Den som vandrar på nätet

Transkript

1 Den som vandrar på nätet HANDBOK I NÄTVANDRING UTIFRÅN ERFARENHETER FRÅN SKOLKYRKAN OCH KYRKANS JOURTJÄNST. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

2 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

4 Förlag: Stiftelsen Kyrkans Jourtjänst ISBN: En produktion av Skolkyrkan och Kyrkans Jourtjänst inom Svenska kyrkan i Göteborg 2017 Med stöd från Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén. Text: Marit Larsdotter Illustrationer: Helena Bergendahl Grafisk form: Felicia Fortes Använd gärna materialet men kom ihåg att ange källa, skribent och illustratör. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

8 Inledning Nätvandring är att möta människor på nätet, ett omsorgsarbete. Att se, stötta och stärka personer där de befinner sig - på nätet. Det vi talar om här är att stötta personer som vi inte redan har en relation till. Vi som arbetar med nätvandring har fokus på unga men möter behovet i alla åldrar. Vi möter längtan efter att prata med en människa som bryr sig om mig för min egen skull, som visar att hen finns här för att prata om det som är viktigt för mig. Befrielsen i att få pröva att berätta utan att behöva förhålla sig till den andres blick, kunna avsluta närsomhelst, ha frihetens makt i samtalet, slippa rädslan att bli dömd. Att någon frågar mig hur min dag varit, utan att jag behöver leta mig till dennes webbplats. Vi ser ett stort behov av trygga vuxna som ser, stöttar och stärker, inte bara i privata möten på nätet, utan också som professionella med ett uppdrag och ett mandat. Nätvandring som vi ser den bidrar med en form som rymmer lämplighetsprövning, utbildning och handledning. Vi hoppas att fler organisationer ska börja arbeta med nätvandring så att antalet aktiva på fältet ökar! Rutger Gram och Lars Paulsson, avdelningen folkhälsa, Västra Götalandsregionen, uppmärksammade vårt arbete och nätvandringens salutogena och suicidpreventiva potential. Folkhälsokommittén har finansierat en förstudie, en projektledare och den här skriften. Salutogen handlar om att stärka det som är gott, det friska. Redan att veta att det finns trygga vuxna att prata med om jag behöver har en salutogen inverkan och kan göra livet lättare att leva. Vi som står bakom den här skriften är Skolkyrkan i Göteborg och Kyrkans Jourtjänst (båda Svenska kyrkan). Vi arbetar tillsammans med urval, utbildning och handledning av nätvandrare. Skolkyrkan är en samlad resurs för Svenska kyrkans gemensamma arbete gentemot grund- och gymnasieskolor i Göteborg. Skolkyrkan driver frågor som stärker personal inom skola och församling att möta barn och unga i deras livssituation. Kyrkans Jourtjänst är en jourtelefon och webbtjänst (SOS-brevlådan) med ett hundratal ideella svarare samt en terapimottagning. SOS-brevlådan tar emot elektroniska brev från framför allt yngre personer i känslomässig kris och i behov av stöd. Vi står inför organiden-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

9 sationsförändringar inom Svenska kyrkan i Göteborg där vi verkar. Hur detta kommer att påverka nätvandringen i framtiden är i skrivande stund oklart. Vi har sett en poäng i att människor från olika yrkesgrupper nätvandrar, professionella som ideella. Samtidigt är inte alla lämpliga att bli nätvandrare. Den del av verksamheten som utgörs av enskilda samtal ställer specifika krav på nätvandraren. Suicid och suicidprevention är idag vedertagna begrepp. Vi har i skriften valt att använda det mer vardagliga självmord och självmordsförebyggande. Detta för att vi tror att det senare är mer naturligt för en nätvandrare att använda i samtal. Vi vill tacka Helena Taubner som genom sin förstudie var med och gjorde detta projekt möjligt. Tack också till nätvandrande präst Lars Gårdfeldt och stiftsjurist Louise Edqvist Lendefors för era bidrag. Vi vill även tacka Marit Larsdotter för hennes tålamod och idoghet under arbetet med denna bok. Och inte minst tack alla nätvandrare och unga vi mött på vägen! CRISTINA FREDÉN, BO ERLANDSSON, KLARA ROXBERGH OCH DAVID OEST den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

11 INNEHÅLL POÄNGEN MED NÄTVANDRARE Tre unga människor som haft glädje av att möta nätvandrare berättar med egna ord vad samtalen betytt. BAKGRUND Varifrån kommer begreppet och varför ville Skolkyrkan och Kyrkans Jourtjänst (inom Svenska kyrkan i Göteborg) skapa en form för att stötta unga på nätet? Aktuella uppgifter om ungas psykiska hälsa. Sammanfattning av våra erfarenheter. ATT NÄTVANDRA Hur gör vi? Konkret beskrivning av hur nätvandring går till. FÖRHÅLLNINGSSÄTT Se, stötta, stärka. Övergripande tankar om hur man bör förhålla sig i rollen som nätvandrare. Utmaningar man som nätvandrare kan ställas inför. REKRYTERA Vad utmärker en lämplig nätvandrare och hur finner vi ut vilka som är det? UTBILDA Beskrivning av nätvandringsutbildningens innehåll och upplägg. Ung idag. Social på internet 39 Att börja nätvandra 51 Att tala om självmord och självmordstankar. 59 Samtal om HBTQ och självskadebeteende 71 Juridik, etik och tystnadsplikt 83 Utvärdering och framtid 95 ORGANISERA Hur kan man organisera, stödja och handleda nätvandring? KVALITETSSÄKRA Vem tar ansvar om en ung människa känner sig illa bemött av nätvandrare? FRAMTIDSVISION En angelägenhet för samhället år den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

12 Poängen med nätvandrare Jag önskar att jag hade någon som kunde förstå mig, någon som tycker om mig för den jag är. Dem jag har och gillar att umgås med det är dem i kyrkan + plus våra kamratstödjare, det betyder jättemycket att de är i skolan, man har alltid någon att prata med. Jag kom in på [en nätvandrares] sida så såg jag -Känns livet inte helt okej? Och när jag läste det tänkte jag för mig själv att mitt liv känns faktiskt inte okej, och då skrev jag till henne. Och hon svarade, bara det betyder så oerhört mycket för mig, att någon faktiskt bryr sig om mig! Vare sig hon känner mig eller inte, för det gjorde hon. Jag tyckte att det var jättebra! Ungdomar som inte mår bra och som kanske inte har någon att prata med kan ju hitta ett stöd i en nätvandrare och det är väldigt bra! Jag tyckte att det var bra, att bara känna att någon faktiskt bryr sig. Jag tycker att dem borde finnas lite överallt, [sajtens namn] är ett bra ställe för det är många ungdomar som skriver just hur dem mår. Så kanske man kan skicka ett meddelande och fråga hur personen mår, jag tror att personen som mår dåligt uppskattar om någon bryr sig! LISA 17 ÅR 12 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

13 Poängen med nätvandrare Förra året var det en nätvandrare som skrev och undrade om jag ville prata. Jag berättade lite för henne om problem jag hade med min pappa som dog för några år sedan. Hon och jag har haft kontakt då och då sedan dess. Nu har jag en son som är åtta månader och är inte inne på Kamrat särskilt ofta. Men det känns bra att prata med någon annan än min kurator. Och det är bra att man kan få kontakt fast det är helg. Det kan också vara skönt att man är anonym och inte ses i verkligheten. Annars är det lätt hänt att man bildar sig en uppfattning om någon utifrån hur den ser ut eller klär sig. Nätvandrare tycker jag ska vara snälla och gärna försöka hjälpa en att komma på lösningar på problem. Och de ska inte döma! En del människor gör det utan att veta fakta. Särskilt om man är ung och blir dömd är det lätt att ta skada. I dagens läge skulle det vara bra om fler unga visste att nätvandrare finns. På kamrat borde det finnas en sökfunktion så att man lätt kan hitta dem. YVETTE, 30 ÅR Fördelen med nätvandrarna är att de ser saker utifrån. De dömer ingen. Tanken är god - men de är för få. Det är svårt att hinna ta tiden att öppna sig. Man vill ju först prata lite lätt med personen för att se om det kommer att funka. Nätvandrarna säger att de inriktar sig på unga men jag tycker inte att de ska glömma oss lite äldre utan istället fokusera på måendet. Många av mina bekanta tycker inte om kyrkan. Jag har en känsla av att ifall jag skulle fråga nätvandrare om kyrkan skulle de svara. Men de ska ha cred för att de inte predikar. Jag tror absolut att det spelar roll att de finns. Många kan ha frågor om livet och döden som det kan vara skönt att prata med någon utomstående om. Jag hoppas att nätvandrarna stannar kvar för jag tror att de gör skillnad. LINNÉA, 24 ÅR 13 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

14 Bakgrund Orolig för framtiden eller glad över ett lyckat matteprov? Många unga saknar en vuxen som lyssnar. Nätvandrare finns för dem. Oavsett vad de vill berätta. 14 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

15 Bakgrund Begreppet nätvandrare är sprunget ur ordet nattvandrare. Verksamheten och begreppet myntades under 1980-talet och innebär att vuxna rör sig på stan kvälls- och nattetid för att stödja unga. På samma vis som nattvandraren är på plats i det offentliga rummet och möter de ungdomar som råkar befinna sig där vill nätvandraren arbeta på nätet. Att alltså vara på mer eller mindre öppna platser, mottaglig för de möten som uppstår. Till skillnad från att hänvisa unga till en särskild webbplats där nätvandrarna finns. Nätvandring kan förenklat delas in i två former. Den ena är att finnas för samtal i det öppna rummet, där många kan se det som skrivs. Där handlar det ofta om att värna om ett gott samtalsklimat genom att nätvandraren deltar med ett empatiskt, respektfullt och nyfiket förhållningssätt. Den andra formen är det enskilda samtalet där kommunikationen endast sker mellan nätvandraren och den andre. I vår utbildning och i denna skrift har vi valt att fokusera på nätvandringens enskilda samtal. Dels eftersom vi sett ett stort behov av att få tala enskilt, dels eftersom utmaningarna i ett slutet samtal ser annorlunda ut jämfört med ett samtal i det öppna. Personal från kyrkan fanns på sajten Lunarstorm när tsunamin drabbade Sydostasien i december Mängder med meddelanden från oroliga unga vällde in och fler svarare från kyrkan kallades in för att möta behovet. Det var Fryshuset i Stockholm som senare myntade begreppet nätvandring, i samband med att de startade verksamheten Nätvandrarna år De har nätvandrat på olika mötesplatser på nätet, sociala sajter för unga. Bakgrunden var att ungdomar redan då levde sina liv på internet i lika hög grad som i skolan, på fritidsgården och inom idrotten. Via internet träffar de kompisar, lär sig saker, spelar spel. Det är alltså en arena för både lek och svåra samtal. Det stora behovet av att få tala med en vuxen som visade sig under tsunamin väckte hos oss inom kyrkan frågan: Hur kan vi arbeta diakonalt med unga där de befinner sig? Nätvandrare vänder sig till alla ungdomar men med ett extra öga och öra för dem som har det jobbigt. Den psykiska ohälsan bland unga i Sverige ökar. Framför allt unga tjejer uppger att de lider av sömnsvårigheter, ont i magen och nedstämdhet. En undersökning från Folkhälsomyndigheten från 2016 visar att 57 procent av de 15-åriga flickorna anger den typen av symptom. Samtidigt mår också många pojkar dåligt och bland dem är andelen som dör i självmord påfallande högt. 15 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

16 Bakgrund 16 På tio år har antalet unga i Stockholms län som söker hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin fördubblats. Föreningen Bris lyfter återkommande problemet att alltför många barn och unga saknar en vuxen att anförtro sig åt. Att det finns trygga tillgängliga vuxna på internet är därför ett viktigt motdrag. För att visa att vuxenvärlden finns, ser och bryr sig. Vi bestämde oss för att starta en utbildning i nätvandring. Utgångspunkten för vårt samarbete var att Skolkyrkan arbetar till stöd för skolor och församlingar, och har gedigen erfarenhet av arbete med unga bland annat genom nätvandring. Kyrkans Jourtjänst har en lång erfarenhet och upparbetad organisation för att utbilda volontärer i att bedriva stödsamtal, såväl via Jourtelefonen som på nätet via webbtjänsten SOS-brevlådan. De båda verksamheterna inledde ett samarbete för att i december 2012 starta en första utbildning i nätvandring. Våren 2016 arrangerades den fjärde upplagan av utbildningen, som idag omfattar sex halvdagar. För att få gå utbildningen krävs att man blir antagen, i en urvalsprocess där största vikt läggs vid personlig lämplighet. Urvalsprocessen tjänar också som en förberedelse inför utbildningen och själva nätvandringen. De 30-tal personer som hittills gått utbildningen har varit anställda eller volontärer inom Svenska kyrkan. Den nollvision för självmord som Sveriges riksdag antog 2008 är långt ifrån verklighet. Antalet självmord minskar generellt men inte bland unga. I åldersgruppen 14 till 24 år är det i genomsnitt 14 personer i månaden som tar sitt liv. Nätvandring är en av många åtgärder som kan ha en självmordsförebyggande effekt. Därför valde Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen att våren 2014 bekosta en förstudie om hur verksamheten kan utvecklas och spridas. Syftet var att beskriva det nätvandringsarbete som bedrivs inom Svenska kyrkan i Göteborg och att göra en omvärldsanalys som identifierar vilka fler aktörer som nätvandrar. Syftet var också att beskriva hur man skapar en spridningsbar modell för nätvandring och de kompetenser som behövs för att genomföra ett sådant projekt. Resultatet håller du i din hand. Den gemensamma utgångspunkten för Svenska kyrkan nätvandrar är att finnas tillgänglig på nätet för unga. Det måste inte gälla bekymmer utan kan även handla om att få dela glädjen över ett lyckat matteprov. När det gäller såden-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

17 Bakgrund dant som tynger den unge är det grundläggande förhållningssättet att faktiskt lyssna till berättelsen om problemet. Och att våga stanna där. Länge. Eller som vi i Svenska kyrkan nätvandrar brukar säga: se, stötta, stärka. Det finns en tendens i samhället att snarast möjligt peppa en nedstämd människa att se bort från det svåra och fokusera på det positiva i hennes liv. En attityd som kan uppfattas som att släta över snarare än att ta på allvar. En nätvandrare börjar med att lyssna. Utan att moralisera, skuldbelägga eller förfasa sig över den unges situation. Först därefter kan det bli tal om att se framåt, prata om vad den unge kan göra för att förändra sin situation och på andra sätt stötta och stärka. Att lyssna aktivt inkluderar att ställa öppna frågor som hjälper den unga att berätta. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

18 Att nätvandra Att kommunicera enbart genom skrift är en av utmaningarna för nätvandrare. Att inte mötas fysiskt är en annan. Vill det sig väl är båda till fördel för mötet. 18 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

19 Att nätvandra 19 Nätvandraren rör sig alltså i likhet med nattvandraren på mer eller mindre öppna platser. På den sortens sajter som erbjuder möjlighet för unga att möta andra, ställa frågor och dela tankar. Svenska kyrkan nätvandrar har främst vandrat på sajter där man inte redan känner varandra som Kamrat. com och Dayviews, det som tidigare hette Bilddagboken. Vi skiljer också på det två varianterna av nätvandring: nätvandring i ett öppet forum respektive i enskilt samtal. Johanna Björnsdotter Öhman och Klara Roxbergh nätvandrade i öppna forum och enskilda samtal på bland annat Bilddagboken/Dayviews men när de gick över till Kamrat var den sajten utformad på ett annat sätt vilket gjorde att vi fokuserade på det enskilda samtalet. Skälet till att vi valde att nätvandra på Kamrat var att flera ungdomar hörde av sig till oss på Dayviews och sa att ni behövs på Kamrat!. På sajten Kamrat sker det mesta av kommunikationen i form av enskilda samtal. Vi valde att behålla detta fokus i utbildningen då vi såg den största utmaningen i att utveckla och stärka denna del. Att nätvandra i öppna trådar handlar mer om att vara en nyfiken och trygg person som bidrar till ett varmt samtalsklimat. Hur bär man sig då åt för att nätvandra? På Kamrat.com inleds exempelvis en kontakt genom att nätvandraren gör ett inlägg på ett öppet torg. Ofta genom att ställa en fråga: Nätvandrare på plats, vill du prata? Snart helg, hur mår du? Inlägget kan läsas av alla som för stunden är inloggade på sajten. Vem som helst av dessa kan svara. Men - så snart en person svarar, uppstår ett enskilt samtal som enbart ses av de två inblandade parterna. Om det är flera som svarar finns det inget tekniskt hinder för nätvandraren att ha flera dialoger pågående samtidigt. Det är upp till den som nätvandrar att avgöra hur många samtal man kan hålla igång parallellt. Dialogerna kan vara väldigt olika till sina förutsättningar. Någon slänger iväg ett kort meddelande innan hen lämnar sajten medan andra svarar både snabbt och långt och kanske berättar om problematiska händelser eller tankar. Det gäller att vara öppen för vad som händer och inte känna sig stressad att svara snabbare än att man hunnit tänka och läsa igenom sitt svar. En annan praktikalitet: Ifall du som nätvandrar från början vet att du sitter vid datorn fram till ett visst klockslag kan det vara bra att vara tydlig med det. Särskilt om du pratar med någon som du anar kan komma att känna sig överden-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

20 20 given vid ett avslut. Likaså om du vet när du kommer att logga in nästa gång. Vi kan med andra ord ta hjälp av gränserna genom att benämna dem. Det skapar trygghet både för oss själva och den vi möter. Nätvandraren erbjuder en möjlighet för den unga att pröva att berätta. Många tycker att det är lättare att berätta för någon på nätet då man kan vara anonym. Men det är fortfarande ett visst steg att faktiskt våga öppna sig. För vem är det jag öppnar mig? Den unge kan inte se eller höra dig. Din presentation och hur du berättar om din roll är avgörande. Vissa har lätt för att öppna sig, andra svårt. Det samma gäller förmågan att sätta ord på sina känslor och tankar. Var inte låst vid tanken på att finnas där enbart för svåra samtal utan var öppen även för sådant du tycker verkar oviktigt eller vardagligt, och det av flera skäl. Att bli lyssnad på och tagen på allvar kan vara nog så stort och den unga behöver få pröva kontakten med dig innan hen eventuellt berättar om bekymmer. Det kan också vara skönt att bara få kontakt. Visa att du tar emot berättelsen om den kommer. Uppmuntra till att fortsätta att sätta ord på livsden-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

21 Att nätvandra berättelsen eller på det som är aktuellt just nu. Låt den unga få vara där hen är i sin process. Läck inte ut din egen stress. Visa att du orkar höra och försök inte trösta bort smärtan. Se, lyssna och bekräfta. Fundera på; hur ser helheten ut, den ungas livssituation, närvarande vuxna, utsatt i skolan, i hemmet? Förvänta dig inte att du ska få hela bilden utan acceptera samtalets begränsning och den frustrationen det kan innebära att bara få en glimt ur den andres verklighet. När man uttrycker vad man känner och sätter ord på det som har hänt eller händer har en process satts igång. Ett samtal med en nätvandrare kan leda till att den unga vågar prata med en vuxen i sin närhet. 21 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

22 Förhållningssätt Avgörande för om du oavsett ålder - ska vilja lätta ditt hjärta för en annan människa är att du känner förtroende för henne. Som nätvandrare är ditt förhållningssätt avgörande. Vårt motto är att se, stötta och stärka. 22 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

23 Förhållningssätt 23 När vi möts i den fysiska verkligheten har vi många språk att tala med: ord, blickar, tonfall, rörelser, mimik, kläder, parfym, frisyr. I den digitala världen är kontakten reducerad till ord och kanske ett foto av den andre. På gott och ont. Den som blir trygg av att höra värmländska går miste om dialekten. Men rodnande kinder eller stammande röst ställer sig inte heller i vägen för kontakten. Den unga har också makten att när som helst avsluta samtalet. Det faktum att nätvandraren skapar förtroende främst genom ord ställer särskilda krav på vilka, och hur, orden används. Vilket i sin tur speglar ett förhållningssätt. Eftersom det skrivna språket kan riskera att uppfattas som kyligt eller distanserat är beröm och positiv respons extra viktigt. Ett vardagligt språk underlättar, liksom att skriva med värme. Vi vet ofta mycket lite om den vi möter på nätet. Till exempel kan ett kantigt språk ha många förklaringar; den andre kanske inte har svenska som modersmål, har en funktionsvariation, dyslexi eller är en elvaåring som för skojs skull utger sig för att vara 30 år. När vi påminner oss själva om detta blir det än tydligare hur viktigt det är att nätvandraren alltid visar respekt för sin medmänniska. Vår erfarenhet av nätvandring och tidigare arbete inom Kyrkans Jourtjänst och Skolkyrkan har lett oss fram till det förhållningssätt vi låter genomsyra vårt arbete och som vi här delar med oss av. Vi vill att det övergripande upplevda budskapet ska vara: Jag ser dig med intresse och empati och tror på din upplevda verklighet. Jag har tid för dig här och nu och är angelägen om att förstå det du vill förmedla. När jag nu sett dig vill jag bekräfta det du berättar och därmed bekräftar och stärker jag dig. Vi nätvandrare aktar oss för att signalera att så illa är det väl inte. Beröm och uppmuntra! Den unge är modig som tar kontakt. Vi uppmuntrar alltid kritiska frågor om hur den andre ska kunna lita på att vi är dem vi utger oss för att vara eller har tveksamhet kring vårt motiv. Att vara försiktig och skydda sig själv är en positiv impuls. Normalisera skillnaden mellan att normalisera och bagatellisera är stor, fundera över hur det du skriver kan tolkas. I tonåren är frågor som Är jag normal? och Är jag okej? särskilt levande. Det är viktigt att hjälpa den unge att normalisera. Samtidigt får vi vara varsamma så att vi inte generaliserar på ett sätt som skulle kunna göra att den unge inte känner sig sedd. När du som vuxen möter ett barn eller en ungdom har du ett ansvar att visa att exempelden-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

24 vis mobbning och övergrepp inte tolereras. Samtidigt är en chockad reaktion avvisande (motsatsen till att normalisera); känslan blir jag är konstig/det är fel på mig/sådant här ska man inte prata om. Den unge kanske älskar sin förövare, det måste få rymmas. Ta emot berättelsen och visa att den berör. Orka möta även det som väcker motstridiga känslor i dig. Vill du hänvisa den unga till annan hjälp? Var i så fall noga med att formulera dig på ett sätt som inte uppfattas som ett avvisande. Samtal med nätvandrare kan fortgå oavsett om hen söker annan hjälp. Stå kvar! Stå ut med berättelsen eller bristen på berättelse. Visa att nätvandrare finns där för hen i framtiden. Förbered den unge på att du kommer att logga ut. Det är inget svek, utan en rimlig gräns. Lyssna in vad som sägs. Vi ska vara respektfulla, nyfikna och inte moralisera. Samtidigt ska vi markera mot olika former av förtryck, kränkningar, elakheter och diskriminering. Var inte ironisk - risken är stor för missförstånd. Vi står upp för det goda. Vi är tydliga med vår värme och försöker undvika att låta oss provoceras vi sätter gränser med omsorg. 24 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

25 Rekrytera Kan vem som helst bli en bra nätvandrare? Njae, nätvandrare precis som goda lyssnare i allmänhet besitter vissa egenskaper. Uppgiften och förhållningssättet faller sig nog inte heller lika naturlig för alla. Men det handlar mer om personlighet och värderingar än viss yrkesbakgrund. 25 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

26 Rekrytera Våren 2012 påbörjade alltså vi inom Kyrkans Jourtjänst och Skolkyrkan i Göteborg vårt samarbete för att sprida och kvalitetssäkra nätvandring. Den nätvandring som pågått inom Skolkyrkan sedan Det gjorde vi genom att rekrytera intresserade inom Svenska kyrkan till en utbildning för blivande nätvandrare. I ryggen hade vi då Kyrkans Jourtjänsts mångåriga erfarenhet av att rekrytera volontärer till Jourtelefonen som drivits sedan 1970-talet och från 2009 även stöd via nätet genom den anonyma webbtjänsten SOS-brevlådan. Genom dessa hade vi med oss värdefulla kunskaper om rekrytering och urvalsintervjuer in i nätvandringsarbetet. Att rekrytera rätt är en viktig del i kvalitetssäkringsarbetet. En viktig övergripande slutsats: Nätvandrare kan ha olika yrken och vitt skilda bakgrunder. Det är exempelvis inte heller självklart att man är en god nätvandrare enbart för att man är präst/diakon. Vi har identifierat några egenskaper som utmärker en person som är väl lämpad för uppdraget. Listan är inte huggen i sten men väl användbar som utgångspunkt. I vilken grad man som nätvandrare bör uppfylla de olika egenskaperna hänger också ihop med hur nätvandringen är organiserad. Om nätvandringen enbart sker i öppna trådar och nätvandrarna sitter i ett gemensamt rum, där åtminstone en av de närvarande är erfaren och engagerad i vad som sker, behöver kanske inte samtliga ha uppnått samma mognad. Detta jämfört med om nätvandrare arbetar relativt självständigt i form av egna enskilda samtal och på grund av till exempel tystnadsplikt inte har möjligt att dela samtalet med någon annan. Eller om nätvandringen sker på bestämda tider tillsammans med andra, istället för att hen själv ska prioritera/skapa tid för att nätvandra i konkurrens med allt annat viktigt man är engagerad i. Ju mindre stödjande strukturer som finns att tillgå desto högre krav ställs alltså på individen. Man skulle exempelvis kunna gruppera egenskaperna i termer av nödvändiga respektive önskvärda krav. Och i fallet önskvärda, de egenskaper man eventuellt kan pruta på, samtidigt ställa sig frågan: Vad krävs i så fall av andra runt omkring, av nätvandringsorganisationen, som på något sätt kompenserar för det man prutar på? EN NÄTVANDRARE BÖR KÄNNETECKNAS AV: FÖRMÅGA TILL EMPATI - att vilja och kunna gå i den andres fotspår, uppleva något av vad den andre upplever, utan att bli som hen. 26 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

27 Rekrytera Att känna med den andre, att bli känslomässigt berörd av hur den har det, utan att överväldigas av de känslor detta väcker i en själv och/ eller ta över vad den känner. Att försöka förstå hur den andre tänker och varför den gör som den gör, utan att själv ta över sättet att tänka, attityder eller handlingar. Att visa den andre att man känner med den, att det är okej att känna som den känner, och att man kan förstå något av hur den har det, hur den tänker och varför den handlar som den gör. FÖRMÅGA TILL ATT HÄRBÄRGERA att uthärda egna och andras känslor, dels för att själva syftet med nätvandring är att få berätta precis som det är för någon, att det är hjälp i sig, dels för att hinna tänka och reflektera. Att ta emot berättelsen precis som den är, även när den är hemsk, tragisk eller sorglig, utan att där och då behöva distansera sig, försöka hitta ljusglimtar eller släta över. Att uppleva det man känner, som väcks i mötet med den andre, exempelvis rädsla när den unge berättar om sitt självskadebeteende, ilska för att du får veta att föräldern slår barnet, ledsenhet eller annat, utan att behöva agera på det i stunden, och istället hinna tänka och reflektera först. Att inte låta sig provoceras eller förfasas av det den andre berättar eller hur den uttrycker det, utan att för den skull vara känslokall eller oengagerad. Exempelvis om den unge lägger ut lättklädda bilder av sig själv, bör man snarare försöka förstå varför och hur man kan nå den, än läxa upp eller skrämma. Nätvandraren får gärna ha egen erfarenhet av att ha blivit hjälpt av att prata med någon, där den fått möjlighet att berätta precis som det är, när den haft det svårt/varit i kris eller liknande. Men den bör samtidigt hunnit få tillräcklig distans till detta. FÖRMÅGA TILL REFLEKTION Att lyssna mellan raderna, ställa sig frågor som: Vad handlar det här egentligen om? Kan jag förstå något mer av berättelsen eller om situationen genom att lyssna till hur det berättas, eller vad som kanske utelämnas? 27 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

28 Rekrytera Att förhålla sig öppen till och i sig själv fantisera kring andra tolkningar av den andres situation än den som först kommer till en. Att i mötet ställa sig frågan: Hur skulle man kunna svara utan att behöva låsa sig vid en viss tolkning? Att reflektera över och sätta ord på känslor och tankar som väcks i mig, i mötet med den andre, och vad de spontant skulle vilja att jag gjorde (impuls). Vad av detta som kan sägas vara en naturligt mänsklig reaktion på den andres situation, sätt att förhålla sig - och vad som snarare säger något om min egen ryggsäck. FÖRMÅGA TILL ATT SÄTTA OCH UPPRÄTTHÅLLA GRÄNSER Att förmå sätta hälsosamma gränser för mitt engagemang, även i stunder av till synes omättliga behov, så att jag inte börjar bortse från egna behov av vila, mat och eget privatliv. Men också att kunna sätt gränser för annat viktigt så att nätvandringen får den tid, det fokus och det känslomässiga utrymme som faktiskt krävs. Att utan att gå under känslomässigt ibland kunna konstatera att jag inte kan göra något mer just nu, även om det gör väldigt ont i mig som hjälpare. Att när den andre kränker mina eller andras gränser på ett respektfullt sätt kunna påtala det, att undvika att i affekt kränka tillbaka. VIKTIGA VÄRDERINGAR OCH ATTITYDER Att ha värderingar som bottnar i respekt och bejakande av hbtqpersoners lika rättigheter i samhället, och medvetenhet om fördomar och förtryck av hbtq-personer Att ha en djup övertygelse om allas lika värde och rättigheter Att ha en övertygelse om att samtal i sig hjälper - att ha någon att samtala med, bli sedd, bli lyssnad till, att göra sig förstådd inför någon annan är ofta det den andre söker och har behov av. Att i det sammanhanget känna behov av att ingripa, fixa och lösa problemen kan snarare handla om egna behov av att se konkreta resultat av det man gör. 28 Man skulle kunna sammanfatta detta med att prata om personlig mognad. Att i mötet med den andre leva sig in i hur det kan vara att vara i hens situation utan att för den skull tappa bort sig själv. Men också att vara genuint intresseden-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

29 Rekrytera rad av människor, både sig själv och andra. Hur vi kan reagera i olika situationer, vad vi kan känna och tänka i och om det vi är med om, när vi är själva och i mötet med andra. Och att i det förhålla sig väldigt öppen till gränsen mellan det vi kan ha gemensamt, som kan sägas vara generellt för oss människor och alla de olika sätt vi kan uppleva och hantera oss själva och vår verklighet på. Kort sagt, allt det som ryms i vad det är att vara människa. VARA EMPATISK HÄRBÄRGERA PERSONLIG MOGNAD REFLEKTERA SÄTTA GRÄNSER VÄRDERINGAR & ATTITYDER INTERVJUAREN Den eller de som genomför intervjuerna med blivande nätvandrare bör ha viss vana att bedöma personliga egenskaper. De bör förutom att själva besitta åtminstone flertalet av de egenskaper en god nätvandrare bör kännetecknas av också ha en grundförståelse kring nätvandring, utmaningarna och möjligheterna i att möta människor man inte träffat i samtal på nätet (genom egen tidigare erfarenhet och/eller genom att läsa boken). Hen bör även ha en förmåga och vilja att ta på sig rollen att bedöma om en annan människa är lämplig eller ej. Man behöver kunna känna trygghet i sin egen bedömning och samtidigt förhålla sig öppen till densamma. Vi tror att intervjuaren behöver ha en vana att möta människor i enskilda samtal, att man har en utbildningsbakgrund/profession som åtminstone till del har en inriktning på samtal som exempelvis socionom, kurator, beteendevetare, personalvetare, psykolog, samtalsterapeut, präst, diakon eller liknande. Intervjuaren behöver stå fri från lojalitet och liknande i förhållande till intervjupersonen. 29 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

30 Rekrytera Med det sagt ska vi berätta mer om hur vi bär oss åt för att finna lämpliga nätvandrare. INDIVIDUELL URVALSINTERVJU När sista dagen för anmälan till nätvandringsutbildningen passerat går vi igenom de inkomna anmälningarna. Därefter skickar vi ut ett ansökningsformulär till de intresserade, där vi frågar om den sökandes bakgrund, hur hen brukar reagera i olika situationer, samt tankar om och möjlighet till att nätvandra under och efter utbildningen. Här finns några nätvandringsexempel som den sökande ombeds arbeta med och försöka svara på som nätvandrare (se Ansökan till Nätvandringsutbildningen, att ladda ner från Den sökande ombeds även begära ett utdrag ur polisens belastningsregister och ta med till intervjutillfället. Därefter träffar vi de sökande för en individuell urvalsintervju. Vi är alltid två personer som intervjuar. Tänk i förväg igenom vad ni vill få reda på om den som söker i termer av empati, förmåga att härbärgera och reflektera, sätta gränser, och viktiga värderingar/attityder, samt vad av detta som är nödvändiga respektive önskvärda krav (som beskrivits ovan), önskvärda erfarenheter, motivation inför uppdraget och praktiska omständigheter. Detta utifrån hur ni planerar att organisera er nätvandring (jmf inledande avsnitt i detta kapitel samt kapitlen Organisera och Kvalitetssäkra). När det är dags att ses, var noga med att presentera er som genomför intervjun och se till att inga störande moment som telefoner tillåts avbryta er. Berätta för den sökande om förutsättningarna för intervjun och urvalsprocessen. Hur lång tid intervjun kommer att ta, när den intervjuade får besked och om vad som händer sen. Börja på ett trevligt sätt och med ett lättsamt ämne. Det kan vara värt att tänka på att ordet intervju kommer från inter view. Ordet betonar en ömsesidighet och ett samspel mellan två parter att försöka se och förstå den andres perspektiv och utgångspunkt. Syftet är att samla in, tolka och ta ställning till relevant information. Intervjuande och den sökande skall båda komma till tals. Kommunikationen är både verbal och icke-verbal. Ge akt på olika signaler som exempelvis kan stärka eller tala emot det den sökande säger med ord. Var observant på dina egna åsikter, värderingar och attityder. Exempelvis när du möter någon som pratar ditt språk så är det lätt att missa att 30 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

31 följa upp viktiga områden för att du tolkar in egenskaper som inte säkert finns där. Eller tvärt om med någon som har ett för dig annorlunda sätt att uttrycka sig och/eller en bakgrund som är helt olik din egen. Även yttre attribut kan missleda, så att intervjuaren friar eller fäller för att hen omedvetet tar för givet vissa egenskaper som positiva eller negativa. SKAPA NÄRHET 31 Graden av kontakt mellan sökande och intervjuare påverkas av båda parter men det är ni intervjuare som anger tonen och styr samtalet. I början av intervjun är ett passande tillfälle att ge en positiv informell beskrivning av er verksamhet och organisation. Ge den sökande möjlighet att ställa frågor. Faktafrågor kräver ingen hög kontaktnivå. Ni behöver alltså inte ha kommit varandra särskilt nära för att utbyta den sortens information. Därefter får den sökande beskriva sig själv, vad hen gjort och vill med det akden-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

32 Rekrytera tuella uppdraget. När frågorna handlar om upplevelser, om personliga egenskaper och tankar om nu- och framtid krävs en större närhet om svaren skall bli tillförlitliga. Under fortsättningen av intervjun bör ni variera det lättsamma med det svåra för att reglera kontaktnivån under processen. Det är viktigt att upprätthålla ett gott samtalsklimat som gör intervjun till ett relationsskapande möte och inte ett förhör. LYHÖRD INTERVJUTEKNIK En urvalsintervju har oftast en viss grundstruktur som man som intervjuare utgår ifrån, men med den som bas är det samtidigt viktigt att fånga och fördjupa det man är intresserad av i stunden, när det kommer upp i samtalet. Att man som intervjuare har förmågan att dansa med musiken för att det ska kännas som ett så naturligt samtal som möjligt. Lyssna på svaren och ställ följdfrågor när något behöver fördjupas. Sök på ett så följsamt sätt som möjligt svar på de egenskaper du avser bedöma, av nödvändiga och önskvärda krav (jmf ovan). Intervjun bör avslutas på en god kontaktnivå. Berätta vad som nu händer i ansökningsprocessen och försäkra er om att den intervjuade har en positiv bild av intervjun och av verksamheten. FÖRSLAG TILL SKISS ÖVER URVALSINTERVJU Denna skiss får inte följas allt för strikt, de olika delarna går i varandra och kan dessutom behöva olika mycket fokus beroende på vem den intervjuade är. Här kan den sökandes svar i ansökan (se Ansökan till Nätvandringsutbildningen, att ladda ner från ge en vink om vad som kan vara viktigt att fördjupa, samtidigt som man bör hålla sin omedelbara tolkning öppen inför mötet med den sökande. Inledning Intervjuarna presenterar sig och ger en positiv informell beskrivning av verksamhet och organisation. Därefter ber intervjuarna den sökande beskriva sig själv, vad hen vill med det aktuella uppdraget utifrån frågor som: Vad har fört dig hit/vad gjorde dig intresserad av att söka till utbildningen? Vad förväntar du dig av detta? 32 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

33 Kontaktskapande Rekrytera Hur ser du på din/nätvandrarens roll? Vad tänker du att du kommer kunna bidra med? Vad har format dig som person, något som varit särskilt betydelsefullt? Hur är det/skulle det vara för dig att möta unga/människor på nätet som har det kämpigt? Något du tror skulle vara särskilt svårt att möta? Vad väcker det för känslor i dig? Utforskande Nu kan det vara läge att arbeta med de förslag på svar som den intervjuade skrivit under de tre exemplen i sin ansökan (se Ansökan till Nätvandringsutbildningen, att ladda ner från Här är det viktigt att närma sig försiktigt för att förhindra att den intervjuade blir försvarsinställd, känner sig bedömd eller ifrågasatt. Ett sätt kan vara att förbereda den sökande, berätta varför exemplen finns med och hur vi tänker att vi kan använda dem i intervjun, genom att exempelvis säga: Det är inte helt enkelt att veta hur man ska tänka här, vad man bör svara den som skriver, men om vi tänker oss att vi är i utbildningen och tillsammans ska prova att försöka svara på frågorna/ inläggen i exemplen: Hur kan man tänka när man ska svara på första (andra, tredje ) exemplet? Hur tänkte du när du skrev? Vad tänker du är viktigt att få med? Vilken/vilka situation/-er tänker du att den unge kan befinna sig i, som kan ligga bakom att hen ställer frågan? Vad tror du hen tänkte sig för svar? Hur tänker du då, förklara mera? Kan du se ytterligare möjliga anledningar till att den unge säger/ frågar det den gör? Hur blir svaret då? Hur kan man formulera ett svar som förhåller sig öppet till vilken situation den unge befinner sig i, samtidigt personligt? Om det under intervjun uppstår problem i bollandet/lekandet kring exemplen, fråga då exempelvis: Hur kommer det sig att den här frågan/inlägget blev svårare att svara på? På vilket sätt är den här annorlunda? 33 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

34 Rekrytera Om den sökande trots detta sätt att närma sig frågorna blir försvarsinställd kan det vara ett observandum. Ett sätt att försöka utforska det och samtidigt prova återupprätta relationen kan vara att på ett varm och inkännande sätt fråga frågor som: Vad tänker du om att man kan få den här typen av frågor? Hur var det att svara på dem? Hur tänker du kring den här typen av frågor/inlägg? Har du fått den här typen av frågor/inlägg tidigare? Hur har du tacklat dem/förhållit dig/svarat då? Därefter kan man försöka återgå till utforskandet av exemplen. Som intervjuare bör man i bakhuvudet även att ha med sig frågan om vad den intervjuade väljer att inte ta upp och vad det möjligen kan säga om hen. Är det något man behöver fråga vidare om där? Avrundning Avsluta intervjun med feedback, oavsett om ni tänker att personen kommer att bli antagen eller ej. Ta även upp eventuella frågetecken, men det är viktigt att feedbacken känns positiv och att ni avslutar med en god känsla. Avslut Inbjud den intervjuade att återkomma med eventuella frågor eller funderingar som uppstår efter intervjun eller om hen vill komplettera något. Vi har låtit besked om antagning till utbildningen få vänta någon dag eller två, för att ge varandra betänketid. KORT OM INTERVJUTEKNIK: Visa intresse. Tänk på ditt eget kroppsspråk. Var? När? Hur? Ställ öppna frågor som inte kan besvaras med ja eller nej. Ställ följdfrågor och följ upp intressanta svar. Undvik ledande frågor. Ställ en fråga i taget och inte för långa frågor. Sammanfatta för att försäkra er om att ni uppfattat varandra rätt. 34 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

35 Utbilda FÖRSTA TRÄFFEN: Ung idag. Social på internet. ANDRA TRÄFFEN: Att börja nätvandra TREDJE TRÄFFEN: Att tala om självmord och självmordstankar FJÄRDE TRÄFFEN: Samtal om HBTQ och självskadebeteende FEMTE TRÄFFEN: Juridik, etik och tystnadsplikt SJÄTTE TRÄFFEN: Utvärdering och framtid 35 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

36 Utbilda Sedan vi vintern 2012 startade utbildningen i nätvandring har kursen förändrats och utvecklats till både innehåll och form. Idag består den av sex halvdagar med ett knappt tiotal deltagare per kursomgång. Vi inleder med att stifta bekantskap med oss själva som 15-åringar. Därefter riktat vi blicken mot vad internet och sociala medier betyder för unga idag, för att därefter inrikta oss på företeelsen nätvandring och de utmaningar man som nätvandrare kan komma att ställas inför. Viktigt är de praktiska moment där vi regelbundet under utbildningen tillsammans ägnar oss åt nätvandring och resonerar om hur möjliga svar kan tolkas, hur man som nätvandrare kan förhålla sig till provokationer och på bästa sätt stöttar varandra. I följande kapitel beskrivs varje respektive utbildningsträff med först en beskrivning av vad den handlar om. Därefter en mer direkt beskrivning till kursledaren om hur upplägget ser ut för det specifika tillfället. Tanken är att med följande sex kapitel i sin hand ska en utbildningsledare kunna hålla utbildningen. Lycka till! ATT TÄNKA PÅ FÖR KURSLEDAREN I god tid före kursstart Skapa ett för utbildningen gemensamt nätvandringskonto på den sajt som ni valt. Be deltagarna skicka foto av sig själva till er innan kursstart, i så pass god tid att ni hinner bearbeta fotona utifrån en gemensam mall. Exempelvis lägga avatarer i nederkant av fotot som vi valt att göra. Våra avatarer är skapade av illustratör och formgivare Anna Ericsson. De föreställer en diakon, en präst och nätvandrare med annan bakgrund eller anställning. Tre bilder, sammanfogade till en och samma avatar. Skicka mail med de färdiga bilderna med inlagda avatarer för nätvandring till samtliga kursdeltagare. Detta för att de direkt efter första kursgången ska kunna lägga in fotot i sitt nyskapade konto. Det är viktigt att någon då är redo att lägga in de nya användarnamnen relativt omgående, på den hemsida där ni berättar om er nätvandringsverksamhet (jmf kap Kvalitetssäkra). Gör i ordning namnskyltar till gruppdeltagarna. Kanske blir du förvånad 36 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

37 över att vi använder oss av foto av oss själva. Till en början funderade vi på om vi skulle använda de tecknade bilderna, avatarerna som profilbild. Det visade sig att sajterna föredrog att användarna hade foton av sig själva. För att föregå med gott exempel och signalera transparens gjorde vi samma val. En annan orsak att det är lättare att öppna sig i samtal när man anar människan på andra sidan. Vi sneglade även på Fryshusets nätvandrare som presenterar sig själva med foto i vart fall på sin hemsida. Vi har valt att varje nätvandrare har ett eget konto. Ni kanske väljer att nätvandra på ett sätt där nätvandrarna delar på ett konto? Varje arbetssätt har sina fördelar, nackdelar och utmaningar. Sajtens utformning påverkar också vilket arbetssätt som är lämpligt. Vad gäller utbildningens upplägg är det viktigt att deltagarna nätvandrar mellan träffarna och gör hemuppgifterna. Vi har oftast haft två till tre veckor mellan utbildningstillfällena. Man kan mycket väl ha tätare mellan träffarna så länge som det finns tid för hemuppgifterna. Att förbereda inför varje utbildningstillfälle: Möblera rummet så att alla ser varandra, till exempel i ring eller hästskoform. Något att förtära som ger en trevlig och välkomnande inramning, kanske termosar med kaffe och te, smörgåsar och frukt. Förbered instruktionerna på blädderblad/tavla. Koppla upp dator med internetanslutning och videoprojektor. Ha namnskyltar i en korg/skål. Ha kursplan och deltagarlista utskrivna till hands. 37 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

39 1 UNG IDAG. SOCIAL PÅ INTERNET En ung människa idag har till stor del samma saker att brottas med som hens föräldrar hade under sin uppväxt. Men det finns vissa skillnader. En betydande heter internet. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

40 Den här gången inriktar vi oss på att skapa en trygg och avslappnad atmosfär i gruppen och en plattform där vi kan reflektera tillsammans. Perspektivet är den unges; hur tror vi att det kan kännas att vara ung idag och hur var det för oss själva att vara unga? När Kyrkans Jourtjänst och Skolkyrkan drar igång säsongens kurs för nätvandrare, vintern 2016, har den åtta deltagare. De hör hemma i Göteborg med omnejd men kommer även från Lund, Kristianstad och Borlänge. Församlingspedagoger, konfirmandledare, präster och en blivande diakon. Gemensam nämnare är att de i sitt arbete möter unga eller har en önskan om att få vara till nytta och glädje för unga i en tid där många vuxna har bråttom medan de unga har lika mycket att brottas med som uppväxande människor alltid haft. Vid nätvandringsutbildningens första träff fokuserar vi på att skapa en välkomnande atmosfär och en öppen attityd. Deltagarna ska mötas under sammanlagt sex halvdagar. För att få ut det mesta möjliga av tiden är det viktigt att känna sig trygg. Kursledarna har en viktig roll när det gäller att skapa ett klimat där deltagarna vågar visa sig sårbara. De tar avstamp i oss som är närvarande i rummet, deltagare liksom kursledare. Efter presentation och introduktion får var och en välja en svartvit bild och därefter kort motivera sitt val genom att berätta varför de känner sig talade till av bilden. Vilka tankar eller känslor den väckte. Utan vidare diskussion eller kommenterar från oss andra. För att öka delaktigheten och se till att alla får möjlighet att komma till tals använder vi oss ofta av så kallade rundor där var och en tydligt ges ordet. En utmaning för kursledaren är här att skapa förutsättningar för ett levande samtal där allas röster blir hörda och deltar på lika villkor. Det finns ytterligare en aspekt av det viktiga arbetet med att skapa ett gott klimat: Om vi bemöter deltagarna med varsamhet anger vi tonen för hur vi vill att deltagarna ska bemöta de unga på nätet. På samma vis färgas kursdeltagarnas agerande gentemot varandra i rummet. Förmiddagen fortsätter med att vi visar ett antal filmklipp där unga berättar om sina liv och relationer, där internet finns med som en viktig del. Om att bli smygfilmad och spridd i bild. Om att vara en homosexuell tonårskille i en liten 40 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

41 1 Ung idag. Social på internet stad där internet blir vägen till kontakt. Eller om att bli beroende av den kick det innebär för självförtroendet att få positiva kommentarer på nätet. Åter till deltagarna. Nu med fokus på deras egen tonårstid: När du var 15 år, hur kände du dig? Vad var viktigt? Vad längtade du efter? ɟɟ Jag var glad, mån om att ha snygga kläder och längtade efter en häst. ɟɟ Jag kände mig ensam och längtade efter en kille. Efter en fantastisk blixtbelysning av deltagarnas historia tar vi frågan vidare: Hur tror du det hade varit för dig att vara 15 år i dag? ɟɟ Mitt självförtroende och mitt jag hade formats tidigare. ɟɟ Jag hade haft helt andra plattformar att växa på. ɟɟ Jag hade tidigare klivit ut ur skuggan och fattat vad som är möjligt. ɟɟ Jag hade hittat människor att diskutera med och världen hade blivit mindre genom att man kan få reda på hur det ser ut i andra städer, andra delar av världen. ɟɟ Jag hade utvecklat en annan sida av mig via internet och olika forum hade givit mig möjligheten att vara passiv på ett sätt som jag aldrig var i mitt kompisgäng. Eller testa gränser. ɟɟ Att få vara med utan krav på att tillföra något. ɟɟ Det hade varit en befrielse och upprättelse. Det blir uppenbart hur mycket positivt som tillskrivs utvecklingen av nätet. Möjligheten att finna likasinnade, att hitta information och att kunna vara anonym väger bra mycket tyngre än farorna när deltagarna får reflektera fritt. Kursens första träff fortsätter med att vi närmar oss själva uppdraget nätvandring. Ungas vanor på nätet förändras oerhört snabbt. Var ni som aktörer än väljer att agera kommer den platsen att ha sina specifika förutsättningar som det gäller att ni har koll på. Likaså att ni försäkrat er om att ni är välkomna att bedriva ert arbete på den plattform ni valt. Vi fokuserar i denna skrift och under utbildningen på det sociala forum där vi främst valt att verka, sidan Kamrat.com. En svensk community som grundades år En sak som gör kamrat.com lämplig för nätvandring är att den har ett öppet torg, motsvarande gatan i det offentliga rummet, där Nätvandringens systeridé Nattvandring föddes. En annan är att Kamrat erbjuder 41 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

42 Utbilda möjlighet till enskilda samtal. På Kamrat.com kan alla som är inloggade få syn på varandra. Mot en avgift på fem kronor går det att göra ett inlägg på ett öppet kommentarsfält synligt för alla och det är där nätvandraren inbjuder till kontakt, vanligen genom att ställa en fråga: Snart helg, hur mår du? Nätvandrare på plats som vill lyssna. Inlägget kan läsas av alla som för stunden är inloggade på sajten. Däremot, så snart en person svarar, uppstår ett enskilt samtal som enbart ses av de två inblandade parterna. Vid detta första kurstillfälle presenterar vi sidan och bekantar oss gemensamt med dess upplägg och funktioner. Genom den testprofil vi skapat kan vi vandra runt på sidan och vara tydliga med att vi just prövar och är under utbildning. Det är viktigt att komma ihåg att vi har sekretess även som nätvandrare och den gäller också under våra första rundvandringar under utbildningen. Inom Svenska kyrkan ser sekretessen lite olika ut beroende på om deltagaren är präst, diakon eller annan. Men genomgående är att den som nätvandrar inte berättar för andra om dem man samtalar med samt är varsam med detaljer. Det är också en etisk fråga och en fråga om respekt för dem vi möter. Mer om det i kapitlet om juridik. 42 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

43 1 Ung idag. Social på internet INFÖR DETTA UTBILDNINGSTILLFÄLLE: Förbered Ses-offline-filmerna, på DVD eller via Youtube (se beskrivning nedan). En uppsättning av ett trettiotal bilder, förslagsvis typ Bildpaket, som återspeglar olika situationer och sinnesstämningar. Schema 9.30 DROP-IN-FIKA Musik och tända ljus, mysig lite meditativ stämning. Fika på bordet där man sitter. I en korg ligger namnskyltarna, var och en tar sin INLEDNING VÄLKOMNA! Kort introduktion om projektet och om varför vi kör utbildning. Namnrunda (men inte med vad eller var man jobbar) Svartvita bilderna ligger utspridda på ett bord i rummet. INSTRUKTION TILL DELTAGARNA: Välj en bild som talar till dig just nu. Även kursledarna tar varsin bild. När alla valt bild gör vi en runda där var och en berättar om sin bild. Poängtera att man inte kommenterar någon annans berättelse eller bild i rundan. INNAN RUNDAN: Informera deltagarna om att det som vi delar om oss själva och andra människor vi möter i samtal, stannar i gruppen. När vi berättar om något som rör andra personer, gör vi det med varsamhet och i möjligaste mån anonymiserat FILM Titta på några filmer från Ses offline? Ett metodmaterial om unga, sex och internet. Utgivet år 2014 av myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF (tidigare Ungdomsstyrelsen) som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och det civila samhällets förutsättningar. 43 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

44 Utbilda Röster från olika ungdomar om vilka bilder de lägger ut av sig själva, vilka kommentarer de får och ger, hur identitet och självbild uttrycks och utforskas. 1 Två Hbtq-ungdomar berättar om sina erfarenheter av att känna sig udda eller ensamma i sin närmiljö men också får kontakter via nätet. Nätet som mötesplats. En film om en lesbisk tjej som låtsas vara hetero för att vara som andra men hittar kontakter via nätet. 2 En film om en kille som är homosexuell och bor på landet och saknar kontakt med andra homosexuella killar i sitt närområde. 3 En tjej berättar om hur hon lägger ut bilder för att få en självboost. Jag har lärt mig vilka bilder jag ska lägga ut. 4 Han filmade mig i duschen utan att jag såg Vi får lyssna till en kille som berättar hur det var när en klasskamrat filmade honom i duschen och sedan spred filmen vidare. Jag stängde ute allt och alla. Jag ville inte berätta för någon Jag ville inte vara en som är svag den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

45 1 Ung idag. Social på internet Jag har alltid hatat min kropp. En tjej berättar hur hon känner sig tvingad att koppla samtal på nätet till sex för att de hon pratar med inte ska tappa intresset. Filmen belyser behovet av kontakt och att det kan vara svårt att sätta gränser. 6 Om tiden medger se även denna, ger en bild av vad man kan göra om man blir utsatt på nätet. En film om mobbning och spridning på nätet. Några ungdomar berättar om kränkningar, hot och trakasserier. Berättar om hur en tjej gör en polisanmälan som leder till en fällande dom. 7 Filmer och bilder: VAD VAR DET FÖR KÄNSLA SOM VÄCKTES I DIG, ELLER VAD FASTNADE DU FÖR? En runda (max 15 min), kursledarna ber någon börja, någon annan tar vid, tills alla sagt något. Mer material: attention-riks.se/natkoll NÄR DU VAR 15 ÅR Skriv upp instruktionerna på blädderblad Hur kände du dig? Vad var viktigt? Vad längtade du efter? Välj en bild som säger något om detta. RUNDA (20 MIN). Berätta något om detta för gruppen den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

46 Utbilda BENSTRÄCKARE MINIFÖRELÄSNING OM ATT VARA 15 ÅR. Lämna ut deltagarkopia om ungas situation, ett axplock (att ladda ner från FRITT SAMTAL I GRUPPEN OM ATT VARA UNG I DAG Hur tror du att det skulle vara för dig att vara ung i dag? Om du vore 15 år i dag? Vad skulle kunna kännas härligt, för dig? Vad skulle kunna bli jobbigt? Vad skulle du längta efter tror du? TITTA IN PÅ FORUMET. OM JAG VORE 15-ÅRING HÄR? På det forum vi valt att nätvandra använder vi tillsammans ett för utbildningen gemensamt konto (men viktigt att inte utge oss att vara 15 år). Vi tittar runt och bekantar oss men inleder ingen konversation. Be deltagarna att under rundtittningen fundera över hur skulle det vara att befinna sig där som 15-åring. (ca 15 min) HEMUPPGIFT Att ladda ner från HUR SKULLE DET VARA FÖR DIG ATT VARA 15 I DAG? 1. REGISTRERA DIG PÅ DET FORUM DÄR VI VALT ATT NÄTVANDRA som nätvandrare med användarnamn motsvarande NätvandrareKarl eller NätvandrareLarsPräst. Med Nätvandrare i början av användarnamnet blir du sökbar för de unga på forumet vilket är viktigt. Gå in på någon av kursledarnas användarprofiler (Klaradiakon eller DavidNätvandrare) och ha de presentationerna som utgångspunkt när du skapar din egen. I texten ska det stå namnet på den organisation du representerar när du nätvandrar. Lägg till länken till sidan som beskriver nätvandringen ( i vårt fall). 2. LÄGG ÄVEN IN DET FOTO AV DIG, med nätvandrar-avatarer, som du fått från oss via mail. Skicka ditt användarnamn till den som administrerar sidan om nätvandring. Det kommer sedan att läggas till på hemsida så att unga kan kolla upp att ni är den ni utger er för att vara. 46 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

47 1 Ung idag. Social på internet 3. TITTA RUNT OCH BEKANTA DIG MED FORUMET. OBS! Var medveten om att du kan lämna spår efter dig när du vandrar runt, när du loggar in, när du går in på någons sida även om du bara tittar. Vad får du för känsla? Kan du föreställa dig att du är där som 15-åring? Hur känns det? 4. ANTECKNA DINA INTRYCK och ta med till nästa kurstillfälle. Läs häfte om Nätvandring AVRUNDNING AVSLUTNINGSRUNDA: Vad tar du med dig från idag? Känsla du sitter med nu? Fråga du sitter med? Användbart idag? Eller en annan fråga som ni väljer SLUT Första träffen var den som stack ut mest. Vi fick se filmer om att vara ung och att söka efter tillhörighet. De var på något vis som ett utropstecken över hur viktigt det är med nätvandrare och svårigheten i att hantera människor med hjälp av enbart det skrivna ordet. Första träffen blev verkligen porten in i resten av kursen. KRISTINA FÖRSAMLINGSPEDAGOG, GÖTEBORG den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

48 EXEMPEL PÅ PRESENTATION: Hej! Jag finns här för dig (främst unga) som vill prata om smått eller stort. Jag är här i mitt arbete som diakon i Svenska kyrkan. Jag är här främst på onsdagseftermiddagar. Du är värd att bli mött med respekt och värme! Du är oändligt värdefull! Ingen har rätt att trycka ner dig på grund av din sexuella läggning, ditt utseende, kön eller annat! Var rädd om dig själv och andra. Jag önskar dig en fin dag! Jag är här i arbetet och svarar inte på flirtar. Klara Vi är fler som nätvandrar, bland andra: NätvandrareMarinaPedagog NätvandrareTobbei NätvandrareChrister NätvandrareChristinaPedagog NätvandrareDiana Fler ser du här och information om vart du kan vända dig med frågor: svenskakyrkan.se/natvandrare Ring en medmänniska Kyrkans Jourtjänst eller skriv till SOS-brevlådan Tips när man känner sig nere: supremebook.org/sv/ suiciderescue.se/har-kan-du-fa-hjalp/ Man kan också ringa nödnumret 112 (kl 21-06)och be att prata med Jourhavande präst. Man kan även skicka ett digitalt brev (hela dygnet) eller chatta med Jourhavande präst (mån tors kl 20-24); bris.se den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

51 2 ATT BÖRJA NÄTVANDRA Sexuella inviter, frustration och ensamhet. Att ge sig ut på nätet för att möta kontaktsökande främlingar är en utmaning som ofta väcker en rad frågor. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

52 Den här gången introducerar vi förhållningssättet som nätvandrare; hur gör man och hur bjuder man in till kontakt? Vad är viktigt att tänka på? Vi tränar nätkommunikation live med varandra och reflekterar tillsammans över möjliga tolkningar och val. Vi har en idé om att vi som nätvandrare finns till främst för unga människor som behöver en vuxen som lyssnar. Det är utifrån den tanken vi valt de forum där vi verkar. Det är inte säkert att du kommer att kunna veta hur gammal den du pratar med är, åldern kanske inte framgår eller är felaktig. När två människor kommunicerar med varandra enbart genom det skrivna ordet vid varsitt tangentbord finns det en grundläggande ovisshet: Hur vet jag att någon är den hen utger sig för att vara? Det kan vi inte veta. Vi utgår ifrån att den information vi får är den rätta. Samma ovisshet gäller dem vi möter: är vi dem vi utger oss för att vara? Vi måste vara beredda på att bli ifrågasatta och uppmuntra att ungdomar göra det. I samma stund som du som nätvandrare öppnar upp för kontakt kan du också bli kontaktad. Och då kan det lika gärna vara av en frustrerad 44-åring som av en tonåring som mår dåligt. Vi ignorerar aldrig någon på grund av att hen är för gammal för att räknas som ung. Vi har förhållningssättet att inte ignorera någon människa vilket kan vara en utmaning. Flört, smicker och anklagelser är vanligt förekommande på sociala sajter. Vi som nätvandrare behöver sätta gränser mellan oss själva och den andre, på ett respektfullt sätt. Det handlar ofta om att säga nej med värme. Även om vi kan förstå och känna igen den andres längtan eller frustration, leder det vilse att haka på. Att gå in i en sådan kommunikation är att bli indragen i en relation vi inte kan erbjuda, det utmanar våra gränser som medmänniskor. Vi poängterar att vi nätvandrar i tjänsten och ska förhålla oss professionellt till vårt uppdrag. En relation mellan en nätvandrare och en kontaktsökande ska inte övergå i en annan och privat relation. Under nätvandringsutbildningen återkommer vi flera gånger till samtal om hur man ska förhålla sig till kontakter med oönskat innehåll i samtalet. Deltagarna jämför sina erfarenheter och delar reflektioner: Handlar det om att jag är kvinna? Kanske får jag fler meddelanden av det slaget för att jag är yngre? Är de misstänksamma mot mig för att jag är man? 52 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

53 Några av kursdeltagarna upplever det påfrestande att kontakterna till så pass stor del är män som är flirtiga och behandlar nätvandraren som en potentiell flirt eller partner. Att man tvingas navigera förbi många av det slaget för att hitta fram till unga människor som verkligen vill samtala. Andra deltagare tycker inte att problemet är särskilt stort. Vår erfarenhet är att när nätvandraren aktivt söker kontakt genom att göra upprop/live blir andelen så kallade oönskade kontakter mindre. Det vill säga att ju mer aktiva vi är i att söka kontakt desto större chans att vi hittar dem som önskar en kontakt med nätvandraren utifrån den kontakt vi erbjuder. Detta innebär dock inte att vi behöver kontakta specifika personer, det handlar om att öka vår synlighet och därmed tillgänglighet för de som behöver oss. Vår generella hållning är att vi svarar alla som tar kontakt med oss nätvandrare. Och vi svarar på ett respektfullt sätt. Även otrevliga eller utmanande meddelanden har rätt till ett värdigt svar. Om den andre däremot fortsätter att vara otrevlig har vi möjlighet att sluta svara eller avsluta kontakten på ett respektfullt sätt. Vi kursledare brukar uppmana deltagarna att nätvandra vid olika tider på dygnet. Ser det kanske annorlunda ut på forumet en tisdag förmiddag än en fredagskväll? Deras erfarenheter blir underlag till nya diskussioner. 53 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

54 Utbilda Schema 9.30 DROP-IN-FIKA UPPFÖLJNING AV HEMUPPGIFTEN Vi gör en runda utifrån frågan: Vilka tankar och känslor väcktes i dig när du funderade över att vara 15 år idag? När du föreställde dig att vara på sajten som ung och sedan läste skriften om nätvandring? EFTER RUNDAN: Var det någon som hade problem med att skapa konto? VAD ÄR NÄTVANDRING? MINIFÖRELÄSNING Vad är nätvandring? (Att ladda ner från PRATA ÄVEN OM FÖLJANDE: Det finns sedan länge nattvandrare och farsor och morsor på stan. Bakgrundstanken med nätvandring är den samma: En positiv kontakt kan öka känslan av mening och sammanhang i livet, även om det är något så litet som att en vuxen hälsade på mig. Ett Hej på skolgården kan räcka för att känslan av ensamhet ska lätta något. Nätvandraren ska se den som vill bli sedd. Unga kan behöva vuxnas stöd för att skapa en schysst atmosfär, trygghet och befästa grundläggande värden som exempelvis människors lika värde. Nätvandrar gör man oftast som representant för en organisation eller ett samfund som exempelvis Svenska kyrkan. Det är viktigt att vara en trygg vuxen, det finns ingen anledning att försöka vara som en ungdom. Vi kan vara trygga vuxna på ett ungdomsdisco utan att kunna dansa eller ha all kunskap om dans. Samma sak på internet, vi behöver inte ha koll på allting. Det är okej att fråga den unge vad en förkortning betyder eller att googla för att ta reda på det. Däremot är det vår utgångspunkt att vi huvudsakligen undviker att vara förnumstiga, tillrättavisande eller uppfostrande. Med vilken blick ser jag på dig? Ibland lägger ungdomar ut lättklädda bilder eller bilder med poser som känns igen från sexindustrin och populära artisters musikvideos. Unga vill känna sig fina och lägger kanske upp 54 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

55 2 Att börja nätvandra en bild som de får komplimanger för. Med vilken blick ser vi på dessa bilder, på dessa ungdomar? Med den objektifierande blicken? Eller den medmänskliga? När du möter en som du uppfattar som sexualiserad bild av en ungdom, hur reagerar du? Du har ett ansvar för att i ditt förhållningssätt se en medmänniska, inte ett objekt. Det samma gäller flirtar, det är du som nätvandrare som har ansvar för gränserna. FRÅGA TILL GRUPPEN: Skulle du kommentera en avklädd bild - och i så fall hur? När du nätvandrar kommer frågor att uppstå hos dem du möter: Vem är du och varför är du här? Hur kan jag veta att du är den du säger att du är? Det är viktigt att uppmuntra ett sådant kritiskt förhållningssätt. Det bör även vara möjligt för den du möter att kontrollera dina uppgifter till exempel genom en länk till en hemsida, där det finns information och kontaktuppgifter (inte privata), se svenskakyrkan.se/goteborg/natvandrare. Det är viktigt för att skapa trygghet. Dela ut deltagarexemplar av texten Förhållningssätt som nätvandrare, med underrubrikerna: Att vara nätvandrare - se, stötta, stärka. Alla läser igenom texten om att nätvandra i det öppna rummet, om det enskilda samtalet och om att kommunicera i skrift BENSTRÄCKARE OCH PÅFYLLNING AV KAFFE OCH LUFT FÖRHÅLLNINGSSÄTT SOM NÄTVANDRARE ÖPPET SAMTAL OM ATT VARA NÄTVANDRARE. Om förhållningssätt. Se till att det blir ett samtal där alla deltagare kommer till tals på något sätt. Nämn även något om tidsramar. Som nätvandrare bör man signalera de tidsramar man har eller utgår ifrån. Det kan till exempel vara till hjälp att vara tydlig med när jag kommer att logga ut och ungefär när jag kommer att kunna återkomma. Låt deltagarna dela erfarenheter i gruppen, till exempel om vad som varit svårt och utmanande i kontakter på nätet. Om eventuella anklagelser och oönskade flirtar. Vi har sekretess/tystnadsplikt även som nätvandrare. Inom Svenska kyrkan ser den lite olika ut beroende på om du är präst, diakon eller har annat uppdrag eller funktion, men genomgående är att vi som nätvandrare är 55 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

56 Utbilda mycket varsamma och försiktiga med hur vi berättar för andra om samtalen vi är med om. Ingen ska behöva var rädd för att det hen berättar för en nätvandrare ska hamna i orätta händer. Detta är en etisk fråga och av respekt för dem vi möter. Mer om sekretess och annan juridik nästa gång! ÖVNING: ATT NÄTVANDRA LIVE EN FÖRSTA ÖVNING I ATT VARA NÄTVANDRARE. Förbered datorer, ipad och nät inför övningen. Vi har förberett två starter med möjliga fortsättningar på konversationer från unga. Någon av deltagarna agerar nätvandrare, två andra agerar unga. Allt sker live i rummet. Projektor på nätvandrarens dator så att det syns för övriga hur nätvandraren arbetar med att formulera sig. De unga använder en ipad eller liknande. TILLVÄGAGÅNGS-/FÖRHÅLLNINGSSÄTT UNDER NÄTVANDRINGSÖVNINGEN: Den person som agerar nätvandrare, bestämmer själv vad hen skriver. Är i konversation med två unga parallellt. Två deltagare agerar unga med var sin ipad. Nätvandraren får ta hjälp av gruppen om man känner sig osäker på vad man ska svara, men det är ändå nätvandraren som avgör vad hen svarar. Efter några meddelanden, max 10 min, bjuds resten av gruppen in till att reflektera över konversationen så som den utvecklat sig, gemensamt samtal under runt 5 min, utifrån frågorna: Hur kan man tolka det den unge skriver? Vilka andra svar skulle man som nätvandrare kunna ge? Därefter byter man nätvandrare och de unga, nya deltagare agerar, konversationerna fortsätter, samma tidintervall. Förslag: som stöd, ge bakgrund om de unga i exemplen och förslag till möjliga starter från de ungas håll. Jämför med exemplen i kursgång tre. Här krävs dock inte lika ingående exempel för att öva en första gång och känna på nätvandrandet. Det rör sig 56 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

57 2 Att börja nätvandra om två personer som trevar sig fram till en kontakt FÖRBEREDELSE INFÖR ATT NÄTVANDRA Gå igenom hemuppgiften till nästa gång samt frågor som uppstått såväl kring nätvandring i stort som hemuppgiften. 1. LYSSNA PÅ: En föreläsning om unga och nätvandring av Helena Meyer från Fryshuset NÄTVANDRA I MINST 45 MIN X 3. Kanske få tillfälle att jämföra att nätvandra på dag respektive kväll? Ta med dina reflektioner till nästa träff. Glöm inte att ta rast, kör inte 45 minuter x 3 i ett svep. Kör du fast eller blir stressad, ta en rast på 15 minuter för att varva ner och återfokusera. 3. GÖR ETT UPPROP. Det vill säga skriv en text på sajten som kan ses av alla. (På sajten Kamrat heter detta Live, ett uttryck som vi använder ibland). Skriv något som du tycker känns bra, till exempel Hur mår du? Nätvandrare lyssnar! Hur mår du egentligen? Någon som vill prata? Jag lyssnar gärna! (I avslutande kapitel sex delar kursdeltagarna med sig av sina bästa tips på kontaktskapande frågor) Se vad du får för svar på dina Live. Och som sagt, även utmanande meddelanden har rätt till ett värdigt svar. Men om den andre fortsätter vara otrevlig/utmanande har vi möjligheten att sluta svara eller avsluta på ett respektfullt sätt AVSLUTNINGSRUNDA Vad tar du med dig från dagens utbildningstillfälle? den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

59 3 ATT TALA OM SJÄLVMORD OCH SJÄLVMORDSTANKAR. Vår uppgift är inte att ta bort lidande utan att lyssna även när livet är svårt. Vi tror att varje människa har inneboende resurser som kan frigöras i mötet med en annan människa. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

60 Utbilda Den här gången fördjupar vi oss lite mer i samtalsmetodik och fokuserar särskilt på att utforska självmordstankar hos den vi möter, och att förstå mer kring vad som är viktigt i ett samtal om självmord. Vi tränar med varandra att möta någon på nätet som tänker på självmord. Det finns inte mycket som väcker lika starka känslor som självmord. Från förtvivlan och sorg till vrede, vanmakt och förakt. Självmord är också behäftat med många seglivade myter. En av dem är att det skulle finnas en risk att tala om självmord eftersom det kan väcka den björn som sover. Forskning visar tvärtom att samtal kan fungera förebyggande eftersom det kan göra personen medveten om att den behöver söka hjälp. En annan föreställning är att Sverige ligger i topp när det gäller andel av befolkningen som begår självmord. Det stämmer inte heller. På en lista över andelen självmord bland unga mellan 15 och 19 år i 90 av världens länder ligger Sverige på plats 57. Sant är däremot att unga under 20 år varje år tar sitt liv i Sverige. Ungefär fem av dem är yngre än 15 år. Sant är också att antalet självmord i landet, liksom i större delen av EU, de senaste 15 åren minskat med runt 20 procent. Trenden gäller dessvärre inte unga. Bland män år är självmord den vanligaste dödsorsaken. Att tala med en ung människa om någonting så tungt som självmordstankar är på sätt och vis särskilt svårt när det sker anonymt i enbart text. Vi nätvandrare kan inte se hur personen på andra sidan av skärmen ser ut, vi kan inte höra om rösten bär eller blicken flackar. Vi har bara de skrivna orden att förhålla oss till. Här gäller det att vara varsam och inte låta sig stressas av ämnets karaktär. Tänk igenom vad du just fått läsa. Vad finns det för möjliga tolkningar av orden? Det gäller att vara lyhörd för vad som kan dölja sig bakom det som uttrycks i ord. Vara medveten om att självmordstankar kan finnas även om den andre inte säger det. Vara observant på antydningar som jag orkar inte mer, det är ingen idé eller jag gör slut på alltihop. Det kan vara ett uttryck för en känsla i stunden - eller funderingar på självmord. 60 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

61 3 Att tala om självmord och självmordstankar. Det faktum att du och den du talar med inte möts fysiskt kan vara ett problem. Men det kan också vara en möjlighet. Somliga tycker att anonymiteten innebär en större frihet och möjlighet att uttrycka sig öppenhjärtigt. Som nätvandrare gäller det att våga vara tydlig. Vid självmordssamtal är det extra lätt att drabbas av panik. Var samtalsinriktad, inte handlingsinriktad. Visa att du orkar höra. Våga fråga hur den andre egentligen mår. Utforska känslor och tankar tillsammans. Av erfarenhet vet vi att det är viktigt att sätta ord på tankar och känslor, att konkretisera. Där kan du som nätvandrare vara till hjälp. Be den andre att berätta om sina känslor och sin situation och bagatellisera inte. Hur har du hamnat i den här situationen? Hur har det blivit så här för dig? Vad orkar den andre inte leva med? Vad vill hen dö ifrån? Vad är det hen vill bort ifrån, inte står ut med? Ofta är det så att den andre längtar efter något/ någon hen saknar eller att hen mår dåligt över något som finns i hens liv som skapar obehag eller känns omöjligt att stå ut med. Vad längtar hen efter? Hur vill hen att livet ska se ut? Var inte rädd att prata om självmordstankar och självmordsplaner. Man påskyndar som sagt inte ett självmord genom att tala om det. Att ignorera någons självmordssignaler kan starkt öka känslan av ensamhet och övergivenhet i en redan svår situation. Det är inte farligt med självmordstankar, men det är viktigt att prata om dem. Vi tänker oss att vägen mot en självmordshandling är en process där man hela vägen kämpar med en ambivalens. Det är viktigt att utforska i ett samtal: vad finns på dödssidan och vad finns på livssidan? Trösta inte bort eller byt samtalsämne! Det kan skuldbelägga i stället för att hjälpa. Tankarna finns likafullt. Om man överfokuserar på det som är positivt, i stället för det som hen faktiskt saknar eller plågas av kan det ge känslan att inte bli sedd och förstärka känslan av hopplöshet och även av skam och skuld. Du kan visa respekt och inlevelse i vad den andre känner men ändå känna och söka hopp. Det kan vara en svår balansgång att respektera den andres känslor och upplevelser och ändå förmedla hopp och försöka finnas med för att hitta nya vägar. Ge den andre tid och våga finnas kvar och lyssna. En av myterna kring självmord är att en människa som ofta talar om att ta livet av sig inte gör det. Det är viktigt att komma ihåg att det finns en stor risk. Det är inte vårt ansvar att se till att den andre lever. Vi gör vad vi kan för att 61 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

62 Utbilda finnas där och lyssna och stötta, men vi kan inte ta över ansvaret för personen i fråga. Ibland kan det uppstå lägen i ett samtal då den andre villkorar livet och kontakten; Får jag inte tala med dig längre (då du som nätvandrare vill avsluta samtalet) tar jag livet av mig. Eller Jag måste få prata med dig på telefonen!. Här gäller det att hitta ett sätt att sätta en gräns med kärlek och respekt. Ibland kan det vara till hjälp att göra ett avtal om framtida kontakt. Om personen i andra änden får höra att du är kontaktbar igen i morgon bitti klocka åtta kanske det kan räcka för att skänka lugn i stunden. Samtal om självmord väcker alltid starka känslor hos oss själva. Kanske känner jag någon som tagit livet av sig eller kämpat med självmordstankar eller har egna erfarenheter av sådana tankar. Mina egna erfarenheter kan göra att jag blir extra sårbar. Samtidigt är det ditt ansvar att skydda den andre från ditt mående. TIPS FÖR KONTAKT OCH INFORMATION: EKHO ekumeniska grupperna för kristna hbtq-personer och RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. Suicidprevention i Väst: SPIV och Riksförbundet suicidprevention och efterlevandestöd: SPES 62 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

63 Schema 3 Att tala om självmord och självmordstankar DROP-IN-FIKA UPPFÖLJNING AV HEMUPPGIFTEN Samtal i gruppen; hur har det varit att nätvandra? Dela erfarenheter och reflektioner. Vad fick du för respons när du skrev ett upprop/ett live? Vad hände? Väckte Helena Meyers föreläsning några frågor, reflektioner? SAMTALSMETODIK FÖRDJUPNING Gå igenom nedanstående med hjälp av ppt Samtalsmetodik fördjupning: I MÖTET var nöjd med ett samtal om väder och vind visa att jag är öppen för att ta emot det den andre vill tala om/berätta visa att jag accepterar den andres känslor visa att jag utgår från att den unge har gjort det bästa hen har kunnat i den situation hen befinner sig visa att jag vill leva mig in i hens situation visa att jag har en tro på den andres förmåga inbjuda och uppmuntra till fortsatt bearbetning och samtal ställa öppna frågor för att hjälpa den andre att reflektera över och sätta ord på sina känslor visa att jag även orkar finnas kvar i det som är svårt utan att släta över eller försöka trösta bort. Och samtidigt försöka stärka ett hopp DET ENSKILDA MÖTET KAN skapa tid och rum där den andre blir sedd och bekräftad ge den andre möjlighet att pröva olika funderingar ge den unge möjlighet till en vuxens blick på det som sker, tex gränssättning göra livet mer uthärdligt vara en livlina Vår uppgift är inte att ta bort lidande och smärta, utan att även finnas med 63 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

64 Utbilda när det är tungt och svårt - vara en medvandrare. Vi tror att varje människa har inneboende resurser och att dessa kan frigöras i mötet med en annan människa. ÖVNINGAR Föreställ dig ett nyckelhål och att det finns en människa på andra sidan dörren. Jag kan kika genom nyckelhålet. Det jag ser genom nyckelhålet är bara en ytterst liten del av den som finns där. ATT TOLKA EN TEXT När jag möter någon tolkar jag och drar slutsatser, i skriven kommunikation blir utrymmet för egna tolkningar ännu större. Denna tolkning är troligen varken det som den som skrivit försökt uttrycka eller helt min egen fantasi, utan något nytt; texten tolkad genom min referensram. Det jag själv har upplevt och mött formar hur jag tolkar texten och kanske på ett annat sätt än den andre menat? Vi läser brev och svar nedan och undersöker vilka olika tolkningar nätvandraren i exemplet har gjort. Vilka alternativa tolkningar skulle det kunna finnas? Var och en funderar för sig själv och skriver ner vad man finner. Hej! Jag vet inte riktigt om det här är rätt plats att vända sig till, men jag gör ett försök. Jag mår inget vidare, min pappa dog för ett tag sen, det känns så tomt. Jag borde ta tag i saker men jag har bara inte orkat. Jag orkar inte ens tänka på allt. Så fort jag tänker på honom så blir jag helt matt. Det är bara jag och mamma kvar nu. Istället för att göra det som jag borde så blir jag bara sittande. Hej S. Jag läste det du skrev där du berättar om din pappa. Det låter som om du saknar honom väldigt mycket, och 64 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

65 3 Att tala om självmord och självmordstankar. att du känner dig väldigt ensam. Det kan ju vara tungt att förlora någon man tycker om. Har du någon att prata med om det här? Det finns sorgegrupper för unga i vissa församlingar t.ex. Ibland hjälper det att träffa andra i samma situation. Du skriver att du bara blir sittande ibland. Det låter tungt. Orkar du gå till skolan? Så bra att du och din mamma har varandra! Vi delar ovanstående i gruppen. Kommentar till tolkningen som nätvandraren i exemplet gjort: vi vet inte om skrivaren har en god relation till sin mamma som nätvandraren tycks förutsätta. Vi vet inte heller om skrivaren går i skolan osv. Det är lätt att fylla i luckor i informationen med egna fantasier PPT FORTSÄTTNING Samtal om självmordstankar och självmordsplaner (Att ladda ner från: svenskakyrkan.se/natvandrare) SJÄLVMORDSTANKAR OCH VARNINGSSIGNALER: Varningssignaler. Allt ska tas på allvar! Personer som är självmordsbenägna sänder ofta signaler om det till sin omgivning. Det kan vara svårt som närstående att se och tyda dessa signaler. Och även om man ser signaler kan känslan av maktlöshet dominera och det kan vara svårt att se hur man som närstående kan hjälpa. Det viktigaste steget för den som är självmordsbenägen är att tala med någon. De starkaste signalerna är oftast verbala: jag orkar inte mer, ingenting spelar någon roll längre, jag gör slut på alltihop, det vore bättre om jag inte fanns ANDRA VARNINGSSIGNALER KAN VARA: Man uppträder deprimerat eller drar sig undan Rastlöshet Förändrade sovmönster Man avslutar affärer/projekt/åtaganden, skänker bort betydelsefulla 65 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

66 Utbilda 66 ägodelar, avslutar relationer eller gör överraskande bokslut av relationer Man beter sig annorlunda än annars, attityd och beteende förändras Missbruk av alkohol eller droger Man har drabbats av en avgörande förändring som t ex förlust genom död eller separation, förlust av arbete eller hälsa. Man kan också ha blivit utsatt för en stark kränkning. Naturligtvis behöver inget av det här leda till att man tänker på att ta livet av sig, men ju fler punkter som stämmer desto större risk att man befinner sig i riskzonen. MYTER OM SJÄLVMORD Ingenting kan hejda någon när hen hade beslutat sig för att begå självmord. Den som misslyckas med sitt första självmordsförsök kommer till slut att lyckas. Folk som pratar om att begå självmord gör det aldrig. När han talar om självmord vill han bara dra uppmärksamheten till sig. Att inte låtsas om honom är det bästa man kan göra. Om man talar om självmord med en deprimerad människa kan man leda honom på farliga tankar. Självmord kommer ofta som en blixt från en klar himmel. Om en person en gång försökt begå självmord, men misslyckats, hindrar smärtan och skammen honom från nya försök. VAD BEHÖVER DEN SOM MÅR DÅLIGT? Någon som lyssnar Någon som tar sig tid att verkligen lyssna, som inte dömer, kommer med råd eller förutfattade meningar utan som lyssnar med uppmärksamhet och intresse Någon att lita på Någon som visar respekt och inte försöker ta över Någon som tar en på allvar Någon som bryr sig om Någon som finns till hands, accepterar, stöttar och inte grips av panik. Du behöver vara lugnet och tryggheten för den andre, du behöver visa att du orkar höra. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

67 3 Att tala om självmord och självmordstankar. VAD BEHÖVER MAN INTE NÄR MAN MÅR DÅLIGT? Bli lämnad i fred. Att känna sig avvisad gör allt mycket värre. Att någon finns där gör stor skillnad. Det är inte till hjälp att säga: det kommer att ordna sig. Jämför inte med andra, kritisera eller värdera inte. Det som för dig gör livet värt att leva gäller just för dig, ingen annan. Att t ex säga du är viktig för din familj hjälper inte utan riskerar bara att bli ännu mer skuldbeläggande. Att tala om känslor är svårt. Ingen vill känna att man behöver försvara sig. LÄS ÄVEN MER PÅ: BENSTRÄCKARE OCH PÅFYLLNING AV KAFFE OCH LUFT Förbered datorer, ipad och nät inför övningen kl ÖVNING LIVE, PÅ SAJTEN I ATT UTFORSKA OCH MÖTA SJÄLV- MORDSTANKAR Vi har förberett två starter med möjliga fortsättningar på konversationer från unga. Någon av deltagarna agerar Nätvandrare, två andra agerar unga. Allt sker live i rummet, på sajten. Projektor kopplas till nätvandrarens dator så att det syns för övriga hur nätvandraren arbetar med att formulera sig. De unga använder en ipad eller liknande. TILLVÄGAGÅNGS-/FÖRHÅLLNINGSSÄTT UNDER NÄTVANDRINGSÖVNINGEN: En person agerar nätvandrare, bestämmer själv vad den skriver. Är i konversation med två unga parallellt. Två deltagare agerar unga med var sin ipad. Nätvandraren får ta hjälp av gruppen om man känner sig osäker på vad man ska svara, men det är ändå nätvandraren som avgör vad hen svarar. Efter några meddelanden, max 10 min, bjuds resten av gruppen in till att reflektera över konversationen så som den utvecklat sig, gemensamt samtal under ca 5 min, utifrån frågorna: Vilka olika sätt kan man tolka det den unge skriver? 67 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

68 Utbilda Vilka andra svar skulle man som nätvandrare kunna ge? Därefter byter man nätvandrare och de unga, nya deltagare agerar, konversationerna fortsätter, samma tidsintervall. Ge dem som ska agera unga i övningen en hjälp att hitta sin roll. Till exempel bakgrundsinformation om den unge och förslag på möjliga starter enligt nedan. KONVERSATION 1: Bakgrund Julia är 15 år och bor i Örebro. Hon lever tillsammans med sin mamma, lillebror och styvpappa. Pappa är som ett stort barn och Julia bär på många besvikelser från deras relation. Han har gjort roliga saker med henne men bara när det passar honom. Hans flickvänner är mer intressanta. Mamma är jättebra men samtidigt lynnig. Efter skilsmässan fick Julia vara ensam mycket. Julia vet inte riktigt vem hon är. Hon försöker göra allt för att göra alla till lags. Hon vet inte vad hon ska ha för kläder på sig. Kompisarna i skolan tycker att hon ska sminka sig och ha tajta jeans som dem vara tjejig. Hon har börjat ändra sin stil så att hon ska bli mer accepterad. Julia är orolig för framtiden, vet inte vad hon ska bli. Hon träffade en kille ett tag men mamma tyckte att han var oseriös, då började Julia tveka och sen tog det slut. Möjlig start på konversationen ɟɟ Hej, jag heter Julia och vet inte vad jag ska skriva riktigt. Men jag tror att jag behöver prata med någon. ɟɟ Jag känner mig osäker och tycker att det är svårt. KONVERSATION 2: Bakgrund Neo berättar mycket av sin berättelse ganska omedelbart, han funderar inte så mycket på hur den ska tas emot. Han är mycket känslig för hur den tas 68 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

69 3 Att tala om självmord och självmordstankar. emot, men är inte så varsam med sig själv. Neo är 17 år och bor i en liten stad. Han adopterades av en fosterfamilj efter att han blivit omhändertagen av de sociala myndigheterna när han var liten. De tidiga minnena präglas av övergivenhetskänslor och rädsla. Han har det okej nu, folk är justa. Men för något år sedan blev han utsatt för ett sexuellt övergrepp av en jämnårig kille. Det var vidrigt och kränkande. Det bästa är att inte tänka på det som hänt, utan gå vidare och vara stark har han resonerat. Han har inte berättat om det för någon. Men livet känns ofta ihåligt och ovärt. Ibland känner han att han inte orkar leva, i de lägena skulle han gott och väl kunna begå självmord om han såg möjligheten. Han har börjat få vansinnesutbrott i olika situationer, svårt att hantera jobbiga känslor utan att explodera. Det kan bli fysiskt. Han skulle vilja ha en tjej men tjejen han är kär i har en annan. Det gör honom så arg. Framtiden? Kanske jobba med något som är farligt, ett jobb lite on the edge. Möjlig start på konversationen ɟɟ Hej, kan man prata med dig? Om typ vad som helst? ɟɟ Vad jag funderar på? Varför man ska leva, vad är poängen liksom? HEMUPPGIFT TILL FJÄRDE TRÄFFEN Gå igenom uppgiften till nästa gång 1. NÄTVANDRA MINST 45 MIN X BEKANTA DIG MED SAJTENS POLICY och anmälningsfunktion. 3. TITTA RUNT PÅ ANDRA COMMUNITYS DÄR UNGA ÄR. Fråga gärna andra, kanske en ungdom om tips om platser där det behövs nätvandrare. Gå in på en sajt du hittar och anteckna dina intryck. 69 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

71 4 SAMTAL OM HBTQ OCH SJÄLVSKADEBETEENDE Blev du nedslagen när du kom ut som bög? Händer det att du vill vara normal - eller är det kul att vara homosexuell? Exempel på skolelevers funderingar inför ett besök av prästen Lars Gårdfeldt. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

72 Den här gången stannar vi upp kring HBTQ-frågor och de särskilda svårigheter och utmaningar som kan finnas kring könsidentitet och sexuell identitet. Vad behöver vi vara särskilt lyhörda för när vi nätvandrar? Vad innebär egentligen ett självskadebeteende och vad behöver vi förstå och tänka på när vi möter unga som skadar sig själva? Vi övar live med varandra. Lars Gårdfeldt är regelbundet ute på högstadier och gymnasieskolor för att berätta om HBTQ-personers liv utifrån egna erfarenheter som homosexuell. Några veckor innan han ska besöka klassen, ber han läraren att inrätta en frågelåda och uppmuntra sina elever att ställa vilken fråga de vill. Alla lappar ska vara anonyma och Lars Gårdfeldts intention är att svara ärligt och behandla varje fråga med respekt. Frågelådan ger en unik inblick i hur unga människor i Sverige tänker kring frågor som berör sexuell läggning och könsidentitet. Och en sak är säker: de som är unga nu vet betydligt mer om dessa frågor än vad vi i min generation gjorde när vi var unga, säger Lars Gårdfeldt, född Ändå är vilsenheten stor. Hur gör man för att komma ut?, Jag är tjej och lockas av tanken att vara med en annan tjej. Gör det att jag är bisexuell?. Även om unga människor i Sverige generellt inte lider av homofobi eller transfobi upplever han ändå distansen gentemot HBTQ-personer plågsamt närvarande i deras frågeställningar: Händer det ibland att du vill vara normal? Eller är det kul att vara homosexuell?, Blev du nedslagen när du kom ut som bög?. Erfarenheter av mötet med dessa attityder bär Lars Gårdfeldt med sig när han verkar som nätvandrare på sajter som Kamrat.com och Gay Of Sweden. I sin profil som nätvandrare är han tydlig med att han själv är präst och gay. Det ger mig en väsentlig fördel. Unga som själva är gay, bi, eller transpersoner, vet att jag bär på en personlig erfarenhet som liknar deras egen. De öppnar sig och berättar om förälskelser och förtvivlan, om rädsla för vad föräldrar och kompisar ska tycka, om längtan efter att vara som alla andra och tusen andra tankar som har med sexualitet och könsidentitet att göra, berättar Lars. Att han beskriver sig själv som gay i sin profilbild gör att han också får en del hatmejl: Hur faan står du ut med dig själv?, bögar är äckliga, homosexuella kommer inte till himlen, vi har ett sånt där jävla pervo på min skola. Fy fan. 72 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

73 4 Samtal om HBTQ och självskadebeteende Mail som fungerar som en viktig påminnelse om att fördomarna gentemot HBTQ-personer fortfarande är högst levande i dagens Sverige. Också bland en del unga. Så länge den här typen av hat och fördomar existerar kommer behovet av förstående och stöttande vuxna att finnas kvar. Överallt där unga lever och verkar. Också på nätet. Så länge unga människor oroar sig över vad föräldrar, lärare och kompisar ska tycka, och räds inför att berätta om sin homo-, bi- eller transsexuella identitet för andra kommer behovet av samtalsstöd att finnas där. Samtalen vi som nätvandrare för via nätet är ovärderliga. Som nätvandrare kan du göra stor skillnad. Det är inte nödvändigt att du själv är homo-, bi- eller transsexuell. Avgörande är att du är tydlig med var du står, säger Lars Gårdfeldt. Han påminner om att du i rollen som nätvandrare inte kan räkna med att unga människor utgår ifrån att du är accepterande och fri från fördomar. Det gäller att vinna tillit. Och det gör du bäst genom att tydligt skriva ut att du tror på alla människors lika värde, rätten att bli förälskad i vem man vill och rätt till den egna könsidentiteten. De senaste decennierna har livsvillkoren för HBTQ-personer förbättrats radikalt i Sverige och stora delar av västvärlden. Den ena lagreformen har följt på den andra under 2000-talet (som exempelvis rätten för samkönade par att ingå äktenskap och adoptera barn, rätten för lesbiska par till insemination via svensk sjukvård, borttagandet av tvångssterilisering av transsexuella). Ändå är skillnaderna stora när man jämför gruppen heterosexuella med gruppen homo- och bisexuella. Likaså när man jämför gruppen transpersoner med gruppen cis-personer (någon vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön). Skillnaden visar sig såväl i psykisk som fysisk ohälsa. Som nätvandrare kan du göra skillnad. Ta den chansen! Texten om självskadebeteende och tillhörande övning ligger i schemat som följer. 73 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

74 Utbilda Schema 9.30 DROP-IN-FIKA Fika vid bordet där man sitter. Korg med namnskyltar, var och en tar sin UPPFÖLJNING AV HEMUPPGIFTEN Förra gången tog vi upp ämnet samtal med någon som har självmordstankar. Har ni några ytterligare funderingar kring detta? Hur var det att nätvandra? Tankar och funderingar (finns i deltagarexemplaret, att ladda ner från svenskakyrkan.se/natvandrare) LITEN FÖRELÄSNING OCH SAMTAL Om HBTQ-ungdomars utsatthet och nätvandring (Lars Gårdfeldt, präst och nätvandrare höll i detta pass senast vi gav utbildningen). Vi pratar om HBTQ-ungdomars utsatthet och hur vi kan stötta genom nätvandringen. Texten om detta pass återfinns i början av beskrivningen av denna kursgång BENSTRÄCKARE OCH PÅFYLLNING AV KAFFE OCH LUFT ATT SKADA SIG SJÄLV Be deltagarna att först läsa igenom nedanstående text. ATT SKADA SIG SJÄLV Självskadande är oftast ett tecken på att något inte står rätt till och är en handling som fyller en funktion för den person som skadar sig själv. Självskador löser inte problem och skapar inte sällan ett beroende av att fortsätta att skada sig själv. Men det finns en logik, funktionen varierar från person till person och från gång till gång. Den som skadar sig själv kan tycka sig ha hittat ett sätt att uttrycka och stå ut med ångest och känslor som man kanske inte hittat något annat språk för. Självskadandet är oftast ett sätt att hantera upplevelser eller en inre smärta som personen bär 74 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

75 4 Samtal om HBTQ och självskadebeteende på och som är svårare att stå ut med än den fysiska smärtan. Det finns många sätt att skada sig själv på, både fysiskt och psykiskt; det kan innebära att hen skadar sin egen kropp med ett verktyg eller genom att ha sex med personer hen egentligen inte vill ha sex med eller på ett destruktivt sätt. Ibland räknas även destruktivitet runt ätande och underlåtenhet att ta viktiga mediciner till självskadebeteende. Det är kanske inte det allra bästa sättet att hantera dessa känslor på men det kan vara det enda sätt hen har. Självskadebeteendet kan som sagt fylla flera funktioner. Det kan vara ett sätt att kanalisera ångest eller ett sätt att straffa sig själv. För den som bär på ett starkt självhat eller självförakt kan det upplevas vara vad jag förtjänar. Att skada sig själv kan också vara ett sätt att få känna att det finns någonting som man har kontroll över när livet i övrigt känns kaotiskt. Det kan vara sätt att försöka känna sig levande eller söka uppnå ett lugn efteråt. När man är inne i ett självskadande kan det i sig skapa ett slags beroende fysiskt och/eller psykiskt. Andra strategier att hantera livet glöms lätt bort. Självskadebeteende kan bli ett vanemässigt sätt att hantera jobbiga känslor och kan bli ett beroende nästan jämförbart med narkotika- eller alkoholmissbruk. Självskadan kan fungera som en snabb lindring och det ligger en stor svårighet i att drogen alltid är tillgänglig. De endorfiner som utlöses vid kroppsskada ger smärtlindring, lugn och ibland även en känsla av eufori, som man kan sträva efter att få känna igen. Dessa känslor ersätts i regel sedan ganska fort av känslor av skuld och vanmakt. I längden kan detta bidra till ökad känsla av uppgivenhet och hopplöshet, djupare depression. Självskadandet är destruktivt men kan alltså fylla flera olika funktioner, även för samma person och olika vid olika tillfällen. Därför blir det viktigt att, när någon återkommande hör av sig och berättar om sitt självskadande, vi intresserar oss för vad det kan tänkas fyllt för funktion den här gången, att fråga om nuet och inte utgå från att det självklart handlar om samma funktion som en tidigare 75 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

76 Utbilda gång. Men ännu viktigare är att inte glömma personen. Fokusera på personen som helhet och inte mer på självskadandet än på övriga delar av personens liv. Med ett överdrivet intresse för självskadandet riskerar det destruktiva att bli något spännande. Fråga om den andres tankar, känslor och upplevelser; självskadebeteendet får inte bli en mätare för hur personen mår. Tvärtom kan det inte lidandet vara minst lika stort när personen lyckats låta bli att skada sig själv. Kanske kan det vara till hjälp att jämföra med alkoholisten som lyckas hålla sig ifrån alkoholen. Det som händer initialt är snarare att lidandet ökar och att den smärtsamma sanningen hinner ikapp. Då är stödet från omgivningen kanske som allra viktigast. Liksom att andra erkänner den smärta som inte är synlig. Självskadandet behöver inte vara ett steg i riktning mot självmord även om det i sin mest extrema form kan bli livshotande. Dock är den inre smärtan outhärdlig och man har just nu inga andra redskap att hantera den med mer än att avleda den genom att tillfoga sig yttre smärta som ger en snabb lättnad, om än bara för en stund. Detta innebär dock inte att den som skadar sig själv är fri från självmordstankar eller självmordsplaner, tvärtom finns det ett samband med ökad risk för senare självmordsförsök. Självskadandet i sig är inte ett uttryck för det, utan många beskriver det snarare tvärtom, att det är för att orka överleva. 76 En del personer som berättat om sitt självskadebeteende har önskat att någon hade förstått vad de höll på med, reagerat och engagerat sig. Tidig upptäckt underlättar för att kunna ge ett tillfredsställande stöd och omhändertagande. Därför är det viktigt att människor i omgivningen uppmärksammar självskadebeteendet, vågar se tecken och ställa frågor om det. Många döljer det noga för att de är rädda för omgivningens reaktioner och skäms. Sex som självskadebeteende kan handla om att gå över sin egen gräns för vad man egentligen mår bra av. Det kan innebära att sälja sin kropp, ha sex som ger fysiska eller/och psykiska skador eller att utsätta sig för farliga sexuella situationer. Det kan den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

77 4 Samtal om HBTQ och självskadebeteende handla om att få en destruktiv självbild bekräftad, få bekräftelse eller att dämpa sin ångest. Men ångesten dämpas bara tillfälligt och kommer tillbaka och ofta i större omfattning än tidigare. Självskadande kan vara starkt skambelagt. Att berätta, om än anonymt, kan vara ett stort steg. Många kommer aldrig i kontakt med vården, därför är det viktigt och positivt när man tar steget att berätta, att det finns platser där man har möjlighet att berätta utan att mötas av krav. Därför är det extra viktigt att vi inte anklagar, förmanar eller skuldbelägger någon som berättar om sitt självskadande. Att ha berättat en gång, om än anonymt, gör det lättare att senare våga berätta för någon annan. Ta berättelsen på allvar men fokusera inte för mycket på berättelsen om den fysiska delen av självskadandet - ett överdrivet intresse för självskadandet kan trigga ytterligare. Intressera dig för personens känslor och upplevelser som helhet; hur mår personen som skadar sig själv? Hur ser tillvaron ut? Är det något särskilt som har hänt? den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

78 Utbilda Som nätvandrare är det viktigt att se, våga fråga, våga lyssna. Både hen som lägger ut bilden av sina trasiga armar och hen som kanske signalerar på andra mer subtila sätt. Det finns en spridningsrisk, att självskadande kan bli smittsamt erfarenheten har visat att det därför är viktigt att sajtens moderator stoppar den här typen av inlägg, därför viktigt att anmäla när vi ser. Det som framför allt bör tas bort är bilder på skador, sår, blod, och beskrivningar av olika sätt att skada sig samt detaljer av typen hur många stygn som behövde sys. Självskadande är inte en ny företeelse utan något som alltid funnits. Nästan hälften av alla som skadar sig är pojkar även om flickor oftare söker vård. Metoderna för självskadebeteende tycks också variera något mellan pojkar och flickor där pojkar tenderar att i större utsträckning använda mer våldsamma metoder. Samtidigt ryms hela variationsbredden inom respektive kön. Vi kan hjälpa genom att stå ut med att lyssna. Detta kan vara något den som skadar sig själv aldrig förut blivit mött i. Därför bör vi även här vara försiktiga med att hänvisa till andra instanser, läkare m.m. Vi ska visa att vi orkar och vill höra om både personens känslor och dennes självskadande, att vi förstår att det är det bästa sättet den personen lyckas hitta just då. När hen blir mött med öppenhet kan hen få hjälp att sätta ord på sin smärta, så småningom hitta sätt att kanalisera den på annat sätt eller själv ta kontakt för att få hjälp med det. Detta bemötande stärker människovärdet hos den som skadar sig själv: att vi med förståelse ser på människan som en helhet, där även självskadandet får plats. TIPS: SHEDO är en intresseförening för drabbade av självskadebeteende och ätstörningar, deras närstående och professionella. 78 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

79 4 Samtal om HBTQ och självskadebeteende Några reflektioner/funderingar som dyker upp i gruppen utifrån texten? UPPGIFT: Var och en formulerar ett första svar för sig själv till den som skickat följande meddelande (meddelandet finns på papper som delas ut): ɟɟ Jag skär mig själv när det blir för jobbigt hemma. Stänger in mig på toaletten. Blir lugn. Vet inget annat sätt. SAMTAL OM DELTAGARNAS SVAR TILL DEN UNGE Runda: Be deltagarna läsa upp vad de svarat utan att kommentera varandra. Därefter, gemensamt samtal: Hur tänkte du när du formulerade ditt svar? Vilken/vilka situationer tänker du att den unge befinner sig i? Vad är viktigt att trycka på i ett sådant här svar, vad är viktigt att förmedla? Sex som självskadebeteende (och när är det läge att anmäla?) ÖVNING LIVE, PÅ KAMRAT Någon av deltagarna agerar nätvandrare, en av utbildarna agerar ung. Vi har förberett starter med möjligt innehåll till konversationer med unga. Allt sker live i rummet, på sajten. Men vi interagerar bara mellan våra egna konton. Projektor kopplas till nätvandrarens dator så att det syns för övriga hur nätvandraren arbetar med att formulera sig. Den unga använder en ipad eller liknande. TILLVÄGAGÅNGS-/FÖRHÅLLNINGSSÄTT UNDER NÄTVANDRINGSÖVNINGEN: En person agerar nätvandrare, bestämmer själv vad den skriver. Nätvandraren får ta hjälp av gruppen om man känner sig osäker på vad man ska svara, men det är ändå nätvandraren som avgör vad hen svarar. Efter några meddelanden, max tio minuter, bjuds resten av gruppen in till att reflektera över konversationen så som den utvecklat sig. Vi har ett gemensamt samtal under runt fem minuter utifrån frågorna: På vilka olika sätt kan man tolka det den unge skriver? Vilka andra svar skulle man som nätvandrare kunna ge? 79 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

80 Utbilda Den som agerat den unge får möjlighet att berätta hur hen kände sig i mötet. Därefter byter man nätvandrare och nya deltagare agerar, konversationerna fortsätter, med samma tidsintervall. MÖJLIGA STARTER OCH INNEHÅLL I SAMTALET FRÅN DE UNGAS SIDA: ɟɟ Jag hörde att det var pastorer som sa att man inte kommer till himlen om man är homosexuell. Vad tycker du? ɟɟ Är du så himla körd att du tror på Gud? Jesus var bög!!! En av de unga är HBTQ-person och en är inte HBTQ-person. Bägge har idéer (och fördomar) om kyrkan HEMUPPGIFT TILL NÄSTA GÅNG 1. NÄTVANDRA I MINST 45 MIN X 3. Kanske få tillfälle att jämföra att nätvandra på dag respektive kväll? 2. FUNDERA ÖVER; Hur stöttar du bäst utsatta (och kanske gränslösa) ungdomar? 3. HUR BEMÖTER DU EN UNG FÖRÖVARE som kanske själv blivit utsatt för kränkningar/övergrepp? 4. HUR ÄR DU TYDLIG MED DINA GRÄNSER, på ett varmt och respektfullt sätt? 5. HAR DU FRÅGOR TILL JURISTEN NÄSTA GÅNG? Exempelvis kring anmälan och tystnadsplikt? Ta med till nästa gång och maila gärna din fråga så kan juristen ta reda på mer kring frågan tills dess. 6. TITTA PÅ ANDRA SAJTER och fundera på hur det skulle vara att nätvandra där. 7. TA MED DIG DINA REFLEKTIONER till nästa gång. 80 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

83 5 JURIDIK, ETIK OCH TYSTNADSPLIKT Vad gör man om man misstänker att ett barn far illa? Nätvandrare behöver man ha viss koll på juridiken och någon att bolla med vid tveksamheter. För en präst eller diakon gäller dessutom särskilda regler kring tystnadsplikt. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

84 Att representera en verksamhet som nätvandrar och föra stödjande samtal med unga på nätet ställer vissa krav på den som nätvandrar. Den här gången fördjupar vi oss i vad som gäller kring ansvar och tystnadsplikt. Naturligtvis övar vi nätvandring tillsammans även denna gång. Stiftsjuristen Louise Edqvist Lendefors från Göteborgs stift kommer för att tala om de lagar och regler som gäller i arbetet med nätvandring. För präster och diakoner finns det förutom grundläggande regler i kyrkoordningen vägledning om förhållningssätt och tystnadsplikt i Codex Ethicus som Göteborgs stift tagit fram. Utredningen, Ett skyddat rum - tystnadsplikt i Svenska kyrkan, som kom ut 2010 är också ett gott vägledningsdokument. Codex Ethicus är skriven för präster och diakoner men kan även vara en hjälp för andra som verkar som nätvandrare. JURIDIK FÖR NÄTVANDRARE PÅ SOCIALA MEDIER Kontakt på sociala medier och kommunikation via internet har blivit en del av livet i vardagen och är en plats där många delar med sig av livsberättelser. Det är av yttersta vikt att vi bemöter människor med varsamhet och aktning. Kommunikation på internet är ofta omedelbar och spridning kan ske mycket snabbt. Detta kan vara fantastiska hjälpmedel men kan också bidra till en hänsynslöshet när eftertanke och respekt saknas. Som nätvandrare agerar man transparent och öppet. Det innebär bland annat att den enskilde nätvandrarens kontaktuppgifter ska kunna hittas på nätvandringens/organisationens webbplats och att vi inte döljer vår närvaro på internet och i sociala medier bakom anonymitet eller falsk identitet. SEKRETESS/TYSTNADSPLIKT Som volontär går du in under ett tystnadslöfte när du börjar nätvandra. Hur kan du beskriva din tystnadsplikt på din profilsida och för den du möter? HUR ANMÄLER JAG NÅGOT SOM HÄNT PÅ EN SOCIAL SAJT? Alla sidor har olika sätt att anmäla på. Oftast finns det en text längst ner på sidan som heter antingen Abuse eller Anmäl. Någon har skrivit lögner om mig på nätet. Vad kan jag göra? 84 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

85 5 Juridik, etik och tystnadsplikt Tips om hur man kan göra om man blivit kränkt på nätet finns på www. kränkt.se En fråga vi som nätvandrare bör ha med oss är ifall en anmälan också bör göras till Polisen. ANMÄLA? Om du möter ett barn/en ungdom som råkat ut för något på nätet är det oerhört viktigt att vara inkännande men inte fördömande. Det är vanligt att den som blivit utsatt skäms och tänker att det som hänt är mitt eget fel, jag får skylla mig själv, jag var korkad som lät mig övertalas att lägga ut en mer avklädd bild av mig själv, jag ville ju veta vad de tyckte och då måste de ju få vara ärliga. Det är viktigt att vi som nätvandrare inte spär på dessa självanklagelser. Möt som alltid med omsorg och respekt. Lyssna på hans eller hennes berättelse och fråga vad som hänt. Dels för att det kan hjälpa den unge att få sätta ord på det hen varit med om, att någon tar emot hens berättelse, dels för att du själv ska få en bild av händelsen/situationen. Det är också viktigt att bekanta sig med sajtens policy och förhålla sig till den. Som nätvandrare kan vi hjälpa till genom att anmäla saker som skett i det öppna, till exempel på en sida, blogg eller en samtalstråd. Vi bör använda oss av sajtens anmälningsfunktion när övertramp sker. Vår uppgift är också att stötta en ungdom att hitta ett sätt att anmäla något som skett. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET Alla anställda inom myndigheter eller verksamheter som berör barn och ungdomar har en anmälningsplikt, enligt Socialtjänstlagen (14 kap 1 SoL) För en nätvandrare som jobbar inom en ideell förening finns ingen juridisk 85 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

86 Utbilda skyldighet att anmäla men det faller inom lagens bör. 10 Frågan kring om en anmälan ska göras eller inte i nätvandringen kan därmed bli en fråga om anonymitet. Är personen anonym för oss kan vi inte göra en anmälan. Har vi kontaktuppgifter till personen? Hur gör vi vid fara för annans liv självmordsfara? JURIDIK FÖR SVENSKA KYRKAN SEKRETESS/TYSTNADSPLIKT När vi har möjlighet att finnas på internet i vår tjänstgöring ska det ske transparent och öppet och våra kontaktuppgifter gå att hitta på Svenska kyrkans webbplatser. Utgångspunkten är att vi inte döljer vår närvaro på internet och i sociala medier bakom anonymitet eller falsk identitet. Tystnadsplikten ser olika ut beroende på vem nätvandraren är; präst, diakon eller person med annan funktion. För präster och diakoner finns det förutom grundläggande regler i kyrkoordningen vägledning om förhållningssätt och tystnadsplikt i Codex Ethicus som varje stift i Svenska kyrkan tagit fram (i vårt fall Göteborgs stift). Codex Ethicus vill förtydliga livet i vigningstjänsterna i Svenska Kyrkan och är tänkt att fungera som inspiration och hjälp när vi ställs inför svåra situationer, den är skriven för präster och diakoner men kan även vara en hjälp för nätvandrare som inte arbetar i vigningstjänsten. Utredningen Ett skyddat rum - tystnadsplikt i Svenska kyrkan, som kom ut 2010, är också ett gott vägledningsdokument. I vigningstjänsten är diskretion en självklarhet även när det handlar om uppgifter som inte går in under tystnadsplikten. Detta gäller också inom sociala media. Som diakon gäller diakonens tystnadsplikt i själavårdssamtal på nätet som ansikte mot ansikte, det samma gäller prästen Hur kan vi beskriva vårt tystnadslöfte/plikt för den vi möter? Tystnadsplikten kan säkerhetsmässigt inte garanteras på internet, men vi ska så långt det är möjligt, precis som vid andra själavårdssamtal, upprätthålla vår tystnadsplikt. När kontakt har knutits ska de enskilda samtalen enbart ske i stängda meddelandefält eller i personlig e-post. Prästen har absolut tystnadsplikt och får alltså inte yppa någonting om vad som sagts i ett enskilt själavårdande samtal eller vid bikt. En präst kan heller inte göra en anmälan till socialtjänsten baserad 10 s. 34 i skriften Nätvandra! En instruktion till samtal med unga online 86 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

87 5 Juridik, etik och tystnadsplikt på uppgifter som framkommit vid ett enskilt själavårdande samtal. Den som är diakon eller församlingspedagog däremot inte bara får utan skall bryta sin tystnadsplikt och anmäla till socialtjänsten exempelvis vid misstanke om att någon under 18 år far illa. För uppgifter som en präst får vid ett samtal inom den församlingsvårdande verksamheten finns inte den absoluta tystnadsplikten. Med detta menas samtal som inte räknas som själavårdande samtal. Ett exempel på det förra är när en person berättar något i ett öppet sammanhang där fler kan se inlägget. För den enskilde är skillnaden mellan dessa typer av samtal inte alltid uppenbar. Det är upp till prästen eller diakonen att bedöma vilken karaktär ett samtal har. Skillnaden är viktigast när det gäller prästens tystnadsplikt, då även prästen, inom den församlingsvårdande verksamheten, är skyldig att anmäla till socialtjänst om barn misstänks fara illa. En nätvandrare som inte arbetar inom vigningstjänsten kan inte i kyrkoordningens mening ha samtal som är enskild själavård, utan de samtalen får betraktas som stödsamtal. ANMÄLA OCH ANMÄLNINGSSKYLDIGHET Alla anställda inom myndigheter eller verksamheter som berör barn och ungdomar har en anmälningsplikt, enligt Socialtjänstlagen (14 kap 1 SoL). Den som i kyrkans verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd är skyldig att genast anmäla detta till socialnämnden. (13 a SoL) Detta beslut i Kyrkomötet trädde i kraft den 1 januari Detta innebär en skärpning i Svenska kyrkans riktlinjer, bör har blivit skall, i frågan om att anmäla oro över att ett barn far illa. HOT När man som nätvandrare uppfattar ett hot mot den egna personen måste man oavsett yrke sätta en gräns. Det kan handla om att avsluta kontakten men också att anmäla till polis och även vidarebefordra den information polisen behöver för att gå vidare. Det är här viktigt att man informerar personen man har samtal med om vad som gäller. 87 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

88 Utbilda OM MAN BLIR HOTAD SOM PRÄST ELLER DIAKON ELLER NÄTVANDRARE I ETT SJÄLAVÅRDSSAMTAL: Då övergår samtalet från enskild själavård (när det gäller präst eller diakon) till att vara ett samtal i den församlingsvårdande verksamheten. Det innebär att både präst och diakon har möjlighet att anmäla till polis och även vidarebefordra den information polisen behöver för att gå vidare. Det är här viktigt att man informerar den person man har samtal med vad som gäller då. FUNDERA ÖVER: Vilka dokument kring sekretess och etik finns i din organisation? Vem kan du som ansvarig för nätvandringen vända dig till då du ställs inför svåra etiska och eller juridiska dilemman? Har du tillgång till handledning? Har du tillgång till en jurist att rådgöra med i din (eller annan) organisation? När två människor kommunicerar med varandra enbart genom det skrivna ordet vid varsitt tangentbord finns det en grundläggande ovisshet: Hur vet jag att den andre är den hen utger sig för att vara? Det vet vi inte, men vi som nätvandrare måste hela utgå från att det förhåller sig som den andre säger och att hen är den hen utger sig för att vara. Om den jag möter är kritisk och ifrågasätter om jag är den jag utger mig för att vara är det sunt och något jag uppmuntrar. Påminn deltagarna om att det som vi delar om oss själva och andra människor vi möter i samtal, stannar i gruppen. När vi berättar om andra så gör vi det med varsamhet och avanonymiserat så långt möjligt. SAMTAL I GRUPPEN KRING FALL SOM TYDLIGGÖR OLIKA DILEMMAN: Anmälningsskyldighet kontra konfidentens anonymitet och att vissa är mer spårbara än andra. Skillnad i regler mellan präst, diakon och andra inom kyrkan 88 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

89 Även om det inte var några direkta nyheter jag fick höra var det intressant att få en påminnelse om hur juridiken ser ut. Jag går mest på magkänsla i mitt arbete med ungdomar men jag har också insett att man nog behöver handledning i sitt uppdrag som nätvandrare. CHRISTINA, FÖRSAMLINGSPEDAGOG Självklart måste man veta vad som gäller kring tystnadsplikt och anmälningsplikt men det hade jag rätt bra koll på sedan tidigare. Och samtidigt när man väl sitter där i ett samtal får man ändå förlita sig på sitt sunda förnuft. KRISTINA, FÖRSAMLINGSPEDAGOG 89 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

90 Utbilda Schema 9.00 DROP-IN-FIKA 9.30 UPPFÖLJNING AV HEMUPPGIFTEN RUNDA UTIFRÅN FRÅGAN: Vilka behov uppfattade du fanns? Hur tror du det var för dem du mötte på sajten att du var där ÖVNING LIVE PÅ KAMRAT Vi har förberett två starter med möjliga fortsättningar på konversationer från unga. Någon av deltagarna agerar nätvandrare, två andra agerar unga. Allt sker live i rummet, på Kamrat, mellan våra egna konton. Projektor kopplas till nätvandrarens dator så att det syns för övriga hur nätvandraren arbetar med att formulera sig. De unga använder en ipad eller liknande. Tillvägagångs-/förhållningssätt under nätvandringsövningen: En person agerar nätvandrare och bestämmer själv vad den skriver. Är i konversation med två unga parallellt. Två deltagare agerar unga med sin ipad. Nätvandraren får ta hjälp av gruppen om hen känner sig osäker på vad hen ska svara, men det är nätvandraren som avgör vad hen svarar. Efter några meddelanden, max tio minuter, bjuds resten av gruppen in till att reflektera över konversationen så som den utvecklat sig, gemensamt samtal under cirka fem min, utifrån frågorna: Vilka olika sätt kan man tolka det den unge skriver? Vilka andra svar skulle man som nätvandrare kunna ge? Den som agerat den unge får möjlighet att berätta hur hen kände sig i mötet. Därefter byter man nätvandrare och nya deltagare agerar, konversationerna fortsätter, samma tidsintervall. START /MÖJLIGA FORTSÄTTNINGAR PÅ ETT SAMTAL: ɟɟ Hej, hur har du det ikväll? (tjej 21) ɟ ɟ sitter här och är kramsugen ɟ ɟ du verkar vara en väldigt fin person. Har du en partner? ɟ ɟ kan vi prata på msn? 90 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

91 5 Juridik, etik och tystnadsplikt ɟ ɟ känner mig väldigt ensam ɟ ɟ arbetslös, har någon aktivitet på gång, får ibland hoppa in som ɟɟ truckförare, annars inget ɟ ɟ går ibland ut o dricker öl med kompisarna, men bara jag som inte har någon ɟ ɟ nyss flyttat hemifrån, känner inte så många, har tråkigt ɟɟ Kan man prata med dig? Om vad som helst? (kille 19 år) ɟ ɟ vill gärna prata om sex, kan man det? ɟ ɟ jag tänder på äldre (män/kvinnor = det kön nätvandraren har), är det normalt? ɟ ɟ tycker du att jag ser bra ut? ɟ ɟ skulle du kunna vara tillsammans med någon som jag? ɟ ɟ var bor du? ɟ ɟ har du en partner/flickvän? ɟ ɟ känner mig så ensam, vad ska du göra i helgen? PAUS OCH PÅFYLLNING AV KAFFE OCH LUFT JURIDIK FÖR NÄTVANDRARE Stiftsjuristen från Göteborgs stift föreläser om de lagar och regler som gäller i arbetet med nätvandring. Om Codex Ethicus, anmälningsplikt och punkterna ur kyrkokansliets policy för sociala medier. Codex Ethicus (i vårt fall den som är utgiven av Göteborgs stift) vill förtydliga livet inom vigningstjänsterna i Svenska kyrkan och är tänkt att fungera som inspiration och hjälp när vi ställs inför svåra situationer: GÅ IGENOM UPPGIFTEN TILL NÄSTA GÅNG: 91 Dela ut deltagarexemplar 1. NÄTVANDRA 45 MIN X 3 2. TITTA IGEN PÅ SAJTENS POLICY OCH ANMÄLNINGSFUNKTION. Väcks några nya funderingar? Det är viktigt att sig bekanta sig med sajtens policy och förhålla sig till den. Vi bör använda oss av sajtens anmälningsfunkden-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

92 Utbilda tion när övertramp sker. 3. LÄS IGENOM CODEX ETHICUS, punkterna ur kyrkokansliets policy för sociala medier (detta är Svenska kyrkans dokument, ni kanske har andra dokument som kan vara lämpliga inom er organisation). Läs också igenom det vi pratat om denna gång. Vilka dilemman ser du? Ta med dig dina reflektioner till nästa träff. UPPGIFT TILL NÄSTA GÅNG: 1. NÄTVANDRA I MINST 45 MIN X VAD TAR DU MED DIG utbildningen och ditt nätvandrande? 3. FUNDERA ÖVER DIN FRAMTID SOM NÄTVANDRARE efter utbildningens slut. Vilka utmaningar ser du framåt? 92 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

95 6 UTVÄRDERING OCH FRAMTID Jag har lärt mig att konversera kort och att möta människor på nätet. En av många reflektioner från den ovärderliga utvärdering som avslutar kursen. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

96 Den sista gången ägnar vi oss mycket åt att blicka bakåt, sammanfatta och blicka framåt - en kursutvärdering med mycket reflektion. När en samling människor från olika delar av landet, vid sex tillfällen under en termin, lämnar sitt vanliga sammanhang för att ge sig iväg på kurs - är det en aktningsvärd satsning. En satsning som kostar tid, engagemang och pengar. Då är det viktigt att arrangören tar del av kursdeltagarnas synpunkter och reflektioner. Har idéerna landat som vi arrangörer tänkt? Har vi disponerat tiden rätt? Var frågorna relevanta och uttryckte vi oss begripligt? Vi har delat mycket tid och tankar inom gruppen. Det brukar kännas gott att få knyta ihop terminen tillsammans. Vi resonerar med varandra om vad vi varit med om och landa i tankar på framtida nätvandrare, utan kursledare vid sin sida. Att utvärdera utbildningen vid sista träffen med hjälp av några utvärderingsövningar har upplevts som värdefullt, det har varit ett tillfälle att samla deltagarnas erfarenheter för att sedan rikta blicken framåt. När deltagarna kommer till det sista kurstillfället har vi förberett ett antal stationer runt om i lokalen. En fråga och ett blädderblock per station. Efter inledande genomgång av hemläxan och reflektioner kring utmaningar nätvandraren kan ställas inför övergår den sjätte träffen i utvärdering. Deltagarna ombeds att på egen hand, i egen takt, gå runt bland stationerna i rummet och skriva vad som varit bra och mindre bra med exempelvis kursens upplägg, med gästande föreläsare och kursledarna. Vad saknades? Vad hade du velat ha mer eller mindre utav? Någon av frågorna brukar vi utforma mer som ett mätinstrument där deltagarna med hjälp av klisterlappar värderar exempelvis hur väl rustad hen känner sig inför uppdraget som självständig nätvandrare. Väl förberedd, ok eller mindre väl förberedd? Sakteliga fylls tavlan med post-it-lappar och reflektioner: Lagom stor grupp, Fantastiska samtal, Jag fick upp ögonen för att det behövs mycket mer själavård på nätet för alla åldrar, Lite för mycket nätövningar hade önskat mer samtal istället, Värdefullt med diskussioner om hur ord kan uppfattas av mottagaren, Bra handledare som är kunniga i samtalskonst. 96 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

97 6 Utvärdering och framtid När deltagarna börjar bli klara samlar vi gruppen för en runda och ett fördjupande samtal om vad var och en tar med sig hem. Några av rösterna: I stort tycker jag att kursen var jättebra. En god pedagogisk mix. En blandning av praktiska övningar och föreläsningsformat och diskussioner. Det funkade jättebra för mig. Och det var bra att kursen var utspridd över en längre tid. Dels för att jag då hann smälta det vi pratat om, dels för att vi kunde vara ute på nätet och prova några gånger mellan träffarna. Då uppstod snabbt tankar och frågor som man hade med sig till nästa kurstillfälle. Första träffen var den som stack ut mest. Vi fick se filmer om att vara ung och att söka efter tillhörighet. De var på något vis som ett utropstecken över hur viktigt det är med nätvandrare och svårigheten i att hantera människor med hjälp av enbart det skrivna ordet. Första träffen blev verkligen porten in i resten av kursen. Jag har upplevt hela spektrumet från jobbiga killar som bara är ute efter, eller vill prata om, sex till dem som verkligen vill samtala. Ibland hade det varit gott att bara kunna fråga någon: hur långt tycker du att jag ska fortsätta i det här samtalet? Denna betoning av tryggheten som ett kollegialt stöd i nätvandringen kan ge är något som kommer upp vid flera tillfällen under kursens gång. Att fysiskt sitta i samma lokal och nätvandra är en tanke som lockar deltagarna. Det är också ett tillvägagångssätt vi rekommenderar och återkommer till i avsnittet som heter Organisera. Utöver de bakåtblickande frågorna på blädderblocken, om hur deltagarna upplevt kursen, ber vi om deras bästa tips till nya nätvandrare. Vissa tips kan vara svåra att ta till sig innan man varit i rollen som nätvandrare och stött på svårigheter, andra går lättare att tillämpa redan från start. Schemalägg din nätvandring Ventilera tankar och känslor, ibland innan du svarar 97 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

98 Utbilda Svara respektfullt med kärlek Tolka försiktigt, kom ihåg nyckelhålet ; vem där? Viktigt med gränser Sitt på händerna, tipsa ibland Stå ut med frustration Var dig själv, var medmänniska, du behöver inte veta allt. Rollen som nätvandrare är liksom andra roller någonting man kommer in i efterhand som man arbetar och blir varm i kläderna. Efter en tid kommer orden och frågorna naturligt. Men till en början kan det vara värdefullt att få tips på användbara fraser och frågor som man som nätvandrare kan ställa. KURSDELTAGARNAS EGNA TIPS: ɟɟ Hur har du det? ɟɟ Hur kan jag hjälpa dig? ɟɟ Har det hänt något idag? ɟɟ Vad vill du prata om? ɟɟ Hur menar du? För att komma vidare i ett samtal eller bara uttrycka medkännande kan följande vara till hjälp: ɟɟ Berätta mer så jag förstår ɟɟ Jag bryr mig om hur du har det ɟɟ Jag är här i jobbet ɟɟ Vad vill du prata om? ɟɟ Oj, vad kämpigt du har det ɟɟ Modigt att du berättar ɟɟ Det är lätt att ta åt sig även om man vet att man är fin/bra/ok ɟɟ Jag lyssnar gärna ɟɟ Jag blir berörd ɟɟ Hur kommer det sig att du tänker på detta idag? ɟɟ Hur kändes det? ɟɟ Tänker på dig/har tänkt på dig Nätvandringen ser olika ut beroende på vilket forum ni väljer att verka på. Sidan kamrat.com där vi mestadels bedrivit vårt nätvandringsarbete är, som vi 98 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

99 tidigare berättat, organiserad så att man som inloggad användare betalar för att skriva en rad på sidans öppna torg. Ett så kallat live. När kursdeltagarna samlat sina bästa tips sparar vi dem och lämnar dem sedan vidare till nästa utbildningsgrupp. DELTAGARNAS TIPS: ɟɟ Hur har du det? Nätvandrare här! ɟɟ Men lika ofta skriver vi bara ett utrop eller en fråga: ɟɟ Snart helg, vad händer? ɟɟ God morgon! ɟɟ Pratar gärna! ɟɟ Jag är här för din skull/för dig ɟɟ Pratar gärna om stort och smått ɟɟ Finns här för dig ɟɟ Hur mår du egentligen? ɟɟ Känns inte livet helt ok? ɟɟ Någon som vill prata? ɟɟ Jag lyssnar gärna! 99 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

100 Utbilda När vi summerat de konkreta tipsen avslutar vi med att blicka framåt. Det är en sak att nätvandra som en hemuppgift mellan kurstillfällena när man vet att man kommer att bli tillfrågad om läxan. En annan att resa hem för gott till sin ordinarie verksamhet och vara den enda i arbetslaget som gått på kurs. Bli den som ensam ska driva. Och i den intensiva vardagens många sysslor på fritidsgården eller i arbetet med konfirmander frigöra tid för regelbundet vandrande på nätet. De flesta deltagarna säger att de känner sig förväntansfulla inför att fortsätta nätvandra. Att de verkligen vill och hoppas kunna hitta former för sin nätvandring. Idealsituationen med flera nätvandrare sittandes tillsammans vid varsin dator är det ännu ingen som haft möjlighet att skapa. Det gäller istället att framför allt för sig själv, men till viss del även för de ungas skull, schemalägga sin nätvandring. Onsdagskvällar efter fotbollsträningen? Sista timmen före hemgång från jobbet på fredagen? I och med vår senaste utbildningsomgång införde vi en obligatorisk avsiktsförklaring från samtliga kursdeltagare där arbetsgivaren intygar att det finns en uttalad ambition att nätvandringen ska bli en del av den anställdes arbetstid efter utbildningens slut. Vår förhoppning är att det ska bli ytterligare ett stöd för den nätvandrare som ska upprätthålla det viktiga vandrandet på egen hand efter hemkomst. Nätvandrarna kommer nu att fortsätta att nätvandra och vi kommer att ses på handledningstäffar framöver. Vi planerar också en fortbildningdag för att stärka nätvandrarna i sitt arbete. 100 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

101 MELLAN GÅNG FEM OCH SEX MAILADE VI UT en inbjudan till gemensam lunch efter kursens slut. Ta ställning till om ni eventuellt ska dela ut diplom vid sista tillfället. Schema 6 Utvärdering och framtid 9.30 UPPFÖLJNING AV HEMUPPGIFTEN; Bonusfrågor om det finns tid: När du varit ute på nätet i annat sammanhang än nätvandring, har du fått anledning att fundera över ungas livssituation? Har du hunnit fundera över hur vuxna kan finnas som vettiga vuxna för ungdomar? HANDLEDNING Något du upplevt som en särskild utmaning? Plocka upp något/några sådana ämnen och arbeta med den/dessa på något lämpligt sätt UTVÄRDERING Stationer där man går runt och värderar olika saker, som exempelvis vad man tyckte om kursupplägg, övningar, hemuppgifter etc (mindre bra, bra, mycket bra), vad man vill ha mer, som nu eller mindre av, hur rustad man känner sig som nätvandrare (bra rustad, ok, mindre ) osv. Därefter någon form av verbal runda/fördjupande samtal kring vad (i kursen) som gjort deltagaren rustad som nätvandrare. Utformas av de som håller i kursgången TIPS FRÅN COACHEN Vilka tips skulle du ge den som ska nätvandra för första gången? Vilka är dina bästa tips till en mer van nätvandrare? Ledarna skriver deltagarnas förslag på whiteboard, under respektive fråga (två kolumner). Kan också göras som en tvärt-om-övning TANKAR NU OCH FRAMÅT Hur det har gått att nätvandra? 101 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

102 Utbilda Finns det något som behöver vi prata om för att ni ska kunna fortsätta nätvandra? Hur är känslan inför framtiden? Önskningar och påfyllnad framåt? Hur vill/kan vi organisera oss? Schema om man vill vara aktiv? Annat? LITE TIPS FRÅN OSS Inventering av vilka som ska finnas med på listan av aktiva nätvandrare. Vem är ytterst ansvarig för det du gör som nätvandrare? Vi finns med som bollplank om något dilemma uppstår. Sätt ett datum för första handledningsträffen. Kom överens om handledningens frekvens. Vad ser ni för behov av ytterligare fortbildning inom området? Önskemål? 102 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

103 Organisera En gemensam plats, regelbunden handledning och en avsiktsförklaring. Det är några beståndsdelar vi tror kan bidra till att skapa ett hållbart nätvandringsarbete. 103 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

104 Organisera Sedan nätvandringsutbildningen i Göteborg startade 2012 har vi lärt oss lite grand om vad vi tror är viktigt för att uppdraget vi tar på oss - att stödja unga på nätet - ska fungera. En tendens vi noterat är att kursdeltagarna är engagerade och helt inställda på att nätvandra, så länge kursen pågår. Men sen kommer de hem till sin ordinarie verksamhet där ingen annan vet vad nätvandring är. Då kan det vara svårt att hålla entusiasmen uppe. Det är också lätt hänt att man sugs in i sina vanliga uppgifter och att nätvandrandet rinner ut i sanden. Av den anledningen införde vi efterhand en skriftlig avsiktsförklaring där både kursdeltagaren och arbetsgivaren skriver under på att det finns en uttalad idé och en plan för hur det framtida nätvandrandet ska komma att se ut. Även specificerat i ett minimum av arbetstimmar. Gärna med specificerad tid: måndagar klockan Vår erfarenhet är också att när det kommer två-tre kursdeltagare från samma enhet har de stöd av varandra efter genomgången kurs och fortsätter att nätvandra i högre utsträckning än de som kommer själva. Vi har också använt oss av en sluten Facebookgrupp där nätvandrare kan bolla frågor med varandra. I samma grupp har vi även lagt upp schemat för när vi är på sajten där vi nätvandrar Nätvandringsarbetet i Göteborg har alltså initierats och bedrivits av Skolkyrkan. Ett samarbete kring nätvandringen inleddes med Kyrkans Jourtjänst som sedan 1970-talet erbjuder samtalsjourstöd via telefon, numera även på nätet. I dag är ett hundratal volontärer knutna till deras verksamhet. När de svarar i telefonen sitter de alltid i Kyrkans Jourtjänsts lokaler i centrala Göteborg och de är två till fem personer som arbetar samtidigt. I den bästa av världar är nätvandrarna organiserade på ett likartat vis, säger Cristina Fredén, Kyrkans Jourtjänst. Att sitta på en officiell plats är till stöd både för den unga och för den som svarar. Det underlättar för den professionella att bevara sin roll. De flesta som hittills gått nätvandringsutbildningen har varit anställda vana att möta ungdomar i samtal. Om det framöver blir fler mindre samtalsvana volontärer kan behovet av stöd i rummet öka. Om man är med om någonting känsligt är det bra att kunna bolla med kollegor. Även om man inte går in i detalj om vad det handlar om kan man berätta att just nu är jag inne i någonting jobbigt. Man kan ventilera tankar som samtalet handlar om och känslor det väcker. 104 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

105 Organisera Att sitta tillsammans och på en särskild plats kan även vara till hjälp för att påminna sig om rollen man går in i. Vikten av att hålla på gränser och inte bli privat. I praktiken kan det dock vara svårt att lösa en gemensam plats. Den aktör som startar nätvandringsverksamhet har kanske ingen lokal som det fungerar att vara i. Nätvandrarna på orten kan bo långt ifrån varandra eller nätvandrar på arbetstid och är därmed på sitt jobb när det sker. De personer som gått nätvandringsutbildningen i Göteborg har varit spridda över landet, några av dem har nätvandrat i tjänsten, andra som volontärer på kvällstid. Oavsett hur det konkreta arbetet på nätet organiseras bör den som nätvandrar få tillgång till någon form av handledning. Behovet blir än större om nätvandraren sköter sitt uppdrag ensam hemma vid datorn. Svenska kyrkan i Göteborg nätvandrar har valt att bjuda in de tidigare kursdeltagarna till återträff där de även fått möjlighet att stämma av hur arbetet fungerar och vilka eventuella svårigheter de mött. Det finns också alltid möjlighet att kontakta någon av kursledarna i Göteborg per telefon eller mail för stöd eller rådgivning. 105 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

106 Kvalitetssäkra En verksamhet som bygger på unga människors tillit måste vara mycket varsam med det förtroendet. 106 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

107 Kvalitetssäkra Den som rör sig på nätet möter mängder av aktörer som vill åt ens förtroende, tid eller pengar. Att som avsändare alls tränga igenom bruset och nå en människa är stort. Om det då är en ung människa, kanske i en särskilt sårbar position, är det oerhört viktigt att det befintliga förtroendet inte skadas. Vi har utvecklat en modell för kvalitetssäkring som tar sin början redan i ansökan till nätvandringsutbildningen. Där får den sökande själv berätta varför uppdraget som nätvandrare lockar. Därefter intervjuar vi de sökande. Vi har lagt mycket tid på att utveckla det vi kallar urvalsintervjun. Kyrkans Jourtjänst har närmare 50 års erfarenhet av att rekrytera volontärer till sin jourtelefon. Det har gett en ovärderlig erfarenhet och många lärdomar. Vi är exempelvis alltid två personer som genomför intervjun. (Se avsnittet Rekrytera.) Som vi nämnt tidigare rekommenderar vi att begära ett utdrag ur belastningsregistret. Sedan följer själva utbildningen där vi ägnar en betydande del av tiden till samtal och reflektion kring rollen som nätvandrare. Vem är jag i förhållande till den unge? Hur ska jag förhålla mig till vad han eller hon berättar för mig? Hur hanterar jag en provokation? Nästa led i kvalitetssäkringsarbetet handlar om transparens. När det blir dags att ge sig ut och börja nätvandra är det viktigt att vara tydlig med sin tillhörighet. Även om du nätvandrar under ett alias eller enbart förnamn ska det i din profil vara tydligt vem du är och att du är sökbar på exempelvis en av Svenska kyrkans hemsidor. Det ska också vara tydligt skrivet vart den unge ska vända sig om han eller hon känner sig illa bemött. Hos oss på Svenska kyrkan i Göteborg nätvandrar är det två personer, en på Skolkyrkan och en på Kyrkans Jourtjänst, som är dessa kontaktpersoner. Om de får kännedom om att någon missbrukat förtroendet det innebär att vara nätvandrare eller bara svarat olämpligt i ett samtal - är det deras uppgift att tala med den som känner sig illa bemött och även med nätvandraren i fråga, och om det krävs även den tillsynsansvarige. Vi har tidigare nämnt att det ofta visat sig vara svårt att upprätthålla sin regelbundna nätvandring när utbildningen är klar. För att säkra att nätvandraren efter genomgången kurs verkligen ägnar sig åt nätvandring och blir den där välbehövliga nya vuxna lyssnaren på nätet har vi en skriftlig avsiktsförklaring. I den försäkrar nätvandraren att han eller hon vill avsätta tid för uppdraget och tar det på allvar. För att ytterligare stärka överenskommelsen är den 107 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

108 Kvalitetssäkra undertecknad av arbetsgivaren, vilket i praktiken för kursdeltagarna vanligen varit kyrkoherden. Om någon känner sig illa bemött av en nätvandrare och kontaktpersonerna talat med vederbörande utan att få gehör är nästa steg att tala med den som har tillsynsansvar, som skrivit under nätvandrarens avsiktsförklaring (vanligen personens chef). Regelbunden handledning är ett viktigt sätt att som få stöd, fortsätta utvecklas i uppgiften och förebygga eventuella felsteg och gränsöverskridande från nätvandrarens sida. 108 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

109 Framtidsvision Nätvandring är en angelägenhet för hela samhället. 109 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

110 Framtidsvision I framtidsvisionen för hur nätvandringen är organiserad år 2025 ser vi ett nätverk av enheter runt om i landet med många och kompetenta nätvandrare. Visionen är en hållbar samordning inom (och mellan) dessa enheter. Resultatet är att fler ungdomar har tillgång till samtal med nätvandrare och att de upplever sig lyssnade på, bekräftade och tagna på allvar. Avsändaren är tydlig, nätvandraren representerar en organisation eller annat sammanhang, samtidigt tas det geografiskt obundna och gemensamma ansvaret. Nätvandring är hela samhällets och hela Svenska kyrkans angelägenhet. Lokalt finns grupper av nätvandrare som träffas regelbundet. Dessa grupper leds och samordnas av en ansvarig och utbildad person, en så kallad nätvandringsledare. Om möjligt nätvandrar gruppen tillsammans i en gemensam lokal för att därigenom få en gemenskap som är viktig av flera skäl: man har stöttning av varandra när något blir svårt man har trevligt tillsammans medan man nätvandrar man gör någonting meningsfullt tillsammans man kan känna sig mindre maktlös inför behovet av stöd när man ser att man jobbar tillsammans risken för fallgropar och att falla för frestelser minskar och det är lättare att upprätthålla en professionell hållning Även om idealet är en gemensam lokal är det viktigaste att det finns strukturerade former för gemensam reflektion, kollegialt stöd och handledning. De lokala enheterna samordnas regionalt, till exempel genom stiftskanslierna i Svenska kyrkans organisation. I varje region/stift finns en samordnare som erbjuder handledning till nätvandrarna och nätvandringsledarna. Handledningen sker både när behov uppstår men också under organiserade former med regelbundna träffar för avstämning, fördjupning och inspiration. Regionsamordnarna bildar i sin tur ett nationellt nätverk, och en nationell samordnare håller ihop hela verksamheten. Samordningen bidrar till att hålla ihop syfte och målsättning med nätvandringen, så att det finns ett gemensamt förhållningssätt. Ansvaret för nätvandringen som utförs inom den här ramen ligger i första hand hos den enskilde nätvandraren. En person, helst i den lokala kontexten, 110 den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

111 Framtidsvision behöver sedan ha tillsynsansvar. Exempelvis är kyrkoherden i en församling ansvarig för verksamheten som bedrivs inom församlingen, och alltså även för nätvandringen. Regionsamordnaren är också en nyckelperson när det gäller ansvar. Nätvandringsledaren behöver, tillsammans med ytterligare en person, sätta sig in i nätvandringens delar och förutsättningar och reflektera kring de bitar som krävs för ett genomföra urvalsprocess, utbildning och handledning. På detta sätt kan nätvandring spridas som ringar på vattnet. Vi hoppas att denna bok ska vara till hjälp i ett sådant arbete. Utöver Svenska kyrkan nätvandrar finns ett stort antal andra aktörer som bedriver nätvandring i vår vision. Det kan till exempel vara kommuner, intresseorganisationer, ungdomsmottagningar, skolor eller fritidsledare. Det som förenar dessa aktörer och Svenska kyrkan är en önskan om att stötta unga människor på nätet. Alla goda krafter behövs. Samtidigt ser vi vikten av att de som nätvandrar med hjälp av enskilda samtal har en särskild kompetens för detta (se Kvalitetssäkra). Erfarenhetsutbyte och inspiration sker bland annat genom gemensamma konferenser eller vidareutbildningar. den-som-vandrar-pao-naetet.indd :26

Visa mer