HANDLINGSPLAN FÖR KORTARE VÄNTETIDER I CANCERVÅRDEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Transkript

1 HANDLINGSPLAN FÖR KORTARE VÄNTETIDER I CANCERVÅRDEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING MARS 2015

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Standardiserade vårdförlopp för att minska väntetider... 3 Krav i överenskommelsen för Del 1 Övergripande frågor Information och förankring Involvering Stöd till verksamheternas utvecklingsarbete Implementering av de fem standardiserade vårdförloppen Uppföljning av ledtider i vårdadministrativa system Definition av ansvar och aktiviteter för stödprocesser i IT-stöd Införandet av fler standardiserade vårdförlopp Del 2 Utmaningar och åtgärder för införandet av standardiserade vårdförlopp Sammanfattning Akut myeloisk leukemi (Blodcancer) Huvud- och halscancer Matstrupe- och magsäckscancer Prostatacancer Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Bilaga Kommunikationsplan

3 Bakgrund Standardiserade vårdförlopp för att minska väntetider Enligt Kortare väntetider i cancervården Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 avsätter regeringen 500 miljoner kronor per år för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med ökad kvalitet och med fokus på att korta väntetiderna samt minska de regionala skillnaderna. Satsningens inriktning fastställs i årliga överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I första hand ska tiden mellan att misstanke om cancer föreligger till behandlingsstart förkortas. För att åstadkomma detta införs ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp (SVF), som ska leda till en mer sammanhållen vårdprocess kring patienten. Förutom en förbättrad tillgänglighet ska införandet av vårdförloppen även skapa ökad nöjdhet hos patienterna, genom bland annat bättre information, mer delaktighet och kortare väntetider. Cancerpatienterna ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. De standardiserade vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Under 2014 har standardiserade vårdförlopp utarbetats för fem pilotdiagnoser. Dessa är akut myeloisk leukemi (AML), huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer och cancer i urinblåsa och övre urinvägar. Vårdförloppen gäller för vuxna patienter. Krav i överenskommelsen för 2015 Beslut om införande och handlingsplan Till de landsting som har beslutat att införa standardiserade vårdförlopp kommer totalt fördelas 413 miljoner kronor under 2015, baserat på befolkningsunderlag per den 31/ Av beslutet ska landstingsledningarnas ansvar för införande av standardiserade vårdförlopp framgå. För att få ta del av medlen ska landstingen tillsammans med RCC ta fram och lämna in en handlingsplan för hur de avser att införa ett system med standardiserade vårdförlopp. I arbetet med handlingsplanen ska patientföreträdare involveras. Respektive RCC ska samlat skicka in landstingens handlingsplaner till Socialdepartementet senast den 15 mars Hälften av medlen utbetalas till de landsting som uppfyller kravet på handlingsplaner. För att få del av återstående medel ska landstingen redovisa hur de har arbetat enligt handlingsplanerna. Respektive RCC ska samordna arbetet med redovisningarna och samlat skicka in dessa till Socialdepartementet senast den 1 november I redovisningen ska det framgå att pilotdiagnosernas standardiserade vårdförlopp har införts. Vidare ska framgå hur landstingen har arbetat med standardiserade vårdförlopp som går över landstingsgränser. Medlen till landstingen får användas såväl under 2015 som Stockholms läns landsting (SLL) redovisar handlingsplanen på följande sätt: Del 1 är en övergripande del som besvarar de frågor som stipulerats i pkt 7.1 (sidan 9) i Kortare väntetider i cancervården Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 enligt nedan: 1. Hur tänker landstinget informera och föra dialog om de standardiserade vårdförloppen inom verksamheterna i syfte att skapa förankring och ett effektivt införande av förloppen? 2. Hur avser landstinget involvera a) patientrepresentanter och b) representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med de standardiserade vårdförloppen? 3

4 3. Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, b) införande av koordinatorfunktion och c) obokade tider? Det gäller både offentliga och privata vårdgivare. 4. Hur avser landstinget implementera de fem pilotdiagnosernas standardiserade vårdförlopp under 2015? 5. Hur tänker landstinget tillse att det vårdadministrativa systemet går att använda för uppföljning av den ledtid som ska följas nationellt? 6. Hur avser landstinget definiera ansvar och aktiviter för att utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp standardiserade vårdförlopp i landstingens IT-stöd? 7. Hur avser landstinget planera för införande av fler standardiserade vårdförlopp 2016? Del 2 redovisar, utifrån genomförda nulägesanslyser, en beskrivning av utmaningar för införandet av de standardiserade vårdförloppen och hur landstinget avser åtgärda dessa. en har utarbetats under ledning av Roger Henriksson, chef Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland (RCC Stockholm Gotland). Texterna har skrivits av projektledare/regional samordnare Charlotta Sävblom och biträdande projektledare Lisa Jelf Eneqvist för införande av standardiserade vårdförlopp inom RCC Stockholm Gotland. Nulägesanalyserna i varje vårdförlopp har utarbetats av respektive regional processledare; Per Ljungman/AML, Britt Nordlander/Huvud- och halscancer, Cecilia Strömberg/Matstrupe- och magsäckscancer samt Stefan Carlsson och Marie Hjälm Eriksson/Prostatacancer. 4

5 Del 1 Övergripande frågor 1 Information och förankring Hur tänker landstinget informera och föra dialog om de standardiserade vårdförloppen inom verksamheterna i syfte att skapa förankring och ett effektivt införande av förloppen? För att införandet av standardiserade vårdförlopp ska kunna genomföras är en av förutsättningarna att medaktörer i regionen och de regioner och landsting vi samarbetar med är informerade och delaktiga på ett optimalt sätt. Inom projektet för standardiserade vårdförlopp inom RCC Stockholm Gotland finns en definierad delprojektgrupp för kommunikation där projektledare och kommunikatörer från RCC Stockholm Gotland, kommunikatörer från SLL och Region Gotland ingår med uppgift att utarbeta och uppdatera projektets kommunikationsplan samt att samverka i det nationella arbetet. I kommunikationsplanen har analys gjorts av intressenter och deras behov av kommunikativa insatser på olika nivåer och i olika former. I projektgruppen för standardiserade vårdförlopp som leds av RCC Stockholm Gotland finns representanter för patienter, kontaktsjuksköterskor, kommunikatörer, primärvård, patologi, radiologi och regionala processledare som är ansvariga för respektive vårdförlopp samt representant från Region Gotland. Dessa projektmedlemmar ansvarar tillsammans med projektledningen för att kommunikationsplanen fullföljs. Varje regional processledare har fått i uppdrag skriva ett underlag till hur de till dags dato har arbetat med information och förankring inom respektive cancerprocess, med detta som utgångspunkt kommer kommunikationsplanen att utformas. Kommunikationsplanen finns som bilaga till detta dokument och i planen framgår de aktiviteter som till dags dato är planerade inom respektive intressentgrupp. 2 Involvering a) Patientrepresentanter Hur avser landstinget involvera patientrepresentanter i arbetet med de standardiserade vårdförloppen? Patientinvolvering i arbetet med standardiserade vårdförlopp och framtagande av handlingsplan sker formaliserat på två sätt. Dels via patientrepresentanter i projektgruppen och dels via patienter, närstående och/eller patientföreningar engagerade i arbetet med respektive cancerprocess/vårdprogramgrupp. Patientrepresentanterna till projektgruppen för standardiserade vårdförlopp utses av det Patient- och närståenderåd som byggts upp inom RCC Stockholm Gotland. Patientrepresentanterna har i uppgift att patientens och närståendes perspektiv lyfts och tillvaratas i projektetet. Ordföranden i Patient- och närståenderådet har involverats i denna första fas att ta fram en handlingsplan. Patientrepresentanterna har möjlighet att använda sig av hela Patient- och närståenderådet för att bereda frågor som kan komma att uppstå samt att förankra frågeställningar inom projektet. Alla deltagare i Patient- och närståenderådet har erbjudits patientutbildning för att stärka sin insyn i sjukvårdens organisation och sin roll som företrädare. Patienter, närstående och/eller patientföreningar har, som nämnts ovan, sedan tidigare deltagit i det arbetet som varje regional processledare driver inom respektive standardiserad vårdprocess för cancer. Detta arbete kommer nu att intensifieras i och med arbetet med SVF. 5

6 b) Representanter privata vårdgivare Hur avser landstinget involvera representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med de standardiserade vårdförloppen? I Stockholms läns landsting är privata vårdgivare en naturlig del av vårdutbudet. Privata vårdgivare finns i olika utsträckning inom de olika pilotförloppen. I framtagandet av underlag till nulägesanalysen har privata vårdgivare inom främst urologi varit delaktiga. Primärvården i Stockholm utgörs av ca 210 vårdcentraler varav ca 40 % är landstingsdriva och organiseras inom SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde), ca 10 % drivs av stora vårdbolag och omkring 50 % personalägda egna bolag eller verksamma inom Praktikertjänst. Primärvården är representerad i projektgruppen för SVF inom RCC Stockholm Gotland och har till uppgift att förankra och sprida information kring standardiserade vårdförlopp inom hela primärvården oavsett driftsform. Fortsättningsvis kommer ett nära samarbete ske med beställarorganisationen inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och privata vårdgivare för att hitta optimala sätt att göra patientens resa tydlig, säker och snabb. 3 Stöd till verksamheternas utvecklingsarbete Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, b) införande av koordinatorfunktion och c) lediga (ej bokade) tider? Det gäller både offentliga och privata vårdgivare. a) Välgrundad misstanke Primärvården har en nyckelroll vad gäller utredning av patienter med misstanke om cancer, i SLL består den av både offentliga och privata vårdgivare som beskrivits ovan. Inom SLL finns även en öppen specialisterad vård med privata vårdgivare där utredning av patienter med misstanke om cancer genomförs. Beroende på standardiserat vårdförlopp kommer remissbeslutet med välgrundad misstanke att ske inom de ovan nämnda verksamheterna. I det planerade kommunikationsarbetet har därför aktiviteter inom primärvården (riktad till såväl offentliga som privata vårdgivare) planerats fram tom Därigenom kommer vi att kunna säkerställa att primärvården får de underlag och den information de behöver för att säkerställa standarder för hur de skall inleda utredning och hur remissbeslut vid välgrundad misstanke skall dokumenteras i de vårdadministrativa systemen. Vad gäller den öppna specialiserade vården och den specialiserade slutenvården kommer liknande aktiviteter att planeras med inriktning mot det standardiserade vårdförlopp som är aktuellt. Förutom kommunikativa aktiviteter så kommer arbetet med att definiera välgrundad misstanke även kräva stöd till vissa verksamheter vad gäller att kunna optimera sina processer och ledtider. Vår bedömning är att på sikt kommer införandet av SVF även innebära strukturella förändringar i form av koncentrering av utredning och behandling av patienter till vissa enheter för att minska dubbelarbete och effektivisera ledtider kring diagnostisk och behandling. b) Koordinatorfunktion Inom RCC Stockholm Gotland har frågan om inrättande av koordinatorer inom cancervården för effektivisering av vårdförlopp diskuterats under en längre tid. Tanken är att koordinatorerna skall 6

7 organisera och synkronisera viktiga vårdmoment som t.ex. tidsbokningar och kommunikation kring vårdprocessen och de multidisciplinära konferenserna (MDK). Den modell som framgångrikt inrättats i Danmark med medicinska sekreterare och sjuksköterskor som koordinatorer har studerats. Koordinatorer har införts i pilotprojektet Diagnostiskt Centrum vid Södertälje sjukhus där sjuksköterskor koordinerar utredningen av patienter med misstanke om cancer eller annan allvarlig sjukdom. Emellertid visar den kompetensförsörjningsplan som framtagits för SLL och RCC Stockholm Gotland (Kompetensförsörjning rapport från RCC Stockholm - Gotland, Stockholm dec 2014) på fortsatt brist på sjuksköterskor och medicinska sekreterare. Vi bedömer att även andra yrkeskategorier såsom t.ex. undersköterskor bör kunna axla uppdrag som koordinatorer. För att kunna stärka andra yrkesgrupper att arbeta som koordinatorer planeras för en särskild utbildning inom IT, logistik, samordning och ledning. Utbildningen kommer att tas fram inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan SLL/HR, RCC Stockholm Gotland och Kungliga Tekniska Högskolan. Vi har även för avsikt att utreda huruvida automatiserade bokningssystem kan underlätta bokningen av utredningsförlopp samt möjligheten att involvera Cancerrådgivningen vid RCC Stockholm Gotland i detta system. Cancerrådgivningen är idag en telefon- och rådgivning via e-post för cancerpatienter, närstående och allmänhet i Stockholms län och Region Gotland med uppdrag att besvara frågor om cancer och ge psykosocialt stöd. Cancerrådgivningen skulle kunna stödja en koordinatorsfunktion med specifik cancerkompetens. c) Obokade tider Utifrån genomförda nulägesanalyser som beskrivs närmare i del 2 av denna handlingsplan har vi noterat att förloppen redan idag arbetar med obokade tider i olika utsträckning. Fler obokade tider behöver skapas inom alla förlopp och i alla delmoment såsom t.ex. ökning av mottagningstider för utredning, tider för bilddiagnostiska undersökningar, operationstider och behandlingstider för strålning och cytostatika. Med utgångspunkt av genomförda nulägesanalyser kommer fördjupad analys att genomföras inför framtagande av detaljerad projektplan med åtgärdsförslag såsom beskrivs ytterligare i stycket nedan. 4 Implementering av de fem standardiserade vårdförloppen Hur avser landstinget implementera de fem pilotdiagnosernas standardiserade vårdförlopp under 2015? RCC Stockholm Gotland är en avdelning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i SLL vilket medför en direkt möjlighet att påverka införandet av standardiserade vårdförlopp i linjeorganisationen genom att chefen för RCC är ledamot i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. Dessutom är RCC representerad i samverkansnämnden för SLL och Region Gotland vilket innebär direkta möjligheter till interaktioner med alla beslutsfattare. Inom RCC Stockholm Gotland har en projektorganisation byggts upp för att stödja implementeringen av de fem pilotdiagnosernas standardiserade vårdförlopp under Projektet har tilldelats en projektledare (tillika regional samordnare) och en biträdande projektledare. I styrgruppen för projektet ingår chefer för samtliga beställarområden inom SLL samt chef för verksamhetstyrning och stöd inom SLL, sjukvårdschef Gotland, representanter för RCC och Karolinska Institutet. Styrgruppens ordförande är chefen för RCC. Projektledaren är adjungerad till styrgruppen. I projektgruppen ingår förutom projektledarna, regionala processledare för de fem pilotdiagnoserna, representanter för primärvården, representanter för RCC Stockholms-Gotlands Patient- och närståenderåd, representanter för patologi och radiologi, kommunikatör, representant för cancerrådgivningen, representant för Region Gotland (som tillika är lokal projektledare för införande av 7

8 SVF inom Region Gotland) samt samordande kontaktsjuksköterska. Vidare finns två delprojektgrupper för respektive kommunikation och uppföljning-it. Inom ramen för projektgruppen har nuläges- och ledtidsanalyser genomförts vilka kommer att ligga till grund för en projektplan för implementering. Projektplanen kommer att beskriva utmaningar för införandet av SVF samt uppföljning av beslutade nationella mätpunkter i de vårdadministrativa systemen med förslag till åtgärd. Beslut om åtgärder fattas av styrgruppen och implementeringen följer därefter linjeorganisationen. Vid sidan om den formella beslutgången kommer förankringsarbete och kommunikativa insatser riktade mot projektets intressentgrupper vara avgörande för implementering. Processledarna kommer ha en central roll i implementeringen av SVF och till sin hjälp har de lokala teambaserade arbetsgrupper. I processledarnas arbete involveras sedan tidigare patientföreträdare och deras roll kommer ytterligare intensifieras. 5 Uppföljning av ledtider i vårdadministrativa system Hur tänker landstinget tillse att det vårdadministrativa systemet går att använda för uppföljning av den ledtid som ska följas nationellt (tiden från välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling)? Under 2015 skall två ledtider i standardiserade vårdförloppen kunna följas i landstingens vårdadministrativa system. Dessa två mätpunkter utgörs av: 1) Remissbeslut (tiden från välgrundad misstanke om cancer) 2) Start av primärbehandling Inom SLL finns i huvudsak två journalsystem i bruk: TakeCare och Cosmic. Dessa två journalsystem omfattar ca av 100 % av slutenvården och ca 85 % av öppenvården (primärvård och öppen specialiserad vård). Information från TakeCare och Cosmic samlas i Gemensamt Vård Register (GVR) och VAL (SLL:s datalager). Enligt uppgift till RCC i samverkan har Socialstyrelsen till uppgift att senast 1 maj 2015 rapportera om hur vi skall koda för standardiserade vårdförlopp i de vårdadministrativa systemen. Vad utfallet blir av Socialstyrelsens arbete kan vi i nuläget inte veta. Den regionala samordnaren för standardiserade vårdförlopp för RCC Stockholm Gotland är föreslagen att ingå i Socialstyrelsens arbetsgrupp. Enligt de diskussioner som förts inom RCC i samverkan är en utgångspunkt att ledtiderna ska följas via diagnosspecifika KVÅ-koder i de vårdadministrativa systemen. Om detta blir utfallet av Socialstyrelsens utredning går det att följa de nationellt beslutade mätpunkterna i de vårdadministrativa system som används inom SLL. Om inte KVÅ-koder blir förslaget så kommer vi att kunna genomföra uppföljningen genom lokal kodning. Genom att använda sig av kodning kommer vi att, förutom att kunna följa ledtiderna, även erhålla statistik på antalet patienter som utreds för cancer inom varje definierat SVF vilket kommer att utgöra underlag för både kapacitetsberäkningar och produktionsplaneringar. Genom att studera patienterna som utreds inom varje SVF skulle vi på sikt även kunna förbättra våra kriterier för remiss och våra metoder för utredning. 8

9 Vi har sedan tidigare initiativ inom RCC Stockholm Gotland där vi följer upp ledtider i mer eller mindre realtid och som publiceras på vår hemsida. Några projekt kommer att studeras närmare inför införande av uppföljning av standardiserade vårdförlopp: Diagnostiskt Centrum Södertälje sjukhus Sedan 2013 drivs pilotprojektet Diagnostiskt Centrum för tidig upptäckt av cancer och andra allvarliga sjukdomar i samarbete mellan Södertälje sjukhus och RCC Stockholm Gotland. Projektet utvärderas i samarbete med Utvecklingsavdelningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL. Ledtiderna för patientens utredning följs genom att datum för remissbeslut, remissankomst, första bilddiagnostiskt undersökning på röntgen, första läkarbesök samt datum för information om diagnos följs upp automatiskt genom journalsystemet TakeCare. Projektet ledtider i realtid bröstcancer och andra tumörformer Ett projekt för att utarbeta en metod för att mäta ledtiden mellan datum för första besök med huvuddiagnos bröstcancer och första operation genomförs i samarbete mellan RCC Stockholm Gotland och enheten för vårdanalys och statistik vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF)/SLL. Syftet med projektet är redovisa relevanta och aktuella ledtider i realtid inom cancervården med hjälp av den information som finns i SLL:s analysdatabaser för uppföljning av vårdkonsumtion/vårdproduktion, de så kallade VAL databaserna. Databaserna uppdateras månadsvis. Populationen utgörs av nyinsjuknade folkbokförda i SLL. Ledtiderna för föregående månads operationer redovisas i början av varje månad totalt och per utförare på RCC Stockholm Gotlands hemsida. Utvecklingsarbetet går nu vidare med ytterligare cancerdiagnoser. Framtida uppföljning av ledtider kommer att harmonisera med fastställda nationella mätpunkterna för SVF. 6 Definition av ansvar och aktiviteter för stödprocesser i IT-stöd Hur avser landstinget definiera ansvar och aktiviter för att utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp standardiserade vårdförlopp i landstingens IT-stöd? En delprojektgrupp under ledning från RCC Stockholm Gotland med ansvar för uppföljning och IT har bildats. Delprojektgruppen har ansvar för att definiera aktiviteter och utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp standardiserade vårdförlopp i landstingets IT-stöd. I projektet finns representanter för RCC Stockholm Gotland, objektet vårdprocess, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Capio S:t Görans Cosmicförvaltning, Region Gotland och Cancerrådgivningen. Ytterligare resurspersoner kommer att knytas till projektet vid behov. För att uppföljningen skall lyckas finns ett beroende av att respektive vårdgivare som deltar i SVF sedan följer de riktlinjer för strukturerad vårddokumentation inklusive kodning som projektgruppen kommer att föreslå vilket ytterligare kommer beskrivas i projektplanen. 7 Införandet av fler standardiserade vårdförlopp 2016 Hur avser landstinget planera för införande av fler standardiserade vårdförlopp 2016? Under 2015 utarbetas fler SVF nationellt för ytterligare minst tio diagnoser. RCC i samverkan och den nationella expertgruppen tog beslut i januari 2015 om att ta fram SVF för tretton diagnoser. Under våren 2015 påbörjas arbetet med SVF för lungcancer, tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer, myelom, lymfom och cancer utan känd primärtumör. Under hösten 2015 påbörjas arbetet med malignt melanom, hjärntumörer, bukspottkörtelcancer, cancer i galla och gallvägar, levercancer, äggstockscancer och cancer vid allvarliga diffusa symtom. 9

10 Inom RCC finns en etablerad kunskapsorganisation för att stötta framförallt de regionala processledarnas arbete med att tydliggöra sina förlopp på regional nivå och identifiera flaskhalsar och goda exempel. De regionala processledare som är aktuella för att arbeta med de kommande 13 standardiserade vårdförloppen kommer den 15 april på ett planerat möte på RCC Stockholm Gotland att få information om arbetet samt få i uppdrag att genomföra en nuläges- och ledtidsanalys som kommer att ligga till grund för en handlingsplan inför På detta sätt kommer vi att kunna uppmärksamma eventuella specifika utmaningar för införande av de SVF som planerats för införande Vad gäller SVF för cancer utan känd primärtumör finns etablerat en så kallad CUP-mottagning vid Onkologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset härefter benämnt Karolinska. Mottagningen som är placerad vid Södersjukhuset i Stockholm har uppdrag att utreda och behandla patienter med morfologiskt bekräftad metastaserande cancer där primärtumören är okänd trots adekvat utredning. CUPmottagningen tar emot remisser från hela länet och från skilda remittenter. Årligen får mottagningen ca 100 remisser. Majoriteten av kontakterna tas av läkare inom primärvården, och inte sällan rör frågeställningarna basal malignitetsutredning ("outredd primärtumör"), snarare än okänd primärtumör. Idag accepteras en tredjedel av remisserna övriga hänvisas till annan enhet såsom Diagnostiskt Centrum (se nedan) eller kräver basal komplettering av inremitterande läkare. Vad gäller SVF för cancer vid allvarliga diffusa symtom finns såsom tidigare nämnts ett Diagnostiskt Centrum vid Södertälje sjukhus som tar emot patienter på remiss för snabb poliklinisk utredning. Målet är att ställa diagnos inom 16 arbetsdagar. Diagnostiskt Centrum tar emot patienter fyllda 18 år eller äldre med misstanke om cancer eller annan allvarlig sjukdom, men utan symtom från någon särskild del av kroppen och där en fastställd basal utredning hos en allmänläkare eller annan behandlande läkare inte visat någon säker diagnos. Det utgör således redan en del av kommande SVF för Patienterna skall ha genomfört en stipulerad basalutredning av remitterande läkare för att kunna tas emot. Diagnostiskt Centrum tar även emot patienter med cancer utan känd primärtumör för utredning som inte kan utredas vid CUP-mottagningen. Diagnostiskt Centrum förbättrar omhändertagandet för de patienter som CUPmottagningen efter remissgranskning ej finner är tillräckligt utredda och som har behov av att få en snabb och adekvat basal malignitetsutredning genomförd. RCC Stockholm Gotland driver i samarbete med Karolinska Solna och kirurg-, onkolog- radiolog- samt patologklinikerna utvecklingsprojektet Processoptimering av multidisciplinära konferenser (MDK) för tjock- och ändtarmscancer. Projektet, som är i etableringsfas, kommer underlätta vid införande av kommande SVF. Syftet med projektet är att skapa en förbättrad effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet för MDK genom att korta tiden till behandlingsstart, minska patientens oro, öka patientdelaktigheten, frigöra experttid så att fler patienter kan bedömas multidisciplinärt, öka kunskapsmassan samt bidra till bättre behandlingseffekter. I etableringsfasen tas en förbättrad MDK-process och en rollbeskrivning för koordinatorn, som skall stödja denna, fram. Parallellt konfigureras ett stödjande informationshanteringssystem. I projektets pilotfas planeras för att samtliga vårdinstanser som hanterar patienter med tjock- och ändtarmscancer skall involveras. Beslut om projektet skall få gå in i pilotfas fattas av styrgrupp i april I pilotfasen skall processoptimering av MDK implementeras i den regionala processen för tjock- och ändtarmscancer i Region Stockholm Gotland. Pilotfasen sträcker sig från Vid goda erfarenheter kommer ytterligare tumörgrupper att inkluderas, i första hand MDK processen vid prostata cancer. 10

11 Del 2 Utmaningar och åtgärder för införandet av standardiserade vårdförlopp Sammanfattning Enligt överenskommelsen mellan staten och SKL 2015 skall handlingsplanen även innehålla en beskrivning av eventuella utmaningar för införandet av de standardiserade vårdförloppen och hur landstinget avser åtgärda dessa. Inom RCC Stockholm Gotland har både en ledtidsanalys samt en nulägesanslys genomförts för detta ändamål. Varje regional processledare har ansvarat för nulägesanalysen med utgångspunkt i hur verksamheten inom området bedrivs idag med hänsyn tagen till den beskrivning för respektive cancerdiagnos som finns i det standardiserade vårdförloppet. Nuläges- och ledtidsanalyserna som genomförts visar på utmaningar av olika dignitet för införandet av SVF. För vissa vårdförlopp kommer det helt klart att krävas mer omfattande insatser. Resultatet av ledtidsanalysen samt frågorna i nulägesanalysen beskrivs nedan. Med utgångspunkt i genomförda nuläges- och ledtidsanalyser ses generellt behov av ökad tillgång till bilddiagnostiska undersökningar såsom PET/CT, magnetkamera undersökning (MRT) och datortomografi. Det finns behov av snabbare svar från patologer på tagna vävnadsprover (PAD-svar), säkrad tillgång till vårdplatser, ökad tillgång till operationskapacitet, ökad tillgång på onkologer samt ökad behandlingskapacitet på onkologiska kliniken (bl.a. ökad tillgång till dosplaneringssköterskor och fysiker för strålbehandling). Förslag till förändrade arbetssätt har också framlagts såsom ökat administrativt stöd för frigörande av läkartid samt undvikande av dubbelutredning och fördröjning av behandling genom koncentrering av samtliga patienter med AML. Inom huvud- och halscancer föreslås att remiss skickas direkt till tandläkare vid välgrundad misstanke för att effektivisera förloppet samt att en ytterligare stående operationsdag planeras med plastikkirurgerna varje vecka. Inom prostatacancer nämns förslag om att införa kravställande vid vårdval urologi med att deltagande i MDK görs obligatoriskt. Ytterligare förslag är framtagande av IT-stöd för deltagande i MDK, standardiserad remiss och checklista för utredning. Vidare föreslås att resurserna för koordinatorfunktion samordnas mellan prostatacancer och cancer i urinblåsa och övre urinvägar. Inom cancer i urinblåsa och övre urinvägar förslås task-shifting genom att utbilda sjuksköterskor inom cystoskopi. Med utgångspunkt av genomförda nulägesanalyser kommer fördjupad analys att genomföras inför framtagande av detaljerad projektplan med åtgärdsförslag såsom beskrivits i Del 1 punkt 4 Implementering av de fem standardiserade vårdförloppen. 11

12 Ledtidsanalys RCC Stockholm Gotland Cancerform Akut Myeloisk leukemi Huvud- och halscancer Matstrupe- och magsäckscancer Antal nya fall per år Sthlm Antal nya fall per år, Gotland Mått Mediantid 1 Sthlm/Gotland Antal dagar 55 5 Första vårdkontakt - behandlingsstart Remissankomst - behandlingsstart Remissankomst - behandlingsstart 7(34)/8(3) 6 47/ (65)/ 104 (3) Nationellt mål remissbeslut behandlingsstart (antal kalenderdagar) Prostatacancer Remissbeslut - behandlingsstart (intermediär och högriskpatienter) 214/ Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Remissbeslut till behandlingsstart Urinblåsa 2 29/ eller antal utvärderbara inom parantes, 2 Siffror avser endast cancer i urinblåsa Källa: Kvalitetsregister för AML 2012, Matstrupe- magsäckscancer 2013, Nationella prostata cancerregistret 2013, Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer diagnosår Frågor till nulägesanalys Nedan beskrivs nulägesanalyserna i varje vårdförlopp utifrån de generella frågeställningarna: Bakgrund: Nuläget inom verksamheten idag i SLL och Region Gotland inkluderat en beskrivning av de utmaningar som verksamheten har idag, vilka flaskhalsar finns, vilka förbättringsåtgärder är på gång och deras status. Hur många patienter utreds och behandlas varje år? Vilka remitterar i huvudsak patienterna för utredning/behandling? (t.ex. primärvård, privatpraktiserande läkare, akutmottagningar mm) Vilka utredningsenheter finns? Hur ser deras ledtider ut? Hur ser deras produktionsplanering ut idag? (t.ex. har de stående mottagningstider varje vecka mm) Vilka är deras utmaningar-problem-styrkor? Vilka behandlingsenheter finns? (patientantal på dessa) Hur ser deras ledtider ut? Hur ser deras produktionsplanering ut? (t.ex. har de operationstider avbokade?) Vilka är deras utmaningar-problem-styrkor? Hur kan vi säkra MDK i SVF? Hur säkra koordinatorfunktionen? Var finns best practice i Sverige/utomlands? Förslag till förbättringar: 12

13 1 Akut myeloisk leukemi (Blodcancer) Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) behandling är koncentrerad till Karolinska, både Solna och Huddinge. Patienter kan komma in på övriga akutsjukhus inklusive Visby. Ofta och även i fall när AML diagnos är uppenbar baserat på klinik och perifera blodvärden tas första benmärgsprovet på primärsjukhuset och patienten handläggs inte förrän svar erhållits (oftast inom 24 h), vilket kan leda till onödig provtagning och fördröjning av behandlingsstart. Ett viktigt problem är att Stockholm saknar samordnad hematologisk diagnostik och i första hand möjligheten att genomföra en modern komplett utredning inklusive modern molekylärgenetik. Dessutom föreligger brister med att lämna en integrerad rapport inom en internationellt acceptabel tidsrymd. En annan utmaning är att registrering, biobankning samt integrering av FoUU och klinisk vård inte är optimal. Hur många patienter utreds och behandlas varje år? Ca 60 patienter/år. Ca en fjärdedel av dessa är 80 år eller äldre och dessa patienter är enligt svenska akutleukemiregistret inte betjänta av intensiv kemoterapi så en del av dessa får endast understödjande behandling. Detta gör att diskussionen nedan angående utredning och behandling i praktiken inte gäller för de äldsta patienterna. Vilka remissenheter finns och vilka remitterar i huvudsak patienterna för utredning/behandling? (t.ex. primärvård, privatpraktiserande läkare, akutmottagningar mm) Patienter kommer in på många nivåer inom vårdsystemet men oftast från primärvård direkt till akutsjukhusen via respektive akutmottagning eller direkt till Hematologiskt centrum, Karolinska. Vilka utredningsenheter finns? Patienterna utreds förutom på Karolinska Huddinge eller Solna primärt på hematologisektionen Södersjukhuset, Medicinkliniken Visby eller Medicinkliniken Capio S:t Görans sjukhus. Detta kan innebära att utredning dubbleras och fördröjs. Utredning kan även inledas på Danderyds sjukhus via Karolinskas hematologiska verksamhet. Hur ser deras ledtider ut? Mediantider från första vårdkontakt till första kontakt med specialist är 1 dag. Sedan är det ytterligare i median 1 dag till besök på specialistklinik. Problem med statistiken är att registreringen i INCA från Capio S:t Görans sjukhus släpar efter kraftigt och det finns dessutom outliers som antigen representerar fel diagnos eller en övergång från ett förstadium till utvecklad AML. Hur ser deras produktionsplanering ut idag? (t.ex. har de stående mottagningstider varje vecka mm) Patienterna får alltid halvakuta/akuta tider för benmärgsprov så stående tider behövs ej. Antalet patienter är för litet för att motivera stående tider. Vilka är deras utmaningar-problem-styrkor? Den primära diagnostiken/behandlingen fungerar väl eftersom dessa patienter har gräddfil. Denna utförs idag på de olika sjukhusen och här kan centralisering till och inom Karolinska vara av värde för att undvika dubbelarbete. Det kan ta tid att få fram komplett diagnostik för att kunna riskbedöma patienterna och därmed planera fortsatt behandling men detta innebär i dag sällan problem för att kunna ge den första behandlingen. Viktigt är att inom en mycket snar framtid kommer även primärt behandlingsval vara beroende av primär molekylärgenetisk diagnostik, vilken då kommer att behöva levereras inom 3 dagar. En sådan process är redan etablerad inom starka europeiska verksamheter. FoUU-perspektivet och biobankning är viktiga aspekter att beakta vid primärdiagnostiken 13

14 Vilka behandlingsenheter finns? (patientantal på dessa) Alla patienter med AML som skall ha kurativt syftande behandling omhändertas inom slutenvården på Karolinska. Karolinska Huddinge ca patienter/år; Karolinska Solna mellan patienter/år. Ca patienter/ år genomgår allogen stamcellstransplantation vid Karolinska Huddinge Hur ser deras ledtider ut? Det är ingen tydlig skillnad på ledtiderna mellan de två behandlingsenheterna Hur ser deras produktionsplanering ut? (t.ex. har de operationstider avbokade?) Patienterna läggs in direkt om misstanken finns på AML därför finns det ingen specifik produktionsplanering och ingen är heller nödvändig för primär behandling. För senare behandlingar kan det ibland uppstå problem med platsbrist på enheterna som kan kräva förskjutning av behandling, dock sällan mer än enstaka dagar. Vilka är deras utmaningar-problem-styrkor? Kompetent personal handlägger dessa patienter på alla nivåer. Platsbrist kan påverka behandlingsstart genom att t.ex. patienterna först läggs in på övriga akutsjukhus för att efter något dygn överföras till Karolinska. Det finns inte sällan problem med att få in centrala infarter vilket kan påverka behandlingsstart. Hematologisk diagnostik framför allt patologi och molekylärgenetik i Stockholm uppvisar i dag stora brister. Hur kan vi säkra att MDK genomförs i SVF? Fungerar väl då få kliniker är inblandade. Multiprofessionella diagnostiska konferenser förekommer regelbundet där alla patienter diskuteras. Transplantationskonferenser är multidisciplinära och täcker sedan många år alla patienter som är kandidater för transplantation. Var finns best practice i Sverige/utomlands? Hela Sverige behandlar patienter med AML efter ett nyligen fastställt nationellt vårdprogram och svenska resultat på populationsbasis håller internationell standard (analys från Svenska Akutleukemiregistret). När det gäller diagnostik finns det bättre fungerande enheter utomlands t.ex. i Tyskland. Transplantationsverksamheten på Karolinska håller internationellt hög klass. Nationell biobank finns. Förslag till förbättringar: Framför allt behövs en modern hematologisk diagnostik. Diagnostiken skulle kunna effektiviseras genom att patienterna kommer direkt till Karolinska utan att först utredas på de övriga akutsjukhusen där diagnosen AML bedöms sannolik från början. Det minskade antalet vårdplatser på Nya Karolinska innebär en risk för snabb utredning och behandlingsstart. FoU kan stärkas. AML vård i Sverige och Stockholm har med vissa undantag en låg FoUU-aktivitet. En av de mest betydande svagheterna är bristen på kliniska prövningar, både företags och prövarinitierade och i alla stadier (I-III). Detta gör att svenska patienter till en betydligt lägre grad ges möjlighet tills deltagande i studier av nya läkemedel och terapier vid situationer när rutinbehandling visat sig vara otillräcklig, samt att moderna studier av riktad behandling vid specifika genetiska förändringar (i dag förstalinjebehandling vid många internationella centra) inte finns tillgängliga. Strukturer för att utvecklas mot personalized medicine för AML saknas i nuläget. 14

15 Vilken ålderstruktur har patienterna? Diagnosår Mean Median P25 P * Totalt * Statistiken är ofullständig för 2014 Hur ser ledtiderna ut idag? (avser ledtid från remissbeslut till start av första behandling, i vissa fall finns inget stöd för att mäta detta utan då får man ange t.ex. tid från remissankomst). Mediantiden från första vårdkontakt till kontakt med specialist är 1 dag med 75:e percentilen 8 dagar. Mediantiden från första kontakt med specialist till första besök på specialistklinik är också 1 dag med 75:e percentilen 4 dagar. Dessa två tider går självfallet inte att lägga ihop men ger en uppfattning av hur processen ser ut. Mediantiden från första vårdkontakt till diagnos är 3 dagar med 75:e percentilen 8 dagar. Mediantiden från diagnos till första cytostatikabehandling är också 3 dagar med 75:e percentilen 6 dagar. Dessa två tider går självfallet inte heller att addera. Det finns också en spridning som behöver undersökas närmare. 2 Huvud- och halscancer Bakgrund: Nivåstruktureringen för Huvud- och halscancer i SLL genomfördes redan 1998 då all tumörutredning och kirurgisk behandling centraliserades till Öron- näs- och halskliniken (ÖNH), Karolinska Solna. Den onkologiska behandlingen har skett på Karolinska och på onkologiska enheten Södersjukhuset, men fr.o.m. april 2015 kommer all onkologisk behandling att ske på Karolinska. Alltsedan sammanslagningen av tumörverksamheten inom ÖNH har ett kontinuerligt förbättringsarbete pågått att försöka reducera ledtiderna för utredning till start av behandling. Under årens lopp har olika flaskhalsar uppstått inom och utanför den egna kliniken. Arbetet har dock resulterat i en reduktion från ca 60 dagar i mediantid från remissankomst till behandlingsstart vid sammanslagningen till dagens median ca 48 dagar. För Gotland gäller att utredning sker på ÖNH-kliniken Visby lasarett, eventuell kompletterande utredning på Karolinska. Tumörkirurgin sker i viss mån på Visby lasarett, men mer omfattande kirurgi sker på Karolinska. Icke kirurgisk behandling genomförs på Onkologiska kliniken, Karolinska Solna. Genom nationella kvalitetsregistret för Huvud- och halscancer följs ledtiderna (start 2008) bland annat för remissankomst, första besök hos ÖNH-läkare, MDK, och behandlingsstart kontinuerligt. 15

16 Hur många patienter utreds och behandlas varje år? Årligen får ca 1300 patienter diagnosen Huvud- och halscancer i Sverige och av dessa diagnosticeras ca 300 i Region Stockholm Gotland. Inom SLL är siffran ca 275 nya fall per år och inom Region Gotland ca 25 fall per år. Vilka remissenheter finns? ÖNH-specialister i öppen vård (offentligt finansierade privata vårdgivare) Primärvård Tandläkare/Käkkirurger Vilka utredningsenheter finns? Se ovan. ÖNH-kliniken Karolinska Solna Hur ser deras ledtider ut? Ledtider för nationell uppföljning av det standardiserade vårdförloppet Patientgrupp Från Till Tid i kalenderdagar Kirurgisk behandling Onkologisk behandling Välgrundad misstanke Välgrundad misstanke Start av behandling Start av behandling (RT och/eller cytostatika?) 38 56? Aktuella ledtider för vårdförloppet Från Till Tid dagar/mål Nuläge Median, antal dagar Nuläge dagar 1. Remissbeslut vid misstanke remissankomst Remissankomst första besök (välgrundad misstanke) 5 6? 3. Första besök (välgrundad MDK misstanke) 4 a. MDK behandlingsstart, kirurgi (2013) 17 (2014) 4b. MDK behandlingsstart, onkologi (oklart om sammanslagning start radioterapi respektive cytostatika) Remissbeslut vid misstanke remissankomst De flesta remisser skickas elektroniskt alt via fax, varför remissbeslut och remissankomst kan anges till 0 dagar. 2. Ledtid remissankomst första besök (välgrundad misstanke) Remissbedömning sker minst 1 gång per dag av medicinskt ansvarig läkare vid ÖNH-vårdavdelning A16b, ÖNH kliniken, Karolinska. Majoriteten av remisserna skickas elektroniska alternativt via fax (enligt överenskommelse med privata ÖNH-specialister). Vid misstanke om cancer erbjuds patienten tid till ÖNH-mottagningen Karolinska samma vecka enligt nedan, de flesta patienter kallas per telefon. Ledtiden från remissankomst till första besök följs i INCA Huvud- halscancer registret och är för närvarande: ca 6-7 dagar 16

17 3. Ledtid remissankomst - MDK En ledtid på 18 dagar förutsätter att undersökningar ska kunna erbjudas enligt nedan Undersökning Kalenderdagar Biopsi (om ej i narkos) 0 CT huvud-hals-thorax 6 Cytologi 0 Lab data (kreatinin) 0 MRT 6 PET-CT 6 Tandstatusbedömning 14 UL-FNAC 7 Utredning i narkos (inkl. optimering av patienten vid samsjuklighet) 7 Definitivt svar på PAD 3 Total tid undersökningsförlopp 14 dagar Hur ser produktionsplaneringen ut idag? (t.ex. har de stående mottagningstider varje vecka mm?) 19 obokade tider/vecka på ÖNH-mottagningen för patienter remitterade för misstänkt cancer. Dessa tider kan endast inbokas <1 vecka i förväg. Remisser där misstanken bedöms som ringa skickas elektroniskt till privata ÖNH-specialister, som garanterar nybesökstid inom 1 v och omedelbar återremiss om välgrundad misstanke bedöms föreligga. 8 obokade tider/vecka för CT + 4 fasta tider för icke akuta som ÖNH-klinikens vårdplanerare kan ge patienten direkt. Ytterligare behov finns av obokade tider. Detta har oftast lösts genom att skicka halvakuta remisser till framför allt röntgen Odenplan, som är den enhet inom SLL som följer Karolinskas tumörprotokoll för CT och MRT undersökningar. Detta är nu inte längre möjligt genom de nya besparingsåtgärderna med förbud om anlitande av externa röntgenenheter. 3 MRT-tider/vecka som bokas direkt via ÖNH-mottagningen. PET/CT: Väntetid idag ca 2v (?). PAD svar: idag 4,7 dagar vid begäran om snabbsvar. Skall snabbsvar krävas i remissen? Större kostnad. Operationstider för diagnostisk scopi: ca 7 dagar för närvarande, men variationen i platsbeläggningen, liksom inflödet av cancerutredningsfall. 4. Ledtid första besök MDK Målvärde 18 dagar och nuläge median 27 dagar. MDK genomförs för 97 % av patienterna i jämförelse mot cancerregistret. Undantag är huvudsakligen läppcancerfall som opereras i privat regi men ingår i cancerregistrets statistik. MDK har skett två eftermiddagar per vecka, måndagar för patienter från norra länet och Gotland, onsdagar för patienter från södra SLL (Södersjukhuset). Genom att samtliga patienter från och med april 2015 kommer att behandlas på Karolinska, innebär detta att man inte behöver göra uppdelningen i Karolinska Södersjukhuset utan patienter kan diskuteras på närmast kommande konferens vilket bör kunna förkorta ledtiden till MDK med minst 2 dagar. Diagnosbesked/behandlingsbeslut sammanfaller oftast tidsmässigt. Kontaktsjuksköterska träffar patienten kort i samband med diagnosbesked/behandlingsbeslut och patienten får sedan en ny tid för 17

18 fördjupad information och besked om detaljerad tidsplanering inklusive individuell vårdplan i form av en dagbok, som innehåller uppgifter om tidsbokningar, behandlingen, biverkningar, kontaktuppgifter etc. Sammanfattning av flaskhalsar och förslag till förbättringar inom utredning: Standardiserade vårdförlopp kräver generellt en överkapacitet såväl för utredning som för behandling för att klara fluktuationerna i inflödet av patienter. Flaskhalsar utredning: CT MRT PAD OP-tider diagnostisk undersökning i narkos respektive primär kirurgisk behandling Förbättringsförslag utredning: Antal tider för CT utökas till ytterligare 2 obokade/vecka Ytterligare behov av obokade tider till MRT PAD-svar inom 3 dagar utan att snabbsvar behöver begäras Behov av att säkra tillgången till tider för diagnostisk scopi eventuellt utföras samtliga veckodagar som prioriterade fall? Remiss till tandläkare som del i SVF direkt vid välgrundad misstanke/klar diagnos tandbehandling måste vara avslutad och utläkt innan strålbehandling kan starta. Koordinatorfunktion på ÖNH-kliniken inrättas (förslag 1 kontaktsjukskötersketjänst, eftersom kliniken för närvarande endast har 1 kontaktsjuksköterska, vilket är sårbart vid ev. sjukdom etc.) Vilka behandlingsenheter finns? Behandlingen av huvud- och halscancer är antingen primär kirurgi, primär strålbehandling eller en primär kemoradioterapi och ges på Karolinska Solna. Beroende på tumörform och utbredning ges, efter primär behandling, ofta en kombination med postoperativ strålbehandling respektive postradiologisk kirurgi. Från april 2015 kommer all onkologisk behandling att ske vid Karolinska (tidigare även Södersjukhuset). Hur ser deras ledtider ut? Primär kirurgi ÖNH-kliniken: Patienten vårdas på ÖNH-avdelning A16b. Operation sker på ÖNH-klinikens operationsavdelning tisdagar, torsdagar och fredagar. Väntetid för primär kirurgi är 1-2 veckor Vid primär kirurgi som innefattar mikrovaskulär lambåteknik i samarbete med plastikkirurger är väntetiderna oftast längre eftersom plastikkirurgen endast opererar lambåer på tisdagar. Förbättringsförslag: samoperation med plastikkirurgen även torsdagar vid behov. Primär onkologisk behandling Karolinska: Ledtider för start onkologisk behandling Från Till Mål Dagar Nuläge Dagar Median MDK Start strålbehandling 20? Ca 29 MDK Cytostatika 20? Ca 19 18

19 Primär strålbehandling: Radioterapimottagningen: Utredning inför strålbehandling inkluderar: 1) Samtal och information med läkare och kontaktsjuksköterska. 2) Indikerings-CT: antal tider behöver utökas, nuvarande väntetid för indikerings-ct är cirka 14 dagar, motsvarande ½ skötersketjänst. 3) Dosplanering: ytterligare ½ tjänst behövs. Hur ser deras produktionsplanering ut? (t.ex. har de operationstider avbokade?) I nuläget finns 4-5 reserverade tider per vecka för nybesök. Det råder kö för återbesökstider och det finns även problem med kontinuiteten. Väntetid för läkarsamtal är 0 16 dagar, Median 3 dagar. Primär cytostatikabehandling: Besök onkologmottagningen och behandling dagvårdsplatser. Ytterligare 3 nybesökstider/vecka samt utökning med en förmiddagsmottagning krävs ½ onkologtjänst. Utmaningar problem onkologiskt behandling: För att klara målen krävs extra öppethållande av radioterapimottagningen samt onkologmottagningen. Uttryckt i tjänster innebär detta en onkologtjänst 50 %, en sjukskötersketjänst 50 % samt en tjänst för dosplanering 50 %. Utmaningar är att få tider till patienter för att starta behandling med cytostatika inom öppenvården, Det råder en kronisk brist på bl.a. antalet sängplatser för dagbehandlingar och sjuksköterskebrist. Hur kan vi säkra att MDK genomförs i SVF? MDK är redan rutin och omfattar 97 % av patienterna (undantag läppcancer opererade i privat regi) Hur kan vi säkra koordinatorfunktionen? Koordinatorfunktion saknas på såväl Onkologiskakliniken, Karolinska Solna som på ÖNH-kliniken. Var finns best practice i Sverige/utomlands? Mayo-klinikerna USA; patienterna läggs in för utredning som klaras av inom 1 vecka. Förslag till förbättringar: Koordinatorfunktionerna för vårdförloppet inte lösta varken på ÖNH-kliniken eller på onkologiska kliniken, Karolinska Ytterligare fokus vilka man utreder snabbt Ökad tillgång till röntgen och operation Ökade krav på patologen med svar inom 3 dagar Ökad tillgång på onkologer Ökad tillgång på behandlingskapacitet Tillgång till säkrade vårdplatser på såväl ÖNH-kliniken som Onkologiska kliniken med kompetent personal En viss överkapacitet i samtliga steg i vårdprocessen Förbättringsförslag: samoperation med plastikkirurgen även torsdagar vid behov. 19

20 3 Matstrupe- och magsäckscancer Bakgrund Nedanstående är hämtat från patienter som är nydiagnosticerade med matstrupe-eller magsäckscancer och bedömda på MDK under Det rör sig om 111 patienter där behandlingen inleddes med kurativ intention, antingen kirurgi direkt, neoadjuvant eller kurativt syftande onkologisk behandling eller endoskopisk submucosaresektion. Av de 111 inleddes neoadjuvant onkologisk behandling på hemortskliniken i Södermanland, Västmanland eller Närke hos åtta, och exakt startdatum är inte känt. Dessutom bedömdes 85 patienter där behandlingsinriktningen var palliativ, av dessa behandlades tio stycken på hemortskliniken utanför SLL/Region Gotland, två avled innan behandlingsstart och två har ännu ej inlett behandling. Majoriteten av den långa ledtiden är mellan MDK och påbörjad behandling. På kirurgsidan har flaskhalsen varit antalet operationssalar som under året ökat med 3 st per vecka och väntetiden har minskat mot slutet av året. En annan flaskhals är väntetid för onkologisk behandling där förbättring ej kunnat ses. Hur många patienter utreds och behandlas varje år? Under år 2014 har 111 patienter bedömts där behandlingsintentionen varit kurativ och 85 där intentionen varit palliativ. Vilka remissenheter finns? Onkologkliniken, Karolinska och samtliga kirurgkliniker på Stockholms sjukhus och Visby lasarett, endoskopimottagningar på Sophiahemmet, Aleris Täby och Handen, Sergel City och Hötorget. Enstaka remisser från vårdcentraler. Utomlänsremisser från onkologer och kirurger i Nyköping, Eskilstuna, Västerås och Örebro. Vilka utredningsenheter finns? Övriga kirurgkliniker och endoskopimottagningarna. Samtliga matstrupscancerpatienter där kurativ behandling planeras utreds med gastroskopi och PET/CT på Karolinska Huddinge. Magsäckscancerpatienter utreds på hemklinikerna men bedöms på MDK via Karolinska och därifrån är underlaget hämtat. Hur ser deras ledtider ut? Utredningen är i allmänhet avklarad på 2-3 veckor. Hur ser deras produktionsplanering ut idag? (t.ex. har de stående mottagningstider varje vecka mm) Patienten får tid på mottagningen inom någon vecka. Vilka är deras utmaningar-problem-styrkor? Snabb utredning där extra resurs med PET/CT satts upp. Ibland kan en ny endoskopi krävas för PAD, då tar utredningen något längre tid. Vilka behandlingsenheter finns? (patientantal på dessa) Enstaka magsäckscancerpatienter opereras på övriga kirurgkliniker totalt ca tio stycken, övriga och samtliga patienter med matstrupscancer opereras på Karolinska, Huddinge. Neoadjuvant kemoradioterapi ges till majoriteten av både patienterna med matstrupscancer och magsäckscancer och palliativ behandling gavs i 71 fall på onkologkliniken Karolinska. Åtta respektive tio patienter fick onkologisk behandling på sitt hemortssjukhus utanför regionen. 20