Anmälan av brott mot FN:s barnkonvention

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anmälan av brott mot FN:s barnkonvention"

Transkript

1 Sida 1 av 6 Vårt datum: 28 november 2004 Office of the High Commissioner for Human Rights 8-14 Avenue de la Paix 1211 Geneva 10 Schweiz Anmälan av brott mot FN:s barnkonvention Måhända är det bekant för er att svensk lagstiftning gör det omöjligt för en normal svensk småbarnsfamilj att klara sig på en enda normal lön. Det finns inga skatteavdrag för försörjningsbörda eller för barnomsorgskostnader och hänsynen till skattebetalarens förmåga att betala skatt över huvud taget är otillräcklig. Det senare kan förtydligas med påpekandet att en ensam familjeförsörjare betala ca 32 % i inkomstskatt redan från och med en så låg inkomst som US $ per år, d.v.s. långt innan existensminimum uppnåtts. Dessutom blir inkomsttagarens maka/make, som saknar inkomst i eget namn, praktiskt taget utesluten ur Sveriges hyllade välfärdssystem genom att ej kvalificera sig för några som helst sociala förmåner, inte ens grundläggande försörjningsstöd (socialbidrag), oavsett hur stort behovet kan vara. Det finns bara en utväg för en sådan familj att undkomma denna politiskt konstruerade fattigdomsfälla och få tillgång till vårt välfärdssystem, och det är för den hemarbetande att överlämna barnen till den kraftigt skattesubventionerade kommunala barnomsorgen och skaffa sig ett förvärvsarbete. Belöningen av att göra så blir betydande och träder i kraft snabbt. Om vi antar att den genomsnittlige föräldern - statistiskt sett - överlämnar 1,5 barn för barnomsorg på heltid, kommer han/hon att kunna inkassera följande förmåner: (i) en skattefri barnomsorgssubvention värd ca US $ per år, (ii) en nettolön kanske i närheten av US $ per år (i tillägg till makens) och (iii) skattefinansierade arbetslöshets-, sjukförsäkrings-, föräldraledighets- och pensionsförmåner. Som ovan nämnts får en svensk hemarbetande inget av detta, trots god enighet bland ekonomer att hemarbetandes bidrag till välståndet är jämförbart med förvärvsarbetandes. Insikten bland ekonomer, åtminstone i Sverige, är också god att de omfattande skattesubventionerna till den kollektiva barnomsorgen gör hela samhället fattigare än det skulle ha varit utan någon offentligt barnomsorg över huvud taget. Det ser ut som om ovan beskrivna system bryter mot FN:s barnkonvention på många punkter, t ex:

2 Sida 2 av 6 Från Inledningen: Konventionsstaterna,... som är övertygade om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället, som erkänner att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse,... Vi vill här fästa kommissionens uppmärksamhet på att begreppet familj är ett från svensk lagstiftning utmönstrat begrepp, varav följer att inget skydd, bistånd eller erkännande av familjen, enligt Barnkonventionens anda eller bokstav, rimligen kan utmynna därifrån. Tvärtom hävdar vi att den annorstädes syftande, svenska, familjepolitiken motverkar förekomsten av familjer i samhället, ett påstående som bekräftas av att Sverige ligger i världstoppen vad gäller skilsmässor, tillfälliga samboendeförhållanden och ensamstående föräldrar. Ovan citerade konventionstext nämner bara i förbigående det ansvar föräldrarna har gentemot sina barn, men den svenska Föräldrabalken (1949:381) beskriver det mer utförligt. Där framgår att detta ansvar bland annat omfattar skyldigheten att ge barnen en god omvårdnad, trygghet och fostran, samt att hålla barnet under uppsikt. Det vill säga, ordalydelse som synes överensstämma väl med Barnkonventionens. Men av det lilla som hittills sagts torde ändå framgå att den svenska familjepolitiken högst avsiktligen leder till att föräldrarna i stället överlämnar sina små till utomstående för dessa viktiga uppgifter. Det vill säga, till personer eller institutioner som, enligt svensk lag, inte har ansvaret för dem. Att domstolar verkligen lägger ett större ansvar på föräldrar för omsorg om och uppsikt över barnen än de gör på annan barnomsorgspersonal framgår tydligt av svenska rättsfall. Från Artikel 2: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Genom att tvinga eninkomstfamiljer in i fattigdom hävdar vi att svensk familjerelaterad lagstiftning diskriminerar sådana familjer och särskilt då hemmavarande föräldrar. Eftersom det som drabbar föräldrarna har en tendens att också drabba barnen hävdar vi att nämnda lagstiftning också diskriminerar barnen i sådana familjer och därmed att den bryter mot ovan citerade artikel.

3 Sida 3 av 6 Från Artikel 3: 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Den svenska familjelagstiftningen har som uttalat primärt mål kvinnans ekonomiska frigörelse från mannen och jämställdhet i största allmänhet, inte barnens bästa. Barnens situation får bli vad den blir när det primära målet uppnåtts. Visserligen har denna lagstiftning förespråkats också i termer av att den skulle vara bra för barnen. Detta med argumenten att det endast är i den kommunala barnomsorgen som våra små kan få den sociala och pedagogiska stimulans de behöver. Den underförstådda innebörden är alltså att föräldrarna inte är tillräckligt kompetenta att ta hand om sina egna barn och att familjen är en undermålig miljö för dem. Eftersom vi inte vill diskutera politik med Kommissionen, det vill säga, hur korrekt vår uppfattning om denna underförstådda innebörd må vara, nöjer vi oss här med att konstatera att Sverige med sin ratificering av Barnkonventionen redan tagit ställning för att föräldrarna faktiskt är tillräckligt kompetenta och att familjen till och med är den bästa miljön för våra små. Att barnens situation i Sverige är anmärkningsvärt dålig i många avseenden, trots våra goda förutsättningar torde vara uppenbart för varje initierad person. Men en analytisk komplikation är att problemen börjar visa sig först senare, ofta i samband med puberteten. Då visar det sig att vi i Sverige återigen ligger i världstoppen, denna gång i så föga smickrande avseenden som antal ungdomar som drabbas av depressioner, försökt ta livet av sig, eller ordinerats antidepressiva medel. Den barnpsykiatriska expertisen förefaller vara överens om att ett grundläggande problem för barnen är frånvaron av goda vuxenkontakter. Den bristen blir ju en oundviklig konsekvens av en familjepolitik som har kvinnans frigörelse som mål samt familjernas sönderfall och storskalig kollektiv barnomsorg som väl kända - och medvetet accepterade - konsekvenser. Från Artikel 4: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete. Sverige saknar inte resurser, däremot vilja hos den politiska majoriteten samt mod hos såväl den politiska oppositionen som det administrativa rättsväsendet att göra något åt saken. Från Artikel 7: 1. Barnet skall registreras omedelbart efter födelsen och skall ha rätt från födelsen till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. Som redan torde framgå av vår skrivelse, leder svensk familjelagstiftning ofrånkomligen till att de flesta av våra barn vårdas av andra än sina föräldrar. Detta förhållande torde strida mot såväl anda som bokstav i ovan citerade artikel.

4 Sida 4 av 6 Från Artikel 14: Konventionsstaterna skall respektera föräldrarnas och i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet den vägledning det i varje skede behöver. Som redan torde framgå av vår skrivelse leder svensk familjelagstiftning ofrånkomligen till att de flesta av våra barn vägleds av andra människor än sina föräldrar. Detta förhållande torde strida mot såväl anda som bokstav i ovan citerade artikel. Från Artikel 18: 1. Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet. Ovan nämnda juridiska och sociala faktorer har lett till att många svenska föräldrar betraktar ansvaret för barnets fostran och utveckling som delat mellan föräldrarna och staten. Denna inställning förstärks av lagstiftning som begränsar föräldrarnas befogenheter som barnafostrare mer i detta land än i något annat som vi känner till. Dessa faktorer leder till en uppenbar fara att ingendera parten åtar sig det ansvar som ovan citerade artikel ålägger parterna. Och vi hävdar att i Sverige har denna fara övergått till verklighet och lett till att föräldrar i allmänhet inte axlar ansvaret i den utsträckning som ovannämnda artikel föreskriver. Vad gör regering och riksdag åt saken? Som en förberedelse för denna inlaga skrev vi i mars i år till riksdagens konstitutionsutskott och bad om kommentarer till våra slutsatser enligt ovan. Men utskottet kom fram till att det inte var skyldigt att besvara vår skrivelse, vilket alltså innebar att vi inte fick några kommentarer. Men vårt brev inspirerade ett antal riksdagsledamöter till att väcka motsvarande frågor som en interpellation till statsrådet Hallengren. Resonemanget i interpellationen mynnade ut i följande fråga: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att uppfylla barnkonventionens intentioner att ge familjen nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället? Interpellationen debatterades i riksdagens kammare den 13 april med statsrådet Berit Andnor som svarande. Ministerns svar, som finns protokollfört i vanlig ordning, kan sammanfattas så att regeringen inte avser att lägga om kurs i familjepolitiken. Det betyder att regeringen även framgent avser att verka för att den kommunala förskolan förblir den dominerande formen av barnomsorg, d v s att den t o m ska dominera över föräldrarnas egen omsorg. För övrigt kan nämnas att den Regeringsförklaring som statsministern läste upp för riksdagens ledamöter under öppnandet av innevarande riksdagsår den 14 september innehöll följande ord om regerings avsikter vad gäller Barnkonventionen: Sverige ska leva upp till FN:s barnkonvention. Under 2006 går en miljard till reformer direkt riktade till ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Underhållsstödet förbättras. Den del

5 Sida 5 av 6 av bostadsbidraget som riktar sig till barnfamiljer höjs. Ett barntillägg för studerande införs. Mottagandet av asylsökande barn förbättras. Vallöftena till landets barnfamiljer ska infrias. Från och med år 2006 höjs barnbidraget och flerbarnstillägget. Flerbarnstillägg ges redan från andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs den 1 juli Nästa år inleds arbetet med att anställa fler i förskolan. Barngruppernas storlek kan minska och kvaliteten höjas Det är uppenbart för oss att regeringen inte ser de problem vi ser och följaktligen inte har några lösningar på dem att erbjuda. Eftersom de åtgärder som regeringen i stället avser att vidta kommer att kosta avsevärda mängder med skattepengar och eftersom beskattning inte bara sänker nationalinkomsten utan också förändrar balansen i återstoden, till statens förmån, kan Sveriges småbarnsföräldrar se fram emot ett ännu större beroende av staten i framtiden och ännu större svårigheter att själva axla det ansvar för barnen som vi uppfattar att Barnkonventionen föreskriver. Vid behov av mer underbyggande fakta Vi antar att ni redan har tillgång till kunskap om svensk lagstiftning och svenskt samhällsliv. Därför har vi, för att kunna vara kortfattade, varit återhållsamma i tillhandahållande av bakgrundsinformation till stöd för våra påståenden och slutsatser. Men om Kommissionen skulle finna att ytterligare sådan underbyggnad erfordras, står vi gärna till tjänst. Slutplädering Av ovanstående drar vi slutsatsen att svensk familjelagstiftning har mål och konsekvenser som tydligt avviker från Barnkonventionens bokstav och anda. Denna slutsats leder till ett antal frågor som vi ber Kommissionen att svara på t.ex: 1. Vem ska bestämma hur barnen ska tas om hand, staten eller föräldrarna? (Om nu staten ska göra det, hur kan vi föräldrar då utkräva ansvar på ett tydligt och konsekvensmedförande sätt?) 2. Är det rimligt att familjepolitiken har ett annat primärt mål än barnens bästa? 3. Är det inte uppenbart att Sverige aldrig kan uppfylla Barnkonventionens krav med mindre än att familjen erkänns för sin fundamentala betydelse för barnen? 4. Är det rimligt att staten motarbetar de föräldrar som själva tar hand om sina barn? Vi, undertecknare, anhåller om en skriftlig redogörelse från Kommissionen om hur den ställer sig till vår kritik av svensk familjerelaterad lagstiftning, stycke för citerat stycke. För att spara tid, var god och se denna inlaga som ett komplement till fru I. Jordebos anmälan av den 25 juli 2002 ( kopia bifogas) d v s som tillhörande samma ärende. Hon har väntat två år på ett livstecken från er. Av uppenbara skäl vore vi tacksamma om vi ej behövde vänta lika länge.

6 Sida 6 av 6 Högaktningsfullt Haro, Riksorganisationen för Valfrihet, Jämställdhet och Föräldraskap Box 113, Ödåkra. Camilla Kronholm Ordförande Föreningen Barnens Rätt Till Föräldrarnas Tid (adressuppgifter enligt nedan). Christer Westerlund Ordförande Bilaga: Kopia på fru I. Jordebos anmälan av den 25 juli 2002.

7 Ingrid Jordebo Skräddarevägen 12 S VARBERG SWEDEN Office of the High Commissioner for Human Rights 8-14 Avenue de la Paix 1211 Geneva 10, Switzerland Anmälan mot den svenska socialdemokratiska regeringen för brott mot barnkonventionens artikel 7 Brottsrubrik: Regeringen kränker barns rätt att bli omvårdade av sina föräldrar I barnkonventionens artikel 7:1 står bland annat följande: Barnet skall..så långt det är möjligt, ha rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. ( slut citat) Sjukdom, död och andra olyckliga omständigheter kan göra om intet barnets rätt att bli vårdat av sina föräldrar. Det som händer i Sverige i dag, är något helt annat. Den socialdemokratiska regeringen har med sin ekonomiska politik gjort det närmast omöjligt för de flesta svenska föräldrar att själva vårda sina barn. Därför anmäler jag regeringen för brott mot barnkonventionens artikel 7. Sverige har en föräldraförsäkring som varar i 13 månader. Därefter erbjuds barnet en av staten starkt subventionerad daghemsplats. De föräldrar som själva vill vårda sina barn, får ingen ersättning för sitt arbete. De höga skatterna i Sverige gör det närmast omöjligt för föräldrar att leva på en lön. Någon skattereduktion för småbarnsföräldrar finns inte heller.med denna ekonomiska styrning av barnomsorgen kränker regeringen enligt mitt förmenande både barns och föräldrars mänskliga rättigheter. Ettåringar är inte socialt mogna för den grupptillvaro, som daghemmen erbjuder. Regeringen Persson försöker manipulera verkligheten genom att kalla daghemmen för förskola. I Sverige har vi alltså förskola från och med 1 års ålder!!! Föräldrarnas omsorgsförmåga ifrågasätts genom att så kallade experter framhåller, att föräldrar inte kan ge sina ettåringar pedagogisk stimulans. Vad en ettåring behöver fram till 3-4 års ålder är inte i första hand pedagogisk stimulans utan närhet, omsorg och daglig kontakt med några få välkända personer, helst föräldrarna, som kan skapa en kärleksfull relation, ur vilken barnets integritet och tillit till omvärlden växer fram. Förskolan kan inte ge den kontakten. Personalen byts ut. Barngrupperna är för stora. Just nu är de extremt stora på många orter. Orsaken till detta är, att statsminister Göran Persson infört maxtaxa på förskolan. Det har blivit billigare att ha barnen där. Följden av detta har blivit, att barnen tillbringar allt längre tid på institution. Det

8 finns ettåringar, som måste stanna tio timmar i dessa stora barngrupper. En barnpsykiater,som medverkade i ett TV-program, kallade detta för kvalificerad barnmisshandel Regeringen vill med den förda politiken öka statens inkomster. Frågan är, om våra allra minsta barn, som inte kan föra sin egen talan, skall betala priset för detta. Forskare inom barnpsykiatrin är mycket oroade över den psykiska ohälsa som drabbar allt flera barn och ungdomar. Resurserna räcker inte till. Resultatet blir ett långt och många gånger onödigt lidande för barn som aldrig fick chansen att bli vårdade av sina föräldrar. En regering måste inse, att barn är olika och att alla omsorgsformer måste finansieras lika. Med utmärkt högaktning Ingrid Jordebo f.d. rektor, lärare och mor till 4 barn

Denna skrivelse ersätter vår stämningsansökan daterad 2006-05-04. Vi, föräldrar till elva barn, stämmer den svenska staten enligt följande:

Denna skrivelse ersätter vår stämningsansökan daterad 2006-05-04. Vi, föräldrar till elva barn, stämmer den svenska staten enligt följande: Simrishamn 2006-05-13 EG-domstolen Förstainstansrätten Domstolskansliet Rue du Fort Niedergrunewald L-2925 LUXEMBOURG Kompletterande stämningsansökan Denna skrivelse ersätter vår stämningsansökan daterad

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Foto: mostphotos voy KSF 2019-04-24 Haninge kommun intensifierar arbetet med barnkonventionen Haninge kommun och dess verksamheter har sedan lång

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga Barnfamiljer i bostadskrisens skugga 2 Dagens föreläsning Bostadslöshetens problematik Bostaden som en rättighet olika perspektiv Barnkonventionen som lag påverkan eller förändring? Gränsdragningar och

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga Hur vi har gått till väga Granskning av rapporter, handlingar och skrivelser. Enkätundersökning Intervjuver och fokusgrupper med barn, föräldrar

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun 2016 Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Stadsbyggnadsnämnden Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun Förslag

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

BARN OCH FAMILJ Barnomsorg

BARN OCH FAMILJ Barnomsorg BARN OCH FAMILJ Barnomsorg Det bästa som du kan ge dina barn, förutom goda vanor, är goda minnen. - Sydney J. Harris Inledning V åra politiska företrädare har i decennier systematiskt arbetat för att splittra

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

#FÖR VARJE BARNS RÄTT #FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff

Läs mer

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården UNICEF - FN:s barnfond - Världens ledande banrättsorganisation - FN:s mandat att förverkliga barnets rättigheter - Finns i 190 länder

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 74-85

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 74-85 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 74-85 Tid: 2016-09-13, kl 13:00-16:15 Plats: 84 Sal A, Regionens hus Uppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning av ny lagstiftning

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

LOs yttande över SOU 2011:51 Fortsatt föräldrar om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull

LOs yttande över SOU 2011:51 Fortsatt föräldrar om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Joa Bergold/CA 2011-10-11 20110350 ERT DATUM ER REFERENS 2011-0629 S2011/5725/FST Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs yttande över SOU 2011:51

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Svar på remiss av betänkandet En ny biobankslag (SOU 2010:81)

Svar på remiss av betänkandet En ny biobankslag (SOU 2010:81) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SON 2011-02-17 SID 1 (6) 2010-12-27 Handläggare: Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Svar på remiss

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande

Läs mer

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

En familjepolitik för mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen

En familjepolitik för mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen En familjepolitik för mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen 30 augusti 2006 Allians för Sverige. maktskifte06.se Värderingar i familjepolitiken

Läs mer

Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667. Datum: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag

Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667. Datum: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667 Handläggare: Avdsek: Margareta Erman AK Vård Datum: 1994-07-01 Mottagare: Rubrik: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag 1994:138

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering YTTRANDE 2017-09-18 Dnr 3.9:0458/17 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering (dnr Ku2016/02814/DISK) Inledning Barnombudsmannens synpunkter på utredningens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT Monica Gustafsson-Wallin monica.gustafsson.wallin@dll.se Strateg för barnrättsfrågor Landstinget Sörmland DAGENS AGENDA Rättighetsbaserad barnsyn Barnets rättigheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004.

Kommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004. Kommittédirektiv Översyn av föräldraförsäkringen Dir. 2004:44 Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av reglerna

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014 Inledning På vår förskola skall varje barn känna trygghet, få utveckla sin egen identitet och känna sig respekterad. Barnet ska utvecklas i sin

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. 1 Innehållsförteckning Vision Syfte FN:s konvention

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST 1 2016-10-14 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster S2016/01918/FST Ansvarig handläggare på RSMH - Anna Quarnström Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, lämnar härmed remissvar

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Mänskliga rättigheter i klassrummet Mänskliga rättigheter i klassrummet Vem gäller det? Är det en mänsklig rättighet att få vara med på skolkortet? Konventionen om barnets rättigheter Artikel 3.1 barnets bästa i främsta rummet 3.3 personalens

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet

Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet Maj 2008 Innehåll Förord 3 Bakgrund 4 Över 30 procent av kommunerna har redan beslutat införa vårdnadsbidrag 5 Vårdnadsbidraget i Stockholms stad 7

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla Rött Blått politik för fler jobb och trygghet för alla Ge 100 000 soloföretagare möjlighet att anställa en medarbetare genom sänkt arbetsgivaravgift. Ge 7 500 arbetslösa akademiker arbete eller praktik

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer

Högre kvalitet i förskolan

Högre kvalitet i förskolan Stockholm 26 augusti 2010 Högre kvalitet i förskolan Första delen av den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/6 I dag presenterar vi rödgröna partier den första delen av vår regeringsplattform om förskolan

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Ansökan Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Kristiina Pousar, Yvonne Karlsson och Catharina Nordström, 20151021 Rapporten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer