ABM Resurs. ABM-Y ska enligt det dokument som togs fram fäör några år sedan arbeta med:

Transkript

1 ANTECKNINGAR Möte med ABM-Y-nätverket Tid & plats: Tisdagen den 15 februari , Länsmuseet Västernorrland, gårdshuset kl Närvarande: Astrid Forsberg, Louise Nyberg, Peder Andrén, Karl-Ingvar Ångström, Bengt Edgrenik Wik, Märta Molin, Jan Sahlén, Ninni Mellander, Sonja Sahlén, Christer Rytterskog, Tom Sahlén, Per-Erik, Ingrid Månsson Lagergren, Bengt Wittgren, Owe Norberg, Roland Tiger Lokala ABMinstitutioner ABMsamverkan framöver 1. ABM-Y:s möte denna gång ägnades i huvudsak åt en diskussion om ABM-samverkan i ett längre perspektiv. ABM Resurs avslutas som projekt vilket gör frågan om ett permanent regionalt resurscentrum för ABM-frågormna i någon form högst aktuell. Gjordes initialt en återblick på ABM-Y och ABM Resurs historia samt en presentation över vilka fora där ABM-frågorna är representerade på något sätt. Det senare gäller framför allt Kulturforum. ABM Resurs ägs som projekt av länsmuseet, landsarkivet och länsbiblioteket. ABM Resurs ABM-Y referensgrupp ABM Resurs har följande mål för sin verksamhet: förankring/nätverksskapande analys/forskning/metodutveckling professionsstöd (projektstöd) ABM-Y har utvecklats från arbetsgrupp till nätverk. Nätverket har utökats genom åren. ABM-Y är inte beslutande utan ett diskussions- och samrådsorgan för sektorsövergripande frågor. ABM-Y ska enligt det dokument som togs fram fäör några år sedan arbeta med: marknadsföring informationsspridning omvärldsanalys framsyn nätverksbygge kompetensutveckling metodutveckling samverkan regionalt, nationellt och internationellt Kulturforum Konstaterades att Kulturforum är ett viktigt organ för att förankra ABM-frågor på en politisk nivå. ABM-Y är en av flera -grupper knutna till K-forum. 1

2 Kulturforum KUF:s ordförande, kulturnämndsordf el. motsvarande. (Kommunerna har ordförandeskapet) ABM-Y Kulturarvsgruppen Arbetsgruppen (tjm) kommunerna (kulturchefer) lst (länsantikvarie) kommunförbundet Bibliotekschefsgruppen Länskulturinstitutioner Barn & ungdom Den debatt som följde utmynnade slutligen i att ett nätverk för ABM-frågor är nödvändig för den egna professionen och den ideella sektorn. Hembygdsrörelsen ser också ABM-Y-nätverket som en resurs och en tillgång. Hembygsrörelsen arbetar f n på att få inrätta en hembygdskonsulenttjänst som kanske kan ha ABM-knytning. Det tycks också råda enighet om att det finns ett behov av ett resurscentrum för ABM-frågorna. Om hur detta slutgiltigt ska se ut och hur huvuduppgifterna för resurscentrat bör formuleras gavs inte några entydiga besked om utifrån dagens diskussion. Från något håll hävdades att IT-frågorna bör vara kärnan i en framtida ABM-samverkan. I arbetet med projektet ABM Resurs har det från olika håll uttryckts tillfredställelse över att det funnits en samlad kraft, en samtalspart för dessa frågor. Det finns också ett behov av någon som sammanställer brukarnas synpunkter och för dem vidare. I debatten ställdes kritiska frågor rörande ABM-institutionernas stöd till intern eller extern entreprenörskap. Från institutionerna hävdades å andra sidan att ABMinstitutionernas huvudsakliga roll är att vara mäklare av information till olika brukare, att institutionerna är den mylla ur vilken tillväxten ska gro. Institutionerna värderar initiativ, öppnar upp sina resurser och lämnar ut dem. ABM-institutionerna är inte i första hand tillväxtdrivande utan tillväxtstödjande. Men det måste finnas en öppenhet för nya tankar och nya verksamhetsidéer och en förståelse för de villkor som styr det kulturarvsbaserade företagandet. Det finns därför ett stort behov av institutionsförnyelse vad gäller vårt förhållande till brukarna och till graden av öppenhet när det gäller att ställa innehållet i samlingar till förfogande. Det är också, konstaterade någon, en ledningsfråga hur man ser på sina samlingar. Vi måste vidare förbereda oss för morgondagens brukare som har helt andra krav än dagens. Vi måste också ha en förståelse för att för att vi hanterar information som kan vara värdefull bl a för upplevelseföretag och den kulturarvsbaserade besöksnäringen och att det kan sättas en prislapp på den. ABM, eller kulturarvsinstitutionena om man så vill, har i länet en stabil bas att bygga på och ett starkt varumärke. Kulturarvsinstitutionerna måste formulera sin roll för regional tillväxt. ISKA har också under sin projekttid etablerat ett starkt varumärke och ISKAs inriktning har idag stark politiskt förankring. Vi måste själva också formulera den roll vi vill spela i samhället utanför våra institutioner. Vi måste möta och kanalisera de behov som finns bland brukarna. 2

3 Man kan se ABM-frågorna ur olika perspektiv, institutionsperspektivet, innehållsperspektivet eller brukarperspektivet. Dagens diskussion kom att fokuseras på brukarperspektivet. Brukaren använder sig av våra resurser i en kognitiv process från informationsinhämtning till tillgodogörande i handling, tänkande och planering. Det kan här gälla allt från personlig utveckling och lärande till företagsamhet i allmänhet eller företagande. Det betonades också vikten av en kraftfull infrastruktur för informationsförsörjningen i länet, betydelsen av samagerande och skapandet av strategiska allianser. Vidare får kulturarvsinstitutionerna en allt större betydelse för lärande i ett livslångt perspektiv. Separata inlägg i debatten hade i förväg gjorts av Tom och Roland och dessa bifogas till dessa anteckningar. Rapporter/info ABM-institutionerna och minnet Bengt Wittgren informerade kort om innehållet i sin forskning. Bengt undersöker hur det raster som utgörs av kataloger/register/förteckningar påverkar allmänhetens och forskarnas tillgång till samlingarna. Är rastret genomskinligt eller behövs personalen som ledsagare genom detta? Hur är vårt förhållningssätt till rastren och vilken kunskap har ABM-institutionerna om rastrens bakgrund och uppbyggnad? Vad finns det för idé- och vetenskapshistoriskt arv inom delsektorerna inom ABM. Målsättningen med Bengts avhandling är att beskriva och jämföra ABMinstitutionernas idé- och vetenskapshistoriska arv och utifrån detta skapa en ämnesövergripande kunskap om de hjälpsystem som används för att nå den information som finns lagrad inom respektive ABM-sektor. KMM-projektet Bengt informerade också om KMM-projektet som ABM Resurs/länsmuseet är involverade i. KMM (Knowledge Management Systems i Museums)-projektet vill: - Etablera en avancerad testbed och FoU-miljö för kulturarvsbaserad information baserad på aktuell forskning inom områden som Knowledge Management Systems m fl. - Etablera en fungerande infrastruktur kring utbyte av data inom kulturarvsområdet. Ett första steg är att utveckla system för gemensam hantering av samlingar, klassifikationer, namn och geografiska data. - Utveckla förutsättningar för användarcentrerade lärandemiljöer som modell för insamling, bevarande och förmedling av kunskap och lärande om kulturarvet. - Införa, testa och utvärdera modeller som t ex CRM (Conceptual Reference Model) för hur museer hanterar sin information. - Utveckla e-tjänster och datorstöd för kunskapshantering och kunskapsorganisation inom museer. - Stödja och utveckla nya och kreativa sätt för användare att närma sig kulturarvet t ex spelbaserat lärande. - Integrera KMM-systemet med andra framväxande system. Bengt arbetar på att KMM ska få en större ABM-inriktning än projektet har idag. Övriga parter i KMM-projektet är bl a Uppsala universitet, Stockholms läns museum, Grenna Museum, Museum Gustavianum, Luleå tekniska universitet, Uppsala kommun, VLM-institutet m fl. Utvärdering av kulturarvssatsningar i länet Länsstyrelsens kulturarvsgrupp arbetar för att med stöd av verksmedel från RAÄ starta ett projekt för att utvärdera de kulturarvssatsningar som gjorts i länet på senare år. Kan man hitta metoder för att skatta den effekt har de har haft på den regionala tillväxten. Märta, Hans Wiklund m fl är engagerade i detta projekt. Länsportalen Vad händer med IT-portalen? Ärendet återfördes av Kulturforum till kommunerna för ytterligare förankring. 23/2 sker en beredning av ärendet i ISKA inför kommande möte med Kulturforum. 3

4 ABM-antologin ABM-antologin är snart klar för tryckning. Antologin publiceras om ett par veckor. Byakistprojektet Karl-Ingvar informerade att byakistprojektet i Ånge nu kommit igång. Några datum att notera 8-9/3 Möte i Stockholm mellan företrädare för regionala ABM-verksamheter. ABM R:s arbetsgrupp deltar 10-11/3 Kulturting Örebro. Arrangemanget har kulturarv och kulturarv i förändring som tema. Föreläsare är bl a Peter Aronsson, professor i kulturarv och historiebruk vid Linköpings Universitet. 7/4 nästa IT-grupp på SVAR eller i Sollefteå. Tomas Wikman från KMM-projektet deltar liksom Vestro Gotia/Nils Holgersson on line. 12/4 Hotell Höga Kusten Seminarium om kultur och turism (I skrivande stund inställt) I övrigt se ABM-kalendariet Nästa möte Nästa ABM-Y-möte hålls 3/5. Roland Tiger antecknade Bil. 1 Några tankar om ABM och ABM-samverkan sid 5 Bil. 2 ABM Västernorrland 2006 sid 8 4

5 Bil. 1 Några tankar om ABM och ABM-samverkan Hur ser ABM-institutionerna sin roll för individen/brukaren och vilken roll vill de spela i dagens och morgondagens samhälle? De är alla barn av en annan tid och andra paradigm och måste idag inse att de är en del av det informationella samhället och medaktörer i ett tillväxttänkande som bygger på kunskap och information. Någon har myntat begreppet den personliga institutionen för kunskapssamhällets ABM-institutioner. Begreppet betecknar att det i kunskapssamhället är brukaren som har initiativet och att det idag inte fungerar med ett paketerat och tolkat informationsutbud för stora grupper om man vill behålla dagens brukare och vad som kanske är viktigare - att knyta till sig nya generationer av användare. Förutsättningen för institutionernas överlevnad och utveckling i framtiden är, tror jag, att reflektera över hur tillgängliga och intressanta vi är för nästa generation av brukare och vilken roll vi väljer att spela i samhället utanför våra institutioner. Man kan anlägga olika perspektiv på ABM och det perpektiv vi då väljer speglar slutgiltigen i viss mån hur vi tolkar vårt uppdrag. Vi kan inta ett rent institutionsperspektiv, ett verksamhetsperspektiv eller ett perspektiv som utgår från den enskildes och samhällets förväntningar på oss. Jag tror för min del att det sistnämnda är det perspektiv som bör vara ledande och som följaktligen påverkar de två övriga. Vad är det ur brukarens perspektiv som knyter A, B och M samman? I vad överlappar våra verksamheter varandra? I några sammanhang har kulturarvet lanserats som det enande begreppet för ABM. Jag vill hävda att det som ytterst knyter oss samman som institutioner är att vi tillhandahåller och förmedlar för samhället och den enskilde värdefull information/(kunskap) på en rad områden genom våra samlingar och vår verksamhet. Kulturarvsinnehållet är här en delmängd i helheten. Vi är även institutioner som erbjuder personliga upplevelser i mötet med kultur. Om vi med allvar hävdar att vi befinner oss i det informationella samhället och i en kunskapsdriven tillväxt måste detta också spegla hur vi förhåller oss till begreppet informationskompetens i vår verksamhet. Med begreppet menar man kortfattat människors förmåga att ta till sig, bearbeta och nyttiggöra information av olika slag. Christine Bruce har i Faces of information literacy (1997) definierat begreppet informationskompetens på följande sätt: Informationskompetens är förmågan att kunna identifiera informationsbehov och formulera frågor utifrån behovet inse att relevant och täckande information är grunden för förnuftiga beslut att identifiera relevanta hjälpmedel för informationssökning, både traditionella och elektroniska undersöka och värdera information kritiskt organisera informationen för ett bestämt ändamål integrera ny information i sina kognitiva strukturer tillägna sig nya erfarenheter bruka informationen kritiskt och konstruktivt. Ovanstående beskriver i punkter en kognitiv process hos den enskilde från informationsinhämtande till tillgodogörande i handling, tänkande, planering m m: 5

6 information kunskap kompetens Individen och samhället har delvis olika behov av information men som tabellen nedan visar kan behov och användning av information jämföras både från den enskildes och samhällets perspektiv: Samhälle (olika gruppers behov av information och upplevelser) social sammanhållning demokrati stödja tillväxt arenor och mötesplatser för kultur, upplevelser och idéutbyte ideelllt engagemang/föreningsliv näringsliv bidra med underlag för myndighets- och institutionsbeslut stöd till utbildning - skolor och universitet - folkbildning - finnas med i sammanhang som befrämjar lärande i alla former Individ (personligt behov av information och upplevelser) skapa socialt sammanhang medborgarskap stödja personlig utveckling befrämja idéer, kreativitet och personliga upplevelser företagsamhet företagande underlag för personliga beslut stöd till den enskildes lärande - formellt lärande - informellt lärande - icke formellt lärande För att kunna spela en viktig roll som kunskapsinstitutioner i samhället och för den enskilde måste vi i samverkan utveckla våra verksamheter för att klara denna utmaning bättre än andra som också är aktörer på detta område. Vi måste tillsammans utveckla en livskraftig infrastruktur för informationsförsörjning i länet. Detta kan dels ske genom praktisk samverkan ABM-institutioner emellan och/eller genom att skapa virtuella ingångar och användarvänliga gränssnitt till information. Vi behöver vidare samagera med och finnas med i olika sammanhang i samhället för att skapa allianser och knyta till oss starka samverkansparter. 6

7 Vi behöver också tydligare betona vår roll för individens lärande i ett livslångt perspektiv och vår betydelse för tillväxt och utveckling. Om vi helt eller delvis är ense om vår roll för den enskilde och för samhället och om vi vidare är eniga om att samverkan i olika former är ett framgångsrecept för ABMsektorerna som helhet och som enskilda institutioner hur organiserar vi fortsättningsvis denna samverkan? Det är detta vi ska diskutera nu på tisdag den 15 februari. Väl mött! Roland Tiger 7

8 Bil. 2 ABM i Västernorrland 2006 Jag tror att vi behöver se över organisationen med avseende på mål och arbetsuppgifter. ABM-Y ABM-Y behövs i första hand för sektorsövergripande samråd, omvärldsbevakning och förankring, likaså för att hålla dialogen mellan existerande sektorsinstitutioner och den framväxande ABM-resursen. ABM-Y är också rätt forum för den diskussion vi ska föra i februari och som handlar om hur en "fast" ABM-verksamhet i länet kan se ut efter (dvs efter ISKA och när ABM-Resurs har upphört som projekt). Mål och uppdrag för ett permanentat ABM-Y:s bör formuleras i anslutning till detta. Anmärkningar:?? Observera att ABM-Y hittills inte satt några särskilda gränser för sin verksamhet. Alla slags frågor som kan beröra mer än en av sektorerna kan därmed bli en fråga för ABM-Y. Det kan skapa en reserverad hållning hos vissa institutionsföreträdare som menar att de redan äger frågorna och driver dem på bästa sätt, men också hos vissa som anser att ABM bör begränsas till gemensamma IT-orienterade frågor. I ABM-Y kan dessa frågor hållas öppna, åtminstone till dess målen för ABM-Y är formulerade.?? ABM-Y är icke ett säljbart namn. Varför inte Kulturarv Västernorrland??? Det måste klargöras hur ett ABM-Y med den breda inriktning det haft hittills skall förhålla sig till det nybildade Kulturforum, där även kulturarvsfrågorna behandlas. ABM-Resurs Jag ser ABM-Y i första hand som ett forum där man överlägger och där man lägger ned tid inom ramen för sin ordinarie tjänst. Vi behöver därutöver en administrativ resurs för att hantera de lösningar som utvecklas och byggs på ABM-området, i och utanför de etablerade institutionerna, t ex:?? Kunskapshantering (referenser, metoder, tekniker, standarder)?? Systemägande?? Projektägande?? Samordning?? Lokal, viss personal Mål och uppdrag för ett permanentat ABM-Resurs bör formuleras i anslutning till detta. Anmärkningar:?? Jag anser att ABM-Resurs ska vara reserverat för de särskilda kulturarvsfrågor som föranleds av IT-utvecklingen och som främst har att göra med hur det dokumentära kulturarvet kan kommuniceras i nätverksmiljöer. 8

9 ?? Det förefaller logiskt att ABM-Resurs blir länsnod i det arbete som utvecklas av det nationella ABM-centret.?? ABM-Resurs blir därmed smalare än ett ABM-Y med dagens breda inriktning. Det är absolut inget problem.?? Vem/ vilka ska äga ett ABM-Resurs med denna inriktning? Kan det ägas av de etablerade institutionerna eller bör det stå fritt? Hur ska det förhålla sig till ABM- Y? Kulturarv V- norrland ABM- Resurs ABM-IT Pedagogisk webb Under ABM-Y finns nu en ABM-IT-grupp och under den senare finns två särskild arbetsgrupper en för mer tekniska ABM-frågor, en för pedagogisk webb-utveckling. Dessa arbetsgrupper arbetar med utvecklingsfrågor som har direkt bäring på ett ABM-Resurs med ovanstående inriktning. Jag föreslår därför att den gamla ABM-ITgruppen slopas och att de två undergrupperna fogas direkt till ABM-Resurs. Tom Sahlén 9