Örebro Henrik Andershed BESKRIVNING AV VETENSKAPLIG OCH PEDAGOGISK VERKSAMHET. Vetenskaplig verksamhet

Transkript

1 1(19) Örebro Henrik Andershed BESKRIVNING AV VETENSKAPLIG OCH PEDAGOGISK VERKSAMHET Vetenskaplig verksamhet Övergripande om min vetenskapliga syn och verksamhet Min syn på mänskligt beteende, inklusive kriminellt beteende som är mitt huvudintresse, grundar sig i ett holistiskt-interaktionistiskt perspektiv. Detta säger för det första att man måste se till helheten (både individen och miljön) för att förstå beteendens orsaker. Det innebär också att beteenden vanligen uppstår och individer utvecklas via interaktioner mellan t.ex. individen och hans/hennes miljö. Detta synsätt påverkar starkt vilka forskningsfrågor jag ställer upp och hur jag analyserar kvantitativa forskningsdata. Jag menar exempelvis att ett variabelorienterat sätt att analysera data typiskt bör kompletteras med ett mönster/person-orienterat sätt. Jag är docent i två discipliner; psykologi och kriminologi och min övergripande ambition som forskare är att bidra med ny och angelägen vetenskaplig och empiriskt grundad kunskap som kan vara tillämpbar i praktik och av intresse nationellt och internationellt. Jag strävar efter att vara nationellt ledande och internationellt konkurrenskraftig och ofta citerad inom mina forskningsområden. Jag anser också att en viktig roll för mig som senior forskare är att på ett bra och inspirerande sätt handleda doktorander för att bidra till att forma duktiga, självständiga unga forskare. Jag söker kontinuerligt externa medel för de projekt jag ser som angelägna och jag är aktiv på internationella konferenser och samarbetar med flertalet personer som är produktiva och kan anses internationellt ledande inom deras respektive specialistområden. För närvarande innehar jag tillsammans med kolleger drygt 20 miljoner kronor i externa forskningsmedel. En indikation på nationell framgång är det faktum att jag tillsammans med kollegor vid upprepade tillfällen erhållit medel från exempelvis Vetenskapsrådet. År 2002 fick jag internationellt erkännande för min forskning i form av ett europeiskt forskarpris för unga forskare - EARA Young Scholar Award som ges till en ung forskare per år i Europa av European Association for Research on Adolescence. Jag ser det som viktigt att som forskare vara med och bygga kunskap och jag anser därför att det är helt centralt att min forskning blir citerad av andra forskare och att forskningen citeras i läroböcker. Min forskning är hittills citerad ca 500 gånger i litteraturen (december 2010), både nationellt och internationellt, främst i internationella referee-granskade tidskrifter men även i

2 2(19) läroböcker och handböcker. Jag har vid flertalet tillfället blivit inbjuden att ge översikter inom mina forskningsområden både internationellt och nationellt i tidskrifter, böcker och handböcker (se nedan). Jag är ofta anlitad som föreläsare inom mina forskningsområden ute i svensk praktik och vid andra universitet än Örebro. Forskningsområden och projekt Min aktuella forskningsverksamhet kan sammanfattas i fyra forskningsområden: Grundforskning Risk- och skyddsfaktorer för psykosociala problem med speciellt fokus på normbrytande/kriminellt beteende Psykopati och psykopatiska personlighetsdrag Tillämpad forskning Risk/behovsbedömning betydelse för rättssäkerhet, kvalitet och insatsers effektivitet Implementering och utvärdering av brottsförebyggande och brottsbekämpande insatser och metoder Två av områdena är av mer grundforskningskaraktär och de andra två av mer tillämpad karaktär. Inom vart och ett av områdena bedriver jag tillsammans med kollegor ett antal olika forskningsprojekt vilka kortfattat beskrivs inom respektive område här nedan. En lista på mina publikationer inom respektive område presenteras också här. Grundforskning Risk- och skyddsfaktorer för psykosociala problem med speciellt fokus på normbrytande/kriminellt beteende Min forskning inom detta område fokuserar dels på att sammanställa internationell forskning (författa forskningsöversikter) om vilka de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna är och dels på att empiriskt undersöka detta i svenska populationer. Teorietiska utgångspunkter är att människor utvecklar normbrytande beteende på olika sätt och att flera olika faktorer eller processer, inom och utanför individen typiskt är involverade i att sätta igång och upprätthålla det normbrytande beteendet. Fokus ligger därför bland annat på att identifiera meningsfulla undergrupper bland barn med normbrytande beteende som delar liknande orsaksbakgrund och som därför kan vara meningsfull kunskap i behandlingsarbete. Pågående projekt inom området: SOFIA-studien (2010-). SOFIA-studien är en vetenskaplig studie av barns sociala, beteendemässiga och fysiska utveckling. Risk- och skyddsfaktorer för psykosociala och fysiska

3 3(19) problem studeras longitudinellt. Även insatser till barnen studeras och följs. SOFIA står för Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning. Samtliga barn inom kommunala och enskilda förskolor i Karlstad kommun födda 2005, 2006 eller 2007 följs. Barnen följs en gång per år i tre år till att börja med. Den långsiktiga planen är att barnen ska följas ända upp i vuxen ålder. SOFIA-studien är ett samarbete mellan Karlstads kommun och forskare vid Karlstads och Örebro universitet. Första vågen är avslutad och 85% av barnens vårdnadshavare har valt att delta totalt 2100 barn. Det långsiktiga målet med SOFIA-studien är att ge kunskap om barns utveckling som kan användas för att förbättra insatser och det praktiska arbetet med barn. Se Finansieras främst av Vetenskapsrådet och Karlstads kommun. Projektansvariga: Henrik Andershed (huvudansvarig) och Anna-Karin Andershed. Samarbete med forskare vid Karlstads universitet främst professor Staffan Janson. Andra samarbetspersoner är bland andra professor Paul J. Frick (University of New Orleans, USA). RESUMÉ-studien ( ). RESUMÉ står för REtrospektiv Studie av Unga Människors Erfarenheter. Syftet med RESUMÉ-studien är bland annat att ta reda på hur vanligt det är att svenska unga vuxna blivit utsatta som barn, och hur de lever och mår idag. Exempel på centrala frågeställningar i studien är: Hur vanligt är det att unga vuxna rapporterar att de varit utsatta för olika typer av våld, övergrepp eller försummelse? Hur stor andel av de som utsatts har fått stöd och hjälp? Vilka insatser har de i sådana fall fått eller inte fått? Vad förklarar att vissa personer som varit utsatta i unga år ändå mår bra i vuxen ålder? Vilka ärftliga faktorer kan innebära en ökad känslighet för utsatthet i unga år och vilka kan innebära en motståndskraft? slumpmässigt utvalda personer i åldern år i Sverige intervjuas och svarar på frågeformulär samt lämnar saliv för DNA-analys. Registeruppgifter från SCB, Brottsförebyggandet rådet och Socialstyrelsen används också. Finansieras av Socialstyrelsen. Projektansvariga: Henrik Andershed (huvudansvarig), Anna-Karin Andershed och Åsa Cater, samtliga vid Örebro universitet. IDA-programmet (1964-). IDA står för Individual Development and Adaptation och programmet startade som ett skolforskningsprojekt och hette i början Örebroprojektet. I den första datainsamlingen 1965 ingick tre hela årskurser av Örebrobarn med ca 1000 barn i varje kohort (åk 3, åk 6 och åk 8). De studerades i en mängd olika avseenden, t ex rörande anpassning, prestation, sociala relationer, intressen, m. m. De två yngsta årskurserna (huvudgruppen, födda 1955 och pilotgruppen, födda 1952) har sedan följts till vuxen ålder i upprepade datainsamlingar, de senaste riktade till huvudgruppen när de var i 40-årsåldern. I vissa datainsamlingar har som tillägg till den psykologisk-sociologiska informationen även en mängd medicinsk information samlats in. Genomgående har bortfallet varit lågt och det finns en god projektanda hos deltagarna som ger en bra grund för fortsatta framgångsrika datainsamlingar. Nya sådana planeras också; den första om ungefär två år. Tillsammans med det s.k. Betula-projektet är IDA det största longitudinella forskningsprogrammet i psykologi i Norden. Sedan starten har IDA varit placerat vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet och har hela tiden utan avbrott finansierats av externa medel från bl a skolöverstyrelsen, SFR, FRN, RJ och VR på en

4 4(19) nivå som varierat mellan ca 1-3 mkr per år i dagens penningvärde. I en review i Contemporary Psychology, som är en av de främsta tidskrifterna för översikter av psykologisk litteratur, kommenterade Richard Lerner, en internationellt ledande utvecklingspsykolog och Jaqueline Schwab en bok som beskriver IDA: To the extent that this research is the exemplar of the importance of what may be a new theoretical paradigm - not only for developmental psychology but also for the study of human development in general (cf. Bandura, 1986) - then Magnusson s IDA-project may be the single most important longitudinal study of this century. Sammanlagt har inom ramen för IDA publicerats 139 tidskriftsartiklar i internationella tidskrifter med peer review, 12 internationella böcker och 54 bokkapitel i sådana böcker samt flera hundra övriga publikationer. Vidare har 18 doktorsavhandlingar tillkommit inom programmet. För närvarande används IDA:s databas främst av ett tiotal forskargrupper från både Sverige och andra länder. Exempel på utländska forskargrupper är Brett Laursens, Florida Atlantic University, Rita Zukauskienes, Mykolas Romeris universitetet i Vilnius, Katariina Salmela-Aros, Finlands akademi och Greg Duncans, University of California, Irvine. Exempel på en stor svensk forskargrupp är Håkan Stattins och Margaret Kerrs, Örebro universitet. Ett starkt intresse att använda IDA-data finns från ytterligare forskargrupper. IDA deltar som enda svenska forskningsprogram i styrgruppen för två omfattande internationella konsortier för longitudinell forskning: The center for the Analysis of Pathways from Childhood to Adulthood, Michigan, USA och Pathways to Adulthood: Productive Youth Development, London, England). IDA har sedan starten 1964 varit placerad vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet och har sedan 1996 letts av professor Lars R. Bergman. Inom de närmaste två åren går Bergman i pension. Han har erbjudit mig tillsammans med Anna-Karin Andershed att ta över projektledarskapet för IDA-programmet. Vi kommer nu tillsammans med Lars Bergman att söka nya externa medel för en ny datainsamling och IDA-programmet kommer sedan att drivas av oss vid Örebro universitet. I IDA-programmet finns utomordentligt goda möjligheter att studera risk- och skyddsfaktorer under barndomen för/mot senare anpassningsproblem (som t.ex. kriminalitet). Det är detta som jag personligen som forskare kommer att fokusera mest på initialt i IDA-data. IDA-programmet har redan genererat mycket forskning men databasen är mycket omfattande och mycket finns kvar att undersöka, särskilt när nya data insamlats. IDA-programmet finansieras för närvarande främst av Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond. Projektansvariga: Lars R. Bergman (Stockholms universitet för närvarande huvudansvarig), Henrik Andershed och Anna-Karin Andershed. Publikationer inom forskningsområdet Risk- och skyddsfaktorer för psykosociala problem med speciellt fokus på normbrytande/kriminellt beteende: Andershed, H., Kerr, M., & Stattin, H. (2001). Bullying in school and violence on the streets:

5 5(19) Are the same people involved? Journal of Scandinavian Studies on Crime and Crime Prevention, 2, Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen Vad säger forskningen? Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag sidor. Andershed, H. & Andershed, A-K. (2010). Ungdomsbrottslighet: Hur vanligt är det och vad beror det på? I H. Andershed, A-K Andershed & K. Söderholm Carpelan, K. (Red.), Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? (s ) Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag. Andershed, A-K., Enebrink, P., & Andershed, H. (2007). Normbrytande beteende bland internationellt adopterade barn Riskfaktorer och interventioner. I M. Carlberg & K. Nordin Jareno. Internationellt adopterade i Sverige En antologi (s ). Stockholm: Socialstyrelsen och Gothia förlag. Andershed, H., & Andershed, A-K. (2008). The implications of heterogeneity among individuals with antisocial behavior. In Canter, D., & Zukauskiene, R. (Eds.), Psychology, crime, & law: New horizons international perspectives (pp ). Aldershot: Ashgate. Andershed, H. (2005). Från trots till värsting. I Varken barn eller vuxen Ungdomsmedicin i praktiken. Svensk Medicin nr 75 (s ). Stockholm: Gothia förlag. Andershed, H., & Andershed, A-K. (2007). Normbrytande beteende bland barn Ett angeläget men eftersatt problem. Psykisk Hälsa, 1, Andershed, H., Forsman, M., Johansson, P., & Johansson, B-M. (2004). Riksmottagningen : En beskrivning av långtidsdömda män i Sverige. Rapport från kriminalvårdsanstalten Kumla. Kriminalvården. Bergman, L., Andershed, H., & Andershed, A-K (2009). Types and continua in developmental psychopathology: Problem behaviors in school and their relationship to later antisocial behavior. Development and Psychopathology, 21, Eriksson, I., Cater, Å, Andershed, A-K., & Andershed, H. (2010). What we know and need to know about childhood resilience. Procedia Social and Behavioral Sciences, 5, Forsman, M., Lichtenstein, P., Andershed, H., & Larsson, H. (in press). A longitudinal twin study on the direction of effects between psychopathic personality and antisocial behaviour. Journal of Child Psychology & Psychiatry. Stattin, H., & Andershed, H. (2002). Psykologiska, neuropsykologiska och biologiska faktorer Betydelse för utveckling av sociala anpassningsproblem. I H. Swärd & A. Meeuwisse (Red.), Perspektiv på sociala problem (s ). Stockholm: Natur & Kultur. Psykopati och psykopatiska personlighetsdrag Min forskning inom detta område handlar om att identifiera och förstå de tidiga riskfaktorerna

6 6(19) och mekanismerna bakom utvecklandet av psykopatisk personlighet och att studera den relativa betydelsen av arv och miljö bakom utveckling av denna personlighetstyp och personlighetsdrag. En teoretisk utgångspunkt är att dessa personlighetsdrag kan vara orsaker till aggressivt normbrytande beteende av långvarig och stabil karaktär. Det är därför viktigt att studera personlighetsdragens tidiga tecken och orsaker och ta fram kunskap som kan användas i tidigt förebyggande arbete. Inom detta område har jag har varit delaktig som försteförfattare att utveckla ett nytt mätinstrument (the Youth Psychopathic traits Inventory; YPI) för mätning av psykopatiska personlighetsegenskaper bland ungdomar. YPI-instrumentet används idag av ca 30 forskargrupper runt om i världen i olika datainsamlingar. Jag samarbetar bl.a. med forskare i Frankrike, Island, England, USA, Tyskland och Kanada kring deras användning av detta instrument. Pågående projekt inom området: PETSS-studien (2008-). PETSS står för PrEschool TwinS in Sweden. Syftet med projektet är att nå en bättre förståelse för varför normbrytande beteende och psykopati-liknande personlighetsdrag såsom empatibrist och impulsivitet har någon form av ärftlig orsaksbakgrund. PETSS är en tvillingstudie där 4500 tvillingpar undersöks vid 5-års ålder och följs sedan över tid. En unik aspekt av denna studie är att barnen kommer att genomföra datoriserade psykologiska tester i hemmet med föräldrarna som testledare. Genom att använda neurovetenskapliga mått av arbetsminne och emotionella processer i en storskalig tvillingstudie kan vi undersöka hur samspelet mellan arv, miljö och kognitiva processer påverkar uppmärksamhet and uppförandeproblem. Med tanke på att nya intressanta studier antyder att genvarianter som är involverade i dopaminsystemet inte bara är relaterade till uppmärksamhetsproblem utan även till arbetsminneskapacitet samlar vi in genetiskt material (DNA). Det betyder att vi kan studera samspelet mellan specifika genvarianter, kognitiva processer, uppmärksamhetsproblem och normbrytande beteende. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och FAS. Projektansvariga: Henrik Larsson (Karolinska Institutet huvudansvarig), Paul Lichtenstein (Karolinska Institutet), Henrik Andershed och Anna-Karin Andershed. SOFIA-studien (2010-). Se beskrivning ovan. Inom SOFIA-studien studerar vi tidiga tecken på psykopatiliknande personlighetsdrag bland förskolebarn och följer dem över tid. RESUMÉ-studien ( ). Se beskrivning ovan. Inom RESUMÉ-studien studerar vi tidiga risk- och skyddsfaktorers betydelse och ärftliga faktorers betydelse för psykopatiska personlighetsdrag i ung vuxen ålder. Publikationer inom forskningsområdet Psykopati och psykopatiska personlighetsdrag: Andershed, H. (2010). Stability and change of psychopathic traits: What do we know?. In R.T.

7 Salekin & D. R. Lynam (Eds.), Handbook of Child and Adolescent Psychopathy (pp ). New York: The Guilford Press. 7(19) Andershed, H., & Skeem, J. L. (2004). Psykopati: Aktuell teori och forskning. I L. Lidberg & N. Wiklund (Red.), Svensk rättspsykiatri Psykisk störning, brott och påföljd (s ). Lund: Studentlitteratur. Andershed, H., Kerr, M., Stattin, H., & Levander, S. (2002). Psychopathic traits in non-referred youths: A new assessment tool. In E. Blaauw, & L. Sheridan (Eds.), Psychopaths: Current International Perspectives (pp ). The Hague: Elsevier. Andershed, H., Köhler, D., Eno Louden, J., & Hinrichs, G. (2008). Does the three-factor model of psychopathy identify a problematic subgroup of young offenders? International Journal of Law and Psychiatry, 31, Andershed, H., Gustafson, S. B., Kerr, M., & Stattin, H. (2002). The usefulness of self-reported psychopathy-like traits in the study of antisocial behaviour among non-referred adolescents. European Journal of Personality, 16, Andershed, H., Kerr, M., & Stattin, H. (2002). Understanding the abnormal by studying the normal. Acta Psychiatrica Scandinavica, 106, Andershed, H., Hodgins, S., & Tengström, A. (2007). Convergent validity of the Youth Psychopathic Traits Inventory (YPI): Association with the Psychopathy Checklist: Youth Version (PCL:YV). Assessment, 14, Enebrink, P., Andershed, H., & Långström, N. (2005). Callous-unemotional traits are associated with clinical severity in referred boys with conduct problems. Nordic Journal of Psychiatry, 59, Forsman, M., Larsson, H., Andershed, H., & Lichtenstein, P. (2007). The association between persistent disruptive childhood behaviour and the psychopathic personality constellation in adolescence: A twin study. British Journal of Developmental Psychology, 25, Forsman, M., Lichtenstein, P., Andershed, H., & Larsson, H. (2008). Genetic effects explains the stability of psychopathic personality from mid- to late adolescence. Journal of Abnormal Psychology, 117, Johansson, P., Kerr, M., & Andershed, H. (2005). Linking adult psychopathy with childhood hyperactivity-impulsivity-attention problems and conduct problems through retrospective selfreports. Journal of Personality Disorders, 19, Johansson, P., Andershed, H., Kerr, M., & Levander, S. (2002). On the operationalization of psychopathy: Further support for a three-faceted personality-oriented model. Acta Psychiatrica Scandinavica, 106,

8 8(19) Larsson, H., Andershed, H., & Lichtenstein, P. (2006). A genetic factor explains most of the variation in the psychopathic personality. Journal of Abnormal Psychology, 115, Larsson, H., Tuvblad, C., Rijsdijk, F. V., Andershed, H., Grann, M., & Lichtenstein, P. (2007). A common genetic factor explains the association between psychopathic personality and antisocial behavior. Psychological Medicine, 37, Skeem, J. L., Johansson, P., Andershed, H., Kerr, M., & Eno Louden, J. (2007). Two subtypes of psychopathic violent offenders that parallel primary and secondary variants. Journal of Abnormal Psychology, 116, van Baardewijk, Y., Stegge, H., Andershed, H., Thomaes, S., Scholte, E., & Vermeiren, R. (2008). Measuring psychopathic traits in children through self-report. The development of the Youth Psychopathic Traits Inventory-Child Version. International Journal of Law and Psychiatry, 31, van Baardewijk, Y., Andershed, H., Stegge, H., Nilsson, K. W., Scholte, E., & Vermeiren, R. (2010). Development and tests of short versions of the Youth Psychopathic traits Inventory and the Youth Psychopathic traits Inventory-Child Version. European Journal of Personality Assessment, 26, Veen, V. C., Gonneke, W. J. M. S., Andershed, H., Quinten, A. W. R., Doreleijers, T. A. H., & Volleberg, W. A. M. (in press). Cross-ethnic generalizability of the three-factor model of psychopathy: the Youth Psychopathic traits Inventory in an incarcerated sample of native Dutch and Moroccan immigrant boys. International Journal of Law and Psychiatry. Tillämpad forskning Risk/behovsbedömning betydelse för rättssäkerhet, kvalitet och insatsers effektivitet Min forskning inom detta område fokuserar på utveckling, implementering samt praktisk och psykometrisk testnings av forskningsbaserade och strukturerade riskbehovsbedömningsinstrument. En central teoretisk utgångspunkt är att användning av forskningsbaserade och strukturerade risk-behovsbedömningsinstrumen leder till mer samstämmiga, rättssäkra, relevanta och för insatser mer effektiva bedömningar än vad ostrukturerade bedömningar gör. Pågående projekt inom området: ESTER-projektet ( ). Jag har tillsammans med fil.dr. Anna-Karin Andershed utvecklat ett risk-behovsbedömningssystem för bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende bland unga ute i praktik - ESTER. ESTER är ett bedömningssystem, ett verktyg för den professionelle, med datorstöd, som innefattar både ett screeningsystem (ESTER-screening) och ett fördjupat strukturerat bedömningsinstrument (ESTER-bedömning). ESTER-systemet

9 möjliggör uppföljning av forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bland unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende. Projektet testar ESTER på flera olika sätt vad gäller samstämmighet (interbedömarreliabilitet), praktisk användbarhet, extern validitet, prediktiv validitet och behandlingseffektivitet. Finansieras av Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen. Projektansvariga: Henrik Andershed (huvudansvarig) och Anna-Karin Andershed. 9(19) FABUS-projektet ( ). Syftet med projektet är att färdigställa en testbar version av FABUS - Förhandsbedömning Av Barn och Unga i Socialtjänsten - som helt går i linje med BBiC-systemet (som redan används inom socialtjänsten) och sedan vetenskapligt testa huruvida förhandsbedömningar med hjälp av FABUS är mer relevanta och samstämmiga mellan oberoende bedömare jämfört med förhandsbedömningar gjorda utan stöd av något instrument. Målet med projektet är att FABUS från år 2013 ska användas vid samtliga förhandsbedömningar av barn och unga i socialtjänsten i Sverige. Finansieras av Socialstyrelsen. Projektansvariga: Henrik Andershed (huvudansvarig), Anna-Karin Andershed, Beatrice Jacobsson (Värmdö kommun). Publikationer inom forskningsområdet Risk/behovsbedömning betydelse för rättssäkerhet, kvalitet och insatsers effektivitet: Andershed, H., & Andershed, A-K. (2010). Risk-need assessment for youth with or at risk for conduct problems: Introducing the computerized assessment system ESTER. Procedia Social and Behavioral Sciences, 5, Andershed, H., Fredriksson, J., Engelholm, K., Ahlberg, R., Berggren, S., & Andershed, A-K. (2010). Initial test of the new risk- need assessment instrument for youths with or at risk for conduct problems: ESTER-assessment. Procedia Social and Behavioral Sciences, 5, Andershed, A-K, & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken? I Barn och unga som begår brott - Handbok för socialtjänsten (s ). Stockholm: Socialstyrelsen. Andershed, H., & Wirius, A. (2010). Riskbedömning En introduktion. I A. H. Berman & C. Å. Farbring (Red.), Kriminalvård i praktiken Strategier för att minska återfall i brott och missbruk (s ). Lund: Studentlitteratur. Andershed, H., & Andershed, A-K. (2008). ESTER-manual: Strukturerad bedömning och uppföljning av forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer för unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende. Version sidor. Implementering och utvärdering av brottsförebyggande och brottsbekämpande insatser och metoder Min forskning inom detta område fokuserar dels på att sammanställa internationell forskning

10 10(19) (författa forskningsöversikter) om vilka de mest effektiva typerna av insatserna är för att motverka och beivra normbrytande/kriminellt och dels på att utveckla, implementera och utvärdera olika metoder. Pågående projekt inom området: PUFF-förskola ( ). Positiv Utveckling genom Förebyggande insatser i Förskolan PUFF-förskola. Projektet syftar till att utveckla och utvärdera ett i grunden forskningsbaserat förebyggande program på universell och indikerad nivå för barngrupper i förskolan 3-5 år. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen. Projektansvariga: Henrik Andershed (huvudansvarig) och Anna-Karin Andershed. Samarbete bland annat med leg.psykolog Pia Enebrink (Karolinska Institutet). PMF-Polisiära metoder idag och i framtiden (2010-). PMF-programmet innebär forskning, utbildning och utveckling om polisiära metoder i samarbete mellan Polismyndigheten i Örebro län och Örebro universitet. PMF har som syfte att via ständig och vetenskapligt grundad metodeffektivisering och beforskning av metoder i samarbete mellan Örebro universitet och Polismyndigheten i Örebro län möjliggöra för polisen att bli bättre på att uppfylla dess uppdrag: att minska brottsligheten och öka människors trygghet, genom brottsförebyggande arbete medverka till att färre brott begås och verka för att fler brott ska klaras upp. Fler olika delprojekt bedrivs inom PMF-programmet. Projektet finansieras av Örebro kommun. Projektansvariga: Henrik Andershed (huvudansvarig/ordförande i PMF:s styrgrupp), Odd Lindberg, Örebro universitet och representanter från Polismyndigheten i Örebro län. Publikationer inom forskningsområdet Implementering och utvärdering av brottsförebyggande och brottsbekämpande insatser och metoder: Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan, K. (Red.). (2010). Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag sidor. Söderholm Carpelan, K., Andershed, A-K., & Andershed, H. (2010). Insatser till ungdomar som begår brott: Det svenska systemet. I H. Andershed, A-K Andershed & K. Söderholm Carpelan, K. (Red.), Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? (s ) Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag. Andershed, A-K., Andershed, H., & Söderholm Carpelan, K. (2010). Om insatser som kan användas i ungdomsvård och deras effekter. I H. Andershed, A-K Andershed & K. Söderholm Carpelan, K. (Red.), Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? (s ) Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag.

11 11(19) Ahlgren, T., Andershed, H., & Andershed, A-K. (2010). Vad fungerar i Sverige? Om svenska utvärderingar av insatser till ungdomar som begår brott. I H. Andershed, A-K Andershed & K. Söderholm Carpelan, K. (Red.), Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? (s ) Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag. Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan, K. (2010). Hur fungerar insatser till ungdomar som begår brott och hur kan vi bli bättre i praktik? I H. Andershed, A-K Andershed & K. Söderholm Carpelan, K. (Red.), Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? (s ) Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag. Andershed, A-K., Enebrink, P., & Andershed, H. (2007). Normbrytande beteende bland internationellt adopterade barn Riskfaktorer och interventioner. I M. Carlberg & K. Nordin Jareno. Internationellt adopterade i Sverige En antologi (s ). Stockholm: Socialstyrelsen och Gothia förlag. Andershed, H. (2001). Olika grupper av kriminella ungdomar kräver olika åtgärder. Psykologtidningen, 22, Söderholm Carpelan, K., Andershed, A-K., Andershed, H., Brännström, L., Nyström, M., & Ahlgren, T. (2008). Insatser för unga lagöverträdare: En systematisk sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet. Stockholm: Socialstyrelsen. Bredd och djup i forskningen Jag vill mena att min forskning har både bredd och djup. De forskningsprojekt jag är projektledare för och i övrigt är involverad i berör risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet, psykopatisk personlighets och psykosocial hälsa och ohälsa i ett vidare perspektiv. Forskningsprojekten berör också betydelsen av att utsättas för trauman som ung och dess konsekvenser för psykosocial hälsa. Projekten studerar allt ifrån 3-åringar till 55-åringar och berör genetiska, psykologiska och sociala faktorer och de flesta projekten är longitudinella. Forskningen är både av grundläggande karaktär (t.ex.identifikation och förståelse av risk- och skyddsfaktorer) och tillämpad karaktär (t.ex. leder strukturerad bedömning av risk- och skyddsfaktorer i social praktik med barn och ungdomar till mer samstämmiga och korrekta bedömningar och till effektivare insatser samt; vilka polisära metoder är effektiva?). Djupet i min forskning består främst i dagsläget av min forskning om psykopati och psykopatiliknande personlighetsdrag bland barn och unga. I detta område har jag publicerat mest och publikationerna har citerats fler än 450 gånger i litteraturen. Inom psykopatiområdet har jag också inbjudits till att författa ett reviewkapitel i en Handbook : Andershed, H. (2010). Stability and change of psychopathic traits: What do we know?. In R. T. Salekin and D. R. Lynam (Eds.), Handbook of Child and Adolescent Psychopathy. New York: The Guilford Press. Inom området risk- och skyddsfaktorer för normbrytande/kriminellt beteende har jag författat böcker och bokkapitel och är flitigt anlitad som föreläsare ute i svensk praktik. Citeringar Min forskning är hittills citerad ca 500 gånger i litteraturen (decemebr 2010 baserat på analys i

12 programvaran Publish or Perish), både nationellt och internationellt, främst i internationella referee-granskade tidskrifter men även i läroböcker och handböcker. 12(19) Inbjudningar att författa översikter inom mina forskningsområden Jag har vid flertalet tillfället blivit inbjuden att ge översikter inom mina forskningsområden både internationellt och nationellt. Dessa representeras bäst genom nedanstående publikationer: Andershed, H. (2010). Stability and change of psychopathic traits: What do we know?. In R.T. Salekin & D. R. Lynam (Eds.), Handbook of Child and Adolescent Psychopathy (pp ). New York: The Guilford Press. Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen Vad säger forskningen? Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag sidor. Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan, K. (Red.). (2010). Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag sidor. Andershed, H. & Andershed, A-K. (2010). Ungdomsbrottslighet: Hur vanligt är det och vad beror det på? I H. Andershed, A-K Andershed & K. Söderholm Carpelan, K. (Red.), Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? (s ) Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag. Söderholm Carpelan, K., Andershed, A-K., & Andershed, H. (2010). Insatser till ungdomar som begår brott: Det svenska systemet. I H. Andershed, A-K Andershed & K. Söderholm Carpelan, K. (Red.), Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? (s ) Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag. Andershed, A-K., Andershed, H., & Söderholm Carpelan, K. (2010). Om insatser som kan användas i ungdomsvård och deras effekter. I H. Andershed, A-K Andershed & K. Söderholm Carpelan, K. (Red.), Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? (s ) Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag. Ahlgren, T., Andershed, H., & Andershed, A-K. (2010). Vad fungerar i Sverige? Om svenska utvärderingar av insatser till ungdomar som begår brott. I H. Andershed, A-K Andershed & K. Söderholm Carpelan, K. (Red.), Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? (s ) Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag. Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan, K. (2010). Hur fungerar insatser till ungdomar som begår brott och hur kan vi bli bättre i praktik? I H. Andershed, A-K Andershed & K. Söderholm Carpelan, K. (Red.), Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? (s ) Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag. Andershed, A-K, & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken? I Barn och unga som begår brott - Handbok för socialtjänsten (s ). Stockholm: Socialstyrelsen.

13 Andershed, A-K., Enebrink, P., & Andershed, H. (2007). Normbrytande beteende bland internationellt adopterade barn Riskfaktorer och interventioner. I M. Carlberg & K. Nordin Jareno. Internationellt adopterade i Sverige En antologi (s ). Stockholm: Socialstyrelsen och Gothia förlag. 13(19) Andershed, H., & Andershed, A-K. (2008). The implications of heterogeneity among individuals with antisocial behavior. In Canter, D., & Zukauskiene, R. (Eds.), Psychology, crime, & law: New horizons international perspectives (pp ). Aldershot: Ashgate. Andershed, H., & Skeem, J. L. (2004). Psykopati: Aktuell teori och forskning. I L. Lidberg & N. Wiklund (Red.), Svensk rättspsykiatri Psykisk störning, brott och påföljd (s ). Lund: Studentlitteratur. Andershed, H. (2005). Från trots till värsting. I Varken barn eller vuxen Ungdomsmedicin i praktiken. Svensk Medicin nr 75 (s ). Stockholm: Gothia förlag. Andershed, H., & Wirius, A. (2010). Riskbedömning En introduktion. I A. H. Berman & C. Å. Farbring (Red.), Kriminalvård i praktiken Strategier för att minska återfall i brott och missbruk (s ). Lund: Studentlitteratur. Stattin, H., & Andershed, H. (2002). Psykologiska, neuropsykologiska och biologiska faktorer Betydelse för utveckling av sociala anpassningsproblem. I H. Swärd & A. Meeuwisse (Red.), Perspektiv på sociala problem (s ). Stockholm: Natur & Kultur. Andershed, H. (2001). Olika grupper av kriminella ungdomar kräver olika åtgärder. Psykologtidningen, 22, Andershed, H., & Andershed, A-K. (2007). Normbrytande beteende bland barn Ett angeläget men eftersatt problem. Psykisk Hälsa, 1, Andershed, H., & Andershed, A-K. (2010). Om normbrytande beteende bland barn. I Pinocchioprojektet Slutrapport. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Andershed, H., & Andershed, A-K. (2009). Normbrytande beteende bland barn - Risker och skydd och strukturerad bedömning. Elevhälsan, 3. Söderholm Carpelan, K., Andershed, A-K., Andershed, H., Brännström, L., Nyström, M., & Ahlgren, T. (2008). Insatser för unga lagöverträdare: En systematisk sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet. Stockholm: Socialstyrelsen. Nationella och internationella aktiviteter, samarbeten och nätverk Jag har ett omfattande nationellt och internationellt kontaktnät bland forskare och praktiker. Detta syns tydligt i min publikationslista. Många publikationer är författade tillsammans med forskare vid andra lärosäten i Sverige och utomlands, främst USA och Holland. Jag innehar externa medel för olika projekt tillsammans med forskare vid andra lärosäten i Sverige (t.ex.

14 14(19) Karolinska institutet och Karlstads universitet). I samtliga av de projekt som jag är projektledare för finns forskare vid andra lärosäten i Sverige och/eller utomlands med som formella samarbetspartner. Jag är ordförande för ett formellt samarbetsprogram mellan Örebro universitet och polismyndigheten i Örebro län angående utveckling av polisiära metoder; PMF Polisiära Metoder idag och i Framtiden. I detta program bedrivs flera olika forskningsprojekt med fokus på att implementera och utvärdera operativa polisiära metoder. Vad gäller ledningsuppdrag i internationella organisationer har jag varit Sveriges representant för European Association for Research on Adolescence. Jag är för närvarande medlem i International Association of Forensic Mental Health Services (IAFMHS), Society of the Scientific Study of Psychopathy (SSSP) och American society of criminology. Jag är aktiv både nationellt och internationellt på konferenser och har varit delaktig i ca 80 internationella konferenspresentationer och ca 50 presentationer på nationella möten och konferenser, de flesta som ett resultat av en inbjudan att föreläsa (se CV för ett urval). Jag har också varit med och organiserat flertalet symposier och konferenser: Organizer together with Allmänna barnhuset (Ylva Söderlind) of a Swedish national conference Barn med antisocialt beteende, 2-4 februari, 2004, Sätra Bruk. Andershed, H., Nordlöf, K, Lindberg, O. (2009, June). Professional roles, rights and treatment. Stockholm Criminology Symposium, June 2009, Stockholm, Sweden. Cooke, D. J., & Andershed, H. (2005, June). One-day introductory workshop on psychopathy. Workshop held in conjunction with the XVth European Conference on Psychology and Law, June 29-July 2, Vilnius, Lithuania. Andershed, H. (Chair) (2006, June). Psychopathy: Stability, change, and predictive utility. Symposium at the 6 th International conference of the International Association for Forensic Mental Health Services (IAFMHS), June 14-16, Amsterdam, Holland. Andershed, H. (Chair) (2005, July). Psychopathy in youths and adults: Risk, protection, comorbidity, and subtypes. Symposium held at the XVth European Conference on Psychology and Law, June 29-July 2, Vilnius, Lithuania. Organizer of the symposium: Psychopathy: Early manifestations, etiology, subtypes, and implications of court use. Symposium at the 4 th Annual meeting of the International Association for Forensic Mental Health Services, June 6-9, Stockholm, 2004, Sweden. Chair: Henrik Andershed. Presenters: Henrik Andershed, Jennifer Skeem, Henrik Larsson, Adelle Forth. Andershed, H., & Grann, M. (Chairs) (2003, april). Psykopati: En översikt av aktuell svensk forskning. Symposium at Psykologidagarna, April 2, Stockholm, Sweden. Presenters: Henrik Andershed, Martin Grann, Anders Tengström, Henrik Larsson, Henrik Söderström. Verk som översatts Två av mina produktioner har översatts till andra språk än engelska och svenska. Boken

15 Normbrytande beteende i barndomen: Vad säger forskningen? har översatts till norska och utgivits i Norge. Boken Perspektiv på sociala problem i vilken jag tillsammans med Håkan Stattin författat ett kapitel, är översatt till danska och utgiven i Danmark. Instrumentet Youth Psychopathic Traits Inventory (YPI) som jag är försteförfattare till är översatt till fler än tio olika språk inklusive engelska, kinesiska, tyska, holländska, spanska, portugisiska, tjeckoslovakiska, japanska, isländska, franska och ryska. 15(19) Refereegranskning av internationell forskning Jag fungerar kontinuerligt och på förfrågan som refereegranskare för internationella tidskrifter inklusive: Behavioral Sciences and the Law, British Journal of Developmental Psychology, Scandinavian Journal of Psychology, Biological Psychiatry, Assessment, Journal of Abnormal Psychology, International journal of Law and Psychiatry, Journal of Abnormal Child Psychology. Erfarenheter av att leda forskargrupper och forskningsprojekt Jag har sammanlagt sju års erfarenhet av att ansvara för och leda forskargrupper. Två år efter min disputation, dvs blev jag medlem av ledningsgruppen vid Center for Developmental Research (CDR) tillsammans med Håkan Stattin, Margaret Kerr och Anna-Karin Andershed. Detta centrum bestod då av ett 15-tal forskare och doktorander. År 2006 bildade jag tillsammans med fil.dr. Anna-Karin Andershed ett nytt forskningscentrum; Centrum för kriminalpsykologisk forskning och var där föreståndare till 2009 då vi gick samman med en annan forskargrupp med kriminologiska intressen vid Örebro universitet och bildade Centrum för kriminologisk forskning (CKF). Där är jag sedan 2009 föreståndare tillsammans med professor Odd Lindberg. Centrumet består av åtta disputerade forskare och 10 doktorander, adjunkter och forskningsadministratörer. Som föreståndare håller jag, ofta tillsammans med Odd Lindberg, i centrumets möten, skriver årsredovisningar, arbetar för att centrumet ska få finansiering för projekt, samt allmänt arbetar för att vi ska uppfylla och nå våra mål och visioner som vi arbetar med inom våra sju olika forskningsområden vid CKF se Jag är huvudansvarig projektledare för sex olika forskningsprojekt (se projektbeskrivningar ovan) där jag ansvarar för projektets genomförande, delegering av arbete, budget, resultatrapportering/publicering av resultat och återrapportering till finansiärer. Jag är och har varit handledare för flertalet doktorander. Se nedan. Övriga förtroendeuppdrag Jag är studierektor för kriminologin vid Örebro universitet sedan 2010 och formellt knuten som vetenskapligt råd vid Socialstyrelsen från 1 januari Jag är vald ledamot av fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap (HS) vid Örebro universitet och vald ledamot av anställningsutskottet för HS vid Örebro universitet. Jag har vid ett femtal tillfällen suttit i betygsnämnd vid doktorsdisputationer. För fler detaljer och fler förtroendeuppdrag, se CV.

16 16(19)

17 17(19) Pedagogisk verksamhet Pedagogisk syn Jag tycker det är givande och inspirerande att undervisa och jag försöker ständigt utveckla min pedagogik och göra min undervisning bättre för varje gång jag undervisar i ett moment. Jag tycker det är genuint roligt att undervisa och interaktionerna med studenter är både spännande och stimulerande. Jag tror att denna attityd avspeglar mitt sätt att undervisa och på vilket sätt jag bemöter studenter. Jag öppnar ofta och gärna för diskussioner med studenter och ser det som en central uppgift för mig som lärare på ett universitet att till studenter förmedla en kritisk, ödmjuk och granskande men konstruktiv hållning till teorier och forskningsresultat. Jag arbetar aktivt för att förändra och förbättra min undervisning utifrån de kommentarer jag får av studenterna. Jag ser det exempelvis som en viktig och spännande utmaning att ständigt hitta nya, adekvata och meningsfulla övningar och examinationer för studenterna så att de på ett meningsfullt sätt testas vad gäller kursens lärandemål. Pedagogisk utbildning Jag har följande formella högskolepedagogiska utbildningar: - Högskolepedagogisk kurs i uppsatshandledning. 5 poäng (7,5 HP i det nuvarande poängsystemet). Örebro universitet. (se bifogat intyg) - Högskolepedagogisk kurs i forskarstudenthandledning (kurs i handledning av doktorander). 5 poäng (7,5 HP i det nuvarande poängsystemet). Örebro universitet. (se bifogat intyg) Omfattning och kvalitet på undervisning Jag har drygt 2000 klocktimmar i undervisning vid Örebro universitet (se separat intyg). Jag undervisar på flera olika utbildningar inom mina forskningsområden vid Örebro universitet; t.ex. på socionom- och psykologprogram och i uppdragskurs för kriminalvården samt på kurser i kriminalpsykologi A och kriminologi A-C. Jag har också undervisat i kvantitativ metodik, psykopatologi, personlighetsteori och social- och allmänpsykologi på psykologi A-C och har haft kursansvar för flertalet av kurserna. Jag är regelbundet anlitad som lärare på kurs i brottsprevention och i moment om barn och ungdomar vid Linköpings universitet där jag undervisar om risk- och skyddsfaktor för normbrytande beteende. Jag är kursansvarig och examinator för Kriminologi A, B och C och jag har varit med och utvecklat flertalet nya kurser och utbildningar. Bland annat uppdragsutbildning i utvärderingsmetodik samt kurser i kriminalpsykologi och kriminologi. Jag är för närvarande studierektor för kriminologin vid Örebro universitet som innebär ansvar för kursernas kvalitet och inplanering av lärare samt ansvar för budget. I studenters utvärderingar får jag av en tydlig majoritet av studenter omdömen som är positiva och i den övre delen av den kvantitativa värderingsskalan som används i studenternas värderingar av kurser (se även intyg om undervisning från enhetschefen i psykologi).

18 18(19) Handledning Jag handleder sedan 2002 regelbundet C- och D-studenter i psykologi samt psykologprogramstudenter i sina examensuppsatser. Jag är huvudhandledare för en doktorand (som har sitt halvtidseminarium i februari 2011) och bihandledare för tre doktorander (varav en vid annat universitet; Karlstads universitet. Jag har bihandlett två doktorander som disputerat. De disputerade 2005 respektive 2009 vid Karolinska institutet. Jag var aktiv bihandledare som främst syns genom mitt medförfattarskap på doktorandernas publicerade artiklar i avhandlingarna. Ytterligare en doktorand som jag kommer att vara huvudhandledare för är under rekrytering (finansiering är klar). Se CV för mer detaljer om doktorandprojekten. Författare av kurslitteratur Jag är författare till skrifter som används på samtliga nivåer inom psykologiämnet som vägledning för författande av rapporter och uppsatser. Andershed, A-K., & Andershed, H. (2008). Att skriva uppsats i psykologi: Vägledning för författande av C- och D-uppsats. Örebro universitet. Andershed, H., & Andershed, A-K. (2004). Att skriva rapport i psykologi. Örebro universitet. Flera andra av mina publikationer används också som kurslitteratur vid flertalet universitet och högskolor i Sverige. Av dessa kan nämnas: Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen Vad säger forskningen? Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag sidor. Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan, K. (Red.). (2010). Ungdomar som begår brott Vilka insatser fungerar? Stockholm: Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag sidor. Andershed, H., & Skeem, J. L. (2004). Psykopati: Aktuell teori och forskning. I L. Lidberg & N. Wiklund (Red.), Svensk rättspsykiatri Psykisk störning, brott och påföljd (s ). Lund: Studentlitteratur. Andershed, H., & Wirius, A. (2010). Riskbedömning En introduktion. I A. H. Berman & C. Å. Farbring (Red.), Kriminalvård i praktiken Strategier för att minska återfall i brott och missbruk (s ). Lund: Studentlitteratur. Stattin, H., & Andershed, H. (2002). Psykologiska, neuropsykologiska och biologiska faktorer Betydelse för utveckling av sociala anpassningsproblem. I H. Swärd & A. Meeuwisse (Red.), Perspektiv på sociala problem (s ). Stockholm: Natur & Kultur. Andershed, H. (2001). Olika grupper av kriminella ungdomar kräver olika åtgärder. Psykologtidningen, 22,

19 Externa föreläsningar I övrigt kan nämnas att jag ca 1-2 gånger i månaden i genomsnitt sedan 2005 på inbjudan föreläser i olika sammanhang ute i svensk praktik; för t.ex. personal i socialtjänst, skola och barn- och ungdomspsykiatri. 19(19)