Bilaga A Fotomontage

Transkript

1 Bilaga A Fotomontage

2

3 Fotomontage Tåhult inkl. närliggande anläggningar 6 st verk,190 m totalhöjd, 117 m rotor och 131,5 m navhöjd. Närliggande anläggningar: Eolus, Liared: 7 st verk,175 m totalhöjd, 112 m rotor och 119 m navhöjd. HS Kraft, Margereteholm/Ryfors: 16 st verk, 150 m totalhöjd, 90 m rotor och 105 navhöjd O2 Eolus Triventus

4 Fotokarta

5 Fotodata Fotografierna som har använts för att skapa panoramamontagen har tagits med en brännvidd motsvarande 50 mm på en kamera med fullstor sensor. Vindkraftverken är i många fall är skymda av terräng och vegetation. Därför finns det till varje montage en version med vindkraftverken visade som symboler för att få en uppfattning om var de är. Fotopunkt Namn RT90, X RT90, Y Avstånd till närmsta verk, O2 (km) FP1 Mullsjö Alpin ,1 km 1,1 km FP2 Bjurbäck kyrka ,6 km 2,6 km FP3 Liared ,5 km 2 km FP4 Jogen ,2 km 6 km FP5 Kölingared ,5 km 5,5 km FP6 Brängen ,9 km 2,8 km FP7 Mullsjö, centrum ,8 km 3,9 km FP8 Mullsjö, Mullsjön ,9 km 4,8 km FP9 Habo Kyrkby ,2 km 13,1 km FP10 Nässjön, badplats ,3 km 2,3 km FP11 Näs gård ,7 km 1,7 km FP12 Komosse ,5 km 12,5 km Avstånd till närmsta verk, alla anl. (km)

6 Verkinformation VÅRA DIMENSIONER, O2: Antal verk: 6 st Navhöjd: 131,5 m Rotordiameter: 117 m Totalhöjd: 190 m NÄRLIGGANDE ANLÄGGNINGAR: Eolus, Liared Antal verk: 7 st Navhöjd: 119 m Rotordiameter: 112 m Totalhöjd: 175 m HS Kraft, Margereteholm/Ryfors Antal verk: 16 st Navhöjd: 105 m Rotordiameter: 90 m Totalhöjd: 150 m

7 Fotomontage Fotomontage Vindkraftsanläggningen har placerats in i fotografier för att man ska få en uppfattning om hur anläggningen kan komma att se ut från olika fotopunkter. Hur görs ett fotomontage Fotografier tas från vald fotopunkt. Till panoramamontage tas flera foton genom att rotera kameran i det horisontella planet. En GPS används för att få fotopunktens position. I datorn bygger man upp en värld i 3D som motsvarar verkligheten. Vindkraftverken står på sina positioner och har rätt mått på torn, nacell och rotor. I 3D-världen placerar man kameror som har samma position och brännvidd som den riktiga kameran hade när originalfotot togs. Varje foto passas sedan in i 3D-kameran genom att kameran vrids så att kända referenspunkter passar in på fotot. Då hamnar även 3D-vindkraftverken på rätt plats. Sedan sätts fotona med 3D-vindkraftverken ihop till ett panorama. Panoramaformat Fotomontage i panoramaformat används för att man ska få en uppfattning om parkens utsträckning i förhållande till landskapet. Formatet motsvarar att man stått på fotoplatsen och svept över landskapet med blicken. Man hade således inte sett hela montaget genom att hålla blicken still. Realistisk, svart och symbolåtergivning av vindkraftverken För varje fotopunkt finns vindkraftverken återgivna i tre versioner: Den första är med realistisk ljussättning av vindkraftverken i enlighet med fotograferingstillfället. I den andra versionen är vindkraftverken helt svarta för synlighetens skull. Den tredje versionen visar med symboler var vindkraftverken befinner sig även om de döljs av mark eller skog.

8 Fotomontage fortsättning 50 mm Alla montage är gjorda så att höjden på det slutliga montaget motsvarar höjden på ett fotografi som är taget med ett 50 mm objektiv på en fullstor sensor. Ej tele eller vidvinkel utan ett normalobjektiv. Detta av tre anledningar: Det är en slags standard. Standard då det stämmer bra att betrakta ett montage som täcker ett helt liggande A4 på en armlängds avstånd. Det är bra att ha alla montage likadana. Då kan de jämföras med varandra. Det är enkelt att räkna ut betraktningsavståndet. Det är ungefär det dubbla av fotomontagens höjd. Betraktningssätt För att få verklig upplevelse av fotomontaget är det viktigt att man betraktar dem på samma sätt som kameran gjorde när man tog bakgrundfotografierna. Då använd brännvidd är 50 mm ska montagen ska betraktas från ett avstånd av dubbla bildens höjd. Det betyder ett avstånd av cm vid utskrift i A3-format samt 8-11 cm vid utskrift i A4-format.

9 Fotopunkt 1, Mullsjö Alpin O2 Eolus HS Kraft

10 Fotopunkt 2, Bjurbäck kyrka O2 Eolus HS Kraft

11 Fotopunkt 3, Liared O2 Eolus HS Kraft

12 Fotopunkt 4, Jogen O2 Eolus HS Kraft

13 Fotopunkt 5, Kölingared O2 Eolus HS Kraft

14 Fotopunkt 6, Brängen O2 Eolus HS Kraft

15 Fotopunkt 7, Mullsjö, centrum O2 Eolus HS Kraft

16 Fotopunkt 8, Mullsjö, Mullsjön O2 Eolus HS Kraft

17 Fotopunkt 9, Habo Kyrkby O2 Eolus HS Kraft

18 Fotopunkt 10, Nässjön, badplats O2 Eolus HS Kraft

19 Fotopunkt 11, Näs gård O2 Eolus HS Kraft

20 Fotopunkt 12, Komosse O2 Eolus HS Kraft

21 Bilaga B Samrådsredogörelse

22

23 Samråd Samrådsprocessen följer föreskrifterna i miljöbalkens kap 6. I samrådet med utvidgad krets har ett samrådsunderlag skickats ut till myndigheter och organisationer. Samrådsunderlaget har under samrådstiden även funnits tillgängligt på kommunkontoren i Mullsjö och Ulricehamn samt på O2:s hemsida. Möjlighet har funnits i samrådet med utvidgad krets att lämna skriftliga synpunkter på projektet och samrådsunderlaget. Informationskanaler har bland annat varit kungörelser i dagspress, samrådsmöten och O2:s hemsida. Samrådsprocess Tidig information Informationsmöte med Ulricehamns kommun Informationsmöte med Mullsjö kommun. Samråd med utvidgad krets I samrådet med utvidgad krets har möte hållits med berörd allmänhet. Samrådsunderlaget har dessutom skickats till myndigheter, organisationer och lokala föreningar Projektbeskrivning samt information om/inbjudan till samråd till fastighetsägare delaktiga i projektet Projektbeskrivning och inbjudan till samrådsmöte till fastighetsägare med mark inom 1 km och bostadshus inom 2 km från projektområdet Samrådsunderlag till myndigheter, organisationer och lokala föreningar / Annons i Jönköpings-Posten, Falköpings tidning, Ulricehamns tidning och Borås tidning. Annonsen innehöll information om samrådstid, hur synpunkter kunde lämnas, var samrådsunderlaget fanns tillgängligt samt inbjudan till samrådsmöte Samrådet inleds med öppet hus och utställning om projektet för berörd allmänhet kl i Toppstugan, Mullsjö Alpin/Knaggebobackens skidanläggning. Representanter från O2 och MKB-konsulten Ecocom fanns på plats för att 1 (15)

24 svara på frågor. Utställningen och öppet hus besöktes av 10 personer Samrådsmöte med berörd allmänhet kl i Toppstugan, Mullsjö Alpin/Knaggebobackens skidanläggning. Mötet besöktes av ca 35 personer Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Ulricehamns kommun och Mullsjö kommun kl i Toppstugan, Mullsjö Alpin/Knaggebobackens skidanläggning. Annonser, brev, sändlista, minnesanteckningar och deltagarlistor återfinns i bilaga 1. Nedan följer en sammanfattning av inkomna synpunkter: Samrådsyttranden Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen meddelar att MKB:n ska innehålla de uppgifter som finns angivna i 6 kap. 7 första stycket miljöbalken. Kommentar: MKB:n har utformats och tagits fram i enlighet med vad som föreskrivs i miljöbalken. Länsstyrelsen anser vidare att utifrån vad som framkommit under samrådet är följande aspekter särskilt viktiga att behandla i MKB:n: Alternativa lokaliseringar och alternativa utformningar för planerad verksamhet samt motivering till ansökt plats. Kommentar: I MKB:ns avsnitt 2.4 redovisas utförd alternativutredning. Redovisa planerade och befintliga vindkraftsanläggningar inom 1,5 mils radie. Belys eventuella kumulativa effekter. Kommentar: Planerade och befintliga vindkraftsprojekt inom 1,5 mils radie har kartlagts med hjälp av vindbrukskollen och kontaktpersoner vid länsstyrelserna i Västra Götaland och Jönköping. Se karta (fig. 3) i MKB:ns bilaga H, Landskapsanalys vindkraft i Tåhult. I dagsläget finns dock ännu inga uppförda vindkraftverk inom denna radie. Landskapsanalysen har enligt denna kartläggning avgränsats till ett område inom 1,5 mils radie från vindkraftsanläggningen. I samråd med länsstyrelserna har dock endast de två närmaste vindkraftsanläggningarna tagits med i den kumulativa analysen av ljud och skugga. Övriga anläggningar och projekt bedöms ligga på ett sådant avstånd från den planerade anläggningen att risk för kumulativa effekter inte anses föreligga. De närmaste vindkraftsprojekten är Liared ca 5 km sydväst om vindkraftsanläggningen och Margereteholm/Ryfors ca 6 km åt nordost. Utförda ljud- och skuggberäkningar visar dock att risk för kumulativa effekter inte föreligger för dessa närmaste projekt. Se avsnitt och 6.5.2, MKB:n. Även 2 (15)

25 beträffande landskapsbilden är den kumulativa effekten liten. Det är på få ställen, företrädesvis öppna och högt belägna ytor, som man kan få större utblickar och möjlighet att se vindkraftverk från de tre anläggningarna samtidigt. Detta förklaras främst av att området i huvudsak utgörs av kuperat skogslandskap med korta siktlinjer samt de relativt stora avstånden mellan de olika vindkraftsanläggningarna, minst 5 km. Se vidare MKB:ns avsnitt 6.6 angående påverkan på landskapsbilden, bilaga A fotomontage och bilaga H landskapsanalys. Hur den planerade anläggningen förhåller sig till den kommunala planeringen. Belys eventuell påverkan och konflikt med riksintressen, Natura 2000-områden och andra skyddade områden. Kommentar: I MKB:ns kapitel 5 redogörs för den kommunala planeringen samt status och innehåll i relevanta plandokument inom de aktuella kommunerna. Mullsjö kommun har en vindkraftspolicy som antogs Även i Ulricehamns kommun finns en vindkraftpolicy från Den planerade anläggningen i Tåhult är förenlig med riktlinjer, restriktioner och rekommendationer i dessa plandokument. I Ulricehamns kommun pågår ett framtagande av en mer omfattande vindkraftsplan. Kommunen har tidigt i planarbetet uppmärksammat området vid Tåhult då det bl.a. p.g.a. sina goda vindförhållanden ingår i ett större område utpekat som riksintresseområde för vindbruk. Området vid Tåhult fanns också med som lämpligt vindkraftområde i vindkraftsplanens samrådsversion. Inför utställningen av planen plockades dock området bort med motiveringen att man ansåg att området var för litet för att kunna rymma en större anläggning. O2 har under hösten haft en löpande dialog med kommunen där projektet diskuterats ingående. Ulricehamns kommun meddelade i samband med samrådsmötet den 13 december att man önskade ytterligare information för att på nytt utreda och beakta områdets lämplighet för en vindkraftsanläggning. Efterfrågad information översändes till kommunen den 9 januari 2013 (se bilaga C MKB:n). O2 anser att det finns goda förutsättningar för att vindkraftsprojektet ska utpekas som vindkraftsområde i planen. Vindkraftsprojektet vid Tåhult är mellankommunalt och tillsammans med vindkraftverken i Mullsjö kommun (2 st) och med iakttagna skyddsavstånd till bebyggelse samt förekommande natur- och kulturvärden förväntas vindkraftsanläggningen rymma upp till sex vindkraftverk med en produktion om 60 GWh/år. Den del av projektområdet som ligger i Ulricehamns kommun (4 st vindkraftverk, 0,4 km²) uppfyller även ensamt planförslagets storlekskrav. I alternativredovisningen som presenteras avsnitt 2.4 framgår att Tåhultsprojektet även i jämförelse med de områden som har utpekats i kommunens utställningsversion är väl lämpat som vindkraftsområde. Inom projektområdet eller i dess nära anslutning finns inga skyddade områden i enlighet med 7 kap. miljöbalken. I projektområdet finns ett våtmarksområde av klass 1 VMI. Området har under 2012 inventerats av Ecocom och dess utbredning inom projektområdet har fastställts. Vid planering av vindkraftsanläggningen har dessa våtmarksytor och undvikits och lämpligt skyddsavstånd har iakttagits. I den fortsatta detaljplaneringen och vid byggnationen av anläggningen kommer största möjliga hänsyn att tas och skyddsåtgärder vidtas för att minimera den negativa påverkan på området. Se vidare MKB:ns kapitel 6 och 9. Etableringens påverkan på landskapsbilden. Fotomontage bör utföras i A3-format. Vindkraftverkens utseende bör beskrivas. 3 (15)

26 Kommentar: Vindkraftverkens utseende och utformning redovisas i avsnitt 4.2. Fotomontage har tagits fram från tolv punkter i omgivande landskap. Fotomontagen omfattar förutom vindkraftsanläggningen i Tåhult även de närmast liggande vindkraftsprojekten Liared och Margreteholm/Ryfors för att belysa eventuella kumulativa effekter. Fotomontagen redovisas i A3-format i MKB:ns bilaga A och utförd landskapsanalys i bilaga H. Buller- och skuggberäkningar bör vara anpassade till lokala förhållanden. Redovisa källjud, råhetslängd m.m. Redogör om det finns risk för lågfrekvent buller. Av skuggberäkningar bör det framgå vilka årstider och tider på dygnet som skugga förekommer vid närliggande bostäder. Redovisa eventuella skyddsåtgärder. Kommentar: Ljud- och skuggberäkningar och en påverkansbedömning redovisas i avsnitt och Ljudberäkningarna och ingående parametrar är utförda och framtagna i enlighet med Naturvårdsverkets standard (rev NV rapport 6241 Dnr ) och redovisas i MKB:ns bilaga F. Belys eventuella intressekonflikter med flyg, teleoperatörer, försvaret m.m. Kommentar: Samråd har genomförts med försvarsmakten, luftfarten samt verksamma teleoperatörer i närområdet vilka samtliga meddelar att man inte har något att erinra mot planerad vindkraftsetablering enligt föreslagen layout. Placering av fundament, kabel- och vägsträckning samt eventuell transformatorstation. Beskriv vilka delar av vägen som behöver rätas, breddas eller förstärkas samt ny väg. Kommentar: I avsnitt 4.2 och fig. 4 MKB:n redovisas förslag på vindkraftverkens placering och sträckning för nya vägavsnitt. Ledningarna inom anläggningen kommer troligtvis att utgöras av markkabel som i möjligaste mån följer vägarnas sträckning i området. Angående anslutningsledning och eventuell transformatorstation se vidare avsnitt Belys den hydrologiska påverkan på våtmarksområdet och vilka skyddsåtgärder som vidtas för att minimera påverkan. Redovisas vilka vattenverksamheter som behöver utföras och om avvattning kommer att bli aktuellt. Markavvattning är förbjudet men dispens kan meddelas om det finns särskilda skäl. Belys påverkan på vattenskyddsområde. Kommentar: Redogörelse för områdets hydrologi, bedömning av påverkan och de skyddsåtgärder som vidtagits och kommer att vidtas i anläggningsfasen presenteras i avsnitt Byggnation 4.3 och Bedömning av miljökonsekvenser Hydrologi och Markbundna naturvärden 6.8 och 6.9 samt Skyddsåtgärder och uppföljning kapitel 9. Se även rapport från utförd naturvärdesinventering och hydrologisk kartläggning bilaga E5. Objekt med naturvärden ska redovisas med tydliga kartor tillsammans med planerade vindkraftverk. Redovisa planerad naturvårdshänsyn och analysera fragmenteringseffekter. Ett skyddsavstånd om 50 m bör hållas till skyddsvärt 4 (15)

27 område. Om inventerade naturvärden inte sammanfaller med VMI bör det förklaras och motiveras i text och bild. Kommentar: Kartor med naturvärden kända sedan tidigare och naturvärden som registrerats i samband med den naturvärdesinventering som utförts i området under 2012 redovisas i skala 1: i A3-format, bilaga D. För de positioner och vägdragningar som föreslås enligt tillståndsansökan har ett skyddsavstånd om 50 m iakttagits till inventerade våtmarksytor i området. För att möjliggöra eventuella justeringar av byggtekniska skäl i den slutliga detaljprojekteringen som sker i samråd med tillsynsmyndigheten yrkas även för en flyttmån kring respektive position och vägdragning om högst 50 m. Skyddsavståndet till våtmarksområdet kommer dock att vara minst 30 m med två undantag. Skyddsavståndet vid väglinjen fram till position nr 3 kan bli något mindre. Inför slutligt fastställande av vägdragning kommer dock en fältinventering att genomföras för att kartlägga även gränserna för våtmarksområdet i väster. Även för anslutningsväg fram till position nr 4 har ett kortare skyddsavstånd till våtmarksområdet iakttagits. Vägsträckningen följer här en befintlig traktorväg som etablerats i området. O2 har gjort bedömninen att ingreppet i naturmiljön blir större vid anläggning av en helt ny väg på ett längre avstånd från våtmarken. Väg kommer inte att etableras i våtmark men om marken är fuktigare än förväntat kommer anläggning att ske med metoder och vattengenomsläppliga massor så att påverkan på vattenflödet och markens hydrologi minimeras. Se vidare avsnitt 4.3 Byggnation och Bedömning av miljökonsekvenser för hydrologi och Markbundna naturvärden 6.8 och 6.9, MKB:n. Förekomster av skyddade arter. I synnerhet skyddade arter kopplade till våtmarksmiljöer. Kommentar: Se kapitel 6 och bilaga E5, Naturvärdesinventering. Redogörelse av fågelinventeringen ska även omfatta tidigare inrapporterade fynd och fältinventeringar. Inventering bör göras med särskilt fokus på häckningsplatser och förekomster av rovfåglar, ugglor, skogshöns, nattskärra, lom, vadare och andra fågelarter knutna till mosseområdet t.ex. ljungpipare. Redovisa och bedöm påverkan på flyttfågelsträck. Kommentar: Ecocom har under 2012 utfört fågelinventeringar avseende kungsörn, övriga rovfåglar, skogshöns samt vadarfåglar inom projektområdet och dess omgivningar. Se rapporter bilaga E2 och E3. Miljöbedömningen i avsnitt 6.10 i MKB omfattar även en analys av flyttfågelsträck i området. Kartlägg fladdermusmiljöer genom landskapsanalys och fältstudier. Inventering bör ske med autoboxar och manuell ultraljudsdetektor under perioden juni-juli. Högriskarterna under sensommaren och hösten. Kommentar: Ecocom har under 2012 utfört en fladdermusinventering och analys av projektområdet och dess omgivningar. Se bilaga E4 och avsnitt 6.11 MKB:n. 5 (15)

28 En särskild arkeologisk utredning ska göras. Ansökan lämnas till respektive länsstyrelse. Hänsyn ska tas till påträffade lämningar och ligga till grund för detaljplaneringen och länsstyrelsen bedömning. Kommentar: En ansökan om särskild arkeologisk utredning i enlighet med kulturminneslagen kommer att inlämnas till Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Jönköpings län under våren Rapport från utförd utredning kommer att kompletteras tillståndsansökan. Anpassningar och åtgärder till följd av utredningens resultat kommer att göras i största möjliga mån och i samråd med tillsynsmyndigheten. Beskriv påverkan på fasta fornlämningar och övriga historiska lämningar. Ange avstånd mellan anläggningsyta och lämning samt vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Kommentar: Inom projektområdet finns inga kända fasta fornlämningar, men två torplämningar som är registrerade som övrig historisk lämning. Vid planeringen av anläggningen har dessa lämningar undvikits. Se vidare MKB:ns avsnitt 6.14 samt karta bilaga D. En övergripande bedömning ska göras av vindkraftsanläggningens påverkan på kulturlandskapet t.ex. riksintresse kulturmiljövård. Kommentar: Närmaste riksintresse för kulturmiljövård är Ryfors bruk beläget ca 3,5 km från anläggningsområdet. P.g.a. avståndet görs bedömningen att påverkan på området kommer att bli ringa till följd av den planerade vindkraftsanläggningen. Det kuperade skogslandskapet innebär att större delen av anläggningen kommer att vara skymd från de flesta platser i riksintresseområdet. Se vidare MKB:ns avsnitt 6.6, landskapsanalys bilaga H samt siktanalys bilaga G. Redovisa beräknade kostnader för efterbehandling och andra återställningsåtgärder. Säkerheten ska omfatta etableringsfas, driftfas och återställandefas. Varje turbin ska omfattas av en egen säkerhet. En ekonomisk säkerhet ska finnas för återställande av gemensamma delar i en anläggning d.v.s. gemensamma kablar, transformatorstationer etc. Underlaget för kostnadsberäkningen ska redovisas så att det vid behov kan verifieras av tredje man. Kommentar: I tillståndsansökans villkor 2 lämnar O2 förslag till säkerhet för återställande i samband med avveckling av verksamheten. I avsnitt 11 samt bilaga 3, tillståndsansökan, lämnas redogörelse och motivering för den ställda säkerhetens omfattning. Länsstyrelsen påpekar att den avgränsning av VMI-objektet Hästmossen som Ecocom använt i sina rapporter inte överensstämmer med Länsstyrelsens avgränsning. Kommentar: Det underlag som Ecocom använt vid sin kartframställning och naturvärdesanalys har hämtats från Länsstyrelsens GIS-databas. Kontroller har gjorts efter länsstyrelsens påpekande genom att på nytt hämta GIS-data från Länsstyrelsen varmed man dock inte har kunnat finna några felaktigheter. 6 (15)

29 Ecocoms avgränsning för våtmarken enligt VMI överensstämmer med länsstyrelsens GIS-skikt. Länsstyrelsen Jönköpings län Utöver det som framkommit i samband med samrådsmötet 13/ samt vad som framgår av meddelande från Länsstyrelsen i Västra Götalands län lämnar länsstyrelsen följande meddelande med rekommendationer. För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett Natura område ska MKB:n innehålla uppgifter som behövs för prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 miljöbalken. Kommentar: Inom projektområdet eller i nära anslutning finns inget skyddat område i enligthet med 7 kap miljöbalken. Närmaste Natura område är Nyckelås som ligger vid Nässjöns västra strand ca 1 km från närmaste planerade vindkraftverk. O2 gör bedömningen att ingen risk för påverkan på områdets bevarandevärden eller ingående arter och naturtyper föreligger. Se avsnitt 6.9. I MKB:n ska en kulturhistorisk förstudie ingå, vilken ska göras av en person med arkeologisk kompetens. Information om innehåll finns i pm Hänsynstagande till kulturmiljö vid MPD-prövning vilken finns att hitta på länsstyrelsens hemsida. Kommentar: Se kommentar ovan Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till: länsstyrelsens hemsida avseende vindkraft, samt Svenska Kraftnät (SvK) SvK meddelar att man inte har några synpunkter, men passar på att påminna om föreskriften SVKFS 2005:2 som omfattar tekniska krav för vindkraftverk och anläggningar med större kapacitet än 1,5 MW. Havs- och vattenmyndigheten Har inga synpunkter. Energimyndigheten Energimyndigheten påpekar att det är av stor vikt att en god dialog skapas med berörda kommuner och att man i det fortsatta arbetet iakttar de hänsyn som kommunerna lyfter fram som viktiga för vindkraftetableringar. Det är även viktigt att skapa god dialog med övriga som kan tänkas bli berörda av en kommande etablering. På sid. 8 anges att riksdagen har satt upp ett planeringsmål om att det år 2020 ska byggas 30 TWh vindkraft. Energimyndigheten informerar om att det inte är ett utbyggnadsmål utan en planeringsram, vilket innebär att det ska skapas förutsättningar för en vindkraftsbyggnad motsvarande 30 TWh. Sammantaget ser Energimyndigheten positivt på projektet som kommer att ge ett värdefullt tillskott av förnybar elenergi. 7 (15)

30 Kommentar: O2 har i ett tidigt skede kontaktat berörda kommuner för diskussion om bl.a. projektets utformning samt lämpliga skyddsåtgärder. I samband med projektets samråd har personliga brev med inbjudan skickats till fastighetsägare med mark inom 1 km och fastighetsägare med hus 2 km från projektområdet. Information och inbjudan till samråd har också skickats till berörda föreningar och organisationer i området. Se vidare kommentar Länsstyrelsen Västra Götalands län. Formuleringen om riksdagens planeringsmål har rättats i enlighet med Energimyndighetens påpekande. Se avsnitt 2.2 MKB:n. Trafikverket Trafikverket önskar närmare information om O2:s bedömning av det allmänna vägnät som kommer att beröras fram till vindkraftsområdet samt vilka vägar som kommer att användas. Trafikverket konstaterar att det generella kravet om skyddsavstånd mellan vindkraftverk och allmän väg motsvarande vindkraftverkets totalhöjd kommer att klaras. Trafikverket påpekar att även avståndet till enskilda vägar bör beaktas och att reklam bör undvikas på vindkraftverken då det kan påverka uppmärksamheten hos trafikanter. Trafikverket meddelar att ingen radiolänk avseende järnvägens radio- och telekommunikation berörs av den planerade anläggningen. Trafikverket lämnar även följande allmänna information: Om enskilda vägar ska användas ska kontakt med företrädare för dessa tas. Hänvisning görs till checklista på och Tillstånd krävs enligt Väglagen om anslutning till statliga vägar kommer att göras. Planering och samråd med Trafikverket ska göras för specialtransporterna och eventuell dispens ska sökas. För transporter av vindkraftverk bör vägar som passerar järnvägen planskilt väljas. En transportplan bör upprättas och användas vid kontakterna med Trafikverket. Med denna som grund kan man göra en bedömning om det kommer att krävas åtgärder för bärighet, väglinjer och vägprofiler. Ett avtal ska tecknas mellan exploatören och Trafikverket i syfte att säkerställa finansieringen av eventuella åtgärder. Grundprincipen är att om nödvändig upprustning inte finns med i fastställd plan så finansieras detta av exploatören. Hänvisning görs till Trafikverkets handbok Transporter till vindkraftsparker 2010:033. Vindkraftsprojektet ska bekosta de anpassnings- och förstärkningsarbeten, tillfälliga breddningar m.m. av det allmänna och enskilda vägnätet som kan komma att behövas. Detsamma gäller för återställande av vägar samt för åtgärdande av eventuella skador på vägnätet. Innan åtgärder på vägnätet ska göras ska exploatören kontakta Trafikverkets projektledare i drift. Besiktning kan komma att krävas. Avseende luftfarten ska markering av hinder ske enligt Transportstyrelsens författning TSFS 2010: (15)

31 Kommentar: Trafikverket har kontaktats i ett tidigt skede och inbjudits till samråd för den aktuella anläggningen. Vid den fortsatta planeringen av transporterna kommer Trafikverkets rekommendationer och hänvisningar att åtföljas och erforderliga tillstånd och dispenser kommer om behov uppstår att sökas. Se vidare avsnitt MKB:n. I avsnittet redovisas identifierade anslutningsvägar och en översiktlig bedömning av det allmänna vägnätet. Före byggnationsstart görs en närmare genomgång av de allmänna vägar som kommer att behöva användas för transporterna under anläggningsperioden. SGU SGU ser positivt på att geologisk information har använts som underlag, att denna information återfinns i handlingarna samt att uppskattad massåtgång redovisas. SGU påpekar att det i samrådsunderlaget inte framgår om det är bergtäkt eller naturgrustäkt som material kommer att hämtas ifrån om massbalans inte går att uppnå. SGU förespråkar bergkross, även vid betongtillverkningen, och det bör framgå om erforderlig betongkvalitet kan uppnås med bergmaterial från närliggande täkter. SGU meddelar att området inte berörs av några undersökningstillstånd. Kommentar: Inför byggnationsstarten görs upphandling av entreprenörer för byggnationens olika arbetsmoment. I enlighet med O2:s miljöledningssystem ställs miljökrav enligt tillståndsbeslut och relevanta föreskrifter vid upphandlingen. Se vidare avsnitt Säkerställande av miljökrav, MKB:n. Arbetsmoment såsom sprängning, krossning och betongtillverkning omfattas inte av denna ansökan utan planeras och avgörs av respektive entreprenör. Respektive entreprenör ansvarar för framtagande erforderliga handlingar såsom MKB och tillstånd. Berörd entreprenör ansvarar också för var eventuellt tillkommande täktmaterial kommer att hämtas. Då upphandlingen av entreprenörer ännu inte är påbörjad är detta i dagsläget inte bestämt. O2 kommer dock att i projektets miljöhanteringsplanen i avtal med berörda entreprenörer att skriva in att eventuellt täktmaterial i möjligaste mån och i första hand ska tas från bergtäkt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) MSB meddelar att planerade vindkraftverk vid Tåhult inte kommer att ha någon påverkan på Rakelnätets länkstråk. MSB har inget att invända på etableringen. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall meddelar att för vindkraftverk med en rotordiameter på 100 m eller mer så bör avståndet mellan torn och kraftledning vara större än 250 m. Ur telesynpunkt har Vattenfall inget att erinra. Friluftsfrämjandet Mullsjö Friluftsfrämjandets lokalavdelning i Mullsjö har inget att erinra mot vindkraftsanläggningen. Man önskar dock att MKB:n kompletteras med ytterligare studier av konsekvenserna för det lokala djurlivet särskilt fåglar och fladdermöss. Hänsyn skall också tas till Mullsjö Alpins längdspår i området. Kommentar: Under 2012 har utförliga inventeringar av områdets markbundna värden samt fågelliv och fladdermusförekomst utförts. Dessa finns redovisade i 9 (15)

32 bilaga E2-E5. I kapitel 6 MKB:n redovisas den påverkansbedömning som gjorts för aktuellt skidspår samt naturmiljön i området utifrån inventeringarnas resultat. Kölingareds byalag Kölingareds byalag meddelar att vindkraftsetableringar som kan stärka områdets livskraft ingår sedan flera år i byalagets utvecklingsplan. Man anser vidare att motstående intressen i området är få. Mullsjö SOK Styrelsen för Mullsjö SOK konstaterar att projektet ligger i utkanten av Mullsjö SOK:s verksamhetsområde och man har därför inte några invändningar. Christian Utz, Mossarydet, Kölingared CU:s hus ligger ca 3 km från planerad vindkraftsanläggning. På vintrarna hör man tydligt skidanläggningen som ligger bredvid vindkraftsprojektet och CU oroar sig för att ljudet från vindkraftverken också kommer att höras. CU undrar vilka riktlinjer som gäller för ljud. Kommentar: Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer och praxis bör ljud till följd av vindkraftverk inte överstiga 40 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostad. I områden med lågt bakgrundsljud och där låga ljudnivåer eftersträvas bör ljudnivån enligt Naturvårdsverket vara högst 35 db(a) ekvivalent ljudnivå. Sådana områden ska då vara utpekade som tysta områden i kommunens översiktsplan. Miljööverdomstolen har i en dom från 2010 (M ) fastställt att bara för att ett område används för fritidsboende är det ensamt inte skäl att sätta ett lägre ljudvillkor än 40 db(a). I avsnitt redovisas de ljudberäkningar som utförts för den planerade vindkraftsanläggningen. Beräkningarna visar att ljudnivåerna inte riskerar att överskrida 40 db(a) vid något bostadshus i omgivningen. Ljudnivån vid Mossarydet beräknas till 33 db(a) ekvivalent ljudnivå. Beräkningarna utgår från s.k. värsta fall förhållanden och omfattar även eventuella ljudbidrag från vindkraftsprojekten vid Liared och Margereteholm/Ryfors. Bo Gunnehill, Kölingareds-Gunnered 1:7 och 1:5 BG anser att planerna på vindkraft ska läggas ned. Vindkraftverken kommer att förstöra landskapsbilden och ljuden kommer att bli plågsamma. Även de blinkande ljusen kommer att vara störande. Kommentar: Landskapet vid Tåhult utgörs av ett kuperat skogslandskap med inslag av myrmark. I Habo och Mullsjö kommuners framtagna landskapsanalys anser man att denna typ av storskaligt landskap är relativt tåligt mot vindkraftetableringar och att siktlängderna ofta är korta till följd av skogen. Vid öppna områden såsom våtmarker kan dock siktlinjerna vara längre och vindkraftens synlighet större. Även Ulricehamns kommun har bedömt att landskapet kring Tåhult har god tålighet mot vindkraft. I ansökans MKB redovisas fotomontage från ett antal omgivande platser, en siktanalys samt en landskapsanalys. Av detta samlade material framgår att den planerade anläggningen p.g.a. topografin och vegetationen i området till stor del kommer att vara skymd från de flesta platser. Det kan också tilläggas att upplevelsen av landskapet och upplevelsen av en förändring i hög grad är individuell och grundar 10 (15)

33 sig på tidigare erfarenheter, kunskaper och inte minst förväntningar på landskapet. Det är därmed inte givet att förändringen av landskapsbilden genomgående kommer att upplevas negativ. En del kommer att se vindkraftverken som en negativ företeelse då man förväntar sig ett landskap oförändrat över tid och rum. För andra står vindkraften för framtidstro, ett bidrag till omställningen mot förnybar energi och en levande landsbygd. O2 gör bedömningen att det inte föreligger någon risk för påtaglig skada eller negativ påverkan på landskapsbilden till följd av de planerade vindkraftverken. Se vidare avsnitt 6.6 samt bilaga H landskapsanalys, G siktanalys och A fotomontage. Avseende ljud och hindermarkering så kommer gällande riktlinjer och föreskrifter att följas vid planering och drift av anläggningen. Ljudberäkningsresultaten såväl enskilt för vindkraftsanläggningen vid Tåhult samt kumulativt omfattande de närmast liggande vindkraftsprojekten Liared och Margreteholm/Ryfors visar att ljudnivån inte kommer att överstiga Naturvårdsverkets riktlinje eller praxis om 40 db(a) ekvivalent ljudnivå vid något av de kringliggande husen. Ljudnivån vid Kölingareds-Gunnered 1:7 beräknas enligt värsta fall-förhållanden till 37,5 db(a).vid fastigheten Kölingareds-Gunnered 1:5 vid Lindhultasjöns östra strand beräknas ljudnivån med god marginal att understiga Naturvårdsverkets rekommenderade högsta ljudnivå på 35 db(a) för områden med låga bakgrundsljud. Se vidare avsnitt om ljudpåverkan och avsnitt om hinderbelysning. Carl-Henrik Stenmarker, Kölingareds-Gunnered 1:5 CS hyser farhågor för förhöjda ljudnivåer i området och påpekar att etableringsområdet ligger nära ett tyst område. Kommentar: Avseende riktlinjer för vindkraftsljud samt beräknade ljudnivåer vid bostadshus på den aktuella fastigheten hänvisas till kommentar för samma fastighet enligt ovan. I Ulricehamns kommun finns enligt gällande översiktsplan inga utpekade tysta områden i anslutning till aktuellt projektområde eller i kommunen som helhet. Enligt översiktsplanen för Mullsjö kommun finns ett utpekat tyst område ca 1 km från närmaste vindkraftverk i anläggningen. Området har dock inte utpekats som restriktivt för vindkraftsetableringar enligt kommunens vindkraftpolicy från Utpekandet av tysta områden inom Mullsjö kommun grundar sig på Vägverkets utredning från Situationen har sannolikt ändrat sig sedan dess varför Mullsjö tillsammans med Habo kommun låtit ÅF konsult genomföra en ny utredning under Nytt definierat tyst område enligt denna utredning presenteras i fig. 24 MKB:n. Kommunen har dock ännu inte tagit ställning till hur man ska hantera dessa nya resultat och vilken markanvändning som ska gälla inom de utpekade områdena. Sören Johansson, Vallsjö, Liared SJ lämnar följande påpekanden och synpunkter: I projektområdets centrum ligger Hästmossen som uppges vara våtmarksklass 1 och bör inte genomkorsas av vägar. Hästmossen gränsar i söder mot Torpamossen som via Gölamossen har anslutning till Vallsjön. 11 (15)

34 Kommentar: Inga vindkraftverk eller nya vägsträckningar kommer att anläggas i våtmark. Ett minsta skyddsavstånd på 30 m kommer att iakttas till våtmarksområdets gräns. Vallsjön är belägen ca 1,5 km söder om de sydligaste vindkraftverken i den planerade anläggningen. Vallsjön är via Gölamossen och ett vattendrag förbunden med ett sumpskogsområde som ligger öster om Torpamossen och som åtskiljs av mossen genom Hattåsen. Såväl Torpamossen som sumpskogsområdet ligger utanför projektområdet och kommer inte att beröras av anläggningen. Avstånd till närmaste vindkraftverk från sumpskogsområdet är ca 600 m. Enligt den miljöbedömningen i avsnitt 6.8 MKB:n föreligger ingen risk för negativ påverkan på Vallsjön eller anslutande vattenområden. Nya vägar ökar inte bara möjligheten till jakt utan även till illegal jakt/tjuvjakt. I Vallsjön finns känd häckningsplats för storlom. Orrspel har förekommit SSV om projektområdet på Älekullagölen och NÖ mot Knaggebo. Det kan dock ha minskat pga mer aktivt skogsbruk. Häckande tranor finns på udde i Hästgölen. Kommentar: Såväl Vallsjön (ca 1,5 km från närmaste vindkraftverk) som Älekullagölen (ca 800 m från närmaste vindkraftverk) ligger utanför projektområdet och på ett sådant avstånd att risk för påverkan på eventuellt förekommande häckande fågelarter inte bedöms föreligga. Fågelinventeringar har utförts i området och redovisas i MKB:ns bilagor E2 och E5 samt avsnitt 6.10 miljökonsekvenser fågel. Nödvändiga skyddsåtgärder har iakttagits vid planeringen av anläggningen utifrån inventeringarnas resultat. Det är viktigt att se adderingen till redan befintligt buller såsom Mullsjö Alpin. Kommentar: Ljudkällor adderas enligt en logaritmisk skala. Det innebär att en tillkommande ljudkälla inte betyder en ökning i decibel motsvarande ljudkällans totala ljudnivå. Ökningen beror på skillnaden mellan olika ljudkällors ljudnivåer. Flera ljudkällor ökar den sammanlagda nivån om de är ungefär lika stora vid mottagarpunkten. En addering av två lika stora ljudkällor innebär en ökning av ljudnivån med 3 db. Ju större skillnad mellan ljudkällornas ljudnivåer desto mindre ökning av den sammanlagda ljudnivån. Om skillnaden mellan ljudkällornas ljudnivå är mer än 10 db sker ingen ökning. För vindkraftljud gäller enligt praxis Naturvårdsverkets riktlinje om högst 40 db(a) utomhus vid bostad (dygnet runt). Den planerade anläggningen är utformad och anpassad till detta riktvärde och ljudberäkningarna visar att det kommer att innehållas. Vid beräkningarna har även de närmast planerade vindkraftsprojekten tagits med. Ljudberäkningarna har utförts enligt ett värsta fall scenario med medvind åt alla håll samtidigt och en vindhastighet på 8 m/s på 10 m höjd då vindkraftverken anses höras som mest samt utan hänsyn till eventuell maskering eller dämpning i omgivningen. De verkliga ljudnivåerna kommer därför att vara lägre. Vid val av storlek och modell och i fastställande av de slutliga placeringarna kommer vidare anpassning att ske till Naturvårdsverkets riktlinje. 12 (15)

35 I den planerade vindkraftsanläggningens närområde finns ett sågverk som har verksamhet större delen av året samt Mullsjö Alpin/Knaggebobackens skidanläggning som är i drift under vintertid. I övrigt förekommer även skogsbruk i området vilket också är en ljudalstrande verksamhet. För sågverk och skidanläggningar gäller generellt Naturvårdsverkets riktlinje om externt industribuller (1978:5), vilken medger högre ljudnivåer än vad som normalt medges för vindkraftverk. Riktlinjen för externt industribuller anger en högsta tillåtna ljudnivå om 50 db(a) dagtid, 45 db(a) kvällar och helger samt 40 db(a) nattetid vid bostäder i ej planlagt område. Enligt uppgift från verksamhetsutövarna sker dock ingen verksamhet vid sågverket på kvällar, nätter eller helger. Vid Mullsjö Alpin, som endast är verksamt under vintern är liftarna öppna dagtid måndag-söndag med kvällsöppet onsdag och fredag. Backarna pistas mellan kl eller kl veckans alla dagar. Snöläggning sker nattetid under ett par veckors tid mellan november och december. I dagsläget finns ingen föreskrift, rekommenderad riktlinje eller juridisk praxis vad gäller addering av olika typer av ljudkällor. Det finns även en osäkerhet i bestämning av ljudaddering av olika typer av ljudkällor med olika karaktär. En faktor som också har betydelse för olika ljudkällors olika ljudutbredning är vindriktningar, vindhastigheter, temperatur, lufttryck m.m. Se vidare avsnitt MKB:n angående ljud. Vallsjö kalkas årligen sedan 1980-talet för att skydda den nerströms rinnande Kolarebäcken med bestånd av flodpärlmussla. Kommentar: Då Vallsjön är belägen ca 1,5 km från planerad anläggning samt vindkraftverken eller vägar inte kommer att placeras i våtmarksområden eller anslutande vattendrag till Vallsjön bedöms det inte föreligga någon risk för påverkan på Vallsjöns vattenkvalitet eller beståndet av flodpärlmussla i Kolarebäcken. Elanslutning bör förplaneras. Luftledning bör undvikas till förmån för markkabel. Kommentar: Vattenfall Eldistribution AB är nätägare i området och har för avsikt att ansluta anläggningen. Vattenfall Eldistribution har föreslagit en anslutning vid Furusjön utanför Mullsjö. Anslutningsledningen kommer troligtvis att utgöras av markkabel. Inom projektområdet kommer elnätet att utgöras av i första hand markkabel som i största möjliga mån följer vägsträckningarna i området. Se vidare avsnitt och Ljudnivån 40 db(a) vid närboende borde föreskrivas regelbunden uppföljning. Även skuggor och reflexer måste beaktas. Kommentar: Villkoret avseende tillåtna ljudnivåer samt den kontroll av dessa som föreslås i vindkraftsanläggningens tillståndsansökan är i enlighet med riktlinjer och praxis i tillståndsbeslut för vindkraftsanläggningar. Samma gäller för villkoret avseende skuggor. 13 (15)

36 Rotorbladen hos moderna vindkraftverk är ytbehandlade för att eliminera reflexer varför det inte föreligger någon risk för störande ljusreflexer. Begränsning av varningsljus bör också ske. Kommentar: Hur hindermarkeringen ska utformas och vilken typ av hindermarkering som gäller för vindkraftverk av den ansökta storleken föreskrivs i Transportsstyrelsens föreskrift TSFS 2010:155. O2 följer den tekniska utvecklingen av nya lösningar och kommer att använda den hinderbelysning som vid uppförandetidpunkten föreskrivs och godkänns av Transportstyrelsen och utifrån dessa förutsättningar med en så liten påverkan på omgivningen som är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Se vidare avsnitt Reklam på vindkraftverken bör ej tillåtas. Kommentar: Reklam kommer inte att förekomma på vindkraftverken. Önskar information om påverkan på åskväder och eventuell förändring av brandrisken på utrustning i omgivningen. Kommentar: På moderna vindkraftverk skyddas utrustningen med åskledarsystem och utgörs av elektroder på rotorbladen som förhindrar att blixten går igenom plasten på bladen. Från elektroderna går åskledare som för över laddningen till maskinhuset och därifrån förs laddningen med hjälp av tornet till botten av tornet. Elektroder eller fundamentets armering överför laddningen till den omkringliggande marken genom ett så kallat jordtag. Detta gör att risken för brand till följd av blixtnedslag minimeras. Se vidare avsnitt MKB:n. Fotomontage bör redovisas från tätorten Mullsjö. Kommentar: Fotomontage har gjorts för två fotopunkter i Mullsjö samhälle. Se fotopunkt 7 och 8 fotomontagebilaga A. Stefan Andersson, Bjurbäck, Mullsjö SA protesterar mot etableringen och efterfrågar mer information om hur människor påverkas av att leva i områden med vindkraft. SA undrar vem som ersätter närboende som drabbas av psykisk och fysisk ohälsa. SA fråga också varför det inte presenteras uppgifter om sjunkande värden för fastigheter som störs av vindkraftverk? Kommentar: Utförda ljudberäkningar visar att inget bostadshus i omgivningen kommer att utsättas för ljudnivåer som överstiger Naturvårdsverkets riktlinje om högst 40 db(a) utomhus vid bostad. Vid byn Bjurbäck beräknas ljudnivån att med god marginal understiga 35 db(a) utomhus vid bostad, vilket motsvarar Naturvårdsverkets rekommenderade riktlinje för områden med lågt bakgrundsljud och där lägre ljudnivåer eftersträvas. Se vidare avsnitt angående ljudnivåer. Om någon ändå känner sig störd kan man anmäla det till tillsynsmyndigheten som beslutar om kontroll bör utföras för försäkran om att fastställda tillståndsvillkor för bl.a. ljud och skugga efterföljs. Naturvårdsverket har inom forskningsprojektet Vindval låtit ta fram ett antal informationsfilmer angående ljud från vindkraft bl.a. Att bo nära ett 14 (15)

37 vindkraftverk se länk Se vidare Se även rapport från Nätverket för vindbruk: Beträffande sjunkande fastighetsvärden så har få studier kunnat finna belägg för att fastighetspriserna sjunker till följd av en vindkraftetablering i ett område. I en studie av konsultföretaget ÅF Ingemansson har man granskat uppgifter om cirka försäljningar av småhus inom 5 kilometer från 120 nya vindkraftsanläggningar som driftsattes mellan åren 2001 och 2007 (Vindkraft i sikte, 2010). Studiens slutsats är att det inte går att fastställa något entydigt samband mellan nya vindkraftetableringar och prisutvecklingen på närliggande fastigheter. Genomsnittspriset för de småhus som ligger inom 5 km från en ny vindkraftetablering har tvärtemot stigit betydligt mer än riksgenomsnittet, ca 133 %. Även om enskilda hus i vissa regioner kan påverkas negativt av vindkraften så har man alltså inte hittat någon generell påverkan på fastighetspriserna. 15 (15)

38

39 Bilaga 1 Annons, inbjudan, minnesanteckningar och deltagarlistor

40

41 Samråd för vindkraft vid Tåhult O2 Vindkompaniet AB avser att söka tillstånd enligt kap. 9 Miljöbalken för en vindkraftanläggning vid Tåhult i Ulricehamn och Mullsjö kommuner. Anläggningen kommer att bestå av upp till 6 vindkraftverk med en totalhöjd på högst 190 meter. Med anledning av detta hålls samråd med utökad krets enligt 6 kap. 4 Miljöbalken under tiden 12 december 2012 till 14 januari Berörd allmänhet inbjuds härmed till information om projektet i Toppstugan vid Knaggebobackens skidanläggning/mullsjö alpin den 12 december 2012 med öppet hus fr.o.m. kl och informationsmöte kl Samrådsunderlaget kommer under samrådstiden att finnas tillgänglig på kommunhusen i Ulricehamn och Mullsjö samt vår hemsida fr.o.m. 12 december. Synpunkter på projektet tas emot skriftligen senast måndag 14 januari 2013 till: O2 Vindkompaniet, Box 32, Färjestaden, eller till: office@o2vindkompaniet.se Vi bjuder på fika. Välkommen.

42

43

44

45

46 Sändlista för Samråd med utvidgad krets för vindkraftanläggning Tåhult Bergstaten Varvsgatan LULEÅ Boverket Box Karlskrona Energimyndigheten Box Eskilstuna Energikontor Sydost Framtidsvägen 10 A VÄXJÖ Fiskeriverket Stora Torget Härnösand Friluftsfrämjandet i Mullsjö c/o Ulla Lindmark Oxelgatan Mullsjö Friluftsfrämjandet Ulricehamn c/o Doktorsvillan Sanatorieskogen Ulricehamn Jönköpings fågelklubb c/o Leif Jansson, ordf Lovisagatan Jönköping Länsstyrelsen i Jönköpings län Miljö- och samhällsbyggnadsavd Att: Per-Olof Svensson Jönköping Länsstyrelsen Västra Götaland Att: Lena Niklasson Miljöskyddsenheten Göteborg Miljöförvaltningen i Habo och Mullsjö kommuner Att: Sofia Mancini Box Habo Mullsjö kommun Byggnadsnämnden Box Mullsjö Mullsjö Alpin SK Box Mullsjö Mullsjö SOK Box Mullsjö Myndigheten för beredskap och samhällsskydd Karlstad Naturskyddsföreningen Box Stockholm Naturskyddsföreningen i Jönköpings län Att: Henrik Svensson, ordf Mäster Gudmunds Väg Jönköping Naturskyddsföreningens Regionalkansli i Västra Götaland Box Göteborg Naturskyddsföreningen Ulricehamnsbygden c/o Ingvar Andersson Salarp 105, Murum Älmestad Naturskyddsföreningen Mullsjö Caroline Hedström Stenvägen Mullsjö Naturvårdsverket Stockholm Regionalt Energikontor i Västra Götaland Hugo Grauers gata 5B Göteborg

47 Sändlista för Samråd med utvidgad krets för vindkraftanläggning Tåhult Riksantikvarieämbetet Box Stockholm Skogsstyrelsen Vallgatan Jönköping Sveriges Geologiska Undersökningar Box Uppsala Vattenfall Eldistribution AB Att: Petra Josefsson Nätjuridik Luleå Västergötlands Ornitologiska Förening c/o Åke Andersson Slåttervägen Sjömarken Svenska Kraftnät Box Vällingby Trafikverket Box Gävle Transportstyrelsen Vikboplan Norrköping Tåhult Jaktlag c/o Håkan Hammarsand Kölingared Mullsjö Ulricehamns fågelklubb c/o Jan Andersson Anemonsvägen Ulricehamn Ulricehamns kommun Miljö och samhällsbyggnad Att: Christian Bruhn Ulricehamn Ulricehamns OK Box Ulricehamn Valshalla Jaktlag c/o Roland Elgh Trädgårdsgatan Bankeryd

48 Sändlista hembygdsföreningar samråd vindkraftsanläggning Tåhult Kölingareds Byalag C/O Mikael Hallgren Adress Brona Kölingared Postadress Blidsberg Liareds Byalag C/O Maria Wichers Adress Yttre Lida 120 Postadress Ulricehamn Kölingareds Hembygdsförening C/O Lena Lagnero Adress Valshalla gård Postadress Mullsjö Liareds Hembygdsförening Adress Liared Lindås 107 Postadress Ulriceham Bjurbäcks Hembygdsförening Olof Johansson Kråmmered, Mullsjö

49 Minnesanteckningar förda vid öppet hus den 12 december 2012 kl i samband med samråd angående O2 vindkompaniets planerade vindkraftsanläggning vid Tåhult, Ulricehamn och Mullsjö kommuner. Plats: Toppstugan, Mullsjö Alpin/Knaggebobackens skidanläggning. Antal besökare: ca 10 st. Besökarna utgjordes av närboende samt representanter från frilufsfrämjandet respektive Jönköpingsposten. Under eftermiddagen fanns representanter från O2 Vindkompaniet: Karl-Johan Hellblom (KJH), Charlotte Liljencrantz (CL) och Kristoffer Lager (KL) på plats i Toppstugan Mullsjö Alpin för att svara på frågor och informera om projektet. I lokalen fanns även en utställning med bl.a. kartor och fotomontage samt informationsmaterial om vindkraft och projektet vid Tåhult. På plats fanns också representanter från Ecocom, miljö- och MKB-konsult: Emelie Nilsson (EN) och Alexander Eriksson (AE) för att svara på frågor om miljöpåverkan. Frågor som framfördes och diskuterades: Gunnar Ahrentorp från Friluftsfrämjandet i Mullsjö meddelade att han tidigare identifierat två häckande tranpar i våtmarksområdet. Mullsjö Alpin brukar vintertid lägga upp ett skidspår strax väster om skidanläggningen. Även frågan om snökanonernas påverkan på omgivningen och risken för iskast diskuterades. I samtalet med Friluftsfrämjandet framkom även frågan om skyddsavstånd till nyckelbiotoper i området. I en mindre göl söder om etableringsområdet har man även observerat orrspel enligt en av de närboende. Några besökare hade frågor och tankar om vindkraftverkens synlighet i omgivande landskap. Även vindkraftverkens ljudnivå diskuterades. En besökare ansåg att en vindkraftanläggning i området kommer att påverka ett annars orört och ostört område både ljudmässigt och visuellt. Även frågor om projektets och vindkraftens ekonomi och lönsamhet diskuterades. Elcertifikat, bygdepeng, vindandelar och investeringar diskuterades. Besökaren ansåg att vindandelar och bygdepeng inte är en tillräcklig ekonomisk kompensation för närboende utan egentligen ska hela vinsten från en vindkraftsanläggning gå tillbaka till kommunen. Minnesanteckningar och sammanställning: Charlotte Liljencrantz O2 Box Stockholm