san t du behover ha koll pa nar du ska jobba JOBBA!

Transkript

1 san t du behover ha koll pa nar du ska jobba JOBBA!

2 UT I ARBETSLIVET!!!! ATT JOBBA OCH TJÄNA PENGAR kan vara kul. Med några enkla kunskaper kan du undvika fallgroparna. Den här broschyren innehåller det mesta du behöver veta inför jobbet, extrajobbet eller sommarjobbet. I slutet finns en checklista. Har du koll på de sju punkter som står där är du bra förberedd när du börjar jobba. Kolla gärna in vår hemsida Har du frågor om ditt sommar- eller extrajobb så är du alltid välkommen att ringa Fackets hjälptelefon Eller maila till hjälptelefonen på Det är gratis, öppet året om och du har rätt att vara anonym!

3 innehall!!!! 04. SÖKA JOBB Först ska du hitta jobbet. Sedan ska du se till att få det. Vi berättar vad du behöver tänka på för att lyckas. 07. INFÖR JOBBET Om anställningsformer, medlemskap och annat som är viktigt att tänka på inför jobbet. Dessutom några saker att se upp med. 15. PÅ JOBBET Väl på jobbet finns det vissa regler. Vilka gäller för dig? Vad gör du om det blir problem? 26. EFTER JOBBET Nu har du skaffat dig arbetslivserfarenhet. Hur förbereder du dig inför nästa steg? 29. VAD ÄR LO? Vilka är vi. Telefonnummer till alla fackförbund i LO. 34. ORDLISTA Vad betyder MBL, koncern och OB-tillägg? Svaret finns i ordlistan. 44. CHECKLISTA Stäm av med checklistan när du börjar jobba. Har du koll på innehållet i den kan du det viktigaste.

4 SÖKA JOBB Det finns många sätt att söka jobb på. Det kan vara genom kontakter med t ex kompisens kusin likväl som att ringa direkt till företag som intresserar dig. Söker du jobb på annons måste du oftast skicka in en ansökan. SKRIV ANSÖKAN En bra jobbansökan ska innehålla tre delar: Ett ansökningsbrev, ett CV och en lista över referenser. Själva ansökningsbrevet är ett personligt brev som inte bör vara mer än en halv A4-sida. Tänk på att arbetsgivaren läser många ansökningar och därför snabbt och enkelt vill få en uppfattning om personen som söker jobb. Ansökningsbrevet behöver egentligen inte innehålla mer information än vem du är, varför du söker jobbet och varför du tror att du skulle passa för jobbet. CV CV, Curriculum vitae, är latin och betyder levnadsberättelse. Här berättar du vad du har arbetat med, vilken utbildning du har och andra saker du tycker att arbetsgivaren bör veta. Meriter Skicka med en meritförteckning där du har listat studier, tidigare arbeten, förtroendeuppdrag, längre utlandsvistelser och liknande. En bra merit kan vara om du t ex har varit tränare eller ledare för yngre. Tänk på vad som kan vara viktigt för jobbet. Om du har några intyg eller betyg, skicka med kopior på dem som bilagor i din ansökan. Referenser Referenser är personer som kan berätta mer om dig och som kan rekommendera dig till arbetsgivaren. Det kan till exempel vara en lärare eller en praohandledare eller kanske en person i en förening du är med i. Fråga om du kan lämna dem som referens. Ange referenserna med namn och telefonnummer i meritförteckningen. Om du vill ha mer information och exempel på hur man kan skriva en ansökan eller ett CV så kan du läsa mer på vår hemsida SKRIV EN ANSOKAN! En ansokan bestar vanligtvis av tre saker: Personligt brev CV Betyg och intyg (bilagor) SÖKA JOBB 5

5 Man undrar ju Over en hel del nar man Ar ny pa jobbet. INFÖR JOBBET Om anställningsformer, medlemskap och annat som är viktigt att tänka på inför jobbet. Dessutom några saker att se upp med. ANSTÄLLNINGSFORMER De fyra anställningsformerna för tidsbegränsad anställning är: Säsongsanställning, vikariat, allmän visstidsanställning och när arbetstagaren fyllt 67 år. Detta gäller från och med 1 juli ring hjalptelefonen! det Ar gratis! säsongsanställning innebär att någon utför ett arbete som bara är möjligt under en viss tid på året. Exempel på branscher där säsongsanställning är vanligt är bärplockning eller arbete vid skidanläggning. Det är bara möjligt att utföra arbetet under en viss säsong. Då får arbetsgivaren använda säsongsanställning som anställningsform. vikariat att ersätta någon som är borta på grund av sjukdom, studier, barnledighet eller något annat. Man får vara vikarie i maximalt två år under en femårsperiod. allmän visstidsanställning är en ny anställningsform sedan 1 juli Den ersätter gamla anställningsformer som projektanställning, feriejobb och tillfällig arbetsanhopning. Arbetsgivaren behöver inte ange någon orsak till allmän visstidsanställning men den kan bara pågå i som mest två år under en femårsperiod. den som är 67 år och äldre får anställas tidsbegränsat. 7

6 DINA RÄTTIGHETER ÄR INGA SJÄLVKLARHETER Det finns inga lagstiftade lägsta löner i Sverige. Men om arbetsgivaren har tecknat avtal med facket, kollektivavtal, så står lägsta löner och ersättningar där. Inget i avtalet säger något om högre ersättningar eller löner. Det ser bara till att det finns en gemensam lägsta nivå. En arbetsplats utan kollektivavtal har alltså ingen lägsta gräns för lönen. Kollektivavtalet omfattar bland annat löner, arbetstider och ersättningar men också försäkringar. Det kan vara svårt att kontrollera själv om premien för det verkligen betalas. Om arbetsgivaren inte kan, glömmer eller struntar i att betala försäkringar är du ändå skyddad om det finns avtal. Tack vare kollektivavtalet gäller försäkringen ändå. Avtalet ger mer pengar vid sjukdom och olycksfall i arbetet än vad lagstiftningen garanterar. Om du vill känna dig trygg på jobbet kolla om det finns kollektivavtal på din arbetsplats. Känner du dig osäker ring Fackets hjälptelefon UPPSÄGNINGSTIDER Uppsägningstiden bör stå specificerad i ditt anställningsbevis. Känner du dig osäker på om det står rätt där eller om den mot förmodan inte är specificerad kan du ringa Fackets hjälptelefon för att få reda på vad som gäller just för din bransch och anställningsform. FRÅGOR OCH SVAR OM MEDLEMSKAP I FACKET Vad har jag för nytta av ett medlemskap? Att vara medlem i ett fackförbund är värdefullt på många sätt. Du har någon som står vid din sida om du får problem på din arbetsplats. Är du medlem slipper du att: Själv bevaka dina rättigheter Själv förhandla om lönen Själv se till att farliga arbetsplatser blir säkrare. Själv göra något åt saken om du till exempel blir trakasserad. Är du medlem har du en stark organisation i ryggen som hjälper dig i alla de här situationerna. seydou och Louise, tva aktiva medlemmar i kommunal som Ar med och paverkar, det kan du ocksa gora... Är du medlem kan du få experthjälp inom många olika områden, allt ifrån säkerhetsfrågor till juridiska frågor. Läs mer om varför ett medlemskap är viktigt för dig men också hur ditt medlemskap stärker andra på Men jag har inte råd att bli medlem när jag pluggar och bara jobbar extra? Många förbund har elevmedlemskap, studerandemedlemskap eller någon annan form av ungdomsmedlemskap. Den formen av medlemskap är ofta avgiftsfri eller med starkt reducerad INFÖR JOBBET 9

7 avgift. En stor fördel med ett medlemskap är att vi har mycket lättare att hjälpa dig om du behöver det. Vad är det som ingår i medlemskapet? I ett medlemskap inriktat på bara unga kan det t ex ingå: Hemförsäkring för dig och din familj. Bra reseförsäkring. Fritidsförsäkring som skyddar dig vid olycksfall. Medlemstidning. Det ingår alltid möjligheten att gå olika kurs er och det ingår alltid möjligheten att vara med och påverka. Det ser olika ut på olika förbund, så gå in och läs på deras hemsida om vad som gäller runt medlemskap för dig som är ny på arbetsmarknaden. Du hittar alla förbund som tillhör LO på lo.se/ung Hur vet jag vilket förbund jag tillhör? Jobbar du bara extra så är det kanske inte så lätt att räkna ut. Gå in på under Hitta ditt förbund och du är självklart alltid välkommen att ringa Fackets hjälptelefon så hjälper vi dig att reda ut den eller andra frågor om jobbet. Vi har öppet året runt, det är gratis och du har rätt att vara anonym om du vill. SE UPP FÖR DET HÄR! Provjobb aldrig utan lön! Ibland vill arbetsgivaren att du provjobbar en kortare tid, för att se att du verkligen klarar arbets uppgifterna. Innan du säger ja, fråga alltid vad du får betalt. Det spelar ingen roll om du jobbar på prov eller inte du ska alltid ha anställingsbevis och lön! Svartjobb ingen bra merit och du är dessutom helt oförsäkrad Att jobba svart betyder att varken du eller arbetsgivaren betalar någon skatt. Det är inte bara olagligt, det är också dumt. Jobbar du svart får du ingen semesterersättning eller sjukersättning. Skadar du dig gäller inga försäkringar överhuvudtaget. Jobbar du svart täcks du varken av de försäkringar din familj har eller de försäkringar som gäller på en arbetsplats. Du har inte heller rätt till övertids- eller OB-ersättning. Dessutom kan du inte använda ett svartjobb som merit när du söker andra jobb.tänk på att du får tjäna ganska mycket utan att betala skatt. För exakt belopp gå in på Och även om det inte känns så aktuellt just nu så är den inkomsten också pensionsgrundande. Stora telefonblåsningen Telefonförsäljning kan vara ett roligt jobb. Tyvärr finns det en del oseriösa företag i den branschen. Om din lön inte består av en grundlön utan bara är baserad på provision och prestation (att du lyckas sälja för en viss summa), finns risken att du inte får betalt alls. Se upp med: Provjobb utan lon Svartjobb TelefonfOrsAljning INFÖR JOBBET 11

8 Se till att du far ett anstallningsbevis!!!! sa slipper du en massa missforstand...

9 Du ska ha lon och anstallningsbevis Aven nar du provjobbar!!!! PÅ JOBBET Väl på jobbet finns det vissa regler. Vilka gäller för dig? Vad gör du om det blir problem? ANSTÄLLNINGSBEVIS Du har laglig rätt till ett anställningsbevis. Ett sådant är bra både för dig och för din arbetsgivare. Då vet ni båda vad som gäller, så tveka inte att fråga efter ett. Skulle du ha otur och råka illa ut på jobbet har facket större möjligheter att hjälpa dig. Varje år får vi tusentals samtal till Fackets hjälptelefon. I många fall hade ett anställningsbevis varit avgörande för hur en missuppfattning eller en konflikt hade kunnat lösas. Hur anställningsbeviset ska vara ut format kan du se och hämta hem på LOs hemsida AnstAllningsbeviset ska innehalla: ditt och arbetsgivarens namn Arbetsplatsens adress dina arbets uppgifter Eventuella avdrag for kost och logi anstallningsform (startoch slutdatum) Hur lang arbetstiden Ar per dag eller vecka Din ratt till betald semester ErsAttning for 0vertid och obekvam arbetstid Din lon 15

10 REGLER FÖR DIG UNDER 18 ÅR Är du under 18 år finns det särskilda regler om vilka jobb du får ta och hur länge du får arbeta. Här ser du i korthet vad som gäller. Är du över arton gäller samma regler för dig som för alla andra vuxna. YNGRE ÄN 13 ÅR Får du arbeta då? Ja, du får ta enklare och riskfria jobb med kort arbetstid. Det kan vara till exempel bär- och fruktplockning eller lättare trädgårdsarbete som drivs av familjen. Du får också sälja majblommor och jultidningar. En av dina föräldrar ska ge dig ett tillstånd, där han eller hon godkänner att du utför arbetet. Arbetstid Under ett skollov som varar mer än fem dagar får du arbeta sju timmar per dag. Högst 35 timmar per vecka. Arbetstiden ska vara någon gång mellan Ledighet Du ska ha 14 timmars nattvila mellan två arbetsdagar. Raster och pauser Du får inte jobba mer än 5 timmar i följd utan rast, det står i Arbetsmiljölagen. Alla som jobbar har rätt till kortare pauser då och då för att kunna gå på toaletten eller sträcka på sig en stund ÅR Vilka jobb får du ha? Om du fyller år under året får du ta enklare och riskfria arbeten. Det kan vara att stå i en kiosk eller jobba i affär. Men du får inte arbeta ensam eller sitta i kassan. Du får också jobba med enklare arbetsuppgifter inom industri-, trädgårds- och jordbruksområdena. Din arbetsgivare måste ha ett intyg från förälder eller vårdnadshavare där de godkänner att du arbetar. Arbetstid Du får jobba mellan , men aldrig mer än åtta timmar i sträck. Du ska alltid ha minst 14 timmars nattvila mellan varje arbetsdag. Du får arbeta före och efter skolan, men inte under skoltid! På skolfria dagar får du arbeta högst sju timmar om dagen och 35 timmar i veckan. Om du har fyllt 15 år och har lov från skolan får du arbeta högst åtta timmar om dagen och 40 timmar i veckan. Ledighet Du ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet för varje sjudagarsperiod. Ledigheten ska omfatta två sammanhängande dagar, helst vid ett veckoslut. Du får inte räkna in schemalagd skoltid i ledigheten. Raster och pauser Du får inte jobba mer än 5 timmar i följd utan rast, det står i Arbetsmiljölagen. Alla som jobbar har rätt till kortare pauser då och då för att kunna gå på toaletten eller sträcka på sig en stund ÅR Vilka jobb får du ha? När du har fyllt 16 år får du i princip ta alla jobb. Men du får inte arbeta med farliga kemikalier, tyngre lyft eller maskiner där du kan skada dig. Du får aldrig arbeta ensam, särskilt inte om det förekommer pengar och därmed rånrisk på din arbetsplats. Arbetstid Arbetstiden ska vara mellan klockan eller Du får arbeta högst åtta timmar per dygn och 40 timmar i veckan. Mellan varje arbetsdag ska du alltid ha minst 12 timmars nattvila. Ledighet För varje sjudagarsperiod ska du ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Ledigheten ska helst vara två sammanhängande dagar, gärna vid ett veckoslut. Raster och pauser Du får inte jobba mer än 5 timmar i följd utan rast, det står i Arbetsmiljölagen. Alla som jobbar har rätt till kortare pauser då och då för att kunna gå på toaletten eller sträcka på sig en stund. PÅ JOBBET 17

11 det Ar en hel del regler... men de Ar for din skull!!! LÖN, ERSÄTTNINGAR OCH FÖRSÄKRINGAR Vad tjänar du? I Sverige förhandlar fackets och arbetsgivarnas organisationer fram vilka löner som ska gälla i det som kallas kollektivavtal. Om ett sånt finns på din arbetsplats är det väldigt enkelt. I avtalet står vad arbetsgivaren minst måste betala dig. Där finns också regler om övertidsersättningar och liknande. Om det inte finns något avtal måste du själv förhandla om din lön eller be facket om hjälp. Vill du veta vad kollektivavtalen säger om just ditt jobb kan du kontakta ditt förbund eller ringa till Fackets hjälptelefon Ersättningen för både övertid och obekväm arbetstid står i kollektivavtalet. Finns det inget kollektivavtal är det precis som med lönen. Du måste själv förhandla om ersättningen med din arbetsgivare eller kontakta facket. Semesterersättning Semesterersättningen är minst 12 procent på den lön du totalt har tjänat. Vid kortare anställningar kan arbetsgivaren betala ut ersättningen varje månad. Annars ska den betalas ut senast en månad efter det att anställningen upphört. Semesterersättningen är en laglig rättighet du har. Den går inte att förhandla bort i anställningsavtalet och den kan inte bakas in i lönen. Övertid och OB Om din överenskomna arbetstid är åtta timmar och du jobbar tio timmar en dag, så har du jobbat två timmar övertid den dagen. Det ska du få extra ersättning för. Som obekväm arbetstid räknas oftast kvälls-, natt- och helgarbete. Det handlar alltså om när du jobbar, inte hur mycket. Försäkringar I Sverige har vi en rad allmänna försäkringar som gäller för alla och som vi gemensamt betalar för med skatt. Ett exempel som gäller för dem som arbetar är sjukförsäkringen, ett annat är arbetsskadeförsäkringen. 19

12 Avtalsförsäkringar Utöver de allmänna försäkringarna finns också sådana som förhandlats fram mellan parterna på arbetsmarknaden. Grundförutsättningen för att de ska gälla är att det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Om det finns, då gäller försäkringen för alla anställda som omfattas av avtalet. På LOs avtalsområde finns det bland annat en kompletterande sjuk- och pensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring och en livförsäkring. Medlemsförsäkringar De flesta LO-förbund har också tecknat andra försäkringar som gäller för medlemmarna i just det förbundet. För mer information, kontakta fackombudet/ fackklubben på ditt jobb eller din förbundsavdelning. Om du blir sjuk! Glöm inte att ringa till ditt jobb och tala om att du inte kan jobba. Annars vet de ju inte varför du uteblir. Det är inte minst viktigt för att du ska få rätt ersättning under tiden du är sjuk. Glöm inte att anmäla dig även om du har semester. Om du bara uteblir utan att anmäla dig är det olovlig frånvaro och kan leda till uppsägning. Från och med 1 januari 2008 kan arbetsgivaren ha rätt att kräva sjukintyg från första dagen. Detta är en generell regel men kan regleras olika i olika kollektivavtal. Ring oss! Du kan alltid ringa till Fackets hjälptelefon om du undrar över löner, avtal arbetstider, sjukintyg och annat som rör jobbet. Du möts oftast av en ung fackligt aktiv tjej eller kille som svarar på dina frågor. Hur ska man kunna halla koll pa alla grejer?!! det behover du inte heller... om det finns ett kollektivavtal pa ditt jobb! PÅ JOBBET 21

13 BETALA SKATT? Skatt och jämkning Tjänar du upp till en viss summa behöver du inte betala någon skatt. För exakt belopp gå in på Du måste intyga att du inte kommer att tjäna mer än så på en blankett som du beställer från skatteverket. Tjänar du mer men inte en hel årslön kan du begära jämkning. Det betyder att du får betala en lägre skatt. Du beställer blanketten via nätet eller genom att ringa skatteverket. A-skattsedel När du börjar din anställning ska du lämna en A- skattsedel till din arbetsgivare. Där framgår hur mycket din arbetsgivare ska dra i skatt. A-skattsedel beställer du från ditt lokala skattekontor. Har du eget företag och själv fakturerar dina arbetsgivare, ansvarar du själv för att skatt och sociala avgifter betalas in. Här kan skatteverket hjälpa dig. Lönebeskedet Med varje lön ska du få ett lönebesked. Där ska det stå hur många timmar du arbetat och vilken lön du fått. Det ska också stå hur mycket som dragits av i skatt och hur stor din semesterersättning är. Om arbetsgivaren gör avdrag för kost och logi ska det framgå i lönebeskedet. Spara dina lönebesked. Du kan behöva dem när du deklarerar. Årsbesked Senast kring årsskiftet ska din arbetsgivare ge dig ett årsbesked. Det är en sammanställning av vad du tjänat och hur mycket skatt arbetsgivaren har betalat in åt dig. Kontrollera att årsbeskedet stämmer överens med dina lönespecifikationer och spara det till deklarationen. Dags att deklarera! Som extra- eller sommarjobbare får du antagligen en Förenklad självdeklaration. Det enda du behöver göra är att kontrollera att uppgifterna stämmer med ditt årsbesked och sedan skriva under deklarationen och skicka in. HUR SÄKERT ÄR JOBBET? Är det säkert att arbeta på ditt nya jobb? Är det bra luft? Hur mycket får du arbeta och när? Är det för stressigt? Finns det risk för rån? Det här är exempel på frågor som skyddsombudet på ditt jobb kan svara på. Ett skyddsombud ska finnas på alla arbetsplatser med fler än fem anställda. Hon eller han vet vad som gäller och arbetsmiljo?!!!? har också rätt att kräva att felaktigheter eller missförhållanden blir åtgärdade. Om det inte finns något skyddsombud på din arbetsplats kan du vända dig till något av fackförbunden som finns längre bak i den här broschyren. Du kan alltid ringa Fackets hjälptelefon eller maila PÅ JOBBET 23

14 25 det finns ingen forsakring som galler om du jobbar svart nan tjanar pa att du jobbar svart men det Ar inte du!

15 EFTER JOBBET Fixa arbetsintyg Be din arbetsgivare om ett intyg. Där ska det bland annat stå hur länge du varit anställd och vilka arbetsuppgifter du haft. Skriver din arbetsgivare också några positiva meningar om dig som person är det extra bra. Fråga om du kan använda arbetsgivaren som referens. Du kan ladda ner exempel på ett arbetsintyg på Prao- och praktikintyg Be också om intyg från dina prao- och praktikplatser samt från din arbetsplatsförlagda utbildning APU. Genom att skaffa intyg visar du att du är engagerad i din framtid. Vårda kontaktnätet Även om du aldrig mer vill jobba i korv kiosken eller butiken är det inte fel att hålla kontakten och titta förbi ibland. Din förra chef kanske kan rekommendera dig till ett annat jobb i framtiden. Ofta är det dina kontakter från ett jobb som leder fram till nästa. Lycka till på jobbet! EXEMPEL PA INTYG Hanna Panna har under perioden 12/7-10/ varit anstalld som butiksbitrade pa ROOP i SnAlsAter. Hanna har arbetat med att ta emot och plocka upp varor, utfora enklare kontorsarbete och sitta i kassan. Hanna Ar trevlig, initiativrik och lyhord. Hon har genomfort sina arbetsuppgifter pa ett utmarkt satt och vi vill varmt rekommendera Hanna infor framtida anstallningar. 27 SemesterersAttning ar en rattighet som aldrig kan bakas in i lonen

16 om en manniska ar stark, vad ar da inte manga tillsammans? VAD ÄR LO? LO ger ut den här guiden. LO är en sammanslutning av 15 olika fackförbund. Vi jobbar i restauranger och står i butiker. Du hittar oss på tryckerier, förskolor och sjukhus. Tillsammans är vi nästan 1,7 miljoner medlemmar. I facket jobbar vi för ett bättre arbetsliv för alla. Vi förhandlar med arbetsgivarna om löner, arbetsmiljö och arbetstider. Vi vill ha en bättre framtid, här hemma och över hela världen. Solidaritet och rättvisa är ord som aldrig blir omoderna och som betyder mycket för oss. En del säger att ensam är stark, men om en människa är stark vad är då inte många tillsammans? LO har också mycket annat informationsmaterial. På vår hemsida finns mer information och på lararhjalp.lo.se har vi en sida för lärare. Du kan ringa Fackets hjälptelefon, om du undrar över löner, avtal, arbetstider, försäkringar och annat som rör jobbet. 29

17 LO-FÖRBUNDEN Svenska Byggnadsarbetareförbundet Svenska Elektrikerförbundet Fastighetsanställdas Förbund Grafiska Fackförbundet Mediafacket Handelsanställdas förbund Hotell och Restaurang Facket IF Metall Svenska Kommunalarbetareförbundet Svenska Livsmedelsarbetareförbundet Svenska Musikerförbundet Svenska Målareförbundet Svenska Pappersindustriarbetareförbundet SEKO Facket för Service och Kommunikation Skogs- och Träfacket Svenska Transportarbetareförbundet LO DISTRIKTEN LO-distriktet i Dalarna och Gävleborg LO-distriktet Gotland LO-distriktet i Jönköpings län LO-distriktet i Mellersta Norrland LO-distriktet i Mellansverige LO-distriktet i Norrbotten LO-distriktet i Skåne LO-distriktet i Stockholms län LO-distriktet Sydost LO-distriktet i Västerbotten LO-distriktet i Västmanland LO-distriktet i Västsverige LO-distriktet i Örebro och Värmland VAD ÄR LO? 31

18 Glom inte att anvanda checklistan langst bak nar du far jobb, det kan gora stor skillnad.

19 ORDLISTA A-KASSA: Arbetslöshetskassa från vilken a- kassans medlemmar kan få ersättning om de blir arbetslösa. ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING: Ersätter gamla anställningsformer som projektanställning, feriejobb och tillfällig arbetsanhopning. AMV: Sedan den 1 januari 2008 har AMS, Arbetsmarknadsverkets och länsarbetsnämndernas uppgifter övertagits av den nya myndigheten Arbetsförmedlingen. AMS: Sedan den 1 januari 2008 har AMS, Arbetsmarknadsverkets och länsarbetsnämndernas uppgifter övertagits av den nya myndigheten Arbetsförmedlingen. ANSTÄLLNINGSBEVIS: Skriftlig överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare om anställningsvillkor. ANSTÄLLNINGSINTERVJU: När en arbetsgivare intervjuar en person som är intresserad av ett jobb. ARBETSMILJÖVERKET: Statlig myndighet som övervakar att de lagar som reglerar arbetsmiljö och arbetstid följs. ( ARBETSDOMSTOLEN: Om du tycker att du blivit illa behandlad på jobbet så kan du be ditt fackförbund ta upp frågan i arbetsdomstolen. De dömer bara i fall mellan ditt fackförbund och din arbetsgivares fackförbund. ARBETSFÖRMEDLING: Är sedan 1 januari 2008 en myndighet som har tre huvudsakliga uppgifter: Att förmedla lediga arbeten och hjälpa arbetslösa att hitta jobb, att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden och att bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. ARBETSGIVARAVGIFT: Del av lönen som arbetsgivaren betalar till staten. Största delen går till att betala för socialförsäkringar för den anställde. ARBETSGIVARE: En enskild person eller en organisation som har anställda. ARBETSLEDARE: Den person som leder, fördelar och kontrollerar arbetet inom en grupp eller organisation. ARBETSMARKNAD: Alla som har eller vill ha ett jobb samt alla människor, organisationer eller företag som har anställda eller vill anställa arbetare utgör vad vi kallar arbetsmarknaden. ARBETSMILJÖ: Förhållandena på en arbetsplats. Detta innefattar både den fysiska miljön, till exempel risken för att skada sig eller slita ut sig, såväl som den psykiska som exempelvis kamratskap och mobbning. ARBETSTAGARE: En person som är anställd för att utföra ett arbete. AVGÅNGSVEDERLAG: Ersättning som en anställd kan få när han eller hon blir av med sitt jobb. AVSKED: När en anställd blir av med sitt jobb på grund av att han/hon grovt misskött sitt arbete, till exempel brutit mot överenskommelserna med arbetsgivaren eller stulit något från arbetsplatsen. AVTAL: Överenskommelse som är juridiskt bindande vilket betyder att man är skyldig, enligt lag, att följa den. AVTALSPERIOD: Ett avtals giltighetstid. AVTALSRÖRELSE: Den tid och verksamhet då parterna, till exempel arbetsgivaren och fackförbundet, förhandlar om ett nytt avtal. BASBELOPP: Belopp som används för uträkning av till exempel studiebidrag, pension och försäkringsersättning. Beloppet justeras varje år för att spegla prisändringar i samhället. ORDLISTA 35

20 BEMANNINGSFÖRETAG: Företag som specialiserar sig på att hyra ut arbetskraft till företag. Istället för att anställa själv så kan företagen hyra in personer från bemanningsföretaget. BO: Barnombudsmannens uppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FNs konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ( BLOCKAD: Stridsåtgärd från facket och de anställdas sida där man blockerar vissa delar eller hela arbetsplatsen. BRUTTOLÖN: Lön innan skatt och andra avdrag är gjorda (jmf. Nettolön). BRUTTONATIONALPRODUKT: Förkortas BNP och är ett mått på det sammanlagda värdet på allt som produceras (varor och tjänster) i ett land under ett år. DO: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. DO företräder alla som anser att de har blivit diskriminerade på grund av sin ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse ( ENTREPRENAD: När ett företag, istället för att själv anställa någon, väljer att betala ett annat företag för att utföra ett jobb. Till exempel väljer många företag att anlita en städfirma istället för att själv anställa någon för det arbetet. FREDSPLIKT: När facket och arbetsgivarna kommit överens om ett avtal så råder fredsplikt under den tid som avtalet gäller. Detta innebär att inga stridsåtgärder som strejk, blockad eller lockout får användas under avtalets giltighetstid. FRISTÄLLNING: Annat ord för uppsägning, det vill säga att en anställning upphör. FÖRHANDLA: Diskutera eller överlägga för att försöka komma överens. FÖRTROENDEVALD: Person som är vald att representera en grupp människor, till exempel ett skyddsombud på en arbetsplats, en ledamot eller ordföranden i en idrottsförening. GRÄNSVÄRDE: En nivå som inte får överstigas. Nämns till exempel ofta vid diskussioner om utsläpp av till exempel kemiska ämnen, buller och vibrationer. HANDLEDARE: Person som tar hand om och instruerar exempelvis en praoelev. HELTIDSARBETE: Vanligtvis 40 timmar per vecka. Kan variera något mellan olika yrkesgrupper. HO: Handikappombudsmannen arbetar för de som har funktionshinder. Målet för arbetet är full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för människor med funktionshinder ( HomO: Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Myndigheten ska arbeta mot homofobi, och verka för att diskriminering på grund av sexuell läggning inte ska förekomma på några områden av det svenska samhällslivet ( HÄNGAVTAL: Se kollektivavtal. IDEOLOGI: Åsikter och värderingar som en person eller organisation har och eventuellt arbetar efter. INFLATION: Prisökning. INKOMSTSKATT: Den del av lönen som går till att betala för den offentliga sektorn, skolor, sjukhus, försvar, idrottsplatser m m. JÄMKNING: Söker man när man till exempel jobbar mindre än ett helt år. Blanketten beställer du hos Skatteverket för att arbetsgivaren ska göra ett lägre eller högre skatteavdrag från lönen än vad som framgår av skattetabellen ( JÄMO: Jämställdhetsombudsmannen övervakar att kvinnor och män i arbetslivet och studenter i högskolan har lika rättigheter oavsett kön ( JÄV: Om en medlem i en domstol har anknytning till någon i målet får han eller hon inte vara med och besluta i fallet för att han/hon betraktas som jävig. Det kan till exempel vara om medlemmen är med i samma fackförbund som den som står åtalad eller att de är släkt med varandra. Detta gäller även organisationer, företag och myndigheter. ORDLISTA 37

21 KOLLEKTIVAVTAL: Överenskommelse mellan den fackliga och arbetsgivarnas huvudorganisationer i ett rikstäckande avtal för arbetsplatser inom en bransch. Avtalet reglerar vilka arbetsvillkor som ska gälla. Ett hängavtal är ett avtal som tecknas direkt med en arbetsgivare som inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation. Arbetsgivaren och ett fackförbund kommer överens om att det förbundets centrala avtal ska gälla. KONCERN: Sammanslutning av företag. Koncernen består av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag. Dotterföretagen ägs helt eller delvis av moderföretaget. KONGRESS: Högsta beslutande organ inom till exempel politiska partier, fackförbund eller idrottsorganisationer. Medlemmarna beslutar här om övergripande mål och vilka som ska leda och bestämma i organisationen. KONJUNKTUR: Växlingar i den ekonomiska aktiviteten. En högkonjunktur brukar karaktäriseras av hög tillväxt, låg arbetslöshet och att företag och människor investerar mycket. Lågkonjunktur är då tillväxten är låg, vid högre arbetslöshet och då människor och företag sparar sina pengar istället för att investera dem. KONKURRENSKRAFT: Mått på hur bra någonting klarar sig när det konkurrerar med likadana eller liknande alternativ. Till exempel hur bra Volvo Lastvagnar klarar att konkurrera med andra lastbilstillverkare. LAG: Norm eller regel som är beslutad av riksdagen och som alla måste följa. LO: Landsorganisationen i Sverige. Facklig huvudorganisation som består av 15 fackförbund som tillsammans har nästan 1,7 miljoner medlemmar. LOCKOUT: Stridsåtgärd från arbetsgivarens sida som innebär att de stänger ute de anställda från arbetsplatsen. LÄRLING: Person som lär sig ett hantverk genom att vara på arbetsplatsen. Till exempel snickare, glasblåsare eller skomakare. LÖNESPECIFIKATION: Papper på hur mycket du jobbat, fått i lön och andra ersättningar samt hur mycket skatt du har betalat. Kommer vanligtvis i samband med varje löneutbetalning. MANUAL: En bruksanvisning. MASSMEDIA: Det som kan användas för att informera och påverka många människor, till exempel tidningar, TV och radio. MARKNAD: Där köpare och säljare av varor och tjänster möts. MBL: Lag om medbestämmande i arbetslivet. Den reglerar vilka rättigheter och vilken medbestämmanderätt den anställde har. Till exempel rätt att bilda föreningar på arbetsplatsen, rätt till information om förändringar på arbetsplatsen och rätt att skriva kollektiva (gemensamma) avtal med arbetsgivaren. MEDLING: När parterna, till exempel arbetsgivaren och facket, inte kan komma överens då tillsätts en medlare, vars uppgift är att få parterna att nå en för båda acceptabel lösning. MERIT: Något som du tidigare gjort som visar på att du kan något särskilt, ett slags betyg på visad kompetens. Det kan vara precis vad som helst från till exempel erfarenheter från tidigare jobb och skolbetyg till att sitta i elevrådet eller att kunna spela gitarr. MOMS: Förkortning av mervärdes- och omsättningsskatt. Det är skatten på det du konsumerar. Skattesatsen varierar från produkt till produkt och är lägre på exempelvis mat och dagstidningar. NETTOLÖN: Den lön du får efter att skatt och andra avdrag är gjorda (jmf. Bruttolön). OB-TILLÄGG: Ersättning för arbete på obekväm arbetstid. Vad som betraktas som obekväm arbetstid varierar mellan yrken men vanligtvis menar man kvällar, nätter och helger. OFFENTLIGT ARBETE: Statligt eller kommunalt arbete. OFFENTLIG SEKTOR: Allt som ägs, drivs och förvaltas av samhället. Skolor, sjukhus, polis, parker och vägar med mera. ORDLISTA 39

22 OMBUDSMAN: En person som representerar flera andra personer, företag eller föreningar. ORGANISATION: En sammanslutning människor, företag eller föreningar som jobbar mot ett gemensamt mål. PARTISK: Någon som i en diskussion mellan två personer håller med den ena personen (tar den personens parti). PERMISSION: Tillfällig ledighet från till exempel militärtjänstgöring eller jobb. PERMITTERING: När de anställda tillfälligt stängs av från arbetsplatsen för att det inte finns tillräckligt med jobb. PERMITTERINGSLÖN: Den lön anställda får under tiden de är permitterade. PLATSJOURNALEN: Arbetsförmedlingens tidning som listar de lediga jobb som anmälts till arbetsförmedlingen. PRELIMINÄRT: Något som ännu inte är helt fastställt eller beslutat. PRIVAT SEKTOR: De delar av samhället som inte är statliga eller kommunala. De flesta företag i Sverige befinner sig i den privata sektorn. PRAKTIK: Yrkesutövning under en tidsbegränsad period för utbildning. PRAKTIKANT: Person som under en begränsad tid provar på ett arbete. PRODUKTION: Det som framställs (produceras) i form av varor och tjänster. PROGNOS: Försök att bedöma eller förutsäga framtiden. PROJEKTANSTÄLLD: Se Allmän visstidsanställning. RATIONALISERA: Att förändra till exempel en process, för att kunna utföra den mer effektivt, för att spara tid och pengar. REALLÖN: Lönen i förhållande till skatter och priser. Om lönen blir högre, men skatter och priser höjs mer än lönen blir din reallön mindre. Om lönen sänks men skatter och priser sänks ännu mer så blir din reallön högre än vad den var förut. REELL: Verklig, påtaglig. REKRYTERINGSFIRMA: Istället för att själva rekrytera anlitar företag ibland en rekryteringsfirma. Deras uppgift är att hitta en person som passar för det jobb som är ledigt. RESEERSÄTTNING: Ersättning från arbetsgivaren för kostnader för resor i arbetet. RETROAKTIV: I efterskott. Nämns ofta i samband med löneökningar som ges i efterskott. SACO: Sveriges Akademikers Centralorganisation. SEMESTER: Betald eller obetald ledighet från jobbet. Enligt lag har varje anställd arbetstagare rätt till minst 25 arbetsdagars semester på ett år. Om man har betalt för alla dagar beror på hur lång tid före semestern man varit anställd. SEMESTERERSÄTTNING: Arbetsgivaren måste sätta undan minst 12 procent av din lön under året till semesterersättning och måste betala ut den oavsett om semester tas ut eller inte. SEMESTERLÖN: Den lön du får under din semesterledighet. SJUKLÖN: Om du blir sjuk har du rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna om du anställts för minst en månad eller har arbetat sammanhängande i 14 dagar. Även kortare anställningsperioder hos samma arbetsgivare kan räknas samman om tiden mellan dem inte är längre än 14 dagar. Den första dagen betalas ingen ersättning ut, den kallas för karensdag. Du ska göra sjukanmälan till din arbetsgivare första dagen som du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Är du sjuk längre än 14 dagar betalar staten ut ersättning. ORDLISTA 41

23 SKYDDSOMBUD: På alla arbetsplatser med fler än fem anställda ska ett skyddsombud utses. Skyddsombudets uppgift är bland annat att övervaka att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter enligt lagar och avtal när det gäller arbetsmiljön. STREJK: När de anställda inte utför något arbete i protest mot till exempel dåliga arbetsvillkor eller dålig lön. STREJKBRYTARE: Person som arbetar trots strejk. SVARTJOBB: Olaglig form av arbete där den anställde inte betalar skatt och arbetsgivaren inte betalar sociala avgifter och arbetsgivaravgifter för den anställde. SVENSKT NÄRINGSLIV: Arbetsgivarorganisation. SYMPATIÅTGÄRD: Är en stridsåtgärd som används för att stödja en pågående konflikt på arbetsmarknaden. SÄSONGSANSTÄLLNING: Anställningsform för den som utför ett arbete som bara är möjligt under en viss tid på året. TCO: Tjänstemännens Centralorganisation. TILLSVIDAREANSTÄLLD: Det formella namnet på vad som brukar kallas för fast anställd. TRAKTAMENTE: Ersättning för ökade kostnader vid arbete på annan ort. Bland annat för mat och logi. TURORDNING: När en arbetsgivare ska säga upp personal används turordning. Det innebär att den som anställdes sist, och varit anställd kortast tid, blir uppsagd först. UPPSÄGNING: När en anställning upphör, antingen på den anställdes egen begäran eller för att arbetsgivaren säger upp honom/henne. Arbetsgivaren måste alltid ha saklig grund för en uppsägning. VARSEL: Förvarning om till exempel uppsägningar, strejk eller annan stridsåtgärd. VIKARIAT: Anställningsform för den som ersätter någon som är borta på grund av sjukdom, studier, barnledighet eller något annat. VILD STREJK: Strejk som genomförs trots att man kommit överens om att inte strejka (se fredsplikt). VISSTIDSANSTÄLLNING: Se Allmän visstidsanställning. ÖVERTIDSERSÄTTNING: När man arbetar fler timmar än heltid får man vanligtvis övertidsersättning som är högre än den vanliga lönen. Landsorganisationen i Sverige 2008 isbn lo Fotograf: Håkan Elofsson Grafisk form och original: Kim Sundström Tryck: Danagårds grafiska ORDLISTA 43

24 Checklistan det har beh0ver du ha koll pa nar du borjar jobba. Anstallningsbevis s.15 Ratt alder, ratt plats s.16 Forsakringar s.19 Semesterersattning s.19 Skatt och jamkning s.22 Lonebesked s.22 Arbetsintyg s.26