Sammanträdesprotokoll 1 (38)

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (38) Plats och tid Peterson-Bergerhallen, Folkets Hus, Östersund den 9 april 2003 kl april 2003 kl Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Marianne Larm-Svensson och Birgitta Cameron Den 16 april 2003 på landstingets kansli Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Staffan Granström Hans Lundqvist Harriet Jorderud 66 Marianne Larm-Svensson Brigitta Cameron BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Datum för anslags nedtagande Underskrift Åsa Norlin

2 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (38) NÄRVAROFÖRTECKNING Östersunds valkrets Emilia Winberg Torgny Haraldsson Christer Åkerlind Robert Uitto Harriet Svaleryd Björn Sandal Ingemar Olsson Björn Karlsson Sture Olsson Carina Akay Carl-Arne Åhlin Ruth Karlsson Thomas Andersson Arne Eskilsson Marianne Larm-Svensson Danuta Finke Kjell Nilsson Runar Englund Elin Hoffner Sune Bengtsson Pär Jönsson Annelie Bengtsson Finn Cromberger Börje Frisk Owen Laws Bodil Sihm Gunni Holm Jan Jonsson Tapani Bergbacka Lars-Olof Eliasson Östra valkretsen Mona Nyberg Sten Edvardsson Bengt Bergqvist Harriet Jorderud Sven-Åke Draxten Bojan Edfors Hans Lundqvist Gunnar Geijer Yngve Hamberg Eva Nilsson Catarina Antán Börje Lundin Jan-Olof Andersson Västra valkretsen Ulla-Britt Lindblad Karin Paulsson Maj-Lis Larsson Mikael Abramsson Maidie Wiklund Jonny Springe Ann-Marie Johansson Stefan Wikén Göte Norlander Jan-Erik Eriksson Bernt Söderman Klas Hallman Sune Bengtsson Eva-Britt Jonsson Bo Danielsson Jöns Broström Anna-Britt Bromée Birgitta Cameron Jan Olof Dahlin Åke Durre Anders Silfverdal

3 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (38) 42 Sammanträdets öppnande Landstingsfullmäktige och ungdomstinget öppnas gemensamt och samtliga ledamöter hälsas välkomna. 43 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 44 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäles att fullmäktiges ordförande den 1 april 2003 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 45 Interpellation från Finn Cromberger (fp) om friheten att välja hälsocentral (Jll 367/2003) Finn Cromberger hade lämnat in en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse: Vid patientnämndens information vid landstingsstyrelsens sammanträde den 27 mars framgick att valfriheten att välja hälsocentral inte fungerar. Ett flertal

4 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (38) personer har varit i kontakt med patientnämnden om detta problem. Från nämndens sida har man trots flera påstötningar hos flera hälsocentraler ytterst sällan lyckats få till stånd någon ändring. Även revisorerna har tidigare påpekat att det fria valet att välja hälsocentral inte fungerar. Hälsocentralerna hänvisar oftast till att de redan idag med sitt patientunderlag är för hårt ansträngda och omöjligen kan ta emot fler patienter. Jag hävdar att det är osant eftersom de inte vet hur många verkliga patienter de har inom sitt område från dag till dag. Årets landstingsplan berättar på sidorna om en utveckling av det fria valet av hälsocentral där man medels kapitering skall låta de ekonomiska resurserna följa patienten då denne väljer hälsocentral. Det här låter jättefint och skulle var det också om det fungerar som det är sagt och beslutat. Men tyvärr så är inte fallet kan vi konstatera. Patientnämnden kan peka på flera fall. Kanske det finns annan statistik som även den visar på att landstinget inte lever upp till sitt beslut. Det här är olyckligt. Jag underar vad landstingsledningen tänker göra åt problemet och inom vilken tidshorisont. Som jag ser det finns två alternativ, ett dåligt och ett bra. Alternativ 1: Upphäv beslutet Alternativ 2: Peka med hela handen och kräv av primårvården att den bums lever upp till landstingsfullmäktiges beslut. Interpellationen får ställas. 46 Interpellation från Anders Silfverdal (kd) och Lars-Olof Eliasson (kd) om utprovning av hörapparater m m (Jll 376/2003) Anders Silfverdal och Lars-Olof Eliasson hade lämnat in en interpellation med följande lydelse:

5 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (38) I år uppmärksammas handikappfrågor på ett speciellt sätt genom det europeiska handikappåret. Många funktionshindrade känner ett stort utanförskap i det svenska samhället. I FN:s standardregler tas det upp att ingen skall behöva känna sig utanför eller att inte vara delaktig osv. Ett funktionshinder som många människor lider av är nedsatt hörsel. Ett handikapp som begränsar delaktigheten och gemenskapen i samhället. Det skapar även många missuppfattningar och är ett stort lidande i många avseende, försämrade möjligheter till rehabilitering för exempelvis strokepatienter. Hur långa är köerna för att få en hörapparat utprovad? Hur många befinner sig i dessa köer? Hur mycket måste den hörselnedsatte själv betala för en hörapparat? Är det samma kostnad för digitala apparater? Hur går det med rekrytering av audionomer? Hur är läget med hörselhjälpmedel i våra sammanträdeslokaler? Finns det hörselhjälpmedel där det skall finnas? Behövs det någon form av utbildning för att använda dem? Interpellationen får ställas. 47 Interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) om sterilisering (Jll 383/2003) Jan-Olof Dahlin (mp) hade lämnat in en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse: Hösten 2002 var det en debatt om hur invånarnas möjligheter till sterilisering för kvinnor ser ut. Enligt vad som framkom görs det individuella bedömningar av vilka som är medicinskt motiverade och då bekostas av landstinget. I annat fall får patienten lösa det privat. Med anledning av detta väcks följande frågeställningar.

6 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (38) Hur bedöms de medicinska grunderna för sterilisering? Vilka kriterier vägs in? Hur utvecklad är möjligheten till en s k second-opinion? Hur många steriliseringar utfördes 2002? Vad är kostnaden och tidsåtgången för en sterilisering? Hur många önskemål om sterilisering avslogs? Hur många av dessa fick en andra bedömning? Interpellationen får ställas. 48 Fråga från Börje Frisk (fp) om barn och ungdomspsykiatrin (Jll 162/2003) Börje Frisk hade lämnat in en fråga till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse: Allt fler rapporter kommer om att barn- och ungdomspsykiatrin i länet har problem. Det som tycks vara mest besvärande för närvarande är de ökande köerna för att komma dit och få behövlig hjälp. Detta är inte bra med tanke på allt lidande som våra unga utsätts för om de får stå allt för länge i en kö i väntan på hjälp. Jag undrar nu vad landstingets ledning tänker göra för att hjälpa våra unga, som väntar på en behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin? Frågan får ställas.

7 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (38) 49 Fråga från Göte Norlander (c) om patientnämndens årsberättelse (Jll 162/2003) Göte Norlander hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat in en fråga med följande lydelse: Inom vården sker dagligen många små och stora underverk som ger patienterna lindring och gör dom friska. Men trots många fantastiska insatser kan det ändå hända att någon ibland inte anser sig fått den vård eller det bemötande som förväntats. Ibland fullföljs ärendet så långt att det blir ett fall för patientnämnden. När fullmäktige behandlat årsrapporten har ett enigt landstingsfullmäktige i flera år beslutat att rapporten skall aktivt användas som ett av många olika instrument i återkopplingen att ge länets innevånare det bästa bemötande och en bra vård. Kännetecknande för en lärande organisation är att alla vunna erfarenheter, positiva som negativa, återkopplas och används i förbättrande syfte för att erhålla högre kvalitet i utförandet. Av denna anledning ställs frågan: På vilket sätt och i vilken omfattning har patientnämndens årsrapporter och arbete aktivt återkopplats inom vårdverksamheten i enlighet med fullmäktiges beslut? Frågan får ställas. 50 Fråga från Thomas Andersson (c) om patienters tillgång till Internet (Jll 162/2003) Thomas Andersson hade lämnat in en fråga till landstingsstyrelsens 1:e vice ordförande med följande lydelse:

8 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (38) Vid ett besökt på rehabiliteringen på Remonthagen uppmärksammade jag att inneliggande patienter inte har tillgång till Internet. Med anledning av detta ställer jag följande fråga till Robert Uitto: - Hur ser tillgången till Internet ut för inneliggande patienter? Frågan får ställas. 51 Fullmäktigepresidiets förslag till behandling av inkomna motioner, medborgarförslag m m Nedanstående motioner och medborgaförslag har inkommit för beredning: 1. Medborgarförslag från Solveig Sethson, Hammerdal om läkarrekrytering och arbetsrutiner vid länets hälsocentraler (Jll 293/2003) Fullmäktige beslutar att förslaget överlämnas till landstingsstyrelsen för beredning och behandlas av fullmäktige i juni Motion från Finn Cromberger (fp) om bruttolöneavdrag för landstingsanställda för att betala tandvårdskostnader (Jll 368/2003) Fullmäktige beslutar att motionen överlämnas till personalpolitiska delegationen för beredning och behandlas av fullmäktige i oktober Fullmäktige beslutar att demokrati- och länsutvecklingsberedningen får i uppdrag att överväga behovet av en revidering av landstingets internationella program. 52 Meddelanden 1. Länsstyrelsens beslut att utse Elsi Wissing (s) som ny ersättare i fullmäktige (västra valkretsen) för Marie Wörlén som avsagt sig uppdraget.

9 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (38) 2. Länsstyrelsens beslut att utse Tapani Bergbacka (sjp) som ny ledamot i fullmäktige (Östersunds valkrets och västra valkretsen) för Sven Christer-Nilsson som avsagt sig uppdraget. 53 Ajournering Fullmäktige ajournerar sig kl för att åter sammanträda den 10 april kl Landstingsdirektör Charlotte Wäreborn Schultz presenterar sig. 2. Tema: Kapitering inom primärvården. Göran Rydqvist och Lena Weinstock Svedh presenterar ett utredningsförslag varefter fullmäktiges ledamöter diskuterar detta i grupper. 10 april Upprop Företas upprop av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 55 Landstingsstyrelsens rapport 1. Den statliga Ansvarsutredningen har nyligen påbörjat sitt arbete. Utredningen ska se över strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen. 2. LAKO-gruppen har lämnat uppdrag om utformning av ett samverkansorgan i länet (LAKO-gruppen med utvidgat uppdrag). Förslaget ska behandlas den 12 maj.

10 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (38) 3. Med anledning av att Kommunalarbetareförbundet och arbetsgivarorganisationerna inte har kommit överens om nytt löneavtal har varslats om konflikt efter påsk. Landstinget berörs för närvarande i begränsad omfattning. 4. Två dialogdagar om budget 2004 har genomförts, en tredje dialogdag genomförs den 28 april och en fjärde dialogdag den 19 augusti. 56 Beredningarnas och revisorernas dialog med fullmäktige Beredningen för vård och rehabilitering Från gårdagens gruppdiskussioner under temat Kapitering redovisas partiernas synpunkter. Beredningen för demokrati och länsutveckling Beredningen har fått information och diskuterat frågor kring nationellt centrum för småskalig livsmedelsproduktion och lokalt tillväxtavtal i Bispgården. Ledamöter i beredningen har varit på konferens kring EU-frågor, bl a Agenda 2007 och möjligheter att få stöd för utbildning i EU-frågor. Landstingets revisorer Ordföranden informerar om pågående arbete kring privata vårdgivare, VAS och bisysslor. Revisorerna önskar fullmäktiges synpunkter på mail vad gäller revisionsplanen. 57 Svar på interpellation från Finn Cromberger (fp) om friheten att välja hälsocentral (Jll 367/2003) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Finn Cromberger inlämnade och under 45 antecknade interpellationen och anför följande:

11 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (38) Finn Cromberger frågar, utifrån information om att valfriheten att välja hälsocentral inte fungerar, vad landstingets ledning avser att göra för att lösa frågan och inom vilken tidshorisont. Landstingsfullmäktige har under senare år vid flera tillfällen beslutat att länets patienter har rätt att välja hälsocentral. Senast framgår detta av Landstingsplanen för : Länets innevånare har rätt att välja vilken hälsocentral som de vill uppsöka. Denna valmöjlighet gäller för övrigt inom hela landet fr o m år Det här budskapet har också på olika sätt förmedlats till våra patienter, senast i broschyren Ökade valmöjligheter i hälso- och sjukvården. Valmöjligheterna kan i allmänhet utnyttjas av de patienter som så önskar. Men det finns problem inom delar av primärvården, framförallt vid några hälsocentraler inom Östersunds kommun. Problemen får emellertid inte, som interpellanten gör, överdrivas. Interpellanten hänvisar till uppgifter från Patientnämnden. Fakta är att 498 ärenden har registrerats hos patientnämnden under av dessa ärenden gällde primärvården. 25 av ärendena handlade om organisation och rutiner där frågan om valmöjligheter ingår. Kvantitativt handlar det alltså om mycket små tal, inte minst om man beaktar de 1000-tals besök och kontakter som länsborna har varje år med primärvården. Det hindrar naturligtvis inte att varje klagomål måste tas på stort allvar. Jag är inte beredd att medverka till att beslutet om valmöjligheter inom primärvården upphävs. Beslutet ligger fast och det är nödvändigt att primärvården och dess ledning fullföljer fattade beslut. Det bör vara fullt möjligt att genom organisatoriska åtgärder lösa problemen. Den diskussion som pågår om kapitering inom primärvården kan kanske vara en framkomlig väg i ett längre tidsperspektiv. Innan några som helst beslut kan tas i den riktningen måste ett väl genomarbetat beslutsunderlag föreligga. Finn Cromberger yttrar sig.

12 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 12 (38) 58 Svar på interpellation från Anders Silfverdal och Lars-Olof Eliasson (båda kd) om utprovning av hörapparater m m (Jll 376/2003) Karin Paulsson (s) besvarar den av Anders Silfverdal och Lars-Olof Eliasson inlämnade och under 46 antecknade interpellationen och anför följande: Anders Silfverdal och Lars-Olof Eliasson ställer frågor om köer för utprovning av hörapparater, kostnader, rekrytering av audionomer samt om hörselhjälpmedel i landstingets sammanträdeslokaler. Hur långa är köerna för att få en hörapparat utprovad? Hörcentralen har tre prioriteringsnivåer. Prioritet 1, väntetid ca 6 veckor. I denna prioritetsgrupp ingår barn, patienter med akuta hörselnedsättningar, patienter med svår hörselnedsättning (tonmedelvärde under 50 db på bästa örat) och dessutom tilläggshandikapp ex synskada. Prioritet 2, väntetid ca 20 månader. I denna prioritetsgrupp ingår patienter med svår hörselnedsättning, dvs deras tonmedelvärde är sämre än 50 db på bästa örat. Patienter med måttlig hörselnedsättning (tonmedelvärde db på bästa örat) och dessutom tilläggshandikapp ex synskada tillhör också denna prioritetsgrupp. Prioritet 3, väntetid ca 39 månader. I denna prioritetsgrupp ingår patienter med måttlig hörselnedsättning (tonmedelvärde ca db på bästa örat). Hur många befinner sig i dessa köer? 1217 personer Hur mycket måste den hörselnedsatte själv betala för en hörapparat? Är det samma kostnad för digitala apparater? Idag finns det många bra hörapparater under landstingets kostnadstak 3500 kr, både digitala och analoga. Hörapparatens kostnad upp till kostnadstaket, 3500 kr, bekostas av hörselvården, ev överskjutande kostnad betalas av patienten själv. Hur går det med rekrytering av audionomer?

13 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 13 (38) På Hörcentralen i Östersund är samtliga tjänster besatta. Audionomtjänsten i Sveg är vakant och obesatt. Rekryteringen hittills har inte gett något resultat. Det är svårt att rekrytera personer till tjänster där man är ensamarbetande. Hörcentralen har rekryterat en nyutbildad audionom som tillträder juni Flera personer funderar på audionomyrket i samband med att distansutbildningen startar hösten 2003 i Örebro. Förhoppningsvis kommer den utbildningen underlätta audionomrekryteringen. Vi köper i år extra utprovningar med extra kökortningspengar. Målsättningen är att kön skall vara maximalt ett år i januari Detta är möjligt tack vara kökortningsinsatserna. Hur är läget med hörsel-hjälpmedel i våra sammanträdeslokaler? Finns det hörselhjälpmedel där det skall finnas? Behövs det någon form av utbildning för att använda dem? Syncentralen och Hörcentralens sammanträdeslokaler är anpassade med hörselhjälpmedel. Under våren 2002 har hörslingor installerats och eller kontrollerats i 7 hälsocentraler/tandläkarmot, företrädesvis i receptionerna men även i vissa sammanträdesrum. 25 enheter inom sjukhuset (blandat mottagningar och receptioner) har utrustats med så kallade över disk slingor. På Torsta har en översyn och justering skett av befintliga hörselslingor i sammanträdesrum. I kanslihuset finns för närvarande sammanlagt 7 sammanträdesrum. I 6 av dessa lokaler finns hörslinga installerad. Lilla sessionssalen saknar fast hörslinga. Vid behov kan en bärbar hörslinga lånas via kansliets reception. Konsekvent skyltning återstår som anger att i denna lokal finns hörslinga samt att det kontinuerligt behöver följas upp att slingorna fungerar tillfredställande. Trots att ett stort arbete ägnas hörslingor i olika större eller mindre samlingslokaler inom landstinget kan irritation uppstå pga att slingan fungerar dåligt. Slingan i sig har mycket känsligt teknik och den enskilde brukaren har olika förmåga att tillgodogöra sig tekniken. Anders Silfverdal och Pär Jönsson yttrar sig.

14 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 14 (38) 59 Svar på interpellation från Jan Olof Dahlin (mp) om sterilisering (Jll 383/03) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Jan-Olof Dahlin inlämnade och under 47 antecknade interpellationen och anför följande: Jan Olof Dahlin ställer frågor om medicinska grunder för sterilisering, antalet steriliseringar 2002, kostnader och tidsåtgång mm. Bakgrund I syfte att anpassa verksamheten till befintlig budgetram föreslog Område barnkvinna hösten 1999 att steriliseringar på kvinnor inte längre skulle utföras bl. a. mot bakgrund av att steriliseringar tillhör prioriteringsgrupp 4. Landstingsfullmäktige biföll detta förslag i november 1999 (Landstingsplan ). Undantag görs i de fall när en ny graviditet utgör en allvarlig medicinsk risk hos en kvinna där inga preventivmedelsmetoder fungerar. Vidare görs undantag när en ny graviditet medför en ökad risk för allvarliga genetiska skador hos barnet där kvinnan tidigare fött ett skadat barn samt när allvarliga psykosomatiska symtom föreligger hos kvinnan. Hur bedöms de medicinska grunderna för sterilisering? Idag genomförs vid kinnosjukvården vid Östersunds sjukhus sterilisering av kvinnan om en ny graviditet utgör en allvarlig medicinsk risk. Vilka kriterier vägs in? En ny graviditet utgör en allvarlig medicinsk risk hos en kvinna där inga preventivmedelsmetoder fungerar. En ny graviditet medför en ökad risk för allvarliga genetiska skador hos barnet där kvinnan tidigare född ett skadat barn. Allvarliga psykosomatiska symtom föreligger hos kvinnan. Hur utvecklad är möjligheten till second-opinion? Kvinnosjukvården erbjuder möjlighet till förnyad medicinsk bedömning enligt HSL 3 a, när en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada i det fall vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet.

15 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 15 (38) Hur många steriliseringar utfördes 2002? 10 Vad är kostnaden och tidsåtgång för en sterilisering? kr per ingrepp. Operationen görs polikliniskt med operationstid ca 45 min. Hur många önskemål om sterilisering avslogs? Verksamheten för ingen statistik över detta då kriterierna för att genomföra sterilisering bedöms vara väl kända inom primärvården, bl. a genom Kliniknytt. Hur många av dessa fick en andra bedömning? Ingen patient som har sökt/remitterats för ställningstagande till sterilisering och som fått avslag har uppfyllt kriterierna enligt HSL 3 a för en förnyad medicinsk bedömning. Jan-Olof Dahlin yttrar sig. 60 Svar på fråga från Börje Frisk (fp) om barn- och ungdomspsykiatrin (Jll 162/2003) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Börje Frisk inlämnade och under 48 antecknade frågan och anför följande: Börje Frisk frågar om vad landstingets ledning tänker göra för ungdomar som väntar på behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har tillströmningen av ärenden ökat under första kvartalet 2003 (173 nya ärenden jämfört med 120 ärenden motsvarande period 2002). Ökningen är oväntad och har ännu inte hunnit analyseras av ansvariga inom verksamheten. Det arbetet pågår. Under de senaste åren har man målmedvetet arbetat med att minska kön till verksamheten bl a genom förstärkt mottagning, använt nya behandlingsmodeller, filialverksamhet osv. Inom verksamheten planeras nu samtal med sjukhus- och landstingsledning om situationen, analys av ärendetillströmningen, samtal med kommunerna om ytterliagre

16 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 16 (38) samverkan i förebyggande syfte, fortsatt utvärdering av aktuella behandlingsmetoder. Situationen kommer naturligtvis också att belysas i pågående budgetarbete. Börje Frisk yttrar sig. 61 Svar på fråga från Thomas Andersson (c) om patienters tillgång till Internet (Jll 162/2003) Robert Uitto (s) besvarar den av Thomas Andersson inlämnade och under 50 antecknade frågan och anför följande: Thomas Andersson frågar hur tillgången till Internet för inneliggande patienter ser ut. Ett enkelt svar på frågan är att patienterna hittills inte kunnat erbjudas internetåtkomst vid sin vistelse på sjukhuset. Behovet uppmärksammades för flera år sedan. Frågan har dock fallit på att tekniken inte garanterat en säker åtkomst utan risk för spridning av känslig information. Helt nyligen, strax före årsskiftet, har sjukhuset fått besked att tekniken nu gör det möjligt att lösa patienternas internetåtkomst på ett enkelt och säkert sätt. TietoEnator kommer inom kort att lämna ett förslag till en pilotinstallation vid Remonthagen. Ambitionen är alltså att så snabbt som möjligt erbjuda våra patienter internetåtkomst vid sjukhuset. Thomas Andersson yttrar sig. 62 Svar på fråga från Göte Norlander (c) om patientnämndens årsberättelse (Jll 162/2003) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Göte Norlander inlämnade och under 49 antecknade frågan och anför följande:

17 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 17 (38) Göte Norlander frågar på vilket sätt och i vilken omfattning patientnämndens årsberättelser och arbete aktivt återkopplas inom vården i enlighet med fullmäktiges beslut. Av Landstingsplanen och förvaltningarnas årsredovisningar framgår dels vilka kvalitetskrav som ställs, dels hur dessa krav tillgodosetts. Där framgår t ex att kvaliteten följs upp genom jämförelser med nationella register, avvikelserapporter och kvalitetsplaner. Patientenkäter genomförs för att undersöka patienterna uppfattning om vården. Patientnämndens årsberättelser ger information som bör vara användbar i kvalitetsarbetet inom vården. Det är min uppfattning att patientnämndens årsberättelser ännu inte används tillräckligt aktivt för att förbättra vården. Från politisk nivå avser jag att se till att signaler från patientnämnden får större genomslag i vården. Göte Norlander yttrar sig. 63 Allmänhetens frågestund Jan-Olof Dahlin (mp) och Åke Durre (sjp) besvarar en fråga från Helena Lassen Wikén, Östersund. På fråga som inkommit från Adrian Reinmann, Trångsviken kommer skriftligt svar att skickas från oppositionspartierna. Enligt KL 8 kap, 22 samt landstingsfullmäktiges arbetsordning 15 hade allmänheten även inbjdits att ställa frågor om årsredovisningen. Ingen fråga hade anmälts.

18 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 18 (38) 64 Årsredovisning 2002 (Jll 43/2003) ÄRENDEBESKRIVNING Årsredovisning Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) skall den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Årets resultat uppgår till 13,8 mkr. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 12,1 mkr. I det senare resultatet medräknas inte realisationsvinster. Årets resultat har belastats med nedskrivningar av värdet på landstingets pensionsplaceringar som är placerade i aktier med 11,3 mkr. Eftersom aktierna fortfarande kvarstår i landstingets ägo är inte värdeminskningen realiserad. Resultatet har även belastats med reaförluster vid försäljning av Jamtli 8,6 mkr, nedskrivning inklusive rivning av Infektionskliniken (nyare delen) 5,5 mkr, nedskrivning av byggnadsinventarier (30 år) 14,1 mkr samt nedskrivning av tidigare aktiverade utvecklingskostnader (VISHET) 4,2 mkr. I årets resultat ingår kostnad för indexuppräkning av Länstrafikens driftbidrag med 1,2 mkr. Resultatet för den sammanställda redovisningen, det vill säga landstinget samt bolagen och stiftelsen, uppgår till 15,0 mkr. Här ingår resultaten från förvaltningsorganisationen, Landstingsbostäder, Länstrafiken, Jämtlands läns museum och ALMI Företagspartner. I ärendet ingår också årsredovisningen från Stiftelsen Undsättningsfonden samt verksamhetsberättelsen från Upphandlingsnämnd i Jämtlands län. Analys inklusive över- och underskottshantering I kapitel 7 i årsredovisningen redovisas en analys utifrån resultatdialoger som landstingsdirektören haft med respektive förvaltning, förvaltningarnas verk-

19 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 19 (38) samhetsberättelse samt den uppföljning av fastställda krav som förvaltningarna redovisade den 30 november Det som redovisas och kommenteras är i första hand avvikelser från uppställda krav och budget. I övrigt hänvisas till respektive förvaltnings verksamhetsberättelse. En analys har även gjorts av förvaltningarnas överoch underskott. Särskilda budgetberedningsgruppen har yttrat sig över revisorernas och patientnämndens verksamhetsberättelser. Förslag länssjukvården: Till år 2003 överförs ett underskott på tkr. Förslag primärvården: Till år 2003 överförs ett underskott på 250 tkr. Primärvården får genomsnittligt endast anlita vikarier upp till 85 % av budgeterat antal läkartjänster år Förslag folktandvården: Till år 2003 överförs ett överskott på 238 tkr. Förslag länsutvecklingen: Till år 2003 överförs ett överskott på 300 tkr till förvaltningen som helhet. Detta motiveras av redovisade överskott vid förvaltningens skolor. Förslag Emefte, anslagsverksamhet: Till år 2003 överförs överskottet för arbetstidsförkortning, 382 tkr. Kostnad för nytt upphandlingssystem föreslås tilläggsbudgeteras med 350 tkr. Förslag Emefte, resultatenheten: Ingen justering till år 2003 föreslås.

20 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 20 (38) En avstämning av kostnaderna för perioden för omändrad fastighetsorganisation görs efter periodens slut. Förslag landstingets kansli: Till år 2003 överförs ej förbrukat statsbidrag för beredskapsplanering, totalt 218 tkr. LANDSTINGSSTYRELSENS BESLUT 1. Årsredovisningen överlämnas till landstingets revisorer för granskning. 2. Årsredovisningen överlämnas till landstingsfullmäktige. 3. Årsredovisningen för Stiftelsen Undsättningsfonden överlämnas till landstingsfullmäktige. 4. Verksamhetsberättelsen för Upphandlingsnämnd i Jämtlands län överlämnas till landstingets revisorer för granskning. 5. Särskilda budgetberedningsgruppens yttrande över revisorernas och patientnämndens verksamhetsberättelser överlämnas till landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Årsredovisningen för 2002 godkänns. 2. Landstingets ombud vid årsstämmorna i Länstrafiken i Jämtland AB, ALMI Företagspartner Jämtland AB samt Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas att på respektive stämma rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Fastställa förslag till över- och underskott. PATIENTNÄMNDENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Patientnämndens förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Thore Holmberg.

21 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 21 (38) Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att patientnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. Patientnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret GEMENSAMMA NÄMNDENS FÖR UPPHANDLING, LAGERHÅLLNING OCH DISTRIBUTION AV SJUKVÅRDSPRODUKTER FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Den gemensamma nämndens förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Christer Åkerlind. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att den gemensamma nämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåreret Jan Olof Dahlin och Finn Cromberger yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. Den gemensamma nämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Christer Åkerlind. REVISORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Revisorernas verksamhetsberättelse föredras av ordföranden Nils-Gunnar Molin.

22 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 22 (38) Särskilda budgetberedningsgruppens ordförande Hans Lundqvist föredrar gruppens yttrande, varvid framgår att revisorernas begäran om tilläggsanslag med 119 tkr avstyrks. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på särskilda budgetberedningsgruppens förslag att revisorernas begäran om tilläggsanslag med 119 tkr avstyrks och finner förslaget antaget. Revisorernas begäran om tilläggsanslag med 119 tkr avslås. LÄNSTRAFIKENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Länstrafikens preliminära förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Bo Bergqvist och ekonomen Magnus Stenvall. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin anmäler att granskningsrapport och revisionsberättelse ännu inte föreligger. PROPOSITION Ordföranden föreslår att landstingsstyrelsen får uppdrag att ge direktiv i frågan om ansvarsfrihet till landstingets ombud vid årsstämman för Länstrafiken i Jämtlands AB när länstrafikens styrelse har fastställt bolagets årsredovisning och när revisorerna har lämnat granskningsrapport och revisionsberättelse och finner förslaget antaget. Landstingsstyrelsen får uppdrag att ge direktiv i frågan om ansvarsfrihet till landstingets ombud vid årsstämman för Länstrafiken i Jämtlands AB när länstrafikens styrelse har fastställt bolagets årsredovisning och när revisorerna har lämnat granskningsrapport och revisionsberättelse. I beslutet deltar inte Jan Olof Dahlin och Hans Lundqvist.

23 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 23 (38) ALMI FÖRTAGSPARTNERS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALMI Företagspartners förvaltningsberättelse redovisas av ordföranden Bernt Söderman och v d Marie Simonsson. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker landstingsstyrelsens förslag om direktiv till landstingets ombud vid bolagsstämman. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. Landstingets ombud vid årsstämman för ALMI Företagspartner Jämtland AB bemyndigas att rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Mona Nyberg. LANDSTINGSBOSTÄDERS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstingsbostäders förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Mona Nyberg. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker landstingsstyrelsens förslag om direktiv till landstingets ombud vid årsstämman. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. Landstingets ombud vid årsstämman för Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas att rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2002.

24 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 24 (38) I beslutet deltar inte Mona Nyberg, Sture Olsson, Jan Olof Dahlin och Gunnar Geijer. STIFTELSEN JÄMTLANDS LÄNS MUSEUMS FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Ordföranden meddelar att förvaltningsberättelse och revisionsberättelse för stiftelsen inte föreligger. PROPOSITION Ordföranden föreslår att landstingsstyrelsen får uppdrag att bevaka att revisionsberättelse för Stiftelsen Jämtlands läns museum inkommer och att när så har skett anmäla denna till fullmäktige och finner förslaget antaget. Landstingsstyrelsen får uppdrag att bevaka att revisionsberättelse för Stiftelsen Jämtlands läns museum inkommer och att när så har skett anmäla denna till fullmäktige. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstingsstyrelsens förvaltningsberättelse inklusive förslag om över- och underskott föredras av ordföranden Maidie Wiklund. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin föredrar revisionsberättelsen vad avser frågan om ansvarsfrihet och tillstyrker att landstingsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin föredrar revisionsberättelsen i frågan om godkännande av årsredovisningen och föreslår att årsredovisningen godkänns men att landstingsstyrelsen får uppdrag att återkomma med en redovisning av eventuella konsekvenser på årsredovisningen när styrelsen tagit del av fastställd årsredovisning i Länstrafiken i Jämtlands län AB. YRKANDEN Jan Olof Dahlin (mp) yrkar, med instämmande av Åke Durre (sjvp), att det inte överförs något underskott till länssjukvården och primärvården 2003.

25 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 25 (38) Annelie Bengtsson (m) yrkar att en konsekvensutredning görs p g a att länssjukvården och primärvården får ta med sig underskott till budget Thomas Andersson (c), Bernt Söderman (c), Börje Frisk (fp), Mona Nyberg (s) och Robert Uitto (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag vad avser över- och underskott. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition om godkännande av Undsättningsfondens verksamhetsberättelse och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag att årsredovisningen godkänns men att landstingsstyrelsen får uppdrag att återkomma med en redovisning av eventuella konsekvenser på årsredovisninigen när styrelsen tagit del av fastställd årsredovisninig i Länstrafiken i Jämtlands län AB och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag om över- och underskott och finner förslaget antaget. 1. Undsättningsfondens verksamhetsberättelse för 2002 godkänns. 2. Landstingsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Årsredovisningen för 2002 godkänns. 4. Landstingsstyrelsen får uppdrag att återkomma med en redovisning av eventuella konsekvenser på årsredovisningen när styrelsen tagit del av fastställd årsredovisning i Länstrafiken i Jämtlands län AB. 5. Landstingsstyrelsens förslag till över- och underskott godkänns. I beslutet, vad avser punkt 1, deltar inte Maidie Wiklund och Gunnar Geijer, och vad avser punkterna 2 och 3 deltar inte Maidie Wiklund, Mona Nyberg, Bengt

26 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 26 (38) Bergqvist, Karin Paulsson, Thomas Andersson, Marianne Larm-Svensson, Gunnar Geijer, Anna-Britt Bromée, Annelie Bengtsson, Lars-Olof Eliasson och Jan Olof Dahlin. RESERVATION Mot beslutet vad avser punkt 5 reserverar sig Jan Olof Dahlin, Gunni Holm och Bodil Sihm (samtliga mp), Åke Durre, Tapani Bergbacka och Jan Jonsson (samtliga sjp) till förmån för Jan Olof Dahlins yrkande samt Pär Jönsson, Jan-Olof Andersson, Annelie Bengtsson, Anna-Britt Bromée och Jöns Broström (samtliga m) till förmån för Annelie Bengtssons yrkande. 65 Förslag till policy för riskhantering inom Jämtlands läns landsting (Jll 301/2003) ÄRENDEBESKRIVNING Inom landstinget pågår arbetet med att vidareutveckla en riskprocess på strategisk nivå. Som ett led i detta arbete och för att tydliggöra landstingets förhållningssätt till risker och riskhantering har ett förslag till policy utarbetats. Att hantera alla risker systematiskt och processorienterat ökar möjligheten att uppnå visioner och uppsatta mål samtidigt som vi skyddar personal, tillgångar och verksamhet mot förluster, skador och avbrott. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Förslag till policy för riskhantering inom Jämtlands läns landsting fastställs. Enligt landstingsstyrelsens förslag.

27 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 27 (38) 66 Alternativ driftform för tandvårdskliniken i Nälden (Jll 321/2003) ÄRENDEBESKRIVNING Personal vid tandvårdskliniken i Nälden har till landstingets kansli anmält intresse för att ta över verksamheten på folktandvårdskliniken. I en promemoria upprättad på landstingets kansli beskrivs verksamheten översiktligt och analyseras konsekvenserna av att lägga ut verksamheten på alternativ driftform enligt reglerna i konkurrenspolicyn. Tandvårdskliniken drivs i landstingets regi. För närvarande är efterfrågan på tandvård större än tillgången. Rekryteringssituationen avseende främst tandläkare men även tandhygienister är besvärlig. Genom ett entreprenöravtal garanteras tillgången på tandvård under avtalstiden. Hur efterfrågan på tandvård utvecklas är för närvarande svårt att förutse. Det kommer till stor del att vara beroende av hur tandvårdstaxan och eventuella subventioner från staten utvecklas. Subventionerna påverkas inte av valet mellan egen regi eller alternativ driftform. När den fria prissättningen infördes från och med år 1999 var tanken att konkurrensen på marknaden skulle utgöra en prispress. Folktandvårdens priser förutsattes vara ett riktmärke, då dessa skall vara kostnadstäckande men inte vinstgivande. Med hänsyn till att efterfrågan på tandvård är större än utbudet i länet är prisnivån hos flera av de privata vårdgivarna betydligt högre än folktandvårdens taxa. Många patienter har inte någon reell valmöjlighet utifrån priset, utan valet av vårdgivare styrs till viss del av var de kan få vård. Taxorna kan också vara svåra att jämföra för den enskilde patienten. Landstinget står inför en översyn av hela organisationen, den s k strukturutredningen, som beräknas få genomslag från och med år Om utredningen leder till att klinikstrukturen skall förändras inom folktandvården i Krokoms kommun är landstinget bundet av pågående avtal i de delar som upphandlas. En upphandling av verksamheten vid kliniken påverkar därför möjligheterna att under avtalstiden ändra befintlig struktur. Efter avtalstidens utgång kan dock verksamheten anpassas till utredningens resultat.

28 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 28 (38) Följande syften i konkurrenspolicyn får anses uppfyllas vid en konkurrensutsättning eller etablering av alternativ driftform stimulera landstingets egna verksamheter genom jämförelser med alternativa driftformer, ta tillvara personalens engagemang för att pröva nya organisationsformer, stimulera entreprenörskap och bidra till ökad näringsverksamhet i länet. Samtliga anställda vid kliniken är intresserade av att verksamheten drivs i alternativ driftform. Initiativet att bedriva verksamheten i annan driftform kommer från personalen. Väljs konkurrensutsättning motverkas syftet att ta tillvara personalens engagemang för att pröva nya organisationsformer. Som angetts ovan är flera av syftena i konkurrenspolicyn uppfyllda. Konkurrensutsättning och alternativa driftformer är politiska frågor. Utredningen talar både för och emot en upphandling. Inom Krokom finns för närvarande inget privat alternativ. En alternativ driftform kommer därför att ge patienterna ökade valmöjligheter. Om en upphandling skall ske bör följande verksamhet ingå i upphandlingen områdesansvar för barn, uppsökande verksamhet för personer som är berättigade till det med därtill hörande ansvar för nödvändig tandvård. Krav bör ställas på att vuxentandvård skall bedrivas vid kliniken för att tillgodose fortsatt närhet till tandvård för den vuxna befolkningen inklusive den nödvändiga tandvården. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Verksamheten vid tandvårdskliniken i Nälden skall upphandlas. Den skall bedrivas i alternativ driftform, vilket innebär att den egna verksamheten inte får lägga anbud. Allmäntandvård för vuxna skall bedrivas på kliniken. 2. Uppdrag till landstingsstyrelsen att verkställa beslutet.

29 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 29 (38) Enligt landstingsstyrelsens förslag. 67 Alternativ driftform för tandvårdskliniken på Allégatan (Jll 320/2003) ÄRENDEBESKRIVNING Personal vid tandvårdskliniken på Allégatan har till landstingets kansli anmält intresse för att ta över verksamheten på folktandvårdskliniken. I en promemoria upprättad på landstingets kansli beskrivs verksamheten översiktligt och analyseras konsekvenserna av att lägga ut verksamheten på alternativ driftform enligt reglerna i konkurrenspolicyn. Tandvårdskliniken drivs i landstingets regi. För närvarande är efterfrågan på tandvård större än tillgången. Rekryteringssituationen avseende främst tandläkare men även tandhygienister är besvärlig. Genom ett entreprenöravtal garanteras tillgången på tandvård under avtalstiden. Hur efterfrågan på tandvård utvecklas är för närvarande svårt att förutse. Det kommer till stor del att vara beroende av hur tandvårdstaxan och eventuella subventioner från staten utvecklas. Subventionerna påverkas inte av valet mellan egen regi eller alternativ driftform. När den fria prissättningen infördes från och med år 1999 var tanken att konkurrensen på marknaden skulle utgöra en prispress. Folktandvårdens priser förutsattes vara ett riktmärke, då dessa skall vara kostnadstäckande men inte vinstgivande. Med hänsyn till att efterfrågan på tandvård är större än utbudet i länet är prisnivån hos flera av de privata vårdgivarna betydligt högre än folktandvårdens taxa. Många patienter har inte någon reell valmöjlighet utifrån priset, utan valet av vårdgivare styrs till viss del av var de kan få vård. Taxorna kan också vara svåra att jämföra för den enskilde patienten. De flesta privatpraktiserande tandläkarna i länet finns i centrala Östersund. Kliniken är den folktandvårdsklinik som ligger mest centralt i Östersund. Vid en upphandling av verksamheten kommer folktandvården som alternativ för

30 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 30 (38) vuxna patienter att reduceras i Östersund. Folktandvårdens reella möjlighet att utgöra ett riktmärke för taxorna kan därmed befaras komma att försämras. Landstinget står inför en översyn av hela organisationen, den s k strukturutredningen, som beräknas få genomslag från och med år Om utredningen leder till att klinikstrukturen skall förändras inom folktandvården i Östersund är landstinget bundet av pågående avtal i de delar som upphandlas. En upphandling av verksamheten vid kliniken påverkar därför möjligheterna att under avtalstiden ändra befintlig struktur. Efter avtalstidens utgång kan dock verksamheten anpassas till utredningens resultat. Följande syften i konkurrenspolicyn får anses uppfyllas vid en konkurrensutsättning eller etablering av alternativ driftform stimulera landstingets egna verksamheter genom jämförelser med alternativa driftformer, ta tillvara personalens engagemang för att pröva nya organisationsformer, stimulera entreprenörskap och bidra till ökad näringsverksamhet i länet. De flesta av de anställda vid kliniken är intresserade av att verksamheten drivs i alternativ driftform. Initiativet att bedriva verksamheten i annan driftform kommer från personalen. Väljs konkurrensutsättning motverkas syftet att ta tillvara personalens engagemang för att pröva nya organisationsformer. Som angetts ovan är flera av syftena i konkurrenspolicyn uppfyllda. Konkurrensutsättning och alternativa driftformer är politiska frågor. Utredningen talar både för och emot en upphandling. I centrala Östersund är det viktigt att folktandvården finns kvar i nuvarande omfattning som ett reellt alternativ till de många privata vårdgivarna. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Verksamheten vid tandvårdskliniken på Allégatan behålls i landstingets regi och skall således inte upphandlas. YRKANDEN Börje Frisk (fp), med instämmande av Thomas Andersson (c), Lars-Olof Eliasson (kd), Jan-Olof Dahlin (mp) och Jan-Olof Andersson (m), yrkar:

31 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 31 (38) 1. Verksamheten vid tandvårdskliniken på Allégatan skall upphandlas. Den skall bedrivas i alternativ driftform, vilket innebär att den egna verksamheten inte får lägga anbud. Allmäntandvård för vuxna skall bedrivas på kliniken. 2. Uppdrag till landstingsstyrelsen att verkställa beslutet. Karin Paulsson (s), Robert Uitto (s), Björn Sandal (s), Bengt Bergqvist (s) och Runar Englund (v) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Finn Cromberger och Mona Nyberg yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Börje Frisks m fl yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som stödjer landstingsstyrelsens förslag röstar ja, den som stödjer Börje Frisks m fl yrkande röstar nej. Vid voteringen avges 29 ja-röster och 23 nej-röster. 3 ledamöter avstår från att rösta. (Se bif voteringsprotokoll). Verksamheten vid tandvårdskliniken på Allégatan behålls i landstingets regi och skall således inte upphandlas. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Thomas Andersson, Arne Eskilsson, Marianne Larm-Svensson, Danuta Finke, Gunnar Geijer, Eva Nilsson, Göte Norlander, Jan-Erik Eriksson, Bernt Söderman och Klas Hallman (samtliga c), Finn Cromberger, Börje Frisk och Birgitta Cameron (samtliga fp), Bodil Sihm, Gunni Holm och Jan-Olof Dahlin (samtliga mp), samt Lars-Olof Eliasson och Anders Silfverdal (båda kd) till förmån för Börje Frisks yrkande.

32 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 32 (38) Pär Jönsson, Annelie Bengtsson, Jan-Olof Andersson, Jöns Broström och Anna-Britt Bromée lämnar följande reservation: Vi reserverar oss mot landstingsfullmäktiges beslut att fortsätta driva folktandvårdens mottagning på Allégatan i egen regi därför att det är fel att inte ta till vara personalens engagemang. Vilka vet bättre än de som arbetar i verksamheten vilka förändringar som behöver göras. Nu vill personalen förändra driftformen men får inte därför att vissa politiker tror att de vet bättre. Socialdemokraterna och vänsterpartiet motarbetar personalen när man kommer med förslag på förändringar. Varför? Vi kan inte se något annat skäl än att det strider mot den socialistiska ideologin att släppa in privata aktörer i landstingets verksamhet. Om det är så är det ingen tvekan om att dessa ideologiska låsningarna kommer att bli dyrbara för vårt län, inte bara i ekonomiska termer utan också personalpolitiskt. Vi har redan idag stora problem med vakanser i landstinget. Vi kan snart stå inför en ännu större personalbrist om vi inte tar personalens åsikter på allvar. Där personalen trivs bildas stimulerande arbetsmiljöer där nytänkande främjas och där medarbetarna känner trivsel och får utvecklas. Det är viktigt att slå vakt om sådana arbetsgemenskaper, annars finns risk för att det skapas onda cirklar där avhopp kan leda till försämrat arbetsklimat som i sin tur leder till nya avhopp. Att inte ta tillvara personalens intressen och initiativ är en helt förkastlig personalpolitik som skapar olust och tvivel inför framtiden. Vi måste tillåta att den skaparkraft och vilja till förändring som finns hos personalen tas tillvara.

33 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 33 (38) 68 Interregionalt samarbetsprojekt inom kommunal revision (Jll 297/2003) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingets revisorer föreslår att revisorerna tilldelas ett tilläggsanslag med kronor för medfinsansiering av ett interregionalt samarbetsprojekt inom den kommunala revisionen. Förutsättningen är att motsvarande medfinansiering sker av den norska projektägaren och att projektet godkänns av beslutsgruppen för EUprogrammet. Revisorerna ska återrapportera arbetsläge samt projektets slutresultat. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Revisorerna tilldelas tilläggsanslag med kronor för medfinansiering av redovisat interregionalt samarbetsprojekt inom den kommunala revisionen under förutsättning att motsvarande medfinansiering sker av den norska projektägaren och att projektet vinner godkännande av beslutgruppen för EU-programmet. Tilläggsanslaget innebär att landstingets egna medel minskas. 2. Revisorerna skall återrapportera projektets arbetsläge vid den regelmässiga uppföljningen av verksamheten samt projektets resultat när det slutförts. Enligt landstingsstyrelsens förslag. 69 Uppdrag att utarbeta policy för lokalförsörjning inom landstinget (Jll 728 /2000) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige fastställde i november 2000 en strategi för lokalförsörjning inom landstinget. Strategin innehåller även policyfrågor. Strategin är treårig och ska alltså ses över inför år I november 2001 fastställde landstingsfullmäktige definitionen av vissa administrativt styrande begrepp, bl a policy, strategi och handlingsplan. Innebörden är bl a att policies, som anger landstingets grundläggande värderingar i en viss sakfråga, ska