ATT LEVA MED POLYCYSTISKT OVARIESYNDROM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT LEVA MED POLYCYSTISKT OVARIESYNDROM"

Transkript

1 ATT LEVA MED POLYCYSTISKT OVARIESYNDROM EN LITTERATURSTUDIE ANNICA LUNDBERG EMMA RING Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Juni 2013

2 ATT LEVA MED POLYCYSTISKT OVARIESYNDROM EN LITTERATURSTUDIE ANNICA LUNDBERG EMMA RING Lundberg, A & Ring, E. Att leva med Polycystiskt ovariesyndrom. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCO) är ett vanligt syndrom som många kvinnor lider av. PCO innebär att äggstockarna bildar fler folliklar (cystor) än vad som anses vara normalt samt att en hormonell obalans föreligger. PCO har en prevalens på 5-10 procent och är en vanlig endokrin avvikelse hos kvinnor i fertil ålder. Då dessa kvinnor befinner sig i hela vårdkedjan är det viktigt att som allmänsjuksköterska känna till hur denna patientgrupp upplever sin livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med PCO och hur det påverkade deras livskvalitet. Metod: Analys av tio vetenskapliga artiklar, varav sex av artiklarna hade en kvalitativ ansats och fyra av dem hade en kvantitativ ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Avvikande yttre, sex och relationer, sjukvården samt självuppfattning. Bristande vård samt en generellt lägre livskvalitet sågs hos dessa kvinnor. Slutsats: Implikationer för vården blir att utveckla sin kunskap inom detta område för att på så sätt förbättra livskvaliteten för kvinnor med PCO. Nyckelord: Hirsutism, infertillitet, kvinnor, livskvalitet, menstruationsrubbning, Polycystiskt ovariesyndrom, upplevelser. 2

3 LIVING WITH POLYCYSTIC OVARIAN SYNDROME A LITERATURE REVIEW ANNICA LUNDBERG EMMA RING Lundberg, A & Ring, E. Living with Polycystic ovarian syndrome. A literature review. Degree project in nursing 15/30 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of health sciences, Bakground: Polycystic ovary syndrome (PCO) is a common syndrome that many women suffer from. PCO means that the ovary produces multiple follicles (cysts) than what is considered normal, and that a hormonal imbalance can be seen. PCO means that the ovary produces multiple follicles (cysts) than what is considered to be normal. PCO has a prevalence of 5-10 percent and is a common endocrine differential in women of childbearing age. These women are in the continuum of care, why it is important for a general nurse to know how these patients perceive their life situation. Aim: The aim of this study is to explore women's experiences of living with PCO and how it affects their quality of life. Method: Analysis of ten scientific papers, there six of the items had a qualitative approach, and four of them had a quantitative approach. Result: The analysis resulted in four main themes: Deviant exterior, sex and relationships, health and self-perception. Lack of care and a generally lower quality of life were observed in these women. Conclusion: Implications for health care will be to develop their knowledge in this area in order to improve the quality of life for women with PCO. Keywords: Experiences, hirsutism, infertility, menstrual disorders, polycystic ovary syndrome, quality of life women. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 5 Prevalens 5 Patogenes/etiologi 5 Symtom 5 Diagnostik 7 Komplikationer 7 Behandling 7 Sjuksköterskans kompetens 8 SYFTE 8 Frågeställning 8 METOD 9 Inklusion- och exklusionskriterier 9 Litteratursökning 9 Kvalitetsgranskning 10 Analys 10 RESULTAT 11 Avvikande yttre 11 Sex och relationer 13 Sjukvården 14 Självuppfattning 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 17 SLUTSATS 19 REFERENSER 20 BILAGOR 23 Bilaga 1: Bedömningsformulär för artikelgranskning 24 Bilaga 2: Sökningsmatriser 26 Bilaga 3: Artikelmatriser 29 4

5 BAKGRUND Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad vilket betonas i Joyce Travelbees teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter. Sjuksköterskan bör i sitt arbete bemöta patienter med en öppenhet för hur dessa upplever sin sjukdom och dess lidande. Detta istället för att endast fokusera på en given diagnos eller objektiv bedömning (Kirkevold, 2008). Förutsättningen för att kunna hålla detta öppensinnade synsätt är dock att det finns en god patofysiologisk kunskapsgrund att förhålla sig till, vilket i sin tur kan hjälpa patienten att finna sig till rätta med sin sjukdom. Det är därför av intresse att känna till hur patienter upplever sin sjukdom. Polycystiskt ovariesyndrom (PCO) är ett vanligt syndrom som många kvinnor lider av i ovisshet. Detta beror delvis på att symtomen är kraftigt varierande, att de i många fall bortförklaras samt att diagnosen ofta förbises. PCO innebär i korthet att äggstockarna bildar fler folliklar (cystor) än vad som anses vara normalt. Det föreligger även en obalans mellan blodets halt av östrogen och testosteron. Denna obalans leder i sin tur till ett flertal olika symtom så som hudpåverkan och menstruationsrubbningar (Hage, 2007). Prevalens PCO har en prevalens på 5-10 procent och är en vanlig endokrin avvikelse hos kvinnor i fertil ålder (Moran & Deeks m fl, 2012). I en studie gjord av Barnard och Ferriday m fl, (2007) undersöktes livskvalitet och psykisk hälsa hos kvinnor med PCO. Resultatet visade en generellt lägre livskvalitet samt en signifikant högre prevalens av depression hos dessa kvinnor. Den sänkta livskvaliteten och den höga prevalensen av depression kunde starkt relateras till den karakteristiska symtombilden som föreligger vid PCO (a a). Patogenes/etiologi Dagens forskning är än idag oenig om orsaken till PCO. Dock beror det troligen på en underliggande hormonell obalans som är orsakad av en kombination mellan en förhöjd halt androgener och/eller insulin i blodet. Det har även påvisats ett samband mellan stresstillstånd och hormonell obalans samt inverkan av miljöfaktorer. Slutligen har hereditet setts som en bakomliggande orsak till sjukdomen (Moran & Deeks m fl, 2012). Inom den drabbade sjukdomsgruppen finns en inbördes indelning från mild till uttalad klinisk och hormonell bild. Trots denna indelning finns inget enskilt mätvärde som tydligt kan ange övergången. De vanligaste menstruationstrubbningarna som ses hos kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom är oligomenorré, amenorré och dysfunktionella blödningar (Holte, 2010). Oligomenorré definieras som glesa och knappa menstruationer och amenorré innebär att menstruationen uteblivit minst 12 månader. I samband med de olika blödningsrubbningarna förekommer också störningar i ovulationen vilket i sin tur kan leda till fertilitetsproblem. Denna problematik kan vara mycket påfrestande och inverka negativt på den psykiska hälsan. En vanlig orsak till ovanstående oregelbundenheter i blödningsmönstret beror på ökning i produktionen av manliga könshormoner (Hage, 2007). Symtom Trots att PCO är relativt vanligt är det ett stort antal kvinnor som inte känner till att de är drabbade. Symtombilden är varierande från kvinna till kvinna. Att leva i 5

6 ovisshet och inte känna sig som alla andra kan skapa problem såväl psykiskt som socialt (Moran & Deeks m fl, 2012). För att påvisa den varierande symtombilden redovisas nedan (tabell 1) ett antal vanligt förekommande symtom (Hage, 2007). Tabell 1. Redovisning av symtom (Hage, 2007). Symtom Menstruationsrubbningar Fysisk påverkan Kan yttra sig genom oregelbundna blödningar (mindre än nio menstruationer per år) men även genom rikligare blödningar, detta relaterat till den allt för låga halten av kvinnliga könshormoner i kroppen. Androgen hudpåverkan Yttrar sig i form av fet hud samt akne på ryggen, bröstkorgen och i ansiktet. Istället för vanliga tonårsfinnar yttrar sig aknen som stora inflammerade bölder. Hudflikar så kallade skin tags förekommer också. Övervikt Frekvensen av övervikt är över 50 procent. Oftast är övervikten lokaliserad runt buken och är förknippad med insulinresistens som i sin tur leder till onormala variationer i blodsockret. Typ II-diabetes Risk för hjärt-kärlsjukdomar Relaterat till de onormala variationerna i blodsockret föreligger en ökad risk för att utveckla typ II-diabetes. Relaterat till åderförkalkning finns en ökad risk att utveckla högt blodtryck och blodproppar. Det kan även relateras till hög insulinproduktion och nedsatt förmåga att reglera blodsockert. Hirsutism På grund av den ökade testosteronhalten ses ofta ökad behåring på bröst, mage, armar, ben och ansikte (skäggväxt). Håravfall Återigen på grund av den ökade testosteronproduktionen, ses som motsats till ovanstående, även fläckvis håravfall. Nedsatt fertilitet/infertilitet Ångest och depression Menstruationsrubbningarna och den ökade halten tesosteron kan leda till att det blir svårare att bli gravid. Kan bero på de fysiska symtomen, en önskan om att bli gravid utan att lyckas eller de hormonella avvikelserna. 6

7 Diagnostik För att diagnostisera PCO krävs flera olika tester. Sjukdomen kan bland annat diagnostiseras genom laboratoriska prover som påvisar androgena nivåer i blodet, ultraljudsundersökning av äggstockarna som visar tjockleken av livmoderslemhinnan och förekomst av eventuella cystor. På grund av risken för störningar i regleringen av blodsockret genomgår kvinnorna även en glukosbelastning. Enligt Rotterdam kriterierna ska kvinnorna ha minst två av tre följande symtom; oregelbunden eller utebliven menstruation, hyperandrogenism eller relaterade symtom så som acne, hirsutism eller äggstockar fyllda med cystor (äggblåser) (Moran & Deeks m fl, 2012). Det är av stor vikt att diagnosen ställs i ett tidigt skede, dels för att återställa den hormonella obalans som orsakas av PCO och dels för att minska symtom och eventuella senkomplikationer hos patienten (Hage, 2007). Komplikationer Störningar i den hormonella bilden leder till att livmoderslemhinnan kontinuerligt stimuleras vilket ger en ökad risk för att utveckla endometriecancer. Bland kvinnor med PCO ses också en överrepresentation av diabetes typ II. Även hjärtoch kärlsjukdomar, ateroskleros och hypertoni har en ökad prevalens i denna patientgrupp. Denna ökning relateras till insulinresistensen. Ovan nämnda komplikationer belyser vikten av att patienterna tidigt uppmärksammas, diagnostiseras och behandlas (Bäckström, 2004). Behandling Behandlingen av PCO varierar och avgörs av kvinnans ålder, symtom och eventuell graviditetsönskan. Målet med behandlingen är att stabilisera den hormonella obalans som föreligger med hänsyn tagen till eventuella senkomplikationer (Hage, 2007). Kombinerade p-piller eller andra preparat med likvärdig hormonprofil är den behandlingsform som erbjuds till kvinnor utan graviditetsönskan. Verkningsmekanismen innebär hämmad ägglossning som beror på minskad utsöndring av LH-realeasing hormon i hypotalamus. Detta leder till en jämn utsöndring av LH och FSH under hela cykeln. Hos kvinnor med PCO bidrar denna verkningsmekanism till att det abnorma hormonspelet bromsas upp och kvinnan får regelbundna men dock artificiellt framställda blödningar. För kvinnor med graviditetsönskan kan ägglossningar framkallas med hjälp av läkemedel som innehåller klomifen vilket har en ovulationsstimulerande effekt. Detta ges eventuellt i kombination med gonadotropiner som är en form av könshormoner (Weström & Åberg, 2005). Utöver farmakologisk behandling kan kvinnan genom egenvård också reducera symtombilden. Detta kan ske genom regelbunden motion och sund kost. Enligt Norman & Noakes m fl (2004) är fysisk aktivitet och anpassad kost den optimala behandlingen för överviktiga patienter med PCO. Motionen verkar stabiliserande på blodsockret och endast en liten viktnedgång kan ge positiva resultat på såväl den hormonella bilden som de fysiska symtomen. Detta innebär att kvinnorna i många fall kan återfå sin menstruation och ovulation. Därmed också förmågan till konception(a a). Detta är något för sjuksköterska att beakta i sitt dagliga omvårdnadsarbete, då hen med fördel kan ge egenvårdsråd som kan förbättra livskvaliteten för patienten. 7

8 Sjuksköterskans kompetens Enligt Garad & Teede m fl, (2011) finns det ett behov av att belysa de livsstilskonsekvenser som Polycystiskt ovariesyndrom medför. Detta för att uppnå ett väl fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient. Genom detta kan förståelsen för dessa kvinnor öka vilket bidrar till att förbättra deras livskvalitet (a a). Vidare menar Percy & Gibbs m fl, (2009) att för att underlätta den psykosociala påverkan hos kvinnor med symtom bör de erbjudas stöd i form av stödgrupper. Då dessa kvinnor kan befinna sig i hela vårdkedjan, är det viktigt att som allmänsjuksköterska känna till hur denna patientgrupp upplever sin livssituation. Med det menat hur ovanstående symtom påverkar psykisk hälsa och upplevd livskvalitet. Benson & Hahn (2009) undersökte effekten av aktiv och passiv coping i relation till psykisk ohälsa hos kvinnor med PCO. Resultatet visade att aktiv coping underlättade kvinnornas hantering av fysiska symtom samt att det var av stor vikt att sjukvårdspersonalen hade denna vetskap. Detta för att på ett bättre sätt kunna bemöta dessa patienter. Hanteringen förbättrade i sin tur deras psykiska hälsa och livskvalitet. Studien underströk vikten av att omvårdnadspersonal känner till de psykologiska aspekter som PCO innebär för kvinnan. Då de genom sin kunskap och sitt psykologiska stöd kan hjälpa kvinnorna att förbättra sin livskvalitet (a a). Det ingår i allmänsjuksköterskans kompetensbeskrivning för legitimerade sjusköterskor (2005) att kunna ge kompetent och empatisk vård och för att detta ska kunna ske på ett adekvat sätt är upplevelser av att leva med Polycystiskt ovariesyndrom ett oundvikligt ämne att vidare undersöka. Vidare nämns det i kompetensbeskrivningen att en del av yrkeskompetensen är att kunna tillgodose fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga omvårdnadsbehov. Detta på såväl basal som en mer specifik nivå (a a). I denna studie strävas det efter att sammanställa tidigare forskning inom området för kvinnors upplevelser av att leva med Polycystiskt ovariesyndrom och hur det inverkar på livskvaliteten. Detta för öka förståelsen för dessa kvinnor och på så sätt anpassa vården utefter varje enskild patients upplevelse av sin sjukdom. Detta i enlighet med svensk sjuksköterskeförenings värdegrund för omvårdnad som belyser vikten av personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening 2013). SYFTE Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med PCO. Frågeställning Hur påverkar PCO kvinnornas välbefinnande? 8

9 METOD Detta är en allmän litteraturstudie vars resultat grundades på tio vetenskapliga artiklar. Sex av artiklarna hade en kvalitativ ansats och fyra av dem hade en kvantitativ ansats. Arbetsprocessen började med att diskutera olika ämnesförslag. Kvinnors hälsa var ett ämne som tidigt väckte intresse och sökandet efter en forskningsfråga byggdes därför vidare inom detta ämne. I enlighet med Flemmings struktur som finns beskriven i Willman & Stoltz m fl, (2011) preciserades undersökningsgrupp, område och resultat vilket i vår studie motsvarar PCO, perception och Quality of life. Dessa ord kom att utgöra syftet. Då målet var att undersöka kvinnors upplevelser av ett fenomen och dess inverkan på välbefinnandet prioriterades artiklar med kvalitativ ansats. Inklusion- och exklusionskriterier Då det under pilotsökningen framkom att det valda ämnet var smalt och gav begränsade sökresultat, valdes inga exklusionskriterier eller avgränsningar i sökningen. Istället bestämdes det att artiklar skulle sorteras bort när det framkom vid granskning av abstractet att studiens resultat inte motsvarade det valda syftet. Även artiklar som inte var skrivna på engelska alternativt svenska samt inte var primärkällor skulle då också sorteras bort. Axelsson, (2008) menar att en litteraturstudie endast ska bestå av primärkällor och inte innehålla reviews (a a). Ingen avgränsning gällande årtal gjordes, eftersom ett så brett sökresultat som möjligt var önskvärt. Detsamma gäller för vilka tidsskrifter som inkluderades. Litteratursökning Litteratursökningen inleddes med att utifrån de tre ovan nämnda ämnesorden fundera ut synonymer, vilka gav möjligheten att maximera antalet träffar. Synonymerna bildade tillsammans block genom att sätta OR i mellan. I största möjliga mån användes de inprogrammerade termerna såsom Mesh och Thesaurus. Då dessa termer saknades för vissa ord, gjordes istället fritextsökningar. Mellan de tre sökblock som bildades användes AND för att få fram studier som innefattade den valda undersökningsgrupp, område och resultat. Denna sökning användes i samtliga utvalda databaser (PubMed, CINALH samt PsycINFO) och genererade ett sökresultat som motsvarade vårt syfte. Då utbudet av kvalitativa artiklar som svarade på syftet inte var tillräckligt för att täcka vårt ämne, valdes det att även inkludera studier med kvantitativ ansats. Detta gjordes även för att ge studiens resultat ett bredare perspektiv. Forsberg & Wengström (2006) beskriver att den kvalitativa ansatsen inte fokuserar på att kvantifiera och generalisera det framtagna resultatet. Fokus ligger istället på att skapa mening, förståelse och tolka upplevelser. Den kvantitativa ansatsen strävar däremot efter att ordna, förklara och se samband i det studerade materialet (a a). Tre av de artiklar som låg till grund för resultatet hämtades ur referenslistor på de i övrigt granskade artiklarna och redovisas därför inte i sökningsmatrisen. Nedan redovisas en sammanställning av de tre sista sökningarna i vardera databas. För fullständig sökning var god se bilaga 2. 9

10 Tabell 2. Sammanställning av artikelsökningar Databas Blocknum mer MeSH/ Thesaurus Booleska Operatorer Fritext sökningar Antal Träffar Antal granskade abstract Antal granskade artiklar Antal använda artiklar CINAHL S21 S16 AND S17 AND S PubMed #21 #16 AND #17 AND # PsycINFO S21 S16 AND S17 AND S Kvalitetsgranskning Från den sista sökningen i vardera av databaserna granskades alla abstract och slutligen valdes 18 studier ut. Var och en av författarna läste och granskade enskilt artiklarna. En jämförelse gjordes sedan av granskningsprotokollen för att säkerställa ett samtycke av artiklarnas innehåll. Av de granskade artiklarna valdes sedan tio ut. De åtta artiklar som exkluderades valdes bort genom ett gemensamt ställningstagande. Antingen på grund av att de inte svarade på syftet eller att deras kvalité bedömdes vara alltför låg (se procentuell bedömningsindelning i stycket nedan). De kvalitativa artiklar som låg till grund för studiens resultat granskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. För att analysera de kvantitativa artiklarna användes checklista för kvantitativa studier hämtad ur Olsson & Sörensen (2011). De olika svarsalternativen poängsattes enligt författarnas tycke med ett, två respektive noll poäng där ja motsvarade två poäng, nej motsvarade noll poäng och ej tillämpligt/oklart/inte aktuellt motsvarade ett poäng. Utifrån detta räknades den procentuella bedömningen ut. Kvaliteten på artiklarna bedömdes i enlighet med Axelsson, (2008) och delades in i grad I, II och III (motsvarande 60-69%, 70-79% respektive %). Granskningen resulterade i en artikel av grad III, sju artiklar av grad II och två artiklar av grad I. Bedömningsformulären för både kvantitativt och kvalitativt material modifierades inte eftersom innehållet i de beprövade mallarna ansågs vara relevant för syftet med föreliggande litteraturstudie. Analys Analysen av de kvalitativa artiklarna gjordes med utgångspunkt från Willman & Stoltz, (2011) som noggrant beskriver tillvägagångssättet för detta arbetssteg. Arbetet inleddes med att noggrant läsa studierna var för sig. Tematiseringen av materialet var en pågående process som startade redan under den första noggranna läsningen av materialet. Preliminär tematisering låg till grund för de meningsenheter som ansågs svara på syftet i denna studie. Meningsenheterna kodades med ett, två och tre utefter de preliminära teman som framkommit. Nummer ett motsvarade fysiska symtom och dess inverkan, nummer två motsvarade sex, relationer, konception och graviditet. Nummer tre motsvarade upplevelser av bemötandet inom sjukvården. Varje nummer kom senare att rubriceras som slutgiltiga teman vilka namngavs enligt följande: avvikande yttre, 10

11 sex och relationer samt sjukvården. Namnen på de olika teman framkom genom ett gemensamt beslut angående vad som ansågs vara huvudinnehållet i de kodade enheterna. Analysen av de kvantitativa artiklarna gjordes på liknande sätt som beskrivits ovan. Det som skiljde sig mellan analysen av de kvantitativa och kvalitativa artiklarna var att befintliga diagram och tabeller också vägdes in och var en betydande aspekt i framtagandet av det kvantitativa resultatet. Markering skedde av de meningsenheter som ansågs svara på syftet och resultatet av tabeller och diagram analyserades, skrevs ner och sammanvägdes. Det kvantitativa temat kom att rubriceras som självuppfattning. RESULTAT Nedan redovisas de teman som identifierades i de tio artiklarna. Tre av fyra teman representerar kvalitativ data medan det fjärde temat representerar kvantitativ data. Dessa fyra teman motsvarade de huvudområden som uttrycktes gällande upplevelserna av att leva med PCO. Huvudtema Avvikande yttre Underteman Oönskat utanförskap Psykosocial påverkan Hirsutism Sex och relationer Sjukvården Infertillitet Samlevnad Kunskapsbrist Försenad diagnos Bristande information Självuppfattning Avvikande yttre I relation till de säregna symtomen hos kvinnor med PCO var fysiska symtom ett tema som var ständigt återkommande och hade stor påverkan på livskvaliteten i alla åldrar. De fysiska symtomen medförde även en känsla av ett oönskat utanförskap. Detta då kvinnorna kände att de inte var som alla andra och inte kunde delta i diskussioner rörande menstruation med mera. Detta på grund av de fysiska abnormiteter som PCO innebär. Oönskat utanförskap I Snyder, (2006) där syftet var att undersöka hur kvinnor med PCO upplevde sitt liv, framkom det att kvinnorna uppfattade sig själva som annorlunda gentemot andra kvinnor. Detta var något som även beskrevs i Kitzinger & Willmot, (2002) där det bland annat skrevs om hur kvinnor med PCO förnekade sin kvinnlighet. Detta uttryckte sig genom att kvinnorna beskrev sig som freaks i jämförelse med andra kvinnor. Ordet indikerade en känsla av att vara annorlunda och åsidosatt från den feminina normen. Kvinnorna i denna studie menade att den feminina normen innefattade regelbunden menstruation, fertilitet samt normal 11

12 hårväxt (a a). Enligt Snyder, (2006) var de avgörande faktorerna istället viktuppgång, amenorré, hirsutism samt grava humörsvängningar. Av dessa fyra faktorer angav kvinnorna hirsutism som det symtom som hade störst inverkan på hur de uppfattade sin kvinnlighet. Kvinnorna hade även skuldkänslor gällande sin kroppsbyggnad då de anklagade sig själva och sin livsstil för viktuppgången. Det fanns en ständig strävan efter att få känna sig normal med det menat att ha ett av samhället klassat kvinnligt utseende eller normala och regelbundna menstruationer. I det kvinnliga utseendet ansågs en normal behåring, nätt kroppsbyggnad och vacker hy att vara av störst vikt. (a a). Detta var något som även framkom i Jones & Hall m fl, (2011) där kvinnorna kände att de inte passade in i den kvinnliga norm som råder i samhället och beskrev sig själva som motsatser till femininitet och kvinnlighet (a a). I Weiss & Minor Bulmer, (2011) nämnde en kvinna att det inte var de fysiska symtomen som fick henne att känna sig okvinnlig utan avsaknaden av ovulationer och förmåga att skaffa barn (a a). I relation till känslan av bristande femininitet kände kvinnorna sig utanför. Att vara annorlunda skapade en känsla av isolering, så väl inom familj som vänskapskrets (Jones & Hall m fl, 2011; Snyder, 2006). Psykosocial påverkan I Weiss & Minor Bulmer, (2011) undersöktes den psykosociala effekten av PCO hos unga kvinnor. Det framkom att de unga kvinnorna var djupt generade, frustrerade eller irriterade över ett eller flera av de symtom som sjukdomen medförde. För att manövrera de olika symptomen beskrev kvinnorna ett tvång att anpassa sin livsstil såsom att äta specifika dieter, avstå från alkohol samt regelbundet utöva fysisk aktivitet. Detta hade en stark negativ inverkan på kvinnornas vardagsliv i det avseende att det var mycket tidskrävande och ofta inte hade någon upplevd effekt (a a). Jones & Hall m fl, (2011) utförde en studie som undersökte livskvaliteten hos unga kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom. Kvinnorna uppgav ett lågt självförtroende och en låg känsla av självmedvetenhet på grund av de fysiska symtomen vilka förvärrades i sociala situationer. Detta på grund av rädslan att dömas för sitt utseende. Som exempel på detta undveks besök på badhus, stränder, nattklubbar och klädesaffärer. Kvinnorna anpassade sin klädstil efter sjukdomens symtom vilket innebar att de klädde sig i kläder vilka dolde kroppsdelar som ansågs som problematiska (a a). I Ekbäck & Wijma m fl, (2009) uppfattade kvinnorna sig som tråkiga då de inte ville delta i olika sociala aktiviteter på grund av sin sjukdom. För att dölja tecken på hår eller hårborttagning i ansiktet bar kvinnorna keps eller använde stora mängder smink. Kroppen doldes genom att använda långbyxor, långärmade tröjor och ibland även polotröjor. På somrarna undveks shorts och kortärmade tröjor. Flera av kvinnorna kände det som ett hinder att gå ut utan smink och några uppgav att de inte ens vågade öppna dörren om de inte bar smink. En av kvinnorna beskrev symtomen som så pass allvarliga att hon övervägde suicid (a a). Hirsutism Den ökade behåringen var något som påverkade de unga kvinnornas livskvalitet starkt (Ekbäck & Wijma m fl, 2009; Snyder, 2006; Weiss & Bulmer m fl, 2011). Kvinnorna i Weiss & Minor Bulmer, (2011) beskrev hur hårborttagningen styrde deras liv. De berättade bland annat att eftersom de inte alltid fanns tid eller möjlighet till andra alternativ förvarade de rakhyvlar och dess tillbehör i bilen. Detta för att när som helst kunna avlägsna den besvärande kroppsbehåringen och på så sätt underlätta sin vardag (a a). Vidare beskrevs det i Ekbäck & Wijma m fl, (2009) hur kvinnorna hade svårigheter att leva sitt liv och utföra vardagliga 12

13 aktiviteter. Detta på grund av att den rikliga hårväxten ständigt upptog deras tankar. Kvinnorna själva uttryckte det som att hårväxten inte endast fanns på utsidan utan även var psykiskt dominerande. De såg på hårväxten som en stor sorg i livet och som en avgörande faktor för hur deras liv skulle levas. De såg sig själva som offer då detta inte var vad de hade väntat sig av livet. Många av kvinnorna jämförde också sig själva med djur och ansåg sig vara motbjudande i sociala sammanhang. Ansiktet var det ställe där håret ansågs vara mest problematiskt. Samtliga kvinnor led av dålig självkänsla samt såg på sig själva som mindre värda än andra kvinnor. De jämförde sig ofta med män, hellre än med kvinnor och använde ofta manliga uttryck när de talade om sig själva och sin oönskade hårväxt (a a). Sex och relationer På grund av sjukdomens påverkan på fertilitet och reproduktion uppgav ett flertal av kvinnorna att graviditet var ett stort orosmoment oavsett om tanken var att skaffa barn inom en snar framtid eller inte. Symtombilden inverkade också på förhållandets sexliv. Infertillitet I flera av studierna framkom det hur kvinnorna oroade sig för eventuell oförmåga att kunna bli gravida (Crete & Adamshick, 2011; Jones & Hall m fl, 2011; Kitzinger & Willmott, 2002; Snyder, 2006; Weiss & Minor Bulmer, 2011). I Weiss & Minor Bulmer, (2011) uppgav de kvinnor som lyckats bli gravida att de istället oroade sig för att få missfall. En kvinna menade att hennes dröm var att få adoptera för att på så sätt undkomma sorgen av eventuellt drabbas av flertalet missfall. Hon beskrev hur hon upplevde sig som oattraktiv relaterat till detta på grund av en uppfattning om att män lättare attraherades av kvinnor med förmågan att bli med barn. Hon beskrev det som en känsla av avundsjuka gentemot de kvinnor som hade den förmågan (a a). Jones & Hall m fl, (2011) beskrev i sin undersökning att fertiliteten var ett stort orosmoment för alla deltagare. Känslorna inför infertiliteten beskrevs som upprörande, skrämmande och otäcka. Flera av deltagarna var angelägna att försöka bli gravida tidigt även om det i enlighet med deras ålder och plats i livet inte ansågs optimalt. Detta eftersom de ville undvika ålderns negativa inverkan på fertiliteten (a a). Kvinnorna i Kitzinger & Willmott, (2002) uppgav att hela syftet med att vara kvinna låg i förmågan att kunna skaffa barn, vilket i deras fall innebar att de kände sig misslyckade (a a). Samlevnad I Jones & Hall m fl, (2011) upplevdes inte sexlivet som något problem för majoriteten av kvinnorna. Några av kvinnorna uppgav även att de uppfattade sin libido högre i jämförelse med andra kvinnor. Dock uppgav några av deltagarna att sjukdomens fysiska symtom hindrade dem ifrån att vara sexuellt aktiva. Detta på grund av negativ kroppsuppfattning. Andra deltagare uppgav en annan aspekt i form av bristande skydd och antikonception vid samlag relaterat till deras nedsatta förmåga att bli gravida (a a). I motsats till ovanstående resultat framkom det i Ekbäck & Wijma m fl, (2009) hur kvinnornas kärleksförhållanden påverkades negativt av sjukdomen. Detta genom att intim kroppstakt med partnern undveks med rädslan för att kroppsbehåringen skulle stöta ifrån honom eller henne. Deras libido styrdes utifrån om de var nyrakade eller inte, vilket resulterade i ett begränsat sexliv (a a). Kvinnorna berättar att deras ökade kroppsbehåring inte var något de ville delge någon annan och därmed inte heller sin partner (Crete & Adamshick, 2011; Ekbäck & Wijma m fl, 2009). 13

14 Sjukvården Sjukvårdens hantering av sjukdomen hade en stor och avgörande inverkan på kvinnornas liv. Sjukvården upplevdes som nonchalant och diagnosen sattes ofta i ett alltför sent skede där livskvaliteten redan hunnit påverkas avsevärt. Kunskapsbrist I Crete & Adamshick, (2011) uttryckte kvinnorna en misstro mot läkarna genom ett uttalande där de menade att läkarna förbisåg diagnosen på grund av okunskap. De uppgav även att sjuksköterskorna hade en bristande kunskap i ämnet och en ovilja att ta deras symtom på allvar (a a). I Snyder, (2006) beskrev kvinnorna hur de tvingades uppsöka ett flertal olika läkare med förhoppning om att få ett svar och bli hjälpta med sina problem. Läkarbesöken präglades av ett oprofessionellt bemötande och resulterade på grund av okunskap i varken i diagnos eller behandling (a a). Försenad diagnos I Crete & Adamshick, (2011), Kitzinger & Willmott, (2002), Snyder, (2006) och Weiss & Minor Bulmer, (2011) uppgav kvinnorna att de kände en enorm frustration och ilska relaterat till den långa väntan på att få en diagnos som förklarade deras symptom och upplevda livskvalitet (a a). I Ekbäck & Wijma m fl, (2009) uppgav en kvinna att om hon bara hade vetat vad det var som orsakade hennes symtom hade det varit mycket lättare att acceptera dem och hennes livskvalitet hade inte blivit påverkad i samma utsträckning (a a). Crete & Adamshick, (2011) skriver att trots diagnos uppgav kvinnorna en känsla av förvirring på grund av att diagnosen sattes i ett sent skede och att det gjordes många tester innan de kom till klarhet med vad som var orsaken till deras problem (a a). Många av kvinnorna i Jones & Hall m fl, (2011) beskrev det senare som en lättnad när diagnosen sattes eftersom detta gav en möjlighet till att utforma medicinsk behandling samt skapade en förståelse för de aktuella symtomen(a a). Bristande information Efter otaliga läkarbesök, oprofessionellt bemötande och en misstro till sjukvården som ledde till en sänkt livskvalitet beskrev kvinnorna i Snyder, (2006) att när de väl hittade en läkare som hade kunskap nog att sätta diagnos, var informationsbristen ett stort problem. De kände sig frustrerade över bristen på information gällande hur PCO påverkade kroppen i olika avseenden. Detta ledde till att kvinnorna tappade förtroendet för sjukvården. Kvinnorna beskrev hur de skickades hem med endast ett informationsblad och resten av informationen var upptill dem själva att finna på annat vis. Ovanstående förstärkte den känsla av att inte ha kontroll, vilken kvinnorna redan upplevde relaterat till symtombilden (a a). I Crete & Adamshick, (2011), Ekbäck & Wijma m fl,( 2009), Kitzinger & Willmott, (2002), Snyder, (2006), Weiss & Minor Bulmer, (2011) framkom det att de kvinnor som inte fick hjälp av vården försökte att själva finna orsaken till sina problem. I Snyder, (2006) resulterade detta i att ett flertal kvinnor letade information på egen hand självdiagnostiserade sig med hjälp av tidningar och internet, dock fortfarande med en osäkerhet om detta verkligen var en korrekt diagnos. När de sedan uppgav för läkaren att de själv trodde sig vara drabbade av PCO fick de endast ett kort svar att så var fallet (a a). Kvinnorna i Jones & Hall m fl, (2011) beskrev att oavsett om de kunde finna en del information på egen hand 14

15 önskade de ändå en mer utförlig information från sin läkare eller gynekolog. Detta för att mildra ångesten (a a). Kvinnorna i Weiss & Minor Bulmer, (2011) menar att sjukvården hade en negativ inverkan på livskvaliteten även efter diagnos. Detta genom att den hjälp som slutligen erbjöds förklarades bristfälligt gällande verkningsmekanismer och biverkningar (a a). I Snyder, (2006) nämnde en kvinna att hon kände frustration över bristen i den behandling som sjukvården erbjöd. Hon jämförde tillståndet med impotens hos män vilket behandlas med Viagra medan hon som kvinna var tvungen att lida av sina fysiska symtom i bristen på adekvat behandling (a a). I Weiss & Minor Bulmer, (2011) uttryckte kvinnorna ett missnöje över att de inte erbjöds något återbesök trots att de diagnostiserats med en kronisk sjukdom. På grund av det bristande stödet inom sjukvården kom familj och anhöriga att utgöra det stöd som kvinnorna behövde. Vidare sökte många kvinnor ytterligare stöd genom olika internetbaserade stödgrupper för kvinnor med PCO. Där kunde de diskutera sin sjukdom och lyfta sina tankar med andra kvinnor (a a). Självuppfattning Oro, ångest och depression visade sig vara vanligare hos kvinnor med PCO. Dessa psykologiska störningar resulterade i en sänkt välbefinnande. I Niet & Koning m fl, (2010) undersöktes om det fanns någon association mellan PCO symtom, psykisk hälsa och sexuell debut. Psykisk hälsa undersöktes med Rosenbergs self-esteem scale (RSES), The body cathexis scale (BCS) och The fear of negative appearance evaluation scale (FNAES). Sexuell debut bedömdes med hjälp av två frågor, vilka var; Har du haft samlag? Hur gammal var du vid ditt första samlag? Det framkom att kvinnor med PCO hade lägre självkänsla och var mindre nöjda med sina kroppar (P = 0.03). Vidare gjordes även en bedömning där självförtroende och negativ inverkan på tillvaron visade sig vara lägre hos de kvinnor som led av amenorré i jämförelse med de som led av oligomenorré. Kvinnor med förhöjd halt av manliga könshormoner visade sig också vara mindre nöjda med sina kroppar än de kvinnor som hade normala hormonhalter. Kvinnor som led av hirsutism och högt BMI oberoende av vartannat påvisade en generellt sämre psykisk hälsa enligt samtliga bedömningsinstrument. Förutom ovanstående visade sig också en skillnad mellan ålder för sexuell debut mellan kvinnor diagnostiserade med PCO som led av amenorré respektive oligomenorré. De kvinnor som led av amenorré visade sig ha haft en tidigare sexuell debut än de kvinnor med oligomenorré (a a). Deeks & Gibson-Helm m fl, (2011) undersökte faktorer som var förknippade med negativ psykologisk funktion för att avgöra om de var prediktiva för ångest och depression i samband med PCO. Detta undersöktes med the Hospital Anxiety Depression Scale (HADS) och Multidimensional Body-Self Relations Questionnaire (MBSRQ). Depression samt ångest visade sig ha en högre frekvens bland kvinnor med PCO jämfört med aktuell kontrollgrupp (P < 0.001). Livskvalitet, kroppsuppfattning och självuppskattning var faktorer som även visade sig vara lägre hos kvinnor med PCO. Faktorer associerade med depression var negativ uppfattning om det egna utseendet, fysisk aktivitet, självuppskattning och tiden mellan symtom och diagnos (a a). I Elsenbruch & Benson m fl, (2006) var målet att undersöka incidensen av psykisk ohälsa hos obehandlade kvinnor med PCO. Detta genom Symptom Check List 90 (SCL-90-R) och Short- Form Health Survey 36 (SF-36). Oavsett tidigare psykisk ohälsa eller ej var PCO en 15

16 indikator för reducerad livskvalitet i sig. Hos de kvinnorna med PCO och därigenom påverkad psykisk hälsa rapporterades ett sämre samliv. Kvinnorna uppgav att de kände sig mindre attraktiva och hade svårt skapa sociala kontakter (a a). I Moran & Gibson-Helm m fl (2010) var syftet att bedöma psykiska egenskaper hos unga kvinnor med och utan PCO. Grad av ångest och depression mättes med Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Likt ovanstående studier framkom det att kvinnorna med PCO upplevde lägre livskvalitet och hade högre frekvens av ångest och depression (P = 0.033). Kvinnorna med PCO var mer benägna att rapportera en rädsla för sin framtida hälsa relaterat till viktuppgång, brist på femininitet, förlorad sexualitet och infertilitet (a a). DISKUSSION Metoddiskussion Studien valdes att skrivas som en litteraturstudie då författarna ansåg det vara lämpligt för att besvara aktuell frågeställning samt täcka den rådande kunskapsluckan kring PCO bland sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Inklusion av såväl kvantitativ som kvalitativ forskning valdes bland annat för att stärka resultaten, berika bilden samt nå en helhet som annars skulle vara svår att se. De inkluderade databaserna var som nämnts i metodavsnittet, CINAHL, PubMed och PsycINFO. CINAHL är en databas som framförallt inkluderar studier om omvårdnad, PubMed inriktar sig främst på medicin och hälso- och sjukvårdssystem men innehåller även forskning med inriktning på omvårdnad. PsycINFO inriktar sig främst på psykologi men även på relaterade områden såsom psykiatri och omvårdnad (Axelsson, 2008). Majoriteten av studierna som ligger till grund för det aktuella resultatet är hämtade från CINAHL vilket kan ses som en styrka då denna databas har omvårdnad som sin huvudinriktning. Att finna sökord sågs som en väsentlig och viktig del av arbetet och mycket tid lades därför ner på detta moment. Författarna funderade enskilt ut ämnesord som skulle passa för den aktuella sökningen och träffades sedan för att diskutera synonymer till dessa. Detta för att skapa en så bred grund som möjligt i sökarbetets initialskede. Sökningen resulterade som ovan nämnts i tre sökblock vilka kom att ge ett önskvärt resultat med återkommande artiklar i samtliga använda databaser. Detta kan ses som en styrka då datamättnad uppnåtts enligt Axelsson (2008). För att inte gå miste om kunskap inom området beställdes även de artiklar som inte fanns att tillgå i fulltext via Malmö högskola. Utifrån kvalitetsgranskningen kan svagheter ses kring den procentuella bedömning som skedde av artiklarna. Denna metod kan ge en snedvriden bild av den egentliga kvaliteten på artiklarna. Enligt Willman & Stoltz, (2006) finns det risk att över- eller undervärdera kvalitéten hos studier vid användning av procentberäkning (a a). Trots risk för över- eller undervärdera valdes denna metod för att öka möjligheten att vikta och gradera. Detta kan ge en negativ inverkan då artiklar som är av hög kvalitet kan underskattas och artiklar av låg kvalitet kan överskattas. På grund av detta valdes det att inkludera de artiklar som 16

17 resulterade i en låg kvalitet i granskningsarbetet. Detta så länge det aktuella resultatet svarade på syftet i denna studie. Författarna valde att inte modifiera granskningsprotokollet utefter specifika kriterier utan använde det i originalutgåva. En svaghet med detta skulle kunna vara att granskningen inte blivit anpassad för den aktuella studien, vilket kan ha påverkat bedömningen av artiklarna. Hänsyn måste tas till att granskningen gjorts utifrån personliga bedömningar av materialet vilket kan ha gett olika bedömningsresultat beroende på vem som gjort dem. För att finna ytterligare artiklar som svarade på syftet lästes de funna artiklarnas referenslistor och därigenom hittades tre av artiklarna som ligger till grund för denna studie vilket kan ha påverkat den här studiens resultat då studierna bygger på varandra. Ur olika perspektiv kan det faktum att litteratursökningen gjordes utan begränsning gällande årtal ses som både en styrka och en svaghet. De inkluderade studierna är publicerade mellan år Möjligen kan äldre studier ses som inadekvata ur medicinsk synpunkt. Samtidigt undersöker det aktuella syftet upplevelser av ett bestående fenomen och detta behöver därför inte ses som en svaghet. Styrkan kan ses i att samtligt material på det valda ämnet inkluderades i sökningen. Artiklarna som använts för studien har sitt ursprung i England, USA, Australien, Nederländerna, Tyskland och Sverige. Sett utifrån möjligheten att överföra resultatet till vården i Sverige, kan detta ses som en styrka. Detta eftersom artiklarna är hämtade från länder som samtliga representerar västvärldens kultur och synsätt. De fyra teman som skapades kan emellertid ses som en svaghet i denna studie då de eventuellt inte är helt uteslutande sinsemellan. Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad befintlig forskning skriver om hur kvinnor upplever att leva med PCO samt hur sjukdomen påverkar deras välbefinnande. De granskade artiklarna resulterade i fyra teman vilka alla var ständigt återkommande. Resultatet i denna studie visar i huvudsak en stark psykologisk påverkan hos kvinnor med PCO. Främst är det symtom såsom hirsutism, övervikt, menstruationsrubbningar och infertilitet som påverkar den psykiska hälsan. Detta bekräftas i Griffin McCook & Reame m fl, (2005) där resultatet visade att de faktorer som hade störst inverkan på livskvaliteten hos kvinnor med PCO var kroppsbehåring, känslomässig påverkan, infertilitet, menstruationsrubbningar och vikt. Detta inverkar starkt på kvinnornas livskvalitet, sociala förmåga och framtidplaner. Eventuella svårigheter att finna en partner relaterat till fertilitetsproblematiken samt att därmed bilda familj, var ett ständigt orosmoment för kvinnorna. Utifrån ovanstående utgör de fysiska symtomen stora svårigheter för kvinnorna och det är dessa som i hög grad nedsätter deras livskvalitet. I relation till dessa förstärks ångesten kring sex och samlevnad där det ständigt finns en oro om att inte vara tillräcklig som kvinna. De teman som framtagits kan därmed ses som en cirkel där vart och ett av de fyra teman förstärker varandra och bildar en ond cirkel som på sikt nedsätter livskvaliteten hos kvinnorna. En bristande vård leder till att den onda cirkeln inte bryts utan tillåts att löpa vidare. Resultatet i samtliga granskade artiklar var samstämmiga. Detta oavsett var och när studien gjordes samt om den hade en kvantitativ eller kvalitativ ansats. Även om det kan vara svårt att se likheter mellan kvantitativa och kvalitativa resultat så 17

18 kan det här ses att resultaten bekräftar varandra. De kvantitativa artiklarna undersöker med olika mätinstrument vilka psykologiska störningar som drabbar kvinnor med PCO. Med det menat om dessa störningar kan ses överrepresenterade i denna patientgrupp i jämförelse med övriga kvinnor. De kvalitativa artiklarna fokuserar mer på att undersöka vad det är som bidrar till att kvinnorna upplever en sänkt livskvalitet och i sin tur utvecklar depression och ångest. Det kan därför ses som en styrka att både kvalitativa och kvantitativa artiklar ligger till grund för resultatet i den aktuella studien. Det som ligger till grund för den depression och ångest som kvinnor med PCO upplever är bland annat de fysiska symtom som ofta dominerar den kliniska bilden. Upplevelserna av de fysiska symtom som förekommer vid PCO kan ses ur ett genusperspektiv där samhället har format ett ideal som för dessa kvinnor är en omöjlighet att uppfylla. Detta ideal är i stor utsträckning skapat av samtidens mediakultur i västvärlden och det råder inget egentligt skrivet rätt eller fel gällande utseende. Dolda normer ger dock ett direktiv om att kvinnor bör vara smala och utan kroppsbehåring, vilket är en framträdande aspekt i Kitzinger & Willmot (2002). Detta kan därmed ses som en kraftigt bidragande faktor till den sänkta livskvalitet som upplevs hos kvinnor med PCO. Den psykiska ohälsan grundar sig till stor del i dessa ideal och det är värt att diskutera utifall de fysiska symtomen inte hade varit plågsamma i samma utsträckning om kulturen hade varit mer accepterande. Viktigt är också att diskutera den kunskapslucka som verkar vara av betydande karaktär inom vård och omsorg i flera länder. Resultatet i denna studie belyser kraftigt detta problem och kvinnorna uttrycker upprepade gånger hur denna kunskapslucka har lett till såväl försenad diagnos som bristande behandling. PCO är en vanligt förekommande diagnos bland kvinnor och vikten av kunskap inom detta område är stor. En utökad kunskap inom sjukvården skulle kunna leda till att kvinnor med PCO upplever en förbättrad livskvalitet vilket på sikt då eventuellt också skulle kunna minska sjukskrivningar och känslan av utanförskap som skapas i samhället vid psykisk ohälsa. Kunskaperna skulle också leda till en snabbare hantering av sjukdomen i initialskedet och därmed också minska de kostnader som vården utsätts för vid upprepade patientbesök. Inte att förglömma är de långtidskomplikationer som ofta förekommer i samband med PCO vilka genom en tidig diagnos och adekvat behandling kan minskas eller till och med undvikas. Att påpeka är också de relativt enkla åtgärder som sjuksköterskan kan bidra med gällande rådgivning. Med det syftat till att endast kost och motion kan utgöra en betydande förbättring av sjukdomen och därmed livskvaliteten. Enligt Percy & Gibbs (2009) kan stödgrupper utgöra en behandlingsform som lindrar känslan av utanförskap och isolering. Dessa stödgrupper kan med fördel ledas av en sjuksköterska då hen med sin patofysiologiska kunskapsgrund kan vägleda kvinnorna och med empati sätta sig in i deras upplevelser. Detta utvecklar på sätt också vårdens kompetens i att hantera sjukdomen samtidigt som det då också förhindrar kvinnornas känsla av att vara annorlunda. 18

19 SLUTSATS Livskvaliteten är avsevärt sänkt hos kvinnor med PCO vilket till stor del kan förklaras av de påtagliga symtom som dominerar sjukdomen och som också förstärks av det rådande samhällsidealet. Vården och därmed inkluderat sjuksköterskans kunskapsbrist försenar diagnosen och förvärrar den känsla av att vara annorlunda som förekommer hos många kvinnor med PCO. Implikationer för vården blir att utveckla sin kunskap inom detta område för att på så sätt förbättra livskvaliteten för kvinnor med PCO. 19

20 REFERENSER Axelsson Å (2008), Litteraturstudie. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (Upplaga 2:1). Lund: Studentlitteratur AB, Barnard L, Ferriday D, Guenther N, Strauss B, Balen A-H, Dye L, (2007) Quality of life and psychological well being in polycystic ovary syndrome. Human Reproduction, 22, (8), Benson S, Hahn S, Tan S, Janssen O-E, Schedlowski M, Elsenbruch S, (2009) Maladaptive Coping With Illness in Women With Polysytic Ovary Syndrome. Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing, 39, (1), Bäckström T, (2004) Polycistiskt ovarialsyndrom och amenorré. I: Gollieb C, Von Schoultz B, (red.) Öppenvårdsgynekologi (2:a upplagan). Stockholm: Liber Utbildning AB, s Crete J, Adamshick P, (2011) Managing Polycystic Ovary Syndrome What Our Patients Are Telling Us. Journal of Holistic Nursing, 29, (4), Deeks A-A, Gibson-Helm M-E, Paul E, Teede H-J, (2011) Is having polycystic ovary syndrome a predictor of poor psychological function including anxiety and depression? Human Reproduction, 26, 6, Ekbäck M, Wijma K, Benzein E, (2009) "It is always on my mind": women's experiences of their bodies when living with Hirsutism. Health Care of Women International, 30, Elsenbruch S, Benson S, Hahn S, Tan, S, Mann K, Pleger K, Kimmig R, Janssen O-E, (2006) Determinants of emotional distress in women with polycystic ovary syndrome. Human Reproduction, 21, (4), Forsberg C, Wengström Y, (2006) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur. Garad R, Teede H, Moran L, (2011) An evidence-based guideline for Polycystic Ovary Syndrome. Australian Nursing Journal, 19, (4), Griffin McCook J, Reame N-E, Thatcher S-S, (2005) Health-Related Quality of Life Issues in Women With Polysystic Ovary Syndrome. Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing, 34, (1), Hage I, (2007) Kvinna kropp och hälsa en guide till ett friskare liv. Falun: ScandBook AB. Holte J, (2010) Polycystiskt ovariesyndrom och hirsutism. I: Jansson P-O, Landgren B-M, (red.) Gynekologi (1:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB, s

21 Jones G, Hall J, Lashen H, Balen A, Ledger W, (2011) Health-Related Quality of Life Among Adolescents with Polycystic Ovary Syndrome. Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing, 40, (5), Kirkevold, M (2008) Omvårdnadsteorier analys och utvärdering. Malmö: Holmbergs i Malmö AB Kitzinger C, Willmott J (2002) The thief of womanhood : women sexperience of polycystic ovarian syndrome. Social Science & Medicine, 54, Moran L-J, Deeks A-A, Gibson-Helm M-E, Teede H-J, (2012) Psychological parameters in the reproductive phenotypes of polycystic ovary syndrome. Human Reproduction, 27, (7), Moran L, Gibson-Helm M, Teede H, Deeks A, (2010) Polycystic ovary syndrome: a biopsyosocial understanding in young women to improve knowledge and treatment options. Journal of Psycosomatic Obstetrics & Gynecology, 31, (1), Niet J-E, Koning C-M, Pastoor H, Duivenvoorden H-J, Valkenburg O, Ramakers M-J, Passchier J, Klerk C, Laven J-S-E, (2010) Psycological well-being and sexarche in women with polycystic ovary syndrome. Human Reproduction, 25, (6), Norman R-J, Noakes M, Wu R, Davies M-J, Moran L, Wang J-X, (2004) Improving reproductive performance in overweight/obese women with effective weight management. Human Reproduction Update, 10, (3), Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB. Percy C-A, Gibbs T, Potter L, Boardman S, (2009) Nurse-led peer support group: experiences of women with polycystic ovary syndrome. Journal of Advanced Nursing, 65, (10), Snyder B-S, (2006) The Lived Experience of Women Diagnosed With Polycystic Ovary Syndrome. Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing, 35, (3), Socialstyrelsen, (2012) Sjuksköterskans kompetensbeskrivning 2005 > 1_ pdf< ( ) Svensk sjuksköterskeförening, (2010) Värdegrund för omvårdnad. > <( ) Weiss T-R, Minor Bulmer S, (2011) Young Women s Experiences Living with Polycystic Ovary Syndrome. Journal of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing, 40, (6), Weström L, Åberg A, Anderberg E, Andersson U-B, (2005) Obstetrik och gynekologi klinik och vård (3:e upplagan). Lund: Författarna och studentlitteratur. 21

Att leva med Polycystiskt ovariesyndrom - En litteraturstudie

Att leva med Polycystiskt ovariesyndrom - En litteraturstudie Att leva med Polycystiskt ovariesyndrom - En litteraturstudie Victoria Andersson & Jenny Karlsson 2013 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Vårdvetenskap Examensarbete inom omvårdandsvetenskap

Läs mer

Det är bara lite PCOS En studie om kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovarialsyndrom. Linn Nordberg

Det är bara lite PCOS En studie om kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovarialsyndrom. Linn Nordberg GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Det är bara lite PCOS En studie om kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovarialsyndrom Linn Nordberg Examensarbete, 30 hp Psykologprogrammet

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

Omvårdnad uppsats 15 hp. Att leva med PCOS. Termin: VT11 Kurskod: 2OM340 Författare: Johan Karlson & Pernilla Vedenbrant

Omvårdnad uppsats 15 hp. Att leva med PCOS. Termin: VT11 Kurskod: 2OM340 Författare: Johan Karlson & Pernilla Vedenbrant Omvårdnad uppsats 15 hp Att leva med PCOS Termin: VT11 Kurskod: 2OM340 Författare: Johan Karlson & Pernilla Vedenbrant Humanvetenskapliga Institutionen Linnéuniversitetet i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Polycystiskt ovariesyndrom. Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!

Polycystiskt ovariesyndrom. Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala! Polycystiskt ovariesyndrom Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!! Ultraljudsdiagnostik -basen för modern bild av PCOS! Ett hormonellt och kliniskt spektrum utan tydliga gränser AF: < 5 5-9 > 9 >

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Kvinnors upplevelser av att leva med Polycystiskt ovarial syndrom - En litteraturöversikt

Kvinnors upplevelser av att leva med Polycystiskt ovarial syndrom - En litteraturöversikt EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2019:18 Kvinnors upplevelser av att leva med Polycystiskt ovarial syndrom - En litteraturöversikt

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Toctino (alitretinoin)

Toctino (alitretinoin) PATIENTINFORMATIONSBROSCHYR Toctino (alitretinoin) Graviditetsförebyggande program TOC-FI-002-051208-D Om denna broschyr Denna broschyr innehåller viktig information rörande din behandling med Toctino

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Information till nära och kära

Information till nära och kära Information till nära och kära Vad är endometrios egentligen? Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar ca 10 % av alla personer födda med livmoder. Endometrios innebär att celler som

Läs mer

Polycystiskt ovarialsyndrom ur ett patient- och omvårdnadsperspektiv

Polycystiskt ovarialsyndrom ur ett patient- och omvårdnadsperspektiv Polycystiskt ovarialsyndrom ur ett patient- och omvårdnadsperspektiv En litteraturstudie Författare: Nina Håkansdotter & Amanda Lundquist Handledare: Lina Magnusson Litteraturstudie / Kandidatuppsats Januari

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

PubMed (Medline) Fritextsökning

PubMed (Medline) Fritextsökning PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

CYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

CYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CYPRETYL Datum: 29.6.2015, Version: 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne är ett allmänt hudbesvär

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR

FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR Broschyrens innehåll har fastställts genom ett samarbete mellan europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA),

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Myter och fakta om p-piller

Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Det lever tyvärr kvar en hel del myter sedan det allra första p-pillret kom. Bayer vill med denna broschyr ta död på några myter och istället ge

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Women s knowledge, attitudes, and management of the. menopausal transition

Women s knowledge, attitudes, and management of the. menopausal transition Linköping University Medical Dissertation No. 1153 Women s knowledge, attitudes, and management of the menopausal transition Lotta Lindh-Åstrand Department of Clinical and Experimental Medicine, Division

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord

Läs mer

Evidensbaserad informationssökning

Evidensbaserad informationssökning Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Litteratursökning inför systematiska översikter. Hanna Wilhelmsson, bibliotekarie Malmö högskola 4 maj 2016

Litteratursökning inför systematiska översikter. Hanna Wilhelmsson, bibliotekarie Malmö högskola 4 maj 2016 Litteratursökning inför systematiska översikter Hanna Wilhelmsson, bibliotekarie Malmö högskola 4 maj 2016 En sökning eller flera? Testsökning Vilka söktermer förekommer? Hur stort sökresultat kan vi förvänta

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,

Läs mer

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,

Läs mer

Till dig som fått Cerazette förskrivet

Till dig som fått Cerazette förskrivet Till dig som fått Cerazette förskrivet 1 2 Cerazette är ett preventivmedel som bl a kan användas av dig som inte vill eller bör använda p-piller som innehåller östrogen. Cerazette ger ett bra skydd mot

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Till dig som använder. Vinelle (desogestrel)

Till dig som använder. Vinelle (desogestrel) Till dig som använder Vinelle (desogestrel) Vinelle är ett preventivmedel som förhindrar att du blir gravid förutsatt att du använder det på rätt sätt. Vinelle innehåller små mängder av kvinnligt könshormon,

Läs mer

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping Endokrinologiska utmaningar Menstruationscykeln Endokrinologiska effekter Höga östradiolnivåer

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN JAYDESS 13,5 mg, intrauterint inlägg 5/2014, version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Jaydess

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad 2015 09 05 Birgitta Hulter Doktor i medicinsk vetenskap och auktoriserad klinisk sexolog (NACS) SESAM AB För sexuell hälsa och välbefinnande Samlivsmottagning

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE.

TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE. MIN20130213PSE09 TILL DIG SOM TILLANVÄNDER DIG SOM MINI-PE, DET ÖSTROGENFRIA ANVÄNDER MINI-PE. P-PILLRET.. PATIENTINFORMATION 91493_Mini-Pe_patientinformation.indd 1 1 FÖR KVINNORS HÄLSA Kvinnors hälsa

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom

Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom 2 Att ha en fungerande sexuell hälsa är en viktig aspekt av livet, med stor betydelse för det fysiska och psykiska välmåendet. En reumatisk sjukdom kan kännas begränsande,

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN

VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN Kalle Norwald Kurator och utbildningsledare, Enheten för sexuell hälsa Sösam, Södersjukhuset Auktoriserad sexologisk rådgivare (NACS) Masteruppsats i sexologi Fått

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

medroxiprogesteronacetat TILL DIG SOM FÅTT P-SPRUTAN DEPO-PROVERA FÖRSKRIVET SOM PREVENTIVMETOD PATIENTINFORMATION

medroxiprogesteronacetat TILL DIG SOM FÅTT P-SPRUTAN DEPO-PROVERA FÖRSKRIVET SOM PREVENTIVMETOD PATIENTINFORMATION medroxiprogesteronacetat TILL DIG SOM FÅTT P-SPRUTAN DEPO-PROVERA FÖRSKRIVET SOM PREVENTIVMETOD PATIENTINFORMATION 1 FÖR KVINNORS HÄLSA Kvinnors hälsa och sjukdomar har under de senaste åren uppmärksammats

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer