Redovisning av uppdrag om omfattningen, innehåll och form för kommunal vuxenutbildning våren 2007 U2003/4789/DK

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm uppdrag om omfattningen, innehåll och form för kommunal vuxenutbildning våren 2007 U2003/4789/DK I bifogad delrapport redovisas uppdraget att följa upp och redovisa omfattningen, innehåll och form för kommunal vuxenutbildning. Delrapporten avser första halvåret Uppdraget skall avseende första halvåret kalenderåret innan redovisas senast den 15 januari och avseende andra halvåret kalenderåret innan senast den 15 maj för åren Stockholm i januari 2008 Staffan Lundh Avdelningschef Björn Berglund Undervisningsråd Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se 1 (1)

2 Kommunal vuxenutbildning våren 2007 omfattning, innehåll och form Delrapport 7 Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se 1 (24)

3 Förord Vuxenutbildningen har de senaste åren genomgått stora förändringar, bland annat genom satsningen på kunskapslyftet som började andra halvåret 1997 och pågick till och med år Kunskapslyftet hade fyra viktiga perspektiv förnyelse av arbetsmarknads- och utbildningspolitiken, rättvisare fördelning och ökad tillväxt. Det efterföljande riksdagsbeslutet om vuxnas lärande innebar ett fortsatt riktat statsbidrag till kommunerna med delvis andra villkor. Stödet beslutades för perioden Därefter togs beslut om förlängning med ytterligare tre år. Det riktade statsbidraget planerades därmed att lyftas in i det generella statsbidraget år Den hösten 2006 tillträdda regeringen beslutade att lyfta in statsbidraget i det generella statsbidraget redan år Enligt förordning (2002:398) om statligt stöd för utbildning av vuxna utgick fr o m stöd även för påbyggnadsutbildningar för vilka statsbidrag inte utgår enligt SFS 2005:676 samt för särvux som anordnas enligt 12 kap. skollagen och förordningen (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Skolverket har enligt regleringsbrevet för år 2007, fått i uppdrag att halvårsvis följa upp och redovisa omfattning, innehåll och form för kommunal vuxenutbildning. Denna rapport avser uppföljning av verksamheten under våren Rapporten har sammanställts av undervisningsråden Björn Berglund och Britt-Marie Jarnhammar. Stockholm i januari 2008 Staffan Lundh Chef för administrativa avdelningen Björn Berglund Undervisningsråd 2 (24)

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning Metoder och kvalitetsaspekter Resultat Verksamhetens omfattning - studerande, heltidsplatser och kursdeltagare Utbildningsvolym våren Studerande i vuxenutbildning Studerande efter ålder och kön Studerande efter utbildningsbakgrund och kön Studerande efter födelseland Studerande och studiefinansiering Studieinriktning Fördelning på nivå och ämne Utbildningsanordnare Fördelning på utbildningsanordnare Bilaga 1 Definitioner och begrepp (24)

5 1 Sammanfattning Skolverket har i regleringsbrevet för år 2007 fått i uppdrag att följa upp och redovisa omfattning, innehåll och form för kommunal vuxenutbildning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda, den senare i den mån den omfattats av det riktade statsbidraget. Regeringen har i regleringsbrevet för 2007 beslutat att uppdraget avseende första halvåret kalenderåret innan skall redovisas senast den 15 januari och avseende andra halvåret kalenderåret innan senast den 15 maj för åren Avsnitten i denna rapport beskriver verksamheten i den totala kommunala vuxenutbildningen, dvs. verksamhet på såväl grundläggande nivå som gymnasial- och påbyggnadsnivå första halvåret Jämförande statistik för vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux, för läsåret 2006/07 redovisas i den löpande texten. Statistiken för särvux har hämtats från den officiella statistiken. Verksamhetens omfattning et studerande har minskat från våren 2006 till våren 2007, motsvarande 12,7 procent studerade på grundläggande nivå, på gymnasial nivå, och på påbyggnadsnivå. Deras studieomfattning motsvarar , respektive heltidsplatser. Därutöver deltog totalt elever i särvux under 2006/07. Studerande 47,1 procent av de studerande är under 30 år och 29,8 procent under 25 år. 9,8 procent är 50 år eller äldre. utbildning har störst andel studerande under 30 år, 50,9 procent. Motsvarade andelar för påbyggnadsutbildning och grundläggande vuxenutbildning är 45,9 respektive 32,3 procent. Inom särvux var andelen studerande under 30 år 29,1 procent läsåret 2006/07. Studerande med förgymnasial utbildning, kortare eller okänd utbildning uppgår till 24,7 procent och de med gymnasial utbildning eller högre till 75,3 procent av samtliga studerande. Nära 59 procent av de studerande är födda i Sverige. I förhållande till befolkningen i åldern år födda i respektive land har Afghanistan högst andel studerande med 21,5 procent. Därefter kommer Somalia med 17,6, Ryssland med 16,8 och Irak med 15,5 procent. Lägst andel har Finland med 1,0 procent och Sverige med 1,8 procent. 1,9 procent av de studerande finansierar sina studier med rekryteringsbidrag, 36,7 procent har studiemedel medan övriga har annan finansiering. Kvinnor har rekryteringsbidrag i högre grad än män, 2,2 respektive 1,3 procent. 4 (24)

6 Studieinriktning Av kärnämnena har svenska/svenska som andraspråk och matematik mer än kursdeltagare vardera. 11,3 procent av samtliga kursdeltagare studerar svenska/svenska som andraspråk och 9,1 procent studerar matematik. Nära kursdeltagare, 6,8 procent, studerar engelska. Kvinnor läser kärnämnen i lägre grad än männen, 33,8 respektive 36,1 procent. Av övriga ämnen med mer än kursdeltagare är andelen kvinnor förhållandevis fler än andelen män inom ämnena administration, arbetsliv, datoranvändning, företagsekonomi, handel, individ och samhälle, lärande och pedagogiskt ledarskap, matlagningskunskap, omvårdnad, psykologi, rättskunskap, social omsorg och spanska. Av de kursdeltagare som är yngre än 30 år studerar 37,4 procent kärnämnen och av de kursdeltagare som är födda utomlands studerar 44,4 procent kärnämnen. De studerande inom särvux fördelas på 40,3 procent på grundsärskolenivå, 31,4 procent på träningsskolenivå och 28,4 procent på gymnasiesärskolenivå läsåret 2006/07. Utbildningsanordnare Kommunerna, inkl. CFL, anordnade större delen av den kommunala vuxenutbildningen, 71,4 procent. Vid landsting och folkhögskolor studerade sammanlagt 0,7 procent, vid studieförbund 5,4 procent och hos annan anordnare 22,5 procent. 5 (24)

7 2 Metoder och kvalitetsaspekter Rapporten bygger på uppgifter som lämnats av kommunerna via Statistiska centralbyrån (SCB), till Skolverkets nationella uppgiftsinsamling för våren 2007 d.v.s. perioden 1 januari 2007 till 30 juni Skolverket har dock granskat och rättat upptäckta felaktigheter i de lämnade uppgifterna. Kommunens uppgifter på studerande- och kursdeltagarnivå har kompletterats med data från andra register. Från SCB:s befolkningsregister har uppgifter hämtats om elevernas födelseland och hemkommun och från SCB:s utbildningsregister uppgifter om elevernas utbildningsbakgrund. Från Centrala studiestödsnämnden (CSN) via SCB har uppgifter erhållits för de elever som uppburit statligt studiestöd. De personer som deltog i studier under våren 2007 kan ha påbörjat studierna före 1 januari Avsikten kan vara att avsluta/fullfölja studierna under våren 2007 eller att studierna skall avslutas eller vara fullföljda hösten 2007 eller senare. I vissa fall har påbörjade studier eller kurser av olika orsaker avbrutits. Studieavbrott kan ha olika orsaker, både positiva för individen t ex att få arbete, komma in på en annan önskad utbildning och mer negativa som att förväntningar inte infrias, svårigheter att kombinera studier och arbete mm. Kursavbrott kan t ex innebära byte av kurs. I rapporten används begreppet delta för samtliga som någon gång deltog i studier under våren 2007, d.v.s. begreppet inkluderar de som avbrutit studierna. I rapporten används begreppen grundläggande nivå, gymnasial nivå och påbyggnadsnivå synonymt med begreppen grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Utbildningsverksamheten redovisas i antal studerande och antal kursdeltagare. Kursdeltagare är var och en som deltar i en kurs. En studerande kan delta i en eller flera kurser. Inom gymnasial vuxenutbildning kan antalet verksamhetspoäng sägas vara ett mått på lärandet. Eftersom måttet är otympligt och svårt att använda har verksamhetspoängen räknats om till heltidsplatser. En heltidsplats under ett helt år motsvarar 800 verksamhetspoäng. För kurser på grundläggande nivå, orienteringskurser och folkhögskolekurser kan verksamhetspoäng sägas vara ett mått på studiernas tidsomfattning. Inom kommunal vuxenutbildning beräknas, enligt förordningen, 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier. 20 verksamhetspoäng under 40 veckor utgör en heltidsplats. Verksamhetspoäng på grundläggande nivå har vissa kvalitetsbrister på grund av att poängen skall relateras till den studerande i stället för till kursen som på gymnasial nivå. Föreskrifter eller råd som stöd för poängsättning på grundläggande nivå finns inte. Detta beräkningssätt används även vid beräkning av studiernas omfattning för studiemedel. För studier inom särvux används endast begreppet elev. Studieomfattningen inom särvux var 2,8 elevtimmar per elev under den vecka som 15 oktober inföll dvs. den vecka uppgiften samlades in. En studerande kan studera kurser på flera nivåer samtidigt, men har hänförts till den studienivå där han/hon har den största studieomfattningen, den så kallade prioriterade nivån. I rapporten anges de studerande på prioriterad nivå. 6 (24)

8 Vid beräkning av den studerandes ålder gäller uppgifter per den 31 december året innan. Uppgifter om tidigare utbildning beskriver situationen den 31 december året innan med hänsyn tagen till avklarad utbildning tom våren samma år. Vid jämförelse mellan avrapportering som avser studerande på hösten med uppgifter om studerande på våren kan ovan nämnda mättidpunkter spela stor roll. I underlaget till rapporten ingår elever med okänd utbildningsbakgrund. Totalt saknas uppgift om utbildningsbakgrund för 6,1 procent av de studerande våren I uppföljningsstatistiken ingår också deltagare i utbildning inom Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Med begreppet vuxenutbildning avses i rapporten kommunal vuxenutbildning inklusive verksamhet vid CFL. Enligt förordning (2002:398) om statligt stöd för utbildning av vuxna utgår fr o m stöd även för påbyggnadsutbildningar för vilka statsbidrag inte utgår enligt SFS 2005:676 samt för särvux som anordnas enligt 12 kap. skollagen och förordningen (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda. För studerande inom särvux har statistik hämtats från den officiella statistiken på riksnivå. Uppgifterna har samlats in den 15 oktober Inga särskilda insamlingar har gjorts för våren (24)

9 3 Resultat Verksamheten redovisas i 4 avsnitt som omfattar 3.1 Verksamhetens omfattning studerande, heltidsplatser och kursdeltagare 3.2 Studerande i vuxenutbildning 3.3 Studieinriktning 3.4 Utbildningsanordnare 3.1 Verksamhetens omfattning - studerande, heltidsplatser och kursdeltagare Utbildningsvolym våren 2007 Omfattningen av vuxenutbildningen påverkas av behov och efterfrågan i kommunerna. Till en del torde också omfattningen påverkats av det statliga stödet för utbildning av vuxna (SFS 2002:398). Stöd har utgått till kommunerna och Nationellt centrum för flexibelt lärande under treårsperioden I december 2005 anslog riksdagen statsbidrag motsvarande minst heltidsplatser under Myndigheten för skolutveckling fördelade platser avsedda för gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och särvux och platser för grundläggande vuxenutbildning. För första gången omfattade statsbidraget även särvux. För att minska uppgiftslämnarbördan för kommunerna har Skolverket valt att inte samla in statistik separat för särvux utan i stället utgå från den officiella statistiken året innan. Det innebär att information saknas om i vilken mån bidraget används för särvux. Statsbidrag utbetalades t o m 2006 under förutsättning att kommunerna åtog sig att successivt utveckla bl.a. infrastruktur, pedagogik och metodik i syfte att främja vuxnas lärande och dessutom finansierar ett antal platser med kommunala medel. Om kommunerna finansierade färre platser än åtagandet för att få fullt statsbidrag minskade antalet statsbidragsplatser i motsvarande grad. Under våren 2007 studerade personer i kommunal vuxenutbildning. Det är en minskning med 12,7 procent sedan våren Samtidigt minskade antalet kursdeltagare med 13,0 procent och antalet kurser per studerande med 0,4 procent. Andelen studieavbrott var 14,8 procent och andelen kursavbrott var 17,5 procent. et studerande inom särvux läsåret 2006/07 var 4 941, en minskning med 0,3 procent jämfört med läsåret 2005/06. Dessa studerande ingår inte i totalen ovan. 8 (24)

10 Tabell 1 Verksamhetens omfattning, sedan hösten 2003, exkl. särvux. Total kommunal vuxenutbildning Verksamhetens omfattning studerande heltidsplatser 1 kursdeltagare kurser per studerande Hösten ,5 Våren ,6 Hösten ,4 Våren ,4 Hösten ,3 Våren ,4 Hösten ,2 Våren ,4 Förändring, procent våren våren ,1-12,7-13,0-0,4 Följande diagram visar att antalet studerande och antalet heltidsstudieplatser minskade på såväl grundläggande nivå som på gymnasial och påbyggnadsnivå jämfört med våren I diagrammet, och i rapporten för övrigt, anges de studerande på prioriterad nivå. Prioriterad nivå innebär att merparten av utbildningen sker på en viss nivå och att de samtidigt kan studera på andra nivåer. Diagram 1 studerande och heltidsstudieplatser våren 2006 och våren 2007, exkl. särvux Våren 2006 Våren Grundläggande Påbyggnad Grundläggande Påbyggnad Studerande Heltidsplatser 1 Studerande inom kommunal vuxenutbildning benämns elever i styrdokument (skollag, läroplan och andra förordningar) 9 (24)

11 Under våren 2007 deltog studerande på grundläggande nivå (prioriterad nivå). Deras studieomfattning motsvarar heltidsplatser mätt i verksamhetspoäng. De deltog i sammanlagt kurser varav kurser (21,1 %) på gymnasial och 60 kurser (0,1 %) på påbyggnadsnivå personer deltog i studier på gymnasial nivå (prioriterad nivå). Deras studieomfattning motsvarar heltidsplatser, mätt i verksamhetspoäng. De deltog i sammanlagt kurser, varav (2,1 %) på grundläggande nivå och 322 kurser (0,1 %) på påbyggnadsnivå. Motsvarande uppgifter för studerande med påbyggnadsutbildningar (prioriterad nivå) var studerande, heltidsplatser, mätt i verksamhetspoäng. De deltog i kurser varav 29 på grundläggande nivå (0,3 %) och 929 (10,0 %) på gymnasial nivå. Totalt sett avbryter 14,8 procent sina studier. Den största andelen studieavbrott sker på grundläggande nivå, där procentandelen är 16,2. Andelen avbrutna kurser är totalt sett 17,5 procent. Inom grundläggande vuxenutbildning är kursavbrotten 20,3 procent. Tabell 2 studerande, heltidsplatser och kursdeltagare samt studie- och kursavbrott fördelade efter studienivå och kursnivå, våren 2007 samt procentuell förändring av antal sedan våren Studerande i särvux ingår ej. Prioriterad nivå Studerande Totalt antal varav studieavbrott % Heltidsplatser Totalt antal varav kursavbrott % Totalt Totalt varav kursavbrott % Kursdeltagare varav kurser på nivå Grundläggande Påbyggnad varav varav kurs- kurs- Totalt Totalt Totalt avbrott avbrot % t % varav kursavbrott % Våren 2007 Totalt , , , , , ,4 varav Grundläggande , , , , ,7 60 0, , , , , , ,9 Påbyggnad , , , , , ,5 Förändring våren 2006 våren 2007 Totalt -12,7-13,3-14,1-17,8-13,0-18,3-11,9-15,7-13,7-18,9 21,3 58,9 Grundläggande -10,9-14,4-13,8-18,1-11,2-17,1-12,5-17,1-6,7-17,3 500,0-100,0! -13,5-13,0-14,7-17,9-13,9-18,7-8,5-5,7-14,0-19,0-13,7-50,0 Påbyggnad 21,6 38,7 19,0 69,2 18,3 46,8 123,1 66,7-10,2-16,7 22,5 68,4 Följande diagram visar proportionen mellan studier (studerande/heltidsplatser) och studieavbrott per prioriterad studienivå våren (24)

12 Diagram 2 studerande (prioriterad nivå) och heltidsplatser samt studieavbrott efter studienivå, våren 2007, exkl. särvux Studieavbrott Ej studieavbrott Grundläggande Påbyggnad Grundläggande Påbyggnad Studerande Heltidsplatser 3.2 Studerande i vuxenutbildning Här beskrivs de studerande fördelade på prioriterad nivå, ålder, kön utbildningsbakgrund, födelseland och studiefinansiering. Diagram 3 studerande per studienivå (prioriterad nivå) fördelade på kön, ålder och födelseland, våren 2007, exkl. särvux Påbyggnad Grundläggande Män Kvinnor i Sverige utomlands Kön Ålder Födda 11 (24)

13 Av de studerande inom kommunal vuxenutbildning är kvinnorna sedan lång tid cirka dubbelt så många som männen. Våren 2007 var (32,7%) av de studerande män. 76,7 procent av männen och 79,8 procent av kvinnorna studerar på gymnasial nivå. Andelen män som studerar på grundläggande och påbyggnadsnivå är 22,0 respektive 1,3 procent. För kvinnor är motsvarande andelar 19,2 respektive 1,0 procent. Inom särvux är andelen kvinnor inte lika högt som inom övrig vuxenutbildning. Läsåret 2006/07 var andelen kvinnor 49 procent. et födda utomlands är och utgör 41,4 procent av de studerande. Av dessa studerar 56,9 procent på gymnasial nivå medan motsvarande andel för födda i Sverige är 94,3 procent. Inom särvux var, läsåret 2006/07, antalet studerande födda utomlands 452, motsvarande 9,2 procent Studerande efter ålder och kön En stor del av de studerande är unga. 47,1 procent är under 30 år och 29,8 procent under 25 år. 9,8 procent är 50 år eller äldre. Jämfört med våren 2006 har antalet under 30 år minskat med 11,0 procent och antalet över 30 år minskat med 14,2 procent. Inom särvux var andelen studerande under 30 år 29,1 procent läsåret 2006/07. Andelen studerande över 45 år var 26,3 procent. Andelen kvinnor under 30 år var 29,8 procent och andelen män under 30 år 28,4 procent. Diagram 4 Studerande inom vuxenutbildningen fördelade på ålder och kön, våren 2007, exkl. särvux Kvinnor Män utbildning har störst andel studerande under 30 år, 50,9 procent, medan motsvarade andelar för påbyggnadsutbildning och grundläggande vuxenutbildning är 45,9 respektive 32,3 procent. I påbyggnadsutbildningar och i gymnasial vuxenutbildning är andelen män under 30 år, 50,6 respektive 60,3 och andelen kvinnor under 30 år 42,8 procent respektive 46,5 procent. 12 (24)

14 Inom den totala kommunala vuxenutbildningen var 54,6 procent av männen var under än 30 år, medan 43,4 procent av kvinnorna var under 30 år Tabell 3 studerande fördelade på studienivå och kön samt andel under respektive över 30 år, våren 2007 exkl. särvux. Totalt Män Kvinnor varav andel varav andel varav andel -29 år 30 år- -29 år 30 år- -29 år 30 år- Grundläggande ,3 67, ,9 65, ,8 69, ,9 49, ,3 39, ,5 53,5 Påbyggnad ,9 54, ,6 49, ,8 57,2 Totalt ,1 52, ,6 45, ,4 56,6 Totalt minskade antalet studerande med -12,7 procent. et studerande inom kommunal vuxenutbildning minskade på grundläggande nivå med -10,9 procent på gymnasial nivå med -13,5 procent medan antalet studerande ökade med 21,6 procent på påbyggnadsnivå. Orsaken till ökningen av antalet studerande i påbyggnadsutbildning är det särskilda statsbidraget för dessa utbildningar 2. Totalt ökade antalet studerande i påbyggnadsutbildning på platser med statsbidrag med 500 elever under helåret Inom påbyggnadsutbildningen ökade andelen födda utomlands med 82,4 procent. Såväl antalet kvinnor som antalet män har minskat i vuxenutbildningen. Följande tabell visar också att minskningen har skett både i åldersgruppen under 30 år och i åldersgruppen över 30 år med 11,0 respektive 14,2 procent. Minskningen var större för studerande födda i Sverige, -17, 3 procent jämfört med studerande födda utomlands, -5,2 procent. et studerande inom särvux läsåret 2006/07 var 4 941, en minskning med -0,3 procent jämfört med läsåret 2005/06. Fördelningen mellan män och kvinnor var i det närmaste oförändrad i förhållande till läsåret innan. Tabell 4 Procentuell förändring av antal studerande fördelade på studienivå och kön samt antalet under respektive över 30 år, våren våren Totalt Män Kvinnor varav varav varav -29 år 30 år- -29 år 30 år- -29 år 30 år- Grundläggande -10,9-7,3-12,5-9,6-5,4-11,4-11,7-8,5-13,0-13,5-11,8-15,2-16,1-13,8-19,2-12,2-10,5-13,6 Påbyggnad 21,6 21,0 22,2 50,9 28,2 84,1 7,7 15,9 2,3 Totalt -12,7-11,0-14,2-14,2-12,4-16,2-11,9-10,1-13,3 2 Se SFS 2005:676 om statsbidrag till viss påbyggnadsutbildning. 13 (24)

15 Tabell 5 studerande samt andel studerande fördelade efter ålder och kön samt födda i Sverige/utomlands våren 2007 samt procentuell förändring sedan våren 2006, exkl. särvux. Prioriterad nivå Totalt Andel Förändring _ _ Samtliga Totalt ,0-12,7 0,8 29,0 17,3 13,6 12,2 10,1 7,0 4,4 5,5 Män ,7-14,2 0,9 34,8 18,9 13,0 10,2 8,2 5,6 3,5 4,9 Kvinnor ,3-11,9 0,7 26,2 16,5 13,9 13,2 11,1 7,8 4,8 5,8 Födda i Sverige ,6-17,3 1,0 37,1 16,1 10,0 9,5 8,6 6,3 4,4 7,0 utomlands ,4-5,2 0,4 17,6 19,0 18,8 16,2 12,3 8,1 4,3 3,3 Grundläggande Totalt ,0-10,9 0,6 13,6 18,0 19,0 16,7 13,0 8,9 5,0 5,1 Män ,7-9,6 0,8 15,9 18,1 18,4 15,0 12,3 8,4 5,7 5,4 Kvinnor ,3-11,7 0,5 12,4 17,9 19,4 17,7 13,4 9,1 4,7 5,0 Födda i Sverige ,5-29,4 1,9 25,2 13,7 10,0 10,0 10,1 8,2 6,4 14,3 utomlands ,5-7,5 0,5 12,0 18,6 20,3 17,7 13,4 9,0 4,9 3,8 Totalt ,0-13,5 0,8 33,0 17,1 12,3 11,1 9,4 6,5 4,2 5,6 Män ,9-16,1 0,9 40,2 19,2 11,5 8,8 7,0 4,7 2,8 4,9 Kvinnor ,1-12,2 0,7 29,6 16,2 12,6 12,2 10,5 7,4 4,9 6,0 Födda i Sverige ,1-17,0 1,0 37,7 16,2 10,0 9,4 8,5 6,2 4,3 6,7 utomlands ,9-4,0 0,4 21,9 19,4 17,6 15,0 11,3 7,4 4,0 3,0 Påbyggnad Totalt ,0 21,6 0,3 29,4 16,2 13,1 13,0 11,8 9,3 3,6 3,3 Män ,0 50,9 0,3 33,4 16,9 12,9 12,6 11,3 6,7 3,3 2,6 Kvinnor ,0 7,7 0,2 26,8 15,8 13,2 13,3 12,2 11,0 3,8 3,7 Födda i Sverige ,0 10,6 0,3 33,9 16,3 11,9 11,4 10,5 8,5 3,5 3,7 utomlands ,0 82,4 0,0 14,5 15,9 17,0 18,5 16,5 11,9 4,0 1, Studerande efter utbildningsbakgrund och kön Utbildningsbakgrund redovisas i sex olika klasser, se diagram 5. Studerande med gymnasial utbildning högst två år och de med gymnasial utbildning längre än två år är de största grupperna inom kommunal vuxenutbildning. De uppgår till 21,7 respektive 34,0 procent av samtliga studerande. Även gruppen med förgymnasial utbildning 9-10 år är relativt stor. De utgör 13,7 procent av samtliga studerande. 3 3 Som framgår av metodavsnittet är det olämpligt att jämföra vår- och höst rapporternas uppgifter om ålder och utbildningsbakgrund. 14 (24)

16 Diagram 5 Studerande inom vuxenutbildningen fördelade på utbildningsbakgrund och kön, våren 2007, exkl. studerande i särvux Kvinnor Män Okänd Förgymn utb <9 år Förgymn utb 9 (10) Gymn utb högst 2 år Gymn utb >2 år Ef tergymn <3 år Ef tergymn >= 3 år I följande tabell redovisas de studerandes utbildningsbakgrund fördelade på studienivå, kön och utbildningsbakgrund våren Inom samtliga studienivåer är andelen män med kort tidigare utbildning större än andelen kvinnor med kort tidigare utbildning. Totalt har 27,8 procent av männen och 23,1 procent av kvinnorna högst förgymnasial utbildning. Tabell 6 studerande fördelade på prioriterad studienivå och kön utbildning, våren 2007, exkl. särvux Totalt Män Kvinnor varav andel med varav andel med varav andel med Prioriterad nivå Förgymn utb samt kortare eller okänd Gymn utb eller högre Förgymn utb samt kortare eller okänd Gymn utb eller högre Förgymn utb samt kortare eller okänd Gymn utb eller högre Grundläggande ,2 51, ,4 48, ,4 53, ,9 81, ,4 78, ,7 82,3 Påbyggnad ,6 91, ,0 89, ,1 92,9 Totalt ,7 75, ,8 72, ,1 76,9 15 (24)

17 Tabell 7 Procentuell förändring av antal studerande fördelade på prioriterad studienivå och kön utbildningsbakgrund, våren 2006 våren 2007 Varav med Varav med Varav med totalt Förgymn Gymn utb män Förgymn Gymn utb kvinnor Förgymn Gymn utb utb samt eller högre utb samt eller högre utb samt eller högre Prioriterad nivå kortare kortare kortare eller eller eller okänd okänd okänd Grundläggande -10,9-11,0-10,9-9,6-4,1-14,7-11,7-14,7-8,9-13,5-11,3-14,0-16,1-15,4-16,3-12,2-8,8-12,9 Påbyggnad 21,6 65,0 18,7 50,9 219,0 41,7 7,7 10,2 7,6 Totalt -12,7-11,0-13,2-14,2-10,8-15,5-11,9-11,1-12,2 Tabell 8 studerande fördelade efter prioriterad studienivå, kön och utbildningsbakgrund, våren 2007 samt procentuell förändring sedan våren 2006, exkl. särvux. Utbildningsbakgrund Prioriterad nivå Kön Totalt Okänd Förgymn utb kortare än 9 år 16 (24) Förgymn utbildning 9-10 år utbildning högst 2 år utbildning längre än 2 år Eftergymnasial utb. < 3 år Eftergymnasial utb. >= 3 år Samtliga Totalt män kvinnor Grundläggande Totalt män kvinnor Totalt män kvinnor Påbyggnad Totalt män kvinnor Förändring våren 2006 våren 2007 Samtliga Totalt -12,7 8,4-16,1-15,8-16,1-14,2-8,7-7,0 män -14,2 11,2-13,6-18,4-19,2-17,2-6,5-8,3 kvinnor -11,9 6,4-17,2-14,3-14,8-12,6-9,6-6,5 Grundläggande Totalt -10,9 6,1-19,7-17,5-16,9-18,1-2,9-2,9 män -9,6 16,1-12,7-16,2-20,9-23,5-4,6-6,1 kvinnor -11,7-0,2-22,8-18,3-14,6-15,3-2,1-1,2 Totalt -13,5 11,6-8,4-15,6-16,4-14,4-10,4-9,0 män -16,1 4,5-16,7-19,6-19,6-17,4-7,5-10,0 kvinnor -12,2 17,9-3,7-13,4-15,1-12,7-11,6-8,6 Påbyggnad Totalt 21,6 166,7 110,0 48,4 19,0 16,9 6,3 75,6 män 50,9 233,3 366,7 186,7 67,9 29,2 28,9 158,3 kvinnor 7,7 100,0 0,0 6,1 2,1 9,9-5,4 45,5

18 Som tidigare framgått har antalet studerande minskat på såväl grundläggande som gymnasial nivå, men ökat inom påbyggnadsnivån. Tabell 7 visar att inom grundläggande nivå har antalet studerande med förgymnasial utbildning kortare än 9 år eller okänd utbildning minskat med -11,0 procent. et studerande med minst gymnasieutbildning har minskat med -11,3 procent på gymnasial nivå och ökat med 65 procent inom påbyggnadsnivån. Ökningen av antalet män med kort tidigare utbildning, som studerar på påbyggnadsutbildning, var 219 procent Studerande efter födelseland Studerande från olika födelseländer redovisas i tabellen nedan med uppgifter om antalet och andelen studerande per födelseland. et studerande per födelseland har också relaterats till antalet i befolkningen i åldern år födda i respektive land. Dessutom redovisas andelen män och andel studerande över 30 år per födelseland. Slutligen redovisas en fördelning efter studienivå per födelseland. Endast länder med fler än studerande särredovisas. 180 länder med färre än studerande har slagits samman. Från dessa kommer sammanlagt studerande. Tabell 9 Studerande efter födelseland, kön, ålder och prioriterad studienivå våren 2007 samt förändring sedan våren 2006, exkl. särvux. Förändring Andel förhållande till Andel stud. i Andel per studienivå våren per antal Andel 30 år Födelseland studerande 2006 födelseland boende, födda äldre åringar i Sverige män eller Grundläggandasiabyggnad Gymn- På- våren 2007 i resp. land TOTALT ,7 100,0 2,6 32,7 52, ,1 SVERIGE ,3 58,6 1,8 31,5 45, ,4 IRAK ,9 6,7 15,5 43,9 62, ,6 IRAN ,9 3,0 8,5 36,2 61, ,8 SOMALIA ,9 1,7 17,6 48,7 53, ,1 JUGOSLAVIEN ,0 1,6 4,0 31,5 57, ,2 POLEN ,8 1,5 5,0 19,4 63, ,5 BOSNIEN-HERCEGO ,5 1,5 4,8 32,8 59, ,5 TURKIET ,1 1,3 5,7 32,6 58, ,6 THAILAND ,4 1,3 11,3 6,9 71, ,2 LIBANON ,8 1,1 7,4 33,1 65, ,4 RYSSLAND ,0 1,0 16,8 16,3 74, ,4 AFGHANISTAN ,3 1,0 21,5 50,8 46, ,3 CHILE ,8 1,0 5,7 38,8 56, ,4 SYRIEN ,2 1,0 8,9 32,3 66, ,0 FINLAND ,1 0,9 1,0 18,9 85, ,6 Uppg saknas ,5 0,8 38,3 47, ,0 Övriga länder (180 länder) ,3 16,0 33,5 64, ,5 Nära 59 procent av de studerande är födda i Sverige. Därefter kommer Irak och Iran med 6,7 respektive 3,0 procent. I förhållande till befolkningen i åldern år födda i respektive land har 17 (24)

19 Afghanistan högst andel studerande med 21,5 procent. Därefter kommer Somalia med 17,6, Ryssland med 16,8 och Irak med 15,5 procent. Lägst andel har Finland med 1,0 procent och Sverige med 1,8 procent. Afghanistan är också det land som har högst andel män, 50,8 %, och Thailand lägst andel män 6,9 %, i vuxenutbildningen. Finland har högst andel över 30 år, 85,4 %, och Sverige har lägst andel över 30 år, 45,8 % Studerande och studiefinansiering Studiefinansiering redovisas här som rekryteringsbidrag 4, studiemedel eller annan finansiering. Av de studerande finansierar 1,9 procent sina studier med rekryteringsbidrag, 36,7 procent har studiemedel medan övriga har annan, okänd, finansiering. Kvinnor har rekryteringsbidrag i högre grad än män, 2,2 respektive 1,3 procent. Rekryteringsbidrag är vanligare för personer som är 30 år eller äldre jämfört med dem som är yngre än 30 år. 3,1 procent av de äldre har rekryteringsbidrag medan endast 0,6 procent av de yngre har rekryteringsbidrag. På grundläggande nivå och gymnasienivå är studiemedel mindre vanligt än på påbyggnadsnivå. En orsak till detta kan vara att påbyggnadsutbildningar ofta bedrivs som heltidsstudier, medan utbildning på gymnasial nivå ofta består av enstaka kurser som bedrivs vid sidan av annan verksamhet. Tabell 10 studerande fördelade efter prioriterad studienivå och studiefinansiering samt andel studerande per studiefinansiering fördelade efter kön, ålder och född i Sverige/utomlands, våren 2007, exkl. särvux. Totalt Andel Prioriterad nivå/ Studiefinansiering Andel Män Kvinnor -29 år 30 år - Födda i Sverige Födda utomlands Totalt Rekryteringsbidrag ,9 1,3 2,2 0,6 3,1 2,0 1,8 Studiemedel ,7 33,6 38,2 43,3 30,8 34,4 39,8 Annan finansiering ,4 65,1 59,6 56,1 66,1 63,5 58,4 Totalt ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Grundläggande Rekryteringsbidrag 529 1,9 1,4 2,2 1,2 2,2 2,3 1,8 Studiemedel ,3 29,1 38,7 37,5 34,2 28,8 36,2 Annan finansiering ,8 69,5 59,1 61,3 63,6 68,9 62,0 Totalt ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Rekryteringsbidrag ,0 1,3 2,3 0,5 3,5 2,1 1,7 Studiemedel ,7 34,5 37,8 43,9 29,2 34,3 42,3 Annan finansiering ,3 64,2 60,0 55,5 67,3 63,6 56,0 Totalt ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Påbyggnad Rekryteringsbidrag 2 0,1 0,0 0,2 0,0 0,2 0,1 0,3 Studiemedel ,4 54,7 62,5 69,1 51,1 57,2 66,8 Annan finansiering ,5 45,3 37,3 30,9 48,6 42,7 33,0 Totalt ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 4 Förordningen om rekryteringsbidrag, SFS 2002:624, trädde i kraft 1 januari Rekryteringsbidrag fick, enligt 3, lämnas till den som har kort tidigare utbildning och som 1. är eller riskerar att bli arbetslös, eller 2. på grund av funktionshinder behöver extra tid för att uppnå studiemålen Lagen upphävdes 2006, men lagen gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag som före den 1 januari 2007 har lämnats av Centrala studiestödsnämnden till en studerande för en viss studietid. Rekryteringsbidrag får dock inte lämnas för studier efter den 31 december (SFS 2006:1448) 18 (24)

20 Av de studerande med rekryteringsbidrag har 42,4 procent en gymnasial utbildning < 2 år, medan 23,0 procent har en förgymnasial utbildning 9 (10) år. Av samtliga studerande har (34,0 %) en gymnasial utbildning > 2 år. Av dessa har 1,0 procent rekryteringsbidrag och 36,9 procent studiemedel. Av gruppen med gymnasial utbildning högst 2 år ( studerande) har 3,8 procent rekryteringsbidrag och 36,1 procent studiemedel. Diagram 6 studerande fördelade efter utbildningsbakgrund och studiefinansiering, våren 2007, exkl. särvux Okänd Förgymn utb <9 ňr Förgymn utb 9 (10) Gymn utb högst 2 år Gymn utb >2 år Ef tergymn <3 år Ef tergymn >= 3 år Rekryteringsbidrag Studiemedel Annan finansiering Tabell 11 studerande fördelade efter utbildningsbakgrund samt andel studerande per utbildningsbakgrund fördelade efter kön och studiefinansiering, våren 2007, exkl. särvux. Män Kvinnor Rekryte- Utbildningsbakgrund Totalt Annan Rekryteringsbidrag finansiering Annan rings Studiemedel Studiemedel finansiering bidrag Okänd ,3 3,8 10,2 1,2 2,4 7,0 Förgymn utb <9 år ,1 4,6 5,2 5,9 5,4 4,5 Förgymn utb 9 (10) ,2 19,1 12,5 22,4 17,0 10,3 utb. högst 2 år ,0 19,8 17,9 43,1 22,1 23,1 utb > 2 år ,6 35,9 35,1 18,0 33,5 34,0 Eftergymn utb < 3 år ,7 9,9 9,5 5,2 10,6 10,1 Eftergymn utb >=3 år ,1 7,0 9,6 4,2 9,0 11,0 TOTALT ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 3.3 Studieinriktning Här beskrivs vuxenutbildningen utifrån begreppet kursdeltagare, ämne och kursernas nivå. Fördelning har gjorts på ålder, kön, utbildningsbakgrund och födelseland. 19 (24)

21 3.3.1 Fördelning på nivå och ämne Studiernas inriktning redovisas som antal kursdeltagare per ämne. Samma person förekommer under varje ämne som den har studerat. I vissa fall kan samma person förekomma flera gånger på samma ämne om han/hon studerar flera kurser inom samma ämne. Utöver kärnämnena redovisas projektarbete, individuella kurser och ämnen med fler än kursdeltagare separat. Kärnämnen studeras av kursdeltagare, 625 kursdeltagare deltar i projektarbete och 56 i individuella kurser. En individuell kurs skall syfta till att tillgodose deltagarna individuella kunskapsbehov i de fall dessa inte kan tillgodoses genom nationella eller lokala kurser. Övriga ämnen studeras av kursdeltagare, et ämnen med färre än kursdeltagare per ämne är 264 stycken. Dessa ämnen studeras av totalt kursdeltagare Av kärnämnena har svenska/svenska som andraspråk och matematik mer än kursdeltagare. 11,3 procent av samtliga kursdeltagare studerar svenska/svenska som andraspråk och 9,1 procent studerar matematik. Nära kursdeltagare, 6,8 procent, studerar engelska. Av övriga ämnen har omvårdnad, orienteringskurser, social omsorg och datoranvändning högst antal kursdeltagare, mer än kursdeltagare per ämne. Kvinnor läser kärnämnen i lägre grad än männen, 33,8 respektive 36,1 procent. Av övriga ämnen med mer än kursdeltagare är andelen kvinnor förhållandevis fler än andelen män inom ämnena administration, arbetsliv, datoranvändning, företagsekonomi, handel, individ och samhälle, lärande och pedagogiskt ledarskap, matlagningskunskap, omvårdnad, psykologi, rättskunskap, social omsorg och spanska. Av de kursdeltagare som är yngre än 30 år studerar 37,4 procent kärnämnen och av de kursdeltagare som är födda utomlands studerar 44,4 procent kärnämnen. Tabell 12 Totalt antal kursdeltagare per ämne samt andel kursdeltagare per ämne fördelade på kön, ålder och födda i Sverige resp. utomlands, våren Totalt Andel Andel Män Kvinnor -29 år 30 år- Födda Födda i utomlands Sverige Totalt ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Kärnämnen Engelska ,8 6,7 6,9 6,9 6,8 5,3 9,1 Estetisk verksamhet 378 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Idrott och hälsa ,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,3 0,2 Matematik ,1 10,2 8,6 11,5 6,6 9,7 8,2 Naturkunskap ,0 1,8 2,1 2,9 1,1 2,4 1,3 Religionskunskap ,4 1,5 1,4 2,1 0,7 1,7 1,0 Samhällskunskap ,6 3,7 3,5 4,0 3,1 3,2 4,2 Svenska ,3 4,7 4,1 4,9 3,7 5,1 3,0 Svenska som andra språk ,0 7,3 6,9 4,7 9,4 0,1 17,2 TOTALT ,5 36,1 33,8 37,4 31,6 27,9 44,4 20 (24)

22 Tabell 12 Forts. Totalt antal kursdeltagare per ämne samt andel kursdeltagare per ämne fördelade på kön, ålder och födda i Sverige resp. utomlands, våren Övriga ämnen Totalt Andel Andel Män Kvinnor -29 år 30 år- Födda i Sverige Födda utomlands Administration ,3 0,9 1,6 1,2 1,5 1,5 1,1 Arbetsliv ,5 2,2 2,6 2,2 2,8 2,8 2,0 Biologi ,9 1,0 0,9 1,4 0,4 1,1 0,6 Datoranvändning ,1 4,5 5,4 4,0 6,2 5,3 4,8 Datorteknik ,4 2,3 0,9 1,5 1,3 1,6 1,1 Företagsekonomi ,8 2,2 3,1 2,7 2,9 3,4 1,9 Fysik ,9 1,5 0,7 1,5 0,3 1,1 0,7 Historia ,9 2,4 1,6 2,8 1,0 2,4 1,1 Handel ,0 0,6 1,2 0,9 1,1 1,1 0,9 Individ och samhälle ,7 0,2 1,0 0,5 0,9 0,6 0,9 Kemi ,8 1,1 0,7 1,3 0,3 0,9 0,6 Lärande och pedagogiskt ledarskap ,7 0,8 2,1 1,4 2,0 1,7 1,6 Matlagningskunskap ,9 0,8 0,9 0,7 1,1 0,8 1,0 Orienteringskurser ,3 7,8 7,1 5,6 9,0 4,3 11,8 Omvårdnad ,0 3,2 11,9 7,1 10,9 10,7 6,4 Psykologi ,7 1,8 3,2 2,9 2,5 3,3 1,8 Rättskunskap ,7 0,6 0,7 0,9 0,5 0,9 0,4 Social omsorg ,9 2,6 9,0 5,5 8,2 8,4 4,6 Spanska ,8 0,7 0,9 0,9 0,7 1,0 0,5 Transportteknik ,0 2,5 0,3 1,1 1,0 1,2 0,8 Övriga (264 ämnen med mindre än 3000 kursdeltagare) ,6 23,5 10,2 15,8 13,3 17,2 10,7 TOTALT ,9 63,3 65,7 62,0 67,9 71,4 55,3 Individuella kurser 56 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 Projektarbete 625 0,5 0,5 0,5 0,6 0,5 0,7 0,3 Jämfört med våren 2006 minskade antalet kursdeltagare med -13 procent. et kursdeltagare som studerade kärnämnen minskade totalt sett med -17 procent. Störst var minskningen inom idrott och hälsa, -41 procent, medan estetisk verksamhet ökade med 8 procent. Andelen kursdeltagare födda utomlands som studerade kärnämnen minskade med -10 procent. För ämnen exklusive kärnämnen varierar förändringen från våren 2006 från -26 procent för datorteknik till 3 procent för social omsorg. För ämnena omvårdnad, orienteringskurser, och social omsorg som hade fler än kursdeltagare var förändringarna -4, -13 respektive +3 procent jämfört med våren et deltagare i projektarbete minskade till 197 (-51 procent). et deltagare i individuella kurser minskade med -19 procent till deltagare. De studerande inom särvux fördelas på 40,3 procent på grundsärskolenivå, 31,4 procent på träningsskolenivå och 28,4 procent på gymnasiesärskolenivå läsåret 2006/07. Medan andelen kvinnor inom särvux totalt var 49,2 procent var andelen endast 45,1 procent på träningssärskolenivå och 52,1 procent på gymnasiesärskolenivå. 21 (24)

23 Tabell 13 Förändring våren 2006 våren 2007 av Totalt antal kursdeltagare per ämne samt andel kursdeltagare per ämne fördelade på kön, ålder och födda i Sverige resp. utomlands, våren Förändring våren 2006 våren 2007 Totalt Totalt Män Kvinnor -29 år 30 år- Födda i Sverige Födda utomlands Totalt Kärnämnen Engelska Estetisk verksamhet Idrott och hälsa Matematik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk Totalt Övriga ämnen Administration Arbetsliv Biologi Datoranvändning Datorteknik Företagsekonomi Fysik Historia Handel Individ och samhälle Kemi Lärande och pedagogiskt ledarskap Matlagningskunskap Orienteringskurser Omvårdnad Psykologi Rättskunskap Social omsorg Spanska Transportteknik Övriga (ämnen med mindre än 3000 kursdeltagare) Totalt Individuella kurser Projektarbete (24)

24 3.4 Utbildningsanordnare Fördelning på utbildningsanordnare Kommunerna anordnade större delen av den kommunala vuxenutbildningen. 71,4 procent av kursdeltagare studerade i kommunerna. Vid landsting och folkhögskolor studerade sammanlagt 0,7 procent, vid studieförbund 5,4 procent och hos annan anordnare 22,5 procent av kursdeltagarna. De studerande vid folkhögskolorna var äldre, större andel kvinnor och hade lägre utbildning än övriga studerande. Vid Folkhögskolorna var 46,0 (50,4) procent av kursdeltagarna under 30 år. Av kursdeltagarna var 73,2 (66,9) procent kvinnor och 55,2 (25,5) procent hade en förgymnasial utbildning samt kortare eller okänd utbildning. Sifforna inom parentes anger andelen för samtliga kursdeltagare. Tabell 14 kursdeltagare per utbildningsanordnare samt andel kursdeltagare efter ålder, kön och utbildningsbakgrund, våren 2007, exkl. särvux. Totalt Varav andel Andel -29 år 30 år - Män Kvinnor Förgymn. utbildning utbildning samt kortare 2 år eller eller okänd högre utbildning Kommuner och CFL ,4 50,6 49,4 31,3 68,7 25,0 75,0 Landsting ,3 53,2 46,8 35,2 64,8 13,6 86,4 Folkhögskola ,4 46,0 54,0 26,8 73,2 55,2 44,8 Studieförbund ,4 46,7 53,3 38,9 61,1 33,9 66,1 Annan ,5 50,5 49,5 37,4 62,6 24,7 75,3 Totalt ,0 50,4 49,6 33,1 66,9 25,5 74,5 Totalt sett har antalet kursdeltagare minskat med -13 procent jämfört med våren Medan antalet kursdeltagare har ökat med 7 procent vid landstingen har de minskat med 25 procent vid folkhögskolorna. I förhållande till våren 2006 har andelen kursdeltagare under 30 år minskat med - 12,9 procent och männen har minskat med -13,4 procent. Andelen kursdeltagare med kort utbildning har minskat med -11,8 procent. Tabell 15 Procentuell förändring av antal kursdeltagare per utbildningsanordnare samt efter ålder, kön och utbildningsbakgrund, våren 2006 våren 2007, exkl. särvux. Procentuell förändring våren 2006 och våren 2007 Förgymn utbildning samt Totalt -29 år 30 år - Män Kvinnor kortare eller okänd utbildning 2 år eller högre utbildning Kommuner och CFL ,2-13,9-16,2-13,8-13,3-15,0 Landsting ,4-3,6 36,1-4,7-17,0 11,5 Folkhögskola ,0-34,9-16,7-28,2-16,3-34,3 Studieförbund ,6-4,4-2,0-12,1 3,2-13,4 Annan ,4-12,3-8,3-9,3-11,0-8,2 Totalt ,9-13,1-13,4-12,8-11,8-13,4 23 (24)

25 Definitioner och begrepp Bilaga 1 Annan utbildningsanordnare. Med begreppet avses anordnare som inte är kommun, landsting, folkhögskola eller studieförbund. Hit hör privata utbildningsanordnare och Lernia. Elever. Individer som deltar i utbildning. Gymnasiepoäng. Det antal poäng en kurs åsätts enligt kursplanen för gymnasiala kurser. Heltidsplats. En heltidsplats motsvarar 400 verksamhetspoäng per halvår, 800 poäng per helår. Genom att dividera det totala antalet verksamhetspoäng med 400 respektive 800 erhålls uppgift om antalet heltidsplatser. Hemkommun: Den kommun som en elev är folkbokförd i. En hemkommuns verksamhet omfattar den verksamhet som kommuner har för elever folkbokförda i kommunen, oavsett i vilken kommun undervisningen bedrivs. Karaktärsämnen De ämnen genom vilka programmet får sin karaktär. Se även under kärnämnen som utgör övriga ämnen och som preciseras nedan. Kursavbrott. Innebär att en kursdeltagare avbryter sina studier i kursen innan kursen är avslutad och/eller innan kursdeltagaren fått betyg på kursen. Kursdeltagare. En elev som deltar i en kurs. Varje elev kan vara kursdeltagare i flera kurser. I genomsnitt är varje elev kursdeltagare i cirka fyra kurser. Kärnämnen Ämnen som ingår i alla nationella program inom gymnasiet, dvs. svenska eller svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik, naturkunskap, idrott och hälsa. Se även karaktärsämnen ovan, som omfattar alla övriga ämnen. Prioriterad nivå. Den studienivå där den studerande huvudsakligen studerar. Skolkommun. En kommun som bedriver undervisning. En skolkommuns verksamhet innefattar även verksamhet för elever som deltar i undervisningen, men som bor i annan kommun. Studerande. Begreppet används synonymt med begreppet elever Studieavbrott Innebär att eleven avbryter sina studier i alla pågående kurser. Uppgiftsinsamling. Den insamling av data som kommunerna lämnar till SCB på Skolverkets uppdrag och som används för att ge en nationell bild av skolverksamheten. Utomlands födda. I tabellerna redovisas de som är födda i annat land än Sverige. Verksamhetspoäng. I gymnasial vuxenutbildning beräknas verksamhetspoäng utifrån kursens gymnasiepoäng. För orienteringskurser och kurser på folkhögskolor räknas 20 verksamhetspoäng per vecka som en kursdeltagare studerar på heltid. Ålder. Åldern beräknas som elevens ålder den 31 december året innan. 24 (24)