Drivaggregat/hjälpmotor till manuell rullstol

Transkript

1 BULLETIN 1/29 Drivaggregat/hjälpmotor till manuell rullstol - Uppföljning av användandet Heléne Bengtsson Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten

2

3 Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Drivaggregat/hjälpmotor till manuell rullstol - Uppföljning av användandet Heléne Bengtsson

4 Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten, mars 29 Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Erik Östman, ISBN:

5 Sammanfattning Inom Region Skåne kan man få ordinerat en hjälpmotor av modell Lille Viking eller Viamobil till manuell rullstol, om en person med funktionsnedsättning själv inte klarar av att hantera en elektrisk rullstol och önskar komma ut flera gånger i veckan. Det kan även ordineras en hjälpmotor om det finns behov av att avlasta anhöriga som kan ha svårigheter att köra brukaren i dennes manuella rullstol där t.ex. miljön är svårtillgänglig. 28 fanns det 252 hjälpmotorer ute hos brukarna inom Region Skåne och man ser ett fortsatt intresse för detta hjälpmedel. Därför fanns ett intresse från Hjälpmedelsverksamheten att göra en uppföljning i användningen av detta hjälpmedel. Syftet med undersökningen är att få svar på hur ofta hjälpmotorn används, vem som kör och hanterar hjälpmotorn och hur hjälpmotorn fungerar efter en tids användning. Eftersom jag vill veta hur hjälpmotorn fungerar efter en tids användning blev mitt urval de brukare som fick en hjälpmotor under 25 och 26. Jag gjorde telefonintervjuer, som i första hand riktade sig till medhjälparen, för att få fram så mycket fakta som möjligt kring hanteringen av hjälpmotorn. Den huvudsakliga anledningen till ordination av hjälpmotor är att miljön är svårtillgänglig eller att brukaren som sitter i rullstolen är tung, vilket gör att det är svårt för medhjälparen att köra ut brukaren i rullstol. Hjälpmotorn används av majoriteten dagligen sommartid och man är ofta ute en timme eller mer, varje gång man är ute. Vintertid används den mindre då det ofta är kallt och brukaren inte har varma kläder som är lätta att ta på. Vid denna telefonintervju framkom det, att fem procent inte alls använder sin hjälpmotor av olika anledningar och att tretton procent inte använder hjälpmotorn vintertid. Det är framförallt anhöriga till brukarna, som kör med hjälpmotorn till brukarens rullstol. Näst vanligast är personliga assistenter. Det är endast en vän, som varken är anhörig eller assistent, som hjälper anhörig med att köra brukare i rullstolen med hjälpmotorn. Majoriteten utifrån denna undersökning är nöjd med hjälpmedlet och påtalar att hade man inte haft hjälpmedlet hade man aldrig kommit ut. Oftast kör man en runda hemmavid där man känner till vägarna eller till affär eller vårdcentral. Detta gör att en del anlitar färdtjänst mindre efter att man har erhållit hjälpmotorn. Flera medhjälpare har valt att endast köra samma runda, eftersom man

6 känner sig osäker vid körning över trottoarkanter och andra ojämnheter. Detta gör att brukaren inte alltid kan få välja vart man vill komma när man är ute. En utökad körträning kunde efter en tid behövas för en del medhjälpare för att kunna variera utflyktsmålen. Flera personliga assistenter hanterar brukares hjälpmotor, men denna personal, som byts ut emellanåt eller arbetar periodvis, får ibland dålig information om hjälpmedlet och dess hantering. Därför vore det bra med en enkel informationsbroschyr om vem man kan ta kontakt med för att få körträning med hjälpmotorn samt få de vanligaste momenten enkelt beskrivna som hur man laddar hjälpmotorn och hur man tar av och på hjälpmotorn till rullstolen. Bättre planering krävs inför ordinationen så medhjälpare och brukare är överens hur detta hjälpmedel ska kunna avlasta och utnyttjas till fullo; däribland kan diskuteras bra ytterkläder som är lätta att ta på och av. Vidare bör det vara fler uppföljningar under längre tid så det kan göras mer körträning för att eventuellt utöka promenaderna. Ett enkelt informationsblad, där vanliga moment finns upptagna så användaren inte är rädd för att använda hjälpmotorn, är också en åtgärd som skulle kunna göra att hjälpmedlet hjälpmotor används mer. 6 Bulletin Nr 1/29

7 Innehåll Inledning...9 Hjälpmedelsverksamhetens arbetsområde...9 Psykosociala aspekter på hjälpmedel...1 Ordination, utprovning och uppföljning av hjälpmotor Hjälpmedel - drivaggregat...12 Syfte...15 Frågeställningar...15 Metod...15 Urval...15 Svarsfrekvens...16 Resultat...17 Bakgrundsuppgifter...17 Hur upplevs hjälpmotorn efter en tids användning av medhjälparen?...21 Frekvens och användningsområden...25 Brukarens nätverk...28 Framkomlighet för rullstol med hjälpmotor...31 Medhjälpares uppfattning kring hantering av hjälpmotorn...34 Positivt och negativt om hjälpmotorn...39 Sammanfattning...41 Diskussion...43 Metoddiskussion...43 Hur kan man ta tillvara detta utvärderingsresultat?...43 Referenser...49 Bilagor...5 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Utgivna rapporter genom FoU-enheten...64 Utgivna bulletiner genom FoU-enheten...68

8 8 Bulletin Nr 1/29

9 Inledning Hjälpmedelsverksamhetens arbetsområde I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763 3b) framgår det att landsting och kommuner har ett habiliterings- och rehabiliteringsansvar. Inom detta ansvar ingår även att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Det ska finnas lokala överenskommelser och bestämmelser hur hjälpmedelsfrågorna ska hanteras inom de olika områdena, så vid kontakter med primärvård, kommun och när man skrivs ut från klinik ska detta tillgodoses (Handikappinstitutet 1994). Det är viktigt att man arbetar utifrån en helhetssyn inom vården, så personen med funktionsnedsättning kan ges möjlighet att på något sätt tillgodose sina behov och vara aktiv i olika situationer. I Region Skåne har man tagit fram ett handikappolitiskt program, där man vill öka förutsättningarna för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning inom samhällets alla områden. De viktigaste principerna för detta program är tillgänglighet, inflytande och helhetssyn (Mål och strategier 28). Trenden under de senaste åren visar en ständig ökning på efterfrågan av hjälpmedel från Region Skåne och troligtvis kommer behov och krav på hjälpmedlen att fortsätta öka, se fig. 1 nedan. Det ökade behovet kan bero på utveckling och beslut i andra områden i vårt samhälle, exempelvis att befolkningen blir allt äldre, att vård utförs mer i hemmen och att nya behandlingsmetoder kommer till för personer i högre ålder Antal Figur 1. Antal brukare med hjälpmedel från Region Skåne Källa: Hjälpmedelsverksamhet i Region Skåne Bulletin Nr 1/29 9

10 I Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne ingår fem hjälpmedelsenheter, vilka finns i Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad och Ystad. De har ansvar för alla hjälpmedel till personer under 2 år. För vuxna har Region Skånes hjälpmedelsverksamhet ansvaret för hjälpmedel inom kommunikation, elektriska rullstolar och hjälpmedel för förflyttning i och ur bil. Övriga hjälpmedel, däribland manuella rullstolar, har kommunens hjälpmedelsverksamhet ansvaret för. Region Skånes hjälpmedelsverksamhet handhar elektriska rullstolar som kan ordineras till barn och vuxna med funktionsnedsättning som ett förflyttningshjälpmedel, så man kan förflytta sig i och utanför bostaden och kan utföra dagliga aktiviteter. I april 28 fanns det totalt elektriska rullstolar hos brukare i Region Skåne. Om personen med funktionsnedsättning inte klarar att förflytta sig med manuell rullstol och inte kan hantera en elektrisk rullstol själv eller när det är för tungt för medhjälparen att köra den manuella rullstolen, kan det bli aktuellt med drivaggregat till manuell rullstol. Drivaggregat är olika modeller av motor som kan monteras på en manuell rullstol och beroende på modell avlastar antingen brukaren själv eller medhjälparen. Cirka tio procent av alla elrullstolsordinationer som kommer in till Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne, är drivaggregat till manuell rullstol. Detta arbete är en uppföljning av hjälpmedlet hjälpmotor, som är den typ av drivaggregat som medhjälpare kan använda för att underlätta promenad med brukare i dennes manuella rullstol. Psykosociala aspekter på hjälpmedel Att kunna leva ett fritt och självständigt liv och skapa egen vardag har stor betydelse för oss alla. Hjälpmedel, som fungerar bra för en person med funktionsnedsättning, ger högre livskvalitet och förutsättningar till delaktighet men underlättar även för medhjälparen. Möjlighet att bo kvar hemma för personen med funktionsnedsättning ökar, och risken för skador minskar om medhjälparen har avlastning med bra hjälpmedel. Ett hjälpmedel har med andra ord en dubbel effekt i detta. Det finns till och med en del hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning som ger större nytta för medhjälpare (anhörig eller personal) än för brukaren själv. Hjälpmotor till manuell rullstol är ett sådant hjälpmedel som har en funktion med dubbel effekt, den hanteras bakom rullstolen och avlastar personen som kör denna. Hjälpmedlet gör att man gemensamt kan gå ärenden m.m. utan att behöva be om hjälp av annan person som klarar att köra brukaren i rullstolen utan hjälpmotor. Även att vara beroende av att någon ska komma vid ett speciellt klockslag och endast ha en viss tid avsatt, kan vara stressande och gör att brukaren upplever sig mindre självständig. 1 Bulletin Nr 1/29

11 Att vara sjuk men ändå kunna bo i sitt hem och få hjälp av anhörig med t.ex. att komma ut i sin rullstol med påmonterad hjälpmotor är bra för många äldre. Då kan paret fortfarande gå den vanliga rundan och följa naturens skiftningar i sin hemmiljö, vara tillsammans och uppleva saker. Det är viktigt för brukaren att kunna vara delaktig i en utomhusaktivitet även om man är passiv, och att få uppleva årstidsskiftningar är livskvalitet för många. Det finns studier som visar att man påverkas positivt både fysiskt och psykiskt om man kan tillbringa någon tid utomhus (Bengtsson, 23). En rutin, som att ta en promenad som man har gjort tidigare, ska man inte behöva upphöra med för att man flyttar till ett vårdboende. En annan aktivitet kan vara att ta sig till affären, då brukaren kan vara mer delaktig i sitt val och följa med i samhällsutvecklingen. Flera utnyttjar färdtjänsten, tar med brukaren i rullstol med hjälpmotor, och åker iväg till annan miljö för att få uppleva något nytt. Att kunna förflytta sig utomhus, oberoende var, ger vardagen ett större värde för både brukaren och medhjälparen. Ordination, utprovning och uppföljning av hjälpmotor Underlag inför ordination av hjälpmotor En hjälpmotor är en motor som monteras under manuell rullstol och körs av den person som går bakom rullstolen. I april 28 fanns det 252 hjälpmotorer ute hos brukare inom Region Skåne. I Region Skånes Hjälpmedelshandbok (Region Skånes hjälpmedelsverksamhet) framställs det vissa kriterier för att få en hjälpmotor till sin rullstol, som främst används i utemiljö: brukaren ska inte kunna köra manuell rullstol eller elrullstol självständigt hjälpmotorn ska användas flera gånger/vecka hjälpmotorn ska avlasta anhöriga Vidare ska det finnas anledningar till att det är svårt att köra brukaren i dennes manuella rullstol, som gör att en person med funktionsnedsättning kan ordineras hjälpmotor: svår terräng brukarens vikt anhörigas styrka Det finns undantag när hjälpmotor till rullstol inte beviljas som hjälpmedel av Region Skåne. Det är om personen med funktionsnedsättning endast har kommunalt anställda personliga assistenter. I de fallen är hjälpmotorn ett arbetstekniskt hjälpmedel för personal som ska bekostas av arbetsgivaren. Bulletin Nr 1/29 11

12 Utprovning och uppföljningsprocess För att hjälpmedel ska fungera maximalt för brukaren är det viktigt att utprovningsprocessen utförs så grundligt som möjligt av förskrivaren. Nedan beskrivs hur en förskrivare hanterar en ordination av ett förflyttningshjälpmedel. Följande huvudprocesser ska genomföras: Bedöma behovet av förflyttning i hem och närmiljö för brukaren. Prova ut och eventuellt anpassa miljön för hjälpmedlet. Instruera, träna in och informera personen med funktionsnedsättning och den anhörige eller personal. Göra en uppföljning av det utlämnade tekniska hjälpmedlet för att se dess funktion och nytta. Uppföljning av brukarens hjälpmedel så det fungerar till fullo är en viktig uppgift för förskrivaren. Kontinuerlig uppföljning För hjälpmedelsverksamheten är det viktigt att göra bredare uppföljningar av enskilda hjälpmedel och hjälpmedelsområden så man kan utveckla och förbättra verksamheten. I dagsläget finns inte någon skriven, systematiskt dokumenterad uppföljning om drivaggregatet/hjälpmotor efter en tids användning. Därför initierades denna undersökning av Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne. Vuxen-nätverksgruppen, som i vanliga fall bl.a. handlägger ordinationer av elektriska rullstolar för vuxna, diskuterade vilka frågor som är intressanta att belysa. Deras idéer utgjorde ett underlag för de standardiserade frågorna i intervjuerna som sedan ställdes till brukarnas medhjälpare. Hjälpmedel - drivaggregat Drivaggregat är en gemensam benämning på hjälpmotor och drivhjul, de har båda en elektrisk motor som monteras på en manuell rullstol på olika sätt. Hjälpmotor Lille Viking och Viamobil Utav hjälpmotorerna som monteras på manuell rullstol är det modellerna Lille Viking och Viamobil som är aktuella inom Region Skåne. Motorerna kan monteras på de flesta manuella rullstolar som finns i handeln, men leverantören ska kunna uppvisa kombinationsavtal med olika modeller av manuella rullstolar som är kontrollerade och godkända enligt speciella kravspecifikationer. Inom Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne har man valt att ha två modeller av hjälpmotor i sortimentet, eftersom det finns flera olika typer av manuella rull- 12 Bulletin Nr 1/29

13 stolar och det ibland endast kan vara en hjälpmotorsmodell som är godkänd att kombinera. Vidare hanteras motorerna olika, vilket gör att medhjälparen kan välja mellan dessa två hjälpmotorsmodeller för att finna den som är mest lätthanterlig. Lille Viking Viamobil Källa: Invacare AB 24 Källa: Invacare AB 24 Figur 2. Illustration av Lille Viking och Viamobil Tabell 1: Vikten på hjälpmotorns olika delar Lille Viking Viamobil Motordelen: 8, kg. 12,9 kg. Batteridelen: 17, kg. 9, kg. Källa: Invacare AB 24 Målet med hjälpmotor är att medhjälparen som kör brukaren i rullstolen med hjälpmotor ska kunna promenera och köra i ojämn terräng och klara backar utan större ansträngning. Vid körning regleras hastigheten med ett gasreglage som är placerat bakom rullstolen. Motorn hjälper även till vid nerförsbacke då den har en automatisk bromsverkan när gasreglaget släpps. För Lille Viking är räckvidden ca 2 km om man kör på plan mark (men man bör beakta terrängen, brukarens vikt och hur batterierna är laddade), hastigheten är 1 5,5 km/h och den klarar uppför- och nerförsbacke max 14 % lutning. Viamobil har en räckvidd på 25 km på plan mark (även här ska man beakta brukarens vikt, terrängens utseende och hur batterierna är laddade). Viamobil har samma hastighet som Lille Viking (1-5,5 km/h). Denna motor klarar uppför- och nerförsbacke max 18 % lutning. För båda modellerna är det möjligt att koppla av hjälpmotorn från den manuella rullstolen utan verktyg. Detta gör det lättare för medhjälpare att lyfta in delarna Bulletin Nr 1/29 13

14 i en bil, likaså underlättar det när brukare behöver lyftas in till någon som har trappor. Rullstolen blir ju betydligt lättare om man kan montera av hjälpmotorn. Drivhjul Utöver hjälpmotor finns en annan typ av drivaggregat, nämligen drivhjul. Denna modell har inbyggd elmotor i drivhjulen, vilken ersätter de befintliga drivhjulen på brukarens manuella rullstol. Detta hjälpmedel används alltså inte av medhjälparen utan av brukaren själv. Drivhjul är inte medtaget i detta uppföljningsarbete eftersom det används helt olika och ordineras mindre frekvent jämfört med Lille Viking och Viamobil. 14 Bulletin Nr 1/29

15 Syfte Syftet med denna studie är att utvärdera medhjälpares synpunkter på hur hjälpmotor till brukares manuella rullstol fungerar efter en tids användning. Frågeställningar Hur ofta används hjälpmotorn? Vem kör brukaren i rullstolen med hjälpmotor? Hur upplevs hjälpmotorn som hjälpmedel efter en tids användning? Metod Undersökningen baserar sig på telefonintervjuer som har sitt underlag i ett frågeformulär, se bilaga 1. Medhjälpare och i enskilda fall brukare får svara på en enkät som innehåller öppna och slutna svarsalternativ. Frågorna har skapats i dialog med vuxen-nätverksgrupp inom Hjälpmedelsverksamheten, Region Skåne. Standardiserade frågor från frågeformuläret ställs initialt men följdfråga kan ibland behövas för att förtydliga det givna svaret. Frågorna är inriktade på brukarnas bakgrund, hur hjälpmotorn upplevs att använda, användningsområde och användningsfrekvens samt brukarens hjälpbehov inför promenaden med hjälpmedlet hjälpmotor monterad på sin rullstol. Inför varje telefonintervju, som jag utfört, har jag skickat ett informationsbrev, se bilaga 2, där jag beskrivit syftet med intervjun. Informationsbrevet har skickats en vecka innan den planerade telefonintervjun. Första utskicket av informationsbrev gjordes Jag gjorde den första telefonintervjun veckan därefter och den sista intervjun Urval Eftersom jag vill utvärdera hjälpmedlet efter en tids användning blev det relevant att fokusera på brukare som ordinerats hjälpmotor under åren 25 och 26. Hjälpmotorerna, sammanlagt 18 stycken, levererades från till Eftersom tidsperioden för ordinering är fastställd, blev antalet respondenter på de olika hjälpmedelsenheterna olika. Störst underlag fanns i Lund och minst i Kristianstad. Namnen på medverkande brukare i denna uppföljning har tagits fram ur Hjälpmedelsverksamhetens datorprogram SESAM. För att garantera respon- Bulletin Nr 1/29 15

16 dentens anonymitet har brukaren kodats med nummer så man inte kan identifiera svaren. Denna undersökning riktar sig primärt till medhjälpare (anhörig/personal) som kör med hjälpmotorn. Jag har dock valt att inkludera fyra svar från brukare, eftersom medhjälparen inte ville svara på frågorna utan ville ge brukaren möjlighet att själv svara eller för att jag inte kunde nå medhjälparen. Brukaren kan ge en åsikt hur det är att åka även om man är passiv i framförandet. För övrigt besvarades frågorna oftast av den medhjälpare som svarade vid telefonuppringningen eller någon som denne hänvisade till. Vanligtvis var det anhörig, personal, personlig assistent till brukaren. Kriterier för att ej delta i uppföljningen baserar sig på följande urvalskriterier i journalerna: Om det är andra anhöriga än fru/make/sambo som använder hjälpmotorn. Svårt att nå barn och vänner. En del brukare kan inte själva besvara frågorna p.g.a. nedsatt hälsotillstånd. Om det framkommer språksvårigheter eller om tolk behövs. Om hjälpmotor är återlämnad p.g.a. av att den inte fungerar eller att brukaren är avliden. Svarsfrekvens 85 av de 18 personerna kvarstod efter sorteringen enligt ovanstående kriterier. Jag ringde upp 85 och fick svar ifrån 75. Brukare som jag ringde upp, där man inte svarade på fem försök under fem olika dagar, ströks från listan. 16 Bulletin Nr 1/29

17 Resultat Redovisning av bakgrundsuppgifter på de brukare som blivit ordinerade hjälpmotor Lille Viking eller Viamobil under inom Region Skåne. Därefter redovisas svaren på de frågor som ställdes vid telefonintervjun om hur man upplever hjälpmotorn efter en tids användning. Redovisningen av svaren är upplagda efter följande rubriker: Bakgrund, där jag tar upp fakta som uppgiftslämnare, kön, ålder, modell av hjälpmotor som brukarna har och eventuell flytt efter erhållen hjälpmotor. Anhörig/personal och brukares upplevelse av hur hjälpmotorn är att använda efter en tids användning. Anledning till ordination av en hjälpmotor och hur det blev. Frekvens och användningsområde. Användningsfrekvens av hjälpmotorn och vart man kör. Nätverk och hjälpbehov. Vem som kör med hjälpmotorn samt förflyttningshjälp till/från rullstolen med hjälpmotorn. Framkomlighet för rullstol med hjälpmotor. Hur det är att ta sig fram med hjälpmotorn utomhus. Praktisk hantering av rullstol med hjälpmotor. Hur hjälpmotorns reglage, körsträcka, batteriladdning och förvaring upplevs. Positivt och negativt om hjälpmotor. Övrigt som medhjälpare önskar tillägga om hjälpmotorn. I enkäten ställdes frågor om hur det var att använda hjälpmotorn i olika situationer och vilka problem som kunde uppstå. Dessa frågor hade öppna svarsalternativ och alla svar redovisas under respektive rubriktillhörighet. Jag använder mina omskrivningar i svaren men vid rent citat från den tillfrågade används citationstecken. Samtliga kommentarer som ligger till grund för mina omskrivningar redovisas som bilaga. Bakgrundsuppgifter Uppgiftslämnare Som jag skrev under Metod kunde frågorna besvaras både av brukare, anhörig, personal och personlig assistent. Nedan ser vi hur respondenterna fördelar sig i dessa grupper. Bulletin Nr 1/29 17

18 Brukare; 4 Anhörig; 52 Personal; 4 Pers. ass.; 15 Figur 3. Uppgiftslämnare. N=75 Huvudsakligen har anhöriga svarat. Att vi ser denna fördelning beror på att det framför allt var anhöriga eller personliga assistenter som svarade i telefonen när jag ringde upp, därför blev det också de som svarade på frågorna. Det var endast ett fåtal som har personal som närmaste kontaktperson, varför det är färre svar ifrån den gruppen. Kön och åldersfördelning Av dem som ordinerats hjälpmotor i Region Skåne under och som medverkar i denna undersökning var 51 män och 24 kvinnor. Inom fyra av fem hjälpmedelsenheter var det i de flesta fall övervägande män som hade ordinerats en hjälpmotor. Därför var det framför allt kvinnor som representerar anhörig i figur 3 och som svarade på frågorna. 18 Bulletin Nr 1/29

19 Ålder Antal Figur 4. Åldersfördelning De flesta brukarna är över 61 år gamla (74 %). Ingen brukare är i åldersgruppen 21-3 år. I åldrarna däremellan är det endast ett fåtal som erhållit en hjälpmotor. Hjälpmotormodell I figur 5, framgår det vilken modell av hjälpmotor som brukarna har erhållit under aktuell tidsperiod. Valet av modell görs bl.a. utifrån den modell som medhjälparen klarar bäst och vad som finns att tillgå inom hela Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne. Hjälpmedel ska i största mån återanvändas enligt verksamhetens policy, men vissa rullstolsmodeller kräver speciell hjälpmotorsmodell och därför har den valts. Bulletin Nr 1/29 19

20 Viamobil Lille Viking Malmö 4 5 Kristianstad 8 Lund 9 22 Ystad 1 11 Helsingborg 9 6 Figur 5. Vilken modell av hjälpmotor Den mest frekventa hjälpmotorsmodellen är Lille Viking utom inom Helsingborgs upptagningsområde där fler Viamobiler har lämnats ut under aktuell tidsperiod. Flytt efter erhållen hjälpmotor Figur 6, visar om brukaren har flyttat sedan han/hon har fått hjälpmotorn monterad på sin rullstol. En flytt kan påverka den fortsatta användningen av hjälpmotorn både positivt och negativt Ja Nej Bor på vårdboende Flyttat till vårdboende Malmö 9 2 Kristianstad Lund Ystad Helsingborg Figur 6. Flyttat efter erhållen hjälpmotor? 2 Bulletin Nr 1/29

21 Det är ett fåtal som har flyttat sedan man har fått sin hjälpmotor. Har man flyttat är det ofta till vårdboende. Det framkom några kommentarer om upplevelser efter flytt. En anhörig till brukare, som har flyttat till vårdboende, tycker det är svårt att be personal om hjälp med påklädning och överflyttning och beskriver att hon därför använder hjälpmotorn mindre. Personal på ett annat vårdboende anser att hjälpmotorn avlastar dem mycket och de använder hjälpmotorn även inomhus. En annan anhörig ansåg att det var för svårt att hantera rullstolen med hjälpmotor i hyreshus med hiss, så därför flyttade de till ett annat boende när de hade haft hjälpmotorn ett tag. Den anhörige anser att det nu fungerar bra i det nya boendet. Hur ser den typiska situationen ut för brukaren och den anhörige? Den genomsnittliga brukaren, som har fått flest hjälpmotorer under aktuell tidsperiod, är över 61 år och man. Han har ofta en kvinna vid sin sida som kan ha svårigheter att köra sin make i manuell rullstol utan hjälpmotor, då brukaren kan vara tung eller bor i svårframkomlig terräng. Erfarenheten visar att kvinnan ofta sköter de flesta hushållssysslorna i hemmet, och när hon inte orkar detta mer får brukaren flytta. Brukaren flyttar då ofta till ett vårdboende där paret kanske kan ha nytta av hjälpmotorn även fortsättningsvis. Hur upplevs hjälpmotorn efter en tids användning av medhjälparen? I formuläret ingick frågan: Vilka problem var det tänkt att hjälpmotorn skulle lösa? Detta är en grundläggande fråga i hjälpmedelsprocessen, som diskuteras med både brukare och medhjälpare men eftersom detta hjälpmedel till största delen avlastar medhjälparen, är det medhjälparen som upplever problemen och kan beskriva dem. Frågan i formuläret är öppen och besvaras i kommentarform. Här har jag tematiserat svaren enligt kategorierna miljö, brukare samt personer i brukarens omgivning. Denna indelning har gjorts eftersom det fanns en del detaljerade svar, som i grunden hör till ovanstående rubriker. Fullständiga svar kan läsas i bilaga 3. Bulletin Nr 1/29 21

22 Malmö Kristianstad Lund Ystad Helsingborg Miljö Brukare Personer i brukarens omgivning Figur 7. Anledning till ordinerad hjälpmotor Miljö. Under denna rubrik har det tagits med problem som kuperad omgivning och gator belagda med kullersten. Detta är den vanligaste anledningen till ordinationen av hjälpmotor. Kommentarer som framkom var att det var skönt att slippa vänta på någon för att få komma ut, eftersom anhörig inte klarade att köra i den kuperade terrängen utan hjälpmotorn. Dessutom kunde man vara ute mycket oftare och längre. Under denna rubrik ingår även en brukare som inte blev beviljad en elrullstol och en annan som blev fråntagen sin elrullstol utan att veta varför. Men deras huvudproblem var att det är för kuperat i deras närområde. Brukare. Här framgår problemet att brukaren är tung och att rullstolen med brukaren därför blir svår att hantera och förflytta. Ofta är det äldre kvinnor som kör sina män. Hjälpmotorn används även inomhus i vissa fall p.g.a. brukarens vikt. Personer i brukarens omgivning. Under denna rubrik ingår svar såsom att anhörig eller annan i brukarens omgivning inte orkar eller kan hantera brukaren i rullstol utomhus. Ofta är det frun som kör med hjälpmotorn, och hon är kanske svag av sjukdom, smärta eller hög ålder. Det är även någon make som har ett eget handikapp men har fått anpassat för att kunna köra sin fru i rullstol med hjälp av hjälpmotor. Även andra personer i omgivningen som inte är så stora eller starka har nytta av hjälpmotorn för att förflytta brukaren utomhus, annars hade det inte varit möjligt. 22 Bulletin Nr 1/29

23 I formuläret finns en fråga om hur det är att använda hjälpmotorn. Svaren fördelar sig enligt följande: Bra Sådär Dålig Malmö Kristianstad 7 1 Lund Ystad Helsingborg Figur 8. Upplevelse av hjälpmotor som hjälpmedel Majoriteten som kör rullstol med hjälpmotor är mycket nöjda med hjälpmedlet, det är mycket lättare att klara backar och att köra längre sträckor. Det framkommer också att det är bra att man kan reglera hastigheten efter dagens förmåga för den som kör rullstolen. Eftersom en hel del anhöriga som kör rullstolen med hjälpmotor är äldre kvinnor, ger detta hjälpmedel en möjlighet att orka köra fler och längre turer dagligen och samtidigt kunna njuta av att vara ute. Även för mindre starka personer i en personalgrupp är hjälpmotorn ett bra hjälpmedel för att lättare klara av att köra rullstolen. Att medhjälparen vågar mer framkommer i följande kommentarer: svårt att finna ekerreflexer till rullstolen som vi behöver, eftersom vi även är ute och kör kvällstid nuförtiden. En anhörig har provat att använda rullstolen med hjälpmotor för att åka pendelbuss och på det sättet förlänga och variera turen. Det fungerade bra den gången men finns det redan en barnvagn i bussen blir det för trångt. Några gånger tar man upp att det är lättare att köra rullstolen med hjälpmotorn inomhus främst i vårdboende och man är positiv till detta, men rullstolen blir större med hjälpmotorn på och tar plats i boendet. Bulletin Nr 1/29 23

24 De som inte är helt nöjda med hjälpmotorn har placerats i figur 8 som sådär. Det fungerar ganska bra men det finns problem som gör att man inte är helt nöjd. Stor personalomsättning, för de brukare som har behov av personliga assistenter eller annan personal, är ett problem. De nya introduceras dåligt om hjälpmotorns funktioner, t.ex. hur man kör över trottoarkanter, och av denna anledning har rullstolen med hjälpmotor gått sönder. Ett annat problem på vårdboende är att personalen upplevs som stressad, så att anhörig har svårt att be om hjälp med förflyttning och påklädning. Därför användes rullstolen med hjälpmotor mer när brukaren bodde hemma. En annan åsikt är att hjälpmotorn går för sakta trots högsta hastigheten. Det kan vara svårt att hinna över bredare gata med ljussignal, och därför kopplas motorn av vid körning på plan mark. De som kör i miljöer där det är mycket trottoarkanter anser att rullstolen blir tyngre att hantera när motorn alltid är på. Fungerar dåligt i vissa städer som har dåligt avfasade kanter. Det är inte alltid man kan köra på vägen. Annars är de nöjda när de kör på plan mark. En del klarar av att hantera hjälpmotorn men har problem att få in/ut rullstolen från sitt boende. Någon saknar en anpassning för detta, en annan har fått gjort det men anpassningen blev inte till belåtenhet. En annan anledning till att det inte fungerar så bra i dagsläget är att brukaren eller anhörig har blivit sjuk och därför används inte hjälpmedlet. Några brukare kan få hjälp att komma ut av personal från hemtjänsten, men då används inte hjälpmotorn eftersom de inte är upplärda. Vädret, och då framför allt kylan, påtalas som ett annat problem till att man inte använder hjälpmotorn så mycket. Motorn mår inte så bra av att bli våt undertill, motorn går sämre då nämndes också. Men samtidigt är det några som säger, att vädret inte har någon betydelse utan de går ut i alla fall. Vissa vill gå i affärer, men sitter brukaren i en större komfortrullstol med hjälpmotor på är det svårt att ta sig in och runt i affärer. I figur 8, framkommer det att några inte alls är nöjda med hjälpmotorn. Följande kommentarer om varför det inte fungerar som det var planerat är: Rullstolen med hjälpmotorn blir så stor och tung att anhörig inte orkar hantera den och därför inte använder den. Anhörig känner sig inte säker vid förflyttningen till rullstol med hjälpmotor eller vid körningen trots träning. Vågar inte köra själv, upplever att rullstolen far iväg, har svårt att justera hastigheten samtidigt som man ska styra rullstolen. En annan anhörig säger: spänner mig när jag kör rullstolen, utnyttjar inte motorn utan skjuter på. Har fått mer ont i ryggen. För en brukare som bor i lägenhet med hiss är det svårt för anhörig att hantera alla dörrar, detta gör att man inte är nöjd. En brukare har hund som de vill ha med 24 Bulletin Nr 1/29

25 sig när de är ute på promenad. Detta fungerar dåligt eftersom rullstolen stannar tvärt när jag släpper gasreglaget, detta händer flera gånger när hunden är med. Frekvens och användningsområden Under denna rubrik redovisas hur ofta hjälpmotorn används både årstidsvis och tidsmässigt varje gång man använder den. Vidare framkommer vart man kör när man använder rullstolen med hjälpmotor. En fråga som ställdes var användningen sommartid respektive vintertid. Svaren redovisas i följande figurer, där de har avrundats till hela procent, figur 9 och 1. Bulletin Nr 1/29 25

26 dagligen flera ggr/vecka en ggr/vecka några ggr/månad en ggr/månad aldrig Malmö (n=9) 44% 34% 11% % % 11% Kristianstad (n=8) 5% 25% 13% % % 12% Lund (n=31) 52% 35% 1% % 3% % Ystad (n=12) 26% 5% 8% 8% % 8% Helsingborg (n=15) 4% 2% 2% 13% % 7% Figur 9. Användning sommartid dagligen flera ggr/vecka en ggr/vecka några ggr/månad en ggr/månad aldrig Malmö (n=9) 22% 22% 22% 12% % 22% Kristianstad (n=8) 25% % 37% 13% 13% 12% Lund (n=31) 35% 23% 16% 1% 13% 3% Ystad (n=12) 8% 33% 17% 17% 17% 8% Helsingborg (n=15) 4% 7% 7% 7% 13% 26% Figur 1. Användning vintertid 26 Bulletin Nr 1/29

27 Som framgår av figur 9 används under sommartid rullstolen med hjälpmotor dagligen av majoriteten, undantag är brukarna inom Ystads enhetsområde som inte använder den lika ofta. Enligt figur 1 är det brukarna inom Helsingborgs enhetsområde som oftast är ute dagligen under vintertid. Eventuellt kan det bero på att man har bättre körmiljö i denna region. Några svar på varför hjälpmotorn inte användes var: Innan var vi ute dagligen men frun har blivit opererad och orkar inte för tillfället. Anhörig har skadat sin rygg och klarar nu inte av att köra rullstolen. Svårt att ta på brukaren varma kläder. En anhörig var inte alls överens med ordinatören att de behövde en hjälpmotor klarar sig bra utan. En fråga i formuläret var hur länge rullstolen med hjälpmotor användes vid varje tillfälle. Detta varierade beroende på årstid. Samtidigt har väderleken under årstiden betydelse, vilket inte redovisas här. I tidsangivelsen ingår även stunder då man eventuellt håller stilla, t.ex. fikar. Motorn är inte aktiv hela tiden. Tabell 2. Hur länge körs hjälpmotorn vid varje tillfälle? Sommartid Malmö Kristianstad Lund Ystad Helsingborg Totalt 1 tim. eller mer min min min. 1 1 mindre än 5 min. används ej Vintertid Malmö Kristianstad Lund Ystad Helsingborg Totalt 1 tim. eller mer min min min mindre än 5 min. används ej ej haft vintertid 1 1 Enligt tabell 2, kan man se att de flesta kör ca en timme varje gång man är ute med sin rullstol med hjälpmotor, något kortare tid under vintern. Det är förhållandevis få som inte åker ut med sin rullstol alls vintertid. I kommentarerna ser Bulletin Nr 1/29 27

28 man att det oftast beror på vädret. Snö, regn och kyla är problem då det kan vara svårt att klä brukaren varmt. En medhjälpare ansåg att man skulle vilja kunna köra längre turer på sommaren men kapaciteten är dålig på batterierna. En brukare har ännu inte haft sin hjälpmotor under vintertid och kan därför inte lämna något svar. Användningsområden I nedanstående tabell redovisas vart rullstolen med hjälpmotorn körs mest till. Mer än ett alternativ kan ha angivits, se tabell 3. Tabell 3. Användningsområde Malmö Kristianstad Lund Ystad Helsingborg Totalt Hemmavid/ vårdboende Till och fr vårdboende I trädgården Till barn och vänner Till affär, vårdc. o.dyl Övrigt Vart man kör med hjälpmotorn varierar, framförallt beroende på brukarens närmiljö. För flera av dem har hjälpmotorn löst problemet med svårframkomlig närmiljö. Annars används rullstolen med hjälpmotor mest när man kör en tur i sitt närområde, antingen man bor hemma eller på ett vårdboende. Men en hel del kör även till affär, vårdcentral, bibliotek m.m. Flera anhöriga och personliga assistenter utnyttjar brukarens färdtjänsttillstånd för att kunna köra i annan miljö. Brukaren sitter då i rullstolen med hjälpmotor och kan förflytta sig till platser längre bort, där det finns anpassade leder och miljöer för rullstol där medhjälparen kan köra, exempelvis Skånes Djurpark, Frostavallen, en bit på Skåneleden eller köpcentra. En del vill komma till centrum för att titta i skyltfönster eller uträtta ärenden. Ingen behöver då vara rädd att inte orka hjälpa brukaren tillbaka hem, om man använder färdtjänsten vid de längre sträckorna. En del brukare har skogen i sin närmiljö. Där kan det vara svårt att köra en rullstol och de upplever hjälpmotorn som ett bra hjälpmedel. 28 Bulletin Nr 1/29

29 Någon har tagit med sig rullstolen med hjälpmotor på semesterresan. Anhöriga har upplevt detta som en trygghet att man kan förflytta sig längre sträckor och inte behöver oroa sig för hur långt man orkar köra, när omgivningen är okänd. Men några har inte behov av att förflytta sig så långt utan nöjer sig med att sitta och sola sig i sin trädgård i rullstolen utan hjälpmotorn. En brukare, som har växelvård, kan inte komma ur sitt hus när han är hemma. Huset har tre trappsteg in men trots ramp fungerar det inte. Hjälpmotorns hjul har inte stöd av rampen, hjulet driver inte, därför ger rampen ingen hjälp. På grund av detta används inte hjälpmotorn. Brukarens nätverk En fråga i formuläret var vem som brukar köra rullstolen med hjälpmotor. Rullstol med hjälpmotor är avsedd att avlasta anhöriga och/eller personlig assistent anställd av brukaren. För kommunalt anställda personliga assistenter är hjälpmotor ett arbetstekniskt hjälpmedel, därför har denna grupp fått en egen rubrik i fig. 11. Om det är mer än en som kör med hjälpmotorn, anges alla Anhörig Vänner Personal Pers. ass. anställd av brukare Pers. ass. kommunanställd Malmö Figur 11. Vem brukar köra med hjälpmotorn? 5 Kristianstad Lund Ystad Helsingborg Enligt figur 11 är det vanligast att anhörig kör rullstolen med hjälpmotor, och det minst vanliga är att en vän kör. Det är endast en vän som kör brukare i rullstol med hjälpmotor, denne har varit med från början vid utprovningen och fått körträning. Bulletin Nr 1/29 29

30 Personalen på vårdboende kör ibland brukaren i dennes rullstol med hjälpmotor, både inom- och utomhus. Brukarens anhörig använder den också på vårdboendet eller när brukaren är hemma vid växelvård, även om det oftast blir korta sträckor. Ett kommunalt vårdboende har inköpt en rullstol med påmonterad hjälpmotor som kan lånas av alla som bor där, även växelvårdspatienter. Det är flera personliga assistenter, anställda av brukaren, som använder den ordinerade hjälpmotorn och påtalar att annars hade vi aldrig kommit ut. Några kommunalt anställda personliga assistenter använder hjälpmotorn, däribland kan det vara en anhörig som också är anställd som personlig assistent till brukaren, och denne har då en dubbel roll. Detta gör att brukaren kan få hjälpmotorn som hjälpmedel. Ett familjeförhållande kan hastigt förändras efter ordinationen av hjälpmotorn, något som gör att den anhörige inte kör med hjälpmotorn mer. Detta kan göra att brukaren snabbt måste ha hjälp av personliga assistenter, t.ex. från kommunen. Information om denna förändring kommer inte alltid fram till utprovaren, som vid ändrade förhållanden ska göra en ny bedömning om hjälpmotorn ska finnas kvar hos brukaren. Hjälpbehov och medhjälparnas olika lösningar Nästa fråga i formuläret handlar om brukarens behov av förflyttningshjälp till rullstol med hjälpmotor. Brukarna har alla ett förflyttningsproblem, därför har man fått en hjälpmotor, men hur stort detta problem är varierar. Några kan gå några steg med gånghjälpmedel och kan eventuellt själva förflytta sig till rullstolen med påmonterad hjälpmotor, som medhjälpare tagit fram. Andra brukare använder alltid manuell rullstol inomhus och behöver mer förflyttningshjälp för att komma över till rullstolen med påmonterad hjälpmotor. Nedan i figur 12, redovisas hur många som behöver/inte behöver förflyttningshjälp som vid eventuella problem gör att man inte kan köra ut så ofta som man vill. Figur 13 visar olika lösningar på hur man kan komma förbi problemet med förflyttningen till rullstolen med hjälpmotor. 3 Bulletin Nr 1/29

31 Malmö Kristianstad Lund Ystad Helsingborg Ja Nej Figur 12. Förflyttningshjälp Sitter alltid i rullstolen m hj-motorn Har 2 rullstolar Använder ej hjälpmotorn Sätter på/av motorn varje ggr Malmö Kristianstad 4 1 Lund Ystad 3 5 Helsingborg 4 9 Figur 13 Problemlösning vid behov av förflyttningshjälp Många behöver förflyttningshjälp, se figur12, men en del har lösningar på problemet så man ändå kan komma ut utan att behöva vänta på hjälp med förflyttningen, se figur13. Någon klarar inte den förutplanerade förflyttningen, så därför används inte hjälpmotorn. Istället kör man med rullstolen utan hjälpmotor eller låter bli att gå ut. Bulletin Nr 1/29 31

32 Vid kommentarerna framkom det att någon brukare som bor på växelvårdsboende har två rullstolar, och man låter rullstolen med hjälpmotor alltid vara hemma för miljön vid äldreboendet är asfalterad och lättkörd. Vidare framkom det att man tycker det är svårt att köra rullstolen med hjälpmotorn på inomhus, det är tungt och jag kör ofta emot. Framkomlighet för rullstol med hjälpmotor En fråga i formuläret var hur man tycker rullstolen med hjälpmotor är att köra och ta sig fram med utomhus. Det är viktigt att kunna hantera rullstolen med hjälpmotor bra, så det blir tryggt både för personen som kör rullstolen och för brukaren. Det största problemet när man kör rullstol med hjälpmotor är ojämnheter i vägen. Hur man upplever detta beror på var man kör, i vilken stad eller på landsbygden. Frågan var formulerad med öppet svarsalternativ, men svaren har sammanställts under sex teman Kör bara bra väg Svårt ojämnheter Går för sakta Fått bra teknik+allt bra Lättare utan motor Körutbildning dålig Malmö Kristianstad Lund Ystad Figur 14. Sammanfattning av hur det är att köra brukare i rullstol med hjälpmotor Helsingborg Rubrikerna på de olika staplarna i figur 14 innehåller följande underrubriker. Kör bara bra väg Planerar för att slippa hinder Kör på vägen Kör på cykelvägar Svårt med ojämnheter, kanter och gasreglaget Kan inte köra på alla underlag 32 Bulletin Nr 1/29

33 Svårt med kanter Svårt med ojämnheter Svårt med gasreglaget Jobbigt med lutande trottoarer Går för sakta Går för sakta på slät asfalt Fått in bra teknik, allt fungerar bra Har fått in bra teknik Allt fungerar bra Lättare utan motorn Lättare att köra och hantera rullstol utan hjälpmotorn Körutbildning dålig Känner sig inte nöjd med körutbildningen som man fick när brukaren erhöll hjälpmotorn Det är förhållandevis få medhjälpare som inte nämner några problem kring hanteringen av hjälpmotorn utan känner sig trygga, har fått in en bra körteknik och kan köra överallt utan att ta hänsyn till miljön. För en del är det svårt att klara trottoarkanter, ojämnheter, man är rädd vid trottoarkanter att stolen ska välta, upplever att stolen stegrar sig. Andra problem som framkommit när man kör på trottoarer är att trottoarerna ofta lutar vilket gör det tungt att hålla emot dvs. att både styra och hålla gasreglaget rätt. Därför kör en del på vägen istället. Det är inte alla som anser sig kunna hantera gasreglaget bra utan tycker detta är ett stort problem. Olika situationer gör att man kramar hastighetsspaken istället för att släppa den eller släpper det för snabbt. Detta gör att brukaren kastas framåt i rullstolen. Från medhjälpare som inte var nöjda med sin träning framfördes att det var mest behov av mer träning i följande situationer: hur man kommer över kanter när man ska ha motorn nere eller uppe hantering av gasreglaget. Bulletin Nr 1/29 33

34 Det framkom även att en del är rädda att hjälpmotorn eller rullstolen ska gå sönder när man är ute och kör, för att man inte är säker på att man hanterar den rätt. Några kör till affären med brukaren och då påpekar en medhjälpare att det är viktigt att tänka på hur man kör när man har kassen hängande bakpå rullstolen, stolen blir mycket mer baktung. Problemlösning vid dålig framkomlighet För att göra promenaden så trygg som möjligt för brukaren har medhjälparna löst det på olika sätt. De flesta väljer att köra samma runda för att slippa olika hinder och problem. Andra väljer att köra på cykelbanor eller ute i vägbanan, även om en del bilister visar att de inte tycker om det. Medhjälparen söker efter körväg som är bäst för brukaren med minst ojämnt underlag och där det är tryggast för medhjälparen att framföra brukaren i rullstol med hjälpmotor. Detta kan leda till att brukaren inte kan komma dit man egentligen vill. För att kunna köra på vägar som har höga trottoarkanter, har en medhjälpare kommit på knep för att klara situationer som är otrygga, t.ex. tiltar man komfortrullstolen (större rullstol med flera inställningsmöjligheter än en traditionell rullstol) bakåt för att undvika känslan av att rullstolen tippar när man kör över kanten. En extra trygghet är att brukaren alltid ha bälte på sig när man är ute och kör, menar en anhörig som känner sig osäker med gasreglaget. För att klara andra svårframkomliga miljöer måste medhjälparen vara uppmärksam och anpassa sin körning i hastighet och vara förberedd på ojämnheter, påtalar flera. Att trottoarkanter ska planas ut är ett stort önskemål från flera, men det är skiftande förhållanden i de olika städerna och orterna. För de flesta medhjälparna är det en stor skillnad att kunna använda hjälpmotorn till rullstolen när de ska ut och köra, antingen man har fått bra teknik eller väljer bra körväg. De kan nu köra avslappnat och njuta tillsammans med brukaren, eftersom de inte behöver ta i och anstränga sig lika mycket. Därför är det viktigt att alla som ska köra med hjälpmotorn får en bra och grundlig genomgång av den samt körträning, så de känner sig trygga och inte behöver oroa sig över att man gör något fel som leder till att hjälpmotorn går sönder. Medhjälpares uppfattning kring hantering av hjälpmotorn Tidigare har redovisats hur det är att köra med hjälpmotorn, figur 15, i sin närmiljö. I detta avsnitt beskrivs hur man upplever reglagen på hjälpmotorn. Därefter tas upplevelse av körsträckan, batteriladdning och förvaring av hjälpmotorn upp. 34 Bulletin Nr 1/29

35 Eftersom det finns två modeller av hjälpmotor, Lille Viking och Viamobil med olika reglage, har jag delat upp svaren utifrån vilken modell brukaren har. Av de intervjuade var det 52 brukare som har Lille Viking och 23 som har Viamobil. Jag börjar med att redovisa svaren om Lille Viking. Förklaring till nedanstående moment som hör till hjälpmotorn Lille Viking: Gasreglage - hur man upplever gasreglaget. Kontakt - hur man upplever vippkontakter för att backa och välja hastighet. Vridratt - ratten som finns nedtill på motorn för att starta motorn. Fotpedal - pedalen på motorn som man trampar på för att lyfta upp/ner motorn. Av/På - svar på om man monterar av/på motorn från rullstolen. Ej svar - de som inte använder eller använde den för så länge sedan att man har glömt hur det gick till. Tabell 4. Bedömning av Lille Vikings fem moment Moment Malmö Kristianstad Lund Ystad Helsingborg Totalt Gasreglage Bra Dålig Kontakt Bra Dålig Vridratt Bra Dålig Fotpedal Bra Dålig 4 4 Av/På Ja Nej Ej svar Majoriteten ansåg att gasreglaget på Lille Viking var bra men åtskilliga kommentarer framkom. Flera ansåg att reglaget var för känsligt, som gör att man måste planera och reglera hastigheten efter omgivningen, tänka efter före så det inte blir ett tvärt stopp när man stannar. Det kan vara situationer som man inte är förvarnad om t.ex. en situation när man kör med höger hand och snabbt behöver göra något med den handen, då blir det tvärstopp eller vid en krissituation då kramar man oftast reglaget istället för att släppa det. Detta är ett problem som är svårast i början och som behöver tränas mycket. En anhörig anser det vara så svårt att hantera gasreglaget vid trottoarkanter att istället stänger jag av motorn. Ett annat problem med gasreglaget var att man upplevde att handtaget var litet och vasst, gav märke och smärta i handen. Det är inte så lätt att polstra Bulletin Nr 1/29 35

36 det själv så det sitter säkert och inte glider av. En anhörig som har små händer upplever att man inte får ett bra grepp vilket gör att man spänner sig och får domningar i fingrar och arm. Förslag på lösningar är att man borde kunna ställa in gasreglaget i ett fast läge så man kan koncentrera sig på körningen. Ett annat önskemål som framkom är att man skulle kunna göra något vid gasreglaget så man kan få en mjukare inbromsning när man ska stannar, även om man släpper reglaget snabbt. Några har fått gjort anpassningar på rullstolen som gör att man inte är nöjd med gasreglaget. En anhörig har fått gasreglaget placerat centralt på en körbåge, detta gör körningen ergonomiskt fel för den anhörige. En annan anpassning på rullstolsmodellen Netti stör gasreglaget rullstolens broms så man endast kan bromsa på ena sidan. Detta gör att man inte är helt nöjd, man vill kunna bromsa rullstolen ordentligt vid förflyttningar. En anhörig tycker att det är trist att alltid gå bakom brukaren, önskar att man kunde montera gasreglaget så man kan gå vid sidan om rullstolen vid raksträckorna. Det var endast två anhöriga som ansåg att kontakterna till hjälpmotorn kunde ha varit bättre, båda syftade på att knappen för hastighetsval var otydligt utmärkt. Vridratten för att sätta på/av motorn hade en anhörig svårt att böja sig ner till, och en annan påtalade att man glömmer att stänga av den och då finns det ingen ström på batteriet nästa dag. Fotpedalen som lyfter hjälpmotorn upp och ner hade några problem med. En anhörig kunde bara använda foten, som den är utformad till, åt ena hållet. Andra hållet får jag böja mig ner och ta med handen. En annan tyckte det var hårt i början men har nu lärt mig att om man lutar rullstolen lite bakåt så går det lätttare. Ett irriterande problem för en del var att motorn ibland trillade ner av sig själv när man körde, blev inte kvar i sitt läge. Av de 52 medhjälpare som handhar Lille Viking var det endast fem som kopplade av motorn någon gång. Flera påtalade att det var för tungt att hantera motorn, man har för liten bil, får ändå inte plats med både rullstolen och hjälpmotorn. En annan kommentar var att andra har sagt att det är svårt att göra det, så därför har man aldrig provat. Andra anser att det är för jobbigt och för många moment att koppla bort motorn så man löser det genom att tar med en annan rullstol utan motor i bilen när man ska bort. En annan anledning 36 Bulletin Nr 1/29