Sammanträdesprotokoll 1 (19)

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (19) Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 27 mars 2003 kl Beslutande Robert Uitto, ordf Mona Nyberg Bengt Bergqvist Karin Paulsson Thomas Andersson Inger Jonsson Bernt Söderman Nina Fållbäck-Svenson Monalisa Norrman Jan-Olof Andersson Börje Frisk Jan-Olof Dahlin Maj-Lis Larsson Finn Cromberger Lars-Olof Eliasson Anna-Britt Bromée för Maidie Wiklund ej tjänstgörande ersättare ej tjänstgörande ersättare ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Charlotte Wäreborn Schultz Staffan Granström Jan Rönngren Åsa Norlin Lisa Engström Jonas Karlsson Claes Malmquist, 70 Utses att justera Thomas Andersson Åke Westerlind Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Staffan Granström Robert Uitto Thomas Andersson Organ Jämtlands läns landstingsstyrelse BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift Åsa Norlin

2 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (19) 69 Fastställande av föredragningslista Enligt reglemente för landstingsstyrelsen ( 7) hade preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare. 1. Ärende angående uppdrag att utarbeta policy för lokalförsörjning inom landstinget tas upp som ärende nr Preliminär föredragningslista fastställes i övrigt som slutlig föredragningslista. 70 Landstingsdirektörens rapport 1. Charlotte Wäreborn Schultz, ny landstingsdirektör Charlotte gav en bild av situationen i Landstinget i Värmland under senare delen av 1990-talet (kostnaderna ökade snabbt, inga utvecklade system för styrning och uppföljning fanns, få tog budgeten på allvar, stora kostnadsskillnader inom landstinget, otydlig rollfördelning). De förtroendevalda bestämde sig för att ta sitt ansvar gentemot befolkningen och få ordning på ekonomin och säkerställa en likvärdig sjukvård. En övergripande verksamhetsplan togs fram liksom ett gemensamt system för verksamhetsplanering. Processorientering påbörjades. Vision 200X upprättades, Nya Värmlandsvägen angav riktningen. Bokslutet år 2000 blev en kalldusch, hjälp begärdes från finansdepartementet. Ekonomin är nu i balans. Erfarenheten visar att det krävs modiga och långsiktiga beslut, man måste vara beredd på motstånd mot förändringar, styr- och uppföljningssystemen måste fungera. 2. Stafettläkare och bisysslor Landstingsförbundet och landstingsdirektörsföreningen har diskuterat med läkarförbundet om problemet med stafettläkare. Läkarförbundet vill att denna verksamhet ska begränsas. Man välkomnar förbättrad information om regler för bisysslor. Landstingsdirektörerna har formulerat en avsiktsförklaring. Landstingets arbete kring stafettläkarfrågan ska följas upp. 3. Nationell sjukvårdsupplysning Landstingsförbundets utredare Bo Swedin har besökt Östersund för att diskutera frågan om en nationell sjukvårdsupplysning.

3 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (19) 4. Prognos per februari Prognosen per februari visar ett underskott på 1,7 mkr för helår. Enligt budget ska resultatet uppgå till 27,6 mkr, dvs en försämring med 29,3 mkr mot det budgeterade resultatet. För följande förvaltningar redovisas underskott: Länssjukvården 9,6 mkr, primärvården 4,6 mkr, Emefté resultatenhet 1,3 mkr och Emefté anslagsverksamhet 5,3 mkr. Övriga förvaltningar prognostiserar nollresultat. 71 Remiss: Utkast till rekommendation angående redovisning av lånekostnader (Jll 38/2003) Rådet för kommunal redovisning har gett landstinget möjlighet att yttra sig över ett förslag till rekommendation om redovisning av lånekostnader. En rekommendation från Rådet för kommunal redovisning är jämställd med lagtext vad avser innebörden i begreppet God redovisningssed. Det innebär att landsting och kommuner är skyldiga att i sin ekonomiska redovisning följa rekommendationerna för att kunna sägas uppfylla God redovisningssed. Ekonomienheten har, i samråd med landstingets revisorer, utarbetat förslag till yttrande. Yttrande avges enligt upprättat förslag. 72 Yttrande över Banverkets Framtidsplan för järnvägen (Jll 45/2003) Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över Banverkets förslag till Framtidsplan för järnvägen Förslaget handlar om vilka satsningar som Banverket skall göra under perioden. I planen nämns snabbtågsanpassningar på sträckan Stockholm Östersund. Inlandsbanan finns med i Banverkets plan.

4 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (19) Förslag till yttrande har utarbetats inom länsutvecklingsförvaltningen. Landstingets trafikpolitiska program har varit underlag i yttrandet. Demokrati- och länsutvecklingsberedningen har deltagit i beredningen av yttrandet. Upprättat yttrande över Banverkets förslag till Framtidsplan för järnvägen överlämnas till Länsstyrelsen Jämtlands län. 73 Yttrande över Vägverkets förslag till Nationell plan för vägtransportsystemet (Jll 60/2003) Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över Vägverkets förslag till Nationell plan för vägtransportsystemet Förslaget handlar om vilka satsningar som Vägverket skall göra under perioden, bl a mötesseparering på Europaväg 14, trafiksäkerhetsåtgärder, framkomlighet för lätta fordon året om och förstärkning av viktiga näringslivsvägar. Förslag till yttrande har utarbetats inom länsutvecklingsförvaltningen. Landstingets trafikpolitiska program har varit underlag i yttrandet. Demokrati- och länsutvecklingsberedningen har deltagit i beredningen av yttrandet. Upprättat yttrande över Vägverkets förslag till Nationell plan för vägtransportsystemet överlämnas till Länsstyrelsen Jämtlands län.

5 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (19) 74 Yttrande över Länsstyrelsens i Jämtlands län förslag på Länsplan för transportinfrastruktur (Jll 53/2003) Jämtlands läns landsting har fått möjlighet att lämna synpunkter på Länsstyrelsens i Jämtlands län förslag på Länsplan för transportinfrastruktur för Jämtlands län. Förslag till yttrande har utarbetats inom länsutvecklingsförvaltningen. Landstingets trafikpolitiska program har varit underlag i yttrandet. Demokrati- och länsutvecklingsberedningen har deltagit i beredningen av yttrandet. Upprättat yttrande över Länsplan för regional transportinfrastruktur överlämnas till Länsstyrelsen i Jämtlands län. 75 Bidrag till Kooperativ Utveckling i Jämtlands län (Jll 120/2003) Efter revision av skattemyndigheten har Kooperativ Utveckling för år 1994 ålagts momsskyldighet på ett antal EU-projekt (Mål 1). Detta trots att skattemyndigheten vid förfrågan år 1994 enligt uppgift meddelat att momsplikt ej förelåg. Länsrätten har ej tagit hänsyn till detta utan fastställt att momsskyldighet förelegat. Detta har överklagats och ärendet ligger nu i Kammarrätten och det bedöms att Kammarrätten fastställer Länsrättens dom, vilket leder till ett skattepåslag på ca 600 kkr. LAKO har föreslagit att landstinget och kommunerna skall ta ställning till två förslag syftande till att skapa förutsättningar att kunna fortsätta verksamheten: a) Kommunerna och landstinget lämnar ett engångsbidrag med 600 kkr. b) Kommunerna och landstinget medger höjning av den årliga avgiften med 10% = 52 kkr plus att Kooperativ Utveckling drar ner den årliga verksamheten motsvarande 42 kkr. Därutöver kalkyleras med att Nutek höjer sitt årliga bidrag med 50 kkr. Totalt ger detta alternativ 144 kkr x 5 år = 720 kkr inkl årlig ränta på 7%. Alternativet förutsätter att någon kan lämna ett lån på 600 kkr.

6 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (19) Då förutsättningarna att någon kommun eller landstinget kan gå in som långivare inte föreligger och höjningen av Nutek s bidrag måste anses som osäkert bör alternativ a) väljas. Landstingets årsavgift utgör kr (30,2 % av den gemensamma avgiften). För landstinget innebär detta att engångskostnaden enligt alternativ a) utgör kr (30,2 % av kr). 1. Jämtlands läns landsting tillskjuter kr under år 2003 så att verksamheten vid Kooperativ Utveckling kan fortsätta. Tilläggsanslaget innebär att landstingets egna medel minskas. 2. Detta beslut förutsätter att övriga finansiärer svarar för resterande kr. I beslutet deltar ej Jan-Olof Dahlin. 76 Avtal om regional biblioteksverksamhet och sjukhusbiblioteksverksamhet med Östersunds kommun, enheten Jämtlands läns bibliotek_(jll 357/2003) Landstinget har enligt tidigare beslut avtal om, dels regional biblioteksverksamhet, dels sjukhusbiblioteksverksamhet, med Östersunds kommun, enheten Jämtlands läns bibliotek. Avtalet har förhandlats och nu föreligger ett nytt förslag för år 2003 och Avtalet består av ett huvudavtal och två avtalsdelar som berör respektive biblioteksområde. Uppföljningen av tidigare avtal visar att kommunen har uppfyllt de krav och förväntningar som angivits. Den regionala biblioteksverksamheten har bland annat utvecklat och förankrat nya samarbetsformer med länets kommuner. Sjukhusbiblioteksverksamheten har behållit en god servicenivå på såväl huvudenheten på sjukhuset som på filialen vid Remonthagen. Förslaget till avtal om regional biblioteksverksamhet har arbetats fram i enlighet med länets nya kulturprogram. Kommunernas bibliotekschefer har deltagit i processen. Med hänsyn till bland annat kortare vårdtider har den allmänna biblioteksverksamheten vid sjukhusbiblioteken successivt reducerats. Sjukhusbiblioteket är i första hand ett medicinskt fackbibliotek, en resurs för information och kompetensutveckling för vårdpersonal. Det föreslås därför att budgeterade resurser för 2003 och därmed förvaltningsansvaret för sjukhusbiblioteket överförs från länsutvecklingsförvaltningen till länssjukvårdsförvaltningen.

7 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (19) 1. Föreliggande avtal med Östersunds kommun, enheten Jämtlands läns bibliotek, om att bedriva regional biblioteksverksamhet och sjukhusbiblioteksverksamhet för landstingets räkning godkänns. 2. Det organisatoriska ansvaret för sjukhusbiblioteksverksamheten överförs från länsutvecklingsförvaltningen till länssjukvårdsförvaltningen från och med Utdelning av Jämtland läns landstings folkhälsostipendium för år 2002 (Jll 183/2002) Jämtlands läns landsting har sedan 1989 delat ut ett stipendium på kronor till enskilda personer, organisationer, sammanslutningar eller kommunala organ som på ett föredömligt och aktivt sätt tagit initiativ till åtgärder som positivt påverkar folkhälsan. Följande sju ansökningar har inkommit: Lars Nordström, Gällö skola Hela kollegiet på Gällö skola har föreslagit Lars Nordström som aktivt sedan 1979 arbetat med ungdomar i skolidrottsföreningen. Med aktiviteter 3-4 ggr i veckan direkt efter skolan med hänsyn till elever som åker skolskjuts samt under lov har Lars utanför sin arbetstid organiserat olika aktiviteter som lockat både både flickor och pojkar. Brukarrådet på Barn- och vuxenhabiliteringen Brukarrådet på barn- och vuxenhabiliteringen söker för friskvårdsverksamhet riktad till föräldrar till funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna. En begränsad men mycket viktig målgrupp vars hälsa och ork direkt styr möjligheterna för de funktionshindrade. Förskolegruppen Kåsan Kåsan i Odensala förskola är en friluftsavdelning med bra verksamhet där man är ute större delen av dagen och som omfattar 12 pojkar och 3 flickor i ålder 3-5 år. Målsättningen är att få starka, friska, rörliga och glada barn. PRO Frösön PRO har ett stort och brett utbud av verksamheter med klara folkhälsoförtecken för en stor och behövande del av länets befolkning.

8 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (19) Föllingekliniken Föllingekliniken söker stipendiet för sitt mångåriga arbete med hälsofrämjande insatser för personalen vilket lett till att Föllingekliniken blivit Jämtland/Härjedalens första hälsodiplomerade företag och är nominerade till årets friskaste företag. Ett gott exempel på att medveten satsning från arbetsgivaren ger belöning i friskare personal. Reumatikerföreningen Reumatikerföreningen vill ge stipendiet till två ledamöter i reumatikerdistriktet i Jämtlands län för stort arbete med handikapp- och rehabiliteringsfrågor. Kvinnum Kvinnum söker stipendiet för att arrangera en gemensam dag för långtidssjukskrivna i länet och bjuda in beslutsfattare, myndigheter och organisationer som är berörda. Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur har vid sammanträdet den 20 februari 2003 beslutat föreslå landstingsstyrelsen att tilldela Lars Nordström, Gällö skola, 2002 års folkhälsostipendium med följande motivering: Lars Nordström har under 23 år verkat ideellt i skolidrottsföreningen på Gällö skola. Gällö skolidrottsförening har bedrivit verksamhet som lockat lika många flickor som pojkar samt utvecklat den fysiska aktiviteten i skolan. BEREDNINGEN FÖR FOLKHÄLSA, LIVSMILJÖ OCH KULTUR FÖRESLÅR 1. Lars Nordström, Gällö skola, utses till 2002 års folkhälsostipendiat. 2. Stipendiet på kronor, utdelas vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 9-10 april Enligt beredningens förslag. 78 Deltagande i AER (Assembly of European Regions) Kommitté D (Jll 315/2003) Jämtlands läns landsting är för närvarande representerat i två av AER:s fyra kommittéer. Det är Kommitté B som arbetar med bl a sociala frågor och vårdfrågor samt Kommitté C som arbetar med regionalpolitik. Ett område där landstinget har ett stort engagemang är kultur-, utbildnings- och ungdomsfrågor.

9 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (19) I AER hanteras dessa frågor av Kommitté D. Av de svenska landstingen är det Sörmland, Örebro, Gävleborg och Västernorrland som är aktiva i den kommittén. Sörmland har ett huvudansvar för ungdomsfrågor i kommittén och arbetar mycket aktivt med de frågorna. 1. Landstingets representation i AER utvidgas till att även omfatta Kommitté D. 2. En ledamot och en ersättare utses till kommittén. 1. Landstingets representation i AER utvidgas till att även omfatta Kommitté D. 2. Till ledamot i kommittén utses Monalisa Norrman (v) och till ersättare Jan-Olof Dahlin (mp). 79 Likviditetsrapport (Jll 236/03) Likviditetsrapporten per den 28 februari 2003 visar samt kommenterar landstingets prognostiserade samt verkliga likviditet under februari Dessutom visas landstingets utestående placeringar och lån. En kommentar ges till periodens ränteutveckling. Likviditetsrapporten noteras till protokollet. 80 Anmälan av inkomna handlingar (Jll 28/2003) Information om till styrelsen inkomna handlingar enligt upprättad förteckning noteras till protokollet.

10 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (19) 81 Anmälan av delegationsbeslut (Jll 29/2003) Enligt landstingsstyrelsens delegationsordning, fastställd av styrelsen , 141, skall beslut som fattats efter delegation från styrelsen anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. Information om delegationsbeslut enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. Ärenden till landstingsfullmäktige 82 Årsredovisning 2002 (Jll 43/2003) Årsredovisning Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) skall den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Årets resultat uppgår till 13,8 mkr. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 12,1 mkr. I det senare resultatet medräknas inte realisationsvinster. Årets resultat har belastats med nedskrivningar av värdet på landstingets pensionsplaceringar som är placerade i aktier med 11,3 mkr. Eftersom aktierna fortfarande kvarstår i landstingets ägo är inte värdeminskningen realiserad. Resultatet har även belastats med reaförluster vid försäljning av Jamtli 8,6 mkr, nedskrivning inklusive rivning av Infektionskliniken (nyare delen) 5,5 mkr, nedskrivning av byggnadsinventarier (30 år) 14,1 mkr samt nedskrivning av tidigare aktiverade utvecklingskostnader (VISHET) 4,2 mkr. I årets resultat ingår kostnad för indexuppräkning av Länstrafikens driftbidrag med 1,2 mkr. Resultatet för den sammanställda redovisningen, det vill säga landstinget samt bolagen och stiftelsen, uppgår till 15,0 mkr. Här ingår resultaten från förvaltningsorganisationen, Landstingsbostäder, Länstrafiken, Jämtlands läns museum och ALMI Företagspartner.

11 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (19) I ärendet ingår också årsredovisningen från Stiftelsen Undsättningsfonden samt verksamhetsberättelsen från Upphandlingsnämnd i Jämtlands län. Analys inklusive över- och underskottshantering I kapitel 7 i årsredovisningen redovisas en analys utifrån resultatdialoger som landstingsdirektören haft med respektive förvaltning, förvaltningarnas verksamhetsberättelse samt den uppföljning av fastställda krav som förvaltningarna redovisade den 30 november Det som redovisas och kommenteras är i första hand avvikelser från uppställda krav och budget. I övrigt hänvisas till respektive förvaltnings verksamhetsberättelse. En analys har även gjorts av förvaltningarnas överoch underskott. Särskilda budgetberedningsgruppen har yttrat sig över revisorernas och patientnämndens verksamhetsberättelser. Förslag länssjukvården: Till år 2003 överförs ett underkott på tkr. Förslag primärvården: Till år 2003 överförs ett underskott på 250 tkr. Primärvården får genomsnittligt endast anlita vikarier upp till 85 % av budgeterat antal läkartjänster år Förslag folktandvården: Till år 2003 överförs ett överskott på 238 tkr. Förslag länsutvecklingen: Till år 2003 överförs ett överskott på 300 tkr till förvaltningen som helhet. Detta motiveras av redovisade överskott vid förvaltningens skolor. Förslag Emefte, anslagsverksamhet: Till år 2003 överförs överskottet för arbetstidsförkortning, 382 tkr. Kostnad för nytt upphandlingssystem föreslås tilläggsbudgeteras med 350 tkr. Förslag Emefte, resultatenheten: Ingen justering till år 2003 föreslås.

12 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 12 (19) En avstämning av kostnaderna för perioden för omändrad fastighetsorganisation görs efter periodens slut. Förslag landstingets kansli: Till år 2003 överförs ej förbrukat statsbidrag för beredskapsplanering, totalt 218 tkr. Landstingsstyrelsen beslutar 1. Årsredovisningen överlämnas till landstingets revisorer för granskning. 2. Årsredovisningen överlämnas till landstingsfullmäktige. 3. Årsredovisningen för Stiftelsen Undsättningsfonden överlämnas till landstingsfullmäktige. 4. Verksamhetsberättelsen för Upphandlingsnämnd i Jämtlands län överlämnas till landstingets revisorer för granskning. 5. Särskilda budgetberedningsgruppens yttrande över revisorernas och patientnämndens verksamhetsberättelser överlämnas till landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Årsredovisningen för 2002 godkännes. 2. Landstingets ombud vid årsstämmorna i Länstrafiken i Jämtland AB, ALMI Företagspartner Jämtland AB samt Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas att på respektive stämma rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Fastställa förslag till över- och underskott. YRKANDE Jan-Olof Dahlin yrkar att det inte överförs något underskott till länssjukvården och primärvården PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och på Jan-Olof Dahlins yrkande och finner landstingsdirektörens förslag antaget.

13 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 13 (19) RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin till förmån för eget yrkande. 83 Förslag till policy för riskhantering inom Jämtlands läns landsting (Jll 301/2003) Inom landstinget pågår arbetet med att vidareutveckla en riskprocess på strategisk nivå. Som ett led i detta arbete och för att tydliggöra landstingets förhållningssätt till risker och riskhantering har ett förslag till policy utarbetats. Att hantera alla risker systematiskt och processorienterat ökar möjligheten att uppnå visioner och uppsatta mål samtidigt som vi skyddar personal, tillgångar och verksamhet mot förluster, skador och avbrott. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Förslag till policy för riskhantering inom Jämtlands läns landsting fastställs. 84 Alternativ driftform för tandvårdskliniken i Nälden (Jll 321/2003) Personal vid tandvårdskliniken i Nälden har till landstingets kansli anmält intresse för att ta över verksamheten på folktandvårdskliniken. I en promemoria upprättad på landstingets kansli beskrivs verksamheten översiktligt och analyseras konsekvenserna av att lägga ut verksamheten på alternativ driftform enligt reglerna i konkurrenspolicyn. Tandvårdskliniken drivs i landstingets regi. För närvarande är efterfrågan på tandvård större än tillgången. Rekryteringssituationen avseende främst tandläkare men även tandhygienister är besvärlig. Genom ett entreprenöravtal garanteras tillgången på tandvård under avtalstiden.

14 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 14 (19) Hur efterfrågan på tandvård utvecklas är för närvarande svårt att förutse. Det kommer till stor del att vara beroende av hur tandvårdstaxan och eventuella subventioner från staten utvecklas. Subventionerna påverkas inte av valet mellan egen regi eller alternativ driftform. När den fria prissättningen infördes från och med år 1999 var tanken att konkurrensen på marknaden skulle utgöra en prispress. Folktandvårdens priser förutsattes vara ett riktmärke, då dessa skall vara kostnadstäckande men inte vinstgivande. Med hänsyn till att efterfrågan på tandvård är större än utbudet i länet är prisnivån hos flera av de privata vårdgivarna betydligt högre än folktandvårdens taxa. Många patienter har inte någon reell valmöjlighet utifrån priset, utan valet av vårdgivare styrs till viss del av var de kan få vård. Taxorna kan också vara svåra att jämföra för den enskilde patienten. Landstinget står inför en översyn av hela organisationen, den s k strukturutredningen, som beräknas få genomslag från och med år Om utredningen leder till att klinikstrukturen skall förändras inom folktandvården i Krokoms kommun är landstinget bundet av pågående avtal i de delar som upphandlas. En upphandling av verksamheten vid kliniken påverkar därför möjligheterna att under avtalstiden ändra befintlig struktur. Efter avtalstidens utgång kan dock verksamheten anpassas till utredningens resultat. Följande syften i konkurrenspolicyn får anses uppfyllas vid en konkurrensutsättning eller etablering av alternativ driftform stimulera landstingets egna verksamheter genom jämförelser med alternativa driftformer, ta tillvara personalens engagemang för att pröva nya organisationsformer, stimulera entreprenörskap och bidra till ökad näringsverksamhet i länet. Samtliga anställda vid kliniken är intresserade av att verksamheten drivs i alternativ driftform. Initiativet att bedriva verksamheten i annan driftform kommer från personalen. Väljs konkurrensutsättning motverkas syftet att ta tillvara personalens engagemang för att pröva nya organisationsformer. Som angetts ovan är flera av syftena i konkurrenspolicyn uppfyllda. Konkurrensutsättning och alternativa driftformer är politiska frågor. Utredningen talar både för och emot en upphandling. Inom Krokom finns för närvarande inget privat alternativ. En alternativ driftform kommer därför att ge patienterna ökade valmöjligheter. Om en upphandling skall ske bör följande verksamhet ingå i upphandlingen områdesansvar för barn, uppsökande verksamhet för personer som är berättigade till det med därtill hörande ansvar för nödvändig tandvård. Krav bör ställas på att vuxentandvård skall bedrivas vid kliniken för att tillgodose fortsatt närhet till tandvård för den vuxna befolkningen inklusive den nödvändiga tandvården.

15 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 15 (19) Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Verksamheten vid tandvårdskliniken i Nälden skall upphandlas. Den skall bedrivas i alternativ driftform, vilket innebär att den egna verksamheten inte får lägga anbud. Allmäntandvård för vuxna skall bedrivas på kliniken. YRKANDE Nina Fållbäck-Svenson yrkar följande tillägg: Uppdrag till landstingsstyrelsen att verkställa beslutet. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på Nina Fållbäck-Svensons tilläggsyrkande och finner yrkandet antaget. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Verksamheten vid tandvårdskliniken i Nälden skall upphandlas. Den skall bedrivas i alternativ driftform, vilket innebär att den egna verksamheten inte får lägga anbud. Allmäntandvård för vuxna skall bedrivas på kliniken. 2. Uppdrag till landstingsstyrelsen att verkställa beslutet. 85 Alternativ driftform för tandvårdskliniken på Allégatan (Jll 320/2003) Personal vid tandvårdskliniken på Allégatan har till landstingets kansli anmält intresse för att ta över verksamheten på folktandvårdskliniken. I en promemoria upprättad på landstingets kansli beskrivs verksamheten översiktligt och analyseras konsekvenserna av att lägga ut verksamheten på alternativ driftform enligt reglerna i konkurrenspolicyn. Tandvårdskliniken drivs i landstingets regi. För närvarande är efterfrågan på tandvård större än tillgången. Rekryteringssituationen avseende främst tandläkare men även tandhygienister är besvärlig. Genom ett entreprenöravtal garanteras tillgången på tandvård under avtalstiden.

16 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 16 (19) Hur efterfrågan på tandvård utvecklas är för närvarande svårt att förutse. Det kommer till stor del att vara beroende av hur tandvårdstaxan och eventuella subventioner från staten utvecklas. Subventionerna påverkas inte av valet mellan egen regi eller alternativ driftform. När den fria prissättningen infördes från och med år 1999 var tanken att konkurrensen på marknaden skulle utgöra en prispress. Folktandvårdens priser förutsattes vara ett riktmärke, då dessa skall vara kostnadstäckande men inte vinstgivande. Med hänsyn till att efterfrågan på tandvård är större än utbudet i länet är prisnivån hos flera av de privata vårdgivarna betydligt högre än folktandvårdens taxa. Många patienter har inte någon reell valmöjlighet utifrån priset, utan valet av vårdgivare styrs till viss del av var de kan få vård. Taxorna kan också vara svåra att jämföra för den enskilde patienten. De flesta privatpraktiserande tandläkarna i länet finns i centrala Östersund. Kliniken är den folktandvårdsklinik som ligger mest centralt i Östersund. Vid en upphandling av verksamheten kommer folktandvården som alternativ för vuxna patienter att reduceras i Östersund. Folktandvårdens reella möjlighet att utgöra ett riktmärke för taxorna kan därmed befaras komma att försämras. Landstinget står inför en översyn av hela organisationen, den s k strukturutredningen, som beräknas få genomslag från och med år Om utredningen leder till att klinikstrukturen skall förändras inom folktandvården i Östersund är landstinget bundet av pågående avtal i de delar som upphandlas. En upphandling av verksamheten vid kliniken påverkar därför möjligheterna att under avtalstiden ändra befintlig struktur. Efter avtalstidens utgång kan dock verksamheten anpassas till utredningens resultat. Följande syften i konkurrenspolicyn får anses uppfyllas vid en konkurrensutsättning eller etablering av alternativ driftform stimulera landstingets egna verksamheter genom jämförelser med alternativa driftformer, ta tillvara personalens engagemang för att pröva nya organisationsformer, stimulera entreprenörskap och bidra till ökad näringsverksamhet i länet. De flesta av de anställda vid kliniken är intresserade av att verksamheten drivs i alternativ driftform. Initiativet att bedriva verksamheten i annan driftform kommer från personalen. Väljs konkurrensutsättning motverkas syftet att ta tillvara personalens engagemang för att pröva nya organisationsformer. Som angetts ovan är flera av syftena i konkurrenspolicyn uppfyllda. Konkurrensutsättning och alternativa driftformer är politiska frågor. Utredningen talar både för och emot en upphandling. I centrala Östersund är det viktigt att folktandvården finns kvar i nuvarande omfattning som ett reellt alternativ till de många privata vårdgivarna. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

17 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 17 (19) Verksamheten vid tandvårdskliniken på Allégatan behålls i landstingets regi och skall således inte upphandlas. YRKANDE Thomas Andersson yrkar: 1. Verksamheten vid tandvårdskliniken på Allégatan skall upphandlas. Den skall bedrivas i alternativ driftform, vilket innebär att den egna verksamheten inte får lägga anbud. Allmäntandvård för vuxna skall bedrivas på kliniken. 2. Uppdrag till landstingsstyrelsen att verkställa beslutet. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och på Thomas Anderssons yrkande och finner landstingsdirektörens förslag antaget. Verksamheten vid tandvårdskliniken på Allégatan behålls i landstingets regi och skall således inte upphandlas. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Thomas Andersson, Inger Jonsson, Bernt Söderman, Jan-Olof Andersson, Börje Frisk och Jan-Olof Dahlin. 86 Interregionalt samarbetsprojekt inom kommunal revision (Jll 297/2003) Landstingets revisorer föreslår att revisorerna tilldelas ett tilläggsanslag med kronor för medfinsansiering av ett interregionalt samarbetsprojekt inom den kommunala revisionen. Förutsättningen är att motsvarande medfinansiering sker av den norska projektägaren och att projektet godkänns av beslutsgruppen för EU-programmet. Revisorerna ska återrapportera arbetsläge samt projektets slutresultat. Revisorernas förslag tillstyrks med följande ändring i punkt 1 sista meningen: Tilläggsanslaget innebär att landstingets egna medel minskas.

18 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 18 (19) Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Revisorerna tilldelas tilläggsanslag med kronor för medfinansiering av redovisat interregionalt samarbetsprojekt inom den kommunala revisionen under förutsättning att motsvarande medfinansiering sker av den norska projektägaren och att projektet vinner godkännande av beslutgruppen för EU-programmet. Tilläggsanslaget innebär att landstingets egna medel minskas. 2. Revisorerna skall återrapportera projektets arbetsläge vid den regelmässiga uppföljningen av verksamheten samt projektets resultat när det slutförts. 87 Uppdrag att utarbeta policy för lokalförsörjning inom landstinget (Jll 728 /2000) Landstingsfullmäktige fastställde i november 2000 en strategi för lokalförsörjning inom landstinget. Strategin innehåller även policyfrågor. Strategin är treårig och ska alltså ses över inför år I november 2001 fastställde landstingsfullmäktige definitionen av vissa administrativt styrande begrepp, bl a policy, strategi och handlingsplan. Innebörden är bl a att policies, som anger landstingets grundläggande värderingar i en viss sakfråga, ska föregå strategi och handlingsplan(er). Policies fastställs av fullmäktige och strategier av styrelsen. En policy för lokalförsörjning inom landstinget bör ses i det perspektivet. Enligt landstingets politiska organisation ska fullmäktiges beredningar i första hand arbeta med ärenden av långsiktig och strategisk karaktär som ska behandlas av fullmäktige. Demokrati- och länsutvecklingsberedningen ska bl a arbeta med byggnadsfrågor av långsiktig karaktär. Uppdraget att utarbeta en policy för lokalförsörjning inom landstinget bör därför tilldelas denna beredning. Uppdraget ska genomföras i huvudsak enligt upprättad uppdragsbeskrivning. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Uppdrag lämnas till demokrati- och länsutvecklingsberedningen att utarbeta en policy för lokalförsörjning inom landstinget.

19 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 19 (19) 2. Landstingsfullmäktige ska fatta beslut om policy för lokalförsörjning i oktober 2003.