionsskog. Under inventeringen identifierades 9 stycken objekt med lägsta naturvärdesklass (NVK), klass 3, se förteckning nedan. Inga objekt med högsta eller mycket högt naturvärde återfanns. Utklipp ur rapporten Naturvärdesinventering vid Aldermyrberget 2014, se Bilaga 8. Figur 7-I. Funna naturvärden i projektområdet. Sida 97 av 147