HAGFORSTVÄTTEN. TERMISK INSITU-SANERING AV PERKLORETYLEN, AVSLUTANDE RAPPORT

Transkript

1 HAGFORSTVÄTTEN. TERMISK INSITU-SANERING AV PERKLORETYLEN, AVSLUTANDE RAPPORT Huvud Karlstad SWECO VBB AB GeoMiljöteknik Karlstad Jan Nilsen Jarl Dall Jepsen Uppdragsnummer SWECO VBB Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax

2 de SANERING AV PCE, HAGFORS Termisk insitu sanering av perkloretylen vid f.d. Hagforstvätten Historik I Hagfors har det i perioden funnits en kemtvätt som sägs ha varit Nordeuropas största. Den ägdes under de första 10 åren av FFV, var sedan i privat ägo (Värmlandstvätt) under en motsvarande tidsperiod för att sedan övertas av Landstingstvätten i Värmland som stängde kemtvätten efter några års drift. Sanering På uppdrag av Landstingstvätten utfördes undersökningar av föroreningarnas utbredning vilket föranledde en sanering med markventilation Markventilationen resulterade i att ca kg PCE kunde återvinnas i vätskefas på ett regenererbart kolfilter. Sanering Under tiden utfördes kompletterande utredningar och ett förfrågningsunderlag för en ny saneringsomgång upprättades. Arbetet mynnade ut i en sanering under som har bekostats av Naturvårdsverket. Denna gång ökades ventilationsbrunnarnas antal från 1 till 7 st. Det har även installerat 15 st ånginjektionsbrunnar för uppvärmning av marken samt 9 st temperaturbrunnar för att kunna följa temperaturutvecklingen i marken. Motivet för saneringen har främst varit att förhindra inträngning av PCE i f.d. Kemtvätten. Lokalen används nu för svetsning och kombinationen svetsning och PCE kan resultera i stridsgasen Fosgen. Fosgen är mycket farlig då den angriper lungorna. Ett annat motiv har varit att minska läckaget till Hagforsåsen som passerar rakt under f.d. tvätten. Det har uppmätts PCE samt nedbrytningsprodukter upp till 800 m nedströms /JNIN Saneringsanläggningen , ett litet regenererbart kolfilter med fläkt och ångpanna Länsstyrelsen ansåg att Landstingstvätten genom denna sanering hade gjort vad som kunde anses skäligt. Fram till uppstart av en andra saneringsomgång 2003 bedöms att ytterligare ca 500 kg har sanerats genom ventilation med en liten fläkt som ventilerade markluft ut över byggnadens tak. Fördelningsrör för ång- och vakuumventilationsrören Saneringen startades som kall markventilation. Den varma markventilationen (upphettning av marken med ånga) påbörjades och avslutades med en paus i ca 14 d över jul och nyår. Syftet med att injicera ånga (varm markventilation) är att mobilisera perkloretylenen genom tillförsel av energi för att sedan fånga upp den med markventilation. Totalt har SWECO VBB Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Beställare: Hagfors Kommun Uppdrag ; Rev p:\2343\ \geomiljo\uppfoljning \Rapport\Sanering-PCE-Hagfors.pub

3 de det sanerats nästan kg PCE ur marken under f.d. Kemtvätten i Hagfors. Utöver de ca kg PCE som hade sanerats innan denna saneringen har vi nu fått ut ytterligare ca kg PCE. Ca 500 kg i den kalla markventilationen samt ca kg i den varma, samt ytterligare ca 100 kg med en mindre vakuumpump efter saneringens slut. Drifterfarenheter Saneringen har pågått utan stora problem. Projektering och installationer har hållit hög klass. Golvtemperaturen har dock varit hög (upp mot o C på vissa ställen), vilket medfört att det har varit mycket varmt inne i f.d. tvätten. PCE-mängd (kg) Kall ventilation, 4 kg/d Sanerad mängd PCE Hagfors Juluppehåll, 12,5 kg/d Varm ventilation, >50 kg/d Varm ventilation, 45 kg/d Innan stopp, <1 kg/d Sanering med ånginjektion är ny för Sverige. Vår strategi med uppvärmning utifrån och in, underifrån och upp har fungerat väl. Vi har fångat ca kg PCE på kolfiltret för luft medan endast 15 kg har läckt ner till grundvattnet och fångats på kolfiltret för vatten. Saneringstakten ökade gånger med ånginjektionen Datum Målet var att värma marken till ca 90 o C, vilket inte helt och hållet lyckades. Merparten av föroreningsvolymen har värmts upp till 70 o C. I figuren nedan redovisas isokurvan för PID-halt 500 ppm (ljusblått) för 70 o C isotermen (grön). Den förorenade volymen motsvarar ca m 3.. Ovan redovisas temperaturen i skiktet +143 m samt PID-isokurvan för ppm. (Röd färg motsvarar hög temperatur, grön motsvarar låg) I inomhusluften har vi mätt upp 33 µg/m 3 efter sanering. I början av saneringen uppmättes 1300 µg/m 3. Isotermen för 70 o C (grön) samt PID-isokurvan för 500 ppm (ljusblå) Kostnaden för saneringen inklusive undersökningar ( ) uppgår till ca 9 milj kr. Det innebär ca 1 800,- /kg PCE. Landstingets insats 1995/96 var 1,3 milj kr vilket medför en kostnad på ca 850,-/kg PCE. Sammantaget har vi sanerat ca kg PCE för knappt 1 500,-/kg. Det har förbrukats ca 181 m 3 EO1 samt 241 MWh elenergi under saneringen Den stora saneringen avslutades I fortsättningen kommer det att finnas en mindre vakuumpump samt en vattenavskiljare för att kunna fortsätta markventilationen under tiden marken svalnar. Vid avslut var temperaturen på den ventilerade markluften ca 28 o C. Temperaturen har även mätts i slutet av i januari 2005 och var då ca 19 o C. I grundvattenmagasinet nedströms tvätten finns en förorening som kan följas ca 800 m nedströms. Det finns ett antal brunnar som har provtagits innan (1994, 1996 och 2000) samt 4 gånger under saneringens gång. Sommaren 2005 utförs en siste provtagningsomgång. Utvärdering av grundvattenanalyserna kommer att ske efter provtagningen Projektinformation kan du få från: Projektledare: SWECO VBB, Jan Nilsen, tel , , jan.nilsen@sweco.se Beställare:, Peter Melberg, tel , , peter.melberg@hagfors.se

4 Innehåll 1 Sanering av Hagforstvätten Historik Tidigare saneringar 4 2 Sanering Sanering utredningar Geologi Utformning av anläggning Undertryck 13 4 Drift och uppföljning Drift och uppföljning, kall markventilation Uppföljning Drift och uppföljning, varm markventilation Uppföljning Drift och uppföljning, markventilation vid avsvalningen Drift av vakuumpump, kompressor och ångpanna Energiåtgång Grundvattenbrunn B11, pump PU Temperatur i marken Golvtemperatur Sanerade mängder Sanerad mängd bedömd utifrån inköpt mängd/invägd mängd kol Halter före och efter kolfilter 31 5 Uppföljning av inomhusluft Mätning av inomhusluft efter avslutad sanering Påverkan av luftryck på halten PCE i inomhusluft 34 6 Kontroll av dioxin i kolfilter och jord samt ett prov på klorerade alifater i jord 35 7 Konklusioner 36 Bilaga 1: Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 PM: Uppföljning i grundvattenmagasinet. Läges Driftdata Analysprotokoll vattenanalyser B11 (innan kolfilter 3) samt innan utlopp till dagvatten (efter kolfilter 3) Analysprotokoll, kolrör PID-mäting V1 V7, KH13, KH14 och KH15 Temperatur i mark Huvud 1 (39)

5 Bilaga 7 Bilaga 8 Analysprotokoll inomhusluft Analys av dioxin i kolfilter samt dioxin och klorerade alifater i jord Huvud 2 (39)

6 1 Sanering av Hagforstvätten 1.1 Historik I Hagfors bedrevs det en kemtvätt i perioden ca Under den första perioden ägdes tvätten av staten genom FFV ( ), sedan övertog en privat ägare, Värmlandstvätteri industritvätt AB lokalerna och verksamheten ( ). Värmlandstvätt har gått i konkurs. Landstingstvätten övertog verksamheten 1989 och drev den till 1992/93 då den lades ner. Enligt uppgift var tvätten Nord Europas största kemtvätt under talet. Historiskt sett har det varit stora förluster av perkloretylen (PCE) vid Hagforstvätten, se Figur 1. Tydligen sågs förlusterna med andra ögon 1983 då följande skrevs i en : Från en förlust på närmare 80 ton/år har tvätteriet idag kommit ner till drygt 20 ton/år. Dessa låga förluster gör tvätteriet i Hagfors till ett av de bättre i landet vad avser lösningsmedelförlust i förhållande till tvättmängd. Förlust PCE (kg/år) Figur 1: PCE-förlust åren samt Under tiden Landstingstvätt skötte verksamheten ( ) var förlusterna ca 5 ton/år. Utläckage av PCE till lokalerna har varit stor. Det har uppmätts upp till 835 mg/m 3 PCE i luften inne i lokalerna (1978). Halten i inomhusluft avtog med åren Huvud 3 (39)

7 övertog lokalerna I samband med övertagandet upptäcktes en förorening med perkloretylen under golvet. Det har under tiden fastigheten var i kommunal ägo bedrivits olika verksamheter i lokalen, bl.a. tillverkades under en tid kundvagnar av plast i lokalen. Nu ägs tvätten av Scandnavian Prefab AB. De driver svetsverksamhet, bl.a. av stålrör för oljeindustrien i Nordsjön. 1.2 Tidigare saneringar Sanering av perkloretylen (PCE) har utförts i två omgångar. Första gången utfördes saneringen under ca 6 månader med start augusti Andra omgången startade med kall sanering , varm sanering påbörjades och avslutades med ett uppehåll mellan och Därefter har saneringen pågått som kall sanering under tiden jorden avsvalnar fram till Det kommer i fortsättningen att finnas en liten vakuumpump på platsen för att fortsatt ventilera i liten skala. Denna pump överlämnas till fastighetsägaren (tillsammans med en vattenavskiljare) efter att saneringen stoppas. Fastighetsägaren skall sedan ansvara för drift av denna vakuumpump. Syftet med saneringen var att förhindra att perkloretylen tränger upp i den lokal som finns ovan föroreningen. PCE bildar, i samband med svetsning (som är den huvudsakliga verksamheten i lokalen) en gas med namn fosgen som är farlig för lungorna. Det har även kunnat konstateras att det finns en kraftig förorening av PCE i det grundvattenmagasin (Hagforsåsen) som finns under f.d. tvätten. Ett annat syfte är att på sikt sänka halterna i grundvattenmagasinet genom att sanera källområdet i jorden under tvätten och därmed minska läckaget till grundvattenmagasinet. Saneringen finansierades av Landstinget i Värmland som var den sista ägaren av tvätteriet. Saneringen 2003 har finansierats av staten via Länsstyrelsen i Värmland och. har varit beställare. Denna är en avslutande om saneringen som utfördes Tidigare redovisade er i, ii, iii, iv, v framgår av litteraturlistan i slutet av denna Huvud 4 (39)

8 2 Sanering Saneringen utfördes som markventilation på 5 st 2,5 m långa brunnsspetsar. Den översta spetsen började strax under golvnivå, den understa slutade strax över grundvattennivån på ca 12 m djup. PCE samlades upp på kolfilter. Kolfiltret regenererades fortlöpande och ca kg PCE i vätskefas erhölls, se Figur 2. Därutöver bedöms ca 500 kg PCE ha försvunnit över tak. Dels som läckage genom filtret vid saneringen, men främst genom att det stod en liten fläkt och snurrade från 1996 då den första saneringen slutade till 2003 då nästa sanering påbörjades. Syftet med denna fläkt var att hålla ett litet undertryck under fastigheten för att förhindra PCE från att tränga upp i lokalen. Saneringen avslutades efter ca 6 månader. Saneringen i sig ansågs som lyckad då vi fått ut mycket perkloretylen. Vi visste dock att det fanns ytterligare förorening söderut utanför brunnarnas influensradie. Länsstyrelsen ansåg att Landstinget hade utfört vad som de kunde lastas för, och mer därtill. De hade i princip sanerat mer än vad de förbrukat (PCE som övertagits + inköp retur) under sin drifttid. Ytterligare sanering skulle därför utföras med statliga medel. Vad som i efterhand kan sägas om den utförda saneringsetappen är att vi hade tur att förutsättningarna var så goda. Inga ventilationstest utfördes på förhand, men vi kunde konstatera att vi nådde m ut med vårt undertryck. Vi visste att det var till största delen sand i marken, dock med en siltlins ungefär mellan 3 och 5 m djup. Detta skikt har hela tiden givit de högsta PCE-halterna enligt PID-mätningarna. Saneringen bedrevs, efter att Landstinget hade avslutat sitt åtagande, ett tag av. De fick under den tiden de sanerade ut ca 200 kg PCE. Denna mängd har inte redovisats i Figur Huvud 5 (39)

9 Markventilering i Hagfors, Landstingstvätten. Uttagen mängd perkloretylen. Uttagen mängd perkloretylen (kg) Ventilerad tid (timmar) Figur 2: Uttagen mängd perkloretylen (ca 6 månaders ventilering). OBS, kurvan är inte helt komplett, det fattas ca 1000 timmar/200 kg från den tid Hagfors kommun drev saneringen. 3 Sanering utredningar Inför den nu pågående saneringen har vi utfört ytterligare undersökningar. Vi har försökt spåra varför det finns PCE i grundvattnet. Det har uppmätts upp till µg/l PCE i grundvattnet ca 300 m nedströms. Förorening kan följas hela vägen till Hagälven, en lågpunkt där åsen dränerar ut ca 800 m nedströms tvätten. De två grundvattenbrunnarna som finns intill föroreningskällan (B3 och B5) uppvisar knappt någon förorening alls. Vi misstänkte därför att förorening hade läckt ut via avloppsledningsnätet under huset eller i gatan. Ledningarna filmades. Inomhus var de hela medan det i gatan var stora defekter, hål, förskjutningar mm (enligt en filmning 1993, samma år som tvätten lades ner). För att kontrollera om det hade förorenats längs ledningarna utförde vi porluftsprovtagning längs avloppsledningen nedströms tvätten. Ingen indikation på PCE i porluft uppmättes Huvud 6 (39)

10 Vad som dock kom till min kännedom för ca ett år sedan var att den privata ägaren på 80-talet hade låtit öppna ett hål i golvet för att bli av med PCE som rann på golvet. Sannolikt har den stora föroreningen skapats då. Denna ägare har nu gått i konkurs. Vi har i samband med brunnsborrningen inför saneringen 2003 mätt alla uttagna jordprov med PID. I bilaga 2 i referens i) redovisas PIDmätningar av jordprov i 0,5 m skikt från 1 till 7 m djup. I Figur 3 redovisas den jordvolym med PID-halter som överstiger 100 ppm. Den volymen som innesluts uppgår till ca m 3. Om samma beräkning utförs med 10 ppm får man en volym av m 3. Resultatet från PIDmätningarna visar att vi har lyckats ringa in föroreningarna väl. Figur 3: 3D bild av PID-halter i jord överstigande 100 ppm Vi tog inte ut några jordprov för analys innan saneringen Det ansågs vara en för stor kostnad att analysera ett stort antal jordprov på labb. Genom PID-mätningarna kunde vi konstatera att föroreningen var väl avgränsad. 3.1 Geologi Geologin redovisas i Figur 4 och Figur 5. Den består till största delen av sand över grus Huvud 7 (39)

11 Figur 4: Geologin under tvätten, vy från sydöst. Överst är det fyllning (blått), därefter siltigt material inom östra och södra delarna (gult) ovan sand (orange - brun) och grus (grönt) på berg (rött). Gränsen mellan sand, grus och berg är osäkert. Grundvattenytan ligger på ca 12 m djup. I det förorenade områdets östra och södra del finns det siltskikt med relativt stor mäktighet vilket kan medföra problem vid saneringen. Vi har fått borra 2 extra ånginjektionsbrunnar i detta området (Å14 och Å15, se Figur 6) och ytterligare tre har borrats djupare än planerat p.g.a. de finkorniga jordlagren Huvud 8 (39)

12 Figur 5: Geologi under tvätten, vy från nordväst. Beskrivning, se figur 3 Tvätten är belägen på en grusås som passerar genom centrala Hagfors. Nedströms i grundvattenmagasinet har haft sin vattenförsörjning i 4 st schaktbrunnar. 3.2 Utformning av anläggning Inför den nu pågående saneringen har jag haft hjälp av Jarl Dall Jepsen på COWI. Han har hjälpt till med att utforma en saneringsstrategi som går ut på ca 8 veckor kall markventilation (i 7 st V-brunnar), ca 30 veckor varm markventilation (marken värms till o C genom ånginjektion i 13 Å-brunnar i två nivåer). Uppvärmning sker utifrån och in, nerifrån och upp för att tvinga föroreningen mot ventilationsbrunnarna. Syftet med att starta upp med kall markventilation var att fånga upp merparten av den mest mobila föroreningen innan marken började värmas upp. Detta för att förhindra urtvättning tillsammans med kondenserad ånga till grundvattnet av den mest mobila andelen förorening när den varma markventilationen påbörjades. Därefter påbörjades ånginjektion i det undre skiktet. I samband med ånginjektionen injicerades det även tryckluft. Syftet med tryckluften är dels att fungera som en bärgas Huvud 9 (39)

13 för föroreningarna fram till ventilationsspetsarna, dels för att förhindrar att en skarp kondensationsfront av ånga bildas. Det finns då således mindre risk att ångan (med förorening) kondenserar och dräneras till grundvattnet. Tryckluften skall köras kontinuerligt dels för att upprätthålla bärgasfunktionen, dels för att förhindra igensättning av injektionsbrunnarna. Ånginjektionen, som påbörjades i den nedre nivån, syftar till att driva föroreningarna uppåt och inåt mot ventilationsspetsarna (ånginjektionsrören omsluter föroreningen i plan och går även djupare ner än föroreningen). Det finns mindre risk att ångan kondenserar och läcker till grundvattnet. Å2 Å1 T1 V1 Å4 V2 Å7 T4 Å3 T2 Å5 T3 Teknikrum T6 V3 Å6 V5 Å14 T7 V4 Å9 T8 Å8 Å15 T5 Å10 Pannrum V7 V6 Å11 T9 Å13 Å12 Figur 6: Brunnar för sanering Å1 Å15 = ånginjektionsbrunnar, T1 T9 = temperaturbrunnar, V1 V7 = ventilationsbrunnar. Det har installerats 7 ventilationsbrunnar till 6 m djup(v1 V7), 15 ånginjektionsbrunnar (med filter i två nivåer 2 4 m och 4 7 m, Å1 Å15) Huvud 10 (39)

14 samt 9 st temperaturbrunnar till 7,5 m (T1 T9 med vardera 8 temperaturgivare). Brunnarnas läge framgår av Figur 6. Anläggningens utformning har tidigare redovisats, se referens i) i litteraturlistan. I praktiken har det körts 8 veckor kall markventilation (fas 1), 19 veckors varm markventilation (fas 2) (varav 3 veckors vila över jul/nyår (fas 2b), d.v.s. 16 veckors aktiv ånginjektion). Av de 16 veckorna har injektion i undre nivån pågått ca 6 veckor (Fas 2a), i övre nivån (Fas 2c) i ca 10 veckor. Efter den varma markventilationen har det följt en period med halvvarm markventilation under tiden avsvalning skett (Fas 3). Avsvalningen har pågått ca 23 veckor. Totalt har saneringen pågått ca 1 år. Faserna beskrivs i Figur 7. Vi har utfört ventilationstest och ånginjektionstest, se referens ii) i litteraturlistan. På grundval av dessa test har anläggningen dimensionerats av Torben Johansson på COWI. Jarl och Torben var även med vid uppstart. Saneringsentreprenaden har delats upp i tre delar: Brunnsborrningen (utförandeentreprenad) har utförts av danska Ove Arkil, se referens iii) i litteraturlista. Rörentreprenaden (utförandeentreprenad ) har utförts av Scandinavian Prefab (husets ägare som bedriver rörentreprenader bl.a. för Nordsjönindustrien), se referens iv) i litteraturlista. Maskin och driftsentreprenad (styrd totalentreprenad ) som utförts av danska NCC. Som underlag lämnades en beskrivning av anläggningen (dimensionerad såtillvida att antal brunnar, avstånd mellan brunnar, kapacitet på vakuumpump (flöde och undertryck), antal och storlek på filter, kylning mm samt styrning och övervakning mm var givet), se referens v) i litteraturlista. Avvikelse skulle begrundas. Anläggningens layout, dimensionering av rör mm internt i anläggningen lämnades åt totalentreprenören. SWECO har styrt saneringen med stöd av COWI. NCC utför de åtgärder vi beslutade skulle utföras. Anläggningen har byggts i princip som den ritades, se referens i). I Figur 7 redovisas de olika driftfaserna schematiskt Huvud 11 (39)

15 Fas 1, kall markventilation ( ) Åd/Åg T V T Åd/Åg Fas 2a, varm markventilation, undre filter ( ) Åd/Åg T V T Åd/Åg Fas 1b, kall (avsvalnande) markventilation ( ) Åd/Åg T V T Åd/Åg Fas 2b, Uppehåll varmkall markventilation ( ) Fas 2c, varm markventilation, övre filter ( ) Åd/Åg T V T Åd/Åg Åd/Åg T V T Åd/Åg Figur 7: Principer för saneringen i Hagfors, Fas 1 (kall markventilation), fas 2 (varm markventilation samt fas 1b (kall (avsvalnande) markventilation) Brunnarna borrades i stort enligt planen. I den sydöstra delen av området var dock marken relativt tät vilket medförde att vissa brunnar borrades djupare. Det har kompletterats med två st. extra brunnar, Å14 och Å15. Brunnsutformningen framgår av Tabell 1. Tabell 1: Borrningar, filterlängder mm (skraffering innebär avvikelse från planerat borrdjup och filterdjup) Brunn T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 V1 V2 V3 V4 V5 V6 V7 Planerat djup Befintliga Verkligt djup st Filter 1 Ök 1 1 á 2,5 m Filter 1 UK 6 6 till 12 m Brunn Å1 Å2 Å3 Å4 Å5 Å6 Å7 Å8 Å9 Å10 Å11 Å12 Å13 Å14 Å15 Planerat djup Verkligt djup Filter 1 Ök Filter 1 UK Filter 2 ÖK Filter 2 UK Alla Å-brunnar har totalt 5 m filter i två våningar, filter 1 är det övre filtret, filter 2 det nedre. Ånginjektionen startade på filter 2. För att fördela ångflödet så jämt som möjligt på de två filternivåerna har filterlängderna växlats mellan 2 m och 3 m långa filter i nivå 1 respektive nivå 2. Det medför att ca 50 % av brunnarna har ett 2 m långt filter Huvud 12 (39)

16 nivå1, ca 50 % har ett 3 m långt filter nivå 1. Då alla brunnarna har totalt 5 m filter kommer filtret i nivå 2 att utgöras av det filter som fattas för att erhålla 5 m filter totalt. Brunnsprotokoll, brunnstest mm redovisas i referens i) Undertryck Vid saneringsuppstarten har undertrycket i ånginjektionsbrunnarna uppmätts. Vi bedömer att vi täcker det förorenade området väl med de 7 ventilationsbrunnarna. Detta är viktigt för att kunna åstadkomma en sanering inom det förorenade området. Undertrycket som uppmätts redovisas i Figur mbar 70 mbar 60 mbar 50 mbar 40 mbar 30 mbar 20 mbar 10 mbar 0 mbar Figur 8: Uppmätt undertryck (mbar) vid saneringen (uppmätt i Å-brunnarna). Vänstra figuren representerar de övra filterrören (2 4/5 m), högra figuren representerar de undre filterrören (4/5 7 m). Vi har minst mbar undertryck inom hela det förorenade området Huvud 13 (39)

17 4 Drift och uppföljning Drift och uppföljning har skett dels manuellt genom besök på plats, dels (och främst) har den skett genom den Internetaccess som fanns till driftdatorn på plats. Via den har vi kunnat följa tryck, flöden, temperaturer mm för vakuumpump, ångpanna, kompressor mm. Vidare har vi i 9 st temperaturbrunnar kunnat följa temperaturen i marken i 8 nivåer (fördelade mellan 0,5 och 7 m djup). 4.1 Drift och uppföljning, kall markventilation Saneringen startades och den kalla markventilationen har fungerat utan nämnvärda problem. Den avslutades Styrningen av kylvattenpumpen har svajat något, annars har det fungerat som planerat. Analysresultat i form av analysprotokoll från den kalla markventilationen redovisas i referens i). Analysresultat (analysprotokoll) f.o.m. den varma markventilationen redovisas i bilagor till denna Uppföljning Uppföljning har skett en gång per vecka. I perioden strax efter start skedde uppföljningen oftare. Lägen för uppföljning redovisas i referens i). o För uppföljning av vakuumpumpen har flödet i V1 V7 uppmätts vid varje besök. Flödet har mätts i mätarna FM 1.1 FM 7.1. Flödesmätarnas läge framgår av ritning 105 i referens i). o Halten i den ventilerade luften har uppmätts med PID-mätare vid varje besök. Dels på KH 1.1 KH 7.1 för att mäta halterna på brunnarna V1 V7 och dels på KH13, KH14 och KH15 före, mellan och efter kolfilter KU01 och KU02 för att kontrollera halt in till filter samt efter filter. KH-lägena framgår av ritning 105 i referens i). o Halten i den luft som går in på kolfilter KU01 har provtagits varje vecka på kolrör (10 l luft sugs genom kolrör kopplat till KH13) för analys på perkloretylen. Varje månad har luften ut från det sista kolfiltret KU02 provtagits på kolrör (50 l luft sugs genom kolrör kopplat till KH15). o Elmätare, drifttidsmätare vakuumpump (PU01), drifttid för pump från vattenavskiljare (PU02) samt vattenmätare för vattenavskil Huvud 14 (39)

18 jare (M.01) och brunn B11 (M.02) har avlästs vid varje besök. Mätarnas läge framgår av ritning 105 i referens i). o Varje vecka provtogs det vatten som pumpades upp från B11 innan KU03 i FL 02. Varje månad provtogs vattnet efter kolfiltret KU03 i KH09. Proven analyseras på perkloretylen. KH-lägena framgår av ritning 105 i referens i). Vi bedömer att omfattningen på uppföljningen har varit bra. Det har dock varit problem med kolrörsanalyserna kontra PID-mätningarna (resultaten stämde inte). Dessa problem löstes efter ett tag. Grundvattenmagasinet har följts upp med 4 st provtagningsomgångar under saneringens gång. Ytterligare en provtagningsomgång är planerad till månadsskiftet maj/juni 2005.Tidigare har det även utförts provtagning i ett antal brunnar. Det har skett år 1994, 1996 och I bilaga 1 redovisas analysdata från de olika provtagningsomgångarna. En slut om grundvattenprovtagningen i form av ett PM kommer att sammanställas efter att provtagningen i maj/juni 2005 har utförts. Driftdata framgår av bilaga 2, analys av vatten i B11 samt efter KU03 redovisas i bilaga 2. I bilaga 4 finns analysresultaten för kolrör innan KU01 samt efter KU02. I bilaga 5 redovisas PID-halter och flöden i V1 V7 samt PID-halter i KH13, KH14 och KH Drift och uppföljning, varm markventilation Saneringens varma markventilation startades och avslutades med ett uppehåll under jul och nyår ( ) Uppföljning Uppföljningen av den varma markventilationen har i princip skett på samma sätt som för den kalla markventilationen. Dock har ytterligare ett antal parametrar som hör samman med ånginjektionen, temperaturhöjningen i jord och den ventilerade luften mm. följts upp. Nedan beskrivs den extra uppföljningen som skett. o Uppföljning har skett en gång per vecka. I perioden strax efter start skedde uppföljningen oftare. o Till en början uppmättes PID-halter på KH 1.1 KH 7.1 för att mäta halterna på brunnarna V1 V7. Detta fick dock överges ef Huvud 15 (39)

19 ter några veckor då luften innehöll så mycket vatten att PIDmätning inte var möjligt. Det gjordes försök med att kyla den varma luften och skilja av vattnet innan mätning, men det lyckades inte speciellt väl. Om kylare och avskiljare hade dimensionerats och byggts speciellt för ändamålet kunde mätning eventuell ha utförts under hela den varma markventilationen. Detta hade varit en klar fördel och bör eftersträvas om motsvarande projekt blir aktuella. o Temperaturen på de olika ventilationsspetsarna mättes (T1.1.1 TI 7.1) vid varje besök. Temperaturen på all den ventilerade luften mättes kontinuerligt med övervakningssystemet. o Temperaturen i temperaturbrunnarna loggades automatiskt i övervakningsdatorn. Vid varje besök skrevs en sammanställning ut. Brunnarnas utformning framgår av ritning nr 112 i referens i). o Mängd vatten som användes för produktion av ånga (M01), drifttid för ångpanna, drifttid för kompressor, utgående tryck samt temperatur för tryckluft/ånga har avlästs vid varje besök. Mätarnas läge framgår av ritning 106 i referens i). Vi bedömer att omfattningen på uppföljningen har varit tillräcklig för att övervaka och kontrollera processen. 4.3 Drift och uppföljning, markventilation vid avsvalningen Efter att ångpannan stängdes av fram till kördes kall markventilation, eller rättare sagt en avsvalnande markventilation, ingen ny energi tillfördes men stora mängder energi fanns upplagrade i marken. Uppföljningen skedde på samma sätt som för den kalla markventilationen. Intervallet mellan varje uppföljning utökades dock eftersom till 14 d och senare till 1 månad. I detta läge mättes även temperaturen på luften i de olika spetsarna samt temperaturen i marken på T-brunnarna. 4.4 Drift av vakuumpump, kompressor och ångpanna Driften av vakuumpumpen, kompressorn och ångpannan kunde följas med drifttidsmätare, se bilaga 2. Drifttiden i timmar för de olika enheterna samt drifttiden i % av totala tiden redovisas i Tabell Huvud 16 (39)

20 Tabell 2: Redovisning av drifttid i timmar och % för vakuumpump, kompressor och ångpanna. Drifttider Total tid Antal timmar i perioden (h) Vakuumpump Kompressor Ångpanna Effektiv drifttid (%) Drifttimmar i perioden (h) Effektiv drifttid (%) Drifttimmar i perioden (h) Drifttimmar i perioden (h) Kall markventilation ( ) % 0 0% 0 0% Varm markventilation ( ) % % % Varm markventilation, vila ( ) % % 0 0% Varm markventilation ( ) % % % Kall markventilation, avsvalning ( ) % 148 4% 0 0% Total/Medel (under den tid respektive anläggning körs) % % % Effektiv drifttid (%) Vacuumpumpens drift har åskådliggjorts i Figur 9 som undertryck i tryckgivare PT01 vid fördelningsrören samt med flödet i Figur 10. Figur 9: Undertryck i PT01 vid fördelningsrör (bar) Vakuumpumpens effektiva drifttid är 91 %. I början av den kalla ventilationen var undertrycket ca 140 mbar och flödet ca 700 m 3 /h. Vid den varma ventilationen ökade undertrycket först till ca 250 mbar innan juluppehållet för att sedan stiga till ca 300 mbar vid slutet av den varma saneringen. Flödet ökade till ca 900 m 3 /h. Orsaken till det ökade undertrycket var att luften blir tyngre i och med Huvud 17 (39)

21 att vattenhalten ökade (genom injektion av ca 1 m 3 vatten som ånga per timme). Flödet ökade p.g.a. att det samtidigt med ånginjektionen påbörjades inblåsning av tryckluft. Under avsvalningen har undertrycket successivt avtagit till en nivå jämförbar med den under den kalla markventilationen. Flödet har dock inte sjunkit till tidigare nivå utan ligger kvar på ca 800 m 3 /h, se Figur 10. Denna effekt kan eventuellt bero på att det öppnats nya vägar i jordlagren i samband med injektionen av ånga och tryckluft. Flödet i de enskilda brunnarna V1 V7 samt totalt flöde redovisas i Figur 11 och i bilaga 5. Flöde har mätts på mätarna FM1.1 F.M 7.1, se ritning 105 i referens i). Efter att saneringen avslutades har ventilering fortsatt med en mindre pump som övertagits av fastighetsägaren. Till en början kördes ventilationen kontinuerligt, sedan har man p.g.a. problem med buller övergått till att köra kvällar, nätter och helger. Medelflödet var till en början ca /h. Efter att pumpen stoppades dagtid är medelflödet ca 190 m 3 /h. Figur 10: Flöde till vakuumpumpen (m 3 /h) Under ca 14 dagar i maj var den stora vakuumpumpen ur funktion (p.g.a. att kylningen havererade). Under den tiden användes den mindre vakuumpumpen som stått som reservpump. Då var flödet ca 250 m 3 /h och undertrycket ca 80 mbar. Ett problem uppstod under denna perioden. Flödet var inte tillräckligt stort för att suga med det vatten som kondenserade i ledningarna. Det resulterade i att ventilationen blockerades av vatten på några av de sju spetsarna. Speciellt samlades det Huvud 18 (39)

22 vatten i lågpunkterna som bildas vid fördelningsrören. Det var sannolikt även andra vattenlås mellan spetsarna och fördelningsrören. Resultatet blev att 2 3 av spetsarna inte ventilerades när väl ett vattenlås på nytt bildats. Det skedde efter några timmars drift sedan tömning skett av ansamlat kondensvatten. Flöden för ventilationsbrunnarna V1 - V7 samt totala flödet Flöde (m3/h) Vi (m3/h) V2 (m3/h) V3 (m3/h) V4 (m3/h) V5 (m3/h) V6 (m3/h) V7 (m3/h) Totalt (m3/h) Figur 11: Totala flödet samt flöden i ventilationsbrunnarna V1 - V7 I Figur 12 redovisas trycket innan kolfiltret för vatten, KU03. Figuren ger en indirekt bild av belastningen på filtret. Under den kalla ventilationen pumpades det 1-2 m 3 /h grund/kylvatten samt det vatten som kondenserades i den ventilerade luften över filtret. Under den varma markventilationen pumpades det ca 6 m 3 /h samt den mängd vatten som kondenserats. Den kondenserade mängden har ökat från ca 3 l/h till ca 300 l/h. Trycket på filtret har ökat med tiden, speciellt under den varma markventilationen. Tryckökningen orsakas inte enbart av den ökade mängden vatten. Vattnets temperatur ökade från ca 10 o C till o C vilket Huvud 19 (39)

23 har påverkat filtrets kapacitet. Till viss del, kanske till avgörande del, bedöms filtermotståndet ha påverkats av igensättning. Pumpen i brunn B11 havererade i mitten av maj Detta medförde dels att kylningen av den ventilerade luften upphörde, vilket medförde att den stora vakuumpumpen inte kunde köras då luften blev för varm. I stället startades en mindre vakuumpump som fanns i reserv. Trots att det under den perioden endast är vatten från vattenavskiljaren (ca 10 l/h) som belastat KU03 kunde ett visst övertryck innan filtret uppmätas vilket indikerade att det har satt igen. Filtret byttes i juni 2004 då det var mättat med PCE, vilket upptäcktes genom att halterna efter filter hade börjat stiga. Kylbehovet var inte så stort nu varför pumpen i B11 kunde strypas. Det filter som monterades var mindre än det ursprungliga. Figur 12: Övertryck på kolfilter för vattenrening (KU03) (bar) Kompressorns drift som övertryck i tryckgivare PT03 efter kompressor visas i Figur 13 och ångpannans drift som utgående temperatur till fördelningsrören för ånga i temperaturgivare TT01 redovisas i Figur Huvud 20 (39)

24 Figur 13: Övertryck (innan reduceringsventil RV01) för kompressor (bar) Figur 13 visar att kompressorn var i drift det mesta av tiden som den skulle vara i drift. Under juluppehållet kan man se att trycket reducerades mycket. Detta beror på att det genom stoppet i ånginjektionen gick att köra ut all tryckluft utan strypning i RV03. Tryckluften har en effektiv drifttid på 90 %. Den har främst körts under den varma markventilationen. Vi fortsatte dock att injicera tryckluft ca en vecka efter att ånginjektionen avslutades. Därefter avslutades injektion av tryckluft då vi vid test med tryckluften avstängd inte såg någon nämnvärd ändring av flödet eller halter i den ventilerade luften. Tryckluften skulle köras kontinuerligt för att dels fungera som bärgas för föroreningarna, dels för att förhindra igensättning av injektionsbrunnarna. Erfarenheter från Danmark visar ofta på problem med igensättning av injektionsbrunnarna i de fall där endast ånga använts. Detta kan bero på olika saker, dels så hålls porerna öppna om luft kontinuerligt flödar ut i spetsarna, dels kan det tänkas att det sker reaktioner (fysiska kemiska) p.g.a. hög temperatur, mineraler i marken, kalk i vattnet mm. som medför igensättning av filter och porer. Det kan även tänkas att det bildas ett undertryck när ångan kollapsar och övergår till vatten som drar med sig finmaterial från formationen runt filtret in i filtret Huvud 21 (39)

25 Figur 14: Temperatur på injicerad ånga efter reduceringsventil RV03 ( o C) Ångpannan har varje dag stoppats för bottentömning av pannan, se Figur 14. Det har vidare inträffat en del stopp beroende på att oljan tagit slut. Det var svårt att få oljeleveranser i tid vid vissa tillfällen. Ångpannan har en effektiv drifttid på 83 % Energiåtgång Energi har förbrukats dels i form av el för drift av vakuumpump, kompressor, diverse pumpar, värme och ljus, dels i form av olja för ångproduktion i ångpannan. I Tabell 3 redovisas energiförbrukningen i form av el och olja Huvud 22 (39)

26 Tabell 3: Energiförbrukning (el och olja) Energiåtgång Total tid Antal timmar i perioden (h) Elenergi i perioden (kwh) El Olja Ångpanna Effekt (kw) Oljeförbrukning i perioden (liter) Oljeförrukning per timme (l/h) Mängd ånga producerad (m3) Förbrukni ng av olja per m3 ånga (l/m3) Kall markventilation ( ) Varm markventilation ( ) Varm markventilation, vila ( ) Varm markventilation ( ) Kall markventilation, avsvalning ( ) Total/Medel (under den tid respektive anläggning körs) Totalt har ca kwh el förbrukats vilket medför en medleffekt av ca 37 kw. Under den kalla ventilationen var effektbehovet ca 11 kw. Det steg till knappt 55 kw under den varma markventilationen för sedan att sjunka till ca 13 kw under avsvalningsperioden. Oljeförbrukningen har uppgått till ca 182 m 3 olja. Det har producerats ca 2550 m 3 ånga med temperatur ca 104 o C och ca 0,7 bars övertryck efter reduceringsventil RV03. Energiförbrukningen överstiger den prognostiserade förbrukningen som var kwh el och 100 m 3 EO1. Förbrukningen uppgår till ca 5 ggr prognosen för el och 1,8 ggr vad gäller olja. Det medför en ökning av oljekostnaderna med ca ,- och el med ca ,-, totalt ca ,- (per 1 juni 2004). Sedan 1. juli 2004 har ingen olja använts och eleffekten har minskat mycket (bl.a. kördes ingen kompressor). Total ökning av energi bedöms stanna på ca ,- vilket innebär mindre än 10 % av totalkostnaden Grundvattenbrunn B11, pump PU03 Vatten från B11 pumpas av två orsaker, dels för att övervaka grundvattnets kvalitet och hålla kvar och pumpa upp eventuella föroreningar som kan sköljas ner till grundvattenmagasinet, speciellt under den varma markventilationen, dels för att utgöra kylmedium för den luft som ventileras från marken. Grundvatten från B11 kontrolleras med provtagning varje vecka. Analyserna redovisas i bilaga 3 samt i Figur 15. Vattnet innehöll i medel ca 450 µg/l PCE, maxhalten var µg/l Huvud 23 (39)

27 Halten var ca 200 µg/l innan den varma markventilationen startade. Strax efter start av ånginjektionen steg den ytterligare µg/l. När ånginjektionen avslutades i den nedre nivån strax innan jul ( ) steg halterna kraftigt (max µg/l) för sedan att ligga kvar på en högre nivå, ca 600 µg/l. Under avsvalningen har halterna åter sjunkit till samma nivå som under den kalla markventilationen. Halt PCE i brunn B11 samt efter kolfilter KU Halt PCE (µg/l) B11 Efter KU Figur 15: Halt PCE i brunn B11 samt efter kolfilter KU03 Vattnet filtrerades och släpptes sedan ut i dagvattnet. Ingen nämnvärd PCE detekterades i detta vatten förrän i maj, se bilaga 3. Filtret byttes ut i juni mot ett mindre filter. Grundvattenpumpen i B11 hade en drifttid under den kalla markventilationen på 1122 timmar från start till Antal timmar totalt i detta tidsrum är Det medför en effektiv drift på 85%. Det har tagits ut ca 1600 m 3 vatten vilket motsvarar ca 1,2 m 3 /h i medel och 1,4 m 3 /h under pumpens drifttid Huvud 24 (39)

28 Efter , den tidpunkt då den varma markventilationen startades upp, kördes pumpen i B11 kontinuerligt med ca 6 m 3 /h. Flödet sjönk mot slutet av drifttidden för kolfiltret till ca 5 m 3 /h. Pumpen stannade i mitten av maj p.g.a. ett elektriskt fel. Den återstartades i början av juni. Efter att kolfiltret byttes ut i slutet av juni har flödet reducerats till ca 2,5 m 3 /h. Frånsätt stoppet i maj har drifttiden under den varma markventilationen samt avsvalningen varit 100 %. Totalt har ca m 3 vatten pumpats ur B11. Total mängd PCE som avskiljts i filtret uppgår till knappt 15 kg. I Figur 16 redovisas temperaturen på den luft som leds in till kolfilter KU1. Temperaturen skall hållas på max 30 o C och larma om temperaturen överstiger 32 o C (röda linjen i ). P.g.a. problem med pumpstyrningen kunde detta villkor inte uppfyllas under delar av den kalla saneringen. Pumpens styrning togs bort innan den varma ventilationen påbörjades. Under resten av saneringen kördes den kontinuerligt. För hög temperatur medför sämre upptagningsförmåga på kolfiltret, d.v.s. kostnaden för kolet och dess destruktion skulle ha blivit för högt. Temperatur över 30 o C inträffade vid ett antal tillfällen under saneringens gång, se Figur 16. Figur 16: Temperatur i TT02 innan kolfilter 4.5 Temperatur i marken Syftet med ånginjektionen var att höja temperaturen i marken, om möjligt till 90 o C. Vatten kokar vid 100 o C, PCE vid högre temperatur ( Huvud 25 (39)

29 o C). Om vatten och PCE finns tillsammans kommer de att koka vid en lägre temperatur, 89 o C, den så kallade per-azetropen. Om temperaturen i marken höjs över denna temperatur kommer blandningen av PCE och vatten att förångas. Förångningen medför att PCE mobiliseras och kan lättare flyttas från de förorenade massorna till ventilationsbrunnarna och ventileras bort. Temperaturutvecklingen i marken redovisas i Figur 17 Grader C V1 V2 V3 V4 V5 V6 V7 Medeltemp ventilation Medeltemp jord Figur 17: Temperaturer i den ventilerade luften samt medeltemperatur i marken Maxtemperaturen har varit 68 o C för V1, 84 o C för V2, 72 o C för V3, 89 o C för V4, 79 o C för V5, 64 o C för V6 och 83 o C för V7. Maxnivå för medeltemperaturen för den ventilerade luften var 74 o C. Det ha även beräknats medeltemperatur för jorden baserat på alla temperaturavläsningarna i alla temperaturbrunnarna. Maxnivå för den beräknade medeltemperaturen är 68 o C, vilket är lägre än maxnivå för medeltemperaturen på den ventilerade luften. Det beror på att injektionen har utförts i två nivåer, först några månader i en undre nivå sedan några månader i en övre nivå. Det innebär att ca 1/3 av temperaturgivarna alltid låg utanför den aktuella injektionsnivån. Det samma gäller även för ventilationsbrunnarna där temperaturen var högre. I praktiken kommer dock större Huvud 26 (39)

30 delen av ventilationen att ske inom samma nivå som injektionen p.g.a. att det injiceras stora mängder ånga och luft i den nivån. I Figur 18 redovisas temperaturnivån i +146 m.ö.h. Temperaturnivåer i skikt m.ö.h. redovisas i bilaga 6. Där redovisas även temperaturutvecklingen för 70 o C isotermen över tid samt maxutbredning av 50, 60, 70, 80 och 90 o C isotermerna i 3D. Figur 18: Temperatur i nivå m.ö.h. (rött = varmt, grönt = kallt). Den mörkgröna kroppen motsvarar PID-halt 1000 ppm mätt på jordprover i 0,5 m intervaller i alla borrpunkter. I bilaga 6 redovisas även temperaturerna som registrerades för varje termoelement i varje T-brunn (8 termoelement x 9 brunnar, T1 T9). Vad som bl.a. är värt att märka är att temperaturen i vissa brunnar (T4 och T7) mycket snabbt steg till 90 o C för många av termoelementen medan temperaturstigningen i andra brunnar gick mycket sakta (T9). Orsaken till skillnaderna är att energin i området vid T4 och T7 distribuerades med konvektion (genomsläppliga jordar) medan energin vid T9 distribuerades med värmeledning (täta jordar). Vi visste innan uppstart att området i sydöst vid T9 var tätare än området vid T4 och T7. I den sydöstra delen utförde vi därför två kompletterande ånginjektionsbrunnar (Å14 och Å15) för att om möjligt kunna injicera mer energi i form av ånga. I Tabell 4 redovisas min-, medel- och maxtemperaturerna för termogivarna i T-brunnarna T1 T9 (baserat på maxtemperatur för de enskilda termogivarna) Huvud 27 (39)

31 Tabell 4: Min-, medel- och maxtemperaturer i temperaturbrunnarna T1 - T9 (baserat på maxtemperatur för de enskilda termogivarna) Min Medel Max T T T T T T T T T I Tabell 4 framgår det tydligt att T4 och T7 är placerade i områden där uppvärmningen har lyckats väl, i T2, T3 och T6 har vi lyckats relativt väl, i T1 och T8 lite sämre och i T9 mindre bra Golvtemperatur Genom uppvärmningen av marken under huset skedde läckage till omgivningen, dels neråt och utåt i magasinet, dels uppåt till husets golv. Golvtemperaturen uppmättes i 5x5 m rutnät under större del av den varma markventilationen. I Figur 19 redovisas maximalt uppmätt golvtemperatur under saneringen i Fas 2. De högsta temperaturerna uppmättes under Fas 2c, ånginjektion i övre nivån. Under en period på några veckor fick arbetarna som jobbade på golvet i fabriken permittering p.g.a. alltför varma golv Huvud 28 (39)

32 100 Grader C 90 Grader C 80 Grader C 70 Grader C 60 Grader C 50 Grader C 40 Grader C 30 Grader C 20 Grader C 10 Grader C 0 Grader C Figur 19: Uppmätt golvtemperatur (maxvärde) under Fas Sanerade mängder I fas 1, fram till bedömer vi att ca 400 kg PCE sanerats (kolrörsmätning). Uttaget per dygn var drygt 4 kg. I fas 2a, fram till , då vi utförde varm sanering i undre magasinet, bedöms ca kg PCE ha sanerats. Uttaget per dygn, när väl marken var uppvärmd, var drygt 50 kg/d. I fas 2b, juluppehållet fram till , sanerades ca 300 kg. Under juluppehållet sjönk uttaget till ca 12,5 kg/d. I fas 2c, varm sanering i övre magasinet, som avslutades , sanerades ca kg PCE. Uttaget var då ca 45 kg/d. Därefter, i fas 3, sanerades ca 600 kg PCE. På slutet av avsvalningsperioden, strax innan saneringen stoppades, var uttaget mindre än 1 kg/d. Totalt har det i denna omgång sanerats ca kg enligt mätning med PID och på kolrör. Faserna framgår av Figur Huvud 29 (39)

33 Vid invägningen av kolfiltren efter det att saneringen stoppades hade de ökat med kg, se punkt Detta kan vara en mer korrekt storleksordning på sanerad mängd PCE. I den fortsatta ventilationen med den lilla vakuumpumpen hade det fram till sanerats ytterligare knappt 300 kg enligt PID-mätningen och ca 100 kg enligt kolrörsmätningen. 100 kg bedöms vara rätt storleksordning. Totalt medför det således ca kg PCE i saneringen I saneringen 1995/96 sanerades det ca kg (inklusive den mängd som ventilerats under tiden ). Totalt har det således sanerats knappt kg PCE. PCE fångas upp på två kolfilter. Vid genombrott på KU 01 tömdes detta filter på kol, KU02 placerades fram som filter nr 1 (KU01). Det tomma filtret fylldes på med ny kol och placerades som filter KU02. Uttagen mängd enligt mätning på KH13 innan kolfilter KU01 redovisas i Figur 20 (totalt för mätning på kolrör och med PID). Analysprotokoll för kolrör redovisas i bilaga 4. I bilaga 5 redovisas PID-mätningar utförda på brunnarna V1 V7 (för den kalla markventilationen), samt före, mellan och efter kolfilter PCE-mängd (kg) Varm ventilation > 50 kg/d Varm ventilation 45 kg/d Juluppehåll 12,5 kg/d Innan stopp < 1 kg/d 1000 Kall ventilation 4 kg/d Datum PID-mätning total, accumulerat Total kolrör, accumulerat Invägd mängd PCE Figur 20: Uttagen mängd PCE enligt PID-mätningar och mätning på kolrör samt invägd mängd Huvud 30 (39)

34 En anmärkningsvärd upptäckt som konstaterades i den kalla saneringen var att brunn V6 knappt ger någon PCE trots att den är placerat mitt i det mest förorenade området. Detta förhållande ändrades sannolikt något under den varma saneringen, vilket mätning med PID på spetsarna under avsvalningen antyder. Vidare var det anmärkningsvärt att V3 fortfarande ligger i topp vad gäller uttagen mängd, trots att det tidigare har sanerats ca kg PCE på denna brunn. P.g.a. fuktig luft (ånga) har det dock inte varit möjligt att mäta halterna på de enskilda spetsarna under den varma ventilationen Sanerad mängd bedömd utifrån inköpt mängd/invägd mängd kol Filter KU 01 byttes när halterna ut (KH14) motsvarade halterna in (KH 13). Totalt har ca kg kol använts i filtren. Det byttes ut 13 gånger. Efter avslutad sanering skickades kolet för omhändertagande. Den invägda mängden, inklusive det kolet som fanns kvar i det regenererbara filtret som kvarlämnades efter saneringen 1996, uppgår till kg. Kolet i filtret 1996 bedöms väga ca 200 kg om det inte belastats med PCE (om det hade regenererats innan avställning vilket är sannolikt) eller ca 250 kg om det belastats med PCE. Det medför att mängden som sanerats uppgår till ca kg, ej kg som vi beräknat under punkt 4.5. Det medför att vi i våra beräkningar har legat ca 15 % för lågt. Totalt har således ca kg sanerats fram till och ca 100 kg därefter med den mindre vakuumpumpen fram till Knappt kg PCE har således sanerats totalt fram till Halter före och efter kolfilter I Figur 21 redovisas PID-mätning och kolrörsmätning innan KU01, mellan KU01 och KU02 samt efter KU Huvud 31 (39)

35 KH13 (ppm) KH14 (ppm) KH15 (ppm) Kolrör KH13 (mg/m3) Kolrör KH15 ( / 3) KH13 (ppm) KH14 (ppm) KH15 (ppm) Kolrör KH13 (mg/m3) Kolrör KH15 (mg/m3) Figur 21: PID-mätning samt mätning av PCE på kolrör innan kolfilter KU01 (KH13), PIDmätning mellan kolfilter KU01 och KU02 (KH14) samt efter kolfilter KU02 (KH15) (Logaritmisk skala överst, linjär skala nederst) Huvud 32 (39)