KUNSKAPSLYFTET och utvecklingen av vuxenutbildningen

Transkript

1 Vallentunas dnr Skolverkets dnr :4037 KUNSKAPSLYFTET och utvecklingen av vuxenutbildningen i Vallentuna

2 Förord Kunskapslyftet är en femårig satsning på vuxenutbildning som inleddes den 1juli 1997 och som beslutats av Sveriges riksdag i enlighet med regeringens sysselsättningsproposition 1995/96: Kommunerna erbjöds att delta i projektet och Vallentuna har deltagit i satsningen. För genomförandet av Kunskapslyftet har en årlig ansökan om statliga medel legat som underlag. I ansökan har kommunen presenterat sin plan för utvecklingen av vuxenutbildningen och redovisat de kvantitativa målen för utbildningen av i första hand arbetslösa utan motsvarande treårig gymnasieutbildning. Kunskapslyftet avslutades den 31 december Föreliggande rapport avser att ge en bild av den utveckling som Kunskapslyftet initierat och att presentera resultatet av vuxenutbildningssatsningen. I rapporten görs även en bedömning av kvarstående effekter av satsningen i kommunen och en redovisning av de mål som återstår att nå för att fullfölja de åtaganden som kommunen har gjort och för att utveckla vuxenutbildningen i enlighet med regerings- och riksdagsbeslut. Rapporten kan även tjäna som underlag för kommunens kvalitetsredovisning avseende vuxenutbildningen. Rapporten har sammanställts av Roland Beijer. Vid framtagandet av rapporten har dessutom rektor Mona Jansson, projektledaren för kunskapslyftet Bo Norrlinder samt projektledaren för kunskapscenter Britt-Marie Lövquist medverkat. Vallentuna Sten-Åke Adlivankin Ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna Roland Beijer Utbildnings- och arbetsmarknadschef 1 Regeringens sysselsättningsproposition 1995/96:222, kapitel 6 Utbildning för tillväxt och rättvisa 2

3 Innehållsförteckning 2 SAMMANFATTNING 5 3 METODER 7 4 BAKGRUND TILL OCH MÅL FÖR KUNSKAPSLYFTET BAKGRUND NATIONELLA STYRDOKUMENT OCH REGELVERK MÅLEN FÖR KUNSKAPSLYFTET NATIONELLA MÅL FÖR VUXENUTBILDNINGSSATSNINGEN MÅLGRUPPER PRINCIPER FÖR TILLDELNING AV STATLIGA MEDEL LOKALA MÅL LOKALA MÅL FÖR VUXENUTBILDNINGENS UTVECKLING LOKALA MÅL FÖR UTBILDNING 12 5 ORGANISATION, LEDNING OCH STYRNING AV PROJEKTET LEDNING OCH STYRNING 12 6 RESULTAT AV UTBILDNINGSINSATSER I KUNSKAPSLYFTET STUDERANDE, KURSDELTAGARE OCH MÅTT PÅ LÄRANDE NÅGRA DEFINITIONER VOLYMER UTVECKLING AV UTBILDNINGSVOLYMEN I GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING UTVECKLING AV UTBILDNINGSVOLYMEN I GYMNASIAL VUXENUTBILDNING STUDERANDE I GYMNASIAL VUXENUTBILDNING INKL KUNSKAPSLYFTET UTBILDNINGSNIVÅ OCH DE STUDERANDES UTBILDNINGSBAKGRUND KÖNSFÖRDELNING ÅLDERSFÖRDELNING ARBETSLÖSHET OCH STUDIER STUDIEFINANSIERING UNDER KUNSKAPSLYFTSPERIODEN DELTAGARNAS SYSSELSÄTTNING EFTER STUDIERNA STUDIEINRIKTNINGAR, VAL AV KURSER INVANDRARE I VUXENUTBILDNINGEN DELTAGARNAS INFLYTANDE ÖVER OCH UPPLEVELSER AV STUDIERNA DELTAGARE MED FUNKTIONSHINDER ANORDNARE AV VUXENUTBILDNING FÖRDELNING AV VERKSAMHETEN PÅ OLIKA UTBILDNINGSANORDNARE INSATSER FÖR ATT MÖTA STRUKTUROMVANDLING PÅ ARBETSMARKNADEN KVARSTÅENDE MÅL SOM ÄNNU EJ UPPNÅTTS 25 7 RESULTAT AV UTVECKLINGSINSATSER I KUNSKAPSLYFTET 26 3

4 7.1 FÖRDELNING AV RESURSER FÖR UTVECKLINGSINSATSER INFRASTRUKTUR SAMVERKAN MED ARBETSFÖR-MEDLING, ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE KÖNSROLLSBRYTANDE INSATSER SAMT SÄRSKILDA MÅLGRUPPER UPPSÖKANDE VERKSAMHET, REKRYTERING OCH VÄGLEDNING UPPFÖLJNING OCH KVALITETSARBETE SAMVERKAN MELLAN ANORDNARE OCH UTVECKLING AV VUXENUTBILDNINGEN RESULTAT AV UTVECKLINGSINSATSER INFRASTRUKTUR SAMVERKAN MED ARBETSFÖRMEDLING SAMT FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE KÖNSROLLSBRYTANDE INSATSER SAMT SÄRSKILDA GRUPPER UPPSÖKANDE VERKSAMHET, REKRYTERING OCH VÄGLEDNING UPPFÖLJNING OCH KVALITETSARBETE SAMVERKAN MELLAN ANORDNARE OCH UTVECKLING AV VUXENUTBILDNINGEN RESULTAT FRÅN ÖVRIGA UTVECKLINGSINSATSER KVARSTÅENDE MÅL SOM ÄNNU EJ UPPNÅTTS 30 8 EFFEKTER AV UTVECKLINGS- OCH UTBILDNINGSINSATSER EFFEKTER PÅ ORGANISATION, LEDNING OCH STYRNING TILLGÅNG TILL UTBILDNING REKRYTERING OCH MOTIVATIONSSKAPANDE ÅTGÄRDER LÄRPROCESSER, PEDAGOGIK, STUDIEFORMER OCH PEDAGOGISK MÅNGFALD LÄRARNAS ARBETSFÖRHÅLLANDEN SAMVERKAN EFFEKTER PÅ TILLVÄXTEN I KOMMUNEN ELLER REGIONEN EFFEKTER PÅ ANDRA SKOLFORMER 33 9 KÄLLHÄNVISNING 33 4

5 2 Sammanfattning Riksdagen beslutade i juli 1996 om en omfattande satsning på vuxenutbildning, Kunskapslyftet, i enlighet med regeringens proposition, 1995/96:222. Satsningen har haft fyra viktiga målsättningar: Minska arbetslösheten och förnya arbetsmarknadspolitiken Utveckla och förnya vuxenutbildningen Minska utbildningsklyftorna Öka förutsättningarna för tillväxt Samtliga kommuner inbjöds under hösten 1996 att delta i satsningen som ursprungligen beräknades att pågå under fem år fr o m 1 juli 1997 men som kom att förlängas t o m december Vallentuna presenterade inför sin medverkan en plan som innehöll kommunens intentioner med satsningen (se vidare avsnitt 3.3 Lokala mål). Därefter har kommunen årligen ansökt om statliga medel i enlighet med den plan för utveckling och genomförande som beslutats av kommunen. I denna ansökan har kommunen preciserat de lokala målen som lagts fast av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Kommunen har sammanlagt erhållit kr. i statligt stöd för genomförandet av Kunskapslyftet. Slutavräkning kommer att ske under våren De viktigaste erfarenheterna av Kunskapslyftet som beskrivs i denna rapport kan sammanfattas i följande: Samverkan mellan små kommuner är nödvändig för att kunna erbjuda ett allsidigt kursutbud. Samverkan mellan kommunerna krävs också för att kunna erbjuda kvällskurser till studerande som arbetar. Tillgänglighet är ett nyckelord för vuxenutbildningen. Såväl vägledning som kursinformation måste vara lätt åtkomlig för de studerande. Samverkan med fristående utbildningsanordnare ger möjlighet att tillgodose den enskildes utbildningsbehov. Kunskapslyftet har varit ett kvinnoprojekt. Det är framförallt kvinnor som utnyttjat möjligheten till kompetenshöjning. Cirka 75 % har varit kvinnor och många har varit ensamstående med barn. Vi har misslyckats i ambitionen att nå ut till lågutbildade män. Modellen för beräkning av statsbidrag har missgynnat Vallentuna. Kommunens s.k basorganisation, den del av gymnasial vuxenutbildning som kommunen själv ska finansiera, har från början varit felberäknad och Skolverket har vägrat revidera den. Som jämförelse kan nämnas att Täby kommun med dubbelt så stor befolkning har haft samma basorganisation som Vallentuna. 5

6 Det minskade statsbidraget aktualiserar frågan om vilken ambitionsnivå Vallentuna kommun ska ha i framtiden vad gäller den samlade vuxenutbildningen. Med nuvarande budgettilldelning kan inte Vallentuna komvux tillgodose alla önskemål om studier och kursutbudet i Vallentuna blir med nödvändighet mera begränsat. Kommunens prioritering av vårdutbildningar har varit lyckad. Cirka 65 personer har genomgått undersköterskeutbildning. Samtliga har erbjudits arbete. Detsamma gäller företagsreceptionist- och ekonomiassistentutbildningarna. Datautbildningarna har varit ett annat attraktivt utbildningsområde, även om den sviktande arbetsmarknaden i dag gör det svårare för t.ex. datatekniker och webbdesigner att få arbete. Vad gäller rena ämnesstudier har ett stort antal studerande läst in sin grundskolekompetens. De flesta har dock haft inriktningen att få högskolebehörighet. Det har funnits en övertro på distansstudier. Alltför många med denna studieform har av olika anledningar inte fullföljt sina studier. Flexibel intagning till kurser har fungerat bra i samhällskurser men sämre i naturvetenskapliga kurser med stora laborativa inslag i undervisningen. För Vallentuna har Kunskapslyftet bidragit till följande kvarstående effekter (sammandrag av redovisning i avsnitt 7) Nordostsamverkan mellan framförallt Danderyd, Täby och Vallentuna. Gemensamt kuskapscenter. Bredare kursutbud, större flexibilitet och effektivare vägledningsstöd till de studerande. Den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningen i Vallentuna bör, med utgångspunkt från erfarenheterna från Kunskapslyftet och riksdagsbeslutet om Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, koncentreras på att permanenta samverkan med vuxenutbildningen i Danderyd och Täby, eftersom Vallentuna ensamt är för litet för att kunna erbjuda en fullgod vuxenutbildning till rimlig kostnad. Samverkan med arbetsförmedling, fackförbund, företagare, studieförbund och andra statliga och kommunala aktörer måste förbättras. Vuxenutbildningen är ett gemensamt ansvar och mycket mera kan göras för att få alla att känna sig delaktiga. Olika regelsystem, bristande resurser, skilda traditioner och olika huvudmannaskap har många gånger stått hindrande i vägen för en utveckling och förnyelse av vuxenutbildningen i Vallentuna. 6

7 3 Metoder Rapportens kapitel 4 och 5 bygger på uppgifter som tagits fram av kommunen i samverkan med arbetsförmedlingsnämnden/arbetsmarknadsrådet där arbetsförmedlingen, företagarcentrum, fackliga organisationer och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen varit representerade. Politiska beslut har fattats av Skolstyrelsen och från 1998 av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. I kapitel 6 redovisas resultatet av utbildningsinsatserna för den totala gymnasiala vuxenutbildningen, dvs. utan att skilja på statligt och kommunalt finansierad vuxenutbildning. Detta ger kommunen bättre möjligheter att analysera vilka resultat utvecklingsarbetet har fått för hela vuxenutbildningen i kommunen. Merparten av sifferuppgifterna i kapitel 6 bygger på uppgifter som kommunen har erhållit från Skolverket. Skolverket har haft regeringens uppdrag att samla in och sammanställa uppgifterna från samtliga kommuner för Kunskapslyftet. Skolverkets kvantitativa uppgifter avseende kurser, studerande och anordnare bygger i sin tur på uppgifter som SCB samlat in från kommunen. I det statistiska materialet har uppgifter på studerande- och kursdeltagarnivå kompletterats med uppgifter från andra register. Från SCB:s befolkningsregister har uppgifter hämtats om de studerandes födelseland och hemkommun och från SCB:s utbildningsregister uppgifter om deras utbildningsbakgrund. Uppgifter om utbildningsnivå i kommunen har erhållits från SCBs utbildningsregister och uppgifter om studiestöd har hämtats från Centrala Studiestödsnämndens (CSN) hemsida. Uppgifter om arbetslöshet i kommunen har erhållits från faktablad som utgivits av Landsorganisationen (LO). Uppföljningsdata har erhållits från Skolverket i huvudsak för perioden 1 juli 1997 t o m 31 december Uppgifter avseende 2002 är preliminära till dess att slutredovisning och slutjustering gjorts i juni 2003 och har ännu ej granskats och sammanställts av SCB eller Skolverket. I de fall uppgifter redovisas för 2002 har dessa hämtats från kommunens komvuxenhet. Uppgifter avseende den grundläggande vuxenutbildningen har erhållits från Skolverket avseende statsbidrag t o m våren Insatser för kompetensutveckling, utvärdering av kunskapslyftet 1999 och utvecklingsarbete i samverkan med arbetsförmedlingen och företagarcentrum har bildat underlag för redovisningen i kapitel 7 - resultat av utvecklingsinsatser. Användningen av de statliga medel so m tilldelats kommunen för att stödja utvecklingen av vuxenutbildningen har styrts av förordningens 2 bestämmelser enligt 7. 2 Se SFS 1998:276 7

8 4 Bakgrund till och mål för Kunskapslyftet 4.1 Bakgrund 1995 tillkallade regeringen en parlamentarisk kommitté, Kunskapslyftskommittén (KLK), vars uppdrag bl a var att föreslå mål för ett nationellt kunskapslyft för vuxna som en del i en strategi för ett livslångt lärande. Genom tilläggsdirektiv fick kommittén senare uppdraget att följa den omfattande satsning på vuxenutbildning som riksdagen fattat beslut om i enlighet med regeringens sysselsättningsproposition, kapitel 6 Utbildning för tillväxt och rättvisa 3. I denna proposition formulerades mål och syften med den särskilda vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet som genomförts mellan 1 juli 1997 och 31 december I april 2000 överlämnade KLK sitt slutbetänkande Kunskapsbygget 2000 det livslånga lärandet 4. Våren 2001 beslutade riksdagen om fortsatt utveckling av vuxenutbildningen i enlighet med regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen 5 Propositionen bygger delvis på erfarenheter från de första åren av Kunskapslyftet Nationella styrdokument och regelverk Satsningen på ett kunskapslyft för vuxna har präglats av mål- och resultatstyrning. De nationella målen för vuxenutbildningen finns reglerat i skollagen och i läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Bland övriga styrdokument för vuxenutbildningen kan särskilt nämnas förordningen om kommunal vuxenutbildning 6 och förordningen om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna 7. Vid upphandling av utbildning gäller, liksom för annan offentlig verksamhet, lagen om offentlig upphandling (LOU). 4.2 Målen för Kunskapslyftet Nationella mål för vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet har haft fyra viktiga målsättningar Minska arbetslösheten och förnya arbetsmarknadspolitiken Utveckla och förnya vuxenutbildningen Minska utbildningsklyftorna Öka förutsättningarna för tillväxt Kunskapslyftet har syftat till att ge i första hand arbetslösa möjlighet till en utbildning motsvarande högst gymnasial nivå. Utbildningen skall ge den enskilde tillfälle att skaffa sig bättre självförtroende, ökade möjligheter till anställning och utveckling i arbetet genom att få kunskaper, kompetens och behörighet för högre studier samt bidra till ett livslångt lärande. Utgångspunkt för utbildningen är att den enskilda individens önskemål, behov och förutsättningar alltid skall vara styrande och prägla verksamhetens utformning och innehåll. 3 Prop 1995/96:222 4 SOU 2000:28 5 Prop 2000/01:72 6 SFS 1992:403 7 SFS , senare ersatt av SFS 1998:276 8

9 Kunskapslyftet har haft ett uttalat mål att bidra till en varaktig utveckling av vuxenutbildningen såväl till innehåll som arbetsformer bl a genom ett samlat kommunalt ansvar för att etablera den organisation och den infrastruktur som fordras för att förverkliga intentionerna med satsningen. Det har bl a handlat om att hitta former för en nära samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen, arbetstagarorganisationer och arbetsgivare. Kommunerna har även uppmanats att utveckla samverkan mellan olika förvaltningar inom kommunen för att nå målgrupperna för satsningen och mellan kommuner för att underlätta förverkligandet av individernas studieplaner en kraftsamling för att minska tröskeln för studieovana att påbörja studier. Det innebär t ex effektiva uppsökande aktiviteter, individuella studieplaner, intensifierad vägledning, information i nya former och via nya kanaler ett utökat utnyttjande av olika utbildningsanordnare, där man tar tillvara olikheterna i profil, arbetssätt och kontaktnät för att nå målen en utveckling av vuxenutbildningen genom tillämpning av nya verksamhetsformer, okonventionella organisatoriska lösningar som erbjuder ökad anpassning till individuella behov, ökad tillgänglighet och minskad tidsoch rumsstyrning. I propositionen som legat till underlag för Kunskapslyftet anges också att vuxenutbildningssatsningen skall bidra till förnyelse och omställning i arbetslivet. Detta ställer krav på att utbildningen genomförs med moderna arbetssätt där de vuxna genom studiernas uppläggning och arbetsformer tillägnar sig en beredskap att arbeta i en modern arbetsorganisation Målgrupper Sökande till gymnasial vuxenutbildning har under projekttiden tagits in till utbildning utifrån bestämmelserna i två förordningar. Enligt förordningen om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning för vuxna ( Kunskapslyftsförordningen ) skall företräde ges till sökande enligt 9-10: 9 Vid intagning till en utbildning skall i den ordning som anges i punkterna 1-3 företräde ges en sökande som saknar eller har brister i sådana kunskaper som krävs för slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande utbildning, om den sökande 1. är arbetslös eller deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver, 2. är arbetstagare och arbetsgivaren genom en överenskommelse med den berörda lokala arbetstagarorganisationen har åtagit sig att för arbete i minst samma 8 Prop. 1995/96:222 9

10 omfattning som utförts av den sökande anställa någon som är långtidsarbetslös och som anvisas av den offentliga arbetsförmedlingen, eller 3. är uppsagd från sitt arbete eller annars hotas av arbetslöshet. 10 I fråga om urval mellan sökande inom någon av de grupper som anges i 9 eller mellan övriga sökande skall bestämmelserna om urval i förordningen om kommunal vuxenutbildning eller i förordningen om statens skolor för vuxna tillämpas. Av förordning om kommunal vuxenutbildning framgår följande prioriteringsordning, 3 kap. 10 Om antalet platser är mindre än antalet behöriga sökande till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning... skall, utan hänsyn till tidigare betyg, företräde ges dem som har störst behov av utbildningen. Vid urvalet skall särskilt beaktas om en sökande har kort tidigare utbildning behöver utbildningen för planerad eller pågående yrkesverksamhet eller står inför yrkesval, behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program från gymnasieskolan eller för annan behörighetskomplettering, eller skall kunna fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad studieplan Principer för tilldelning av statliga medel De statliga medel som ställts till kommunens förfogande för genomförande av satsningen har fördelats i två delar; dels medel för utveckling och kvalitetshöjande åtgärder och dels medel för att bekosta utbildningsinsatser Medel för utvecklings- och kvalitetshöjande insatser Utvecklingsmedlen har fördelats som en del av Kunskapslyftssatsningen, men kunnat användas även för utvecklingsinsatser som delvis kommit andra delar av vuxenutbildningen tillgodo. Tilldelningen av medel till utvecklingsinsatser har fördelats till kommunen efter bedömning av de planer för utveckling och kvalitetsuppföljning mm som kommunen beskrivit i en årlig ansökan Bidrag till utbildningsinsatser En utgångspunkt vid fördelningen av statsbidraget har varit kommunens andel av antalet personer i riket som är arbetslösa eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller i Kunskapslyftet och som saknar treårig gymnasieutbildning. Den andra utgångspunkten har varit kommunens egna målsättningar om utbildningsvolym. Statsbidrag för utbildning har i första hand avsett utbildning på gymnasial nivå och under vissa förutsättningar på grundläggande nivå. En förutsättning för tilldelning av statsbidrag för Kunskapslyftet på gymnasial nivå har varit att kommunen finansierat verksamhet med egna medel i samma omfattning som innan Kunskapslyftet startade. Egenfinansieringen lades fast i form av en s k basorganisat ion som var ett genomsnitt av verksamhetsvolymen under de tre läsåren före 1 juli För Vallentuna har 10

11 detta inneburit egenfinansiering motsvarande en organisation och verksamhetsvolym om minst 140 helårplatser i gymnasial vuxenutbildning. Tilldelning av medel för grundläggande vuxenutbildning har skett utifrån en turordning som regeringen beslutat om och endast till de kommuner som har ökat omfattningen av sin grundläggande vuxenutbildning till mer än 110 % i förhållande till den volym som kommunen hade innan Kunskapslyftet. I Vallentuna har basorganisationen för grundläggande vuxenutbildning varit fastställt till 69 helårsplatser, vilket har medfört att kommunen har kunnat erhålla statsbidrag för volymer över 75,9 helårsplatser (69 x 110%). Omfördelning av ej utnyttjade medel för utbildning mellan kommunerna har gjorts halvårsvis efter uppföljning och rapportering till Skolverket via SCB. 4.3 Lokala mål De lokala målen uttrycks i kommunens skolplan och lokala arbetsplaner. Lokala mål för vuxenutbildningens utveckling och kvalitetsinsatser och genomförandet av utbildningssatsningen har formulerats såväl vid kommunens ansökan om medverkan i satsningen som i samband med upprättandet av den plan för vuxenutbildningen som kommunen redogjort för i en årlig ansökan om statsbidrag. Väsenliga lokala mål för satsningen i Vallentuna redovisas nedan. Beslut om innehållet i kommunens plan har fattats av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Lokala mål för vuxenutbildningens utveckling Det övergripande målet för Vallentuna kommuns satsning på kunskapslyftet var att höja utbildnings- och kompetensnivån för att därigenom bidra till att minska arbetslösheten i kommunen och förstärka kommunmedborgarnas ställning på arbetsmarknaden. Kommunens målsättning var att fler skulle få utbildning, nå nya grupper studerande och att bidra till en reformering och utveckling av vuxenutbildningen. Vallentunas övriga lokala mål har varit: Uppsökande verksamhet och information i nära samarbete med bildningsförbund och fackförbund Nära samarbete med den lokala arbetsförmedlingen Nära samarbete med det lokala näringslivet Utveckling av studie- och yrkesvägledning, uppsökande studie- och yrkesvägledning i nära samarbete med arbetsförmedling, flyktingmottagning och arbetsmarknadsenhet Flexibla studiemöjligheter med den studerandes önskemål som utgångspunkt Satsning på vård- och datautbildningar 11

12 4.3.2 Lokala mål för utbildning Erbjuda utbildning som den sökande är behörig till och i behov av Studiemöjligheter som är flexibla i tid och rum Vuxenanpassad pedagogik 5 Organisation, ledning och styrning av projektet Efter riksdagsbeslutet 1996 ombads Sveriges kommuner att anmäla intresse för medverkan i projektet. Anmälan innehöll kommunens preliminära intentioner för genomförandet av Kunskapslyftet. Kommunen fick senare anmäla namn på projektledare för satsningen som därefter har varit kontaktperson för kommunikationen mellan staten och kommunen. Från början avsågs projektet ha en varaktighet av fem år fr o m 1 juli 1997 men satsningen kom att förlängas med ett halvt år och avslutades den 31 december Ledning och styrning Kommunstyrelsen i Vallentuna fungerade 1997 som styrgrupp för projektet. Det operativa ansvaret för kunskapslyftet lades på dåvarande skolstyrelsen som utsåg Bo Norrlinder till projektledare. En arbetsgrupp bestående av följande personer utsågs att formulera första ansökan om statsbidrag: Bo Norrlinder bitr. rektor på skolkontoret, Margit Örn chef arbetsförmedlingen, Torun Hegardt rektor komvux, Lars Lundqvist arbetsmarknadsenheten delades skolstyrelsen i två nämnder: Grundskolenämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Kommunens arbetsförmedling har under projekttiden fortlöpande hållits informerad om arbetet med kunskapslyftet och enskilda ledamöter har också deltagit i arbetet med ansökan om statsbidrag för åren Vikt iga diskussionspartners har varit Karl-Axel Olsson företagarcentrum, Margit Örn och Ingrid Grevfors arbetsförmedlingen samt Bo Weiåker socialförvaltningen. Fyra rektorer har tjänstgjort på Komvux under projekttiden: Torun Hegardt, Viveca Wester, Britt-Marie Lövqvist och nuvarande tf rektor Mona Jansson. 5.2 Samverkan med andra parter och aktörer Samverkan med andra kommuners Komvux inom nordostsektorn har en lång tradition. Samplanering och specialisering vad gäller kursutbud och smidig hantering av interkommunala ersättningar är exempel på organisatoriska arbetssätt. Den gemensamma planeringen har skötts av skolledarna men fler personalkategorier har efter hand bildat nätverk. Kommunernas studieoch yrkesvägledare har regelbundet under åren med Kunskapslyftet haft träffar med arbetsförmedlingarnas representanter. I det större samverkansområdet Norrort, har nätverk och 12

13 regelbundna träffar mellan skolledare respektive studie- och yrkesvägledare och projektledare anordnats ett flertal gånger varje år. I början av Kunskapslyftet var kontakten mellan arbetsförmedlingen och Vallentuna vuxenutbildning mycket intensiv då en projektanställd studie- och yrkesvägledare placerades på det lokala arbetsförmedlingskontoret. En fortsättning av samarbetet planerades och den kommunala vuxenutbildningen fick nya lokaler med plats för integrations-/flyktingsamordnare och handläggare från arbetsförmedlingen. Tyvärr hade inte den lokala arbetsförmedlingen resurser att förlägga handläggare i dessa lokaler men ett mycket intensivt och givande arbete kom igång med kommunens integrations- och flykt ingansvarige. Samarbetet mellan flyktingsamordnaren och kommunens arbetsmarknadsenhet har under åren varit mycket goda, detta har underlättats av att alla tillhört samma nämnd och förvaltning. Entreprenörer inom data- och vårdutbildning har främst upphandlats i samarbete med Danderyd och Täby vuxenutbildning för att på så vis tillfredställa kommuninvånarnas efterfrågan på utbildning. Vallentuna vuxenutbildning har genom åren mer och mer övergått till att arbeta efterfrågestyrt och försökt att tillgodose den sökandes efterfrågan på olika utbildning och pedagogik. Vissa utbildningar har företrädesvis bedrivits i så kallad paketform och varit yrkesinriktade. Ekonomisk utbildning med företagsekonomi och Receptionistutbildning är exempel på sådana utbildningar som bedrivits under i stort sett alla år med Kunskapslyftet. Efter dessa utbildningar har de flesta studerande fått arbete direkt och detta har naturligtvis uppmärksammats av både det lokala näringslivet och arbetsförmedlingen. Lärarna inom dessa paket har varit desamma under åren och ett informellt nätverk har byggts upp mellan lärare och arbetsgivare inom området. Nordostsektorns samarbete med SSV, Staten skolor för vuxna, numera CFL, Centrum för flexibelt lärande, var från början tänkt som en samarbete för att bredda de studerandes möjligheter till distansstudier. Detta samarbete har istället i huvudsak inriktats till stöd för utveckling av den egenproducerade utbildningen genom att lärare haft möjlighet till utbildning i flexibel metodik. Under åren med Kunskapslyftet har distansutbildning bedrivits både på kommunens Komvux och i samarbete med andra utbildningsanordnare, t. ex. Härnösands komvux. Den egna utbildningen har utvecklats till att de flesta kurser idag kan bedrivas i flexibel form d.v.s. den studerande kan om hon/han så önskar läsa kursen på traditionellt sätt i klassrum eller bedriva största delen med självstudier och några lektionsbesök. Ett fåtal sökande vill läsa helt på distans och då köper kommunen dessa kurser av extern utbildningsanordnare. 5.3 Uppföljning och utvärdering Delegationen för Kunskapslyftet beslutad av regeringen hade i uppgift att förbereda och i ett inledningsskede leda utbildningssatsningen. I maj 1998 uppdrog regeringen åt Skolverket att från den 1 juli 1998 överta ansvaret för att leda och följa arbetet med Kunskapslyftet. Kunskapslyftskommittén (KLK), vars huvuduppgift varit att ta fram underlag för en svensk vuxenutbildningspolitik och förslag till hur vuxenutbildningen bör reformeras, har även haft i uppdrag att initiera nationella utvärderingar av Kunskapslyftssatsningen. 13

14 Skolverket har följt Kunskapslyftet och vuxenutbildningens utveckling bl a genom dialogbesök vid 5 tillfällen i kommunen. Till stöd för arbetet med uppföljning, utvärdering och framtagande av rapporter i kommunen gav delegationen för Kunskapslyftet ut Att utvärdera Kunskapslyftet ett servicematerial Rapportering och avstämning av uppnådda utbildningsvolymer har skett två gånger per år, dels genom preliminär rapportering till Skolverket och dels i form av ordinarie rapportering till SCB. En slutlig avstämning har årligen skett efter att SCB granskat kommunens uppgifter under första halvåret efter det verksamhetsår för vilket medel utbetalats. Kommunen har följt upp och utvärderat Kunskapslyftet En utvärdering gjordes tillsammans med Danderyd, Täby och Österåker. Utvärderingen upphandlades av företaget Inregia Resultatet av utvärderingen redovisades i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Vuxenundervisningen i Vallentuna har omfattats av kvalitetsredovisningen som gjorts av utbildnings- och arbetsmarkandsförvaltningen 2000 och Resultat av utbildningsinsatser i Kunskapslyftet 6.1 Studerande, kursdeltagare och mått på lärande några definitioner Omfattningen av den gymnasiala vuxenutbildningen har i Kunskapslyftet mätts på olika sätt t.ex. i antal studerande, antal kursdeltagare, verksamhetspoäng, helårsstudieplatser etc. Beslutet om statsbidrag till kommunerna har varit relaterat till verksamhetspoängen, som kan sägas utgöra ett mått på lärande. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen har kursernas gymnasiepoäng varit detsamma som verksamhetspoäng. I orienteringskurser och folkhögskolekurser har verksamhetspoängen motsvarat 21 poäng per vecka för heltidsstudier. Vid deltidsstudier har poängtalet minskats i motsvarade grad. För att lättare kunna få en överblick över utbildningsvolymerna, har måttet heltidsstudieplats använts. En heltidsstudieplats har under perioden 1997 t o m 1 juli 2001 motsvarat 756 verksamhetspoäng och därefter 800 verksamhetspoäng. En heltidsstudieplats i orienteringskurser och folkhögskolekurser har hela perioden motsvarat 756 verksamhetspoäng. Med studerande menas en individ. En studerande kan delta i en eller flera kurser. Kursdeltagare benämns var och en som deltar i en kurs. Statligt stöd har utgått endast för studier som pågått tre veckor efter kursstart. Kurser som avslutats inom tre veckor har dock kunnat betalas med statliga medel. I sammanställningar av studerande, kursdeltagare och utbildningsvolymer ingår såväl studerande i Kunskapslyftet som i basorganisationen, d v s den av kommunen finansierade verksamheten. Resultatet av gjorda utvecklingsinsatser kan därför avläsas oberoende av hur utbildningen finansierats. 9 Stödmaterialet finns att hämta på Skolverkets hemsida, 14

15 6.2 Volymer Utveckling av utbildningsvolymen i grundläggande vuxenutbildning De kommuner som ökat sin fastställda basorganisation av grundläggande vuxenutbildning med mer än 110% har haft möjlighet att rekvirera statligt stöd även för genomförande av grundläggande vuxenutbildning. Vallentuna har erhållit statligt stöd för grundläggande vuxenutbildning med kr under Omfattningen av den grundläggande vuxenutbildningen har i Vallentuna varit i stort sett oförändrad under perioden Utveckling av utbildningsvolymen i gymnasial vuxenutbildning Total gymnasial vuxenutbildning inkl Kunskapslyftet Verksamhetens omfattning omräknad i helårsplatser A Kommunens basorganisation B Platser finansierade med statsbidrag C Platser utöver A+B D Genomförd total volym i helårsplatser 10 E Skillnaden mellan ersatta platser och volymmål utöver basorg (halvår) Prel Totalt Summa 1997 tom 2002 Summa 1997 tom 2002 Summa 1997 tom 2002 Summa 1997 tom 2002 Summa 1997 tom Studerande i gymnasial vuxenutbildning inkl Kunskapslyftet Som tidigare nämnts, har den primära målgruppen för intagning till Kunskapslyftet varit arbetslösa utan treårig gymnasieutbildning. Anställda med kort utbildning har också kunnat tas in till utbildning i den mån utbildningsplatserna räckt till. Genom satsningar i enlighet med förordningens 7 har insatser kunnat göras som har ökat tillgången till behovsinriktad utbildning även mot andra identifierbara målgrupper, t ex personer av underrepresenterat kön och invandrare och för att skapa en organisation som möjliggör studier i flera skolformer och på flera nivåer samtidigt. Studerande i gymnasial vuxenutbildning inkl Kunskapslyftet 10 Summan av kolumnerna A, B och C 11 Skillnaden mellan Skolverkets fördelningsbeslut om platser i Kunskapslyftet och genomförd volym (basorganisationen ej räknad) 15

16 Studerande i gymnasial vuxenutbildning inkl Kunskapslyftet A Antal studerande i gymnasial vuxenutbildning i kommunen B Andel arbetslösa i gymnasial utbildning 12, % C Antal studerande i komvux totalt Hösten 1997 Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Våren 1998 Hösten 1998 Uppgift saknas Uppgift saknas 616 Våren 1999 Hösten 1999 Uppgift saknas Uppgift saknas 752 Våren 2000 Hösten 2000 Uppgift saknas Uppgift saknas 626 Våren 2001 Hösten 2001 Uppgift saknas Uppgift saknas 573 Prel våren 2002 Uppgift saknas Uppgift saknas 360 Prel hösten 2002 Uppgift saknas Uppgift saknas 360 Totalt Utbildningsnivå och de studerandes utbildningsbakgrund Vid intagning till utbildning i komvux skall de med störst behov av utbildning och kort tidigare utbildning prioriteras. Kunskapslyftet har förstärkt möjligheterna för kommunen att nå, motivera och vägleda individer med behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå, SFI eller en kombination av dessa nivåer eller studieinriktningar Utbildningsnivån i kommunen Ett av flera motiv för att göra en särskild satsning på vuxenutbildning var att höja utbildningsnivån hos den vuxna befolkningen och därigenom nå andra viktiga mål - att halvera den öppna arbetslösheten, att långsiktigt skapa förutsättningar för tillväxt och att lägga en bas för lärande i arbetet och förmåga till omställning 13. I Vallentuna har utbildningsnivån hos den vuxna befolkningen år förändrats på följande sätt under den gångna femårsperioden enligt statistik från SCB. Förgymn. utbildn. < 9 år Förgymn. utbildn år Utbildningsnivå i Vallentuna, % Eftergymngymn. Efter- Gymn. Gymn. utbildn utbildn utbildn utbildn <= 2 år > 2år < 3 år >=3år Okänd utbildning Totalt % 18% 35% 28% 9% 5% 2% 100 % % 21,5% 40% 22,5% 8% 3% 3% 100 % % 25% 39% 20% 7% 4% 3% 100 % 12 Uppgifterna är hämtade från 13 Prop 1995/96:222 16

17 2000 1% 23,5% 31% 24,5% 10% 6% 5% 100 % % 17% 35% 26% 9% 7% 5% 100 % Riket % 11 % 33 % 16 % 14 % 17 % 1 % 100 % Utbildningsbakgrund för studerande Förgymn. utbildn. < 9 år Andel av studerande i gymnasial vuxenutbildning, % Förgymn. utbildn år Gymn. utbildn <= 2 år Gymn. utbildn > 2år Utbildningsbakgrund Eftergymn. utbildn < 3 år Eftergymn. utbildn >=3år Okänd utbildning Totalt Hösten % 17% 37% 30% 10% 3% 1% 100 % Våren % 18% 40% 26% 10% 4% 1% 100 % Hösten % 23% 44% 20% 8% 2% 2% 100 % Våren % 23% 42% 21% 9% 3% 1% 100 % Hösten % 27% 39% 20% 7% 4% 2% 100 % Våren % 25% 32% 25% 10% 5% 1% 100 % Hösten % 22% 34% 25% 12% 5% 2% 100 % Våren % 15% 37% 29% 12% 6% 2% 100 % Hösten % 21% 35% 24% 9% 7% 3% 100 % Genomsnitt i riket hösten % 19 % 33 % 28 % 9 % 7 % 3 % 100 % Prel våren % Prel hösten % Könsfördelning Andelen kvinnor i kommunal vuxenutbildning har under lång tid varit dubbelt så hög som andelen män. Ett av de uttalade målen för Kunskapslyftet har varit att öka jämställdheten, d v s att i första hand höja utbildningsnivån hos de kortutbildade och att bryta traditionella könsrollsmönster i utbildnings- och yrkesval Andel män i gymnasial utbildning i kommunen jämfört med riksgenomsnittet Period Kommunen Andelen män av alla studerande, % Riket Andelen män av alla studerande, % 14 Siffrorna avser genomsnittet i riket hösten

18 Hösten % 33 % Våren % 34 % Hösten % 33 % Våren % 33 % Hösten % 32 % Våren % 34 % Hösten % 33 % Våren % 34 % Hösten % 33 % Prel våren 2002 Prel hösten 2002 Uppgift saknas Uppgift saknas Genomsnitt 28% 33 % Åldersfördelning Åldersfördelning i gymnasial vuxenutbildning, procent < 24 år år år >55 år Totalt Hösten % 48% 19.5% 2% 100 % Våren % 50.5% 23% 2% 100 % Hösten % 54.5% 22.5% 1% 100 % Våren % 57% 24% 2% 100 % Hösten % 53.5% 21% 3% 100 % Våren % 49% 24% 4% 100 % Hösten % 50% 24% 2% 100% Våren % 49.5% 26.5% 3% 100 % Hösten % 45% 24% 3% 100 % Prel våren % Prel hösten % Genomsnitt i riket hösten % 44 % 25 % 5 % 100 % 18

19 6.3.4 Arbetslöshet och studier Arbetslöshet i kommunen under perioden Kunskapslyftet har varit en kraftfull satsning för att halvera arbetslösheten. Arbetslösheten i åldrarna år i kommunen under åren redovisas i tabellen nedan 15. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har analyserat de studerandes aktualitet vid Arbetsförmedlingen under de år som Kunskapslyftet funnits, men resultat finns tyvärr inte på kommunnivå. AMS analys redovisas i Skolverkets halvårsrapporter på riksnivå. Period Arbetslöshet i kommunen Öppen, % Åtgärder % Totalt Riket ,7% 1,4% 4,1% 10, ,7% 1,5% 3,2% 8, ,8% 0,4% 2,2% 7, ,8% 0,8% 1,6% 6, ,8% 0,5% 2,0% 5, ,5% 0,5% 2,0% Studiefinansiering under kunskapslyftsperioden Under Kunskapslyftet har det funnits ett särskilt utbildningsbidrag (UBS) för kortutbildade arbetslösa mellan 25 och 55 år. Stödet har kunnat erhållas för studier omfattande 25, 50, 75, 90 och 100 % och kunnat sökas av arbetslösa som varit berättigade till a-kasseersättning. Stöd har lämnats med samma belopp som a-kasseersättningen och utgjort ett rent bidrag. Även arbetstagare med minst fem års yrkeserfarenhet som lämnat plats för en långtidsarbetslös vikarie under studietiden har kunnat erhålla UBS. Övriga arbetslösa, t ex personer mellan 21 och 25 år, de som stått utanför a-kassesystemet eller de som haft en mycket låg dagpenning från a-kassan, har istället kunnat söka särskilt studiestöd för arbetslösa (SVUXA) eller studiemedel. Övriga studerande har även i vissa fall kunnat söka särskilt studiestöd för vuxna (SVUX) eller studiemedel. I Vallentuna har vuxna finansierat sina studier med UBS enligt följande: Studerande med särskilt utbildningsbidrag (UBS) 16 Arbetslösa Arbetstagare Summa Vt 24 Vt 11 Vt Uppgifterna är hämtade från LOs kommunblad, augusti 2002 ( 16 Uppgifterna är hämtade från CSNs hemsida ( 19

20 6.3.6 Deltagarnas sysselsättning efter studierna Vallentuna har p.g.a. behovet av personal inom vården prioriterat dessa utbildningar. Samtliga som genomgått vårdutbildning har erhållit arbete. Kommunen har också genomfört tvåterminskurser i Ekonomisk utbildning med redovisning och beskattning, samt enterminsutbildningar till Företagsreceptionist. Flertalet studerande har efter genomförd utbildning erhållit arbete Studieinriktningar, val av kurser I förordningen 17 anges att en individuell studieplan skall upprättas för varje individ med utgångspunkt i den studerandes intresse, behov och förutsättningar och att denna plan vid behov skall revideras under studiernas gång. Företräde till utbildning skall ges till sökande som saknar kunskaper som krävs för slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning 18. För vuxenstuderande på grundläggande nivå finns kursplaner i 12 olika ämnen och enligt förordningen skall den individuella studieplan som upprättas för studier på denna nivå även innefatta en planering för fortsatta studier på gymnasial nivå 19. För studier på gymnasial nivå gäller samma kursplaner som i gymnasieskolans nationella program. Lokala kurser kan inrättas av styrelsen för utbildningen i kommunen för att täcka behov som inte kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan Utbildningen fördelad på kurskategori Den genomförda utbildningen under kunskapslyftsperioden kan delas in enligt följande: orienteringskurser, kärnämnen 20, folkhögskolekurser och övriga kurser. Fördelningen över andelen genomförd utbildning i varje kategori redovisas här nedan. Observera att övriga kurser består dels av kurser i såväl allmänna ämnen och dels av karaktärsämneskurser. Andel av verksamheten, % Kärnämnen Andel av verksamheten, % Orienteringskurser Folkhögskolekurser Andel av verksamheten, % Övriga kurser Andel av verksamheten, % Hösten % 40% 60% Våren % 32% 67% Hösten % 30% 68% Våren % 29% 69% Hösten % 26% 73% Våren % 25% 2% 67% 17 SFS 1998: För slutbetyg krävs godkända betyg i sju kärnämneskurser samt valfria karaktärsämnes- eller andra allmänna kurser motsvarande minst 1400 gymnasiepoäng. Hösten 2001 ändrades kursplanerna, vilket medför att kurser motsvarande poäng krävs utöver kärnämneskurserna fr o m hösten SFS 1998:276, I analysen har kärnämnen definierats som samliga kurser inom ämnena EN, ESV, IDH, MA, NK, RE, SH, och SV. 20

21 Hösten % 24% 2% 66% Våren % 28% 68% Hösten % 32% 66% Prel. våren 2002 Prel. hösten 2002 Genomsnitt i kommunen Genomsnitt i riket % 29,5% 0,4% 67% 5 % 31 % 1 % 63 % Utbildningen fördelad på ämnen Utbildningsvolymen beskrivs utifrån olika ämnesindelningar. Av tabellen nedan framgår hur studierna fördelats på olika ämnen under perioden 1 juli 1997 t o m december Genomförd utbildning fördelad på ämnen, procent Ämnen Vallentuna Genomsnitt i riket Antal Andel av Andel av Andel av Andel av kursdeltagare heltidsplatserna, % tagarna, % platserna, % tagarna, % kursdel- heltids- kursdel- Administration % 2 % 4 % Data/orkunskap, IT % 11 % 14 % Engelska 787 6% 6 % 7 % Företagsekonomi % 5 % 6 % Fysik 227 2% 2 % 1 % Historia 304 2% 2 % 2 % Kemi 247 2% 1 % 1 % Matematik % 9 % 10 % Naturkunskap 280 2% 2 % 2 % Omvårdnad % 9 % 7 % Psykologi 310 2% 1 % 2 % Religionskunskap 178 1% 1 % 2 % Samhällskunskap 506 4% 5 % 4 % Social omsorg % 5 % 3 % Svenska % 8 % 7 % Sv. s. andraspråk 136 1% 1 % 1 % 21 Kunskapsområdet innehåller kurser från ämnena datakunskap, datoranvändning, och datorteknik 22 Rubriken innehåller kurser inom ämnesområdena människokunskap, omvårdnadskunskap och omvårdnad. 23 Rubriken innehåller kurser inom ämnesområdena social omsorgskunskap och social omvårdnad 21

22 Tyska 77 1% 1 % 1 % Övriga språk % 2 % 1 % Orienteringskurser 404 3% 5 % 3 % Folkhögskolekurser 8 0% 1 % 0 % Övriga ämnen % 21 % 22 % TOTALT % 100 % 100 % 100 % Utbildningsverksamheten skall enligt förordningen planeras och anordnas så att utbildningens inriktning kan bestämmas med utgångspunkt i de studerandes önskemål, behov och förutsättningar. Den skall även medverka till att stärka deras ställning på arbetsmarknaden eller ge möjlighet till vidare studier Mäns och kvinnors val av studieinriktning Ämnen Kommunen Antal kursdeltagare Kommunen Andel av deltagarna i ämnet Kommungruppen Andel av deltagarna i ämnet Riket Andel av deltagarna i ämnet Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Administration % 88% 21% 79% 27 % 73 % Datakunskap % 66% 38% 62% 38 % 62 % Engelska % 72% 29% 71% 32 % 68 % Företagsekonomi % 83% 24% 76% 27 % 73 % Fysik % 53% 50% 50% 52 % 48 % Historia % 69% 31% 69% 33 % 67 % Kemi % 55% 44% 56% 48 % 52 % Matematik % 68% 35% 65% 37% 63 % Människokunskap % 88% 16% 84% 16 % 84 % Naturkunskap % 80% 26% 74% 28 % 72 % Omvårdnad % 90% 15% 85% 15 % 85 % 24 Övriga språk är andra främmande språk än engelska och tyska 25 Kunskapsområdet innehåller kurser från ämnena datakunskap, datoranvändning, datorteknik 26 Rubriken innehåller kurser inom ämnesområdena omvårdnadskunskap och omvårdnad. Ämnet människokunskap redovisas separat i tabellen 22

23 Psykologi % 80% 22% 78% 22 % 78 % % 81% 29% 71% 30 % 70 % % 72% 29% 71% 32 % 68 % Social % 86% 16% 84% 15 % 85 % omsorg Svenska % 75% 28% 72% 31 % 69 % Svenska. som andraspråk % 85% 32% 68% 36 % 64 % Tyska % 77% 27% 73% 29 % 71 % Övriga språk % 80% 26% 74% 28 % 72 % Religionskunskap Samhällskunskap Orienteringskurser Folkhögskolekurser % 82% 29% 71% 35 % 65 % % 75% 27% 73% 28 % 72 % Övriga ämnen % 57% 35% 65% 37 % 63 % TOTALT % 72% 31% 69% 33 % 67 % Invandrare i vuxenutbildningen Kursdeltagare från olika födelseländer redovisas i tabellen nedan med uppgifter om antalet kursdeltagare, andel av samtliga kursdeltagare, könsfördelning samt andel under och över 30 år. Av tabellen framgår de länder där minst 0,2 procent av det totala antalet kursdeltagare är födda. Utomnordiska invandrare i vuxenutbildningen på gymnasial nivå Våren 1999 Hösten 1999 Antal studerande med utomnordisk bakgrund Andel av samtliga studerande, % Utomnordiska invandrare, andel av samtliga studerande Andel av samtliga män under 30 år, % Andel av samtliga män över 30 år, % Andel av samtliga kvinnor under 30 år, % Andel av samtliga kvinnor över 30 år, % 11% 7% 21% 7% 11% 13% 14% 13% 13% 13% 27 Rubriken innehåller kurser inom ämnesområdena social omsorgskunskap och social omvårdnad 28 Övriga språk är andra främmande språk än engelska och tyska 23

24 Våren 2000 Hösten 2000 Våren 2001 Hösten % 11% 15% 8% 10% 13% 17% 19% 14% 10% 11% 14% 18% 15% 8% 17% 18% 16% 13% 19% Våren 2002* Hösten 2002* Riket hösten % 19 % 24 % 18 % 18 % * Uppgifterna är preliminära Deltagarnas inflytande över och upplevelser av studierna I läroplanen anges bl a att de studerande skall utveckla ett personligt ansvarstagande för sina studier och sin arbetsmiljö och även aktivt utöva inflytande över sin utbildning. I Vallentuna har deltagarnas inflytande och upplevelser av studierna följts upp och utvärderats på följande sätt: Kursutvärderingar har gjorts på kurser som ges i Vallentuna. Resultatet av utvärderingarna visar att de studerande i stort sett varit nöjda med den undervisning som bedrivits. Under delar av projekttiden har ett studeranderåd funnits på Vallentuna komvux. Rådet har fungerat som informationskanal mellan skolledningen och den pedagogiska verksamheten Deltagare med funktionshinder Kommunen har ej vidtagit särskilda åtgärder för att nå funktionshindrade. 6.4 Anordnare av vuxenutbildning Fördelning av verksamheten på olika utbildningsanordnare Nedanstående utbildningsanordnare har anlitats för att genomföra utbildningsinsatser på grundläggande nivå under femperioden , i andel av totala volymen. Anordnare av grundläggande vuxenutbildning , % Kommun Landsting Folkhögskola Studieförbund Annan anordnare Hösten Våren Hösten ,5 0,

25 Våren ,0 12 Hösten ,5 0,5 8 Våren ,5 0,5 9 Hösten ,5 0,5 7 Våren 2002 Hösten 2002 Följande utbildningsanordnare har anlitats för att genomföra utbildningsinsatser på gymnasial nivå under femårs perioden , i andel av totala volymen. Anordnare av gymnasial vuxenutbildning , % Kommun Landsting Folkhögskola Studieförbund Annan anordnare Hösten % 9% 1% 18% Våren % 12% Hösten % 1% 10% Våren % 1% 12% Hösten % 2% 8% Våren % 1% 9% Hösten % 1% 7% Våren 2002 Hösten 2002 Riksgenomsnitt Hösten % 1 % 1 % 4 % 19 % 6.5 Insatser för att möta strukturomvandling på arbetsmarknaden Kommuner med omfattande strukturella förändringar på arbetsmarknaden har kunnat ansöka om extra medel för att möta efterfrågan från personer som varslats eller sagts upp vid företagsnedläggelser eller driftsinskränkningar. Vallentuna har ej ansökt om sådana s k strukturmedel inom ramen för Kunskapslyftet. 6.6 Kvarstående mål som ännu ej uppnåtts Helt fritt sökande inom hela nordostsektorn Avskaffande av de interkommunala ersättningarna mellan kommunerna Danderyd, Täby och Vallentuna Nära samarbete med arbetsförmedlingen vad gäller vägledarinsatser Utvecklande av utbildningar i nära samarbete med kommunens näringsliv Samarbetet med fackföreningarna Få fler lågutbildade och arbetslösa män att utbilda sig 25

26 7 Resultat av utvecklingsinsatser i Kunskapslyftet 7.1 Fördelning av resurser för utvecklingsinsatser Förordningen om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning för vuxna (SFS 1998:276) ligger till grund för arbetet med att utveckla vuxenutbildningen i enlighet med regeringens och riksdagens intentioner. Vallentuna) har under perioden 1 juli 1997 t o m 31 december 2002 erhållit kr i statligt stöd för utvecklingsinsatser och kvalitetshöjande åtgärder inom vuxenutbildningen. Dessa medel har använts till åtgärder inom nedanstående utvecklingsområden (enligt 7 i nämnda förordning). UTVECKLINGSOMRÅDE Andel av statligt stöd för Kunskapslyftet (kr) Andel av statligt stöd för Kunskapslyftet (%) Stöd till utveckling finansierat av kommunen Stöd till utveckling finansierat med andra medel Infrastruktur 10% Utveckling av en infrastruktur som vidgar möjligheterna för vuxnas lärande Samverkan med arbetsförmedling, arbetsgivare och arbetstagare 10% Fördjupad samverkan med arbetsförmedlingen och representanter för arbetsgivare och arbetstagare i planeringen Könsrollsbrytande insatser samt särskilda målgrupper Insatser för att bryta traditionella könsroller och insatser för att motivera kortutbildade män och invandrare att delta i vuxenutbildning? Uppsökande verksamhet, rekrytering och vägledning 67% Uppsökande verksamhet, rekrytering och vägledning av deltagare samt för utveckling av validering och individuell studieplanering? Uppföljning och kvalitetsarbete 3% Insatser för att bedöma anordnares förmåga och lämplighet att genomföra utbildning samt insatser 26

27 UTVECKLINGSOMRÅDE för att säkerställa utbildningens kvalitet, uppföljning av insatser och resultat Andel av statligt stöd för Kunskapslyftet (kr) Andel av statligt stöd för Kunskapslyftet (%) Stöd till utveckling finansierat av kommunen Stöd till utveckling finansierat med andra medel Samverkan mellan anordnare och utveckling av vuxenutbildningen 10% Samverkan mellan anordnare och utveckling av vuxenutbildningen ifråga om lärprocesser, ex pedagogik, studieformer, fjärmande från tids- och rumsstyrning, validering etc Summa 100 % 7.2 Resultat av utvecklingsinsatser Infrastruktur Den utveckling som kommit till stånd med stöd av de medel som redovisas i har resulterat i att invånarna i Vallentuna Lättare än tidigare har nåtts av information och studiemöjligheter. Större tillgänglighet av vägledning; både genom placeringen av vägledare på arbetsförmedlingen (åren 97-99) och på biblioteket (start hösten 02), hjälp med upprättande av individuella studieplaner, utvecklad hemsida och datortillgänglighet med sökmöjligheter för eget sökande av studieinformation på bibliotek, Komvux och gymnasieskola. Har tillgång till ett bredare utbud av kurser genom NOS-samarbete Kan få stöd och vägledning på NOS Kunskapscenter/Vägledningscenter, även om den lokala vägledaren skulle vara borta Erbjuds distansutbildningar, både paket och enstaka kurser Erbjuds flexibla studieformer där det bästa av klassrums- och distansmöjligheterna erbjuds utifrån efterfrågan Har stöd till öppen studieverksamhet på biblioteket, Studie info Erbjuds dyslexistöd och utredning i nära samarbete med Täby komvux Har en kommunal vuxenutbildning som så långt det är möjligt arbetar utifrån den efterfrågan på utbildning som efterfrågas och inte den organisation som den egna verksamheten planerat för 27