KUNSKAPSLYFTET och den gymnasiala vuxenutbildningen HÖSTEN 2002

Transkript

1 KUNSKAPSLYFTET och den gymnasiala vuxenutbildningen HÖSTEN 2002 Delrapport nr 12 Maj 2003

2 Förord Kunskapslyftet är en femårig satsning på vuxenutbildning med början 1 juli Satsningen har fyra viktiga perspektiv förnyelse av arbetsmarknads- och utbildningspolitiken, rättvisare fördelning och ökad tillväxt. Målgrupp för satsningen är i första hand vuxna arbetslösa som helt eller delvis saknar 3-årig gymnasiekompetens och i andra hand kortutbildade anställda. Övriga vuxna antas i mån av plats. Skolverket har enligt regeringsbeslut nr 34, , fått i uppdrag att följa upp och halvårsvis rapportera den kvantitativa utvecklingen av Kunskapslyftet. Föreliggande delrapport avser uppföljning av verksamheten under hösten 2002 utifrån ett antal givna variabler. Statistiska centralbyrån (SCB) har svarat för insamling och granskning av uppgifter från kommunerna. Samordning har även skett med Centrala studiestödsnämnden (CSN) och med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). AMS svarar även för det avsnitt i rapporten som beskriver de vuxenstuderandes sysselsättningsbakgrund vid kursstart. Rapporten har sammanställts av undervisningsrådet Björn Berglund, Skolverket. Stockholm i maj 2003 Ann Carlson-Ericsson Chef för avdelningen mål och föreskrifter Björn Berglund Undervisningsråd 2 (39)

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Metoder och kvalitetsaspekter Resultat Genomförd utbildning - antal elever, heltidsplatser och kursdeltagare Utveckling av utbildningsvolymen hösten 1997 till hösten Gymnasial vuxenutbildning per kommungrupp Studerande i gymnasial vuxenutbildning Målgrupp för gymnasial vuxenutbildning och Kunskapslyftet Könsfördelning Åldersfördelning Utbildningsbakgrund Kursdeltagarnas födelseland Studieinriktning Utbildningens fördelning på olika ämnen Ämnesinriktning inom lokala kurser Utbildningsanordnare Fördelning av verksamhet på olika utbildningsanordnare Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL Studiefinansiering Antal elever per studiefinansieringsform Mäns och kvinnors studiefinansiering Elevernas studiefinansiering i förhållande till utbildningsbakgrund De studerandes sysselsättningsbakgrund...28 Bilaga 1 Volymmässig måluppfyllelse...33 Bilaga 2 Definitioner kommungrupp...35 Bilaga 3 Definitioner och begrepp (39)

4 1 Sammanfattning Genom regeringsbeslut, , ändrat , har Skolverket fått i uppdrag att följa och halvårsvis under fem år rapportera om utvecklingen av regeringens satsning på gymnasial vuxenutbildning, Kunskapslyftet. Rapporterna skall behandla satsningens omfattning uttryckt i verksamhetspoäng och antal elever, ekonomisk uppföljning, uppgifter om deltagarna, resultat på individnivå samt uppgifter om utbildningsanordnare. Denna rapport beskriver den gymnasiala vuxenutbildning som har anordnats och bedrivits under hösten Rapporten redovisar verksamhetens fördelning på män och kvinnor, på elever med olika utbildningsbakgrund, elever med olika födelseländer, på ämnen m.m. Rapporten omfattar även statistik uppdelad på nyinskrivna elever och fortsättningsstuderande. I rapporten redovisas verksamheten i den totala gymnasiala vuxenutbildningen dvs. verksamhet inom såväl Kunskapslyftet som den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbildningen. Genomförd utbildning 2002 minskade antalet heltidsplatser inom gymnasial vuxenutbildning, med 17 procent, till heltidsplatser, jämfört med hösten Antalet elever och antalet kursdeltagare minskade med 17 respektive 21 procent. Den gymnasiala vuxenutbildningens omfattning Av de studerande hösten 2002 var 44 procent nyinskrivna. Männen svarade för 32 procent av studierna, vilket var en minskning med drygt en procentenhet jämfört med våren Andelen kursdeltagare som var födda utomlands har successivt ökat från 17,7 procent hösten 1998 till 23 procent hösten Av männen var 24 procent födda utomlands och av kvinnorna 23 procent. Under kunskapslyftets första år ökade andelen kursdeltagare över 30 år, men har nu minskat och uppgår hösten 2002 till 55,7 procent. Kursdeltagarnas födelseland I avsnittet kursdeltagarnas födelseland redovisas länder från vilka minst 0,2 procent av det totala antalet kursdeltagare är födda. Ytterligare åtta länder har tillkommit jämfört med hösten år De nytillkomna är Afghanistan, Colombia, Filippinerna, Kina, Ryssland, Sri Lanka, Storbritannien och Ungern. Andelen kursdeltagare som var födda utomlands har ökat från 17,7 procent hösten 1998, till 19,5 procent hösten 2000 och till 23,1 procent hösten (39)

5 Studieinriktning Av den totalt genomförda utbildningen utgjorde kärnämneskurserna 26 procent, karaktärsämneskurserna 65 procent samt orienteringskurser och folkhögskolekurser 9 procent. I förhållande till hösten 2000 minskade andelen kärnämneskurser med 0,9 procentenheter. Efter att andelen lokala kurser successivt ökade från 6,4 procent hösten 1997 till 13,9 procent till hösten 2000 har trenden brutits och för hösten 2002 uppgår andelen till 8,7 procent. Utbildningsanordnare 2002 upphandlade kommunerna 25 procent av all utbildning hos andra utbildningsanordnare än kommuner och landsting, vilket var en minskning med drygt 2 procentenheter sedan hösten Studiefinansiering Av samtliga elever finansierade 9,7 procent sina studier med det särskilda utbildningsbidraget, UBS. Det var en minskning med 1,7 procentenheter jämfört med hösten Mindre än två procent av eleverna finansierade sina studier med SVUX eller SVUXA, medan 31 procent finansierade studierna med studiemedel. Resterande cirka 57,5 procent finansierade sina studier med andra medel än statliga studiestöd. Av de nyinskrivna eleverna erhöll 6,6 procent UBS, jämfört med 15,5 procent av dem som studerade både våren 2002 och hösten De studerandes sysselsättningsbakgrund Av samtliga studerande vid kommunal vuxenutbildning hösten 2002 var 40 procent aktuella vid arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart. Det var två procentenheter lägre än under våren Av dem som finansierade sina studier med det särskilda utbildningsbidraget, UBS, hade 77 procent varit aktuella vid arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart, vilket var två procentenheter mindre än föregående termin. 5 (39)

6 2 Metoder och kvalitetsaspekter Rapporten bygger på uppgifter som lämnats av kommunerna, via SCB, till Skolverkets nationella uppgiftsinsamling för perioden 1 juli 2002 till 31 december Dessutom ingår jämförande statistik från tidigare rapporter. Kommunens uppgifter på elev- och kursdeltagarnivå har kompletterats med data från andra register. Från SCB:s befolkningsregister har uppgifter hämtats om elevernas födelseland och hemkommun och från SCB:s utbildningsregister uppgifter om elevernas utbildningsbakgrund. Från CSN har uppgifter erhållits för de elever som uppburit statligt studiestöd. Från AMS har uppgifter hämtats om personer som ingår i AMS händelsedatabas. AMS svarar även för avsnitt 3.6 om personernas sysselsättningsbakgrund. Av den första förordningen om statligt stöd till särskilda satsningar på gymnasial vuxenutbildning för vuxna (1996:1502) framgår att den verksamhet som bekostas med det statliga stödet skall kunna redovisas skild från övrig gymnasial vuxenutbildning. Av uppdraget till Skolverket framgår att rapportering av Kunskapslyftet skall innehålla uppgift om grund för antagning, dvs. om undervisningen genomförs inom ramen för kunskapslyftet eller i den av kommunen finansierade verksamheten, den så kallade basorganisationen. I SFS 1998:276, som ersätter 1996:1502, finns inte samma krav på särredovisning. Skolverket har valt att i rapporteringen av Kunskapslyftet redovisa uppgifter för den totala gymnasiala vuxenutbildningen, dvs. utan att skilja på Kunskapslyftet och den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbildningen. En mer detaljerad förklaring till detta val redovisas i en tidigare rapport Första året med Kunskapslyftet, december I rapporten redovisas utbildningsverksamheten i verksamhetspoäng, som kan sägas vara ett mått på lärandet. Eftersom måttet är otympligt och svårt att använda har verksamhetspoängen i regel räknats om till heltidsplatser. En heltidsprestation under ett helt år motsvarar 800 verksamhetspoäng. Därutöver redovisas uppgifter på kursdeltagarnivå och på elevnivå. Kursdeltagare är var och en som deltar i en kurs. En elev kan delta i en eller flera kurser. Endast studier som pågick tre veckor efter kursstart har medräknats. Om kursen varit kortare än tre veckor beräknas verksamhetspoängen för den genomförda delen av utbildningen. I uppföljningsstatistiken ingår också deltagare i utbildning inom Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) f.d. Statens Skolor för vuxna (SSV). I ett särskilt avsnitt beskrivs översiktligt verksamheten inom CFL för hösten (39)

7 3 Resultat Den genomförda gymnasiala vuxenutbildningen redovisas i sju avsnitt som omfattar 3.1 Genomförd utbildning - elever, heltidsplatser och kursdeltagare 3.2 Studerande i gymnasial vuxenutbildning 3.3 Kursdeltagarnas födelseland 3.4 Studieinriktning, val av ämnen 3.5 Utbildningsanordnare, inkl Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL 3.6 Studiefinansiering 3.7 De studerandes sysselsättningsbakgrund 3.1 Genomförd utbildning - antal elever, heltidsplatser och kursdeltagare Utveckling av utbildningsvolymen hösten 1997 till hösten 2002 Omfattningen av den gymnasiala vuxenutbildningen mäts på olika sätt t.ex. i antal elever och antal kursdeltagare. Eftersom beslutet om statsbidrag till kommunerna är relaterat till verksamhetspoäng följs omfattningen även upp i verksamhetspoäng, som kan sägas utgöra ett mått på lärandet. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen är kursernas gymnasiepoäng detsamma som verksamhetspoäng. En heltidsplats är 800 verksamhetspoäng. För orienteringskurser och folkhögskolekurser beräknas 21 verksamhetspoäng per vecka och heltidsplats. En heltidsplats är i dessa fall 756 verksamhetspoäng. En förutsättning för att kommunerna och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) f.d. statens skolor för vuxna (SSV) skall få statsbidrag för Kunskapslyftet är att de finansierar verksamhet i samma omfattning som innan Kunskapslyftet startade, dvs. tillsammans knappt heltidsplatser. I december 2001 anslog riksdagen statsbidrag motsvarande heltidsplatser för år I juni 2002 anslog riksdagen medel för ytterligare halvårsplatser från och med 1 juli Dessutom omvandlade Skolverket ytterligare ca ej utnyttjade halvårsplatser för grundläggande vuxenutbildning till platser för gymnasial vuxenutbildning. Sammanlagt har staten sålunda fördelat ca halvårsplatser under våren och halvårsplatser under hösten 2002, d.v.s helårsplatser för år För platser därutöver utbetalas inget statsbidrag. Av nedanstående diagram och tabell framgår omfattningen av utbildningsverksamheten för hösten 2002, jämfört med de tidigare halvåren sedan Kunskapslyftet startade. Diagrammet och tabellen omfattar kommunens samlade gymnasiala vuxenutbildning, dvs. såväl den av kommunen finansierade utbildningen som den utbildning som finansieras med statsbidrag genom Kunskapslyftet. 7 (39)

8 Verksamhetens omfattning Våren Antal Våren Våren Våren Våren Kursdeltagare Elever Heltidsplatser Verksamhetens omfattning Verksamhetens Omfattning Genomförd utbildningsvolym Angivet i tusentals verksamhetspoäng Total gymnasial vuxenutbildning Antal heltidsplatser Antal elever 1 Antal kursdeltagare Antal kurser per elev , ,5 Våren , , , ,2 Våren , , , ,0 Våren , , , ,9 Våren , , , ,7 ( ,5 ) Våren , , , ,4 Förändring hösten hösten ,2 % -17,2 % -16,7 % -21,3 % -8,1 % Förändring våren hösten ,6 % -21,6 % -15,1 % -22,8 % -10,5 % 1 I rapporten används begreppet elever, eftersom personer som studerar inom kommunal vuxenutbildning enligt styrdokument (skollag, läroplan och andra förordningar) benämns elever. 2 Gymnasiepoäng enligt gamla kursplaner har räknats om till nya med faktorn 1,058=800/756. Poäng omräknade till gamla kursplaner har angivits inom parentes. 8 (39)

9 2002 minskade antalet heltidsplatser, jämfört med våren 2002, med 21,6 procent. Antalet elever och antalet kursdeltagare minskade med 15,1 respektive 22,8 procent. För helåret 2002 genomfördes platser, en minskning med ca platser jämfört med Kommunerna och CFL genomförde utbildning under år 2002 som översteg antalet tilldelade heltidsplatser med cirka 4,5 procent. Den genomförda utbildningen innehöll dessutom betydligt fler platser i utbildning av mer kostnadskrävande karaktär än vad som tilldelades. Vid beräkning av hur stort statsbidrag den genomförda utbildningen motsvarar, om all utbildning utöver basorganisationen skulle kompenseras, har åtagandet överträffats med cirka 14 procent. I bilaga 1 redovisas en jämförande analys mellan tilldelad och genomförd utbildningsvolym Gymnasial vuxenutbildning per kommungrupp På riksnivå minskade antalet heltidsplatser mellan hösten 2001 och hösten 2002 med 17 procent. Gymnasial vuxenutbildning per kommungrupp. Jämförelse hösten hösten 2001 samt våren och hösten Heltidsplatser Genomförd utbildning, antal heltidsplatser Kommungrupp Våren Förändr hösten 2001 hösten 2002 Förändr våren 2002 hösten 2002 Storstäder Förortskommuner Större städer Mellanstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övriga kommuner TOTALT Definition av kommungruppsbegreppet framgår av bilaga 1. Av tabellen framgår att samtliga kommungrupper har minskat sin utbildningsverksamhet både i förhållande till hösten 2001 och våren Storstäder har minskat mest, 23 procent, och större och mellanstora städer minst, med 15 procent. Minskningen kan bero på såväl förändrad efterfrågan på utbildning som kommunens ambition av att anpassa volymen till den verksamhetsnivå som ryms inom basorganisationen och statsbidragets ram. 9 (39)

10 Utbildningsnivå / halvår Antal Procent Antal Procent Antal Procent Grundläggande vuxenutb , , ,2 Gymnasial vuxenutbildn , , ,6 Påbyggnadsutbildning , , ,7 Grundl. + gymnasial , , ,8 Grundl. + påbyggnad 27 0,0 83 0,0 2 0,0 Gymnasial + påbyggnad , , ,6 Grundl. + gymn. + påb ,1 85 0,0 12 0,0 TOTALT , , Liksom tidigare år studerar cirka tio procent av eleverna samtidigt på två eller tre nivåer. 3.2 Studerande i gymnasial vuxenutbildning Målgrupp för gymnasial vuxenutbildning och Kunskapslyftet Sökande till gymnasial vuxenutbildning tas in till utbildning utifrån två förordningar med delvis olika prioriteringsordning. Av förordning om kommunal vuxenutbildning SFS 1992:403 framgår följande prioriteringsordning, 3 kap. 10. Vid urvalet skall särskilt beaktas om en sökande - har kort tidigare utbildning - behöver utbildningen för planerad eller pågående yrkesverksamhet eller står inför yrkesval, - behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program från gymnasieskolan eller för annan behörighetskomplettering, eller - skall kunna fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad studieplan. Av förordning om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning för vuxna SFS 1998:276 (Kunskapslyftsförordningen) ges företräde för vissa sökande, 9. Vid intagning till en utbildning skall i den ordning som anges i punkterna 1-3 företräde ges en sökande som saknar eller har brister i sådana kunskaper som krävs för slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande utbildning, om den sökande 1. är arbetslös eller deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver, 2. är arbetstagare och arbetsgivaren genom en överenskommelse med den berörda lokala arbetstagarorganisationen har åtagit sig att för arbete i minst samma omfattning som utförts av den sökande anställa någon som är långtidsarbetslös och som anvisas av den offentliga arbetsförmedlingen, eller 10 (39)

11 3. är uppsagd från sitt arbete eller annars hotas av arbetslöshet. 10 I fråga om urval mellan sökande inom någon av de grupper som anges i 9 eller mellan övriga sökande skall bestämmelserna om urval i förordningen om kommunal vuxenutbildning eller i förordningen om statens skolor för vuxna tillämpas. Av regeringsuppdrag till Skolverket framgår vilka uppföljningsområden som skall rapporteras. Områdena har valts med tanke på behovet av att följa upp de prioriterade målgrupperna. Följande variabler redovisas - kön, - ålder, - utbildningsbakgrund, - sysselsättning före kursstart Utöver dessa variabler, som redovisas nedan under varsitt avsnitt, redovisas även uppgifter om kursdeltagarnas födelseland, studieinriktning, utbildningsanordnare och studiefinansiering. Av männen var 26 procent födda utomlands och av kvinnorna 25 procent. Av samtliga som deltog i gymnasial vuxenutbildning hösten 2002 var 44 procent nyinskrivna. Av dem som var nyinskrivna var 19 procent födda utomlands. Bland dem som även studerat tidigare halvår var andelen födda utomlands 30 procent Könsfördelning Andelen kvinnor i kommunal vuxenutbildningen har under lång tid varit dubbelt så hög som andelen män. Många kommuner genomför därför riktade insatser för att nå fler män. Under den tid som Kunskapslyftet pågått har andelen män varierat svagt uppåt och nedåt. Mellan våren 2002 och hösten 2002 minskade andelen utbildning som genomfördes av män med 1,4 procentenheter till 32,4 procent. Som tidigare fanns den högsta andelen män i gymnasial vuxenutbildning i storstäder, större städer och glesbygdskommuner. Männen svarade där för mellan 36,8 och 34,1 procent av utbildningen. I landsbygdskommuner var andelen män 28,0 procent. Mäns andel i utbildningen hösten 2002 Kommungrupp Andel av heltidsplatserna, % Diff. jmf med våren 2002, %-enheter Andel av kursdeltagarna, % Andel av eleverna, % Storstäder 36,8-1,7 36,4 37,2 Förortskommuner 28,4-1,5 28,7 30,0 Större städer 34,7-1,3 34,8 35,5 Mellanstora städer 33,3-0,2 33,7 33,5 Industrikommuner 27,9-1,3 28,5 30,2 Landsbygdskommuner 25,4-2,8 26,0 28,0 Glesbygdskommuner 34,1-2,7 33,8 33,8 Större övriga kommuner 29,2-1,5 29,7 30,8 Mindre övriga kommuner 27,3-2,4 28,1 29,7 TOTALT 32,4-1,4 32,6 33,4 11 (39)

12 3.2.3 Åldersfördelning Under kunskapslyftets första år ökade andelen kursdeltagare över 30 år från 52,6 procent hösten 1997 till cirka 56 procent hösten 1998 och hösten Andelen var högst hösten 2000 och uppgick då till 58 procent. Av nedanstående tabell framgår att andelen åter har minskat och uppgår nu till 55,7 procent. Andel av utbildningen som hösten 2002 genomfördes av elever över 30 år Kommungrupp Andel av heltidsplatserna, % Diff. jmf med hösten 2001, %-enheter Andel av kursdeltagarna, % Andel av eleverna, % Storstäder 52,0 2,0 50,8 53,1 Förortskommuner 53,8-5,6 54,4 56,9 Större städer 51,4-3,4 52,9 53,9 Mellanstora städer 55,9-3,3 56,7 59,1 Industrikommuner 58,8 1,4 59,7 64,3 Landsbygdskommuner 63,2-1,3 63,0 66,0 Glesbygdskommuner 67,8 0,0 67,4 71,1 Större övriga kommuner 58,5-4,4 58,9 62,2 Mindre övriga kommuner 61,6 0,2 61,9 67,0 TOTALT 55,1-2,0 55,7 58,1 Fördelat på grupper med femårsintervall fördelar sig elevernas ålder på följande sätt: Åldersfördelning hösten Totalt Antal män Antal kvinnor Åldersfördelning totalt, % Åldersfördelning män, % Åldersfördelning kvinnor, % Åldersfördelning födda i Sverige % Åldersfördelning födda utoml. % (39)

13 Av kvinnorna inom den gymnasiala vuxenutbildningen var 62 procent över 30 år, medan endast 51 procent av männen var äldre än 30 år. I tabellen redovisas även åldersfördelningen för elever födda i Sverige respektive utomlands. Av elever födda utomlands var 63 procent över 30 år, medan motsvarande andel för elever födda i Sverige var 57 procent. Åldersfördelning hösten Män Kvinnor Procent _ _ Åldersfördelning hösten Födda i sverige Födda utolmands Procent _ _ Utbildningsbakgrund Kunskapslyftet vänder sig i första hand till dem som helt eller delvis saknar 3-årig gymnasieutbildning. I nedanstående tabell redovisas kursdeltagarnas utbildningsbakgrund under de sex höstterminer som Kunskapslyftet pågått var andelen kursdeltagare med högst 2-årig gymnasieutbildning 64 procent, hösten 1999 var andelen som högst, 69 procent, och 13 (39)

14 hösten 2002 hade andelen kursdeltagare med högst 2-årig gymnasieutbildning minskat till 60 procent, den lägsta andelen under hela perioden. 14 (39)

15 Kursdeltagarnas utbildningsbakgrund hösten Jämförelse hösten 1997 till hösten Andel av kursdeltagarna, % Utbildningsbakgrund Okänd utbildning Förgymn. < 9år Förgymnasial utb 9-10 år Gymn. utb högst Gymn. utb > 2år Eftergymn. utb < 3 år Eftergymn. utb >=3år TOTALT Nedanstående tabell beskriver elevernas utbildningsbakgrund, till skillnad från föregående tabell med uppgifter om kursdeltagare. Av tabellen framgår att 56 procent av de som var fortsättningsstuderande hade en utbildning lägre än eller motsvarande högst tvåårigt gymnasium. För de nyinskrivna var andelen 55 procent. Utbildningsbakgrund för elever hösten 2002 Utbildningsbakgrund Totalt Nyinskrivna Andel av eleverna, % Fortsättn. stud Andel av heltidsplatserna, % Födda i Sverige Födda utomlands Okänd utbildning Förgymn. < 9 år Förgymnasial utb år Gymn. utb. högst 2 år Gymn. utb.> 2 år Eftergymn. utb < 3 år Eftergymn. utb >= 3 år Totalt Utbildningsbakgrunden skiljer sig mellan kommungrupperna. I storstäder, större städer och förortskommuner genomfördes mellan 55 och 58 procent av studierna av elever med lägre än eller motsvarande högst tvåårig gymnasial utbildning, medan motsvarande andel i övriga kommungrupper låg mellan 63 och 68 procent. 15 (39)

16 Andel av utbildningen som genomfördes av elever hösten 2002 med högst 2-årig gymnasieutbildning. 3 Kommungrupp Andel av heltidsplatserna, % Andel av kursdeltagarna, % Andel av eleverna, % Storstäder Förortskommuner Större städer Mellanstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övriga kommuner TOTALT Diagrammet nedan visar utbildningsbakgrunden för kursdeltagare i de olika åldersintervallen. Utbildningsbakgrund för kursdeltagare i olika åldersintervall, hösten Procentuell fördelning Utbildningsbakgrund och ålder hösten % Eftergymn >= 3 år 80% Eftergymn <3 år 60% Gymn utb >2 år Gymn utb högst 2 år 40% Förgymn utb 9 (10) 20% Förgymn utb <9 år 0% Ospec _ _ Totalt 3 De elever för vilka uppgift saknas om utbildningsbakgrund har bedömts ha högst 2 årig gymnasieutbildning. 16 (39)

17 3.3 Kursdeltagarnas födelseland Kursdeltagare från olika födelseländer redovisas i tabellen nedan med uppgifter om antalet kursdeltagare, andel av samtliga kursdeltagare, andel män samt andel över 30 år. Av tabellen framgår de länder där minst 0,2 procent av det totala antalet kursdeltagare är födda. Åtta länder har tillkommit jämfört med hösten år Dessa är Afghanistan, Colombia, Filippinerna, Kina, Ryssland, Sri Lanka, Storbritannien och Ungern. Kursdeltagarnas födelseland hösten 1998, hösten 2000 och hösten 2002 Födelseland Kursdeltagare Andel män Andel över 30 år H- H- H- H- H- H Antal % Antal % Antal % % % % % % % Sverige , , , Finland , , , Iran , , , Bosnien Hercegovina , , , Jugoslavien , , , Polen , , , Irak , , , Chile , , , Somalia , , , Etiopien , , , Turkiet , , , Libanon , , , Norge , , , Danmark , , , Tyskland , , , Rumänien , , , Indien , , , Syrien , , , Thailand , , , Peru , , , Afghanistan , Colombia , Filippinerna , Kina , Ryssland , Sri Lanka , Storbritannien , Ungern , Övriga länder , , , TOTALT Andelen kursdeltagare som var födda utomlands har ökat från 17,7 procent hösten 1998, till 19,5 procent hösten 2000 och till 23,1 procent hösten (39)

18 Andelen kursdeltagare födda i Finland har minskat från 1,9 till 1,7 procent. För övriga länder har andelen ökat eller är oförändrad. Andelen av kursdeltagarna som var män har ökat med en procentenhet från 1998 till hösten Bland kursdeltagare från Filippinerna och Ryssland är andelen män lägst, mindre än 10 procent medan Afghanistan och Storbritannien har högst andel, 51 procent. Lägst andel kursdeltagarna över 30 år har Colombia med 22 och Sri Lanka med 24 procent. Högst andel har Finland, Danmark och Norge med 88, 77 respektive 76 procent. 18 (39)

19 3.4 Studieinriktning Utbildningens fördelning på olika ämnen Den genomförda utbildningen beskrivs i rapporten utifrån olika ämnesindelningar. Utbildningen har även grupperas i kärnämnen 4, karaktärsämnen respektive orienteringskurser. Genomförd utbildning fördelad på ämnen, procent Ämnen Andel av heltidsplatserna, % Andel av deltagarna, % Administration 2,5 2,6 2,0 1,8 3,7 2,5 Datakunskap 11,1 13,4 10,0 11,9 11,4 13,9 Engelska 8,4 7,6 5,6 6,0 5,7 5,5 Företagsekonomi 5,0 4,7 4,3 3,7 5,8 4,4 Fysik 2,7 2,4 1,6 1,5 1,2 1,1 Historia 2,5 2,6 2,1 2,3 1,6 1,8 Kemi 2,2 1,7 1,4 1,2 1,0 0,9 Matematik 12,2 11,0 8,2 8,5 8,3 8,6 Människokunskap 2,0 2,2 3,6 0,0 5,1 0,1 Naturkunskap 2,2 2,3 1,4 1,7 2,1 1,9 Omvårdnadskunskap 4,0 3,9 7,0 12,8 3,5 9,5 Psykologi 1,2 1,2 1,3 1,6 2,2 2,8 Religionskunskap 0,9 0,9 0,6 0,8 1,2 1,3 Samhällskunskap 6,1 6,0 3,7 3,6 3,0 3,0 Social omsorgskunskap 3,3 3,6 5,8 6,6 3,9 5,7 Svenska/sv. s. andraspråk 11,3 10,7 7,2 5,2 6,4 4,9 Tyska 1,6 1,3 0,6 0,6 0,6 0,5 Övriga språk 1,9 1,6 1,6 3,1 1,5 2,7 Orienteringskurser 4,1 4,1 6,3 7,9 4,4 7,1 Folkhögskolekurser 1,0 0,7 0,8 0,9 0,1 0,2 Övriga kurser 13,7 15,2 25,0 18,3 27,0 21,8 TOTALT 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Av tabellen framgår hur studierna fördelades på olika ämnen. I tabellen jämförs hösten 1997, hösten 1998, hösten 2000 och hösten Av den totalt genomförda utbildningen utgjorde kärnämneskurserna 25,8 procent och karaktärsämneskurserna 65,4 procent och orienteringskurser och folkhögskolekurser 8,8 procent. I förhållande till hösten 2000 minskade andelen kärnämneskurser med 0,9 procentenheter. 4 I analysen har kärnämnen definierats som samliga kurser inom ämnena EN, ESV, IDH, MA, NK, RE, SH, och SV. 19 (39)

20 Vid uppdelning på åldersgrupper framgår att de yngre eleverna genomfört betydligt högre andel utbildning inom kärnämneskurser än de äldre eleverna. Elever yngre än 20 år studerade 47 procent av sin utbildning inom kärnämnen och 48 procent inom karaktärsämnen. Ju högre ålder desto högre andel karaktärsämnen och orienteringskurser. Utbildning per åldersgrupp, fördelad på kärnämnen, karaktärsämnen och orienteringskurser hösten % 90% 80% 70% 60% 50% Orienteringskurser 40% 30% 20% Kärnämnen Karaktärsämnen 10% 0% _ _ TOTALT Ämnesinriktning inom lokala kurser Efter att andelen lokala kurser successivt ökade från 6,4 procent hösten 1997 till 13,9 procent till hösten 2000 har trenden brutits och för hösten 2002 uppgår andelen till 8,7 procent. Orsaken torde vara att de nya kursplaner som infördes hösten 2001 är mera anpassade till efterfrågan varför behovet av lokala kurser har minskat. Störst andel lokala kurser återfanns liksom tidigare år inom datakunskap och utgjorde 31 procent av heltidsplatserna inom dessa kurser, vilket är betydligt mindre än hösten 2000 då andelen var nära 60 procent. Andelen är dock fyra procentenheter högre än hösten Andelen lokala kurser inom människokunskap är missvisande eftersom ämnet inte finns i de nya kursplanerna och har liten omfattning under hösten (39)

21 Andel av utbildningen som anordnades som lokala kurser Ämnen Andel av heltidsplatserna, % Andel av deltagarna, % Administration 8,1 13,6 26,7 20,0 19,2 17,8 Datakunskap 27,0 41,2 57,4 31,0 46,3 27,2 Engelska 1,7 2,6 3,8 1,4 6,1 2,9 Företagsekonomi 9,2 8,5 9,5 9,6 7,1 8,9 Fysik 0,5 0,4 0,5 1,2 1,3 1,6 Historia 1,4 1,5 0,8 1,7 1,2 2,5 Kemi 0,1 0,2 0,5 0,0 0,9 0,0 Matematik 0,4 0,8 0,9 0,6 1,5 0,7 Människokunskap 1,6 5,0 4,4 56,6 4,5 53,5 Naturkunskap 0,0 0,0 0,3 0,2 0,3 0,4 Omvårdnadskunskap 3,2 7,8 5,6 9,0 6,1 10,6 Psykologi 4,9 8,4 8,6 4,1 7,8 3,1 Religionskunskap 0,5 0,3 2,5 0,6 1,3 0,3 Samhällskunskap 4,0 2,1 2,8 1,3 4,1 1,7 Social omsorgskunskap 4,4 5,4 5,4 2,6 4,9 2,3 Svenska/sv. s. andraspråk 4,2 6,4 7,4 5,5 11,6 8,3 Tyska 0,4 0,5 1,3 0,8 1,9 1,4 Övriga språk 0,8 1,0 2,0 0,8 2,3 1,3 Orienteringskurser 5 * * * * * * Folkhögskolekurser 4 * * * * * * Övriga ämnen 5,4 9,5 17,1 8,7 13,6 7,4 TOTALT 4 6,4 10,6 13,9 8,7 12,9 8,9 De lokala kursernas omfattning varierade mellan olika utbildningsanordnare. Lägst var andelen 4 lokala kurser hos folkhögskolor, ca 3 procent. Lokala kurser, som andel av totala utbildningsverksamheten, exkl. folkhögskolekurser och orienteringskurser, hösten 2002 Heltidsplatser inom lokala kurser Kursdeltagare inom Utbildningsanordnare lokala kurser Antal Procent Procent Kommun Landsting Folkhögskola Studieförbund Annan Totalt Orienteringskurser och folkhögskolekurser definieras inte som nationella kurser, varför de inte ingår i beräkningen av andelstalen. 21 (39)

22 3.5 Utbildningsanordnare Fördelning av verksamheten på olika utbildningsanordnare Kommunerna anordnade större delen av den gymnasiala vuxenutbildningen, cirka 75 procent av all utbildning. Det är en ökning jämfört med hösten 2000 då 73 procent anordnades av kommunerna. Landstingens gymnasiala vuxenutbildning håller successivt på att föras över till kommunerna och omfattade hösten 2002 mindre än en procent av verksamheten. Folkhögskolorna har flera roller inom Kunskapslyftet. Dels har folkhögskolorna tilldelats egna platser och statsbidrag för Kunskapslyftet, dels upphandlar kommunerna utbildning från folkhögskolorna, såväl kurser enligt folkhögskoleförordningen som gymnasiala kurser enligt komvuxförordningen. Endast den av kommunen upphandlade utbildningen redovisas här som kommunal vuxenutbildning upphandlade kommunerna 24 procent av all utbildning hos andra utbildningsanordnare än kommuner och landsting, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med hösten 2000, men en ökning med drygt 10 procentenheter jämfört med kunskapslyftets första halvår, hösten Den största delen av den upphandlade utbildningen svarade annan utbildningsanordnare för, 18,8 procent. Exempel på annan utbildningsanordnare är CFL, Lernia och privata utbildningsföretag. Andelen annan utbildningsanordnare var högst våren 1999 (25,4 procent). Våren 1999 var också det halvår då den gymnasiala vuxenutbildningen hade den största omfattningen. Fördelningen av utbildningen på olika utbildningsanordnare. Utbildningsanordnare Andel av heltidsplatserna, % Andel av kursdeltagarna, % Kommun 78,4 72,9 75,2 78,2 71,8 74,6 Landsting 7,9 1,1 0,7 7,0 1,4 0,9 Folkhögskola 1,3 1,2 1,3 0,5 0,5 0,6 Studieförbund 3,1 4,5 3,9 2,6 4,2 3,8 Annan utbildningsanordnare 9,3 20,4 18,8 11,6 22,1 20, Statens skolor för vuxna, CFL Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) f.d. Statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och Norrköping är riksrekryterande och erbjuder vuxna distansutbildning av samma slag som den som ges i kommunal vuxenutbildning. CFL, deltar på två sätt i Kunskapslyftet. CFL har tilldelats statsbidrag motsvarande 176 heltidsplatser. Dessutom upphandlar kommunerna utbildning från CFL. I rapportens övriga kapitel ingår CFL tillsammans med kommunerna varvid den utbildning som genomförts inom CFL har redovisats på den kommungrupp där eleven är folkbokförd. 22 (39)

23 För att ge en bild av utbildningen inom CFL följer här en särredovisning av den utbildning som CFL genomför för direktinskrivna elever. CFLs utbildning fördelad på ämnen, hösten 2002, procent. Ämnen Andel av heltidsplatserna, % Andel av kursdeltagarna, % Administration 4,2 5,4 Datakunskap 9,0 8,9 Engelska 4,7 5,5 Företagsekonomi 4,9 3,0 Fysik 3,7 3,4 Historia 3,9 3,0 Kemi 18,7 22,5 Matematik 0,1 0,1 Människokunskap 2,8 2,7 Naturkunskap 3,3 1,5 Omvårdnadskunskap 0,8 1,0 Psykologi 1,1 2,1 Religionskunskap 7,1 5,6 Samhällskunskap 2,1 1,1 Social omsorgskunskap 11,7 11,7 Svenska/svenska. som andraspråk 2,7 2,1 Tyska 6,9 6,1 Övriga språk 4,2 5,4 Orienteringskurser - - Folkhögskolekurser - - Övriga kurser 12,4 14,3 TOTALT 100,0 100,0 Den redovisade utbildningen för hösten 2002 innehåller såväl Kunskapslyftet som den utbildning som CFL tillhandahåller inom sitt ordinarie anslag. Antalet elever var och antalet kursdeltagare Av kursdeltagarna var 59 procent äldre än 30 år. Jämfört med övrig kommunal vuxenutbildning var de studerande något äldre inom CFL. Utbildningen omfattade totalt verksamhetspoäng, vilket motsvarar 321 heltidsplatser. De genomförda studierna utgjordes till 20 procent av kärnämnen. 23 (39)

24 3.6 Studiefinansiering Antal elever per studiefinansieringsform De studiefinansieringsformer som är aktuella inom gymnasial vuxenutbildning är - Särskilt utbildningsbidrag, UBS. 85 procent av bidragen skall avsättas för arbetslösa personer och 15 procent för personer med anställning. För att kunna få UBS skall den studerande vara mellan 25 och 55 år. - Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, SVUXA, för studerande mellan 21 och 50 år, vid särskilda skäl högst 60 år. - Särskilt vuxenstudiestöd, SVUX, för studerande högst 50 år, som förvärvsarbetat 4 år - Studiemedel, för studerande mellan år. Annan finansiering, för dem som inte uppbär något statligt studiestöd kan vara aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen, socialbidrag, arbetslöshetsersättning, banklån, lön eller med egna medel. Elevers studiefinansiering fördelade sig på följande sätt: Elevers studiefinansiering, hösten 2000, hösten 2001 och hösten 2002 Studiefinansiering 2000 Antal elever Andel av samtliga elever, % Särskilt utbildningsbidrag, UBS ,5 11,4 9,7 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, Svuxa ,3 3,5 0,9 Särskilt vuxenstudiestöd, Svux ,9 4,3 1,0 Studiemedel ,0 26,6 31,0 Annan finansiering ,3 54,1 57,5 För de elever som erhållit två eller flera studiestöd har det studiestöd medräknats som erhållits under längst tid. Av tabellen framgår att antalet elever som finansierade sina studier med UBS fortsatt att minska och utgjorde 9,7 procent hösten 2002, en minskning med 1,7 procentenheter jämfört med hösten I Kunskapslyftets inledningsskede, hösten 1997 och 1998, var andelen elever som finansierade sina studier med UBS drygt 23 procent. Av tabellen nedan framgår hur studiestöden fördelade sig på nyinskrivna elever, elever som studerat två halvår, våren 2002 och hösten 2002 samt på elever som studerat mer än två halvår. 24 (39)

25 Elevers studiefinansiering, hösten 2002 i förhållande till studiernas längd Samtliga elever UBS, % SVUXA SVUX, Studiemedel, Annan Totalt, % % % % finans., % Nyinskrivna ht ,6 0,0 0,0 26,9 66,4 100,0 Vt 2002 och ht ,5 0,1 0,0 32,0 52,4 100,0 Mer än två halvår 10,5 2,2 2,4 35,0 49,9 100,0 Totalt 9,7 0,9 1,0 31,0 57,5 100,0 Nyinskrivna elever finansierar i högre grad sina studier med annan finansiering än elever som var nyinskrivna våren 2002 och fortfarande studerar. Procentsatserna var 66,4 respektive 52,4. Av eleverna som studerat mer än två halvår hade 49,9 procent annan finansiering. SVUXA och SVUX förekommer nästan inte alls och UBS har minskat som finansieringsform. Endast 6,6 procent av de nyinskrivna finansierar sina studier med UBS. Av diagrammet nedan framgår utvecklingen av antalet studiestöd per år sedan Kunskapslyftet startade. Antal elever per studiestödsform inom gymnasial vuxenutbildning Annan finansiering UBS Studiemedel SVUXA SVUX 0 97 Våren Våren Våren Våren Våren Mäns och kvinnors studiefinansiering Skillnaden mellan mäns och kvinnors studiefinansiering framgår av nedanstående tabell. Kvinnorna har under hela kunskapslyftsperioden i högre grad än män finansierat sina studier med UBS, SVUXA och SVUX, medan män i högre grad har finansierat dem med studiemedel och annan finansiering. Av männen finansierade sina studier med UBS, vilket motsvarar 7,4 procent av männen och av kvinnorna var det dvs. 10,8 procent som finansierade studierna med UBS. 25 (39)

26 Mäns och kvinnors studiefinansiering, procent Studiefinansiering 1997 Män, procent Kvinnor, procent Särskilt utbildningsbidrag, UBS 22,7 11,5 10,4 7,4 29,6 14,5 15,0 10,8 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, SVUXA 4,9 7,8 4,0 0,7 5,1 10,0 5,6 1,0 Särskilt vuxenstudiestöd, SVUX 3,2 3,8 2,7 0,6 5,2 7,0 5,3 1,1 Studiemedel 28,4 19,7 32,8 30,1 21,6 17,2 30,4 31,4 Annan finansiering 41,1 57,3 50,0 61,2 39,9 51,3 43,7 55,6 SUMMA 100,2 100,0 100,0 100,0 100,4 100,0 100,0 100,0 Studiefinansieringen var olika för elever i olika åldrar. För flera av studiestöden finns åldersgränser, se inledningen på detta kapitel. En tydlig tendens är att studiemedel är mindre vanligt ju äldre eleven är och att annan finansiering än studiestöd ökar med högre ålder. Elevers studiefinansiering i förhållande till ålder, hösten 2002, procent per åldersgrupp 26 (39)

27 100% Studiemedel 80% SVUXA 60% SVUX 40% UBS 20% 0% Annan finansiering _ _ TOTALT Elevernas studiefinansiering i förhållande till utbildningsbakgrund UBS, som i första hand är avsett för kortutbildade och arbetslösa, har sin tyngdpunkt bland elever som saknar treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. Även elever med högre utbildningsbakgrund kan komma i fråga enligt förordningen om särskilt utbildningsbidrag. Det gäller arbetslösa med formell gymnasiekompetens som uppenbarligen saknar betyg/kunskaper i någon av kurserna svenska A och B eller A-kurserna i engelska, matematik, samhällskunskap, religion, naturkunskap. Undantag kan också göras p.g.a. andra särskilda skäl, t.ex. särskilt lång arbetslöshet i kombination med en gammal gymnasieutbildning. Av samtliga som studerade minst en kurs i gymnasial vuxenutbildning och som finansierade sina studier med UBS hade 81 procent en utbildningsnivå lägre än eller högst motsvarande 2-årig gymnasieutbildning. 14 procent hade en gymnasieutbildning som var mer än 2 år och 4 procent hade eftergymnasial utbildning. Motsvarande procentsatser hösten 2000 var 86, 10 respektive 4 procent. 27 (39)

28 Studiefinansiering hösten 2002, studiestödens fördelning på elever med olika utbildningsbakgrund Utbildningsbakgrund UBS, % SVUXA % SVUX, % Studiemedel, % Annan finans., % Totalt, % Okänd utbildning Förgymn. < 9år Förgymnasial utb 9-10 år Gymn. utb högst 2 år Gymn. utb > 2år Eftergymn. utb < 3 år Eftergymn. utb >=3år TOTALT I nedanstående två tabeller redovisas hur studiefinansieringen fördelade sig på elever i förhållande till deras utbildningsbakgrund. Dessa tabeller fokuserar på elevens utbildningsbakgrund och redovisar hur stor andel av eleverna inom varje utbildningsnivå som finansierade sina studier med respektive finansieringsform. Studiefinansiering i förhållande till elevernas utbildningsbakgrund, hösten 2000, hösten 2001 och hösten 2002 Studiefinansiering Förgymn. < 9 år, % Förgymn år, % Gymn. högst 2 år, % Ht-00 Ht-01 Ht-02 Ht-00 Ht-01 Ht-02 Ht-00 Ht-01 Ht-02 UBS SVUXA SVUX Studiemedel Annan finansiering TOTALT Studiefinansiering i förhållande till elevernas utbildningsbakgrund, hösten 2000 och hösten 2001 och hösten 2002 Gymn > 2 år, % Eftergymn < 3 år, % Eftergymn > 3 år, % Studiefinansiering Ht-00 Ht-01 Ht-02 Ht-00 Ht-01 Ht-02 Ht-00 Ht-01 Ht-02 UBS SVUXA SVUX Studiemedel Annan finansiering TOTALT Av tabellerna kan utläsas att UBS som finansieringsform successivt har minskat i alla utbildningsgrupper. Av elever med gymnasieutbildning, högst 2 år, finansierade 18 procent sina studier med UBS. Motsvarande andel för dem med kortare utbildning var 9-11 procent. Studiefinansieringens fördelning i olika kommungrupper presenteras i nedanstående tabell. Studiefinansiering per kommungrupp hösten 2000, hösten2001 och hösten (39)

29 Andel med Andel med Andel med Andel med SVUX eller annan finansiering, % UBS, % studiemedel, % SVUXA, % Kommungrupp Ht- Ht- Ht- Ht- Ht- Ht- Ht- Ht- Ht- Ht- Ht- Ht Storstäder Förortskommuner Större städer Mellanstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Större övriga kommuner Mindre övr. kommuner TOTALT Andelen elever med UBS, SVUX och SVUXA minskade i alla kommungrupper. Andelen elever som finansierade sina studier med studiemedel och annan finansiering ökade i alla grupperna. I större övriga kommuner och storstäder ökade andelen elever som finansierade sina studier med studiemedel med 2 respektive 8 procentenheter till 15 respektive 32 procent jämfört med hösten I övriga kommungrupper ökade andelen med mer än 12 procentenheter och ökningen var som störst i förortskommuner med 21 procentenheter till 37 procent var andelen som finansierade med studiemedel tre gånger så stor i storstäder som i glesbygdskommuner var skillnaden betydligt mindre, 28 procent i glesbygdskommuner och 32 procent i storstäder. 29 (39)

30 3.7 De studerandes sysselsättningsbakgrund Arbetsmarknadsstyrelsen har analyserat de studerandes aktualitet vid Arbetsförmedlingen hösten 2002 och redovisar här sina resultat och slutsatser. Analysen omfattar studerande inom såväl grundläggande som gymnasial- och påbyggnadsutbildning. Studerande i kommunal vuxenutbildning hösten aktualitet vid Arbetsförmedlingen Sammanfattning Av de studerande vid kommunal vuxenutbildning hösten 2002 var 34 procent män och 66 procent kvinnor. Av de studerande hade 40 procent varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i anslutning till utbildningsstart 6. Andelen är marginellt högre bland komvux-studerande män. Andelen aktuella vid Af har successivt sjunkit från cirka 65 procent 1999, 50 procent 2000 och 45 procent Bland de studerande som finansierade sina studier med särskilt utbildningsbidrag (UBS) var 73 procent kvinnor. Av samtliga med UBS hade 77 procent varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i anslutning till kursstart vilket var i ungefär samma nivå som tidigare. Antalet elever som finansierar sina studier med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) har under höstterminen 2002 minskat fortsatt att minska och uppgick till personer jämfört med t.ex våren procent av dessa var kvinnor. Av studerande med SVUXA återfanns hela 89 procent i Arbetsförmedlingens sökanderegister i anslutning till kursstart. Andelen var ungefär densamma som de senaste åren och den var något högre bland män än bland kvinnor. Av de komvux-studerande hösten 2002 återfanns eller 23 procent som aktuella vid Arbetsförmedlingen under pågående termin (15/ ). En väsentligt högre andel av dessa hade inget studiestöd via CSN. Andelen utan CSN-stöd var 78 procent bland sökande som återfanns som inskrivna vid arbetsförmedlingen under terminen jämfört med 54 procent bland de studerande som ej fanns inskrivna under studieterminen. Uppgiften om att studerande är aktuella vid Arbetsförmedlingen under pågående studietermin har rimliga förklaringar och analyseras närmare längre fram. Bakgrund och datakvalitet AMS har sammanfört uppgifter från Skolverket angående studerande vid kommunal vuxenutbildning hösten 2002 med uppgifter ur Arbetsförmedlingens sökandedatabas Händel. Syftet har varit att besvara frågor om de studerandes status som arbetssökande i anslutning till kursstart. om de studerandes aktualitet vid Arbetsförmedlingen under pågående studietermin (15 oktober 2002). 6 Med "i anslutning till utbildningsstart" avses att studerande varit aktuella vid arbetsförmedlingen på vid utbildningens början eller högst 60 dagar före utbildningsstart. För personer som studerat flera terminer i obruten följd avser aktualiteten den situation som gällde i anslutning till den första av dessa terminer. 30 (39)

31 Arbetsförmedlingens sökandestatistik bygger på ett operativt register där uppdatering av uppgifterna görs vid Arbetsförmedlingens löpande kontakter med de arbetssökande. Vissa kvalitetsbrister kan vidlåta detta register, både av karaktären eftersläpning av registrering (d.v.s. data speglar inte alltid personens aktuella status) och felregistreringar (t.ex. fel angiven status för sökande). I huvudsak bedöms dock uppgifterna ge goda förutsättningar för att besvara ovanstående frågor. Cirka av de studerande vid kommunal vuxenutbildning hösten 2002 var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i anslutning till första kursstart. Totalt hade personer eller 40 procent av de studerande vid kommunal vuxenutbildning varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i samband med kursstart. Andelen var i stort sett densamma för kvinnor och för män. Samtidigt avspeglar dessa personers status som arbetssökande en viktig skillnad mellan kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden. Av de komvux-studerande kvinnorna som var aktuella på Arbetsförmedlingen före kursstart hade 31 procent varit registrerade som timanställda, deltidsarbetslösa eller i tillfälligt arbete medan resten hade varit öppet arbetslösa eller deltagit i arbetsmarknadsprogram. Motsvarande andel bland de studerande män som varit aktuella vid Af före kursstart var 17 procent. Det ger visst stöd för att ofrivilligt deltidsarbete och tidsbegränsade anställningar är en viktig delförklaring till att arbetssökande väljer att studera vilket i sin tur ger en del av förklaringen till att fler kvinnor än män väljer att studera. Ytterligare 36 procent av de komvux-studerande hösten 2002 hade varit aktuella vid Arbetsförmedlingen vid något tidigare tillfälle eller skrivits in vid arbetsförmedlingen efter påbörjade studier. 24 procent av de komvux-studerande hade aldrig varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen 7. Av de studerande fanns som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen och därvid haft ett registrerat arbetshandikapp. Av de studerande vid Komvux och någon gång varit inskriven som arbetssökande vid arbetsförmedlingen hade en uppgift om arbetshandikapp i Arbetsförmedlingens sökanderegister. De utgjorde cirka 8 procent av de komvux-studerande som någon gång varit aktuell vid arbetsförmedlingen. För de studerande som aldrig varit aktuella vid arbetsförmedlingen finns av naturliga skäl ingen uppgift om arbetshandikapp. Av de studerande med uppgift om arbetshandikapp var kvinnor och män. Av eleverna med särskilt utbildningsbidrag hade 75 procent varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i samband med kursstart. 8 Av samtliga Komvux-studerande uppbar cirka (7,5 procent) särskilt utbildningsbidrag (UBS) vilket är en något lägre andel än föregående termin. Av samtliga studerande med särskilt utbildningsbidrag hade 77 procent varit aktuella vid Arbetsförmedlingen i anslutning till utbildningens början vilket var ungefär samma andel 7 AMS:s databas över arbetssökande innehåller samtliga personer som varit inskrivna i Arbetsförmedlingens sökanderegister vid något tillfälle sedan augusti Se Tabellen Uppföljning av elever vid komvux hösten 2002 vad avser deras aktualitet vid arbetsförmedlingen 31 (39)