Aktualitetsförklaring av översiktsplan Eslövs kommun

Transkript

1 Aktualitetsförklaring av översiktsplan Eslövs kommun Kommunomfattande översiktsplan 2001 Fördjupning av översiktsplanen för Västra Eslöv Fördjupning av översiktsplanen för Östra Eslöv Fördjupning av översiktsplanen för Marieholm Fördjupning av översiktsplanen för Flyinge-Gårdsstånga Antagen av kommunfullmäktige den xx xxxx 2015 KS

2 Politisk process för aktualitetsförklaring Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) : 9 december (info) Kommunstyrelsen (KS): 13 januari 2015 Kommunfullmäktige (KF): prel. 26 januari 2015 Handlingar som ingår i aktualitetsförklaringen av översiktsplanen: Tjänsteskrivelse Akutalitetsförklaring av översiktsplan för Eslövs kommun (detta dokument) Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse (bilaga 1 i Aktualitetsförklaring) Inkomna yttranden kommunala nämnder (bilaga 2 i Aktualitetsförklaring) Diarienummer aktualitetsförklaring: KS Framtaget av kommunledningskontoret Karolina Nilsson, planarkitekt Minna Hatti, planarkitekt Adress Eslövs kommun, Eslöv Besöksadress Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon webb www. eslov.se

3 SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige ska minst en gång varje mandatperiod, enligt plan- och bygg lagen, ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Aktualitetsförklaringen redovisar vilka förändringar som skett sedan översiktsplanen antogs. Eslövs översiktsplan består av följande delar: Kommunomfattande översiktsplan (antagen 2001) Fördjupning av översiktsplanen för Västra Eslöv (antagen 2005) Fördjupning av översiktsplanen för Östra Eslöv (antagen 2009) Fördjupning av översiktsplanen för Marieholm (antagen 2009) Fördjupning av översiktsplanen för Flyinge-Gårdstånga (antagen 2013) Fördjupningar av översiktsplanen och tematiska tillägg till översiktsplanen som är antagna av kommunfullmäktige ingår i den kommunomfattande översiktsplanen och ska således bedömas i en aktualitetsförklaring. Påbörjade men ej avslutade fördjupningar och tematiska tillägg ingår inte. Det finns en påbörjad fördjupning av översiktsplanen Eslöv, öster om järnvägen (programsamråd 2011) samt ett påbörjat tematiskt tillägg för vindkraft (utställd 2011). Inför aktualitetsförklaringen har underlag från respektive nämnd i Eslövs kommun begärts in, samt en så kallad sammanfattande redogörelse från Länsstyrelsen i Skåne. Dessa utgör grunden i denna aktualitetsprövning. Sammantaget ställningstagande Eslövs kommuns översiktsplan bedöms som inaktuell. En ny översiktsplan bör tas fram. Tillhörande fördjupningar av översiktsplanen bedöms i huvudsak aktuella, men kommer att granskas ytterligare under processen med att ta fram en ny översiktsplan. Under arbetet med att ta fram en ny översiktsplan bedöms också att det finns ett behov av att se över hur den kontinuerliga översiktsplaneringen ska ske fortsättningsvis. Det är angeläget för Eslövs kommun att hitta ett sätt att hantera de översiktliga och strategiska frågorna i ett längre perspektiv.

4

5 INNEHÅLL INLEDNING 7 Bakgrund Syfte NYA FÖRUTSÄTTNINGAR 8 Nationellt Regionalt Lokalt AKTUALITETSFÖRKLARING 14 Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse Sammanfattning av förvaltningarnas granskning ARBETE MED NY ÖVERSIKTSPLAN 17 Bilaga 1 Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse 19 Bilaga 2 Inkomna yttranden från nämnder Barn- och familjenämnden 35 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 38 Kultur- och fritidsnämnden 41 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (inkl. bilaga) 43 Servicenämnden 58

6 6 Aktualitetsför k lar ing av Eslövs översiktsplan Eslövs översiktsplan Eslövs översiktsplan består av följande delar: Kommunomfattande översiktsplan (antagen 2001) Nedanstående fördjupningar av översiktsplanen har tagits fram och ersätter översiktsplanen från 2001 i de geografiskt utvalda områdena: Fördjupning av översiktsplanen för Västra Eslöv (antagen 2005) Fördjupning av översiktsplanen för Östra Eslöv (antagen 2009) Fördjupning av översiktsplanen för Marieholm (antagen 2009) Fördjupning av översiktsplanen för F lyinge-gårdstånga (antagen 2013)

7 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan 7 INLEDNING Bakgrund En översiktsplan innehåller mål, strategier och ställningstaganden för den långsiktiga fysiska utvecklingen av kommunen. Översiktsplanen är vägledande och ska fungera både som vision och strategi för Eslövs utveckling samt vara ett konkret stöd i det vardagliga arbetet med exempelvis detaljplaner, bygglov, förfrågningar, exploaterings frågor. Det är viktigt att översiktsplanen kan användas av medborgare, företag, fritidsboende, myndigheter och förvaltningar för övergripande strategiska frågeställningar inom samhällsplaneringen. Översiktsplanen fungerar även som en överenskommelse med staten (länsstyrelsen) kring markens och vattnets användning och avsteg från översiktsplanen ska motiveras. Därtill fungerar också översiktsplanen som en del i kommunens marknadsföring. Den viktigaste aspekten av planläggning, både enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken, är att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för utifrån beskaffenhet, läge och behov. Sådan användning som av allmän synpunkt medför god hushållning ska ges företräde. Översiktsplaneringens uppgift är att med en helhetssyn och samverkan ta ställning och göra avvägningar mellan olika allmänna intressen. Varje kommun ska enligt plan- och bygg lagen ha en aktuell översiktsplan. Aktualiteten ska bedömas under varje mandatperiod av kommunfullmäktige. Dagens samhällsförändringar sker i en allt snabbare takt. Nya planeringsanspråk och intressen gör att översiktsplanen kan behöva ses över kontinuerligt för att behålla sin funktion som ett strategiskt väg ledande besluts underlag. Det kan vara ny lagstiftning, nya ställningstaganden på lokal, regional eller statlig nivå, nya fakta eller omvärlds faktorer som bedöms påverka kommunens översiktliga planering och inriktning. Syfte Syftet är att bedöma översiktsplanens aktualitet det vill säga om de rekommendationer som finns i översiktsplanen från 2001 fortfarande fungerar som vägledning för markens och vattnets användning. Detta görs genom att se vilka förändringar som hänt sedan översiktsplanen antogs och hur detta påverkar den översiktliga planeringen i Eslövs kommun.

8 8 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan NYA FÖRUTSÄTTNINGAR Det tillkommer ständigt nya förutsättningar både lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Förändrings- och utvecklingstakten är idag hög. Därför krävs det att arbetet med den kommunala över siktliga planeringen bedrivs kontinuerligt. Sedan Eslövs kommuns översiktsplan från 2001 togs fram har lagstiftning ändrats, regionala underlag tagits fram och lokala föränd ringar skett. Alla dessa påverkar i olika grad hur kommunen bör använda, bevara och utveckla mark- och vattenområden - det som är översiktsplanens främsta uppgift. Nedan redogörs för de viktigaste förändringar och underlag som berör Eslövs kommun nationellt, regionalt och lokalt. Det finns ytterligare underlag, program och dokument som påverkar den översiktliga planeringen, framförallt nationellt och regionalt. Nedan redogörs för de som just nu bedöms innebära störst f örändringar för den översiktliga planeringen. Nationellt Ny plan- och bygglag, SFS 2010:900 (2011) Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag (PBL) i kraft. I denna stärktes översiktsplanens strategiska betydelse. Detta genom att översiktsplanen ska visa hur kommunen i den fysiska planeringen tar hänsyn till och samordnar översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Därtill att det ska framgå hur den byggda miljön ska utvecklas, be varas OCH användas. Likaså har det tillkommit nya bestämmelser om att hänsyn ska tas till miljö- och klimataspekter samt möjligheterna till avfallshantering och elektronisk kommunikation. En enklare planprocess Den 1 januari 2015 träder nya best ämmelser i plan- och bygglagen i kraft, med syftet att göra plan- och bygglovprocessen enklare och effektivare. Förändringarna berör framförallt detaljplan, men det har även tydliggjorts kring kommunens ansvar för bostadsförsörjningen (se även nedan) i den översiktliga planeringen. Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen Miljöbalken och plan- och bygglagen ändras från och med den 2 januari 2015, så att de bättre stämmer överrens med varandra gällande hur buller (exempelvis från trafik) ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (200:1383) görs änd ringar. Kommunen ska i sin planering för bostadsförsörjning visa vilken hänsyn som tagits till relevanta nationella och regionala mål samt andra planer och program som har

9 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan 9 betydelse för bostadsförsörjningen. I planoch bygglagen (2010:900) förändras tredje kapitlet så att bostadsförsörjnings ansvaret blir ett så kallat allmänt intresse och att kommunen ska redovisa hur det långsiktiga behovet av bostäder ska tillgodoses. Under 2013 har det påbörjats ett arbete (Kommittédirektiv 2013:78) kring regional planering och bostadsförsörjning. Dels ska det utredas hur systemet ser ut idag, hur lagar kan ändras, hur samordning kan ske och vad som bör ingå i fysisk planering på regional nivå. Nationell transportplan Den nationella transportplanen innebär en satsning på 522 miljarder för perioden och fördelas på drift och underhåll av statliga vägar, drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet samt utveckling av transportsystemet. Regeringen pekar ut vilka projekt Trafikverket ska prio ritera under planperioden och hur drift och underhåll ska prioriteras. Detta fördelas på respektive län, varav Skåne blivit tilldelade vissa satsningar utifrån de önskemål som framförts från Region Skåne. Nationella miljömål De nationella miljömålen är uppbyggda med ett generationsmål, 24 etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Sedan översiktsplanen 2001 antogs har det generellt ändrats mycket kring miljömålsarbetet nationellt, regionalt och lokalt bland annat kring struktur och uppbyggnad samt att det har det tillkommit ett miljökvalitetsmål (2005, ett rikt djur- och växtliv). bild från Miljökonsekvensbeskrivning Den 21 juli 2004 gjordes ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen kring miljökonsekvensbeskrivningar. Det innebär att det alltid ska göras en miljökonsekvensbeskrivning till en översiktsplan. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer infördes i miljöbalken 1999 för att komma tillrätta med miljö påverkan från diffusa utsläppskällor. Kommunerna ansvarar för att dessa följs. Det finns idag miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, utomhusluft och vattenkvalitet. Kravet på hanteringen av dessa har stärkts. Strandskydd Den 1 juli 2009 ändrades reglerna kring strandskydd (miljöbalken och plan- och bygglagen). Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land/i vatten. Komm unerna har tagit över ansvaret från läns styrelsen att lämna strandskyddsdispenser, upphäva strandskydd i samband med detaljplan och tillsynen över strandskyddet. Kommunen kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (gäller från den 1 februari 2010). Områden som även i framtiden bör ha ett utökat strandskydd bör föreslås i översiktsplanen.

10 10 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan Regionalt Det finns många regionala underlag att ta hänsyn till inom den fysiska plan eringen, framförallt underlag fram tagna av Läns styrelesen och Region Skåne. Nedan redovisas ett axplock av dessa. Det öppna Skåne 2030 regional utvecklingsstrategi (2014) Region Skåne har under 2014 tagit fram en ny regional utvecklingsstrategi Det öppna Skåne Strategin syftar till att formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne Mål bilden är det öppna Skåne öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. I arbetet har det även pekats ut fem prioriterade ställningstaganden med ett antal delstrategier och mål. De fem prioriterade ställningstagandena är: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet, Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor, Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga struktur, Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Strategier för det flerkärniga Skåne (2013) Strukturbild för Skåne är en del av Region Skånes ordinarie verksamhet sedan 2011, från att ha varit ett projekt från år Strukturbild syftar till att koppla samman det regionala utvecklingsprogrammet med kommunernas översiktsplaner. Sedan 2005 har strukturbildsarbetet genererat flera rapporter och kunskapsmaterial och 2014 presenterades strategier för det fler kärniga Skåne. Strategierna bygger på fem strategiområden som syftar till att uppnå ett hållbart Skåne med den fysiska planeringen som verktyg. De fem strategiområdena är: Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor och utveckla den flerkärniga ortsstrukturen, Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning Skapa socialt hållbara, attraktiva orter och miljöer som erbjuder hög livskvalitet Stärka Skånes relation inom Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjön

11 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan 11 Regional transportinfrastrukturplan (RTI) (2014) Den regionala transportinfrastrukturplanen som är framtagen av Region Skåne på uppdrag av regeringen. Planen visar tillsammans med regeringens nationella transportplan (se under nationella underlag), vilka investeringar som ska göras i Skåne under perioden gärder, varav femton strategiskt viktiga åtgärder för att hantera dessa. De fem skånska utmaningarna är: Hållbara transporter i Skåne Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Skydd av Skånes natur- och kulturvärden Hållbar konsumtion i Skåne Färdplan 2050 (2012) Länsstyrelsen fick 2011 i uppdrag av regeringen att lämna underlag till Naturvårdsverket om hur den regionala nivån kan bidra till att Sverige inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till Länsstyrelserna i Skåne, Norrbotten och Dalarna utsågs som pilotlän för detta, för att identifiera och lämna förslag på styrmedelsförändringar för att uppnå målet för växthusgaserna. Detta landade i en rad prioriterade åtgärder för att uppnå målet. Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen (2012) Det regionala åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsmålen i Skåne län togs fram Åtgärdsprogrammet ska ge stöd och vägledning för prioriteringar av åtgärder och utvecklingsinsatser. Programmet är kopplat till de sexton nationella miljökvalitetsmålen och i programmet redovisas fem skånska utmaningar med totalt 76 åt- MalmöLundregionen, samarbete i sydvästra Skåne I sydvästra Skåne finns sedan flera år tillbaka ett etablerat samarbete mellan 11 kommuner (Höör, Eslöv, Lund, Malmö, Trelleborg, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Svedala och Vellinge). Samarbetet sker inom tre prioriterade utvecklingsområden Fysisk planering och infrastruktur, Arbetsmarknads- och utbildningsfrågor samt näringslivsfrågor. Inom fysisk planering och infra struktur pågår ett samarbete som kallas för ÖP-gruppen (översiktsplanegruppen) och under 2015 kommer ett arbete påbörjas, med att ta fram en så kallad strukturplan för delregionen sydvästra Skåne.

12 12 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan Lokalt Det finns flera lokala underlag att ta hänsyn till. Nedan redovisas några särskilt relevanta. Miljömål för Eslövs kommun Mot framtiden (2013) Miljömålen för Eslövs kommun antogs 2013 och grunden för dessa är de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Under 2014 arbetas ett åtgärdsprogram fram för att visa hur målen ska uppnås. Till målen är det ett antal delmål kopplade. De lokala miljömålen är följande: Ekokommunen Eslöv Energi & klimat Giftfritt God vattenstatus Planera hållbart Energi- och klimatplan (2012) Energi- och klimatplanen syftar till att Eslövs kommun ska minska använd ningen av ändliga resurser och effektivisers användningen av energi. Planen inne håller tolv områden med mål och åtgärder kopplade till dessa. Trafikplan Eslövs stad (2009) Trafikplanen från 2009 behandlar endast Eslövs stad. Trafikplanen tar sin utgångspunkt i år 2020 och de utbyggnads områdena som föreslås i fördjupningarna för Västra och Östra Eslöv, samt de förtätningar som är beslutade. Slutligen föreslås en rad åtgärder för respektive trafikslag samt konse kvenserna av dessa. Program för utveckling av Eslövs näringsliv (2013) Programmet syftar till att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Programmet redovisar hur Eslövs näringsliv ser ut idag, förklaringar till varför det ser ut som det gör samt strategier och handlingsplan för att uppnå målbilderna: En fungerande arbetskrafts - försörjning som motsvarar näringslivets behov Innovativitet och kontinuerlig utveckling av nya produkter och produktionsprocesser En tillväxtorienterad fysisk planering som beaktar preferenser hos befintlig och efterfrågad arbetskraft Handelspolicy (2009) Handelspolicyn togs fram 2009 och syftade till att visa kommunens vilja och intention med tillkommande handel i kommunen. Sedan tidigare hade Eslövs kommun ambitionen att vara handels centrum i Skåne men etableringen av externa köpcenter och handelsplatser förändrade konsu menternas köpmönster. I handelspolicyn finns tre inriktningsmål framtagna handeln i kommunen ska utvecklas så att den kan tillgodose den service som efterfrågas av kommunens invånare, handelns utveckling är en viktig del av kommunens tillväxtstrategi och Eslövs stadskärna är och ska vara kommunens viktigaste och mest allsidiga mötes- och handelsplats. Näringslivsprogram för Eslövs kommun (2010) Programmet pekar ut riktningen för hur kommunen kan bidra till utveckling av näringslivet i Eslövs kommun, samt vilka aktiviteter kommunen bör prioritera för att näringslivet ska kunna utvecklas.

13 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan 13 Program för socialt hållbar utveckling (2012) Programmet inriktar sig på att omsätta de lokala nationella folkhälsomålen på lokal nivå och spelar en betydelsefull roll i arbetet med att uppnå kommunens övergripande mål för hållbar utveckling. I programmet har tre prioriterade områden tagits fram utifrån en kartläggning av hälsoläget, samt en identifiering av behov och utvecklingsområden. De tre prioriterade områdena är följande: Delaktighet, öppenhet och inflytande Sociala och ekonomiska förut sättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Strategi för tillväxt (2014) Strategin för tillväxt togs fram 2014 och syftar till att peka ut en gemensam riktning för kommunens verksamheter med ambition att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt. Strategin innehåller en gemensam målsättning och fyra utvecklings områden. Den gemensamma målsättningen är att befolkningstillväxten ska vara 1 procent per år och att Eslövs kommun år 2024 är en hållbar kommun med invånare. De fyra utvecklingsområdena för är: Hållbar stadsutveckling Social hållbarhet Näringslivsutveckling Kommunikation

14 14 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan AKTUALITETSFÖRKLARING Eslövs kommuns översiktsplan bedöms som inaktuell. En ny översiktsplan bör tas fram. Tillhörande fördjupningar av översiktsplanen bedöms i huvudsak aktuella, men kommer att granskas ytterligare under processen med att ta fram en ny översiktsplan. Under processen att ta fram en ny översiktsplan kommer samtliga handlingar tillhörande översiktsplanen noggrant gås genom för att presentera en ny översiktsplan. Under arbetet med att ta fram en ny översiktsplan bedöms också att det finns ett behov av att se över hur den kontinuerliga översiktsplaneringen ska ske fortsättningsvis. Det är angeläget för Eslövs kommun att hitta ett sätt att hantera de översiktliga och strategiska frågorna i ett längre perspektiv. Eslövs översiktsplan består av följande delar: Kommunomfattande översiktsplan (antagen 2001) Fördjupning av översiktsplanen för Västra Eslöv (antagen 2005) Fördjupning av översiktsplanen för Östra Eslöv (antagen 2009) Fördjupning av översiktsplanen för Marieholm (antagen 2009) Fördjupning av översiktsplanen för Flyinge-Gårdstånga (antagen 2013) En av de främsta anledningarna till att översiktsplanen bedöms som inaktuell är framförallt det sedan 2001 har hänt mycket i omvärlden både nationellt, regionalt och lokalt. En av de viktigaste omvärldsförändringarna är att det införts en ny plan- och bygglag med utökade krav inom flera områden, bland annat för översiktsplan. En annan aspekt är att flera av föreslagna åtgärder i översikts planen är genomförda eller förändrade. En aktualitetsförklaring av översiktsplanen innebär att befintlig översiktsplan granskas för att bedöma hur aktuell den är. Detta ska göras varje mandatperiod av kommunfullmäktige. Översiktsplanering är en ständigt pågående process och detta har ytterligare förstärkts i senaste plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Varje översiktsplan, fördjupning av översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplan är en del av översiktsplanen. I Eslövs kommun finns nu en kommunomfattande översiktsplan från 2001 och därtill ett antal fördjupningar av översiktsplanen: Kommunomfattande översiktsplan (antagen 2001) Fördjupning av översiktsplanen för Västra Eslöv (antagen 2005) Fördjupning av översiktsplanen för Östra Eslöv (antagen 2009) Fördjupning av översiktsplanen för Marieholm (antagen 2009) Fördjupning av översiktsplanen för Flyinge-Gårdstånga (antagen 2013) Nedanstående fördjupning och tillägg till översiktsplanen har påbörjats men inte avslutats/ antagits. De ingår således inte formellt i översiktsplanen. Fördjupning av översiktsplanen för Eslöv, öster om järnvägen (programsamråd 2011, KS ) Tematiskt tillägg till översiktsplanen vindkraft (utställning november 2011, KS /MOS )

15 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan 15 Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse Länsstyrelsen ska vid en aktualitetsprövning av översikts planen redovisa sina synpunkter i en så kallad samman fattande redogörelse. Den innehåller länsstyrel sens syn på aktualiteten utifrån de statliga intressena specifikt preciserat på aktuellt kommun. Länsstyrelsens sammanfattande redogör else inkom den 21 oktober 2014 efter en begäran från Eslövs kommun den 1 september Sammanfattningen innehåller redogörelsen och en bilaga. Bilagan innehåller en mer detaljerad genomgång. Nedan sammanfattas de viktigaste delarna från redogörelsen. Redogörelse och bilaga biläggs aktualitetsförklaringen. Länsstyrelsen anser att Eslövs kommun behöver göra en översyn av översikts planen i flera avseende enligt kraven i 3 kap 4-5 plan- och bygglagen. De frågor som länsstyrelsen särskilt anser behöver utvecklas är följande: Ställningstaganden kring riksintr essen och riktlinjer för hur dessa avses säkerställas vid kommande prövningar Bedömningar och åtgärder av seende riskområden för översvämningar och erosion Lokalisering av utbyggnader i relation till relevanta nationella och regio nala mål, planer och program rörande exempelvis byggande på jordbruksmark och hållbara transporter Lokalisering av bebyggelse med hänsyn till möjligheterna att följa miljökvalitetsnormer för vatten Länsstyrelsen skriver att granskningsyttranden till den kommun omfattande översiktsplanen och fördjupningar av översiktsplanen fortsatt har relevanta synpunkter, men påtalar även att de inte ger tillräckligt stöd på grund av ändrad lagstiftning och nya kunskaper. I den kommunomfattande översikts planen hade länsstyrelen synpunkter på att den saknade flera grundläggande redovis ningar och ställningstaganden exempelvis hur kommunen avsåg att tillgodose riks intressena. Likaså att exempelvis byggande på jordbruksmark, klimataspekter och konsekvenser av byggande kopplade till vatten- och luftkvalitet är frågor som kommit ännu mer i fokus från statligt håll de senaste åren. Länsstyrelsen påtalar också att de inte godtar kommunens förslag till översiktsplan (fördjupning av översiktsplanen för Flyinge Gårdsstånga) för utbyggnads områdena i Getinge och Flyinge med utgångspunkt i att den mellankommunala samordningen avseende kollektiv trafiken inte är löst. Det finns även exploateringar i följande utpekade områden som läns styrelens bedömer kan ske i strid med statliga intressen: Utbyggnadsområden i Västra Sallerups bykärna (FÖP V Eslöv, i strid med riksintresse kulturmiljövård) Utbyggnadsområden för verk samheter i södra Eslöv vid Bäckagården/Väster om Abulla hagen (FÖP Ö Eslöv, i strid med riksintresse naturvård/riksintresse kulturmiljövård) Område för verksamheter söder om Saxån i anslutning till före detta Yllefabriken i Marieholm (FÖP Marieholm, i strid med riks intresse naturvård, strandskydd, översvämningsrisk ) Utbyggnadsområden i Gårdsstånga (FÖP Flyinge Gårdsstånga: i strid med miljökvalitetsnorm luft, miljö kvalitetsnorm vatten) Utbyggnadsområden i Harlösa (i strid med riksintresse för total försvaret)

16 16 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan Sammanfattning av förvaltningarnas granskning Under 2012 ombads samtliga nämnder och förvaltningar att lämna synpunkter på översiktsplanernas aktualitet. Följande nämnder har lämnat sina synpunkter: Barn- och familjenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnads nämnden Servicenämnden Vård- och omsorgsnämnden har inte kommit in med sina synpunkter. Samtliga nämnder och förvaltningar förutom gymnasie- och vuxenutbildnings nämnden anser att gällande översiktsplan är inaktuell. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har gjort en omfattande genomgång, som kommer att vara ett bra stöd i processen att ta fram en ny översiktsplan. Likaså kommer övriga nämnders synpunkter vara ett stöd i arbetet. Samtliga inkomna synpunkter biläggs aktualitetsförklaringen.

17 Aktualitetsförklaring av Eslövs översiktsplan 17 ARBETE MED NY ÖVERSIKTSPLAN Nuvarande översiktsplan bedöms i sin helhet vara inaktuell och behöver omarbetas. Det innebär dock att det som fortfarande är aktuellt används i den nya översikts planen, men anpassas till nya förutsättningar, lagar, underlag och program som är relevanta för Eslövs kommun och en hållbar utveckling. För att komma igång med översiktsplanen ska en projektplan med tillhörande kommun ikationsplan tas fram. Det bedöms även angeläget att under framtagandet av en ny översiktsplan se över hur den översiktliga planeringen ska ske fortsättningsvis för att säkerställa att den översiktliga och strategiska fysiska planeringen bedrivs kontinuerligt och rullande. En översiktsplan är ett av kommunens viktigaste styr dokument som behöver vara strategisk, visionär och konkret. Det kräver ständig omvärlds bevakning och koppling till lokala förutsättningar.

18

19 BILAGA 1 - aktualitetsförklaring översiktsplan 19 YTTRANDE 1(16) Dnr A-0013 Kontaktperson Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Hanne Romanus hanne.romanus@lansstyrelsen.se Eslövs kommun Kommunledningskontoret Gröna torg Eslöv Sammanfattande redogörelse inför Eslöv kommuns prövning av översiktsplanens aktualitet Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 3 kap 5 plan- och bygglagen (PBL). Länsstyrelsen ska enligt 3 kap 28 minst en gång under den mandatperioden redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen. Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen. Eslövs nu gällande översiktsplan (ÖP2001) antogs den 25 februari Sedan ÖP2001 antogs har följande fördjupningar (FÖP) tillkommit: Fördjupning för Västra Eslöv, antagen 2005 Fördjupning av Östra Eslöv, antagen 2009 Fördjupning för Marieholm, antagen 2009 Fördjupning för Flyinge och Gårdsstånga, antagen Länsstyrelsen konstaterar att sedan ÖP2010 antogs har det tillkommit följande: Ny lagstiftning t ex nya PBL den 2 maj 2011 med nya krav på översiktsplanens innehåll, ny banlag och väglag, Ny lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (1 jan 2014), Nya kunskapsunderlag avseende t ex klimatanpassning, energieffektivisering och vattenförvaltning, samt Utveckling av de nationella och regionala målen. Länsstyrelsens ställningstagande Översiktsplanen ÖP2001 antogs den 25 februari Länsstyrelsen ställde sig i flera avseenden positiv till översiktsplanerarbetet men ansåg också att flera grundläggande redovisningar och ställningstagandens saknades. Det gäller t ex hur kommunen avser att tillgodose riksintressena. Parallellt med ÖP2001 gäller ett flertal fördjupningar till översiktsplanen, FÖP. Länsstyrelsen konstaterar att granskningsyttrandena till gällande FÖPar fortsatt har relevanta synpunkter. Vidare finns det finns områden där Länsstyrelsen och kommunen inte har nått en Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A

20 20 BILAGA 1 - aktualitetsförklaring översiktsplan YTTRANDE 2(16) Dnr A-0013 överenskommelse för vad som är lämplig markanvändning. Frågor som på senare år har kommit än mer i fokus från statligt håll är t ex byggande på jordbruksmark, klimataspekter och konsekvenser av byggande kopplade till vatten- och luftkvalitet. Länsstyrelsen anser vidare att Eslövs kommun berörs av framförallt regionala planer och program som tillkommit efter att ÖP2001 antogs och som har tydlig bäring på den översiktliga planeringen. Dessa har inte vägts in i den nu gällande översiktsplanen. Ändrad lagstiftning och nya kunskaper gör att även Länsstyrelsens granskningsyttranden inte heller längre ger tillräcklig stöd och information om statens syn inför kommande prövningar. Länsstyrelsens synpunkter från granskningsyttrandena kvarstår generellt i den mån föreslagen markanvändning inte redan är genomförd eller där antagandehandlingar justerats jämfört med utställningshandlingen. Länsstyrelsen godtar inte kommunens förslag till översiktsplan avseende föreslagna utbyggnadsområden i Getinge och Flyinge. Detta med utgångspunkt i att den mellankommunala samordningen avseende kollektivtrafikfrågan inte är löst. Exploateringar i följande utpekade områden bedömer Länsstyrelsen kan komma att ske i strid med statliga intressen: Utbyggnadsområden i Västra Sallerups bykärna (FÖP V Eslöv: Ri kulturmiljövård) Utbyggnadsområden för verksamheter i södra Eslöv vid Bäckagården/Väster om Abullahagen (FÖP Ö Eslöv: Ri Naturvård, Ri Kulturmiljövård ) Område för verksamheter söder om Saxån i anslutning till fd Yllefabriken i Marieholm (FÖP Marieholm: Ri Naturvård, strandskydd, översvämningsrisk ) Utbyggnadsområden i Gårdsstånga (FÖP Flyinge Gårdsstånga: MKN luft, MKN vatten) Utbyggnadsområden i Harlösa (Ri för totalförsvaret) Sammantaget anser Länsstyrelsen att kommunen bör göra en översyn av översiktsplanen i flera avseenden utifrån kraven enligt 3 kap 4-5 PBL. Särskilt anser Länsstyrelsen att följande frågor som behöver utvecklas: Kommunens ställningstaganden avseende riksintressena och riktlinjer för hur dessa avses säkerställas vid kommande prövningar Bedömningar och åtgärder avseende riskområden för översvämningar och erosion Lokalisering av utbyggnader i relation till relevanta nationella och regionala mål, planer och program rörande t ex byggande på jorbruksmark och hållbara transporter

21 BILAGA 1 - aktualitetsför k lar ing översiktsplan 21

22 22 BILAGA 1 - aktualitetsförklaring översiktsplan YTTRANDE 4(16) Dnr A-0013 BILAGA till sammanfattande redogörelse inför Svedala kommuns ställningstagande över översiktsplanens aktualitet Denna bilaga utgör ett kommunspecifikt komplement till Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse. Ytterligare beskrivningar och planeringsmaterial kopplade till redogörelsen finns att tillgå på Länsstyrelsens hemsida: Samordning med nationella och regionala mål, planer och program Kommunen ska ta hänsyn till och samordna sin fysiska planering med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Länsstyrelsen vill i sammanhanget särskilt lyfta fram några av dessa som bedöms vara särskilt viktiga för Eslövs kommun inför sin aktualitetsprövning. Regionalt miljömålsprogram Skånska åtgärder för miljömålen Länsstyrelsen tog i oktober 2012 beslut om regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen I programmet redovisas prioriterade åtgärder för att möta de gemensamma utmaningarna för en hållbar utveckling i länet. Flera av dessa omfattar åtgärder och sakfrågor som har direkt koppling till hänsyns- och redovisningskraven för den översiktliga planeringen enligt PBL. Hållbara transporter Länsstyrelsen anser att ny bebyggelse i första hand bör tillkomma genom förtätning i befintliga goda kollektivtrafiklägen där kollektivtrafiken är konkurrenskraftig gentemot bilresande. Här är turtäthet samt tillgången till service också viktiga faktorer i den sammanvägda bedömningen. Kan människor inte kombinera kollektivtrafikåkandet vid t ex jobbpendling med inköp, annan service och fritidsaktiviteter ökar risken för bilberoende. Region Skåne har tagit fram Trafikförsörjningsprogram 2015, vilken Länsstyrelsen ställt sig positiv till (remissutgåva september 2014). I dokumentet konstateras det bland annat att kollektivtrafiken är strukturbildande, att det är nödvändigt med samverkan mellan olika aktörer och ett samspel med övrig samhällsplanering. Vidare tydliggörs var det finns förutsättningar att driva högkvalitativ kollektivtrafik, vilket är en betydelsefull och strukturerande faktor vid utveckling av lokal bebyggelse. Länsstyrelsen ser därför programmet som ett viktigt underlag i den kommunala översiktsplaneringen.

23 BILAGA 1 - aktualitetsförklaring översiktsplan 23 YTTRANDE 5(16) Dnr A-0013 Länsstyrelsen kan konstatera att sedan ÖP2001 och FÖP Marieholm antogs ingår idag Marieholmsbanan i den nationella planen för transportplanen för att möjligöra för persontrafik. Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag Kommunerna är huvudaktör i det regionala åtgärdsprogrammet för att i den fysiska planeringen ta hänsyn till klimatförändringar. Kombinationen med riskområden för översvämning, vattendrag intill områden med intensivt jordbruk samt hög andel utdikade och väldränerad marker är ytterligare faktorer som visar behovet av att aktivt arbeta utifrån åtgärdsprogrammet. Åtgärderna är också kopplade till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (se även rubriken Miljökvalitetsnormer) Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Idag pekar ÖP2001 samt fördjupningarna ut ett flertal utbyggnadsområden på jordbruksmark. Enligt det regionala åtgärdsprogrammet ska kommunerna i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses när kommunen föreslår exploatering på åkermark. Som en särskilt viktig planeringsfråga i Skåne vill Länsstyrelsen lyfta åkermarken som ändlig resurs. Idag är trycket högt på åkermarken i tillväxtregionen Skåne/Öresund. Redan är närmare 10% av Skånes bästa jordar bebyggda. De kommande åren planeras ytterligare nästan lika mycket åkermark att bebyggas. Eslövs kommun har ett stort behov av att ta fram en vatten och avloppsplan, VAplan. Med hjälp av VA-planen är det möjligt att ta fram riktlinjer som ger vägledning om vilka områden som är lämpliga respektive olämpliga för exploatering med hänsyns till möjligheten att ordna vattenförsörjning och avlopp. I en VA-plan är det angeläget att se över dagvattensituationen för hela kommunen är det viktigt att planera för både befintlig och planerad bebyggelse och verksamheter. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla vikten av att VA-huvudmannen tar ansvar för dagvattenhanteringen i de flesta fall där samlad bebyggelse för verksamheter och bostäder planeras. Möjligheten att reglera dagvattenhanteringen i detaljplaneprocessen är oftast begränsad varför frågan behöver belysas i översiktsplanen. Skydd av Skånes natur- och kulturvärden ÖP2001 redovisar bra resonemang kring hur en hållbar utveckling med utgångspunkt från bl a miljömålen också måste bygga på ett tillvaratagande förhållningssätt till såväl natur- och kulturarv som den byggda miljön. Bland kommunens mål anges att upprätta grönplan för de större orterna, utarbeta en kommunomfattande grönstruktur och att genomföra en kulturlandskapsanalys med en bebyggelsehistorisk inventering. I den mån sådant underlag tagits fram bör dessa kunna ligga till underlag för ställningstaganden som rör natur- och kulturvärden vid

24 24 BILAGA 1 - aktualitetsförklaring översiktsplan YTTRANDE 6(16) Dnr A-0013 en kommande översyn av översiktsplanen. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen pekat ut områden med värdefulla kulturmiljöer (i ÖP2001 redovisat som K1 och K2-områden) samt gör en ansats till riktlinjer för områden med naturvärden (N-områden) men att vägledningen inför kommande prövningar är allt för allmänt hållna och saknar tydlig koppling till aktuella värden på platsen. Det regionala åtgärdsprogrammet pekar ut ett flertal åtgärder som kommunen har att hantera i översiktsplaneprocesserna. Det gäller t ex hur kommunen avser att skydda områden med höga kultur- och naturvärden, kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade natur- och kulturvärden samt säkerställande av tillgången på allemansrättslig mark inom och utom detaljplan. Eslövs kommuns har ett naturvårdsprogram från år Länsstyrelsen vill erinra om att naturvårdsprogrammet inte fristående kan fungera som ett planeringsunderlag i plan- och bygglagssammanhang, och därför måste inarbetas i kommunens översiktsplan för att få bäring i kommande fysisk planering. Kulturmiljöprogram för Skåne Det regionala kulturmiljöprogrammet, Kulturmiljöprogram för Skåne, är ett digitalt planeringsunderlag som togs fram av Länsstyrelsen 2006 och som finns tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida. Sedan den 1 januari 2014 finns nya nationella mål för kulturmiljöarbetet. Dessa tar sin utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Det är genom den kommunala planeringsprocessen som det stora antalet kulturmiljöer hanteras och således också här som målen har stor betydelse. En förutsättning för att lyckas i arbetet med att värna och bevara kulturmiljöerna är att dessa också utvecklas så att de får en hållbar användning. De nya målen för kulturmiljöarbetet preciserar ett sådant förhållningssätt. Eslövs kommun har ett flertal riksintressen för kulturmiljövården samt områden som kommunen i ÖP2001 pekat ut som värdefulla ur kulturmiljöhänseende. I flera fall är värdena också kopplade till andra värden (t ex natur, landskap och friluftsliv). I kommande översiktsplan kan ställningstaganden och förhållningssätt kring kulturmiljöfrågor med fördel vägledas av de nya målen. På så sätt stärks kommunens möjligheter att i den fysiska planeringen arbeta utifrån principer som till exempel delaktighet och inkludering där kulturmiljöerna ges en hållbar användning. Utpekade värden och miljöer i regionala kulturmiljöprogrammet är en plattform att ta avstamp från. Programmet för skydd av tätortsnära natur På uppdrag av regeringen tog Länsstyrelsen och Skånes kommuner år 2003 tillsammans fram programmet Närmare till naturen i Skåne - skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård (Skåne i utveckling 2003:60). I programmet pekas de mest lämpade tätortnära områdena ut för friluftsliv och naturvård vilka långsiktigt ska skyddas mot exploatering med bebyggelse och infrastruktur. År 2010 har länsstyrelsen arbetat fram Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i Skåne 2010-

25 BILAGA 1 - aktualitetsförklaring översiktsplan 25 YTTRANDE 7(16) Dnr A där förutsättningarna och riktlinjerna för arbetet med den tätortsnära naturen läggs fram. I denna framkommer det att endast en del av de utpekade områdena kommer att få ett varaktigt skydd som naturreservat, men att det i övrigt är önskvärt och angeläget att kommunerna avsätter de utpekade programområdena som naturoch rekreationsområden i sin ÖP. I Eslövs kommun finns områden för tätortsnära natur utpekade. Dessa bör beaktas i kommande ÖP. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang särskilt hänvisa till de friluftspolitiska målen (prop 2009/10:238) som bland annat anger att kommunerna ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna. Det skånska landsbygdsprogrammet I Det skånska landsbygdsprogrammet. Utvecklingsprogram med landskapsperspektiv (2007:10) redovisar de skånska landskapens specifika förutsättningar och behov samt riktlinjer för en hållbar utveckling för respektive landskapstyp. För Eslövs kommun berörs flera olika landskapstyper och programmet är ett viktigt kunskapsunderlag men kan också ge stöd i avvägningar mellan motstående intressen. Hållbart nyttjande av landskapets resurser är grundförutsättningen för en positiv utveckling på landsbygden. Flera av de satsningar som görs inom programmet förutsätter att det finns en samordning mellan olika sektorer och att intressekonflikter är hanterade. Här har översiktsplanen en nyckelroll. Som en särskilt viktig planeringsfråga i Skåne vill Länsstyrelsen lyfta åkermarken som ändlig resurs. Idag är trycket högt på åkermarken i tillväxtregionen Skåne/Öresund (se även stycket Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser) Bostadsförsörjningsplan (BMA) Den 1 januari 2014 trädde en reviderad lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) i kraft. Förändringarna i lagen innebär bland annat tydligare krav på vad riktlinjerna minst ska innehålla. Av riktlinjerna ska bland annat kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet framgå, liksom planerade insatser för att nå målen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet infördes den 1 januari 2014 i PBL:s andra kapitel som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja vid planläggning. I BFL tydliggörs att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av denna bestämmelse i PBL och är därför ett viktigt underlag vid en översyn av översiktsplanen. ÖP2001 anger att den unga familjen har varit den mest betydelsefulla inflyttningsgruppen under åren och att den stora 40-talistgenereationen under prognosperioden kommer att bli pensionärer. I den senare gruppen ser kommunen

26 26 BILAGA 1 - aktualitetsförklaring översiktsplan YTTRANDE 8(16) Dnr A-0013 en utveckling mot både en inflyttning till kommunen samt ett fokus på boende i staden Eslöv samt till de naturnära samhällena i norra delen av kommunen. Kommunen har sedan ÖP2001 antagits i huvudsak följt den genomsnittliga befolkningsutvecklingen för riket. Länsstyrelsen kan konstatera att ytterligare analyser behövs inför en översyn av översiktsplanen för att koppla ihop demografi, boendefrågor och markanspråk för t ex bostäder på ett tydligt sätt. Här är en bostadsförsörjningsplan grundläggande. Ofta finns skillnader mellan olika orter vad gäller fördelningen av äldre och yngre, resursstarka och resurssvaga som kan innebära en utmaning för kommunen vad gäller kravet att säkra upp för en god, hållbar och ur social synpunkt god livsmiljö för hela sin befolkning. Nya bostadsområden och verksamhetsområden som kommunen pekar ut måste utgå från och stärka befintliga strukturer ur social synpunkt och för god tillgänglighet. Att eftersträva en blandning mellan såväl bostäder och verksamheter som bostadsformer och storlekar skapar bättre förutsättningar för en socialt hållbar utveckling. En välfungerande kollektivtrafik underlättar för många grupper att både ta sig till arbetet, utbildning och fritid men också för att ta sig ut i t ex naturen. Länsstyrelsens synpunkter avseende hänsynskraven enligt 2 kap PBL Behov av att ta mark i anspråk Av både plan- och bygglagen och miljöbalken framgår att hänsyn måste tas till föreliggande behov när mark- och vattenområden planläggs. Företräde ska ges sådan användning som medför en god hushållning från allmän synpunkt, samt att områden som utpekats som riksintressen ska skyddas från åtgärder som kan skada dessa. Kommunens anger i ÖP2001 att kommunen de föregående trettio åren haft en befolkningsutveckling som följer landets genomsnitt med en minskning totalt sett åren närmast. Utvecklingen har dock varierat i de olika kommundelarna. Kommunens prognos var en befolkningsökning med 1900 personer invånare fram till år Detta ger en befolkningsutveckling på 0,2 % per år. Detta är kommunens huvudalternativ, +50 (innebärande ett årligt flyttningsöverskott på 50 personer). Enligt planhandlingarna täcker plankartan in nya områden för bostäder och verksamheter alternativet +200 (innebärande ett årligt flyttningsöverskott på 200 personer). Bostadsbehovet för alternativet +200 anges uppgå till 2690 bostäder till 2020 vilket i så fall skulle motsvara en befolkningsutveckling på ca 0,7%. Av planhandlingarna anges att det 1999 fanns en planeringsberedskap för ca 650 bostäder men detta verkar inte ha påverkat anspråken på ny mark för bostäder som därefter pekats ut.

27 BILAGA 1 - aktualitetsförklaring översiktsplan 27 YTTRANDE 9(16) Dnr A-0013 Befolkningsökningen mellan 1991 till och med 2013 har uppgått till ca 0,6%. Vid en överblick av Eslövs tätort kan konstateras att bostadsbehovet fram till 2013 inte ser ut att ha inneburit den expansion av tätorten ut på jordbruksmark som ÖP2001 föreslagit. Detta ser Länsstyrelsen som mycket positivt. Vilka faktorer som spelat in är en viktig och intressant analys som bör tas fram som underlag vid en översyn av kommunens översiktsplan. Faktorer som befintlig planberedskap, olika former av förtätning, boendeformer, exploateringsgrad och fokus på starka kollektivtrafiklägen har betydelse för hur kommunen ska kunna hushålla med oexploaterad mark. Alltför vidlyftiga markanspråk för ny exploatering kan annars resultera i överplanering. Detta ökar risken för att exploatering sker splittrat på många platser samtidigt utifrån där det finns ekonomi att bygga, inte där det kan bidra till god och hållbar samhällsutveckling. Sammantaget bör markanspråken för framtida exploateringar som ÖP2001 med tillhörande fördjupningar pekar ut ses över. Detta är särskilt angeläget då flera områden som pekas ut för nyexploatering för bostäder och verksamheter i flera fall ligger på högvärdig jordbruksmark eller i lägen i potentiell konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen. Länsstyrelsens synpunkter avseende kraven på vägledning enligt 3 kap 2 PBL I Länsstyrelsens granskningsyttrande över ÖP2001 efterfrågades generellt en tydligare redovisning av riksintressena och hur dessa skulle tillgodoses. Länsstyrelsen konstaterar vidare att att granskningsyttrandena till gällande FÖPar fortsatt har relevanta synpunkter. Sammantaget saknas tydliga ställningstaganden som kan vara vägledande inför kommande planering och prövningar. Det gäller särskilt utbyggnader som berör riksintressen, miljökvalitetsnormer för vatten och byggande på jordbruksmark. Miljöbedömning samt konsekvensbeskrivning I arbetet med att ta fram eller ändra en översiktsplan ingår att analysera konsekvenserna av de strategier och förslag till förändringar i mark- och vattenanvändningen som diskuteras. Innebörden och konsekvenserna av den färdiga planen ska tydligt framgå. Detta är viktigt för att en hållbar utveckling ska främjas. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är det dokument i vilket bland annat den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas utifrån rimliga alternativ inklusive ett nollalternativ. Länsstyrelsen anser att miljökonsekvensbeskrivningen är ett av de grundläggande verktygen för att i översiktsplaneringen redovisa och samlat väga olika förslag på utvecklingsscenarior. Detta ske också ge en analys av behovet av åtgärder inför ett slutligt ställningstagande. ÖP2001, FÖP Ö Eslöv och FÖP V Eslöv saknar MKB men innehåller enklare konsekvensbeskrivningar.

28 28 BILAGA 1 - aktualitetsförklaring översiktsplan YTTRANDE 10(16) Dnr A-0013 Länsstyrelsens bevakningsfrågor Riksintressen Översiktsplanen är den överenskommelse som sker mellan stat och kommun avseende synen på riksintressena. Om kommunen anser att det finns behov att se över, förtydliga eller utveckla beskrivningen av riksintressena ska detta ske via översiktsplaneprocessen. Även om värdebeskrivningar och själva utpekande av riksintressena är fasta har kommunen i sammanhanget möjlighet att ta ställning till riksintressena vad gäller avgränsning, beskrivning och tolkning av dessa. Inom Eslövs kommun finns ett flertal riksintresseområden och områden med överlappande riksintressen. Länsstyrelsens synpunkter i granskningsyttrandena avseende föreslagna utbyggnadsområden kvarstår (se Länsstyrelsens ställningstagande) Flera föreslagna utbyggnadsområden berör riksintressen. Länsstyrelsen anser att det av översiktplanen med fördjupningar inte går att tydligt utläsa planens konskevenser på olika riksintressevärden. Vidare saknas vägledning för hur riksintressena ska tillgodoses vid kommande planläggning, lov- och tillståndsgivning. Riksintresse Natura 2000 Länsstyrelsen vill påminna om att Natura 2000-områden är klassade som riksintressen (4 kap 1 och 8 MB). En användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap 28a MB får komma till stånd endast om ett sådant tillstånd har lämnats. Detta gäller även verksamheter och åtgärder som sker utanför Natura 2000-områdets gränser. Det är därför viktigt att vid all planläggning i eller i närheten av Natura 2000-områden göra en tidig bedömning om planen riskerar att påverka området eller inte. Om risk för påverkan föreligger bör detta utredas vidare, förslagsvis i en MKB. År 2005 fastställdes bevarandeplaner för Eslövs kommuns Natura 2000-områden Abullahagen, Billinge mölla och Borstbäcken. Länsstyrelsen har under år på regeringens uppdrag kvalitetssäkrat avgränsningarna, framförallt av naturtyperna, och andra data i länets Natura 2000-områden. Länsstyrelsen har samrått med kommunen om förslagen till förändringar i bevarandeplanerna och den nya informationen har rapporterats till regeringen. Vid planläggning ska de nya avgränsningarna och kunskaperna beaktas. Eslövs gällande ÖP gjordes innan bevarandeplanerna fastställdes och saknar därför en relevant redovisning av hur kommunen avser att tillgodose riksintresset Natura Riskintresse för narturvård (3 kap 6 MB) Naturvårdsverket gjorde en översyn av riksintressena för naturvård i Skåne år Syftet med översynen var att justera avgränsningar av områdena och uppdatera beskrivningarna av områdenas värden där det fanns ny kunskap. Registerbladen