Idrottande barns upplevelser av föräldrapress

Transkript

1 Svensk Idrottsforskning nr 2* 1998 " t e ' Idrottande barns upplevelser av föräldrapress Idrott är till sin karaktär offentlig och vanligtvis tillgänglig för allmän beskådan. I barnidrott innebär detta att de aktiva barnen kan komma att hamna i utsatta situationer där allas blickar riktas just mot dem (Scanlan, 1984). Idrottsrörelsen har en stor dragningskraft och utbredning bland barn. Två pojkar av tre och drygt hälften av alla flickor deltar aktivt inom barnidrotten (Engström, 1990), vilket innebär att större delen av alla barn idag får uppleva hur det är att vara i blickfånget. I dagspressen finner vi ofta artiklar som belyser barnidrott ur olika perspektiv och vinklingar. Den information vi blir delgivna ger inte alltid en ljus bild av barnidrotten. Föräldrars involvering i och engagemang för bamidrott utgör ibland ett hett debattämne i frågor kring individens utveckling i samspel med miljön. Idrottens attraktionskraft ligger mycket i att den tillfredsställer behov. Frågan är bara - angående bamidrott - vems eller vilkas behov den främst skall tillgodose; barnens eller föräldrarnas. Bamidrott kan vara på gott och ont, men det är vi vuxna som ofta har chansen att avgöra vilket (Mårtens, 1982). Frågorna hopar sig därför - vad vet vi egentligen om hur föräldrarnas involvering i idrott upplevs av barnen själva? Hur stor skuld har föräldrarna i att en del bam mår dåligt av att idrotta? Hur stark är pressen på bam i den offentliga miljö som barnidrotten representerar? Bamidrotten bidrar med all säkerhet till att förgylla många barns vardag. Idrotten skänker glädje och utvecklar barnet på flera plan och kan dessutom erbjuda individen en social idenötet. Vad gäller föräldrarna kan man sannolikt drista sig till att säga att utan dem så riskerar bamidrotten att stanna. Deras engagemang är nödvändig för att bamidrotten skall kunna bestå och utvecklas. Men väl värt att betänka är vad ett överilat engagemang kan betyda. Det stöd som föräldrarna uppvisar kan kanske i vissa avseenden utvecklas till missriktade ambitioner som kan upplevas som alltför pressande av barnen. Huvudsyftet med föreliggande forskningsprojekt (1) är Att utveckla metoder/instrument som möj- Patriksson Professor i idrottspedagogik Göteborgs universitet, Norges Idrottshögskole, liggör ett adekvat studium av föräldrapress, att försöka studera förekomsten av föräldrapress i barnidrott och finna relevanta teoretiska förklaringsmodeller till detta. Dess-utom syftar den empiriska delen av projektet till att analysera om det finns skillnader mellan föräldrars utsagor av hur de agerar, tycker och tänker om sitt barns idrottande och hur barnen själva upplever detta. Andra frågeställningar som lyfts fram är om det föreligger några skillnader mellan könen (både vad gäller föräldrar och bam) beträffande agerande och upplevelser. År t ex pappor mer benägna att utsätta sina bam för press än mammor och är flickor mer "känsliga" för föräldrapress än pojkar? I denna artikel kommer tyngdpunkten att ligga på barns självrapportering av upplevd föräldrapress, samt att utveckla ett adekvat instrument/metod för att kunna identifiera och mäta barns upplevelser av föräldrapress inom idrotten. Tidigare forskning Vad gäller tidigare forskning i Sverige, kan konstateras att de undersökningar som är utförda inom fältet långt ifrån har lyckats ge en fullständig bild av föräldrars influenser och påverkan på idrottande bam. Det har företrädesvis rört sig om ett fåtal grenar, en viss fokusering på de framgångsrika (elit) och metoder/iristniment har inte varit tillräckligt utvecklade för att mäta graden av negativ påverkan och press från föräldrar på bam. Dessutom har forskningen präglats av en ganska svag teoretisk ariknytning (se Augustsson & Patriksson, 1997). Undersökningar med huvudsakligt syfte att mäta föräldrapress är1% även internationellt. En intressant studie är utförd av Hellstedt i USA (1990). Undersökningsgruppen bestod av 66 pojkar och 38 flickor (13 år och under), alla toppåkare i alpin skidåkning. Genom att fylla i ett frågeformulär skulle de svara på frågor rörande upplevd föräldrapress och graden av påverkan från sina föräldrar i samband med tävling. I resultaten framkom att en större del av gruppen (46,5%) upplevde en viss press. En mindre grupp (26,3%) uppgav att de upplevde en stark föräldrapress, eftersom de kände sig tvingade av föräldrarna att tävla. Av totalgruppen var det 27,2% som markerade att de inte upplevde någon press alls. Inom grupperna för "viss press" och "stark press" kände sig 22% respektive 44% olyckliga i sitt idrottande. En annan studie är utförd av Gould m. fl. (1991). I undersökningen fick 202 brottare i 13 till 14 års ålder (pojkar) fylla i enkäten i syfte att uppge upplevd oro, ängslan och föräldrapress i samband med tävling. Styrkan med denna undersökning var att flera undersökningstillfällen nyttjades. Resultatet pekar på att föräldrars förväntning/bedömning och press utgjorde en betydande orsak öll upplevd ängslan och räds-

2 Svensk Idrottsforskning nr t e * Mdngg/oräfdrar sakar myckef W ock pengar pd szrwz bams idroff. Gzi%fx7is riff de ocä%j aft (fet sbz gd bra/or barnen/ Fofo Lez/ Engberg/Pressens BiM. la inför att tävla. Viss reservaöon måste emelleröd göras för undersökningens tillvägagångssätt. Bam och föräldrar befann sig nämligen på samma plats vid ifyllandet av frågeformuläret. I de redovisade undersökningarna har det sällan lagts någon tyngdpunkt på skillnader mellan pojkar och flickor i fråga om upplevd föräldrapress. Leff och Hoyle (1994) däremot, har delvis belyst föräldrapress med avseenden på kön, I deras undersökning ingick 154 tennisspelare mellan 6 och 18 år (97 pojkar och 57 flickor M=12,5 år), vilka var knutna öll tre tennisakademier i sydvästra USA. Bland resultaten framgick att flickor får större stöd från både mamma och pappa jämfört med pojkar. Pojkarna upplevde dessutom starkare press från pappan, medan flickorna tyckte att pressen var ungefär lika stor från både mamma och pappa. Något som öll viss del kan ifrågasättas i imdersökningen är åldersspannet på 6 öll 18 år. Frågan är om samma instrument, identiska frågor, uppfat- tas på samma sätt av en 6-åring som en 18-åring? Weigand (1994) är ytterligare en forskare inom området, vars studie hade som syfte att försöka mäta graden av upplevd föräldrapress inom bamidrotten. Urvalet bestod av 202 medelklassbam ( 43 pojkar och 50 flickor under 12 år M=10,6, 51 pojkar och 58 flickor över 12 år M=14,7) från Dallas skoldistrikt. Barnen fick svara på två separata enkäter, en "pappadel" och en "mammadel", för att utröna om det förelåg skillnad angående upplevd press från respeköve förälder. Resultatet visade att i de fall där bam upplevde föräldrapress var oftast pappan den mer framträdande. När barnen upplevde press från signifikanta andra ändrades med andra ord barnens målsättning öll att bli mer prestaöonsinriktad mot vissa s.k. "vuxenmål". Resultatet visade att i de fall där barnens mål med sitt idrottande skilde sig från föräldrarnas ökade upplevd press och glädjen minskade. Likt den ödigare nämnda undersökningen, kan åldersintervallet i denna studie också ifrågasättas, då spridningen i ålder kunde vara upp öll 8 år inom totalgruppen. Teoretisk förankring Undersökningen har sina utgångspunkter i socialisaöonens inverkan på barnet i den specifika idrottsmiljön. I ansatsen inbegrips dessutom ett utvecklingspsykologiskt perspeköv med hänseende på barns utveckling och dess konsekvenser i fråga om kommunikaöon och upplevd feedback från signifikanta andra och då framförallt föräldrarna. Susan Harter (1978,1980,1981,1982) har utarbetat ett självrapporteringsinstrument för bam i syfte att mäta barns upplevda kompetens inom centrala prestaöonsområden för barns utveckling. Tre huvudsakliga kompetensområden ingår, vilka var och en utgör en separat undergrupp: kogniöv-, social-, och fysisk kompetens. En fjärde undergrupp, allmänt självförtroende, ingår också vilken är oberoende av de specificerade prestaöonsområdena. Enligt Harter L

3 Svensk Idrottsforskning nr "te* är individer moöverade öll att demonstrera kompetens inom olika prestaöonsområden. Individen försöker att utveckla sin kompetens inom det aktuella området genom nya prestaöoner som kan vara i t ex idrott. I fall individen lyckas med uppgiften inom kompetensområdet resulterar detta i en känsla av tillfredsställelse och effekövitet, vilket i sin tur leder till ett intresse till att fortsätta och att försöka utvecklas ytterligare. Harter menar att individer som har en stark upplevd känsla av kompetens och individuell kontroll försöker mer ivrigt att utvecklas och orkar dessutom att hålla ut längre för att nå sina mål. Bam (8-12 år) grundar mycket av sitt upplevda värde (self-worth) utifrån signifikanta andras gillande/ogillande. Det innebär att det är av stor vikt vad t ex föräldrarna förmedlar öll barnet i situaöoner av prestaöon. Posiöv feedback kan få barnet att känna sig uppskattat, samödigt som det leder öll att barnet vågar och vill utvecklas inom det aktuella kompetensområdet. Ytterli-gare en konsekvens för barnet vid upplevd posiöv återkoppling är att barnets allmänna självförtroende stärks. Upplevd negaöv feedback för ett bam vid prestaöon kan leda öll minskat allmänt självförtroende. Det medför dessutom att barnets moövaöon till att försöka utveckla kompetens minskar. Den teoretiska referensram som använts i föreliggande delstudie har hämtat näring i första hand från Harter, men även från Bandura (1977) och Patriksson (1995 s. 122). Idrottsmiljön, och då i synnerhet vid tävling och match, representerar ett centralt prestaöonsområde. Inom undersökningens teoretiska referensram kommer signifikanta andras roll att studeras uöfrån perspekövet "idrottsmiljö", vilket avgränsar diskussionen öll att gälla deras influenser på barns prestaöoner i idrott. I figur 1 visas en schematisk beskrivning av den teoretiska referensramen för denna undersökning. Barnet inträder i idrottsmiljön och befinner sig i ett visst utvecklingpsykologiskt stadium vilket styr relaöonen öll signifikanta andra. Inom prestaöonsområdet idrott spelar signifikanta andras feedback, beteende (Pos./Neg.) en avgörande roll för individens upplevda glädje/stöd IDROTTSMILJÖ PRESTATIONSOMRADE Utvecklingspsykologiskt stadium Slarkt»jalvArtroende Reducerat sjaivförtoende Okad mjalvmtändiqha! vid Okat behov av vuxna beslut och utvärdering ^/id beelut och utvärdering Upplevd kompetens eller upplevda föräldrapress/ängslan, vilket i förlängningen har en vikög inverkan på individens allmänna självförtroende och upplevd fysisk- och social kompetens. Uppläggning De ekonomiska förutsättningarna inom projektet tillät inte en undersökning av longitudinell karaktär, varför all informaöon var tvungen att samlas in under en kortare period. Därmed var också en personlig intervjusituaöon, med tanke på barngruppens storlek och de personella resurserna, inte heller aktuell då ett annat ödsperspeköv än det föreskrivna i så fall hade varit ett krav. Utifrån givna förutsättningar framstod ett frågeformulär som den mest adekvata lösningen för att på bästa sätt kunna svara upp öll undersökningens syfte. Tanken var att träffa de idrottsaköva barnen i deras "rätta" miljö d v s i samband med träning. Detta förfaringssätt var fördelakögt för barnen, eftersom det gällde att relatera frågorna öll den idrottsgren de själva Upplevd inkompetens Signifikanta Po*. - Neg. -beteende utövade. Besvarandet av frågorna skedde oftast i något ledigt omklädningsrum under ledning av minst två vuxna projektmedarbetare under så avskilda och lugna förhållanden som möjligt. Högst åtta bam utfrågades vid varje öllfälle/besök. Barnen svarade anonymt och hade ett relaöonslöst förhållande Öll "intervjuarna", d v s de kände dem inte från ödigare. Ett sådant förfaringssätt har visat sig vara fruktbart för den typ av känsliga frågeställningar som denna studie representerar (Harter, 1982; Ommundsen, 1992; Weigand, 1994). Barnenkäten I den föreliggande undersökningen var det mycket vikögt att anpassa instrumentet öll barnen i de aktuella åldrarna dvs göra enkätfrågorna så lättförståeliga som möjligt. Helt i linje med Riksidrottsförbundets ramar för vilka ålderskategorier som anses ingå i begreppet bamidrott (upp öll tolv år), drogs den övre gränsen för undersökningsgruppen vid bam födda ödigast Den undre gränsen drogs vid bam födda 1988 dvs

4 Svensk Idrottsforskning nr 2, 1998 barnen går normalt i årskurs två och har drygt ett och ett halvt år med läsundervisning bakom sig. I ödigare undersökningar där bam utgjort informanter (Harter, 1982; Klomsten, 1996), har en gränsdragning kring åtta års ålder diskuterats i fråga om barns verbala förmåga. I dessa xmdersökningar har resultaten tydliggjort att bam i åttaårsåldem har en god uppfattning om vad de kan och inte kan inom olika områden samt att de rent verbalt kan uttrycka en generell självuppfatt- Bamenkätens utformning bygger i stora drag på Harter's metodik (The perceived competence scale for children, Harter 1978, 1981, 1982). Hennes instrument är framtaget för att kunna mäta barns upplevda kompetens inom viköga delområden som kogniöv, social och fysisk kompetens, vilket även sammantaget kan indikera barns allmänna självförtroende. Detta instrument har haft stor öllförliöighet i frågor som rör utvecklingspsykologiska perspeköv applicerat på bam i åtta öll tolv års ålder. Barnen kryssar i sina svar på en skala uppbyggt av fyra svarsaltemaöv där varje alternaöv står för en "form av sanning". En annan starkt bidragande del i vår bamenkäts utformning har Klomstens undersökning (1996) svarat för. Hon har i sin studie, som vänder sig öll bam i sex Öll sju års ålder, använt sig av figurer i form av streckgubbar för att presentera olika svarsaltemaöv på frågor. Barnen har helt enkelt fått välja en av två neutrala figurer, ett flaggbam och ett ballongbam, för att uttrycka sin subjeköva uppfattning i frågor som rör allmänt självförtroende och fysisk och social kompetens. I figur 2 visas ett exempel på en fråga som använts i föreliggande undersökning. Antalet frågor i bamenkäten öck inte vara alltför många med tanke på hur datainsamlingen skulle genomföras. Förhoppningen var att de yngsta barnen skulle klara av att fylla i enkäten på ca 20 minuter. Om mer öd hade varit nödvändigt skulle förmodligen både de öds- och lokalmässiga förutsättningarna ha krävt en annan uppläggning. Tjugo minuter verkade dessutom vara en lagom gräns för vad barnen skxille Ballongbarnet måste ibland träna för sinförälder Sven om barnet.själv inte vill. väldigt bra Fig 2. Exempel på fråga ur barnenkäten ganska bra mäkta med i fråga om koncentraöon (se Augustsson, 1997). Urvalet För en undersökning av denna typ finns flera olika tänkbara urval av imdersökningsgrupp. Med tanke på studiens syfte var det vikögt att den studerade gruppen var relaövt stor och representaöv för ett antal "typidrotter" inom bamidrotten Populaöonen skulle alltså bestå av både flickor och pojkar i åldersspannet åtta öll tolv år, i några olika idrottsgrenar och föreningstyper i göteborgsområdet. Söckprovet omfattar 244 bam från föreningar i Göteborgs Distrikts Idrottsförbund födda ödigast 1984 och senast Fig 3. Fördelning av svar Flaggbarnet måste inte trana för sin förälder om barnet själv inte vill. väldigt bra ganska Sju grenar valdes ut för att täcka såväl individuella idrotter som lagidrotter, grenar som huvudsakligen rekryterar pojkar respeköve flickor och sådana med mer jämn könsfördelning. De sju representerade grenarna är fotboll, ishockey, simning, tennis, tävlingsgyrnnasök, konståkning och bordtennis. Antalet aköva bam i de olika grenarna varierar krafögt. För att få någorlunda jämn fördelning i antal respondenter i de olika grenarna bestämdes på förhand att högst åtta ifyllda enkäter skulle lottas fram per förening, åldersklass och kön (se Augustsson, Vad gäller bamdelen förekom inte något egenöigt bortfall. Alla Öll- f*#%r 3. Förde/ningen au svaren pd/rdgan om barnen njgon gdng kar wppteut att def känts jobbigt efter sodrt med /oröwrars nämaro nnder träning, täuiing ezzer nzafc/z (procent).

5 Svensk Idrottsforskning nr 2 * t e * frågade bam var villiga att delta och hade informerats i förväg av tränare och/eller föräldrar. Hur representaöv är undersökningen för bamidrotten i Sverige i allmänhet och för de sju grenarna i synnerhet? Då urvalet har sina utgångspunkter i, grenar av typen lagidrott/individuell idrott, jämn fördelning av kön, grenar med god etablering och tradiöon, pojkidrott/flickidrott, är det rimligt att anta att funna mönster i studiens resultat kan generaliseras åtminstone öll bamidrott i andra storstadsregioner i Sverige. Fig 4. Fördelning av medelvärden Resultat Föräldrars närvaro i bamidrotten är ofta ett naturligt inslag. Men vad tycker barnen om att föräldrarna öttar på vid träning och tävling eller match? En klar majoritet bland barnen (68,4%) tyckte att det var bra att föräldrarna var närvarande. Svarsaltemaöyet "Det gör inget om de är där" erhöll 23% av svaren, medan en mindre grupp (5,7%) uttryckte sitt ogillande med altemaövet "Det vore bättre om de inte var där". Som en uppföljning öll frågorna om föräldranärvaro, men nu med en ny infallsvinkel, ombads barnen svara på i fall de hade upplevt att det känts jobbigt eller svårt någon gång med föräldrars närvaro vid träning, tävling eller match. I figur 3 illustreras hur svaren fördelade sig mellan akemaöven. I figur 3 kan ses att den klart största delen i barngruppen (67,6%) inte hade upplevt att det varit jobbigt att föräldern öttat på vid träning och tävling. Det fanns dock relaövt många bam som tyckte att detta var besvärande, där "sällan-altemaövet" utgjorde 15,2% och altemaövet "Ja ibland - Ja ofta" samlade en lika stor del 15,2%. Föräldrars närvaro i idrott verkar i stor utsträckning vara accepterad enligt undersökningsgruppen. Emellertid finns det en grupp av bam som upplevt föräldrars närvaro som påfrestande. figwr 4. Undersökningsgruppens/ordefning ax? nwe/darden^r(iga där de trä re/erensfinyema markerar gränsvärden /or /%6g ock Mg press (Cownt = antat bam). rapress. Lägsta möjliga värde var således 5. Påståendena utgick från känsliga siöiaöoner relaterade öll föräldrapress. I undersökningsgruppen som helhet blev medelvärdet 7,2 och det högsta upplevda värdet på press noterades öll 16. Hur såg då fördelningen ut för imdersökningsgruppen i fråga om upplevd föräldrapress? Resultaten i Fig 5. Upplevd föräldrapress ögur 4 redovisas i medelvärde uträknat per fråga/påstående. I figuren illustreras hur siffervärdena för upplevd föräldrapress fördelade sig över hela barngruppen, där hög upplevd föräldrapress alltså indikeras av ett högt medelvärde. Större delen av barnen fick ett indexvärde på 1, vilket tyder på att majoriteten av barnen inte upplever någon föräldrapress. I takt med att me- Upplevd föräldrapress Variabeln upplevd föräldrapress kom att bestå av fem frågor/ påståenden som konstruerades i enlighet med Harter s teknik och behandlades på samma sätt dvs högsta möjliga värde är 20 (5 påståenden x 4 på skalan), vilket indikerar hög upplevd föräld- pojks upplevd f ignr 5. Upplevd/oräfdrapress, medefvärde nppdefat pä ton och äfder,

6 Svensk Idrottsforskning nr ~te* delvärdet stiger (hög upplevd föräldrapress) sjunker antalet bam. (Se figur 4). Medelvärdet per fråga för hela gruppen är 1,5, och gränsen på fyra öondelar xmder medel indikerar låg upplevd föräldrapress (1,1), och fyra öondelar över medel utgör gräns för hög upplevd föräldrapress (1,9). Man kan i de två yttergruppema konstatera att den ena gruppen består av 61 bam (25%) och den andra gruppen består av 44 bam (18,9%). Vid en närmare granskning av den ena xmdergruppen (hög upplevd press) framkom det att den bestod av bam från olika nivåer av upplevd generell kompetens, men med en mindre överrepresentaöon av de som upplevt sig som något sämre i sammanhanget. Resultaten pekar på att oavsett upplevd kompetens kan bam uppleva en hög press även om en svag majoritet önns bland dem som upplever en lägre kompetens. Finns det då några ålders- och könsskillnader vad gäller upplevd föräldrapress? I Ggur 5 kan uöäsas hur fördelningen av upplevd föräldrapress ser ut i fråga om kön och ålder. (Se figur 5). Resultaten visar att i de lägre åldrarna (8-9 år) är upplevelsen av föräldrapress något över den genomsnittliga och könsskillnaden mycket liten, medan upplevelsen av föräldrapress bland de äldre flickorna (11-12 år) minskar betydligt. Däremot söger föräldrapressen mycket påtagligt i pojkgruppen i samma ålder. Denna mer nyanserade analys visar således att andelen pojkar i åldersgruppen år som är utsatt för stark press från sina föräldrar är betydligt högre än för övriga. Hur ser situaöonen ut i de undersökta idrottsgrenarna? I ögur 6 visas upplevd föräldrapress inom respeköve gren utifrån ett medeltal per gren. (Se figur 6). Man kan se att den högst upplevda pressen finns representerad inom grenarna tennis och simning. Vari förklaringen kan ligga öll detta förhållande är svårt att säga. Det kan tänkas att dessa två grenar utmärker sig något vad det gäller antalet deltagare per träningsgrupp dvs båda grenarna har väldigt få deltagare i varje träningsgrupp, vilket kan öka pressen på prestaöon då alla försök tydligt kan registreras av signifikanta andra. I de andra individuella grenarna bordtennis, konsölkning och gymnasök ingår fler bam inom respeköve träningsgrupp och flera grupper tränar oftast samödigt vid varje tillfälle. Konståkning och bordtennis var alltså de grenar där en upplevd föräldrapress var minst påtaglig. Förklaringen till detta resultat kan man bara spekulera kring. Det är möjligt att dessa två grenar, och då framförallt konståkning, representeras av en stark tävlingsinriktning, vilket gör att barnen är beredda på större "uppoffringar" än bam inom andra grenar. Angående lagidrotternas "låga" medelvärde i upplevd föräldrapress, kan förklaringen möjligen härledas öll att enskilda individers prestaöoner (i bamidrott åtminstone) sällan blir helt och hållet "uthängda". Tradiöonen inom lagidrotterna understryker snarare laginsatsen som det avgörande, även om vissa mer individuella matchsiöiaöoner (t ex straffspark) säkert kan upplevas som pressande. För att avsluta presentaöonen av resultaten kring upplevd föräldrapress följer här några exempel på vad bam har återgivit i syfte att exemplifiera situaöoner som har upplevts som jobbiga eller svåra i föräldems närvaro i idrottssammanhang. * "Man blir nervös och börjar spela dåligt" (Pojke född 1985, tennis) * "Pappa var på dåligt humör och kritiserade allt."(flicka född 1984, konståkning) * "Under ett KM. Man blir stressad." (Pojke född 1986, bordtennis) * "När föräldrarna står och skrattar åt mig." (Flicka född 1984, fotboll) * "När han står och gapar." (Pojke född 1988, ishockey) * "Dom skämde ut mig för några vuxna." (Flicka född 1987, simning) Att föräldrapress öll viss del är en realitet inom bamidrotten har förtydligats i denna undersökning. Men detta fenomen känns egentligen mer verkligt då man fått det klätt i ord av dem som drabbas direkt, nämligen barnen. I exemplen speglas allvaret gällande föräldrapress. Det kan inte vara lätt att bli utskrattad av sina egna föräldrar eller bli utskämd inför andra vuxna. Problemområdets känsliga natur Fig 6. Upplevd föräldrapress ur ett grenperspektiv fignr 6. Upp/evd/oräfdrapress, medefvärde inom respetfiw gren (244 bam/

7 Svensk Idrottsforskning nr t e ' kan inte förklaras bättre än av barnen själva. Sammanfattning Bamidrott bör vara öll för bam, men i de situaöoner då föräldrar i missriktad ambiöon försöker styra barnet mot en målsättning med idrottandet som skiljer sig från barnets egen, vänds förälderns visade intresse och stöd öll att framkalla oro och känsla av press hos barnet Diskussionen kring föräldrapress kan även ses ur ett makroperspeköv. Samhällets accentuering på framgång och då bl a rörande framgångsrika idrottsmän och kvinnor kan möjligtvis föranleda föräldrar öll att pressa sina bam lite extra i tävlingssituaöoner. Detta är bara ett antagande men det är kanske nödvändigt att öll viss del inbegripa ett mer samhälleligt perspeköv i synnerhet som prestaöon och framgång är förenat med pengar. Idrotten kommersialiseras allt längre ner i åldrarna och det är inte ovanligt med sponsring och prispengar i ödiga tonår. Tennis är kanske det bästa exemplet på vad ödig framgång kan vara värt i pengar. Flera av dagens elitspelare blev miljonärer redan i tonåren. Hur föräldrar ser på sitt barns idroltande varierar naturligtvis, men det är nog troligt att anta att vissa föräldrar ser sitt barns idrott som en väg fram öll ekonomisk vinning. Resultaten tyder på att majoriteten av barnen upplever ett posiövt och stimulerande föräldraengagemang, medan en mindre grupp (15-19%) ger uttryck för negaöva upplevelser av press från föräldrahåll Ungefär 15% kan kanske tyckas vara en liten andel av barnen, men om man betänker att ca 60% av barnen i de aktuella åldrarna är med i föreningsidrott (som denna studie omfattar) så berör det i absoluta tal ett stort antal bam. Uppskattningsvis är - om man räknar med bam per årskull - uppemot bam i Sverige aköva i idrottsföreningar i åldrarna 8-12 år. Om våra resultat är någorlunda korrekta skulle det innebära att omkring idrottande bam i dessa åldrar åtminstone ibland upplever större eller mindre obehagkänslor i samband med idrottsutövande på grund av press från föräldrar. Till sist kan konstateras att denna undersökning tydligt visat att föräldrarna spelar en vikög roll i idrottande barns liv i både posiöv och negaöv bemärkelse. Föräldrars stöd och generösa engagemang är givetvis en stor öllgång i bamidrotten, men det är också angeläget att mer dolda och mörka sidor av verksamheten, som t ex föräldrapress, kan kartläggas systematiskt. Med mer noggranna uppskattningar, som förhoppningsvis denna studie bidragit med, kan debatten om föräldrapress nyanseras. De spekulaöva inslag som ödigare dominerat bilden kan också lättare ersättas av en mer konstruköv debatt grundad på ett betydligt mer verklighetsbaserat forskningsunderlag. Referenser Augustsson, C. (1997). Bamidrott på gott och ont. Idrottspedagogiska rapporter 51. Göteborg: Institutionen för pedagogik Göteborgs universitet. Augustsson, C & Patriksson, G. (1997). Barns upplevelser av föräldrapress. I Patriksson, G. (red.) Svebis årsbok Bandura, A. (1977). Social leaming theory. New Jersey: Prentice Hall. Engström, L-M. (1990). Idrottsvanor i förändring. I A, Forsbergs (Red). Bam -Ungdom - Idrott Stockholm. Could, D.Eklund,CR.Petlichkoff,L. Peteisen, K. & Bump, L. (1991). Psychological predictors of state anxiety and performance in age-group wrestlers. Pediatrlc exercise sciense, Harter, S. (1978). Effectance motivation reconsldered. Human developmenl 21,34- Harter, S. (1980). The development of competence motivation in the mastery of cognitive and physical skxlls: is there still a place for joy? I Roberts, CG & Landers, M.D (Eds.). Psychology of motor behavior and sport Champaign: Human Kinetics Publishers. Harter, S. (1981). A model of mastery motivation in childrens individual differences and developmental change. I Collins,W.A (Ed.) Minnesota symposium on child psychology vol. 14, New York Erlbaum. Harter, S. (1982). The perceived competence scale for children. Child development, 53. Hellstedt, CJ. (1990). Early adolescent percepöons of parental pressure in the sport environment. journal of sport behavior , Klomsten, A.T. (1996). Barns fysiske kompetanse og selvoppfatning. En studie blant 6 og 7 åringer. Hovedfagsoppgave i idrett Idreltsvitenskaplig institutt, NTNU. Leff, }.H. & Hoyle, HJt (1994). Young Athletes perceptions of parental support and pressure. journal of youth and adolescence, Mariens, R(1982). Kid sports a den of iniquity or land of promise. I RA. Magill, Mj. Ash & F.L Smoll (Eds.). Children in sport: Human Kinetics publishers, Inc. Ommundsen, Y. (1992). Self evaluation, affect an drop-out in the soccer domain. A prospective study of young male Norwegian players. Oslo: The Norwegian university of sport and physical education. Department of behavioral sciences in medidne. Patriksson, G. (1995). Scientific review - part II. SocializaUon. I I.Vuori. m 0. (Eds.). The significance of sport for society. Strasbourg: Council of Europé press. Scanlan, T. K. (1984). Social evaluation and the competition process: A developmental perspectiv. IF, Smoll, R, Magill & M, Ash (Eds.). Children in sport. Champaign, Illinois: Human Kinetics Books. Weigand, D. A. (1994). Perdeved parental goal and parental pressure on the development of childrens and adolescents goal ohentadons in sport MichigamUMI Dissertation Services, A, Bell & Howell Company. 1. Projektet har ekonomiskt stöd från Centrum för idrottsforskning. Si/ens/c 8eteendei/etensr(ap//p fören/ng (Sl/ES/j och O/ymp/st Support RepVon väst /nb/uder f/// årets SVEBI-KONFERENS november i Göteborg Temat är prestationsutveckling - sett ur ett brett perspektiv Konferensen vänder sig till ledare/tränare, forskare, idrottslärare och till studenter med intresse för idrott och beteendevetenskap. Anmälningsblankett och ytterligare information erhålles från IUC Väst, tel: