16 Dnr 2008/ KS. Information om arbetet med fördjupad översiktsplan Borgholm Köpingsvik.

Transkript

1

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (21) 16 Dnr 2008/ KS Information om arbetet med fördjupad översiktsplan Borgholm Köpingsvik. Vid dagens sammanträde informerar stadsarkitekt Leo Eriksson och planarkitekt Hanna Olin Nordenmarker om arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Borgholm-Köpingsvik. Bland annat lyfts förvaltningens arbete med förtätning av bebyggelsen i centrala Borgholm och vikten av att behålla Kungsgården som entré till Borgholms stad. 17 Information, personalutskottsärenden. Personalchef Krister Kronzell redogör för personalärenden, löneöversyn 2014 samt lönesättning Dnr 2014/ KS Investering för ombyggnation, Åkerboskolans kök. I tjänsteskrivelse och vid dagens sammanträde redogör fastighetschef Jan-Ola Östberg för behovet av ombyggnation av Åkerboskolans kök och efterfrågar beslut om investeringsnivå. Enligt kontrollrapport från samhällsbyggnadsavdelningen (referens nr: ) har Åkerboskolans kök avvikelser. Avvikelserna är av den art att de måste åtgärdas snarast. Utifrån kontrollrapporten och besök på plats har fastighetsavdelningen gjort kalkyl på två olika renoveringsnivåer: Nivå 1 är den nivå som är mindre omfattande, men uppfyller myndigheternas krav. Endast enklare installationsarbeten ingår. Nivå 2 är mer omfattande, där åtgärdas även de installationer som har passerat den tekniska livslängden samt ingår byte av undertaket. Vid kommande renovering av Åkerboskolan måste de åtgärder som nu föreslås i Nivå 2 innefattas. Vilket innebär att om Nivå 1 väljs nu så måste en del av det arbetet göras om. Eftersom samhällsbyggnad kräver att köket måste åtgärdas snarast har fastighetsavdelningen tagit beslut att påbörja arbetet med projekteringen.

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 3 (21) Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen genomföra ombyggnad av Åkerboskolans kök enligt investeringsnivå 2, uppdra till Borgholm Energi AB att genomföra upphandling av ombyggnationen enligt nivå 2 dock ska storköksmodulen upphandlas i särskild ordning då eventuellt annat kök kan hyras in under ombyggnationen. 19 Information Kommunchef Christina Madeling informerar om att kommunen fått erbjudande att delta i projektet Stadsodling. Arbetsutskott beslutar att avvakta eventuellt deltagande tills kommunens mark- och exploateringsstrateg tittat på förutsättningarna för projektet. 20 Dnr 2013/ KS Avtalsförslag, partnerskap Ungdomarnas ö/framtidens ö. Kumulus har upprättat förslag till samverkansavtal kring projektet Ungdomarnas ö/framtidens ö. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att delta i projektet och uppdrog till firmatecknarna att teckna avtal m m. Av avtalet framgår dels vad Kumulus och dels vad kommunen förbinder sig att ansvara för i projektet. I förslaget framgår att föreningen missuppfattat det ekonomiska ansvaret, varför ärendet lyfts vid dagens sammanträde. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar godkänna avtalet under förutsättning att meningen att vid eventuell ekonomisk förlust i projektet täcker Borgholms kommun denna. tas bort.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 4 (21) Vidare rekommenderas att avtalet kompletteras med att varumärket Ungdomarnas Ö/Framtidens Ö ska ägas av Borgholms kommun 21 Dnr 2013/ KS Policy för alternativ drift av kommunal verksamhet, revidering. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att revidera Policy för alternativ drift av kommunal verksamhet (antagen ) att uppdra till Eddie Forsman att leda arbetet med revideringen, att uppdra till gruppledarna för Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna att, i likhet med framtagandet, utse representanter till arbetsgruppen för revideringen av policyn. Till dagens sammanträde finns reviderat förslag med ändringar bland annat avseende att näringslivskontoret är ersatt med kommunledningskontoret och tillägg under uppföljningsansvaret. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige anta reviderad Policy för alternativ drift av kommunal verksamhet (ersätter tidigare antagen ). 22 Dnr 2014/ KS Uppdrag - utveckling av samarbetet med andra kommuner. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrar till kommunchef Christina Madeling utveckla samarbetet med andra kommuner.

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 5 (21) 23 Dnr 2012/ KS Laglighetsprövning enligt kommunallagen brev om återtagande av uppdrag (mål nr ). Förvaltningsrätten i Växjö ger kommunen tillfälle att yttra sig över Lublins nya yttrande över kommunens tidigare yttrande i ärendet. I denna nya inlaga hävdar Lublin att det överklagade beslutet är ett beslut fattat av kommunfullmäktiges presidium och att det inte framgår av det överklagade beslutet att ärendet skulle gå vidare till kommunfullmäktige för avgörande. Vidare anser Lublin att avsaknad av justerat protokoll och att det saknas anslagsbevis är ytterligare grund för att det inte tillkommit laga ordning och således skall undanröjas. I skrivelsen påstår Lublin att Demokratiberedningen också har uppfattat det som ett beslut och därför lagt ner sitt arbete med det aktuella uppdraget. Slutligen anhåller Lublin om muntlig förhandling. Kommunstyrelsens arbetsutskott avger följande yttrande. Borgholms kommun bestrider även denna gång Lublins överklagande och vill förtydliga tidigare yttrande enligt följande: Efter att brevet skickats till och mottagits av Demokratiberedningsgruppens ordförande kontaktade fullmäktiges ordförande SKL och fick då veta att presidiet inte själva kan återta ett uppdrag. Detta besked meddelades då telefonledes till gruppens ordförande Marcel van Luijn och vidare meddelades att presidiets skrivelse ska behandlas i kommunfullmäktige för att avgöra om uppdraget ska återtas eller inte, därmed hade skrivelsen inte längre någon betydelse. Lublins synpunkt på att det inte skulle vara tillåtet för presidiet att skriva och skicka ett brev utan att ha ett justerat anslaget protokoll, kan inte anses överensstämma med Kommunallagen. Att brev från presidier i de olika nämnderna och styrelserna skickas till någon, politiker eller allmänhet, förekommer ofta i den kommunala sfären, både med och utan justerade och anslagna protokoll. Lublins påstående att presidiets brev skulle inneburit att gruppen lade ner sitt arbete med uppdraget att ta fram nya ägardirektiv överensstämmer inte med verkligheten. Efter att det av gruppen tidigare framtagna förslaget på ägardirektiv, efter juridisk bedömning, av kommunfullmäktige återremitterades till gruppen för revidering föreslog Demokratiberedningen att kommunledningen med kommunchef, BEABs ledning med vd, ekonomichef, med hjälp av specialistkompetens inom revisionen, gör en total översyn av verksamheterna inom BEAB och återkommer med för

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 6 (21) slag på hur en framtida organisation kan se ut. att kontinuerlig uppkoppling av arbetets gång ska ske till Demokratiberedningen. att avvakta med revidering av ägardirektiv efter beslut om översyn och eventuell förändring av bolagetsorganisation. Vid kommunfullmäktiges sammanträde informerade Demokratigruppens ordförande Marcel van Luijn (M) om gruppens arbete utifrån de uppdrag som kommunfullmäktige överlämnat. Det framgick då att gruppen avvaktar revideringen av ägardirektiv för Borgholm Energi AB till efter beslut om översyn och eventuell förändring av bolagets organisation. Nu arbetar gruppen istället med nämndorganisationen och tillhörande överlämnade motioner. Förslag kommer troligen att presenteras för beslut i början av redovisar sedan kommunchefen och ekonomichefen förslag på nya ägardirektiv till demokratiberedningen som även skickas till gruppens ordförande Därefter återkom inte Demokratiberedningen till fullmäktige med något nytt förslag på ägardirektiv. Däremot beslutade kommunfullmäktige som följd av presidiets skrivelse och efter diskussion i kommunfullmäktige att ge tjänstemännen i uppdrag att lägga fram förslag på ägardirektiv för slutlig behandling vid kommunfullmäktiges sammanträde mars Kommunen kan inte se att det skulle vara olagligt för presidiet att skicka skrivelsen till Demokratiberedningen. Eftersom ordföranden i gruppen informerades om att ärendet skulle behandlas i kommunfullmäktige innebar det givetvis att brevet nu saknade betydelse förutom i det informationssyfte att presidiets vilja är att återta uppdraget. Att kalla ett flertal personer till muntlig förhandling i ett ärende som för alla utom för Lublin anses vara överståndet anser kommunen vara ett slöseri med allmänna medel, eftersom alla andra inblandade är införstådda med att det är kommunfullmäktiges beslut som gäller. Med hänvisning till ovanstående anser Borgholms kommun att Lublins överklagande och begäran om muntlig förhandling ska lämnas utan bifall. 24 Dnr 2013/ KS Laglighetsprövning enligt kommunallagen av kommunfullmäktiges beslut Budget 2014 med plan för år 2015 och (Mål nr 84-14) Förvaltningsrätten i Växjö ger kommunen tillfälle att yttra sig

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 7 (21) över Per Lublins överklagande och begäran om undanröjande av rubricerade beslut. Som grund för sitt överklagande anför Lublin att beslutet inte tillkommit i laga ordning på grund av att ordföranden a. slagit klubban för ett beslut innan han tillkännagivit hur han funnit att det utfallit. b. genomfört en votering trots att sådan ej begärts föres klubbslaget. c. genomfört en votering trots att begäran om votering återkallats. d. underlåtit att genomföra en votering trots att sådan begärts före klubbslaget, samt e. protokollet vare sig nämner eller återger en votering som genomfördes eller ens återger vad kommunfullmäktige beslutade i denna del. Vidare framför Lublin som ytterligare grund för att besluten ej är tillkomna i laga ordning består i ytterligare bristande protokollföring och menar att de i protokollet angivna propositionerna inte återger inte hur propositionerna har ställts. Slutligen anser Lublin som slutlig grund för att besluten ej tillkommit i laga ordning är brister i beredning då nämnderna ej beretts tillfälle att yttra sig vilket torde vara nödvändigt p g a av att budgetarbetet skett efter en ny metod efter kostnadsjämförelse med subjektivt utvalda kommuner. Kommunstyrelsens arbetsutskott avger följande yttrande. Borgholms kommun bestrider överklagandet och vill i ärendet framföra följande: a. Efter fråga om kommunfullmäktige vill bifalla eller avslå yrkandet, befäster ordföranden, i enlighet med Kommunallagen 5 kap 41, beslutet med klubbslag samtidigt som han meddelar att fullmäktige därmed beslutat avslå yrkandet. Kommunen anser att ordföranden befäst beslutet i enlighet med Kommunallagen. b. I samband med propositionsställandet och ordförandens val att genomföra en omröstning, diskuterar fullmäktigeförsamlingen om ordföranden gör rätt eller fel att låta genomföra omröstningen. I samband härmed säger Lublin, som nu har överklagat genomförandet, att det skulle vara intressant att veta vad var och en tycker varefter om röstningen genomförs. Kommunen kan inte se att det skulle vara skäl till upphävande av ett beslut genom att låta genomföra en omröstning som ordföranden bedömt ska genomföras. Det slutliga beslutet ändrade inget i sak utan yrkandet avslogs det enda som förändrades var att det nu synliggjordes vad ledamöterna tyckte. Precis som Lublin anförde i samband med den diskussion som fördes i fullmäktigeförsamlingen.

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 8 (21) c. När halva omröstningen hade genomförts meddelade Lublin att han tar tillbaka sin begäran om omröstning. Presidiet bedömer att voteringen har påbörjats och ska genomföras. Kommunen kan inte heller här se att det skulle strida mot Kommunallagen att genomföra en begärd omröstning. Hade Lublin redan innan omröstningen påbörjats meddelat att han återtog densamma skulle kanske presidiet gjort en annan bedömning, nu hade halva fullmäktigeförsamlingen visat vad de ansåg om yrkandet och då bör omröstningen genomföras. d. I samband med propositionsställandet på yrkandet att inte bidraga till Ölands Kommunalförbund med annat än för räddningstjänsten där Lublin menar att begärd omröstning inte genomfördes var det livliga diskussioner i fullmäktigesalen. Presidiet hörde ingen begäran om omröstning och därför genomfördes inte heller någon omröstning. Kommunen kan inte se att en eventuell omröstning skulle ändrat beslutet. Kommunernas finansiering av Ölands Kommunalförbund ska enligt ingångna avtal fördelas utifrån invånarantalet på respektive kommun 43 % (Borgholms kommun) och 57 % (Mörbylånga kommun). Detta kan inte kommunen göra avsteg från även om Lublin så önskar. e. Att Lublin hävdar att protokollet vare sig nämner eller återger en omröstning som genomfördes eller ens återger vad kommunfullmäktige beslutade i denna del anser kommunen inte överensstämma med verkligheten. Under sammanträdet avgavs tre yrkanden avseende investeringsramen; två av Lublin och ett av Eddie Forsman. Av prokollet framgår att Lublins yrkanden gällande investeringsramen dels omedelbart stopp försköning av Borgholm samt dels stoppa investering Gärdslösa skola, ställdes under proposition och avslogs efter omröstning med sifforna och Vidare framgår att Forsman yrkande gällande investeringsplan över fem år ställdes under proposition och bifölls med acklamation alltså utan omröstning. Däremot har Lublin rätt i att det i protokollföringen saknas att ordfö randen innan propositionsställandet av yrkandet på investeringsplan, frågar fullmäktige om man, efter behandling av Lublins två yrkanden, därmed kan anta investeringsram 2014 vilket fullmäktige godkän ner utan omröstning. Här begärs alltså ingen omröstning utan beslutet fattas med acklamation. Kommunen ser inte att denna brist i protokollföringen skulle ha någon betydelse för ärendets utgång. Någon omröstning begärdes inte då det inte var något yrkande utan endast en fråga/konstaterande av ordföranden om investeringsramen därmed kunde antas. Enligt att-satserna i paragrafen framgår att investeringsram för 2014 är antagen. Beträffande Lublins synpunkter att besluten inte tillkommit i laga ordning

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 9 (21) med anledning av ytterligare bristande protokollföring genom att de i protokollet angivna propositionerna inte återger hur propositionerna ställts, har kommunen svårt att se. Inför varje omröstning ställer ordföranden proposition innebärande avslag/ja samt bifall/nej, i protokollet återgivet som: Den som avslår yrkandet röstar ja. Den som bifaller detsamma (alltså yrkandet) röstar nej. Detta framgår av protokollet och omröstningen till följd av propositionsställandet framgår av de till protokollet bifogade omröstningslistorna. Om Lublin avser att propositionerna inte är nedtecknade ordagrant, anser kommunen att ordvalet i protokollet inte kan ha någon betydelse för ärendets utgång då omröstningslistor och protokoll visar resultatet av omröstningen utifrån propositionerna. Till slut vill kommunen framföra att Lublins påstående om att budgetmodellen är ny och att nämnderna skulle beretts tillfälle att yttra sig över den under beredningen inte kan anses befogad. Kommunstyrelsen beslutade redan att anta Borgholmsmodellen som underlag för nämnder och styrelser inför vidare arbete med 2013 års budget. Nämnderna har alltså under ett och ett halvt år arbetat med samma budgetmodell och är väl informerade om hur modellen är framtagen. Enligt Kommunallagen 8 kap 6 har kommunstyrelsen att upprätta förslag till budget som ska fastställas av kommunfullmäktige. Vilket också genomförts i Borgholms kommun efter nämnders och styrelsers gemensamma arbete att ta fram ett budgetmaterial utifrån den budgetmodellen som beslutats. Med hänvisning till ovanstående anser Borgholms kommun att Lublins överklagande och begäran om undanröjande av beslut ska lämnas utan bifall. 25 Dnr 2013/ KS Laglighetsprövning enligt kommunallagen, kommunfullmäktiges beslut ; Försäljning av kommunägda HSBlägenheter i Borgholm (mål nr ) Förvaltningsrätten i Växjö förelägger kommunen att senast yttra sig över Per Lublins laglighetsprövning av rubricerade beslut. Som grund för sitt överklagande hänvisar Lublin till att kommunen har icke iakttagit sin skyldighet att på ett korrekt sätt offentligt upphandla tjänsten att förmedla dessa omfattande försäljning samt ifrågasätter lagligheten att låta försäljning av HSB-lägenheterna genomföras av en och samma mäklare med åsidosättande av gällande lagstiftning för offentlig

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 10 (21) upphandling och begär undanröjande av beslutet. Kommunstyrelsens arbetsutskott avger följande yttrande: Borgholms kommun bestrider överklagandet och vill i ärendet framföra följande: Kommunen upphandlade under våren 2013 Fastighetsmäklartjänster genom Visma TendSign, helt i enlighet med Lagen om offentlig upphandling. Det nya avtalet gäller i två år från och omfattar sedvanliga fastighetsmäklartjänster. Tidigare försäljningsobjekt som inte har blivit sålda överlämnas därmed från gamla mäklaren till nya mäklaren. Kommunen har alltså förbundit sig att låta den mäklare som man tecknat avtal med, ombesörja försäljning av de fastigheter kommunen beslutar att sälja. Avtal och beslut bifogas denna inlaga. Att Lublin inte är uppdaterad vad gäller mäklartjänsterna och hur kommunen genomför sina upphandlingar, kan inte kommunen se som någon anledning att upphäva rubricerade beslut. Med hänvisning till ovanstående anser Borgholms kommun att Lublins överklagande och begäran om undanröjande av beslutet ska lämnas utan bifall. 26 Dnr 2013/ KS Ändrad sammanträdesdag. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar sammanträdet 4 mars flyttas till 25 februari. 27 Dnr 2013/ KS Motion (Per Lublin ÖP) medborgarfokus istället för kundfokus i kommunens verksamheter. Per Lublin (ÖP) föreslår i motion att kommunfullmäktige snarast beslutar att med omedelbar verkan ändra den sjunde av de nio punkterna i kommunens verksamhetsmål till Borgholms kommun ska vara en kommun som präglas av demokrati, öppenhet, medborgarfokus och god service i alla verksamheter.

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 11 (21) Kommunfullmäktige lämnade motionen till kommunstyrelsen för beredning. I tjänsteskrivelse bedömer kommunledningskontoret att motionen ska anses besvarad eftersom verksamhetsmålen ska revideras varje mandatperiod och då kan kommunfullmäktige om viljan så finns ändra ordet. Av tjänsteskrivelsen framgår att i en av de nio punkterna i de övergripande verksamhetsmålen står att Borgholms kommun ska vara en kommun som präglas av kundfokus, demokrati, öppenhet och god service i alla verksamheter. Givetvis är innebörden i dokumentet att kommunens tjänstemän och politiker ska bemöta alla - både medborgaren, medlemmen, kunden, företaget, privatpersonen, besökaren, myndigheten etc - på bästa möjliga sätt. Betydelsen av ordet kund har under de senare åren vidgats och har mer och mer börjat användas i myndighetstexter inom kommuner och landsting vilket kanske kan diskuteras. Ordvalet kan däremot inte vara av så stor betydelse att verksamhetsmålen måste skrivas om under den nuvarande mandatperioden. Dokumentet ska revideras varje mandatperiod och då kan kommunfullmäktige om viljan så finns ändra ordet. Yrkande Ilko Corkovic (S) yrkar bifall till motionen. Eddie Forsman (M) yrkar att motionen ska anses besvarad. Proposition Vid propositionsställandet finner ordföranden att arbetsutskott föreslår att motionen ska anses besvarad. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige avslå motionen. Reservation mot beslutet Ilko Corkovic (S) till förmån för eget yrkande.

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 12 (21) 28 Dnr 2013/ KS Motion (Per Lublin ÖP) - Glesbygdsverk till Borgholm. Per Lublin (ÖP) föreslår i motion att kommunfullmäktige med skyndsamhet beslutar att Borgholms kommun med kraft ska agera för att ett nytt statligt verk med ansvar för glesbygdsfrågorna etableras i Borgholm. Kommunfullmäktige lämnade motionen till kommunstyrelsen för beredning. I tjänsteskrivelse bedömer kommunledningskontoret att motionen ska avslås då glesbygdsverket avvecklades 2009 och ersattes med två nya myndigheter Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Av tjänsteskrivelsen framgår att som en utgångspunkt för omstruktureringen var att myndighetsstrukturen skulle bli tydligare och effektivare genom att integrera gles- och landsbygdsfrågorna i större uträckning i tillväxtarbetet och att de nya myndigheterna fick tydligt skilda roller. Den ena myndigheten fick en operativ roll med uppdrag att verka för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft. Verksamheter från Nutek, Glesbygdsverket och Konsumentverket fördes till den nya myndigheten, Tillväxtverket. Tillväxtverket arbetar för fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. Den andra myndigheten blev regeringens utvärderings- och analysorgan för tillväxtpolitiska frågor. Verksamheter från ITPS och Glesbygdsverket fördes till den nya myndigheten, Tillväxtanalys. Myndigheten ligger i Östersund, där tidigare Glesbygdsverket låg. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att belysa de områden som har störst betydelse för tillväxt. Det övergripande målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag i alla delar av landet. Myndigheten arbetar med utvärderingar, analyser och statistik i ett brett svenskt och internationellt perspektiv. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige avslå motionen. 29 Dnr 2013/ KS Motion (Per Lublin ÖP) ökad öppenhet. Per Lublin (ÖP) föreslår i motion att kommunfullmäktige beslutar - att kommunstyrelsens sammanträden fortsättningsvis skall vara öppna (med undantag för sådana eventuella ärenden där det av lag

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 13 (21) framgår att de måste behandlas bakom lyckta dörrar) - att såväl kommunstyrelsens som kommunfullmäktiges sammanträden ska webbsändas till allmänheten i kommunens regi, varvid inspelningarna ska bevaras för framtida tittande och vara tillgängliga via kommunens hemsida. Kommunfullmäktige lämnade motionen till kommunstyrelsen för beredning. I tjänsteskrivelse föreslår kommunledningskontoret att motionen ska avslås då den behandlar två olika ärenden. Av tjänsteskrivelsen framgår vidare att arbetsordning och reglemente styr utifrån Kommunallagen, vem som har närvarorätt vid nämnd/kommunstyrelsesammanträden. Kommunerna har sedan möjlighet att ha offentliga nämnd-/ kommunstyrelsesammanträden. Om kommunfullmäktige medgett offentlighet (genom antagande av nämndernas/styrelsens reglementen) ligger det på nämnden/styrelsen att avgöra vilka ärenden som kan handläggas vid ett offentligt sammanträde. Detta dels enligt den grundläggande kommunalrättsliga principen är det nämnderna själva som bestämmer vilka åhörare man vill ha, dels med en av grundstenarna i offentlighetsprincipen som innebär att varje myndighet självständigt och med tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen som grund avgör gränserna för allmänhetens tillgång till det material som man förfogar över. Kommunallagen reglerar inte hur nämndsammanträden ska kungöras för allmänheten i de fall de kommer att vara offentliga. Det är upp till varje nämnd att lokalt finna den mest lämpliga formen för att i så fall ge allmänheten denna information. I Borgholms kommun har varje nämnd möjlighet att själv bestämma om något sammanträde ska vara offentligt, vilket då meddelas allmänheten genom annonsering. Nämnden/styrelsen bestämmer själv när det är lämpligt att ha ett öppet sammanträde. Bedömning Eftersom Lublin har tagit upp två olika frågor i motionen bedömer kommunledningskontoret, med stöd av kommunfullmäktiges arbetsordning 29 Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. Motionen ska endast innehålla fråga som ska kunna bifallas eller avslås i sin helhet., att motionen ska avslås. Konsekvensanalys Om kommunfullmäktige avser att bifalla motionen bör det framgå att det är kommunfullmäktige som vid antagande av arbetsordning och reglementen beslutar om nämndernas sammanträden ska vara offentliga, nämnderna själva beslutar i så fall vilka ärenden som ska behandlas vid offentliga sammanträden. Det är alltså möjligt att alla nämnd-/kommunstyrelsesammanträden skulle kunna vara offentliga men det kan också medföra att beredning och beslut i flera ärenden än i dag, genom utökad delegation kommer att ske vid utskottssammanträden eller presidiemöten, vilka inte får vara offentliga.

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 14 (21) Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige avslå motionen då den behandlar två olika ärenden. 30 Dnr 2013/ KS Medborgarförslag (Andreas Åsenholm) - utreda möjligheten att inrätta permanenta sockenråd. Andreas Åsenholm, Nedra Sandby, Horvgata 11, Köpingsvik, föreslår i medborgarförslag att kommunfullmäktige må besluta att tillsätta en utredning med syfte att inrätta permanenta sockenråd. Kommunfullmäktige överlämnde medborgaförslaget till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. I tjänsteskrivelse föreslår kommunledningskontoret att medborgarförslaget avslås då arbetet med att inrätta kommunbygderåd redan pågår och kommunen redan i dag anordnar olika typer av möten för att få kommunmedborgarnas synpunkter. Kommunen inhämtar redan idag synpunkter från de kommunmedborgare som berörs av vissa frågor. Bland annat vid arbetet med översiktsplanering och andra frågor av allmänt intresse samt ibland även vid riktade remisser. Remissinstanserna är alltifrån privatpersoner vid öppna samrådsmöten till riktade remisser till intresseorganisationer, vägsamfälligheter, företagare-föreningar m m. Det finns även redan ett antal inrättade råd; pensionärsråd, marknadsråd, näringslivsråd som har möjlighet att lämna synpunkter. Vidare har kommunledningen i samarbete med Hela Sverige ska leva under en tid fört en dialog med Hela Sverige ska leva om att inrätta kommunbygderåd. Kommunens hembygdsföreningar, intresseföreningar och Bygdegård-/Folkets Hus-/IOGT-föreningar har fått inbjudan om att delta. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget. Förslagsställaren ska bjudas in till det sammanträde då kommunstyrelsen behandlar ärendet.

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 15 (21) 31 Dnr 2014/ Arbetsmarknadssatsning Resursjobb enligt Sigtunamodellen. I tjänsteskrivelse föreslår arbetsmarknadsavdelningens administrativa chef Agneta Dahlberg och verksamhetschef Hillevi Österbo att kommunstyrelsen ställer sig bakom införandet av resursjobb och ger Agneta Dahlberg i uppdrag att tillsammans med andra aktörer genomföra projektet, under tiden samt tillför de nedan nämnda medel, för Resursarbetarnas löner till Arbetsmarknadsavdelningen. Av tjänsteskrivelsen framgår att Sigtuna kommun på en utbildningsdag i oktober 2013 presenterade Sigtunamodellen som en väg ut ur försörjningsstödet. Agneta Dahlberg och Beatrice Solhjort från Arbetsmarknadsavdelningen var och lyssnade på föredraget. Sigtuna kommun hade noterat hur kostnaderna för försörjningsstöd ökat kraftigt. De kunde härleda förändringen till att det framför allt beroende på förändringar i socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Sigtuna kommun införde något de kallade för Sigtunamodellen och var en unik arbetsmarknadssatsning. Kommunen beslöt att erbjuda samtliga försörjningsstödstagare, med arbetslöshet som huvudsakligt skäl till ekonomiskt bistånd, anställning under 12 månader och döpte modellen till Resursjobb. Målet var att minska arbetslösheten och dess effekter genom att stödja invånarna i att nå egen långsiktig försörjning. Kommunledningen satsade 38,9 miljoner till projektet under perioden 1 januari, 2012 till och med 31 mars, Mot bakgrund av detta fick jobbcenter, centrum för vuxenutveckling, uppdraget att anställa arbetslösa försörjningsstödstagare under 12 månader. Samtliga tjänster var tillsatta den 31 mars I Sigtuna kommun var en stor anledning till att projektet kom i gång fort var att alla förvaltningar svarade positivt på uppmaningen att ta fram lämpliga arbeten. Det var viktigt att tjänsterna inte skulle konkurrera med ordinarie jobb utan vara en kvalitetshöjande resursförstärkning inom förvaltningarnas kärnverksamhet. Fokus i Sigtuna låg på att undvika tjänster på arbetsplatser där risker för arbetsbrist förelåg. Vad innebär Resursjobb? Resursarbetet medför att den enskilde får arbetslivserfarenhet med möjlighet till stöd och vägledning. I de fall resursarbetet inte leder till fortsatt arbete ger det referenser till framtida jobbansökan. Personen blir även kvalificerad till A-kassan och därmed få sin försörjning tillgodosedd. Modellen utgår från samverkan, både intern och extern. Intern samverkan krävs för att skapa resursarbeten inom kommunens olika verksamhetsområden. Det är viktigt att de fackliga organisationerna är med och att eventuella kollektivavtal tecknas i den mån det är nödvändigt för att modellen skall fungera. Den externa samverkan bygger bland annat på att Arbetsförmedlingen är den myndighet som har att bedöma vilken typ av ekonomisk ersättning till arbetsgivaren som kan vara aktuellt för varje enskild individ samt om det är förenligt med Resursarbete inom kommunen. Kontakter skall tas med Försäkringskassan för att öka samverkan kring personer med funktionsnedsättning eller sjukdom.

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 16 (21) För att maximera effekterna av satsningen kommer målgruppen, arbetslösa beroende av försörjningsstöd och studerande som genomgår eller har avslutat Svenska för invandrare (SFI) och är beroende av försörjningsstöd, att prioriteras. De sistnämnda bedömdes även gynnas särskilt genom att ett arbete ofta leder till en mycket positiv språkutveckling. Planeringen i Borgholm för att införa resursjobb Under hösten 2013 påbörjades en diskussion och planering mellan Arbetsmarknadsavdelningen och individ- och familjeomsorgen gällande resursjobb. Målsättningen var att finna lösningar för att minska utbetalningarna inom försörjningsstödet och att öka antalet personer som är i arbete vilket medför att de blir en resurs för samhället. En kartläggning genomfördes där det framkom att Socialförvaltningen hade ca 30 personer som skulle kunna vara aktuella för. Den fortsatta planeringen behöver innefatta framtagande av en övergripande samverkansplan tillsammans med arbetsmarknadsavdelningen, individ och familjehemomsorgen, Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Det kommer krävas studiebesök för de som ska arbeta närmast verksamheten och vara ansvarig för den. De fackliga organisationerna är viktiga att i ett tidigt skede involvera och inte minst behöver kommunens alla verksamheter informeras och ställa sig positiv. Anställningarna kommer vara visstidsanställningar, med avtalsenliga löner enligt kollektivavtal och på heltid. Anställningstiden för individen kommer vara 12 månader. De anställda ska få samma löneförmåner som andra kommunanställda. Personalansvaret ligger på Arbetsmarknadsavdelningen Ekonomi Resursjobb innebär att Arbetsförmedlingen med sina arbetsmarknadspolitiska program och Borgholms kommun genom försörjningsstödsbudgeten gemensamt tar kostnaderna för den enskildes ekonomiska ersättning. För Borgholms kommuns del är det, långsiktigt, god ekonomisk hushållning även att själva stå för kostnaden i de ärenden som Försäkringskassan inte kan vara medfinansiär. Beräkningarna bygger på Sigtunas redovisade siffror från sitt projekt. Sigtuna kommun är fyra gånger större än Borgholms kommun var på siffrorna är delade med fyra. Det för att få en uppfattning om hur kostnaderna kontra vinsterna kan komma att se ut. I de fall arbetsförmedlingen gör bedömning att det inte är möjligt, att gå in med ekonomisk ersättning till arbetsgivaren, kan Borgholms kommun besluta att stå för kostnaden. Det scenariot kommer att kräva en utökad budget. För kommunen innebär resursarbete ökade skatteintäkter i form av kommunalskatt. Prognosen för Borgholm skulle bli ca 9 miljoner i form av lönekostnader och intäkterna skulle bli ca 3 miljoner från Arbetsförmedlingen samt en besparing på socialförvaltningens försörjningsstöd med 3 miljoner första året och 3 miljoner för det andra året. Siffrorna är omräknade utifrån utfallet från Sigtuna kommun.

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 17 (21) Det långsiktiga målet. Det långsiktiga målet är att under 2014 till 2015 minska andelen invånare i Borgholms kommun som är beroende av försörjningsstöd. Andelen invånare som har ett arbete ska ha ökat jämfört med innan projektets start. Det ger stora ekonomiska vinster för samhället, när en enda person i utanförskap kostar runt en halv miljon kronor per år. Individen blir ekonomiskt oberoende, får känna sig behövd och delaktig i samhället och på arbetsmarknaden, och Borgholms kommun sänker kostnaderna för försörjningsstöd. Målet är genom arbetsmarknadssatsningen Resursjobb att: - Förbättra möjligheterna för flera att vara med och dela på den försörjningsbörda som vi står inför i och med en allt mer åldrande befolkning. - Ge utlandsfödda och unga vuxna egen försörjning i ökad utsträckning. - Öka anställningsbarheten för resurssvaga, vilket leder till att många flera får jobb. - Motverka utanförskap för barn i resurssvaga familjer. Ordförande Lisbeth Lennartsson (C) informerar om projektet. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen ställa sig bakom ett stegvis införande av resursjobb enligt Sigtunamodellen med start 2014, uppdra till Agneta Dahlberg att tillsammans med andra aktörer genomföra projektet under tiden , uppdra till förvaltningscheferna att i dialog med fackliga organisationer ta fram förslag på lämpliga arbetsplatser även inom kommunens organisation. finansiering av projektet resursjobb sker inom ram av befintliga medel samt inom Arbetsförmedlingens medfinansiering under år 2014 för att inarbetas i budget Dnr 2014/ KS Remiss lokala trafikföreskrifter Djupvik, hastighetsbegränsande åtgärder. Länsstyrelsen i Kalmar län hemställer i remiss om kommunens yttrande senast över ansökan från Djupviks Samfällighetsförening och Västra Loftaområdets Vägsamfällighetsförening om utvidgad hastighetsbegränsning i Djupvik.

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 18 (21) Av ansökan framgår att föreningarna ansöker om utvidgning av gällande hastighetsbegränsning till 30 km/h i Djupvik under perioden 15-juni-15 augusti enligt följande: - Djupviks kustväg från infart campingplats t o m Grönvik. - Djupviks kustväg från strax före Grönbäcks gata till korsningen med Loftagatan. - Loftagatan från Djupviks kustväg t o m korsningen med Evavägen. På dessa sträckor ansöker föreningarna om hastighetsbegränsning till 40 km/h att gälla under perioden 15 juni 15 augusti. Den utökning av gällande begränsning i Djupviksområdet som ansökan avser berör några begränsade sträcker för att bland annat täcka in frekventa korsningar där det sommartid rör sig oskyddade trafikanter som barn, gående men barnvagn etc. Vägarna i Djupvik har inga trottoarer varför gångtrafik huvudsakligen sker på vägbanan och det därför är angeläget att med en sänkt hastighets minska riskerna för dessa oskyddade trafikanter. Föreningarna föreslår också att hastighetsbegränsning till 40 km/h ska gälla kustvägen söderut från Grönvik samt norrut från Loftagatan. Enligt gällande skyltning gäller här nu 50 km/h vilket med hänsyn till vägstandarden inte kan anses rimligt. Kommunstyrelsens arbetsutskott i egenskap av trafiknämnd, beslutar tillstyrka ansökan dock ska den grusade delen av kustvägen i området fortfarande hastighetsbegränsas till 30 km/h. 33 Dnr 2014/ KS Remiss lokala trafikföreskrifter Stora Rörsvägen, hastighetsbegränsande åtgärder. Länsstyrelsen i Kalmar län hemställer i remiss om kommunens yttrande senast över Petter Brinktells ansökan om hastighetsbegränsande åtgärder m m på Stora Rörsvägen. Sökanden önskar att länsstyrelsen ser över möjligheterna för en hastighetssänkning, hastighetssänkande hinder eller eventuella övriga åtgärder som finns att tillgå på den aktuella vägsträckan (från vägen mot Linsänkan till hamnen). I dagsläget är vägsträckan begränsad till 50 km/h. Kommunstyrelsens arbetsutskott, i egenskap av trafiknämnd, tillstyrker ansökan.

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 19 (21) 34 Dnr 2011/ KS Utställning och museum gällande regalskeppet Mars. Föreningen Böda och Böda Hamns utveckling har genom ordförande Lotta Andersson i skrivelse hos kommunen hemställt om hjälp att gå vidare med att få till stånd en utställning om regalskeppet Mars. Ärendet överlämnades till kommunstyrelsens kultur-och fritidsutskott som träffat föreningens representanter vid ett flertal tillfällen. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott uppdrog åt servicechef Hans Johannesson att ta fram två olika kostnadsalternativ vad gäller lokal för museum för vrakfyndet Mars; - hyra i befintliga sjöbodar. - bygga nya lokaler. I tjänsteskrivelse återrapporterar servicechef Hans Johannesson uppdraget och föreslår att kommunen ska bygga en ny sjöbod som kan anpassas till den tänkta verksamheten. Uppstår det behov av utrymme i direkt anslutning till fartygen kan dykarteamet fortsätta att hyra den befintliga sjöboden. Av tjänsteskrivelsen framgår två alternativ. Alternativ hyrde dykarteamet en sjöbod direkt av ägaren för kr. Sjöboden användes till förvaring av materiel och som serviceverkstad och har en optimal placering för ändamålet. Ägaren är villig att hyra ut den till kommunen för samma summa, dock behöver göras viss upprustning av boden invändigt vilket kommunen i så fall skulle bekosta. Uppskattad kostnad för detta är ca kr. Ägaren ställer sig positiv till att hyra ut sjöboden över flera år då han inte nyttjar boden själv för tillfället p.g.a. sitt engagemang i Böda hamns Rökeri (f d Bökelunds) som han äger och driver. Ägaren kan eventuellt tänka sig att på sikt sälja sjöboden till kommunen. Alternativ 2 Att bygga en motsvarande sjöbod beräknas kosta mellan kr. beroende på vilken standard man vill ha på ytskikten invändig. Denna sjöbod kommer då att placeras längst in på piren och kommer då att hamna en bit ifrån själva fartygen. Fördelen med denna placering blir att man kommer närmre övrig verksamhet i hamnen och därmed blir exponeringen bättre. Kommunstyrelsen uppdrog till Borgholm Energi AB att genomföra anbudsinfordran enligt servicechefens förslag och åter komma till kommunstyrelsens arbetsutskott för beslut i ärendet. att söka bygglov för eventuell sjöbodsbyggnation. Vidare beslutade kommunstyrelsen

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 20 (21) att delegera till kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta om att genomföra eventuell byggnation. Vid dagens sammanträde redogör servicechef Hans Johannesson att ägaren till den sjöbod som dykarteamet tidigare hyrt, har meddelat att han är villig att sälja boden till kommunen för kronor. Till denna summa tillkommer renoveringskostnad om ca kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar uppdra till firmatecknarna att teckna köpeavtal med säljaren av sjöboden till en summa av kronor. uppdra till Borgholm Energi AB, servicechef Hans Johannesson, att ombesörja att sjöboden efter köp rustas upp enligt tidigare besked för maximalt kronor. uppdra till Borgholm Energi AB att säga upp arrendeavtalet med nuvarande ägaren till sjöboden. Medel anvisas ur investeringskontot. 35 Dnr 2010/ KS Information, Stora Rörs hamn. Servicechef Hans Johannesson informerar om behovet av renovering av Stora Rörs hamn och att bolaget räknar på kostnaden. 36 H.id Information, turistbyrå norra Öland. Ordförande Lisbeth Lennartsson (C) informerar om fråga från Företagshuset om hur det är tänkt med turistinformationen i Löttorp och Byxelkrok. Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att det inte finns möjlighet att få pengar från Ölands Kommunalförbund utan ärendet måste lyftas vid behandlingen av kommunstyrelsens internbudget.

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 21 (21) 37 Dnr 2013/ KS Information, kommunstyrelsens internbudget Ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg informerar om ekonomiavdelningens arbete med kommunstyrelsens internbudget. Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att en budgetberedning läggs in på förmiddagen i samband med sammanträdet Dnr 2012/ KS Information, nytt ägardirektiv Borgholm Energi AB. Ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg informerar om arbetet med att ta fram ett nytt ägardirektiv för Borgholm Energi AB. 39 Dnr 2014/ KS Extern utredning avseende IVOs rapport avseende gruppboende i Löttorp. Eddie Forsman (M) väcker frågan om kommunstyrelsen ska initiera en extern utredning med anledning av IVO:s rapport över socialnämndens gruppboendeverksamhet på norra Öland. Synpunkter har framförts både av politiker, press och media att socialnämnden låtit internutreda frågan. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen låta genomföra en extern utredning med anledning av IVO:s rapport.